UPPFÖLJNING AV KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV KARLSTADS KOMMUNS FOLKHÄLSOSTRATEGI EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN KARLSTADS KOMMUN

2 Sammanfattning Karlstads kommuns folkhälsostrategi innehåller övergripande mål som gäller fram till och med år 2020 och delmål som sträcker sig fram till och med år Folkhälsostrategins övergripande mål är hämtade från kommunens strategiska plan. Uppföljningen visar att arbete pågår inom folkhälsostrategins alla insatsområden men att det finns vissa svårigheter att uttala sig om måluppfyllelse inom några områden. Arbetet med uppföljningen visar på följande slutsatser: Delar av den utveckling som vi kan se, framför allt inom insatsområdet Livsvillkor för en god och jämlik hälsa, har ett samband och kan till viss del förklaras av att Karlstad växer. Det gäller exempelvis arbete och sysselsättning, våld i nära relationer och efterfrågan av bostäder. I det fortsatta arbetet måste vi bli än bättre på att se och utgå från de skillnader som finns i förutsättningar mellan olika geografiska områden, delområden, i kommunen. Att minska skillnaderna mellan kommunens olika områden är ofta en större utmaning än att förbättra kommunens sammanslagna värde. Vi har svårt att på ett tillfredsställande sätt följa utvecklingen för alla våra prioriterade målgrupper. Anledningen är framförallt att vi saknar möjlighet att bryta de siffror vi har på målgrupperna. Det gäller framförallt för målgrupperna äldre och personer med funktionsnedsättning. Till några av folkhälsostrategins delmål är det svårt att göra en bedömning om måluppfyllelse eftersom vi haft svårt att finna lämpliga indikatorer för att följa utvecklingen. Utgångsvärdet för vissa delmål är så högt att en utveckling enligt målformuleringen är svår att uppnå. 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Karlstads kommuns folkhälsostrategi... 3 Prioriterade målgrupper... 3 Basår... 3 Jämförelser... 3 Undersökningar... 4 Uppföljning Livsvillkor för en god och jämlik hälsa Delaktighet och inflytande Egen försörjning Våld Bostad Hbtq Hälsosam livsstil Matvanor Fysiska och kulturella aktiviteter Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Livslångt lärande Skola och utbildning Mötesplatser för lärande Hälsosam samhällsplanering Trivas och vara stolt Trygghet och tillgänglighet Närmiljön Bostadsområden Ohälsosamma produkter och livsmiljöer Summering prioriterade målgrupper

4 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Rapport Lina Helgerud, Karlstads kommuns folkhälsostrategi Karlstads kommuns folkhälsostrategi antogs i kommunfullmäktige år Strategin är en av tre hållbarhetsstrategier, där de andra två är tillväxtstrategin och miljö- och klimatstrategin. Strategierna bygger på de tre begreppen social, ekonomisk respektive ekologisk hållbarhet. I strategierna bryts de övergripande målen i strategisk plan ned i mer detaljerade mål, delmål, som ett stöd i styrningen. De övergripande målen gäller till och med år 2020 och delmålen till och med år De övergripande målen i strategisk plan följs årligen upp och redovisas i årsredovisningen. Indikatorerna tilldelmålen i hållbarhetsstrategierna följer vi årligen i en siffersammanställning, som stöd för fortsatta prioriteringar. Varje år gör vi en lite djupare uppföljning av en av hållbarhetsstrategierna och under hösten och vintern år 2013/2014 har vi tittat på hur vi så här långt arbetat för att nå målen i folkhälsostrategin. Folkhälsostrategin är indelad i fyra insatsområden som utgör en vägledning för hur kommunen ska prioritera för att skapa en god folkhälsa i kommunen och som ska bidra till att visionen Livskvalitet Karlstad nås. De fyra insatsområdena är: 1. Livsvillkor för en god och jämlik hälsa 2. Hälsosam livsstil 3. Livslångt lärande 4. Hälsosam samhällsplanering Prioriterade målgrupper I folkhälsostrategin är barn och unga, äldre och personer med funktionsnedsättning prioriterade målgrupper. Därför har förutsättningarna och utvecklingen för dessa grupper särskilt kommenterats i uppföljningen, där det varit möjligt. Vi har även försökt att belysa utvecklingen och förutsättningarna ur ett jämställdhetsperspektiv. Basår För att kunna följa utvecklingen och göra jämförelser över tid har år 2008 använts som basår i uppföljningen av folkhälsostrategin. Jämförelser Där det är relevant har vi gjort jämförelser med riket, med gruppen större städer och/eller med våra utvalda jämförelsekommuner (i fallande storleksordning): Linköping, Örebro, Jönköping, Gävle, Sundsvall, Växjö, Luleå och Kalmar. 3

5 Undersökningar Mycket av det dataunderlag som ligger till grund för uppföljningen är hämtad från olika befolkningsundersökningar. När det gäller den vuxna befolkningen kommer uppgifterna framförallt från Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning och Landstinget i Värmlands Liv och hälsa undersökning. Det är viktigt att komma ihåg att båda dessa undersökningar bygger på ett begränsat antal enkäter samt att svarsfrekvensen i båda fallen ligger runt 50 procent. Vilket gör att urvalet är begränsat och att det därför är svårt att dra för stora slutsatser utifrån svaren. När det gäller barn och ungas förutsättningar har vi hämtat mycket data från elevhälsodatabasen ELSA. ELSA undersökningen genomförs av elevhälsan inom grund- och gymnasieskolan och riktar sig till barn och elever i förskoleklass, årskurs 4,7 och årskurs 1 på gymnasiet. Undersökningen baseras dels på enkäter och individuella samtal. Svarsfrekvensen är hög då nästan samtliga elever i åldersgrupperna deltar i undersökningen. Resultaten har därför hög trovärdighet. Dock har vi inte tillgång till könsuppdelad data för Karlstad utan bara för Värmland. 4

6 Uppföljning 1. Livsvillkor för en god och jämlik hälsa 1.1 Delaktighet och inflytande Övergripande mål Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras. Delmål Karlstadsbornas delaktighet ska öka. Mått Över tid har valdeltagandet i såväl riksdags- som kommunfullmäktigevalet haft en stegvis minskande trend/utveckling, med år 1988 och år 1998 som tydliga brytpunkter med lägre valdeltagande. Däremellan har valdeltagandet ökat något. Efter valet år 2002 har valdeltagandet ökat igen. Under hela tidsperioden har valdeltagandet varit högre i riksdagsvalet än i fullmäktigevalet. Trenden har sett lika ut i Karlstad som i riket. I senaste valet, år 2010, var valdeltagandet i Karlstad 86,1 procent i riksdagsvalet och 83,6 procent i kommunfullmäktigevalet. Vilket är en ökning med 3,5 procentenheter i riksdagsvalet och 2,6 procentenheter i kommunfullmäktigevalet. År 2010 deltog 75,5 procent av förstagångsväljarna i Karlstad i valet. 100 Valdeltagande Karlstad, andel Valdeltagande (Karlstads kommunfullmäktigeval), andel Valdeltagande (Karlstads riksdagsval), andel Källa: SCB Vid jämförelse mellan Karlstads valkretsar kan konstateras att det finns skillnader i valdeltagande mellan de olika valkretsarna. Som högst var valdeltagandet 92,7 procent och i valkretsen med lägst valdeltagande deltog 72,5 procent av de röstberättigade. Valdeltagandet till riksdagsvalet år 2010 i Karlstad låg i nivå med valdeltagandet i jämförelsekommunerna och något högre än riket. Utvecklingen över tid ser lika ut för samtliga kommuner, med ett ökande valdeltagande från valet år

7 Valdeltagande i riksdagsval jämförelsekommunerna, andel 87,3 86,2 85,9 84,7 84,7 86,1 86,7 87,2 86, Källa: SCB Sedan kommunen införde möjligheten att lämna medborgarförslag har antalet ökat för varje år fram till år 2012, med undantag för år Under år 2013 inlämnades 100 stycken medborgarförslag in, vilket är något färre än föregående år. Av de inkomna förslagen är 45 procent undertecknat av kvinnor och 55 procent av män 1. En förklaring till minskningen kan vara öppnandet av kommunens kontaktcenter. Antal inkomna medborgarförslag Inkomna medborgarförslag Kvinnor, andel av de som satt sitt namn på medborgarförslag Män, andel av de som satt sitt namn på medborgarförslag Källa: kommunledningskontoret Resultatet från Liv och hälsa-undersökningen 2008 visar att 60 procent av kvinnorna och 56 procent av männen i Karlstad deltar i förening, organisation eller samfund. Vid en jämförelse mellan män och kvinnor i Karlstad och i Värmland finns små skillnader i val av förening, organisation eller samfund man deltar i. En tendens i Karlstad är dock att kvinnorna i något högre utsträckning deltar i politiskt parti medan männen i högre utsträckning deltar i hjälporganisationer. I Karlstad upplever 90,5 procent av barnen och eleverna från förskoleklass till gymnasiets årskurs 1 att det får vara med och bestämma i skolan. Det är i nivå med resultatet från året innan och en tendens till ökning från läsåret 2010/2011. Mest delaktiga känner sig eleverna i årskurs 7. Upplevelsen är som lägst i förskoleklass, vilket kanske kan förklaras av att där är det vårdnadshavarna som besvarar enkäten och inte barnen. 1 Noteras bör att ett medborgarförslag kan vara undertecknat av fler personer. Statistiken bygger på samtliga namnunderskrifter. 6

8 Jag känner mig delaktig och får vara med och bestämma i skolan Läsår 2010/ / /2013 Förskoleklass 82,0 82,0 82,0 Årskurs 4 91,0 94,0 92,0 Årskurs 7 94,0 94,0 96,0 Gymnasiet årskurs 1 88,0 91,0 92,0 Samtliga 88,8 90,3 90,5 Källa: ELSA Sett till samtliga elever i Värmland upplever flickorna i högre utsträckning att de får vara med och bestämma i skolan med undantag för flickorna i årskurs 7, där andelen är högre bland pojkarna 2. Vid en jämförelse mellan skolorna i Karlstad varierar andelen som upplever att de är delaktiga och får vara med och bestämma mellan närmare procent bland barnen i förskoleklass. Motsvarande andel bland eleverna i årskurs 4 är procent. Sifforna ska läsas med viss försiktighet eftersom antalet elever varierar mellan klasserna men det är tydligt att det finns skillnader mellan skolorna och att det i någon/några skolor är mellan 20 till 30 procent av eleverna i respektive åldersgrupp som inte känner sig delaktiga. Tittar man på de elever i åk 4 med en funktionsnedsättning är det 84 procent som upplever att de är delaktiga och får vara med och bestämma i skolan. Bland eleverna i åk 4 med minst en förälder född utanför Norden upplever 91 procent att de känner sig delaktig och får vara med och bestämma i skolan. Andelen för samtliga elever i årskurs 4 är 92 procent. Analysen av LUPP undersökningen, där frågor har ställts kring elevernas inflytande i skolan, lyfter de gap som resultatet visar mellan andelen som vill vara med och påverka andelen som upplever att de får. Resultatet visar också att flickorna i större utsträckning vill bara med och påverka medan pojkarna i högre utsträckning upplever att de har möjlighet att vara med och påverka. Resultatet från LUPP undersökningarna som genomfördes år 2008 och år 2011 bland eleverna i årskurs 8 och gymnasiets år 2 visar att 84 procent av ungdomarna anser sig ha små möjligheter eller inte alls veta om och hur de kan påverka de lokala politikerna. Hur stora möjligheter tycker du själv att du har att framföra dina åsikter till de som bestämmer Karlstad (samtliga elever) årskurs årskurs Alla deltagande kommuner årskurs årskurs Källa: Ungdomsstyrelsen 2 Från ELSA undersökningen är det bara resultaten för Värmland som finns uppdelade på flickor och pojkar. 7

9 Pojkarna anser i lite högre utsträckning än flickorna att de har möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer. 18 procent bland pojkarna i jämförelse med 15 procent bland flickorna. Analys Delaktighet och inflytande över såväl sitt egna liv, livsvillkor och i samhället i stort är viktigt för att människor ska uppleva sig vara en del av samhället. Utanförskap och känsla av maktlöshet skapas lätt när känslan av delaktighet saknas. Brist på delaktighet och makt att påverka har ett tydligt samband med hälsa. Förutsättningar för delaktighet och makt påverkas av rådande genusordning, där män ses som överordnade och kvinnor som underordnade. Vilket ger män större möjligheter till makt och inflytande. Genusordningen samvarierar också med andra maktordningar såsom socioekonomi, ålder, etnicitet, sexuell identitet och funktionsförmåga. Valdeltagande är ett sätt att mäta delaktighet. Utifrån tidigare års valdeltagande kan konstateras att Karlstad har ett något högre deltagande än riket i stort. Men det finns stora skillnader i deltagande mellan kommunens olika valdistrikt. Nationella sammanställningar av valdeltagande över tid visar på ganska tydliga mönster mellan olika befolkningsgrupper där ensamstående, personer med lägre utbildningsnivå, arbetslösa och personer utanför arbetsmarknaden har ett lägre valdeltagande. Omvänt är deltagandet högre bland sammanboende, högutbildade, höginkomsttagare och personer med arbete. Så väl nationellt som i Karlstad har valdeltagandet varit lägre bland förstagångsväljare än bland övriga väljare. Nationell analys visar att elever på teoretiska program i högre utsträckning röstade än elever på yrkesprogram. Forskning visar att barns och ungdomars hälsa gynnas av möjligheterna att få vara delaktiga och påverka i frågor som rör dem själva, i skolan, närmiljön och till myndigheter. Därför är det av betydelse att fortsätta arbetet med att främja elevernas delaktighet i skolan och att göra det på ett sätt så att eleverna upplever sig delaktiga. Här är det viktigt att bejaka elevernas vilja att vara med och påverka. Människors sociala och kulturella deltagande är också viktigt för känsla av delaktighet och förståelse för hur samhället fungerar. Genom att finnas med och delta i olika sammanhang skapas möjligheter till att påverka. Det stärker människors skyddsnät och förutsättningar att klara påfrestningar i livet. Tittar man till kommunens prioriterade målgrupper vet vi genom forskning att personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning i större utsträckning upplever utanförskap och brist på delaktighet. Det är därför viktigt att arbetet med att skapa mötesplatser, forum för samtal och förutsättningar för att levande föreningsliv fortsätter. Måluppfyllelse Möjligheterna att påverka, lämna synpunkter och förslag på förändringar till kommunen har förbättras i samband med öppnandet av kommunens kontaktcenter. Även förvaltningarnas arbete med brukarinflytande och medborgarinflytande stärker förutsättningarna för Karlstadsborna att vara delaktiga. Det är dock viktigt att reflektera över vilka Karlstadsbor som vi i första hand når genom dessa insatser och vilka grupper vi mer aktivt måste jobba för att nå. Ett levande föreningsliv och mötesplatser som skapar goda möjligheter till mellanmänskliga möten är viktigt för att skapa delaktighet och inflytande. Det är svårt att göra en bedömning av måluppfyllelsen nu eftersom vi inom kort kommer att genomföra ett Europaparlamentsval och ett riksdagsval. För att nå målet är det av vikt att bli än 8

10 mer medveten om vilka grupper som upplever delaktighet och vilka som inte gör det samt att hitta former för att öka andelen som upplever delaktighet och känner sig som en del av samhället. Gapet får inte bli för stort mellan att vilja vara med och påverka och att uppleva sig kunna vara med och påverka. 1.2 Egen försörjning Övergripande mål Karlstadsbornas förutsättningar för egen försörjning ska förbättras. Delmål Möjligheterna till arbete och sysselsättning ska öka. Mått Arbetslösheten bland Karlstadsborna har sedan år 2009 legat på en konstant och ganska hög nivå. Utvecklingen följer samma mönster också bland de unga, år, men med högre andelar. Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd) av befolkningen 16-64år Andel arbetslösa i Karlstad, år 6,1 8,7 9,6 9,4 9,2 9,1 män, år 6,0 9,4 10,1 9,5 9,4 9,6 kvinnor, år 6,1 7,9 9,0 9,2 9,1 8,6 Varav andel i program med aktivitetsstöd, i Karlstad 2,2 3,2 4,5 4,6 4,6 4,6 Varav öppet arbetslösa, i Karlstad 3,8 5,5 5,1 4,8 4,6 4,5 Källa: Arbetsförmedlingen En trend bland de unga är att andelen i program med aktivitetsstöd har ökat i takt med att den öppet arbetslösa minskat. Arbetsmarknadsläget i Karlstad har inte förändrats så mycket under de senaste åren, vilket gör att antalet nyanmälda platser legat konstant. Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd) av befolkningen 18-24år Andel arbetslösa i Karlstad, år 10,9 16,4 19,1 20,9 19,0 18,2 män, år 11,6 19,0 20,7 22,7 20,7 20,2 kvinnor, år 10,2 13,5 17,3 19,1 17,3 16,0 Varav öppet arbetslösa, båda könen 7,1 9,4 8,5 8,3 7,4 6,9 Varav i program med aktivitetsstöd, båda könen 3,8 7,0 10,5 12,6 11,6 11,3 Källa: Arbetsförmedlingen Möjligheten att redovisa arbetslöshet för gruppen personer med funktionsnedsättning saknas. 9

11 Andelen Karlstadsbor med eftergymnasial utbildning är fortsatt hög och den ökande trenden ser ut att hålla i sig. År 2012 hade 46 procent av Karlstadsborna en eftergymnasial utbildning. Karlstad har hög andel inom såväl kortare som längre eftergymnasiala utbildningar. Vi håller ungefär samma ökningstakt som riket, gruppen större städer och våra jämförelsekommuner. Andel invånare 25-64år med eftergymnasial utbildning, oavsett längd Andel Karlstadsbor med eftergymnasial utbildning 43,1 43,6 44,3 45,5 46,0.. män 38,5 38,6 38,9 39,9 40,4.. kvinnor 47,8 48,7 49,8 51,2 51,7.. Källa: SCB Det är fortsatt en högre andel kvinnor än män som har en längre eftergymnasial utbildning, tre år eller längre, och andelen kvinnor ökar också i en betydligt snabbare takt. Utvecklingen gäller både för Karlstad och för riket som helhet. År 2012 hade 51,7 procent av kvinnorna i Karlstad en eftergymnasial utbildning jämfört med 44,5 procent av kvinnorna i riket. Motsvarande siffra för männen i Karlstad var 40,4 procent jämfört med rikets män på 35,2 procent. I Karlstad är skillnaden mellan könen större än för riket, men överlag ligger Karlstad på en betydligt högre nivå än riket. För de kortare utbildningarna är könsfördelningen jämn. Sett till gruppen utrikes födda är det en något högre andel som har en eftergymnasial utbildning än för befolkningen totalt. Även för utrikes födda har kvinnor i högre utsträckning en eftergymnasial utbildning än män, men skillnaden är inte riktigt lika stor som bland övriga befolkningen. En jämförelse mellan kommunens delområden visar att det förekommer ganska stora skillnader i andel med eftergymnasial utbildning mellan områdena. Som högst har 55,5 procent av de boende i området, år, en eftergymnasial utbildning och som lägst är andelen 20,9 procent. Spridningen i andel med eftergymnasial utbildning är större bland kvinnorna än bland männen, men andelen ligger generellt högre för kvinnorna. Bland kvinnorna varierar andelen med eftergymnasial utbildning från 27,0 till 64,6 procent medan motsvarande variation bland männen är från 15,2 till 48,6 procent. Under tidsperioden har andelen biståndsmottagare som gått till egen försörjning minskat, med undantag för år 2012 då andelen ökade något. Den negativa trenden kan kopplas samman med den försämrade konjunkturen och en kärvare arbetsmarknad. Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen försörjning av totalt antal biståndsmottagare Andel biståndsmottagare som gått till egen försörjning 24,7 23,7 22,3 16,3 17,8 14,8 män ,5 7,3 6,5 kvinnor ,9 10,5 8,3 Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 10

12 Det är fler kvinnor än män som tar sig vidare till egen försörjning, trots att det är ungefär lika många som beviljas försörjningsstöd. De två vanligaste skälen till att få beviljat försörjningsstöd, oavsett omfattning, är arbetslöshet och arbetshinder av sociala skäl. Sett till alla anledningar är fördelningen likartad mellan kvinnor och män med ett undantag, andelen män med bedömningen arbetshinder av sociala skäl är betydligt högre än andelen kvinnor. Idag saknas en förklaring till skillnaderna. Av alla med försörjningsstöd på grund av arbetslöshet är ungefär 25 procent ungdomar, under 25 år. Motsvarande andel ungdomar är 14 procent av alla med arbetshinder av sociala skäl. Analys En stor och viktig framgångsfaktor för att kunna gå från försörjningsstöd till egen försörjning är att själv vilja, att se sin egen förmåga och möjlighet att vara med och driva processen fram till egen försörjning. Idag är det inte en självklarhet för alla med försörjningsstöd. Handledning, coachning och stöttning blir allt mer centralt i de metoder som används. Huvudfokus är att få individerna ut i egen försörjning och under vägen dit handlar det också om att stärka individen och få henne/honom att växa och inse sina egna resurser och förmågor. Det ökar chanserna att hitta vägar för egen försörjning som kan hålla över tid. För en del är praktikplatser och jobbpaket en språngbräda till anställning eller studier, men för andra blir det ett dilemma där individerna under praktiken eller anställningstiden, 6 mån upp till ett år, tappar drivkraften i ansträngningarna att finna en egen försörjning som är långsiktig. För många med anställningar via jobbpaket är chanserna små att få fortsätta anställningarna efter jobbpakettiden eftersom övervägande del av arbetsplatserna finns inom kommunens eller bolagens verksamheter. Syftet med jobbpaketen är att anställningarna ska vara en hjälp för individen att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden eller för någon annan form av sysselsättning eller studier. Närmare två tredjedelar av dem som haft anställningar via jobbpaket har klarat sin försörjning på egen hand efter anställningen medan en tredjedel återkommit med förnyat behov av försörjningsstöd. För unga med psykisk ohälsa, psykiska funktionsnedsättningar eller oavslutade grundskole- och gymnasiestudier är utmaningen att hitta metoder och arbetsformer som stärker individernas självkänsla och få dem att tro på deras egen förmåga. Det är ett första steg för att de sedan ska kunna se vilka möjligheter som finns. En annan utmaning är att bryta utanförskapet för de grupper som riskerar ett eller har ett långvarigt försörjningsstöd och för dem som står längst från arbetsmarknaden. Det gäller både de unga och vuxna. Svårigheterna är framförallt att personerna står väldigt långt från arbetsmarknaden och att de inte har förmågan eller förutsättningar för att klara av att vara på en arbetsplats. Eftergymnasial utbildning och konkurrenskraftig kompetens blir allt viktigare för att kunna svara mot arbetsmarknadens krav och förväntningar. Karlstad har en positiv utveckling sett till andel av Karlstadsborna med en eftergymnasial utbildning. Utmaningarna är hur vi kan/ska möjliggöra och skapa förutsättningar för att grupperna som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete eller sysselsättning samt att stärka förutsättningarna för att välutbildade personer med utländsk bakgrund ska ha möjlighet till kvalificerade arbeten. Måluppfyllelse Utifrån de förutsättningar kommunen har att själv påverka och agera för måluppfyllelse finns fortsatta utmaningar och förbättringsområden. Inte minst när 11

13 det gäller insatser för kommunens prioriterade målgrupper och högutbildade personer med utländsk bakgrund. När det gäller arbetslöshet och andel med försörjningsstöd påverkas förutsättningarna mycket av omvärldsförändringar och statliga beslut. Men med det inte sagt att vi själva inte kan göra någonting. Ett gott samarbete med näringslivet och med gemensamma insatser kan vi skapa förutsättningar för en mer tillåtande arbetsmarknad. 1.3 Våld Övergripande mål Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld. Delmål Förekomsten av våld i nära relationer ska minska. Mått Antalet ärenden som rör våldsutsatta har öka under år Det är framförallt ärenden som rör våld i nära relation och hedersrelaterat våld som ökat. En liten ökning har även skett av ärenden kring hot från kriminella gäng. Antal inkomna ärenden hos teamet för våldsutsatta, där personer fått hjälp och stöd på grund av våld i nära relation Totalt män kvinnor Varav våld i nära relation Varav hedersrelaterat våld Varav hot från kriminella gäng Varav övrigt Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen En mätning som förvaltningen gjorde år 2012 visar att majoriteten av alla våldsutsatta har barn som ofta har bevittnad våldet och ibland också utsatts för våld. Barnen är inte inkluderade i ovanstående siffror. Antalet anmälningar till polisen om våld i nära relationer har ökat under år 2012, men det är svårt att dra några slutsatser om en ökad förekomst utifrån statistiken eftersom mörkertalet fortsatt är stort. Av statistiken är det dock tydligt att kvinnor är mer utsatta för våld i nära relationer än män. Antal anmälningar om våld i nära relation, Karlstad I nära relation, kvinna I nära relation, man Källa: Brottsförebyggande rådet (Brå) Här saknas möjligheten att belysa hur förekomsten av våld i nära relationer ser ut i samkönade relationer, bland personer med funktionsnedsättning och äldre i Karlstad. Däremot visar forskning att dessa grupper är mer utsatta för våld än andra men att det ofta är svårare för utomstående att uppmärksamma. 12

14 Analys Det är svårt att tolka utvecklingen kring förekomsten av våld i nära relationer. Mörkertalet i statistiken är fortsatt stort och registreringen (kodning) av ärendena hos myndigheter är inte helt säker eftersom den utsatte många gånger anger andra skäl än våld vi anmälan eller ansökan om stöd och hjälp. En förklaring till ökningen av antalet ärenden till kommunens team för våldsutsatta är att informationen om vad socialtjänsten kan och ska göra för målgruppen bättre har nått ut till allmänheten och förvaltningens samarbetspartners. Liksom tidigare år är de personer som söker stöd och skydd hos socialtjänsten ofta utsatta för allvarligt våld och kan inte själva greppa om sin livssituation och bedöma de risker som de själva och eventuella barn befinner sig. En målgrupp som bör uppmärksammas särskilt är personer som utsatts för det kollektiva våld som hedersvåld innebär. Framåt kan vi förvänta oss att vi med bättre kunskap kommer att få fler ärenden som rör hedersrelaterat våld. Det kommer att ställa krav på oss både när det gäller personal med kompetens inom området men också på metoder för att hitta trygga och fungerande lösningar för de utsatta. Här är samarbetet med frivilligorganisationerna viktigt. En annan målgrupp som vi kan förvänta oss att möta i större utsträckning är personer utsatta för prostitution och människohandel. Med ökad kunskap om målgruppen kan vi förvänta oss ett ökat antal ärenden vilket också kommer att ställer krav på oss att kunna möta upp med stöd, insatser och ibland med mer omfattande behandling. Det kan bland annat handla om ungdomar som rymmer från familjehem och institution och som lyckas hålla sig undan genom att sälja sex mot ersättning eller ensamkommande flyktingbarn som innan de kommit till Sverige varit föremål för sexuell slavhandel och prostitution och som fortsätter att sälja sex. Äldre, personer med funktionsnedsättning eller sjukdomar som i vardagen är beroende av andra människor är mer utelämnade för våld i nära relationer. Idag har vi ingen möjlighet att med siffror följa utvecklingen av antal ärenden för målgruppen, men vi vet att det förekommer och vi uppmärksammar ett antal ärenden varje år. I arbetet med att skydda och hjälpa de våldsutsatta finns två stora utmaningar. Den ena är att hitta och kunna erbjuda tillfälliga boenden för de våldsutsatta och deras eventuella barn. Den andra utmaningen är att finna fungerande former för en egen försörjning. Svårigheten när det gäller boende är bristen på små bostäder, vilket medför svårigheter för de våldsutsatta att komma vidare från ett tillfälligt skyddat boende. Detta trots att målgruppen är prioriterad för bland annat insatser som bostadssociala kontrakt. En annan konsekvens av bostadsbristen är att våldsutsatta måste erbjudas tillfälliga boenden på annan ort, trots att hotbilden inte kräver det, på grund av att platserna i Karlstad är fullbelagda. När det gäller sysselsättning och egen försörjning är det viktigt att finna former och arbetsplatser som är lämpliga för kvinnor med erfarenhet av våld i nära relationer. Många av de våldsutsatta som söker stöd och hjälp hos kommunen saknar sysselsättning. Ofta har den våldsutsatta varit i ekonomiskt beroende av personen som utsatt dem för systematiskt våld och förtryck, vilket stärker behovet av sysselsättning och möjligheter till egen försörjning. 13

15 Att hjälpa till att finna former för sysselsättning förutsätter särskild kompetens kring våld i nära relationer. Det förutsätter också att det finns lämpliga arbetsplatser att tillgå, vilket exempelvis kan vara arbetsplatserna med enbart kvinnliga medarbetare. Måluppfyllelsen Trots ett ökat antal ärenden kring våld i nära relationer kan det tolkas som ett steg i rätt riktning. Allt fler blir medvetna och uppmärksamma på varningssignaler, verksamheten når fler Karlstadsbor och fler, såväl Karlstadsbor som verksamheter och organisationer, har bättre kunskap om vilken hjälp och stöd som finns att få för såväl våldsutsatta, förövare och barn som bevittnat våld. Det finns fortsatt mycket kvar att göra inte minst när det handlar om boende, sysselsättning, förutsättningar att möta upp nya målgruppers och våra prioriterade målgruppers behov av stöd och hjälp. Det kommer fortsatt att ställa höga krav på våra arbetssätt och på vår kompetens. 1.4 Bostad Övergripande mål Karlstadsbornas möjligheter till en egen bostad ska öka. Delmål Antalet bostadslösa ska minska. Mått Siffrorna från arbetsmarknads- och socialförvaltningens räkning av antalet hemoch bostadslösa år 2013, visar att antalet hemlösa ökat från 4 till 8 personer och att antalet bostadslösa personer är högre än vid förra årets räkning. Det bör betonas att räkningen ger en ögonblicksbild av boendesituationen och att den inte ska ses som en absolut sanning. Hemlös räknas den som inte vet var den ska sova nästkommande natt. Med bostadslös menas att personen saknar ett eget bostadskontrakt, men har en plats på ett boende eller en bostad genom någon form av socialt kontrakt. Antal bostads- och hemlösa i Karlstads kommun Bostadslösa Hemlösa Källa: arbetsmarknads och socialförvaltningen Utöver de bostadslösa i tabellen ovan finns närmare 300 personer ytterligare i Karlstad som definieras som bostadslösa. Under året har kommunen förmedlat totalt 177 lägenheter, varav 20 lägenheter till nyanlända flyktingar och 5 bostad först lägenheter. Vid årets slut stod fortsatt 36 personer i kö för en bostad. Det vill säga personer som fått beviljad hjälp med bostadsanskaffning men som väntar på en lägenhet. Av de 36 personerna i bostadskön är 22 män och 14 kvinnor. 14

16 Antal förmedlade lägenheter Förmedling av bostadssociala lägenheter Förmedling av lägenheter med sociala kontrakt Förmedling av lägenheter med kommunal hyresgaranti Förmedling av lägenheter enligt avtal där försörjningsstöd räknas som inkomst Källa: arbetsmarknads och socialförvaltningen I jämförelse med förra året har antalet förmedlade lägenheter med bostadssociala kontrakt och lägenheter där försörjningsstöd räknas som inkomst minskat. När det gäller lägenheter med sociala kontrakt och med kommunal hyresgaranti är nivån densamma som för föregående år. Analys Det är svårt att dra några tydliga slutsatser kring utvecklingen av antalet hemlösa, men uppenbart är att vi fortsatt har Karlstadsbor som inte har någonstans att bo och att antalet som behöver hjälp med att hitta boende snarare ökar än minskar. Oroväckande är det att antalet i behov av hjälp för att finna en bostad inte minskar eftersom det också påverkar förutsättningarna att minska antalet hemlösa. I takt med att Karlstad växer och att trycket på bostadsmarknaden ökar minskar också förutsättningarna för de mest utsatta grupperna att på egen hand kunna ordna en bostad och ett eget bostadskontrakt. Det ger ett öka tryck på kommunen att vara behjälplig i frågan. En viktig framgångsfaktor i arbetet är att få med bostadsbolagen i att hitta boendelösningar som är långsiktiga. Det handlar dels om att fler privata fastighetsägare ska vilja gå in i avtal där kommunen är garant under en begränsad tidsperiod, såsom bostadssociala kontrakt som sedan övergår till ett eget kontrakt efter en tid om allt fungerat bra. Det handlar också om att få fler aktörer att delta i insatser som Bostad Först och det förebyggande Hyresskuldsprojektet. Fastighetsägarnas höga krav på hyresgästerna medför att de största utmaningarna är att hitta boendelösningar till dem med tidigare misslyckade bostadskarriärer. Ofta handlar det om människor med ett tidigare missbruk bakom sig eller dem med stora ekonomiska skulder, som anskaffats systematiskt. Den stora efterfrågan på små och billiga lägenheter påverkar också tillgången till utslussningslägenheter och andra mer tillfälliga boenden som behövs för flera av arbetsmarknads- och socialförvaltningens målgrupper. Allt för många proppar i flyttkedjorna riskerar att öka antalet bostadslösa när lämpliga lösningar inte går att erbjuda. Det riskerar också att medföra ökade kostnader för kommunen på grund av kostsamma tillfälliga lösningar. Det är fler män än kvinnor som ansöker om hjälp med bostad. Det behöver inte betyda att behovet är större bland män utan snarare att kvinnor i större utsträckning löser bostadsfrågan på andra mer kortsiktigt och för individen kostsamma sätt genom vänner och bekanta. Sådana lösningar betalas ofta genom att kvinnorna säljer sig själva. Det gör kvinnorna mer utsatta, sårbara och utnyttjade. 15

17 Tillgång till en egen bostad är en viktig förutsättning för personer som är på väg att starta upp sina liv på nytt. Det är också tydligt att bostadsfrågan är en nyckelfråga som påverkar förutsättningarna för andra verksamheter att kunna fungera och vara effektiva. Det handlar bland annat om möjligheterna för missbruksverksamheten att kunna slussa ut klienter från behandlingsplatser och tillfälliga boenden till egna boenden med boendestödjare. På motsvarande sätt handlar det också om att ha förutsättningar att när våldsutsatta vuxna och barn är redo kunna slussa ut dem från tillfälliga boenden till en mer långsiktig lösning. Vilket också möjliggör för fler att kunna få stöd och hjälp. Måluppfyllelse Det är mycket som påverkar utvecklingen av antalet hem- och bostadslösa, och till viss del är det en effekt av att Karlstad växer. Därför är det svårt att uttala sig om måluppfyllelse. Tydligt är dock att det finns ett ökande behov av hjälp med att finna en bostad, men här är det viktigt att kommunen inte går mot att bli en bostadsförmedling. Det är framförallt små lägenheter med låg hyra som efterfrågas, eftersom många av de sökande är ensamhushåll med svag ekonomi. Här finns också ett behov av och en brist på fyra- och femrumslägenheter att erbjuda stora familjer i behov av hjälp med att hitta en bostad. Kommunens satsningar på Bostad först och projektet Hyresskuldsprojektet upplevs positiva, både från kommunen, fastighetsägare och av de Karlstadsbor som fått ta del av satsningarna. Insatserna har ökat förutsättningarna för Karlstadsborna att hitta lösningar som kan hålla över tid och som bidrar till att stäkra personernas framtida förutsättningar på bostadsmarknaden. Genom insatserna har kommunen också får kännedom och möjlighet att i tid kunna erbjuda annat stöd och hjälp för att bland annat förhindra avhysningar. 1.5 Hbtq Övergripande mål Karlstads kommun ska bedriva ett synligt och aktivt hbtq-arbete. Mått Lämplig indikator saknas. Analys Eftersom det saknas en lämplig indikator för att följa utvecklingen inom det här målet är det svårt att uttala sig om måluppfyllelsen. Dock kan konstateras att fler verksamheter har HBT- certifieras av RFSL de senaste åren, framförallt verksamheter inom de öppna fritidsverksamheterna och delar av elevhälsan. 16

18 Måluppfyllelse Det går inte att uttala sig mer om måluppfyllelsen än att det finns behov av insatser och att förutsättning bör finnas för att nå närmare målet. Kommentar För att kunna komma framåt i arbetet och för att bättre förstå innebörden i målsättningen måste målet konkretiseras och förtydligas. Frågor som bör besvaras är vad är det som ska bli synligt och på vilket sätt ska hbtq- arbetet ska synliggöras för Karlstadsborna? Är vi beredda på att möta efterfrågan och förväntningar från Karlstadsborna när det gäller möjligheter och förutsättningar att själva kunna bestämma hur de vill kunna leva och bo, både som gammal och ung? 17

19 2. Hälsosam livsstil Övergripande mål Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. 2.1 Matvanor Delmål Andelen Karlstadsbor med goda matvanor ska öka. Mått I Liv och hälsa-undersökningen som landstinget lät göra 2012 har frågorna kring matvanor ändrats vilket inte gör det möjligt att jämföra mot tidigare siffror. I undersökningen ställs nu frågor om konsumtion av frukt och grönt för att fånga befolkningens matvanor. Utifrån resultatet kan det konstateras att andelen som äter frukt- och grönt är högre bland Karlstadsborna än övriga Värmland och att kvinnor mer frekvent äter frukt och grönt än män. Andel som äter frukt och grönt Äter frukt och grönt 2 3ggr/dag Karlstad Värmland män kvinnor Källa: Liv och hälsa 2012 När det gäller andelen av barn och elever med goda matvanor finns en tendens till att den totala andelen ökat något mellan läsåren 2010/2011 och 2012/2013. Indexet består av frågor kring andel som äter frukost, lunch och middag varje dag. Här är ett högt index bra. Goda matvanor, Index Läsår 2010/ / /2013 Förskoleklass Årskurs Årskurs Gymnasiet årskurs Källa: ELSA Resultat från Liv och hälsa-undersökningen visar en tendens till att den totala andelen av befolkningen 18 år och äldre med övervikt och fetma har minskat i Karlstad mellan år 2008 och Tittar man bara på andel med fetma ser vi en tendens till att andelen ökat. Resultaten från år 2012 visar en högre andel män med övervikt medan andelen med fetma är nästintill lika mellan män och kvinnor. 3 Definitionen av fetma är ett Body Mass Index (BMI) över 30, för övervikt ett BMI inom intervallet 25 29,9 och för normalvikt ett BMI inom intervallet 18,5 24,9. 18

20 BMI - andel med övervikt och fetma, Karlstad Fetma 11 12,8 män kvinnor Övervikt och fetma 51,5 47,8 Källa: Liv och hälsa Vid jämförelse av 2012 års siffror mot länet har Karlstad en såväl lägre andel överviktiga som med fetma. Fördelningen mellan män och kvinnor följer samma mönster som för Karlstad. Totalt i riket är andelen med fetma 14 procent, även här är fördelningen lika mellan könen. När det gäller övervikt är det mer vanligt bland män, 42 procent i jämförelse med kvinnornas 29 procent. (Folkhälsomyndigheten) När det gäller andelen barn och elever med övervikt och fetma ligger den sammanlagda andelen för åldersgrupperna på en relativt jämn nivå över tidsperioden, år 2010 till Iso-BMI - andel med övervikt och fetma Läsår 2010/ / /2013 Övervikt Fetma Övervikt Fetma Övervikt Fetma Förskoleklass Årskurs Årskurs Gymnasiet årskurs Källa: ELSA Vid en jämförelse av resultaten för Värmland uppdelat på pojkar och flickor, finns inga större skillnader mellan könen när det gäller andel med övervikt. En svag trend kan dock vara att andelen flickor med övervikt är något högre i förskoleklass och att andelen pojkar med övervikt är något högre i årskurs 1 på gymnasiet. När det gäller fetma är trenden lite tydligare, där är andelen pojkar med fetma högre från årskurs 4 och uppåt. I årskurs 7 har 11 procent av pojkarna fetma medan andelen bland flickorna är 6 procent. I årskurs 1 på gymnasiet är andelarna 10 procent bland pojkarna och 5 procent bland flickorna. Resultaten för både övervikt och fetma visar på liknande mönster som bland den vuxna befolkningen. Tittar man bara på barnen och eleverna i förskoleklass och årskurs 4 och jämför resultaten mellan skolorna i Karlstad blir skillnaderna ganska tydliga. För barnen i förskoleklass varierar andelen normalviktiga barn mellan procent mellan skolorna. Andelen överviktiga barn varierar mellan 3-13 procent. Motsvarande variationer mellan skolorna i årskurs 4 är procent normalviktiga och procent överviktiga. Sifforna ska läsas med viss försiktighet eftersom antalet barn och elever vid skolorna varierar men det är ändå tydligt att det finns skillnader i andel med övervikt och fetma mellan skolorna i Karlstad. Analys Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns vinster att göra genom ett brett förebyggande och främjande arbete. Goda matvanor är en viktig förutsättning för en god hälsa och hälsoutveckling. I kombination med regelbunden fysisk aktivitet kan goda matvanor förebygga en rad livsstilsrelaterade sjukdomar. 19

21 Forskning visar att det finns en rad olika faktorer som påverkar förutsättningarna för goda matvanor och hur dessa är fördelade mellan olika målgrupper. Ålder, kön, socioekonomi och geografi är några av faktorerna som spelar in. Men även kultur och traditioner är faktorer som påverkar våra matvanor och känslor för mat. Goda matvanor är mer vanligt bland kvinnor än bland män. Det är också mer vanligt med hälsosamma matvanor bland personer med hög utbildningsnivå och höga inkomster. Nationella uppföljningar visar att personer med funktionsnedsättningar generellt har mer ohälsosamma matvanor än övriga befolkningen. Det finns också ett samband mellan ohälsosamma matvanor och förekomst av övervikt och fetma. En av utmaningarna kommunen står inför är att se och förstå vikten av det gemensamma ansvaret för det breda förebyggande och främjande arbetet. Att främja goda matvanor är inte bara en fråga för förskolan, skolan och äldreomsorgen utan det är en fråga där alla verksamheter i kommunen bör vara delaktiga i. En framgångsfaktor för arbetet är fortsatt implementering av och arbete enligt det värmländska strategidokument, som är framtaget för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga. För kommunen handlar det också om att fortsätta satsa på verksamheter, både egna och genom föreningslivet, som uppmuntrar till goda och hälsosamma val både när det gäller kost och fysisk aktivitet. När det gäller kommunens prioriterade grupper finns fortsatta utmaningar. För de äldre handlar det främst om att uppmuntra till goda matvanor och en god munhälsa för att minska risken för undernäring. Men också för att främja ett gott välbefinnande och en god hälsa. För gruppen personer med funktionsnedsättning är utmaningen att nå fram och att på olika sätt stötta och ge verktyg för goda matvanor. För barn, ungdomar och deras vårdnadshavare handlar det om fortsatt arbete med generella insatser, men också att våga rikta insatser när vi ser att behov finns. Kunskapen om vad som behövs för att göra förändringar finns, utmaningen är snarare hur väl den används och tas tillvara. En annan grupp som är viktig att nå är unga vuxna som har eller är i riskzon för att utveckla övervikt och fetma. Samhället har inte råd att vänta på att de själva söker hjälp eller vänder sig till sjukvården. Det här är en utmaning vi delar med flera andra aktörer såsom landstinget och Friskvården i Värmland. En framgångsfaktor i arbetet är fortsatt samarbete med föreningslivet, landstinget och egna satsningar för att stärka arbetet med att ge förutsättningar för goda matvanor och att kunna bemöta och hjälpa när behov finns. Här handlar det också om att kombinera olika insatser med att stärka de mer grundläggande förutsättningarna för rörelse och fysisk aktivitet. Här är en stark koppling till samhällsplaneringen och de förutsättningar som planeringen skapar för vardagsmotion, rörelse och fysisk aktivitet. Måluppfyllelse Det arbete som pågår bidrar till att nå målet, men det finns utrymme och behov av en bredare medverkan, engagemang och ett större ansvarstagande från fler av kommunens förvaltningar för att arbetet ska bli än mer framgångsrikt. För att nå ytterligare längre krävs att kommunen kan erbjuda Karlstadsborna en balans av generella insatser och riktade insatser. Speciellt för de grupper där identifierade behov finns. 20

22 2.2 Fysiska och kulturella aktiviteter Delmål Andelen Karlstadsbor som är aktiva ska öka (fysiskt och kulturellt). Mått Indexet Fysisk aktivitet och fritid, baseras på frågorna: Jag har fritidsintressen (ej förskoleklass), Jag idrottar och rör mig mycket på fritiden och Jag är ofta utomhus efter skolan (stämmer mkt bra/ganska bra). Här är ett högt index bra. Fysisk aktivitet och fritid, Index Läsår 2010/ / /2013 Förskoleklass Årskurs Årskurs Gymnasiet årskurs Källa: ELSA Trenden för tidsperioden visar att elever i de lägre årskurserna är mer fysiskt aktiva och vistas mer utomhus än eleverna på högstadiet och gymnasiet. Dock kan konstateras att vi kan se en tendens av att indexet totalt har gått tillbaka något i jämförelse med tidigare år. Det är främst andelen som är utomhus efter skolan som minskat och som ger utslag för indexet. Här har den största minskningen skett i årskurs 7. Några större skillnader mellan flickor och pojkar finns inte om man utgår för resultatet för Värmland, som är de enda könsuppdelade data vi har tillgång till. Däremot blev det tydligt att elever i årskurs 4 med en funktionsnedsättning i Karlstad har ett lägre index än samtliga elever i samma åldersgrupp. Vid en jämförelse av indexet mellan samtliga skolor i Karlstad finns en spridning mellan för barnen i förskoleklass. Motsvarande spridning för eleverna i årskurs 4 är Det innebär att i någon/några klasser är det närmare 30 procent av eleverna som uppger att de inte har fritidsintressen, är ute efter skolan eller idrottar och rör sig mycket på fritiden. Jämförelserna mellan förskoleklasserna och i årskurs 4 ska läsas med viss försiktighet men tydligt är att skillnader finns. När det gäller andel bland den vuxna befolkningen som regelbundet är fysiskt aktiva visar resultaten från senaste Liv och hälsa-undersökningen att det är mer vanligt bland män än kvinnor. Andel som rör sig minst 5 timmar per vecka eller mer än 3 timmar men mindre än 5 timmar per vecka Karlstad Värmland Invånare, 18 år och äldre män kvinnor Källa: Liv och hälsa Resultaten visar att andelen män i Karlstad som regelbundet är fysiskt aktiva är högre i jämförelse med män i länet. Bland kvinnorna finns inga direkta skillnader i andel som regelbundet är fysiskt aktiva mellan Karlstad och Värmland. Karlstadsborna ger Karlstad ett högt betyg när det gäller fritidsmöjligheter, enligt resultat från medborgarundersökningen. Indexet fritidsmöjligheter baseras på frågor om tillgång till parker, grönområden och natur, möjlighet till att kunna utöva 21

23 fritidsintressen såsom sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv, tillgång till idrottsoch kulturevenemang samt nöjesutbud. Fritidsmöjligheter, betygsindex Karlstadsbor, 18 år och äldre män kvinnor Källa: SCB:s medborgarundersökning Kvinnorna i Karlstad är något mer nöja med fritidsmöjligheterna i Karlstad än männen. Resultaten från de två senaste åren visar på samma höga betyg. I förhållande till andra kommuner ger Karlstadsborna kommunen höga betyg. Analys Att stimulera och skapa förutsättningar för att Karlstadsborna ska kunna vara aktiva, både fysiskt och kulturellt, är kanske det viktigaste och det sätt som kommunen har störst möjlighet att påverka utvecklingen av målet. Här handlar det både om de verksamheter som kommunen ansvarar för men också vilka förutsättningar och vilken stöttning som skapas för andra aktörer att vara verksamma. Utmaningen i arbetet är att hela tiden se till Karlstadbornas förutsättningar, behov och förväntningar. Där utvecklingsarbetet med analyser och medvetenhet kring kön, ålder, funktionsnedsättningar och socioekonomiska förutsättningar är avgörande för att säkra bredd och kvalitet, nå nya målgrupper och öka tillgängligheten. Här har kommunen en roll och ett ansvar både utifrån egna verksamheter men också utifrån att ställa krav och att medverkar till att kompetensutveckla och inspirera föreningar och organisationer, med stöd från kommunen. Här handlar det inte bara att utveckla den primära verksamheten utan verksamheten i helhet, och för att främja en större öppenhet. En meningsfull fritid är en skyddsfaktor för en god hälsa. Oavsett ålder och kön har det betydelse för känslan av gemenskap, att finnas med i ett sammanhang och för möjligheten till delaktighet och inflytande både i samhället i stort men också i ett mindre sammanhang. Fysisk aktivitet och rörelse har en förebyggande effekt för flera vanliga folksjukdomar. Därför är de verksamheter och insatser som främjar aktivitet, fysisk och kulturell, viktiga ur flera perspektiv och har en stark koppling till flera av folkhälsostrategins mål. Framåt bör vi vara uppmärksamma på den något negativa tendens om en minskande andelen barn och ungdomar som uppger att de har fritidsintressen, idrottar och rör på sig på fritiden samt är ute efter skolan. Här är utmaningen att uppmuntra och stimulera till en fortsatt aktiv fritid framförallt för pojkar och flickor i tidiga tonåren. En annan prioriterad målgrupp att fortsätta jobba medvetet kring är personer med funktionsnedsättning. Här handlar det mycket om att synliggöra att förutsättningar för deltagande finns. Utmaningar kommunen står inför när det gäller utemiljön är att på ett tydligare sätt planera in och freda ytor och platser för fysisk aktivitet vid framtagande och genomförande av fördjupande översiktsplaner och detaljplaner. Att medvetet värna om närhet och tillgång till arenor och ytor är en viktig förutsättning för att platserna och grönytorna ska användas. Användbarheten är 22