Motionssvar angående Bättre vårdkedja från akuta insatser till rehabilitering

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen Dnr PS Motionssvar angående Bättre vårdkedja från akuta insatser till rehabilitering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att bifalla motionen vilket innebär att landstingsstyrelsen ges uppdraget att initiera en utredning för att kartlägga brister i vårdkedjan inom rehabiliteringsområdet. Produktionsstyrelsen föreslår att de verksamheter som drivs i egen regi bistår i utredningsarbetet för att kartlägga och komma tillrätta med brister i vårdkejdan. Ärendet Pyry Niemi (S) och Kjell Andersson (S) har inkommit med en motion Bättre vårdkedja från akuta insatser till rehabilitering. I motionen föreslås att en utredning initieras för att kartlägga brister i vårdkedjan från akuta insatser till rehabilitering samt komma med förslag på åtgärder för att rätta till dessa brister. Som exempel tas krångliga beslutsvägar och bristande verksamhetsresurser framförallt för rehabilitering av personer under 65 år. Under beredningen av ärendet har ett urval av landstingets rehabiliterande vårdinsatser beretts möjlighet att yttra sig över motionen. Den samlade bedömningen utifrån remissinstansernas svar visar att vissa delar av rehabiliteringsområdet tycks fungera väl och utvecklas kontinuerligt i linje med ökad evidens och förändrade villkor. Samtidigt framkommer bilden av påtagliga brister speciellt avseende resurser samt ansvarsfördelning mellan vårdgivare och i gränssnittet till andra aktörer. En utredning, i enlighet med motionärernas förslag, skulle därför kunna belysa och klargöra bristerna mer tydligt och detaljerat inom rehabiliteringsområdet så att inblandade rehabiliteringsaktörer i framtiden kan arbeta mer enligt lean för patienternas bästa. Produktionsstyrelsen föreslår därför mot bakgrund av ovanstående att bifalla motionen samt att de verksamheter som drivs i egen regi bistår i utredningsarbetet för att kartlägga och komma tillrätta med brister i vårdkejdan. Kopia till: Landstingsstyrelsen Bilaga 34 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 PS Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Pleijel Produktionsstyrelsen Motionssvar på Behov av bättre vårdkedja från akuta insatser till rehabilitering Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att bifalla motionen vilket innebär att landstingsstyrelsen ges uppdraget att initiera en utredning för att kartlägga brister i vårdkedjan inom rehabiliteringsområdet. Produktionsstyrelsen föreslår att de verksamheter som drivs i egen regi bistår i utredningsarbetet för att kartlägga och komma tillrätta med brister i vårdkejdan. Ärendet I motionen föreslås att en utredning ska initieras för att kartlägga brister i vårdkedjan från akuta insatser till rehabilitering samt komma med förslag på åtgärder för att rätta till dessa brister. Som exempel tas krångliga beslutsvägar och bristande verksamhetsresurser framförallt för rehabilitering av personer under 65 år. Vid beredning av ärendet framkommer att en försämrad och otillräcklig rehabilitering kan leda till ökat lidande och ökade komplikationer för individen, ökad sjukvårdskonsumtion och högre sjukfrånvaro. Det är lönsamt på alla plan att ge män och kvinnor chansen att återfå sina funktioner så långt det är möjligt. En väl fungerande vårdkedja är allas önskan och mål med rätt rehabiliteringsinsats i rätt tid och en smidig överföring dels mellan vårdgivare inom den specialiserade sjukhusanknutna slutenvården och öppenvården, till primärvård (såväl offentlig som privat) och dels till kommunens vårdgivare. Många aktörer uttrycker ett behov av en uppdaterad gemensam rehabiliteringskarta för länet. Ett utredningsuppdrag av detta ärende bör inledas med att definiera vad som avses med rehabilitering i detta sammanhang samt tydliggöra vilka sjukdomsgrupper och åldersgrupper som står i fokus. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

3 2 (4) Rehabilitering är ett område som kräver insatser från flera olika huvudmän och ett flertal professioner. Därför finns ett behov av avtal eller överenskommelser för att underlätta och tydliggöra roller och ansvarsfördelning för de aktuella aktörerna. Verkligheten tycks inte alltid stämma med de överenskommelser som finns. Utgångspunkt är att alla har individen i centrum och att ersättningssystem stödjer denna samverkan. Ansvar av olika slag ska kopplas till uppdrag och funktion och inte till personer. Dokument som arbetas fram behöver förankras så att tolkningar blir lika i hela länet, respekteras samt systematiskt följas upp så att de efterlevs och är styrande för det lokala samarbetet kring individen. Försök har gjorts med att använda det internationella klassificeringssystemet ICF (funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) som en bas vid ansvarsfördelning. Eftersom detta system ännu inte är välkänt hos alla aktörer har det ibland medfört svårigheter. Stroke, geriatrik, habilitering och hjälpmedel samt multimodal rehabilitering för långvarig smärtproblematik är goda exempel på allt mer välfungerande rehabilitering. Habilitering och hjälpmedel har 15 habiliteringsprogram för olika funktionshinder för barn och vuxna som uppdateras 2 gånger per år. Ett initiativ togs 2011 av Neurodivisionen på Akademiska sjukhuset att göra en värdeflödesanalys i syfte att optimera flödet med patienten i fokus. Det förtjänas att påpeka att rehabiliteringsmedicin inte är detsamma som rehabilitering och denna analys avsåg verksamhetsområdets patientgrupper. Arbetet har lett fram till en handlingsplan. Positivt är att verksamhetsområdet rehabiliteringsmedicin godkändes vid kvalitetsgranskning enligt CARF (Commission on Accreditation of Rehabilitation Facilities) 2012 i 3 år. Kliniken uppfyller vårdgarantin och samverkar väl kring sina patientgrupper. Efter ett nedslag med klagomål på hanteringen av patienter med höftfrakturer 2012 har vårdkedjan inom Akademiska sjukhuset setts över för denna sjukdomsgrupp. Alla delmoment har analyserats bland annat väntetid från diagnos till operation. En satsning på orto-geriatrisk rehabiliteringsavdelning blev ett av resultaten. Samordnad individuell planering mellan kommun och landsting (SIP) nämns av många som ett viktigt arbetsverktyg. En implementeringsplan antogs av tjänstemannaberedningen i kommuner och landsting (TKL) i maj Denna plan utgör en bra grund, men det framkommer att för att det ska bli en framgångsrik implementering hos alla berörda krävs ytterligare arbete bland annat med rollfördelning mellan aktörerna. Det arbete som pågår inom ramen för rehabiliteringsgarantin i primärvård med att i komplexa ärenden göra teamutredningar och rehabiliteringsplaner på vårdcentral i tidigt skede och samverka med andra berörda aktörer verkar vara framgångsrikt. Även detta arbete förutsätter mer arbete när det gäller kompetensutveckling, tydlig ansvarsfördelning, samsyn, samarbete, information och förankring. Rehabiliteringsgarantin omfattar de två sjukdomsgrupper som står för största sjukfrånvaron, psykisk ohälsa och långvarig smärta. Alltsedan 2009 sker satsningar på en förstärkning av rehabiliteringen för dessa grupper och i dagsläget finns det 14 smärtteam på primärvårdsnivå. I linje med det har Uppsala län ett samordningsförbund med uppdrag att stötta arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan mellan landstinget, kommunerna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Dessa projekt utvärderas alltid så att kunskapen om metoder på området successivt kan

4 3 (4) förbättras. Ett sätt att lyfta och få en högre prioritering av rehabiliteringsområdet är att fråga efter resultat och att ta fram kvalitetsindikatorer för rehabilitering. Vårdbehovet har successivt har ökat under 2000-talet och många påtalar brister på resurser såväl inom den specialiserade sjukhusanknutna rehabilitering som rehabilitering på primärvårdsnivå. Bristande samordning mellan olika verksamhetsområden leder till att kontakter mellan vårdgivare försvåras. Det framkommer önskemål om att samordna och centralisera rehabiliteringsresurser på Akademiska i form av ett rehabcentrum. Kortare vårdtider och minskat antal vårdplatser på t.ex. Neurorehab Akademiska sjukhuset samt avvecklingen av Fenix-avdelningen (rehabilitering i samverkan mellan kommun och landsting för personer med svår förvärvad hjärnskada) och hemrehabteam har inneburit att patienterna i ett mycket tidigare skede kommer ut från specialistsjukvårdens rehabilitering. Det blir svårt för andra instanser att tillgodose detta behov av intensiv rehabilitering. Det finns inte heller resurser inom slutenvården för så kallad underhållsrehabilitering. Om assistentfrågan i kommunen inte hinner lösas för den enskilde individen riskeras även ett glapp vad gäller träningsinsatser för habiliteringen. Ett bekymmer i anslutning till det är den stora omsättningen på personliga assistenter. I Primärvården finns i och med Ädelreformen inga arbetsterapeuter att tillgå för rehabilitering och det är svårt även för andra att ha resurser för långa behandlingsserier. Enstaka hembesök av sjukgymnast är möjligt, men inte rehabilitering i hemmet över tid. För mer omfattande rehabilitering långsiktligt saknas rehabiliteringsteam i Primärvården. Patienterna är även mer svårt sjuka och har egentligen behov av rehabiliteringsspecialist. Här är det väsentligt att specialistvården ges möjlighet att agera konsultativt med sin kompetens, råd och stöd, utbildning samt bedömning till både primärvård och kommun. Kommunens uppdrag för sjukgymnastik fyller inte Primärvårdens behov vid överlämning. Geografiska avstånd försvårar ibland kontakt med specialistvården som till stora delar är centrerad till Uppsala. Ibland består individens behov av intensiv och omfattande träning och ibland är behovet lite träning men ofta. Ibland behövs speciella förutsättningar såsom tillgång till tempererad bassäng. En utredning av Socialstyrelsen avseende traumatiska hjärnskador visar att så gott som alla landsting har svårt med samverkan och överföring från sjukhus till primärvård och kommun. Reumatikerförbundet skrev nyligen i en insändare att primärvården har svårt att erbjuda en samlad rehabilitering utan det blir mer enstaka behandlingar och rådgivning. Det är enligt förbundet otillräckligt eftersom man vid nedgång i kroniska sjukdomar har behov av intensiv hjälp att komma igång med träning. Det är i och för sig inte alltid sparkrav som leder till att rehabiliteringsinsatser kan förändras. Förändrat utbud av rehabilitering styrs och ska styras av aktuell evidens, att vården moderniseras och att medicinska framsteg har gjorts t.ex. i form av nya effektiva läkemedel. I de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar framgår att det inte finns evidens för att utlandsrehabilitering skulle tillföra mer än träning på hemmaplan vilket stödjer indragning av dessa medel. Rehabilitering kan för flera sjukdomsgrupper även med fördel effektivt bedrivas i grupp och polikliniskt. Att coacha med beteendeinriktade

5 4 (4) metoder innebär även större möjligheter för individen att ta tillvara och stärka sina egna resurser samt undanröja hinder. Gränslinjen mellan sjukvård och friskvård/egenvård behöver kanske tydliggöras. Uppsalas modell med fysisk aktivitet på recept och friskvårdslotsar är en evidensbaserad metod. Att vårdgivare systematiskt även involverar anhöriga och nätverk kring individen är också väsentligt för att rehabiliteringen ska få effekt. Sammanfattningsvis fungerar vissa delar av rehabiliteringsområdet väl och utvecklas kontinuerligt i linje med ökad evidens och förändrade villkor. Samtidigt framkommer bilden av påtagliga brister speciellt avseende resurser samt ansvarsfördelning mellan vårdgivare och i gränssnittet till andra aktörer. En utredning skulle därför kunna belysa och klargöra bristerna mer tydligt och detaljerat så att inblandade rehabiliteringsaktörer i framtiden kan arbeta mer enligt lean för patienternas bästa. Beredning av motionssvaret Intern remittering via mejl: Rehabiliteringsmedicin inklusive smärtcentrum Akademiska sjukhuset (AS), neurologen AS, reumatologen AS, geriatriken AS, Habilitering och hjälpmedel, närvårdsstrateger och närvårdskoordinatorer, landstingets chefläkare, sjukgymnast inom strokevård Primärvården. Samtal med verksamhetschefen för rehabiliteringsmedicin AS samt med chefläkare i Primärvården. Skriftligt material från norra länsdelsberedningen (LDB), regionförbundets utvärdering av rehabiliteringsöverenskommelsen i norra länsdelen, ärende med diarienummer HSS , tjänstemannaberedning i kommuner och landsting (TKL) samt PowerPointredovisning vid informationsmöte om rehabiliteringsmedicin på HSS Beredningen av ärendet har inte täckt in alla rehabiliterande vårdinstanser utan ett urval, beredningen har inte inkluderat brukarorganisationer och frivilligorganisationer, inte heller kommunens egna rehabiliteringsaktörer eller aktörer såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Landstinget i Uppsala län Ludvig Larsson Produktionsstyrelsens ordförande Andreas Endrédi Produktionsdirektör

6

7

8