Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar"

Transkript

1 1(34) Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar Gryaab Rapport 2010:7 Ann Mattsson Jan Mattsson

2 2(34) Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Gryaabrapporter 2005:10 Val av provtagningspunkt och provtagningsmetodik på Ryaverket En undersökning av representativiteten 2005:11 Membransystem som alternativ för NP Komplement till Gryaab rapport 2003:4 2006:1 Gryaab, Miljörapport :2 Utredning av Nitrifikationskapaciteten på biobäddarna 2006:3 Kalkat slam som markbyggnadsmaterial lakning och strukturförändring under 16 år. En lysimeterstudie 2006:4 Riskanalys - Mikrobiologiska arbetsmiljöfaktorer. Ryaverket, :1 Gryaab, Miljörapport :2 Elenergirapport :3 Energisammanställning :1 Miljörapport enligt Miljöbalken 2007, Ryaverket 2008:2 Miljörapport enligt Miljöbalken 2007, Syrhåla 2008:3 Skolinformation Det säger ju sig självt rent vatten = bra 2008:4 Dimensionering - Efterdenitrifikationsanläggning med nitrifikationszon 2008:5 Konsekvenser av belastningsökningar på Ryaverket 2008:6 Provtagningar i referensområden 2006/2007 Hushållsspillvatten Del :7 Jämförelse av provtagning i referensområden 1988 och 2006/2007 Hushållsspillvatten Del :1 Miljörapport enligt Miljöbalken 2008, Ryaverket 2009:2 Miljörapport enligt Miljöbalken 2008, Syrhåla 2009:3 Slamhydrolys på Ryaverket fullskaleförsök och slutrapport 2009:4 Energivärde, svavel- och kloridinnehåll i Ryaverkets slam 2009:5 Separerade slamuttag från eftersedimenteringsbassänger - pilotförsök 2009:6 Skolinformation 2009 Jag tycker att det är bra att klasser får besöka Gryaab för då tänker man till när man är vuxen! 2010:1 Prioriterade spårämnen Kategori 2, Gryaab REVAQ 2010:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Ryaverket 2010:3 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Syrhåla 2010:4 Kartläggning av oönskade ämnen REVAQ 2009/ :5 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 2010:6 Omrörarhastighet på ED

3 3(34) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Kostnader för höga flöden... 8 Avgränsningar... 8 Hur påverkas driftkostnaderna?... 9 Hur påverkas investeringarna? Hur värdera ökade utsläpp? Hur summera kostnaderna? Vatten som vatten? Vad debiterar Gryaab? Slutsatser Kvalitet Dagvattenkvalitet Hur påverkas slamkvaliteten av kombinerat ledningssystem? Beräkningar av olika källors andel av den totala tillförseln till Ryaverket För vilka parametrar skiljer sig tillskottsvatten från spillvatten? Vad är kritiskt för slamkvalitén? Förväntad minskningstakt Kostnader Fordonstvätt Textiltvätt Flygplats Slutsatser Sammanfattande slutsatser Referenser... 31

4 4(34) Sammanfattning En översiktlig värdering har gjorts för att belysa vilken påverkan tillskottsvatten har på Gryaabs avloppsreningsverk, Ryaverket. Värderingen har genomförts med två huvudsyften. Värderingen skall dels utgöra ett underlag för fastställande av dagvattentaxan men värderingen skall även utgöra ett underlag för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska tillförseln av metaller från tillskottsvatten till Ryaverket. Gryaab har sedan många år ett uppdrag som representant för Göteborgs Vatten att ställa krav på industrier och andra verksamheter i Göteborg att minimera sina utsläpp av störande ämnen till avlopp. Liknande krav ställs även i de övriga delägarkommunerna. Göteborgs stad har dessutom satt som mål att slam skall kunna återföras till odlad mark i ett kretslopp mellan stad och land. Certifiering enligt REVAQ är en förutsättning för kretslopp av slam. Därför har Gryaab i samråd med Göteborgs Stad gemensamt formulerat en handlingsplan i enlighet med kraven i REVAQ. Syftet med denna rapport är att ge Göteborgs Stad underlag för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att målen i handlingsplanen skall uppfyllas. Dessutom diskuteras hur de höga flödena påverkar framtida kostnader samt utsläpp av närsalter till vattenrecipienten. Den delen av rapporten togs fram för att utgöra ett underlag för Göteborgs Stads arbete med dagvattentaxor. Denna del kan också ses som en början på ett arbete, för att få ett bättre grepp om de samlade kostnaderna, när man tar beslut som påverkar både reningsverk och ledningsnät. Uteslutande befintliga data har använts. Detta gäller såväl den antagna flödesfördelningen mellan olika typer av tillskottsvatten som kvalitén för dessa strömmar. Diskussioner kring underlaget leder förhoppningsvis till att eventuella brister i underlaget kan identifieras. Effekterna av tillskottvattnet på Ryaverkets verksamhet sammanfattas nedan: Överutsläpp av närsalter och organiskt material. Tillskottvatten till ledningssystemet medför överutsläpp så att de utsläppta mängderna näringsämnen och organiskt material från Ryaverket är mer än dubbelt så stora som de hade varit utan tillskottsvatten Högre kapitalkostnader. För att uppfylla skärpta utsläppsvillkor har Ryaverket byggts till flera gånger under de senaste decennierna. Uppskattningsvis medför behovet att dimensionera för de höga flödena extra kapitalkostnader i storleksordningen 40 miljoner kr per år. Denna uppskattning liksom underlaget för den bör förbättras. Högre kostnader. Utslaget på det extra vatten som kommer till Ryaverket vid höga flöden är kostnaden för varje extra kubikmeter vatten idag ca 4 kr.. Av detta är den största delen kapitalkostnaderna för de extra bassänger med mera som byggts för att hantera de höga flödena. Erfarenhetsmässigt har varje nytt krav varit dyrare att åtgärda än det föregående. Om den trenden fortsätter är det troligt att framtida investeringar blir ännu mer känsliga för höga flöden. Måste reningsverket omlokaliseras helt blir kostnaderna mycket stora. Detta talar för att det skulle vara värt

5 5(34) betydligt mer än 4 kr för att undvika en framtida kubikmeter vatten vid höga flöden. Om utsläppsavgifter likt de danska införs i Sverige tillkommer 0,5-1 kr/m 3 tillskottsvatten. I dessa kostnader är inte underhåll av de extra anläggningsdelarna medräknat. För driftkostnaderna är det bara kostnader med en tydlig flödespåverkan som uppskattats. Dagvatten påverkar kostnaderna mest. Enligt aktuell information om varaktighet för dagvatten respektive övrigt tillskottvatten kommer en stor del av dagvattnet till reningsverket vid de höga flödena. Det ger större inverkan på de högsta flödena att avlasta med dagvatten än motsvarande mängd annat tillskottsvatten (eller dricksvatten). Dessa höga flöden har en stor inverkan på framtida investeringar. Tillförseln av flera metaller till Ryaverket måste minska för att de långsiktiga målen inom REVAQ skall uppfyllas. Enligt kriterierna i REVAQ behöver flera olika metaller prioriteras i uppströmsarbetet för att slam skall vara ett långsiktigt hållbart gödselmedel. För silver, bly och troligen zink kan fortsatta minskningar i samhället leda till att de år 2025 inte längre är kritiska ur slamkvalitetssynpunkt. För kadmium, kvicksilver och koppar räcker troligen inte de minskningar som kan förutspås med ledning av trenderna under det senaste decenniet. För kadmium och zink är tillförseln med tillskottsvatten viktig. För kadmium och zink är mängderna i dagvatten och övrigt tillskottsvatten så stora att måluppfyllelse förutsätter åtgärder för att minska tillförseln med tillskottsvatten för dessa metallkällor. För koppar är mängderna i dagvatten och övrigt tillskottsvatten betydelsefulla. Dock krävs ytterligare ambitionshöjningar även inom andra sektorer om målen skall uppnås. För kvicksilver är mängderna i dagvatten och övrigt tillskottsvatten osäkra. Även här är andra källor betydelsefulla. I Systemstudie avlopp konstateras dock att gamla avlagringar i ledningssystemet kan vara en betydelsefull källa till kvicksilver. Regelbunden översyn av handlingsplanerna behövs. Alla prognoserna bygger till viss del på historiska trender och är således osäkra som underlag för att bedöma framtiden. Trenderna behöver ses över cirka vartannat år. Översynen bör leda till justeringar av upprättade handlingsplaner.

6 6(34) Bakgrund Flödet till Ryaverket varierar kraftigt. Vid långa perioder av torrt väder ligger tillrinningen runt 2 m 3 /s för att vid regntillfällen under kortare eller längre tid uppgå till flera gånger så mycket. På årsbasis är genomsnittsflödet 4 m 3 /s. Tack vare att anläggningen är byggd för de höga flödena så kan god rening uppnås även vid dessa tillfällen (Figur 1). Flöde, m 3 /s Fosforutsläpp, kg P/timme Tid a) Exempel på flöden som genomgår olika typer av behandling vid ett nederbördstillfälle. Tid b) Fosformängd i utgående vatten från reningsverket vid nederbördstillfället. 35 Flöde, m 3 /s Försedimenterat 6 Direktfällt Fosforutsläpp, kg P/timme Tid 0 Fullständigt behandlat Tid c) Fosformängd i utgående vatten från reningsverket vid nederbördstillfället om möjlighet till direktfällning inte hade funnits. Figur 1 Tillrinning till Ryaverket under en fingerad nederbördsperiod. Det flöde som överskred kapaciteten för biologisk och kemisk rening samt filtrering (7 m 3 /s) behandlas kemiskt genom direktfällning upp till en total kapacitet på 10 m 3 /s. Överskjutande flöde genomgår försedimentering. Bild (b) visar hur mycket fosfor som släpps ut från de olika behandlingsstegen (Fullständigt behandlat vatten 0,3 mg P/l, direktfällt vatten, 0,45 mg P/l och försedimenterat vatten 1,2 mg P/l). Bild c visar fosforutsläppet om inte möjlighet till direktfällning hade funnits. Då är det försedimenterade vattnet också mer koncentrerat (2 mg P/l).

7 7(34) För att kunna prioritera mellan åtgärder på ledningsnät och vid reningsverket på ett förnuftigt sätt är det av värde att uppskatta de samlade kostnaderna för det vatten som tillförs ledningsnätet och som inte är spillvatten. Det kan också vara viktigt att fördela kostnaderna rättvist mellan olika abonnenter. Flera olika kostnader och problem uppstår i olika delar av systemet på grund av höga flöden. Problem som uppstår när ledningssystem och reningsverk inte har kapacitet för det tillrinnande vattnet är till exempel: Översvämningar på mark och i byggnader Bräddningar från ledningsnät och reningsverk Förhöjda utsläpp från reningsverk. Risker för dricksvattenförsörjning och badvattenkvalitet nedströms Kostnader för pumpning i ledningsnätet och på reningsverket Kostnader för rening På lång sikt innebär återkommande höga flöden att reningsverk och ledningsnät måste dimensioneras för högre flöden än vad som annars hade varit nödvändigt. Ledningsnät och reningsverk är anläggningar med lång livslängd. Kostnaderna för investeringarna kvarstår alltså under lång tid. Ökning eller minskning av tillflöden till reningsverket slår igenom i form av större eller mindre behov av investering vid reningsverket först när en ny investering skall göras. Investeringar på ledningsnätet för att minska tillflödet till reningsverket måste göras innan nya krav ställts på reningsverket för att de skall kunna medföra besparingar i form av mindre investering på reningsverket. Detta innebär att det är möjligt att i varje enskilt ögonblick se investeringar på ledningsverk som en realitet och samtidigt bortse från investeringar på avloppsreningsverket. De senare kan antingen anses redan gjorda eller också kan man hoppas att det aldrig mer kommer nya behov av investeringar. Hittills har detta inte infriats. Nya, högre, krav har med jämna mellanrum ställts på avloppsvattenreningen på Ryaverket och vid varje tillfälle har kraven inneburit att reningsverket har dimensionerats för rening av en större andel av tillflödet. Det höga flödet innebär vid varje investeringstillfälle en större merkostnad allteftersom den begränsade tillgången till mark innebär att anläggningarna måste byggas mer kompakt och därmed dyrare i såväl investering som drift. Kvalitetsmässigt har föroreningsmängden i tillskottsvattnet betydelse för slamkvalitén liksom spillvattnet. En väsentlig skillnad är att tillskottsvattnet till skillnad från spillvatten innehåller väldigt lite näringsämnen i förhållande till föroreningsmängden. Framförallt dagvatten från trafikerade vägar och stadsbebyggelsen tillför föroreningar som till mycket liten del är behandlingsbara på reningsverket (annat än ren avskiljning). Dagvatten är också den del av tillskottsvattnet som slår igenom snabbast på flödet och därmed till stor del orsakar de största flödestopparna (Figur 2). I denna rapport görs ett försök att uppskatta några olika delar av kostnaderna och lägga ihop dem till en totalkostnad.

8 8(34) Tillflöde till Ryaverket, m 3 /s dagvatten kombinerat system Inläckage ansluten drän egenförbrukning alla VA-verk spillvatten dagar per år Figur 2 Varaktighetsdiagram för tillrinning till Ryaverket. Baserat på Göteborg Vattens fördelning men uppräknat med 20 % för att beskriva hela Gryaabs upptagningsområde. Diagrammet behöver enligt Göteborg Vatten revideras för att ta hänsyn till ny kunskap om varaktigheterna för de olika delflödena. Detta har inte varit möjligt att genomföra inom ramen för detta arbete. Kostnader för höga flöden Avgränsningar Ett antal avgränsningar har gjorts. Dessa avgränsningar innebär sammantaget att kostnaderna för att hantera höga flöden i realiteten är högre än de här redovisade. Endast Gryaabs kostnader inkluderas. Endast kostnader för redan gjorda investeringar inkluderas. Hänsyn tas inte de högre flödenas effekt på framtida, högre, investeringar till följd av strängare krav. Hänsyn tas inte till högre kostnader på grund av belastningsökningar på grund av ökad befolkning. Ingen hänsyn har här tagits till effekter av klimatförändringars inverkan på nederbörd eller nivåer i hav och vattendrag. Ingen hänsyn har tagits till ökade ambitioner från framförallt Göteborgs stad med avseende på att minska bräddningarna från avloppssystemet. Underhållskostnader för den extra maskinutrustning som krävs för att, om än kortvarigt, hantera höga flöden har inte medräknats. För driftkostnaderna har endast stora och tydligt flödesrelaterade driftkostnader uppskattats.

9 9(34) Extra kostnader för extern kolkälla på grund av Ryaverkets utformning (som beror på det kraftigt varierade flödet) har inte uppskattats (eftersom uppskattningen är svår att göra). Extra kostnader för extern kolkälla på grund av de syrerika förhållandena i ledningsnät och tunnlar (vid höga flöden) har inte uppskattats (eftersom uppskattningen är svår att göra). Extra personalkostnader för att driva en mer komplicerad och snävt dimensionerad anläggning är inte medräknade. På grund av anläggningens komplexitet behövs en mer omfattande bemanning både avseende antal mantimmar och kompetensnivån för personalen än för en enklare anläggning. Anläggningens komplexitet beror på att höga flöden periodvis skall hanteras i kombination med att den tillgängliga markytan är begränsad Hygieniska aspekter av att avloppsvatten bräddas på ledningsnätet och vid reningsverket har inte beaktats. Vid höga flöden bräddas ett vatten som innehåller mer patogener än om avloppsvattnet kunde behandlas fullständigt. Hur påverkas driftkostnaderna? I Tabell 1 uppskattas hur driftkostnaderna påverkas av flödet vid olika anläggningsdelar på Ryaverket Några kostnader är relativt lätta att kvantifiera. Poster markerade med fetstil är troligen tillräckligt betydande för att motivera en överslagsberäkning. Övriga kan ev. uppskattas med någon övergripande schablon. Den stora kostnaden för Inkommande är inloppspumparna. För att pumpa vattnet ca 20 m till markytan åtgår knappt 0,1 kwh/m 3 (Gryaab rapport 2007:3). Tabell 1 Uppskattade driftkostnader på marginalen att hantera varje kubikmeter vatten extra på Ryaverket (utöver spillvatten). Det extra vattnet antas inte innehålla organiskt material, fosfor eller kväve i någon större omfattning. Poster som ännu inte kvantiferats markeras med x. Poster i fetstil antas betydelsefulla och bör uppskattas. Övriga poster ger förmodligen små bidrag till den totala driftkostnaden. (Här antas 1 kr/kwh) El Drift Underhåll Kemikalier Inkommande 10 öre x x 0 kr Försedimentering x x x PAC+Polymer 25 öre + 25 öre vid direktfällning Aktivt Slam 2 öre + x x (Etanol) luftning Eftersedimentering Oförändrat? Oförändrat? x Oförändrat? Biobäddar x Oförändrat? Oförändrat? Oförändrat? Efterdenitrifikation x x x Metanol Skivfilter x x x Dukrengörning Slambehandling Oförändrat? Oförändrat? Oförändrat? Mer polymer? För försedimentering är den dominerande kostnaden vid höga flöden kostnaden för direktfällning. Det kostar ca 50 öre/m 3 för kemikalier och drift. Försedimentering och direktfällning sker endast då biostegets kapacitet överskrids. Direktfällning sker vanligtvis när flödet överskrider ca 6-10 m 3 /s beroende på hur eftersedimenteringen fungerar.

10 10(34) Det vatten som inte direktfälls pumpas 5 m till aktivslamanläggningen. Detta kräver ca 0,02 kwh/m 3 att lyfta vattnet m 3 (Gryaab rapport 2007:3). Hur stor andel av övriga kostnader i aktivslamanläggningen som är flödesberoende har inte uppskattats här. Hur påverkas investeringarna? Under senare år har flera stora investeringar gjorts för att förbättra avskiljning av främst fosfor och kväve. Tabell 2 Större investeringar på Ryaverket som påverkats av tillflödet. Varför? Vad? När? Hur mycket? Kväve Biobäddar vån. Sed Fosfor Slam Kväve Fosfor Direktfällning Sandfång Fingaller Förtjockare (FT) Efterden. Skivfilter Del som ej behövts vid 4 m 3 /s maxflöde 336 mkr Stor kunde ev. gjorts inom bef. volymer? 60 mkr Stor hade inte genomförts utan högt flöde. 56 mkr Liten? men det utlösande var högre slamavskiljning i och med direktfällning. 660 mkr Stor men det kanske ändå hade behövts 10 filter för denitrifikationen. Av dessa investeringar är flertalet starkt styrda av de höga flödena till Ryaverket. Anläggningen hade sett helt annorlunda ut idag om maxflödet till Ryaverket hade varit på nivån 4-5 m 3 /s istället för mer än 10 m 3 /s. Det hade kanske varit möjligt att införa kväverening utan att bygga till på höjden. Då hade de 336 mkr som investerades kunnat ligga på en betydligt lägre nivå. Direktfällningsprojektet hade inte genomförts om inte de höga flödena hade tvingat fram det. Det är möjligt att det ändå hade varit en fördel att bygga till sandfång och fingaller, men det är tveksamt om det hade genomförts. Ombyggnaden av förtjockarna är till största delen oberoende av flödet, även om den utlösande faktorn för projektet var de större slammängderna som orsakas av direktfällning vid höga flöden. Den pågående utbyggnaden för bättre avskiljning av kväve och fosfor är till stor del orsakad av att eftersedimenteringsbassängerna blir överbelastade i samband med höga flöden. Det är rimligt att dimensionera ett reningsverk för en viss variation. Här antas att ungefär dubbla basflödet, det vill säga 4 m 3 /s, är en rimlig nivå att dimensionera för. Valet av en högre nivå, till exempel 5 eller 6 m 3 /s skulle generera en högre kostnad per m 3 extra tillskottvatten eftersom en något mindre extrakostnad skulle bäras av en betydligt mindre volym tillskottvatten (se Figur 2). I det följande görs ett försök att uppskatta kostnaden för ett reningsverk byggt för 4 m 3 /s i stället för som nu för att hantera på upp till m 3 /s.

11 11(34) För enkelhetens skull antar vi att investeringarna 1997, 2005 och 2010 kunde ha halverats och förtjockarinvesteringen reducerats med 20 % om reningsverket hade kunnat byggas för upp till 4 m 3 /s istället för som nu upp till 11 m 3 /s. Besparingarna för investeringarna 1997 och 2010 rör den biologiska reningen och tillgodoräknas sänkta flöden från 7 till 4 m 3 /s. Besparingarna på direktfällning och förtjockning tillgodoräknas sänkta flöden från 11 till 7 m 3 /s eftersom de uppkommer då man slipper behandla extremt mycket vatten vid ett fåtal tillfällen. Då det högre intervallet omfattar knappt 1,5 Mm 3 /år blir sänkningen av kapitalkostnaden på sikt knappt 2,3 kr/m 3. Sänkning av flödet från 7 till 4 m 3 /s ger en större kapitalvinst och omfattar också mer vatten (10,5 Mm 3 ). Sänkning av flödet ger här en långsiktig sänkning av kapitalkostnaden på ca 3,6 kr/m 3. För beräkningar se bilaga 1. Precisionen skulle öka om varaktighetsdiagrammet utvecklades för kortare flödesintervall än ett dygn. Detta skulle också medföra en större topp vilket skulle ge en sänkt specifik kostnad för det vatten som direktfälls och en högre specifik kostnad för det vatten som orsakar att biosteget behöver vara så stort. Hur värdera ökade utsläpp? Idag regleras utsläppen från Ryaverket enbart genom utsläppsvillkor angivna som koncentration av BOD 7, kväve respektive fosfor. Detta innebär att högre utsläpp på grund av högre tillflöde med samma koncentration inte värderas. Utsläppsavgifter baserade på mängd utsläppta föroreningar diskuteras. På Vilken nivå dessa hamnar och om och när de införs vet vi inte idag. Som exempel används nedan de utsläppsavgifter som idag tas ut i Danmark. Tabell 3 Värdet för utsläppt om de värderas enligt gängse danska utsläppsavgifter. I denna tabell finns dagvatten med som jämförelse. Övrigt tillskottsvatten finns inte angivet. Detta är i många fall renare än dagvatten. DKK/kg SEK/kg Behandlat Direktfällt Försedimenterat Bräddat ledningsnätet Dagvattenutsläpp g/m 3 SEK/m 3 g/m 3 SEK/m 3 g/m 3 SEK/m 3 g/m 3 SEK/m 3 g/m 3 SEK/m 3 Kväve , , ,33 5 0,15 2 0,06 Fosfor ,3 0,05 0,45 0,07 1,2 0,20 1 0,165 0,3 0,05 BOD ,5 10 0, , , , ,17 Totalt 0,51 0,79 1,02 0,65 0,27 Om en kubikmeter mer eller mindre vatten släpps ut från Ryaverket vid de gräns/riktvärden som gäller framöver skulle det värderas till ca 50 öre om utsläppet gjordes från en dansk anläggning. Som framgår är det kväveutsläppen som värderas högst. Om vattnet släpps ut mindre renat blir värdet högre. Vid stora förändringar i tillförd vattenmängd påverkas även utsläppshalten. Vid väsentligt lägre tillflöden skulle troligen systemen fungera något bättre och även de utsläppta halterna av fosfor och BOD 7 vara lägre för hela flödet. Vinsten skulle då bli ännu större. Även för kväve skulle det vara lättare att avskilja mer kväve vid lägre tillflöden då eftersedimenteringens kapacitet inte skulle begränsa reningen så ofta. De utsläppta mängderna skulle minska och processen skulle kunna drivas mer effektivt med avseende på kolkälla och pumpning till och från biobäddarna.

12 12(34) För kväve, fosfor och BOD 7 innebär tillskottsvattnet att mer än dubbelt så mycket släpps ut. Detta förutsatt att utsläppshalterna hade varit desamma om endast spillvatten hade behandlats på Ryaverket. Detta innebär ett merutsläpp på ca 610 ton N/år, 20 ton P/år och 660 ton BOD/år jämfört med om enbart spillvatten varit anslutet till Ryaverket (hänsyn har tagits till minskade direktutsläpp av dagvatten). Hur summera kostnaderna? För olika driftlägen blir kostnaderna olika beroende på vilken behandling vattnet får. En möjlig indelning är enligt (Tabell 4, Tabell 5). De högsta kostnaderna erhålls när både kapitalkostnad och driftkostnader bidrar. Kapitalkostnaden för de extra investeringarna som behövs för att hantera de höga flödena dominerar kostnadsbilden. Kostnaden för det extra vattnet i det område där extra investeringar krävs (över 4 m 3 /s) är knappt 4 kr/m 3. Det extra tillskottsvattnet som når reningsverket vid lägre flöden belastar enbart driftkostnaderna med ca 0,1 kr/m 3. Hur Ryaverket hade sett ut utan de höga flödena vet vi inte idag. Man också kan anföra att de extra investeringarna redan är gjorda och således utgör sunken costs. Sett i ett längre perspektiv är det dock troligt att nya investeringar tillkommer och att befintliga anläggningar kräver förnyelse och om även detta blir flödesberoende kommer även framtida investeringar att påverkas på samma sätt som hittills. Det finns också en tendens med tiden att myndigheterna kräver att det nya reningskravet omfattar en större del av flödet. Toleransen mot förbiledning minskar. Detta skulle innebära att effekten av höga flöden på framtida investeringar blir högre än nuvarande bedömning. De uppskattade kostnaderna är osäkra. De verkliga kostnaderna för att bygga och driva ett större reningsverk kan vara högre om de orsakar framtida stora investeringar och mindre om den verkliga livslängden för anläggningarna blir betydligt längre än avskrivningstiden.

13 13(34) Tabell 4 Driftkostnader för tillskottsvatten som. ( kr/m 3 ). Driftkostnader för tillskottsvatten som. Flöde till Ryaverket m3/s Inloppspumpar Ryaverket Direktfällning Biologisk rening och filtrering Ej medräknat Drift totalt bräddas från ledningsnätet >15 0,00 0,00 0,00 0,00 försedimenteras ,10 0,00 0,00 0,10 direktfälls ,10 0,50 0,00 0,60 renas biologiskt och kemiskt och orsakar större investering 4-7 0,10 0,00 AS, BB, 0,02 ED, SF 0,12 renas biologiskt och kemiskt (upp till dubbla spillvattenflödet) < 4 0,10 0,00 AS, BB, 0,02 ED, SF 0,12 Tabell 5 Kostnader för tillskottsvatten som ( kr/m 3 ) Kostnader för tillskottsvatten som Drift totalt Kapitalkostnad Ryaverket. Se bilaga 1. Total kostnad Gryaab Värde av utsläpp till vatten (enligt dansk utsläppsavgift) Total kostnad inklusive utsläppsavgifter bräddas från ledningsnätet (> 15 m 3 /s) 0,10 0 0,10 0,65 0,75 försedimenteras (11-15 m 3 /s) 0,10 0 0,10 1,02 1,12 direktfälls (7-11 m 3 /s) 0,60 2,34 2,94 0,79 3,73 renas biologiskt och kemiskt (4-7 m 3 /s)) 0,12 3,57 3,69 0,51 4,30 orsakar större investeringar (4-11 m 3 /s) 0,17 3,43 3,60 0,51 4,12 renas biologiskt (<4 m 3 /s) 0,12 0 0,12 0,51 0,63

14 14(34) Vatten som vatten? Vid de högsta flödena (Figur 2) utgör dagvatten 1/3 av flödet, inläckage 1/3 och ansluten drän, spillvatten och VA-verkens egenförbrukning 1/3 av totalflödet. Ger det då mest effekt att spara på dricksvatten, att åtgärda inläckage eller att minska mängden dagvatten till systemet om man vill undvika framtida kostnader för rening av avloppsvatten? Om en m 3 dagvatten tas bort från systemet kommer 97 % av denna reduktion att ske under dagar då flödet till Ryaverket är över 4 m 3 /s. Alltså behöver 1,04 m 3 dagvatten tas bort från systemet för att mängden vatten att behandla vid höga flöden skall minska med 1 m 3. På motsvarande sätt behöver man spara 4,3 m 3 dricksvatten för att 1 m 3 av det vatten som orsakar högre investeringar vid reningsverket skall tas bort. Inläckage och ansluten drän ligger enligt fördelningen i Figur 2 däremellan. Omvänt kommer förhöjda dagvattenflöden till följd av klimatförändringar att få större inverkan på investeringarna på reningsverket än vad inläckage och dräneringsvatten får. Detta förutsatt att fördelningen enligt Figur 2 består. Om totalkostnaderna ovan fördelas så att flödesminskning till Ryaverket vid flöden över 4 m 3 /s värderas till 4 kr/m 3 och därunder till 0,1 kr/m 3 kan man uppskatta ett värde av att reducera respektive öka tillförseln av respektive typ av vatten (Tabell 6). Tabell 6 Påverkan på toppflöden och värdet av reduktion av flöden (Revideras vid nya uppgifter om fördelning mellan olika flöden) Enhet Drän Spillvatten Egenförbrukning Inläckage Dagvatten Summa Tillförsel till Ryaverket Mm 3 /år 51,4 4,0 15,5 28,9 10,5 110,3 Tillförsel vid total tillrinning över 4 m 3 /s Mm 3 /år 11,8 0,9 6,4 11,9 10,1 41,1 1m 3 reducerat ger minskning av mängd över 4 m 3 /s m 3 0,23 0,23 0,41 0,41 0,97 Mängd som behöver m 3 4,34 4,33 2,44 2,44 1,04 reduceras för att minska med 1 m 3 över 4 m 3 /s Kostnad över 4 m 3 /s (4 kr/m 3 ) kr/m 3 0,9 0,9 1,6 1,6 3,9 Kostnad därunder (0,1 kr/m 3 ) kr/m 3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 Total kostnad för 1 m 3 kr/m 3 1,0 1,0 1,7 1,7 3,9 Med denna värdering är det dubbelt så värdefullt att reducera en kubikmeter dagvatten jämfört med att förhindra inläckage av en kubikmeter vatten, som i sin tur är mer värdefullt än att sänka dricksvattenförbrukningen. Detta är ett marginalkostnadsresonemang. Den övervägande delen av dagvattnet kommer till Ryaverket vid flöden över 4 m 3 /s varför felet blir litet om kostnaden tillämpas på hela

15 15(34) dagvattenmängden. Kostnaden för hanteringen av dagvatten skulle då vara ca (3,9*10,5~) 40 miljoner kr/år. Vad debiterar Gryaab? Gryaab debiterar sina delägarkommuner för hela kostnaden för avloppsrening och transport i Gryaabs tunnelnät. Av totalkostnaden fördelas 80 % efter hur mycket spillvatten som kommunen bidragit med. Detta antas vara lika mycket som det dricksvatten som sålts i kommunen. Resterande 20% fördelas efter det totalt uppmätta avloppsvattenflödet från kommunen (inklusive spillvatten). För 2008 innebär det att spillvatten kostade 3,45 kr/m 3 och tillskottsvatten 0,30 kr/m 3. Debiteringen av tillskottsvattnet stod för 12 % av den totala debiteringen. Intäkterna för tillskottsvatten var 25 millioner kronor vilket är mindre än de ca 40 millioner kronor som Gryaabs kostnader enbart för dagvattnet beräknas uppgå till. Avgiftsfördelningssystemen för motsvarande anläggningar i Norden varierar mellan att hela kostnaden fördelas efter försålt dricksvatten och att hela kostnaden fördelas efter avloppsvattenflödet. I något fall är fördelningen helt oberoende av flödet. Om motsvarande system skulle tillämpas på Gryaab skulle kostnaden för tillskottsvattnet variera i intervallet 0-1,5 kr/m 3. Detta skulle få konsekvenser för fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna (Tabell 8). De två största kommunerna skulle tjäna respektive förlora ca 1 % i förhållande till dagens system om 50% av kostnaden skulle fördelas efter den totala avloppsvattenmängden istället för 20% som i dagens system. Några kommuner med förhållandevis lite tillskottsvatten skulle tjäna 5-10 % på en sådan omfördelning.

16 16(34) Tabell 7 Avgiftsfördelning vid olika andel av avgiften fördelad på försålt dricksvatten (=spillvatten) och total avloppsvattenmängd. Dagens fördelning är 80/20 det víll säga 80 % av avgiften fördelad efter försålt dricksvatten och 20 % efter uppmätt avloppsvattenflöde. Exemplet är från 2008 då den uppmätta avloppsvolymen var 132 Mm 3 och den debiterade spillvattenvolymen 51 Mm /0 (Fördelning efter mängden spillvatten) 80/20 50/50 0/100 (Fördelning efter totala flödet) Andel av avgift på spillvatten (%) Avgiftsfördelning Totalt att fördela, miljoner kr Spillvatten, millioner kr Avloppsvatten, miljoner kr Specifik debitering Spillvatten debiteras med, kr/m 3 3,94 3,15 1,97 0,00 Avloppsvatten debiteras med, kr/m 3 0,00 0,30 0,76 1,51 Spillvatten debiteras totalt med, kr/m 3 * 3,94 3,45 2,73 1,51 Debitering För spillvatten debiteras, millioner kr För tillskottsvatten debiteras, millioner kr Totalt debiteras, millioner kr * Spillvatten debiteras dels som spillvatten och ingår dessutom i det uppmätta avloppsvattenflödet. Tabell 8 Konsekvenser av förändrad avgiftsfördelning för delägarkommunerna beräknat för /0 50/50 0/100 Diff Diff % Diff Diff % Diff Diff % Ale , , ,6 Härryda , , ,0 Kungälv , , ,7 Mölndal , , ,1 Partille , , ,4 Göteborg , , ,4 En ändrad avgiftsfördelning skulle få andra konsekvenser för kommunerna. Avgiften för kommunerna skulle variera mer från år till år vilket skulle försvåra kommunernas budgetarbete. Under nederbördsrika år skulle kommuner med större andel tillskottsvatten betala en större andel. Eftersom vinsten (i form av mindre investeringsvolym på reningsverket) av mindre tillskottsvatten faller ut på lång sikt är ändå totalkostnaden på kort sikt ungefär densamma. För kommuner med lite tillskottsvatten blir avgiften i genomsnitt lägre, men med stor variation från år till år. Om avgiftsfördelningen skall verka som incitament för att på sikt sänka de totala kostnaderna måste priset för toppflödena vara över 4 kr/m 3. Detta når man inte ens genom att fördela hela avgiften efter uppmätt flöde från respektive kommun. För att spegla Gryaabs kostnader för de höga flödena korrekt skulle en del av avgiften behöva utgöras av en hög, flödesproportionell avgift som faller ut vid de tillfällen då flödena verkligen är höga till Ryaverket. Ett sådant system riskerar att bli komplicerat och beroende av omfattande flödesmätningar och bedömningar som inte görs idag. Incitamentet är troligen inte värt kostnaden och administrationen av systemet.

17 17(34) Slutsatser Höga flöden till reningsverket orsakar ökade kostnader för avloppsvattenrening. Den ökade kostnaden för hantering av dagvatten kan uppskattas på detta viset till ca 40 mkr/år eller ca 4 kr/m 3 dagvatten. Marginalkostnaden för en kubikmeter övrigt tillskottsvatten (inläckande vatten eller dränering) är ungefär hälften så hög eller ca 2 kr/m 3. Kostnaden för tillskottvatten riskerar att stiga i takt med att nya krav omfattar allt större andel av vattnet. Ytterligare sten på bördan läggs av att det blir allt dyrare och mer komplicerat att bygga för nya krav allteftersom den återstående platsen på Ryaverkets tomt krymper. Måste reningsverket omlokaliseras blir kostnaderna mycket höga. Kostnaderna domineras av kapitalkostnader, framförallt på lång sikt, när reningsverket måste dimensioneras för allt högre flöden. Åtgärder som reducerar tillförseln av dagvatten med en given volym ger större effekt på kostnaderna för avloppsreningsverket än motsvarande åtgärder mot inläckage och dränvatten. Att minska hushållens dricksvattenförbrukning är ur denna synvinkel en mindre meningsfull åtgärd. Denna genomgång utgör en uppskattning av kostnaderna för att hantera dagvatten på Ryaverket. Noggrannare beräkningar bör bland annat omfatta: Noggrannare skattning av fördelningen av dagvatten och annat tillskottsvatten i tiden Utökade beräkningar av påverkan på driftkostnaderna och underhållskostnader Värdering av utsläpp. Bedömning av hur kostnaderna påverkas av framtida krav Bedömning av hur kostnaderna påverkas av framtida belastning och klimat Det är troligt att dessa noggrannare uppskattningar snarare höjer än sänker den beräknade kostnaden för dagvatten och övrigt tillskottsvatten.

18 18(34) Kvalitet Kvaliteten på dagvatten är relativt väl undersökt och det finns gott om data med koncentrationer av bland annat tungmetaller. Det finns dock två problem med utvärderingen av dessa mätdata. Det ena är att kvaliteten varierar avsevärt under ett regntillfälle och även mellan olika regn beroende på hur mycket regn som kommer och hur länge sedan det tidigare regntillfället var. Fenomenet med first flush är välbekant. Det andra problemet är att koncentrationerna verkar förändra sig ganska mycket med tiden, dvs. äldre data blir snabbt inaktuella. Det är därför svårt att beräkna medelvärden på vad dagvattnet innehåller under ett helt år. I det följande görs några olika ansatser. I den första beräknas tillförseln med data på koncentrationer och mängd dagvatten under ett år. I den andra görs en jämförelse med slamkoncentrationer i städer som saknar kombinerat system. I den tredje ställs balanser upp över den samlade tillförseln från alla olika källor till Ryaverket. Dagvattenkvalitet I Tabell 9 jämförs data från några olika undersökningar i Göteborg samt några värden från Stormtac, SWECOs databas för dagvatten. Tabell 9 Koncentrationer i dagvatten i Göteborgsområdet samt enligt Stormtac Exemplet från Kärra är en examensrapport 2009:6 Chalmers (Bargallo och Sans Armentier, 2009). Alla värden i µg/l. Förort Trafik Kärra Mellbyleden (förort) Gårda Stormtac Gullbergsmotet Trafik (30000) 1993 Min Max Min Max Cd 0,07 0,24 <0,5 <0,5 0,1 0,7 0,44 1,6 Cr 0,6 2,2 1,5 3,5 4, Cu 4,6 9, Ni 1,3 6,4 2,3 4, ,4 35 Pb 0,98 4,4 2,8 3,6 2, Zn Industriområde mm Stadskärna Järnbrott Stormtac Vegagat Apartements Commercial 1994 Min Max Cd 0,13 0,35 0,7 1 0,3 1,2 Cr 2,36 9, <1 50 Cu Ni , Pb 4,3 8, Zn

19 19(34) I Tabell 10och Tabell 11 redovisas data från en beräkning som nyligen genomförts av Balmér och Davidsson (2009). Slutsatsen i den studien är att drän- och inläckage står för en betydligt större andel än vad som framkommit i andra studier, exempelvis Systemstudie avlopp (2007). Man kan konstatera att underlaget är ganska tunt när det gäller kvaliteten på drän- och inläckage. Drän- och läckvattnets andel skulle behöva bekräftas med mer mätdata. Tabell 10 Beräknad total koncentration av drän- och läckvatten samt dagvatten jämfört med uppmätt koncentration på det totala inflödet till Ryaverket. Data i mg/m 3 (Balmér och Davidsson 2009) Hg Cd Pb Cu Cr Ni Zn Drän- och läckvatten Dagvatten Totalt flöde Drän- och läckvatten Dagvatten Totalt flöde Tabell 11 Totalt uppmätt massflöde till Ryaverket och beräknat bidrag från källor. Data i kg/år (Balmér och Davidsson 2009). Hg Cd Pb Cu Cr Ni Zn 1999 Drän- och läckvatten Dagvatten Konstanta källor Totalt massflöde Drän- och läckvatten Dagvatten Konstanta källor Totalt massflöde Denna rapport För att bedöma dagvattnets bidrag till den totala tillförseln har koncentration i dagvattnet multiplicerats med mängden dagvatten ( Tabell 12). Mängden dagvatten under ett år har satts till 10 Milj m 3. En bedömd medelkoncentration har valts från värdena i Tabell 9.

20 20(34) Tabell 12 Dagvattnets andel av totalt inkommande till Ryaverket. Ryaverket Dagvattnets andel in 2008 Uppskattad konc 10 milj m 3 % Balmér & Davidsson ug/l kg/år ug/l kg/år kg/år Cd 0,13 17,3 0, ,7 Cr 3, Cu Ni 4, Pb 3, Zn Hg 0,11 15,1 2,4 Bly, kadmium, zink och nickel har till 14 till 19 procent sitt ursprung i dagvatten enligt denna bedömning. Även krom och koppar kommer i en inte obetydlig grad från dagvatten, 10 och 4 procent. Denna andel kan betraktas som minimisiffror. Överensstämmelsen med Balmér & Davidsson är relativt god, men deras beräkningar visar på att dagvattnets andel är högre. Undantaget är kadmium där de kommer fram till en något lägre andel. Hur påverkas slamkvaliteten av kombinerat ledningssystem? För att få en uppfattning om det kombinerade systemets inverkan på slamkvaliteten har en jämförelse gjorts med några städer som inte har kombinerat ledningssystem (Figur 3 och Figur 4). Uppgift om städer utan kombinerat system har hämtats från Svenskt Vatten. De aktuella städerna är Växjö, Linköping, Örebro och Borås. Som jämförelse har även Malmö tagits med, en stad som också har kombinerat system. Jämförelsen tyder på att det kombinerade systemet har inverkan på slamkvaliteten. Bly, zink och koppar härrör till betydande delar från dagvattnet. Även för kadmium har tillförseln betydelse. Tydligast är skillnaden för bly. Här var koncentrationen i slammet från städerna utan kombinerat system 19 mg/kg TS. I Göteborg var den 32 mg Pb/kg TS. Det innebär att så mycket som 40 procent av blyet kan komma från dagvatten. Motsvarande beräkning för zink visar en skillnad på 26 procent mer zink i Ryaverkets slam jämfört med städerna utan kombinerat system. För kadmium är skillnaden 11 procent.

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Gryaab rapport 2010:5. Lars Nordén

Gryaab rapport 2010:5. Lars Nordén Gryaab rapport 2010:5 Lars Nordén 2005:1 Ateljéprojektet 2005:2 Gryaab, Miljörapport 2004 2005:3 Utvärdering av processförändringar 24 maj-16 sept 2004, med anledning av avstängning av försedimenteringsanläggningen

Läs mer

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012 Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

1(8) Zink till Ryaverket. Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2. Lars Nordén

1(8) Zink till Ryaverket. Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2. Lars Nordén 1(8) Zink till Ryaverket Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2 Lars Nordén 2(8) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som

Läs mer

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller

Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Gryaab Rapport 2013:11 Fredrik Davidsson Ann Mattsson Sida 1 av 36 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus

Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus Gryaab rapport 2012:2 Nicklas Paxéus Sida 2 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Arbete med bräddar i Trollhättan Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Spill- och dagvattentunnlar i Trollhättan Ledningsnät inklusive pumpstationer Fällningskemikalier Arvidstorps avloppsreningsverk

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner

Östgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner Östgöta slamslamträff 2017-03-07 Provtagning av sspillvatten i Östgöta kommuner Syftet med provtagningen Ta reda på vad ett vanligt spillvatten innehåller Hur mycket en bidrar med när det gäller fosfor,

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Benchmarking VA-verksamhet 2007 Benchmarking VA-verksamhet 7 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 8-- Inledning Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från januari 7. Lagstiftningen ställer bland annat

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen Kretsloppen

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Tillsammans för världens mest hållbara stad Tillsammans för världens mest hållbara stad Bräddning i Stockholm från kombinerat ledningsnät BERÄKNINGAR, PROPORTIONER OCH ÅTGÄRDSNIVÅ MATHIAS VON SCHERLING, PROJEKT UTREDNING OCH UTVECKLING Nödbrädd

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Silveravgång vid rengöring och kemisk polering av silvergods

Silveravgång vid rengöring och kemisk polering av silvergods Silveravgång vid rengöring och kemisk polering av silvergods Lars Nordén, Susanne Tumlin, Ann Mattsson Gryaab Rapport 2011:10 rev 2011-12-15 2 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

www.svanen.se Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning

www.svanen.se Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning Miljömärkning Sverige AB - En ledande miljömärkning Agenda 1. Övergripande om Svanen 2. Vad är en Svanenmärkt tvätt? Och varför? Nordens officiella miljömärke Marknadskännedom Känner du igen denna symbol?

Läs mer

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter

Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter Sammanställning av avloppsreningsverkens miljörapporter - LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Miljöenheten 25 Nr 22 Sammanfattning Länsstyrelsen har tagit fram en sammanställning av utsläppsrelaterade uppgifter

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK

FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK VATTEN Journal of Water Management and Research 68:69 74. Lund 2012 FLÖDESDESIGN VID AVLOPPSRENINGSVERK Flow design at wastewater treatment plants av HANS CARLSSON, Tyréns AB, Isbergs gata 15, 205 19 Malmö,

Läs mer

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Varför byggde vi skivfilter och MBBR? Varför byggde vi skivfilter och MBBR? Disc filters Secondary settlers MBBR Upplägg 35 kompakta år på Ryaverket Vad hade vi för alternativ? Varför valde vi MBBR och skivfilter? Kompakt byggande 1972-2010

Läs mer

Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern?

Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern? Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern? Vatten och avlopp i siffror 150 mil ledningar (62 mil vatten-, 41 mil spillvatten- och 43 mil dagvattenledningar, plus

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten 216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi

Läs mer

Förstudie Kvicksilver

Förstudie Kvicksilver Förstudie Kvicksilver Behov av sanering av avloppsledningar från tandläkarkliniker Gryaabrapport 2016:3 Carina Blid 2016-06-13 1(11) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde

Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1

Läs mer

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004 LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper Gilbert Svensson DHI Water and Environment & Urban Water, Chalmers tekniska högskola 1 Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och?

Vattenstämman 14 maj Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Vattenstämman 14 maj 10.30-12.00 Kretsloppssamhälle eller förbränningssamhälle eller både och? Linda Gårdstam, Naturvårdsverket, Naturvårdsverkets Regeringsuppdrag fosfor, (20 minuter) Anders Finnson,

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK

SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK KVARNHAGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING RÄTT & FEL LITEN HANDBOK För medlemmarna i Kvarnhagens samfällighetsförening om vad vi får och inte får spola ner i våra avlopp. VAD FÅR VI SPOLA NER I VÅRT AVLOPP - vad

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT

Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar En fordonstvätt är en anläggning där den huvudsakliga verksamheten är att tvätta fordon. Det omfattar såväl manuella GDS-hallar

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter

Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län. Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter Anslutning till kommunalt spill- och dagvattensystem i Jönköpings län Råd vid utsläpp av spillvatten från industrier och andra verksamheter 2 Förord Detta dokument har tagits fram genom ett samarbete mellan

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav Lars-Gunnar Reinius Arbetsgruppen På initiativ av Vasrådet bildades i början på året en arbetsgrupp bestående

Läs mer

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun 22 26 Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun Dnr 2013-0176 Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att

Läs mer

Industriområdesinventering 2011

Industriområdesinventering 2011 Industriområdesinventering 2011 Spillvattenprovtagning och inventering av verksamheter på Fakturavägen, Saldovägen, Äggelundavägen samt Veddestavägen 1-20 Mattias Lindgren Miljöinspektör Dnr 2011-1399Mbn

Läs mer

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014.

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014. Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014. Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning 3 1.1 Organisation 3 1.2 Anslutning 3 1.3 Avloppsvattenrening 4 1.4 Slambehandling 4 1.5 Kemikalie- och avfallshantering 4 1.6

Läs mer

Kartläggning av C-verksamheternas användning av kemikalier innehållande utfasningsämnen

Kartläggning av C-verksamheternas användning av kemikalier innehållande utfasningsämnen Kartläggning av C-verksamheternas användning av kemikalier innehållande utfasningsämnen Gryaab rapport 2014: 6 Carina Blid 2014-08-25 Sida 1 av 9 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer