Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar"

Transkript

1 1(34) Tillskottsvatten påverkar Ryaverket höga flöden och föroreningar Gryaab Rapport 2010:7 Ann Mattsson Jan Mattsson

2 2(34) Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Gryaabrapporter 2005:10 Val av provtagningspunkt och provtagningsmetodik på Ryaverket En undersökning av representativiteten 2005:11 Membransystem som alternativ för NP Komplement till Gryaab rapport 2003:4 2006:1 Gryaab, Miljörapport :2 Utredning av Nitrifikationskapaciteten på biobäddarna 2006:3 Kalkat slam som markbyggnadsmaterial lakning och strukturförändring under 16 år. En lysimeterstudie 2006:4 Riskanalys - Mikrobiologiska arbetsmiljöfaktorer. Ryaverket, :1 Gryaab, Miljörapport :2 Elenergirapport :3 Energisammanställning :1 Miljörapport enligt Miljöbalken 2007, Ryaverket 2008:2 Miljörapport enligt Miljöbalken 2007, Syrhåla 2008:3 Skolinformation Det säger ju sig självt rent vatten = bra 2008:4 Dimensionering - Efterdenitrifikationsanläggning med nitrifikationszon 2008:5 Konsekvenser av belastningsökningar på Ryaverket 2008:6 Provtagningar i referensområden 2006/2007 Hushållsspillvatten Del :7 Jämförelse av provtagning i referensområden 1988 och 2006/2007 Hushållsspillvatten Del :1 Miljörapport enligt Miljöbalken 2008, Ryaverket 2009:2 Miljörapport enligt Miljöbalken 2008, Syrhåla 2009:3 Slamhydrolys på Ryaverket fullskaleförsök och slutrapport 2009:4 Energivärde, svavel- och kloridinnehåll i Ryaverkets slam 2009:5 Separerade slamuttag från eftersedimenteringsbassänger - pilotförsök 2009:6 Skolinformation 2009 Jag tycker att det är bra att klasser får besöka Gryaab för då tänker man till när man är vuxen! 2010:1 Prioriterade spårämnen Kategori 2, Gryaab REVAQ 2010:2 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Ryaverket 2010:3 Miljörapport enligt miljöbalken 2009, Syrhåla 2010:4 Kartläggning av oönskade ämnen REVAQ 2009/ :5 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 2010:6 Omrörarhastighet på ED

3 3(34) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Kostnader för höga flöden... 8 Avgränsningar... 8 Hur påverkas driftkostnaderna?... 9 Hur påverkas investeringarna? Hur värdera ökade utsläpp? Hur summera kostnaderna? Vatten som vatten? Vad debiterar Gryaab? Slutsatser Kvalitet Dagvattenkvalitet Hur påverkas slamkvaliteten av kombinerat ledningssystem? Beräkningar av olika källors andel av den totala tillförseln till Ryaverket För vilka parametrar skiljer sig tillskottsvatten från spillvatten? Vad är kritiskt för slamkvalitén? Förväntad minskningstakt Kostnader Fordonstvätt Textiltvätt Flygplats Slutsatser Sammanfattande slutsatser Referenser... 31

4 4(34) Sammanfattning En översiktlig värdering har gjorts för att belysa vilken påverkan tillskottsvatten har på Gryaabs avloppsreningsverk, Ryaverket. Värderingen har genomförts med två huvudsyften. Värderingen skall dels utgöra ett underlag för fastställande av dagvattentaxan men värderingen skall även utgöra ett underlag för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska tillförseln av metaller från tillskottsvatten till Ryaverket. Gryaab har sedan många år ett uppdrag som representant för Göteborgs Vatten att ställa krav på industrier och andra verksamheter i Göteborg att minimera sina utsläpp av störande ämnen till avlopp. Liknande krav ställs även i de övriga delägarkommunerna. Göteborgs stad har dessutom satt som mål att slam skall kunna återföras till odlad mark i ett kretslopp mellan stad och land. Certifiering enligt REVAQ är en förutsättning för kretslopp av slam. Därför har Gryaab i samråd med Göteborgs Stad gemensamt formulerat en handlingsplan i enlighet med kraven i REVAQ. Syftet med denna rapport är att ge Göteborgs Stad underlag för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att målen i handlingsplanen skall uppfyllas. Dessutom diskuteras hur de höga flödena påverkar framtida kostnader samt utsläpp av närsalter till vattenrecipienten. Den delen av rapporten togs fram för att utgöra ett underlag för Göteborgs Stads arbete med dagvattentaxor. Denna del kan också ses som en början på ett arbete, för att få ett bättre grepp om de samlade kostnaderna, när man tar beslut som påverkar både reningsverk och ledningsnät. Uteslutande befintliga data har använts. Detta gäller såväl den antagna flödesfördelningen mellan olika typer av tillskottsvatten som kvalitén för dessa strömmar. Diskussioner kring underlaget leder förhoppningsvis till att eventuella brister i underlaget kan identifieras. Effekterna av tillskottvattnet på Ryaverkets verksamhet sammanfattas nedan: Överutsläpp av närsalter och organiskt material. Tillskottvatten till ledningssystemet medför överutsläpp så att de utsläppta mängderna näringsämnen och organiskt material från Ryaverket är mer än dubbelt så stora som de hade varit utan tillskottsvatten Högre kapitalkostnader. För att uppfylla skärpta utsläppsvillkor har Ryaverket byggts till flera gånger under de senaste decennierna. Uppskattningsvis medför behovet att dimensionera för de höga flödena extra kapitalkostnader i storleksordningen 40 miljoner kr per år. Denna uppskattning liksom underlaget för den bör förbättras. Högre kostnader. Utslaget på det extra vatten som kommer till Ryaverket vid höga flöden är kostnaden för varje extra kubikmeter vatten idag ca 4 kr.. Av detta är den största delen kapitalkostnaderna för de extra bassänger med mera som byggts för att hantera de höga flödena. Erfarenhetsmässigt har varje nytt krav varit dyrare att åtgärda än det föregående. Om den trenden fortsätter är det troligt att framtida investeringar blir ännu mer känsliga för höga flöden. Måste reningsverket omlokaliseras helt blir kostnaderna mycket stora. Detta talar för att det skulle vara värt

5 5(34) betydligt mer än 4 kr för att undvika en framtida kubikmeter vatten vid höga flöden. Om utsläppsavgifter likt de danska införs i Sverige tillkommer 0,5-1 kr/m 3 tillskottsvatten. I dessa kostnader är inte underhåll av de extra anläggningsdelarna medräknat. För driftkostnaderna är det bara kostnader med en tydlig flödespåverkan som uppskattats. Dagvatten påverkar kostnaderna mest. Enligt aktuell information om varaktighet för dagvatten respektive övrigt tillskottvatten kommer en stor del av dagvattnet till reningsverket vid de höga flödena. Det ger större inverkan på de högsta flödena att avlasta med dagvatten än motsvarande mängd annat tillskottsvatten (eller dricksvatten). Dessa höga flöden har en stor inverkan på framtida investeringar. Tillförseln av flera metaller till Ryaverket måste minska för att de långsiktiga målen inom REVAQ skall uppfyllas. Enligt kriterierna i REVAQ behöver flera olika metaller prioriteras i uppströmsarbetet för att slam skall vara ett långsiktigt hållbart gödselmedel. För silver, bly och troligen zink kan fortsatta minskningar i samhället leda till att de år 2025 inte längre är kritiska ur slamkvalitetssynpunkt. För kadmium, kvicksilver och koppar räcker troligen inte de minskningar som kan förutspås med ledning av trenderna under det senaste decenniet. För kadmium och zink är tillförseln med tillskottsvatten viktig. För kadmium och zink är mängderna i dagvatten och övrigt tillskottsvatten så stora att måluppfyllelse förutsätter åtgärder för att minska tillförseln med tillskottsvatten för dessa metallkällor. För koppar är mängderna i dagvatten och övrigt tillskottsvatten betydelsefulla. Dock krävs ytterligare ambitionshöjningar även inom andra sektorer om målen skall uppnås. För kvicksilver är mängderna i dagvatten och övrigt tillskottsvatten osäkra. Även här är andra källor betydelsefulla. I Systemstudie avlopp konstateras dock att gamla avlagringar i ledningssystemet kan vara en betydelsefull källa till kvicksilver. Regelbunden översyn av handlingsplanerna behövs. Alla prognoserna bygger till viss del på historiska trender och är således osäkra som underlag för att bedöma framtiden. Trenderna behöver ses över cirka vartannat år. Översynen bör leda till justeringar av upprättade handlingsplaner.

6 6(34) Bakgrund Flödet till Ryaverket varierar kraftigt. Vid långa perioder av torrt väder ligger tillrinningen runt 2 m 3 /s för att vid regntillfällen under kortare eller längre tid uppgå till flera gånger så mycket. På årsbasis är genomsnittsflödet 4 m 3 /s. Tack vare att anläggningen är byggd för de höga flödena så kan god rening uppnås även vid dessa tillfällen (Figur 1). Flöde, m 3 /s Fosforutsläpp, kg P/timme Tid a) Exempel på flöden som genomgår olika typer av behandling vid ett nederbördstillfälle. Tid b) Fosformängd i utgående vatten från reningsverket vid nederbördstillfället. 35 Flöde, m 3 /s Försedimenterat 6 Direktfällt Fosforutsläpp, kg P/timme Tid 0 Fullständigt behandlat Tid c) Fosformängd i utgående vatten från reningsverket vid nederbördstillfället om möjlighet till direktfällning inte hade funnits. Figur 1 Tillrinning till Ryaverket under en fingerad nederbördsperiod. Det flöde som överskred kapaciteten för biologisk och kemisk rening samt filtrering (7 m 3 /s) behandlas kemiskt genom direktfällning upp till en total kapacitet på 10 m 3 /s. Överskjutande flöde genomgår försedimentering. Bild (b) visar hur mycket fosfor som släpps ut från de olika behandlingsstegen (Fullständigt behandlat vatten 0,3 mg P/l, direktfällt vatten, 0,45 mg P/l och försedimenterat vatten 1,2 mg P/l). Bild c visar fosforutsläppet om inte möjlighet till direktfällning hade funnits. Då är det försedimenterade vattnet också mer koncentrerat (2 mg P/l).

7 7(34) För att kunna prioritera mellan åtgärder på ledningsnät och vid reningsverket på ett förnuftigt sätt är det av värde att uppskatta de samlade kostnaderna för det vatten som tillförs ledningsnätet och som inte är spillvatten. Det kan också vara viktigt att fördela kostnaderna rättvist mellan olika abonnenter. Flera olika kostnader och problem uppstår i olika delar av systemet på grund av höga flöden. Problem som uppstår när ledningssystem och reningsverk inte har kapacitet för det tillrinnande vattnet är till exempel: Översvämningar på mark och i byggnader Bräddningar från ledningsnät och reningsverk Förhöjda utsläpp från reningsverk. Risker för dricksvattenförsörjning och badvattenkvalitet nedströms Kostnader för pumpning i ledningsnätet och på reningsverket Kostnader för rening På lång sikt innebär återkommande höga flöden att reningsverk och ledningsnät måste dimensioneras för högre flöden än vad som annars hade varit nödvändigt. Ledningsnät och reningsverk är anläggningar med lång livslängd. Kostnaderna för investeringarna kvarstår alltså under lång tid. Ökning eller minskning av tillflöden till reningsverket slår igenom i form av större eller mindre behov av investering vid reningsverket först när en ny investering skall göras. Investeringar på ledningsnätet för att minska tillflödet till reningsverket måste göras innan nya krav ställts på reningsverket för att de skall kunna medföra besparingar i form av mindre investering på reningsverket. Detta innebär att det är möjligt att i varje enskilt ögonblick se investeringar på ledningsverk som en realitet och samtidigt bortse från investeringar på avloppsreningsverket. De senare kan antingen anses redan gjorda eller också kan man hoppas att det aldrig mer kommer nya behov av investeringar. Hittills har detta inte infriats. Nya, högre, krav har med jämna mellanrum ställts på avloppsvattenreningen på Ryaverket och vid varje tillfälle har kraven inneburit att reningsverket har dimensionerats för rening av en större andel av tillflödet. Det höga flödet innebär vid varje investeringstillfälle en större merkostnad allteftersom den begränsade tillgången till mark innebär att anläggningarna måste byggas mer kompakt och därmed dyrare i såväl investering som drift. Kvalitetsmässigt har föroreningsmängden i tillskottsvattnet betydelse för slamkvalitén liksom spillvattnet. En väsentlig skillnad är att tillskottsvattnet till skillnad från spillvatten innehåller väldigt lite näringsämnen i förhållande till föroreningsmängden. Framförallt dagvatten från trafikerade vägar och stadsbebyggelsen tillför föroreningar som till mycket liten del är behandlingsbara på reningsverket (annat än ren avskiljning). Dagvatten är också den del av tillskottsvattnet som slår igenom snabbast på flödet och därmed till stor del orsakar de största flödestopparna (Figur 2). I denna rapport görs ett försök att uppskatta några olika delar av kostnaderna och lägga ihop dem till en totalkostnad.

8 8(34) Tillflöde till Ryaverket, m 3 /s dagvatten kombinerat system Inläckage ansluten drän egenförbrukning alla VA-verk spillvatten dagar per år Figur 2 Varaktighetsdiagram för tillrinning till Ryaverket. Baserat på Göteborg Vattens fördelning men uppräknat med 20 % för att beskriva hela Gryaabs upptagningsområde. Diagrammet behöver enligt Göteborg Vatten revideras för att ta hänsyn till ny kunskap om varaktigheterna för de olika delflödena. Detta har inte varit möjligt att genomföra inom ramen för detta arbete. Kostnader för höga flöden Avgränsningar Ett antal avgränsningar har gjorts. Dessa avgränsningar innebär sammantaget att kostnaderna för att hantera höga flöden i realiteten är högre än de här redovisade. Endast Gryaabs kostnader inkluderas. Endast kostnader för redan gjorda investeringar inkluderas. Hänsyn tas inte de högre flödenas effekt på framtida, högre, investeringar till följd av strängare krav. Hänsyn tas inte till högre kostnader på grund av belastningsökningar på grund av ökad befolkning. Ingen hänsyn har här tagits till effekter av klimatförändringars inverkan på nederbörd eller nivåer i hav och vattendrag. Ingen hänsyn har tagits till ökade ambitioner från framförallt Göteborgs stad med avseende på att minska bräddningarna från avloppssystemet. Underhållskostnader för den extra maskinutrustning som krävs för att, om än kortvarigt, hantera höga flöden har inte medräknats. För driftkostnaderna har endast stora och tydligt flödesrelaterade driftkostnader uppskattats.

9 9(34) Extra kostnader för extern kolkälla på grund av Ryaverkets utformning (som beror på det kraftigt varierade flödet) har inte uppskattats (eftersom uppskattningen är svår att göra). Extra kostnader för extern kolkälla på grund av de syrerika förhållandena i ledningsnät och tunnlar (vid höga flöden) har inte uppskattats (eftersom uppskattningen är svår att göra). Extra personalkostnader för att driva en mer komplicerad och snävt dimensionerad anläggning är inte medräknade. På grund av anläggningens komplexitet behövs en mer omfattande bemanning både avseende antal mantimmar och kompetensnivån för personalen än för en enklare anläggning. Anläggningens komplexitet beror på att höga flöden periodvis skall hanteras i kombination med att den tillgängliga markytan är begränsad Hygieniska aspekter av att avloppsvatten bräddas på ledningsnätet och vid reningsverket har inte beaktats. Vid höga flöden bräddas ett vatten som innehåller mer patogener än om avloppsvattnet kunde behandlas fullständigt. Hur påverkas driftkostnaderna? I Tabell 1 uppskattas hur driftkostnaderna påverkas av flödet vid olika anläggningsdelar på Ryaverket Några kostnader är relativt lätta att kvantifiera. Poster markerade med fetstil är troligen tillräckligt betydande för att motivera en överslagsberäkning. Övriga kan ev. uppskattas med någon övergripande schablon. Den stora kostnaden för Inkommande är inloppspumparna. För att pumpa vattnet ca 20 m till markytan åtgår knappt 0,1 kwh/m 3 (Gryaab rapport 2007:3). Tabell 1 Uppskattade driftkostnader på marginalen att hantera varje kubikmeter vatten extra på Ryaverket (utöver spillvatten). Det extra vattnet antas inte innehålla organiskt material, fosfor eller kväve i någon större omfattning. Poster som ännu inte kvantiferats markeras med x. Poster i fetstil antas betydelsefulla och bör uppskattas. Övriga poster ger förmodligen små bidrag till den totala driftkostnaden. (Här antas 1 kr/kwh) El Drift Underhåll Kemikalier Inkommande 10 öre x x 0 kr Försedimentering x x x PAC+Polymer 25 öre + 25 öre vid direktfällning Aktivt Slam 2 öre + x x (Etanol) luftning Eftersedimentering Oförändrat? Oförändrat? x Oförändrat? Biobäddar x Oförändrat? Oförändrat? Oförändrat? Efterdenitrifikation x x x Metanol Skivfilter x x x Dukrengörning Slambehandling Oförändrat? Oförändrat? Oförändrat? Mer polymer? För försedimentering är den dominerande kostnaden vid höga flöden kostnaden för direktfällning. Det kostar ca 50 öre/m 3 för kemikalier och drift. Försedimentering och direktfällning sker endast då biostegets kapacitet överskrids. Direktfällning sker vanligtvis när flödet överskrider ca 6-10 m 3 /s beroende på hur eftersedimenteringen fungerar.

10 10(34) Det vatten som inte direktfälls pumpas 5 m till aktivslamanläggningen. Detta kräver ca 0,02 kwh/m 3 att lyfta vattnet m 3 (Gryaab rapport 2007:3). Hur stor andel av övriga kostnader i aktivslamanläggningen som är flödesberoende har inte uppskattats här. Hur påverkas investeringarna? Under senare år har flera stora investeringar gjorts för att förbättra avskiljning av främst fosfor och kväve. Tabell 2 Större investeringar på Ryaverket som påverkats av tillflödet. Varför? Vad? När? Hur mycket? Kväve Biobäddar vån. Sed Fosfor Slam Kväve Fosfor Direktfällning Sandfång Fingaller Förtjockare (FT) Efterden. Skivfilter Del som ej behövts vid 4 m 3 /s maxflöde 336 mkr Stor kunde ev. gjorts inom bef. volymer? 60 mkr Stor hade inte genomförts utan högt flöde. 56 mkr Liten? men det utlösande var högre slamavskiljning i och med direktfällning. 660 mkr Stor men det kanske ändå hade behövts 10 filter för denitrifikationen. Av dessa investeringar är flertalet starkt styrda av de höga flödena till Ryaverket. Anläggningen hade sett helt annorlunda ut idag om maxflödet till Ryaverket hade varit på nivån 4-5 m 3 /s istället för mer än 10 m 3 /s. Det hade kanske varit möjligt att införa kväverening utan att bygga till på höjden. Då hade de 336 mkr som investerades kunnat ligga på en betydligt lägre nivå. Direktfällningsprojektet hade inte genomförts om inte de höga flödena hade tvingat fram det. Det är möjligt att det ändå hade varit en fördel att bygga till sandfång och fingaller, men det är tveksamt om det hade genomförts. Ombyggnaden av förtjockarna är till största delen oberoende av flödet, även om den utlösande faktorn för projektet var de större slammängderna som orsakas av direktfällning vid höga flöden. Den pågående utbyggnaden för bättre avskiljning av kväve och fosfor är till stor del orsakad av att eftersedimenteringsbassängerna blir överbelastade i samband med höga flöden. Det är rimligt att dimensionera ett reningsverk för en viss variation. Här antas att ungefär dubbla basflödet, det vill säga 4 m 3 /s, är en rimlig nivå att dimensionera för. Valet av en högre nivå, till exempel 5 eller 6 m 3 /s skulle generera en högre kostnad per m 3 extra tillskottvatten eftersom en något mindre extrakostnad skulle bäras av en betydligt mindre volym tillskottvatten (se Figur 2). I det följande görs ett försök att uppskatta kostnaden för ett reningsverk byggt för 4 m 3 /s i stället för som nu för att hantera på upp till m 3 /s.

11 11(34) För enkelhetens skull antar vi att investeringarna 1997, 2005 och 2010 kunde ha halverats och förtjockarinvesteringen reducerats med 20 % om reningsverket hade kunnat byggas för upp till 4 m 3 /s istället för som nu upp till 11 m 3 /s. Besparingarna för investeringarna 1997 och 2010 rör den biologiska reningen och tillgodoräknas sänkta flöden från 7 till 4 m 3 /s. Besparingarna på direktfällning och förtjockning tillgodoräknas sänkta flöden från 11 till 7 m 3 /s eftersom de uppkommer då man slipper behandla extremt mycket vatten vid ett fåtal tillfällen. Då det högre intervallet omfattar knappt 1,5 Mm 3 /år blir sänkningen av kapitalkostnaden på sikt knappt 2,3 kr/m 3. Sänkning av flödet från 7 till 4 m 3 /s ger en större kapitalvinst och omfattar också mer vatten (10,5 Mm 3 ). Sänkning av flödet ger här en långsiktig sänkning av kapitalkostnaden på ca 3,6 kr/m 3. För beräkningar se bilaga 1. Precisionen skulle öka om varaktighetsdiagrammet utvecklades för kortare flödesintervall än ett dygn. Detta skulle också medföra en större topp vilket skulle ge en sänkt specifik kostnad för det vatten som direktfälls och en högre specifik kostnad för det vatten som orsakar att biosteget behöver vara så stort. Hur värdera ökade utsläpp? Idag regleras utsläppen från Ryaverket enbart genom utsläppsvillkor angivna som koncentration av BOD 7, kväve respektive fosfor. Detta innebär att högre utsläpp på grund av högre tillflöde med samma koncentration inte värderas. Utsläppsavgifter baserade på mängd utsläppta föroreningar diskuteras. På Vilken nivå dessa hamnar och om och när de införs vet vi inte idag. Som exempel används nedan de utsläppsavgifter som idag tas ut i Danmark. Tabell 3 Värdet för utsläppt om de värderas enligt gängse danska utsläppsavgifter. I denna tabell finns dagvatten med som jämförelse. Övrigt tillskottsvatten finns inte angivet. Detta är i många fall renare än dagvatten. DKK/kg SEK/kg Behandlat Direktfällt Försedimenterat Bräddat ledningsnätet Dagvattenutsläpp g/m 3 SEK/m 3 g/m 3 SEK/m 3 g/m 3 SEK/m 3 g/m 3 SEK/m 3 g/m 3 SEK/m 3 Kväve , , ,33 5 0,15 2 0,06 Fosfor ,3 0,05 0,45 0,07 1,2 0,20 1 0,165 0,3 0,05 BOD ,5 10 0, , , , ,17 Totalt 0,51 0,79 1,02 0,65 0,27 Om en kubikmeter mer eller mindre vatten släpps ut från Ryaverket vid de gräns/riktvärden som gäller framöver skulle det värderas till ca 50 öre om utsläppet gjordes från en dansk anläggning. Som framgår är det kväveutsläppen som värderas högst. Om vattnet släpps ut mindre renat blir värdet högre. Vid stora förändringar i tillförd vattenmängd påverkas även utsläppshalten. Vid väsentligt lägre tillflöden skulle troligen systemen fungera något bättre och även de utsläppta halterna av fosfor och BOD 7 vara lägre för hela flödet. Vinsten skulle då bli ännu större. Även för kväve skulle det vara lättare att avskilja mer kväve vid lägre tillflöden då eftersedimenteringens kapacitet inte skulle begränsa reningen så ofta. De utsläppta mängderna skulle minska och processen skulle kunna drivas mer effektivt med avseende på kolkälla och pumpning till och från biobäddarna.

12 12(34) För kväve, fosfor och BOD 7 innebär tillskottsvattnet att mer än dubbelt så mycket släpps ut. Detta förutsatt att utsläppshalterna hade varit desamma om endast spillvatten hade behandlats på Ryaverket. Detta innebär ett merutsläpp på ca 610 ton N/år, 20 ton P/år och 660 ton BOD/år jämfört med om enbart spillvatten varit anslutet till Ryaverket (hänsyn har tagits till minskade direktutsläpp av dagvatten). Hur summera kostnaderna? För olika driftlägen blir kostnaderna olika beroende på vilken behandling vattnet får. En möjlig indelning är enligt (Tabell 4, Tabell 5). De högsta kostnaderna erhålls när både kapitalkostnad och driftkostnader bidrar. Kapitalkostnaden för de extra investeringarna som behövs för att hantera de höga flödena dominerar kostnadsbilden. Kostnaden för det extra vattnet i det område där extra investeringar krävs (över 4 m 3 /s) är knappt 4 kr/m 3. Det extra tillskottsvattnet som når reningsverket vid lägre flöden belastar enbart driftkostnaderna med ca 0,1 kr/m 3. Hur Ryaverket hade sett ut utan de höga flödena vet vi inte idag. Man också kan anföra att de extra investeringarna redan är gjorda och således utgör sunken costs. Sett i ett längre perspektiv är det dock troligt att nya investeringar tillkommer och att befintliga anläggningar kräver förnyelse och om även detta blir flödesberoende kommer även framtida investeringar att påverkas på samma sätt som hittills. Det finns också en tendens med tiden att myndigheterna kräver att det nya reningskravet omfattar en större del av flödet. Toleransen mot förbiledning minskar. Detta skulle innebära att effekten av höga flöden på framtida investeringar blir högre än nuvarande bedömning. De uppskattade kostnaderna är osäkra. De verkliga kostnaderna för att bygga och driva ett större reningsverk kan vara högre om de orsakar framtida stora investeringar och mindre om den verkliga livslängden för anläggningarna blir betydligt längre än avskrivningstiden.

13 13(34) Tabell 4 Driftkostnader för tillskottsvatten som. ( kr/m 3 ). Driftkostnader för tillskottsvatten som. Flöde till Ryaverket m3/s Inloppspumpar Ryaverket Direktfällning Biologisk rening och filtrering Ej medräknat Drift totalt bräddas från ledningsnätet >15 0,00 0,00 0,00 0,00 försedimenteras ,10 0,00 0,00 0,10 direktfälls ,10 0,50 0,00 0,60 renas biologiskt och kemiskt och orsakar större investering 4-7 0,10 0,00 AS, BB, 0,02 ED, SF 0,12 renas biologiskt och kemiskt (upp till dubbla spillvattenflödet) < 4 0,10 0,00 AS, BB, 0,02 ED, SF 0,12 Tabell 5 Kostnader för tillskottsvatten som ( kr/m 3 ) Kostnader för tillskottsvatten som Drift totalt Kapitalkostnad Ryaverket. Se bilaga 1. Total kostnad Gryaab Värde av utsläpp till vatten (enligt dansk utsläppsavgift) Total kostnad inklusive utsläppsavgifter bräddas från ledningsnätet (> 15 m 3 /s) 0,10 0 0,10 0,65 0,75 försedimenteras (11-15 m 3 /s) 0,10 0 0,10 1,02 1,12 direktfälls (7-11 m 3 /s) 0,60 2,34 2,94 0,79 3,73 renas biologiskt och kemiskt (4-7 m 3 /s)) 0,12 3,57 3,69 0,51 4,30 orsakar större investeringar (4-11 m 3 /s) 0,17 3,43 3,60 0,51 4,12 renas biologiskt (<4 m 3 /s) 0,12 0 0,12 0,51 0,63

14 14(34) Vatten som vatten? Vid de högsta flödena (Figur 2) utgör dagvatten 1/3 av flödet, inläckage 1/3 och ansluten drän, spillvatten och VA-verkens egenförbrukning 1/3 av totalflödet. Ger det då mest effekt att spara på dricksvatten, att åtgärda inläckage eller att minska mängden dagvatten till systemet om man vill undvika framtida kostnader för rening av avloppsvatten? Om en m 3 dagvatten tas bort från systemet kommer 97 % av denna reduktion att ske under dagar då flödet till Ryaverket är över 4 m 3 /s. Alltså behöver 1,04 m 3 dagvatten tas bort från systemet för att mängden vatten att behandla vid höga flöden skall minska med 1 m 3. På motsvarande sätt behöver man spara 4,3 m 3 dricksvatten för att 1 m 3 av det vatten som orsakar högre investeringar vid reningsverket skall tas bort. Inläckage och ansluten drän ligger enligt fördelningen i Figur 2 däremellan. Omvänt kommer förhöjda dagvattenflöden till följd av klimatförändringar att få större inverkan på investeringarna på reningsverket än vad inläckage och dräneringsvatten får. Detta förutsatt att fördelningen enligt Figur 2 består. Om totalkostnaderna ovan fördelas så att flödesminskning till Ryaverket vid flöden över 4 m 3 /s värderas till 4 kr/m 3 och därunder till 0,1 kr/m 3 kan man uppskatta ett värde av att reducera respektive öka tillförseln av respektive typ av vatten (Tabell 6). Tabell 6 Påverkan på toppflöden och värdet av reduktion av flöden (Revideras vid nya uppgifter om fördelning mellan olika flöden) Enhet Drän Spillvatten Egenförbrukning Inläckage Dagvatten Summa Tillförsel till Ryaverket Mm 3 /år 51,4 4,0 15,5 28,9 10,5 110,3 Tillförsel vid total tillrinning över 4 m 3 /s Mm 3 /år 11,8 0,9 6,4 11,9 10,1 41,1 1m 3 reducerat ger minskning av mängd över 4 m 3 /s m 3 0,23 0,23 0,41 0,41 0,97 Mängd som behöver m 3 4,34 4,33 2,44 2,44 1,04 reduceras för att minska med 1 m 3 över 4 m 3 /s Kostnad över 4 m 3 /s (4 kr/m 3 ) kr/m 3 0,9 0,9 1,6 1,6 3,9 Kostnad därunder (0,1 kr/m 3 ) kr/m 3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 Total kostnad för 1 m 3 kr/m 3 1,0 1,0 1,7 1,7 3,9 Med denna värdering är det dubbelt så värdefullt att reducera en kubikmeter dagvatten jämfört med att förhindra inläckage av en kubikmeter vatten, som i sin tur är mer värdefullt än att sänka dricksvattenförbrukningen. Detta är ett marginalkostnadsresonemang. Den övervägande delen av dagvattnet kommer till Ryaverket vid flöden över 4 m 3 /s varför felet blir litet om kostnaden tillämpas på hela

15 15(34) dagvattenmängden. Kostnaden för hanteringen av dagvatten skulle då vara ca (3,9*10,5~) 40 miljoner kr/år. Vad debiterar Gryaab? Gryaab debiterar sina delägarkommuner för hela kostnaden för avloppsrening och transport i Gryaabs tunnelnät. Av totalkostnaden fördelas 80 % efter hur mycket spillvatten som kommunen bidragit med. Detta antas vara lika mycket som det dricksvatten som sålts i kommunen. Resterande 20% fördelas efter det totalt uppmätta avloppsvattenflödet från kommunen (inklusive spillvatten). För 2008 innebär det att spillvatten kostade 3,45 kr/m 3 och tillskottsvatten 0,30 kr/m 3. Debiteringen av tillskottsvattnet stod för 12 % av den totala debiteringen. Intäkterna för tillskottsvatten var 25 millioner kronor vilket är mindre än de ca 40 millioner kronor som Gryaabs kostnader enbart för dagvattnet beräknas uppgå till. Avgiftsfördelningssystemen för motsvarande anläggningar i Norden varierar mellan att hela kostnaden fördelas efter försålt dricksvatten och att hela kostnaden fördelas efter avloppsvattenflödet. I något fall är fördelningen helt oberoende av flödet. Om motsvarande system skulle tillämpas på Gryaab skulle kostnaden för tillskottsvattnet variera i intervallet 0-1,5 kr/m 3. Detta skulle få konsekvenser för fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna (Tabell 8). De två största kommunerna skulle tjäna respektive förlora ca 1 % i förhållande till dagens system om 50% av kostnaden skulle fördelas efter den totala avloppsvattenmängden istället för 20% som i dagens system. Några kommuner med förhållandevis lite tillskottsvatten skulle tjäna 5-10 % på en sådan omfördelning.

16 16(34) Tabell 7 Avgiftsfördelning vid olika andel av avgiften fördelad på försålt dricksvatten (=spillvatten) och total avloppsvattenmängd. Dagens fördelning är 80/20 det víll säga 80 % av avgiften fördelad efter försålt dricksvatten och 20 % efter uppmätt avloppsvattenflöde. Exemplet är från 2008 då den uppmätta avloppsvolymen var 132 Mm 3 och den debiterade spillvattenvolymen 51 Mm /0 (Fördelning efter mängden spillvatten) 80/20 50/50 0/100 (Fördelning efter totala flödet) Andel av avgift på spillvatten (%) Avgiftsfördelning Totalt att fördela, miljoner kr Spillvatten, millioner kr Avloppsvatten, miljoner kr Specifik debitering Spillvatten debiteras med, kr/m 3 3,94 3,15 1,97 0,00 Avloppsvatten debiteras med, kr/m 3 0,00 0,30 0,76 1,51 Spillvatten debiteras totalt med, kr/m 3 * 3,94 3,45 2,73 1,51 Debitering För spillvatten debiteras, millioner kr För tillskottsvatten debiteras, millioner kr Totalt debiteras, millioner kr * Spillvatten debiteras dels som spillvatten och ingår dessutom i det uppmätta avloppsvattenflödet. Tabell 8 Konsekvenser av förändrad avgiftsfördelning för delägarkommunerna beräknat för /0 50/50 0/100 Diff Diff % Diff Diff % Diff Diff % Ale , , ,6 Härryda , , ,0 Kungälv , , ,7 Mölndal , , ,1 Partille , , ,4 Göteborg , , ,4 En ändrad avgiftsfördelning skulle få andra konsekvenser för kommunerna. Avgiften för kommunerna skulle variera mer från år till år vilket skulle försvåra kommunernas budgetarbete. Under nederbördsrika år skulle kommuner med större andel tillskottsvatten betala en större andel. Eftersom vinsten (i form av mindre investeringsvolym på reningsverket) av mindre tillskottsvatten faller ut på lång sikt är ändå totalkostnaden på kort sikt ungefär densamma. För kommuner med lite tillskottsvatten blir avgiften i genomsnitt lägre, men med stor variation från år till år. Om avgiftsfördelningen skall verka som incitament för att på sikt sänka de totala kostnaderna måste priset för toppflödena vara över 4 kr/m 3. Detta når man inte ens genom att fördela hela avgiften efter uppmätt flöde från respektive kommun. För att spegla Gryaabs kostnader för de höga flödena korrekt skulle en del av avgiften behöva utgöras av en hög, flödesproportionell avgift som faller ut vid de tillfällen då flödena verkligen är höga till Ryaverket. Ett sådant system riskerar att bli komplicerat och beroende av omfattande flödesmätningar och bedömningar som inte görs idag. Incitamentet är troligen inte värt kostnaden och administrationen av systemet.

17 17(34) Slutsatser Höga flöden till reningsverket orsakar ökade kostnader för avloppsvattenrening. Den ökade kostnaden för hantering av dagvatten kan uppskattas på detta viset till ca 40 mkr/år eller ca 4 kr/m 3 dagvatten. Marginalkostnaden för en kubikmeter övrigt tillskottsvatten (inläckande vatten eller dränering) är ungefär hälften så hög eller ca 2 kr/m 3. Kostnaden för tillskottvatten riskerar att stiga i takt med att nya krav omfattar allt större andel av vattnet. Ytterligare sten på bördan läggs av att det blir allt dyrare och mer komplicerat att bygga för nya krav allteftersom den återstående platsen på Ryaverkets tomt krymper. Måste reningsverket omlokaliseras blir kostnaderna mycket höga. Kostnaderna domineras av kapitalkostnader, framförallt på lång sikt, när reningsverket måste dimensioneras för allt högre flöden. Åtgärder som reducerar tillförseln av dagvatten med en given volym ger större effekt på kostnaderna för avloppsreningsverket än motsvarande åtgärder mot inläckage och dränvatten. Att minska hushållens dricksvattenförbrukning är ur denna synvinkel en mindre meningsfull åtgärd. Denna genomgång utgör en uppskattning av kostnaderna för att hantera dagvatten på Ryaverket. Noggrannare beräkningar bör bland annat omfatta: Noggrannare skattning av fördelningen av dagvatten och annat tillskottsvatten i tiden Utökade beräkningar av påverkan på driftkostnaderna och underhållskostnader Värdering av utsläpp. Bedömning av hur kostnaderna påverkas av framtida krav Bedömning av hur kostnaderna påverkas av framtida belastning och klimat Det är troligt att dessa noggrannare uppskattningar snarare höjer än sänker den beräknade kostnaden för dagvatten och övrigt tillskottsvatten.

18 18(34) Kvalitet Kvaliteten på dagvatten är relativt väl undersökt och det finns gott om data med koncentrationer av bland annat tungmetaller. Det finns dock två problem med utvärderingen av dessa mätdata. Det ena är att kvaliteten varierar avsevärt under ett regntillfälle och även mellan olika regn beroende på hur mycket regn som kommer och hur länge sedan det tidigare regntillfället var. Fenomenet med first flush är välbekant. Det andra problemet är att koncentrationerna verkar förändra sig ganska mycket med tiden, dvs. äldre data blir snabbt inaktuella. Det är därför svårt att beräkna medelvärden på vad dagvattnet innehåller under ett helt år. I det följande görs några olika ansatser. I den första beräknas tillförseln med data på koncentrationer och mängd dagvatten under ett år. I den andra görs en jämförelse med slamkoncentrationer i städer som saknar kombinerat system. I den tredje ställs balanser upp över den samlade tillförseln från alla olika källor till Ryaverket. Dagvattenkvalitet I Tabell 9 jämförs data från några olika undersökningar i Göteborg samt några värden från Stormtac, SWECOs databas för dagvatten. Tabell 9 Koncentrationer i dagvatten i Göteborgsområdet samt enligt Stormtac Exemplet från Kärra är en examensrapport 2009:6 Chalmers (Bargallo och Sans Armentier, 2009). Alla värden i µg/l. Förort Trafik Kärra Mellbyleden (förort) Gårda Stormtac Gullbergsmotet Trafik (30000) 1993 Min Max Min Max Cd 0,07 0,24 <0,5 <0,5 0,1 0,7 0,44 1,6 Cr 0,6 2,2 1,5 3,5 4, Cu 4,6 9, Ni 1,3 6,4 2,3 4, ,4 35 Pb 0,98 4,4 2,8 3,6 2, Zn Industriområde mm Stadskärna Järnbrott Stormtac Vegagat Apartements Commercial 1994 Min Max Cd 0,13 0,35 0,7 1 0,3 1,2 Cr 2,36 9, <1 50 Cu Ni , Pb 4,3 8, Zn

19 19(34) I Tabell 10och Tabell 11 redovisas data från en beräkning som nyligen genomförts av Balmér och Davidsson (2009). Slutsatsen i den studien är att drän- och inläckage står för en betydligt större andel än vad som framkommit i andra studier, exempelvis Systemstudie avlopp (2007). Man kan konstatera att underlaget är ganska tunt när det gäller kvaliteten på drän- och inläckage. Drän- och läckvattnets andel skulle behöva bekräftas med mer mätdata. Tabell 10 Beräknad total koncentration av drän- och läckvatten samt dagvatten jämfört med uppmätt koncentration på det totala inflödet till Ryaverket. Data i mg/m 3 (Balmér och Davidsson 2009) Hg Cd Pb Cu Cr Ni Zn Drän- och läckvatten Dagvatten Totalt flöde Drän- och läckvatten Dagvatten Totalt flöde Tabell 11 Totalt uppmätt massflöde till Ryaverket och beräknat bidrag från källor. Data i kg/år (Balmér och Davidsson 2009). Hg Cd Pb Cu Cr Ni Zn 1999 Drän- och läckvatten Dagvatten Konstanta källor Totalt massflöde Drän- och läckvatten Dagvatten Konstanta källor Totalt massflöde Denna rapport För att bedöma dagvattnets bidrag till den totala tillförseln har koncentration i dagvattnet multiplicerats med mängden dagvatten ( Tabell 12). Mängden dagvatten under ett år har satts till 10 Milj m 3. En bedömd medelkoncentration har valts från värdena i Tabell 9.

20 20(34) Tabell 12 Dagvattnets andel av totalt inkommande till Ryaverket. Ryaverket Dagvattnets andel in 2008 Uppskattad konc 10 milj m 3 % Balmér & Davidsson ug/l kg/år ug/l kg/år kg/år Cd 0,13 17,3 0, ,7 Cr 3, Cu Ni 4, Pb 3, Zn Hg 0,11 15,1 2,4 Bly, kadmium, zink och nickel har till 14 till 19 procent sitt ursprung i dagvatten enligt denna bedömning. Även krom och koppar kommer i en inte obetydlig grad från dagvatten, 10 och 4 procent. Denna andel kan betraktas som minimisiffror. Överensstämmelsen med Balmér & Davidsson är relativt god, men deras beräkningar visar på att dagvattnets andel är högre. Undantaget är kadmium där de kommer fram till en något lägre andel. Hur påverkas slamkvaliteten av kombinerat ledningssystem? För att få en uppfattning om det kombinerade systemets inverkan på slamkvaliteten har en jämförelse gjorts med några städer som inte har kombinerat ledningssystem (Figur 3 och Figur 4). Uppgift om städer utan kombinerat system har hämtats från Svenskt Vatten. De aktuella städerna är Växjö, Linköping, Örebro och Borås. Som jämförelse har även Malmö tagits med, en stad som också har kombinerat system. Jämförelsen tyder på att det kombinerade systemet har inverkan på slamkvaliteten. Bly, zink och koppar härrör till betydande delar från dagvattnet. Även för kadmium har tillförseln betydelse. Tydligast är skillnaden för bly. Här var koncentrationen i slammet från städerna utan kombinerat system 19 mg/kg TS. I Göteborg var den 32 mg Pb/kg TS. Det innebär att så mycket som 40 procent av blyet kan komma från dagvatten. Motsvarande beräkning för zink visar en skillnad på 26 procent mer zink i Ryaverkets slam jämfört med städerna utan kombinerat system. För kadmium är skillnaden 11 procent.

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar

Avloppssystem. Avloppsvatten. Avloppssystem består av. Avloppsvatten. Spillvatten. Avloppsvatten. vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsvatten Avloppssystem vatten som leds från fastigheter, gator och vägar 2012-05-30 2 Avloppsvatten Avloppssystem består av vatten som leds från fastigheter, gator och vägar Avloppsnät Pumpstationer

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1

Ateljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1 Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav -

Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - Slamanvändning i framtiden Flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt på deponier Praktisk tillämpning - 27 april 2011 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten,

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n R I KT L I N J E R fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n ind u st r i e r o c h a n d ra ve r k s a m h e te r. N ove m b e r 2 01 0 1 Innehåll Förord 3 Inledning 4 Olika typer av avloppsvatten

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4

A H I G D. Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve. Gryaab rapport 2003: 4 Miljödom 2003 förstudie av utbyggnadsalternativ för att uppnå lägre utsläppshalter av fosfor och kväve B J E A H L F I G D C Gryaab rapport 2003: 4 Ann Mattsson Ulf Gingsjö 2003 12 29 Gryaab svarar för

Läs mer

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen?

Knutpunkten för utbildningar inom VATTEN MILJÖ BIOENERGI. Lagar och andra krav. Vilka krav berör avloppsreningen? Lagar och andra krav Vilka krav berör avloppsreningen? M I L J Ö B A L K E N O M F A T T A R A L L A T Y P E R A V S T Ö R A N D E V E R K S A M H E T Luft Ljus Skakningar Buller Avfall Vatten B A L K

Läs mer

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun Meetings with farmers and industry 7 28/03/12, Östra Göinge Kommun Godkänt protokoll Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Minnesanteckningar vid möte Klockaregården,

Läs mer

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun I VA Web samlas alla nyckeltal i en databas som är tillgänglig via Internet. Nyckeltalen värderas systematiskt och används till att årligen analysera och följa

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Säffle kommun SÄFFLE AVLOPPSRENINGSVERK UPPDRAGSNUMMER 1335759 KARLSTAD 2010-06-22 Sweco Environment AB VA system Maria Sondell Veronica Hjelm 1 (20) Sweco Sweco Environment AB Maria Sondell Kanikenäsbanken

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam Vad är REVAQ? REVAQ är ett certifieringssystem för hållbar återföring av växtnäring, minskat flöde av farliga ämnen till reningsverk och hantering

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare

Riktlinjer för oljeavskiljare Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun Riktlinjerna är antagna i Skellefteå kommuns bygg- och miljönämnd 2012-02-06 Innehållsförteckning 1. VARFÖR RIKTLINJER FÖR OLJEAVSKILJARE?... 2 2. FÖR

Läs mer

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Bromma avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Bromma avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Stockholms första avloppsreningsverk Bromma avloppsreningsverk består av två anläggningar, Åkeshov och Nockeby. De ligger utefter Drottningholmsvägen

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare

Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Viktig information till dig som äger en fastighet försedd med slamavskiljare Mekanisk avvattning av slamavskiljare 1 Tömning av slamavskiljare Vid tömning av slamavskiljare används idag mobila reningsverk.

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kävlinge kommuns allmänna avloppsanläggning enligt punkt 16 ABVA Gäller från och

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)

Innehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14) Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga

Läs mer

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007

AllmännA Bestämmelser för BrukAnde AV den AllmännA VAtten- OCH AVlOPPsAnläGGnInGen I stockholm OCH HuddInGe ABVA 2007 allmänna bestämmelser för brukande AV DEN ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGEN I STOCKHOLM OCH HUDDINGE ABVA 2007 ABVA 2007 Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Läs mer

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008

Policy för. fordonstvätt i Ängelholms kommun. Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Policy för fordonstvätt i Ängelholms kommun Antagen av Miljönämnden Maj 2008 Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller en rad miljöfarliga ämnen, så som olja och tungmetaller. Dessa ämnen belastar

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri MI 22 SM 1201 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2010 Municipal wastewater treatment

Läs mer

Krav på avloppsvatten från företag och industrier

Krav på avloppsvatten från företag och industrier Krav på avloppsvatten från företag och industrier Tilläggsbestämmelser till ABVA Förord Kalmar Vatten AB är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Kalmar kommun. Denna broschyr är

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Lunda industriområde. Inventering av industriella verksamheter samt mätning av spillvattenkvalitet år 2005.

Lunda industriområde. Inventering av industriella verksamheter samt mätning av spillvattenkvalitet år 2005. Lunda industriområde Inventering av industriella verksamheter samt mätning av spillvattenkvalitet år 25. Åsa Andersson R nr 15-25 SAMMANFATTNING Denna studie redovisar resultatet av Stockholm Vattens inventering

Läs mer

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Nu gäller nya riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING

RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 MI 22 SM 1401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 Kommunala reningsverk, massa- och pappersindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2012 Municipal wastewater

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 1(9) Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslöv kommuns allmänna avloppsanläggningar Gäller från 2009-04-01 2(9) Krav

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Rapport 2010:09. Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer

Rapport 2010:09. Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer Rapport 2010:09 Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer Rapportnr: 2010:09 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig/text: Cecilia Niklasson Illustration:

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vattenoch markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter 1(7) 1(7) Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Finspångs Tekniska Verk AB 612 80 Finspång Besök: Norrköpingsvägen 32 Telefon 0122-851 80 Fax 0122-851 17 info@finspangstekniskaverk.se

Läs mer

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton)

VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) 1 VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) Bakgrund - NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift,

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt

Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt 1. Inledning Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare, fettavskiljare samt fordonstvätt i Katrineholms kommun. Riktlinjerna är framtagna i

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

bia HÄRDPLAST AB Generell beräkningsmetod enligt SS-EN 1825-2 för att fastställa lämplig storlek av avskiljare (normflöde NS):

bia HÄRDPLAST AB Generell beräkningsmetod enligt SS-EN 1825-2 för att fastställa lämplig storlek av avskiljare (normflöde NS): Dimensioneringsråd Fettavskiljare Allmänt Fettavskiljare skall enligt SS-EN 1825-1 installeras om det finns risk för att mer än obetydliga mängder av fett spolas ut i avloppet. I de flesta fall krävs installation

Läs mer