En skola för var och en

Transkript

1 En skola för var och en Tyresö Barn- och Utbildningsförvaltning Värderingar och beteenden i En skola för var och en utarbetade inom ramen för utökad ledningsgrupp våren Värderingarna ska vara styrande för samtliga verksamheter inom Barn- och utbildningsförvaltningen.

2 2 (10) En gemensambild av kulturen Värderingsworkshopen har handlat om att förtydliga de förhållningssätt som skolledarna i Tyresö utbildningsförvaltning vill skall prägla arbetet. Det är en bild av en laganda som syftar till att skapa ett bra arbetsklimat där medarbetare och barn/elever kan växa och lyckas. Skolandan är beskriven i form av fyra grundläggande förhållningssätt som utgör organisationens värderingar. För varje värdering finns en beskrivning av vad värderingarna skall tolkas och tillämpas. De ger uttryck för vägval och vilja och skall därmed läsas med en vilja till förståelse. Det är inte de exakta formuleringarna, utan de underliggande vägvalen som är viktiga. Till varje värdering finns några kulturbärande beteenden angivna. Dessa är exempel på mellanmänskliga beteenden som vi förväntar oss i en grupp där värderingarna är levande i vardagen. De är goda exempel som är framtagna för att skapa tydlighet. Värderingarna är mer och större än de angivna beteendena. Varje beteende har ett namn, ett uttryck som är avsett att vara ett användbart gemensamt uttryck som delas av alla, vuxna och barn. Uttrycken syftar till att ge alla ett gemensamt språk som gör det lättare att i vardagen prata om och upprätthålla värderingarna. Beteendenas namn är avsedda att vara kända och använda av alla. Till varje beteende finns en förklaring. Dessa är ett stöd vid implementering av och dialog om kulturen men de är inte avsedda att delas ut i skriftlig form.

3 3 (10) Alla ska med Allt går Alla gör skillnad Hos oss är alla människor lika värdefulla oavsett bakgrund och förutsättningar. Det innebär att alla är välkomna att ingå och ta plats. Alla människor har förmåga och vilja att utvecklas, lära och vi ger var och en möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar och behov. Hos oss leder olika vägar till samma mål. Vi visar respekt för varandra genom att tilltala, se och bekräfta varandra med ödmjukhet och positiva förväntningar. Vi har mod att prova och vi vågar misslyckas. Vi ställer upp för varandra och vänder tillsammans erfarenhet till lärdom, framgång och stolthet. Vi tar varandra på bar gärning när vi gör rätt och förstärker varandra då positivt. Vi bejakar vår nyfikenhet och använder idéer för att utveckla både arbetssätt och individer. Vi är lösningsfokuserade och rör oss framåt. Vi har alla ansvar för att göra det bästa av våra förutsättningar och att med omtanke inspirera andra att göra likadant. Vi har ansvar för de sammanhang vi finns i, oavsett om vi väljer att agera aktivt eller om vi väljer att förhålla oss passivt. Alltid framåt Världen befinner sig i ständig förändring och vi med den. Vi hanterar detta rörliga normaltillstånd genom att söka kunskap hos varandra, andra skolor och förskolor, forskningsvärlden och det omgivande samhället. Vi drar nytta av detta genom ett vetenskapligt förhållningssätt där vi reflekterar, jämför resultat och utvärderar konstruktivt. Vi bygger vidare på det som fungerar, söker nyfiket efter nya idéer och agerar för att förbättra. Beteende Beteende Beteende Beteende Bjud in Fira framgång Gör som vi sagt Lär av andra Utmana positivt Våga prova Ge feedback Kommunicera resultat Bemöt med respekt Bejaka idéer Stå för det du gör Reflektera Anta det bästa Fokusera på möjligheter Var närvarande i möten Agera

4 4 (10) Alla ska med Hos oss är alla människor lika värdefulla oavsett bakgrund och förutsättningar. Det innebär att alla är välkomna att ingå och ta plats. Alla människor har förmåga och vilja att utvecklas, lära och vi ger var och en möjlighet att växa utifrån sina förutsättningar och behov. Hos oss leder olika vägar till samma mål. Vi visar respekt för varandra genom att tilltala, se och bekräfta varandra med ödmjukhet och positiva förväntningar. Beteende Förklaring I praktiken Bjud in Ta initiativ för att bjuda in människor i de sammanhang där du finns. Bjud in till samtal, arbete, fika, lek och närvaro i möten. Utmana positivt Möt med respekt Anta det bästa Visa att du har positiva förväntningar på andra genom att ge dem positiva utmaningar. Hälsa på alla. Tilltala dem respektfullt med vårdat språk. Möt alla likvärdigt. Förutsätt att alla alltid gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Utgå från att alla har goda motiv.

5 5 (10) Allt går Vi har mod att prova och vi vågar misslyckas. Vi ställer upp för varandra och vänder tillsammans erfarenhet till lärdom, framgång och stolthet. Vi tar varandra på bar gärning när vi gör rätt och förstärker varandra då positivt. Vi bejakar vår nyfikenhet och använder idéer för att utveckla både arbetssätt och individer. Vi är lösningsfokuserade och rör oss framåt. Beteende Förklaring I praktiken Fira framgång Sök naturliga former att uppmärksamma framgångar och sprid goda exempel. Våga prova Visa mod och skapa ett klimat där det är ok att prova, misslyckas och dra lärdomar. Bejaka idéer Fokusera på möjligheter Bejaka egna och andras idéer. Prata om en idés möjligheter innan ni bestämmer om den skall genomföras eller inte. Rikta din och andras uppmärksamhet på lösningar och möjligheter. Sök vägar framåt.

6 6 (10) Alla gör skillnad Vi har alla ansvar för att göra det bästa av våra förutsättningar och att med omtanke inspirera andra att göra likadant. Vi har ansvar för de sammanhang vi finns i, oavsett om vi väljer att agera aktivt eller om vi väljer att förhålla oss passivt. Beteende Förklaring I praktiken Gör som vi sagt Gör det du lovat, som du lovat när du lovat. Följ gemensamma överenskommelser och regler. Ge feedback Stå för det du gör Var närvarande i möten Berätta för andra om sånt de gör bra eller sånt de kan göra bättre, på ett sätt och i en situation där mottagaren kan ta till sig och växa. Ta ansvar för dina handlingar och val. Stå för det du gjort eller avstått från att göra. Var närvarande i möten med andra människor. Kom förberedd, respektera allas tid och ta ansvar för det ni kommer framtill.

7 7 (10) Alltid framåt Världen befinner sig i ständig förändring och vi med den. Vi hanterar detta rörliga normaltillstånd genom att söka kunskap hos varandra, andra skolor och förskolor, forskningsvärlden och det omgivande samhället. Vi drar nytta av detta genom ett vetenskapligt förhållningssätt där vi reflekterar, jämför resultat och utvärderar konstruktivt. Vi bygger vidare på det som fungerar, söker nyfiket efter nya idéer och agerar för att förbättra. Beteende Förklaring I praktiken Lär av andra Sök aktivt jämförelser inom och utanför den egna gruppen. Se till att du vet vilka resultat som är möjliga att uppnå och hur vårt arbete står sig. Kommunicera resultat Analysera Agera Ta ansvar för och kommunicera arbetets resultat. Följ upp hur det gick. Sätt av tid för reflektion. Sök orsaker och samband. Vi vet vad vi gör och varför. Vidta konkreta åtgärder för att omsätta lärdomar till en bättre verksamhet. Skapa bestående förbättringar genom att utveckla metoder och arbetssätt.

8 8 (10) Att leda genom kultur - Under workshopen ritade Värdeskaparna upp en trappa som illustrerade tre olika paradigm för verksamhetsstyrning. Här följer en kort presentation av dessa paradigm. Metod Paradigmet växte fram i industrialiseringens ungdom. Människor flyttade från landsbygden till städerna. De flesta hade mycket svaga kunskaper i läsning och skrivning och de saknade erfarenhet av industriellt arbete. I jordbrukssamhället hade varje generation lärt sig genom att följa med, titta på och härma tidigare generationer. För att organisera arbetet växte det fram en princip där ledningen identifierade det bästa sättet att utföra ett arbete. Ledarskapet kom sedan att handla om att instruera varje medarbetare och att se till att valda metoder tillämpades. Arbetsledarna behärskade de moment de skulle leda. Vi får ett paradigm där ledningen ansvarar för val av metoder. Medarbetaren följer instruktioner och anvisningar. Ofta finns individuella befattnings- eller arbetsbeskrivningar. Värderingarna i samhället i stort innebär dels att det finns stora klasskillnader där de bättre lottade anser att de sämre lottade helt enkelt är mindre värda. Arbetare är utbytbara kuggar i maskineriet. Å andra sidan betraktar många människor arbete som ett sätt att få mat på bordet. Arbete handlar om försörjning. Metodstyrning i nyckelord Ledarskap: disciplin Värderingar: Instruerande, yttre auktoritet, Arbete för försörjning. Människor har en låg förmåga att bidra. Till en början ger metodstyrningen enorma produktivitetsökningar, men efterhand visar sig brister. Ett centralt problem är att arbetarna inte har Fokus: Metod, individ, befattningsbeskrivning, instruktion. ansvar för arbetets resultat. De gör som de blir tillsagda, varken mer eller mindre. Det innebär att ledningen har det fulla ansvaret för resultatet. Det innebär också väldigt liten efterfrågan på arbetarens idéer, kunskaper, problemlösning och initiativ. Metodstyrningen har därför en begränsad potential i fråga om produktivitet. Den vilar också på en människosyn som västvärlden i allt högre grad lämnat bakom sig. Mål På det andra steget har målstyrning tillkommit. Metoder och rutiner finns naturligtvis kvar. De är ofta en förutsättning för målstyrning. Skillnaden är att ledningen identifierar prestationer i form av resultat och leder genom att sätta mål eller ange teman medan medarbetarna själva ansvarar för att nyttja metoder och rutiner för att nå uppställda mål. Genom målstyrningen görs medarbetarna ansvariga för prestationen och bjuds in att aktivt delta i problemlösning och utveckling. Målstyrning i nyckelord Ledarskap: Värderingar: problem Coachande, lagledande. auktoritet mer beroende av personliga egenskaper, peppning arbete för socialt erkännande och materiellt välstånd. Människor kan lösa identifierade Fokus: Resultat, grupp, processer, motivation.

9 9 (10) Det sker också en förskjutning från individ till grupp. Ofta samlas tvärfacklig kompetens i ett team som har ett gemensamt ansvar för prestationen. Kraven på samarbete ökar samtidigt som den ökande samverkan leder till högre produktivitet. På det här steget blir kompetensen hos medarbetarna en viktigare resurs och förmågan att dra nytta av den resursen blir en av gruppledarens viktigaste färdigheter. Ledaren behöver inte längre ha en högre yrkesskicklighet än de hon/han leder. Det som krävs är en tillräcklig kännedom för att kunna medverka i prioriteringar och vägval inom gruppen. Gruppledaren får sin auktoritet genom sin förmåga att samla gruppen och leda den mot goda prestationer. En nackdel med denna princip är att målen tenderar att bli maximiprestation. Risken finns även att centralt beslutade mål hamnar antingen för högt eller för lågt för de enskilda grupperna och därmed känns orealistiska och inte blir motiverande. Allt kortare produktlivscykler, snabbare omvärldsförändringar och högre informationsflöde kan också bidra till att kräva att mål omprövas och omformuleras så snabbt att det bli praktiskt omöjligt för en central ledning att hinna med. Samtidigt blir arbetsgrupper allt mer medvetna om sina prestationer och kan själva göra ansvarsfulla prioriteringar. Kultur På det tredje steget har kulturstyrning tillkommit. Ledningen synliggör organisationens uppgift och kommunicerar denna genom mission statements och värderingar. Medarbetarna arbetar i olika grupperingar med ett ständigt lärande. De ansvarar själva för valet och utvecklingen av metoder. De ansvarar även för att sätta mål för det egna lärandet. Denna princip kräver, förutom ett fungerande samarbete, en levande diskussion om förhållningssätt och etiska frågor. Det räcker inte med att uppnå vissa resultat, de skall även uppnås på ett sätt och i en anda som är förenlig med organisationens kultur och värderingar. Det är organisationer som arbetar efter denna princip som brukar kallas för lärande organisationer. Ledare i en kulturburen organisation verkar som personliga förebilder och levandegör själva organisationens värderingar. De agerar som mentorer och leder ofta genom frågor som startar reflektion i arbetsgrupperna. Organisationer som lyckas etablera en lärande kultur får en högre förändringskapacitet, kan reagera snabbare på omvärldsförändringar och har lättare att möta nya eller förändrade kundkrav. Kulturstyrning i nyckelord Ledarskap: Värderingar: Fokus: Mentorskap, inre auktoriet, genuin, trovärdig, dialog Självförverkligande, ett angeläget sammanhanglärande Värdeskapande, reflektion, Sammanhang Sammanfattning Generellt kan man säga att det sker en fokusförskjutning i trappan, från individ till grupp, från yttre normer till inre normer. Det sker även en kortning av ledtider för beslut, analys och genomförande. Man kan säga att organisationens klockfrekvens ökar. Kraven på både medarbetare och ledare ökar för varje steg, samtidigt som möjligheterna till delaktighet och personlig utveckling också ökar. På metodsteget är ledaren den klassiska arbetsledaren som delar ut arbetsuppgifter, visar hur jobbet skall göras och följer upp att det blivit gjort. Disciplin är en central ledningsfråga. På målsteget är ledaren en coach som förmår handleda sin grupp mot ökade prestationer. Ledningen ägnar sig åt att synliggöra

10 10 (10) resultat och coacha mot bästa utveckling. På kultursteget blir ledaren mer av en mentor som genom att ställa kloka frågor leder gruppen vidare. Ledaren blir en vägvisare som skall levandegöra organisationens värderingar genom sitt personliga agerande. Eftersom förmågan att skapa värde ökar för varje steg, är det sannolikt att de flesta organisationer förr eller senare kommer att vilja röra sig uppåt i trappan.