Interaktiva Tjänster GEN

Transkript

1 Interaktiva Tjänster GEN HemNod-System B Huvudcentralen Multimediauttag Digital TV Radio IP-Telefoni HemNod HCCU TV Kabel HC Kabel-TV-Center Central Nätövervakning A Hemmet Modem Radio HECU TV Närvaro- Temp- Display INTERNET INTERNET Larmtjänst Rök- Kontakt- Vatten- El, vatten, gas mätare Serviceföretag Fastighetsförvaltare Administration D Fastighetsförvaltare, m.m. Sensorer C Server Systemadministratören Leverantörer El, Vatten, Gas Sidan 1 av 38

2 1. SYSTEMBESKRIVNING 5 2. UTRUSTNING I HEMMET HemNod MätarNod Mätare Sensorer och aktörer Kommunikation inom en lägenhet - Kabel vs radio 6 3. UTRUSTNING I NÄTET Kommunikation med server Kommunikationsmetoder: Mätvärdesinsamling och larm Kommunikationsmetoder: Endast mätvärdesinsamling 8 4. UTRUSTNING HOS SYSTEMADMINISTRATÖREN DAS SYSTEM 9 5. UTRUSTNING HOS FASTIGHETSADMINISTRATÖREN, M.M SYSTEM Tråd/radio i lägenheten och kabel-tv-nät genom byggnaden (78 kbit) Tråd/radio i lägenheten och FTT- kabel genom byggnaden (78kbit) Tråd/radio i lägenheten och via 230V-nät genom byggnaden (4 kbit) Tråd/radio i lägenheten och bredband genom byggnaden (Mbit) VATTENMÄTARE Varmvatten vad är det? "Jag vägrar att betala för varmvatten vattnet är alltid kallt länge innan jag kan duscha" Legionella Jag kunde omöjligen förbruka så mycket vatten Rördragningen i svenska lägenheter 20 Sidan 2 av 38

3 7.6. Vattenmätare/gradlitermätare sammanfattning UPPVÄRMNING Komfortberäkning. Värmekonto Uppvärmningsstyrning ELMÄTARE Elmätare i hemmet eller i fastighetens källare Motorvärmareuttag LARM Dörrkontakt ID-knappsats Rökdetektor Siren Närvarodetektor Vattenläckagedetektor PRESENTATION AV DATA Display Hemsida BMS-meddelande Komfortsida Förbrukningssida TVÄTTSTUGEBOKNING DATAPRESENTATION FÖR FASTIGHETSADMINISTRATÖR Direkt eller fjärransluten dataskärm Administratörens webbsida HMI Ett verktyg Urval Parametrar 35 Sidan 3 av 38

4 Resultat Presentation Rapporter Export i Excel Export i XML Export via webservice 37 Sidan 4 av 38

5 1. Systembeskrivning Systemets huvuduppgift är att hjälpa hyresgäster och fastighetsförvaltare att reducera energiförbrukningen och därigenom reducera boendekostnaden. Systemets konstruktion gör det möjligt att göra avläsning av el- och vattenmätare, temperaturer i lägenhetens samtliga rum och på ett kostnadseffektivt sätt implementera tjänster som inbrotts-, brand- och vattenläckagelarm. Fastighet: Lägenhet Inom fastigheten Genom staden Alt.1.Kabel-tv-nät Kabel-tv-nät eller Alt.2.Partvinnadkabel Kabel-tv-nät eller Alt.3.230V nät Kabel-tv-nät eller Alt.4.. Den boendes arbetsplats Hemnod: Display: Lägenhet Lägenhet Lägenhet Kabel TV nätet Router i HC Dataserver Hemnod Nätövervakning Systemet består av fyra huvuddelar lokaliserade i: 1. I hemmet 2. Hos nätleverantören (kommunikationsutrustning) 3. Hos systemadministratören (utrustning för nätövervakning) 4. Hos fastighetsadministratören (dataserver). Dessa delar kommunicerar med varandra i realtid. 2. Utrustning i Hemmet 2.1. HemNod En kontrollenhet, HemNod, placeras i varje insamlingspunkt och kommunicerar beroende på valda applikationer med diverse sensorer, larmkomponenter, mätare och en displayenhet. En typisk insamlingspunkt är en lägenhet men kan också vara utrymmet där fastighetens elmätare eller vattenmätare är placerade. HemNoden ansvarar för: - datainsamling via diverse sensorer och ett tangentbord, - datapresentation via en display och signallampor - aktivering av en larmsiren och - styrning av extern utrustning ansluten till fastigheten t.ex. bilvärmare. Sidan 5 av 38

6 2.2. MätarNod Om mätutrustning (elmätare eller vattenmätare) finns i en gemensam lokal (mätarskåp eller elcentral) behöver man installera en variant av HemNod, en MätarNod. MätarNoden består i princip av samma komponenter som HemNod men programmeras för att kunna avläsa ett stort antal mätare. Kommunikationen mellan MätarNoden och servern sker på samma sätt som mellan HemNoden och servern, dvs. den kan kopplas direkt till kabel-tv-nätet, kopplas via en FTTkabel till FTT/CATV router, kopplas via 230V ledningar till PL/kabel-tv router eller slutligen kopplas direkt till ett Ethernetuttag. I fortsatt beskrivning av systemet kommer en gemensam lokal med el- eller vattenmätare att betraktas som en vanlig lägenhet Kommunikation mellan HemNoden och huvudcentralenheten sker med hjälp av LonTalk protokollet. Kommunikationen mellan den boende och systemet sker via en display. Samtliga funktioner som är tillgängliga genom systemet kan betjänas via displayen, som är installerad i hallen. De boende har också tillgång till insamlade uppgifter via webbsidor. Webbsidan kan bli uppsatt i en dator administrerad av administratören eller CompWell och kan vara ansluten till fastighetsägarens webbportal. Vissa uppgifter kommer att kunna hämtas från datorer administrerade av t.ex. elleverantören. Fastighetsadministratören (eller CompWell på fastighetsadministratörens uppdrag) har ansvaret för utrustningen i hemmen Mätare Systemet kan avläsa värden från ett antal olika mätare som temperaturmätare, elmätare, vattenmätare, värmemängdsmätare (kalorimätare), gasmätare, koldioxidmätare, lutflödesmätare, m.m. Fortsatt beskrivning fokuseras på mätning av temperatur samt vatten- och elförbrukning Sensorer och aktörer Systemet kan avläsa ett antal sensorer som t.ex. rökdetektor, närvarodetektor, vattenläckagedetektor samt status av dörr- eller fönsterkontakter, larmknappar, etc. Systemet kan aktivera larmsirenen, varningslampor, sluta eller bryta reläer. Fortsatt beskrivning fokuserar på rök-, närvaro- och läckagedetektorer samt dörrkontakt Kommunikation inom en lägenhet - Kabel vs radio Fördelar med kabelbaserade system Miljö. - Systemet använder inga batterier. Batterier betraktas i allt större utsträckning som miljöfarliga och beläggs redan nu med skrotningsavgifter. Dessa avgifter kommer att öka. De boende - Inga diskussioner om radios potentiella skadlighet* Driftssäkerhet. - Immunitet från hackers och störningar från annan utrustning Hastighet. - Högre kommunikationshastigheter ger snabba avläsningar av data och larm Kostnad. - Väsentligt billigare sensorer Driftskostnad. - Väsentligt lägre driftskostnad utan batteribyte Nackdelar med kabelbaserade system Systemkostnad. - Högre installationskostnad De boende. - Kablar, även om de monteras i skenor, kan upplevas som störande Slutsats: Kabel bör användas tveklöst i nybyggen eller vid ombyggnader då det finns möjlighet att lägga kablar i rör. Sidan 6 av 38

7 OBS. CompWell innehar ett intyg från Arbetmiljöverket om att CompWell:s radiosystemen är helt ofarliga. Baserat på detta beslutade LKF i Lund i samråd med en lokala Hyresgästföreningen att övergå till radiobaserade system. Priset per lägenhet är densamma men de radiobaserade installationerna är mycket elegantare. Referenser för CompWells kabel och radiobaserade system Nya lägenheter: Uppsalahem i Uppsala. 600 nya lägenheter installerades av CompWell under de senaste 18 månaderna. Systemen inkluderar vatten- och komfortvärmemätning. I vissa fall förekommer även larm. Renoverade lägenheter: Väsbyhem i Upplands Väsby. 500 renoverade lägenheter med CompWell system för vatten- och komfortmätning samt inbrotts-, brand- och översvämningslarm. Samtliga sensorer kopplades samman med kabel i samband med renoveringen av alla el- och rörledningar i fastigheten. Befintliga lägenheter: LKF i Lund lägenheter med komfortvärmemätning, brandlarm och inbrottslarm installerade med kablar 1400 lägenheter med samma funktionaliteten men med radio Installationerna av vattenmätare påbörjades först nu när gradlitermätarna i clamp-on utförande blev tillgängliga. 3. Utrustning i Nätet 3.1. Kommunikation med server HemNoden kan kommunicera med servern placerad hos systemadministratören (Fastighetsägare eller CompWell) genom: - Kabel (data och strömförsörjning) dragen till fastighetens källare och ansluten via en router till antingen ComHem:s kabel-tv-nät (och vidare via HC till och vidare till DAS server) eller direkt till i fastigheten. Fördelen med att använda kabel som försörjer HemNoden med ström är att hyresvärden står för kostnaden för strömmen. HemNoden använder ca 5 Watt (dvs lika mycket som en TV i standby-läge). Årsförbrukning blir således 44 kwh/år. Vid energikostnad av 1 kr per kwh innebär det en utgift av 44 kronor per år eller 4 kronor per månad. Om strömmen till HemNoden tas från el-panelen som är ansluten efter en elmätare betalas denna avgift av hyresgästen. Trots att kostnaden är ganska försumbara 4 kronor per månad har det förekommit diskussioner mellan hyresgästerna och fastighetsägarna om vem ska stå för denna kostnad. Kopplas HemNoden via kabel som även leverera ström betalas denna kostand av fastighetsägare och därigenom undviker man alla diskussioner. Metoden lämpar sig för nybyggda och renoverade fastigheter där man har möjlighet att montera och anlägga nya installationsrör. HemNoden monteras då i hallen i närheten av lägenhetens el-central. - Kabel-tv. Värden överförs till ComHem:s huvudcentral (HC) och vidare via till servern. Metoden lämpar sig för 1,4 millioner befintliga lägenheter anslutna till ComHem:s nät idag. Nackdelen är att HemNoden måste installeras i närheten av ett kabel-tv-uttag som i de flesta fall finns i vardagsrummet. För att överföra data mellan servern och hemmet via kabel-tv-nätet behöver man installera en router (HECU) i ComHem:s central, (HC). En HemNod för kabel-tv-nät förbrukar 8W V nät (PLC). HemNoder kommunicerar med en router placerad i källaren via fastighetens elnät. Router kopplas i sin tur till antingen ComHem:s nät som för signalerna till ComHem:s central HC och vidare via till server. Routern kan anslutas direkt till ett bredbandsuttag i fastigheten eller till ett GPRS sändare/mottagare. Metoden lämpar sig för alla fastigheter i Sverige men överföringshastigheten är mycket låg och kan därför användas endast för insamling av förbrukningsvärden. En HemNod för PLC kommunikation förbrukar 5 W. - Bredbandanslutning. HemNoden ansluts direkt till uttaget. HemNoden anropar DAS systemet varje gång den har några nya mätvärden (temperaturer och förbrukning mäts var 15-de minut) eller larm (anrop sker inom några få sekunder) att rapportera. DAS levererar till HemNoden mätresultat och larmrapporter som visas på displayen, ändrar inställningar om så behövs och kontrollerar att HemNoden fungerar tillfredställande. En HemNod för bredbandsanslutning förbrukar 5 W. Metoden lämpar sig endast för fastigheter där ALLA lägenheter har en Ethernetanslutning. Den ger möjlighet att både samla mätvärden och betjäna larm. Sidan 7 av 38

8 3.2. Kommunikationsmetoder: Mätvärdesinsamling och larm Lägenhet, källare, parkeringsplats Vattenmätare Elmätare: lägenhet källare p-plats (eluttag) S0-interface Värmemätare Gasmätare Temp Närvarodetektor Dörrkontakt Rökdetektor Läckagedetektor 1-wire-bus Radio LonWorks / 230V Display-alfanumerisk eller numerisk HemNod installerad alt. MätarNod installerad i källare i lägenhet (avläsning av i källare placerade mätare) B y g g n a d LonWorks/FTT Ethernet/PL Ethernet/kabel 78 Kbit 80 Mbit 100 Mbit FTT / CATV Router FTT / Router Gateway PL / Router G a t a Kabel-tv-nät (CATV) 78Kbit Mbit CATV / Router HECU Server 3.3. Kommunikationsmetoder: Endast mätvärdesinsamling Lägenhet Källare P-plats Värmemängdsmätare Gasmätare Tempsensor S0-interface Vattenmätare i lägenhet Vattenmätare i källare Elmätare i lägenhet Elmätar e i källare Eluttag med elmätare på parkeringsplats 1-wire-bus 9 Kbit Radio 4 Kbit LonWorks /230V 4 Kbit MätarNod installerad i källare Display alfanumerisk eller numerisk HemNod installerad i lägenhet alt MätarNod installerad i källare LonWorks / FTT kabel 78 Kbit LonWorks / 230V Ethernet / 230V 4 Kbit 8 alt 80 Mbit Ethernet / CAT kabel Radio 100 Mbit 4 Kbit Byggnad FTT / CATV Router PL / CATV Router Radio / CATV Router FTT / Router PL/ Router Gateway Radio / Router Kabel-tv-nät 8 x 78 Kbit Server Gata Stad CATV / INTERNET Router HECU +100 Mbit Sidan 8 av 38

9 4. Utrustning hos Systemadministratören DAS system Maskinvaran består av en 2 GHz CPU med ett 1024 MB minne, 160 GB disk, CD, en Ethernetanslutning och en monitor. Systemet bygger på Windows XP operativsystem, MSDE SQL databashanterare (ersätts inom kort med Microsoft SQL Server Express 2005), LonWorks management programvara och datainsamling- och bearbetningsprogram CompWell DAS. Inkommande data bearbetas och lagras i en SQL-databas. Diverse programvaror ("klienter") som betjänar rapportgenerering, beräkning av komfort, uppringning vid larm, hantering av webbsidor, m.m. hämtar och levererar informationen från och till databasen simultant med den pågående datainsamlingen. Alla rapporter genererade av klienter kan överföras via , FTP- eller webbsidorna till olika användare. 5. Utrustning hos Fastighetsadministratören, m.m. Fastighetsadministratören och tjänsteleverantörerna kan hämta uppgifter från servern oavsett var den är placerad med hjälp av webbsidor implementerade i servern. Servern kan också generera periodiska rapporter som skickas till den berörda organisationen via . Företag med egna datorsystem kan avhämta data via FTP. CompWell har utvecklat ett antal programvaror enligt de första kundernas önskemål. Successivt kommer dessa program att utökas och kommer att vara tillgängliga för CompWell:s samtliga kunder. Sidan 9 av 38

10 6. System 6.1. Tråd/radio i lägenheten och kabel-tv-nät genom byggnaden (78 kbit) HemNoden B Huvudcentral Multimedia uttag Digital TV Radio IP-Telefoni HemNod HCCU TV Kabel HC Kabel-TV-Center Central Nätövervakning A Hem Modem Radio HECU TV Närvaro- Temp- Display INTERNET INTERNET Larmtjänst Rök- Kontakt- Vatten- El, vattenmätare Serviceföretag Fastighetsförvaltare Administration D Fastighetsförvaltare, m.m. Sensorer C Server Systemadministratör Leverantörer El, Vatten, Gas RF LARM Närvarodetektor, Rökdetektor. Dörrkontakt, Läckagedetektor, TEMPERATURSENSORER ELMÄTARE Vattenmätare Tråd Tråd eller RF Lägenhet Display HemNod Kabel-tv-nät Fastighetsägare alt. CompWell ComHem Center TEMPE RATUR DAS Server CATV/ Router HECU Kabel-tv-nät ComHem:s panel Sidan 10 av 38

11 HemNod HC för installation vid tv-uttaget. Display fästs med magnet. HemNod HC för installation i hall inkl. (från vänster) siren, närvaro- och rökdetektor. HCMB HCCB HemNoden består av två huvudenheter HCCB och HCMB. HCMB konverterar digitala datasignaler genererade i HCCB till analoga signaler och överför dessa på en av 8 kanaler inom MHz bandet till ComHem:s central. Överföring av styrsignaler från centralen till HemNoden sker på en av 8 kanaler inom MHz bandet. Kommunikation mellan HemNoden och servern sker med hjälp av LonTalk protokoll. LonTalk är en av huvudbeståndsdelar i ett LonWorks system (LON - Local Operating Network). LonWorks som är ANSI-standard för bygg- och industriautomationsapplikationer används idag av världens största företag inom HVAC (heating, ventilation och airconditioning) som t.ex. Siemens, ABB, TAC använder LonWorks teknologi i stora byggprojekt. LonWorks teknologi används idag bl.a. av Vattenfall och E.ON för avläsa elförbrukningen i millioner svenska hem. En HCCB ansvarar för datainsamling, tillfällig lagring av data och kontroll av samtliga systemfunktioner. Den inkluderar väl tilltagna ROM, RAM och EEPROM minnen, systemklocka och drivkretsar för en 1-wire buss, en RS485-buss, en M-buss och radio för kommunikation med olika sensorer. HemNoden HC monteras i närheten av ett kabel-tv-uttag för att undvika kabeldragning genom rummen och kopplas till multimediauttaget och till 230V. Den boendes tv- och utrustning ansluts till HemNoden.. HemNoden HC monteras i hallen så att närvarodetektorn kan se rörelse i lägenheten. Rökdetektorn monteras antingen på HemNoden eller i taket. Installation av HC vid tv-uttaget Sidan 11 av 38

12 6.2. Tråd/radio i lägenheten och FTT- kabel genom byggnaden (78kbit) HemNod-System HemNod HCCU Multimediauttag i husets källare TV Kabel B Huvudcentral Digital TV Radio IP-Telefoni HC Kabel-TV-Center Central Nätövervakning A He m FTT-kabel Koax HECU FTT/CATV Router Närvaro- Temp- Display Källare INTERNET INTERNET Larmtjänst Rök- Kontakt- Vatten- El, vatten, gas mätare Serviceföretag Fastighetsförvaltare Administration D Fastighetsförvaltare, m.m. Sensorer C Server Systemadministratör Leverantörer El, Vatten, Gas RF LARM Närvarodetektor, Rökdetektor. Dörrkontakt, Läckagedetektor, TEMPERATURSENSORER ELMÄTARE VATTENMÄTARE Tråd Tråd eller RF Lägenhet Display HemNod FTT kabel Fastighetsägare alt. CompWell ComHem Center Källare DAS Server CATV/ Router HECU Kabel-tv-nät FTT / CATV Router Sidan 12 av 38

13 HN Datainsamling och larm. Sirenen monteras i HemNoden medan närvarodetektor och rökdetektor monteras på HemNoden. HemNod HC Endast datainsamling Dessa HemNoder bygger på två processorer; en Neuron och en PIC processor. Neuronen är ansluten via en FTT transceiver till byggnadens FTT-nät som i sin tur är ansluten via en FTT/CATV router till ComHem:s kabel-tv-nät i källaren. Kommunikation mellan HemNoden och servern sker med hjälp av LonTalk protokollet. En PIC processor ansvarar för datainsamling, tillfällig lagring av data och kontroll av samtliga systemfunktioner. Den inkluderar väl tilltagna ROM, RAM och EEPROM minnen, systemklocka och drivkretsar för en 1-wire buss och radio för kommunikation med olika sensorer. Dessa HemNoder installeras i hallen. Rökdetektorn monteras antingen på HemNoden eller i taket. Sidan 13 av 38

14 6.3. Tråd/radio i lägenheten och via 230V-nät genom byggnaden (4 kbit) HemNod-System B Huvudcentral HemNod HCCU Multimediauttag i husets källare TV Kabel Digital TV Radio IP-Telefoni HC Kabel-TV-Center Central Nätövervakning A Hem 230V nät Koax HECU PL/CAT V Router Temp- Källare INTERNET INTERNET El, vatten, gas mätare Serviceföretag Fastighetsförvaltare Administration D Fastighetsförvaltare, m.m. C Server Systemadministratör Leverantörer El, Vatten, Gas RF TEMPERATURSENSORER ELMÄTARE VATTENMÄTARE Tråd Tråd eller RF Lägenhet Display HemNod 230 V nät Fastighetsägare alt. CompWell Bredbandsleverantör Källare DAS Server PL / Router Sidan 14 av 38

15 HC Datainsamling via 1.wire-bus HC Datainsamling via RF HC och HC bygger på två processorer; en Neuron och en PIC processor. Neuronen är ansluten via en PL-transceiver till byggnadens 230V-nät som i sin tur är ansluten via en PL/CATV router till ComHem:s kabeltv-nät i källaren eller via en PL/Ethernet router direkt till dataservern. Kommunikation mellan HemNoden och servern sker med hjälp av LonTalk protokollet. En PIC processor ansvarar för datainsamling, tillfällig lagring av data och kontroll av samtliga systemfunktioner. Den inkluderar väl tilltagna ROM, RAM och EEPROM minnen, systemklocka och drivkretsar för en 1-wire buss och radio för kommunikation med olika sensorer. Då kommunikationen på elnätet är långsam lämpar sig dessa HemNoder endast för insamling av mätvärden. Vid korrekt planerat nät kan mätarna avläsas var je kvart om så önskas. Sidan 15 av 38

16 6.4. Tråd/radio i lägenheten och bredband genom byggnaden (Mbit) HemNod-System B ISP Bredbandsleverantör HemNod HCCU Ethernet Uttag A Hem Tele Närvaro- Temp- Display TV INTERNET INTERNET Larmtjänst Rök- Kontakt- Vatten- El, vatten, gas mätare Serviceföretag Fastighetsförvaltare Administration D Fastighetsförvaltare, m.m. Sensorer C Server Systemadministratör Leverantörer El, Vatten, Gas RF LARM Närvarodetektor, Rökdetektor. Dörrkontakt, Läckagedetektor, TEMPERATURSENSORER ELMÄTARE VATTENMÄTARE Kabel eller RF Lägenhet Display HemNod Ethernet Fastighetsägare alt. CompWell Bredbandsleverantör DAS Server Switch Sidan 16 av 38

17 HemNod HC Ethernet Mätvärdeinsamling HemNod HC Ethernet Mätvärdeinsamling och larm HemNoden består av två huvudenheter; ett HCCB och ett Ethernetmodem. Modemet konverterar LonTalk meddelanden som genereras i HCCB till TCP/IP meddelanden för överföring via till dataservern. HCCB ansvarar för datainsamling, tillfällig lagring av data och kontroll av samtliga systemfunktioner. Den inkluderar väl tilltagna ROM, RAM och EEPROM minnen, systemklocka och drivkretsar för en 1-wire buss och radio för kommunikation med olika sensorer. HC monteras i hallen. Rökdetektorn monteras antingen på HemNoden eller i taket. HC monteras däremot närmast ett Ethernetuttag. Sidan 17 av 38

18 7. Vattenmätare Kvartalsförbrukning i kronor Varmvatten - 1 m3-53 sek Kallvatten - 1 m3-14 sek Kostnad (kr) LGH 1A ROK 1 26,6 m2 LGH 1B ROK 1 26,6 m2 LGH 3A ROK 3 70,3 m2 LGH 3B ROK 3 70,3 m2 LGH 4A ROK 4 83,7 m2 LGH 2A ROK 2 49,0 m2 LGH 2B ROK 2 49,0 m2 LGH 4B ROK 4 83,7 m2 LGH 5A ROK 5 100,0 m2 LGH 5B ROK 5 100,0 m2 Yta ( m 2 ) 3A förbrukar vatten för 300 kr, 3B förbrukar vatten för 2500 kr men betalar idag lika mycket Varmvatten vad är det? Traditionella vattenmätare mäter endast vattenflöde. Byggnormen föreskriver att vattnets temperatur måste hållas mellan 50 ºC och 65 ºC. Normen tillåter alltså att vattnets ekonomiska värde (vattnets termiska innehåll) får variera med 30 % (65 ºC /50 ºC =1,3). Hos en och samma fastighetsägare kan således en person behöva förbruka 30 % mer varmvatten dvs. betala 30 % mer pengar för att ta ett bad än en annan person som bor i en annan del av samma fastighet. Vilken hyresgäst eller hyresgästernas representant kommer att gå med på det när han/hon får kännedom om detta? Slutsats Vattenmätare måste kunna mäta både mängd av levererade vatten och dess temperatur. CompWell har föreslagit och fick godkännande (TNC) på att presentera båda dessa värden i en enhet som kallas gradliter (ºC * L eller CL). C*L representerar alltså vattnets termiska innehåll. Traditionell metod flöde Samma pris för varan vars värde varierar 30% Modern metod flöde och temperatur i 2 rör Priset ändras när temperaturen ändras "Jag vägrar att betala för varmvatten vattnet är alltid kallt länge innan jag kan duscha" Trots att i de flesta fastigheter finns ett cirkulationssystem för varmvatten förekommer det mycket ofta att under de första minuterna man endast får kallvatten i duschen. Slutsats: Vattenmätaren måste kunna mäta både mängd av tillfört vatten och dess temperatur. Så länge varmvattnets temperatur ligger under 50 ºC debiteras inte användaren alls. Volymen av sådant vatten ska dock räknas (som spillvatten) för att senare kunna kontrollera att den totala förbrukningen stämmer men summan av de förbrukningsvärden som uppmättes i enskilda lägenheter. Sidan 18 av 38

19 Är det verkligen varmvatten jag får för mina pengar? Volym < 50 C Volym > 50 C Temperatur( vid 50C-0, vid 65C-max som den roda) : : : : : : : : : :07 Tid 7.3. Legionella Skålningsrisker vid högre temperaturer Legionella Legionärssjuka är en typ av lunginflammation som sprids via små luftburna vattendroppar. Den vanligaste spridningorsaken anses vara vattendimmorna som uppkommer vid duschar och luftinblandare på vattenkranar. 65 C Max. temp 50 C Min. temp Temperaturen på varmvattnet måste vara lägst 50 C vid varje tappställe Bakteriens tillväxtområde Optimal tillväxt C Vila Legionellabakterierna upptäcktes 1976 efter ett sjukdomsutbrott bland deltagare i en kongress för krigsveteraner (legionärer) i Philadelphia, USA. I Sverige insjuknar minst 500 personer årligen i legionärssjuka. Av de som insjuknar dör uppskattningsvis var tionde av sjukdomen. Oftast rör det sig om människor med nedsatt motståndskraft pga. rökning, ålder, sjukdom. Legionärssjuka behandlas med antibiotika. För att förhindra tillväxten av Legionellabakterier ska: -- Systemen hållas rena - Kallvatten ska vara kallt - Varmvatten ska vara hett 7.4. Jag kunde omöjligen förbruka så mycket vatten För att kunna införa vattenmätning i stor skala i ett land där minst halva befolkningen aldrig behövde tänka på hur mycket vattnet kostar måste man kunna fjärravläsa mätarna minst var 15-de minut dygnet runt. Att registrera och spara dessa detaljerade avläsningar under t.ex. en månad efter att räkningarna för periodens förbrukning har sänts ut är ett Sidan 19 av 38

20 måste. Efter denna period bör detaljerade värden omräknas till endast ett värde (månadsförbrukning) och sparas ett antal år för framtida jämförelse. Slutsats Vår erfarenhet från genomförande av mätningar visar att lägenhetsinnehavare har mycket svårt att acceptera sina vattenförbrukningssiffror. Det som omedelbart hjälpte var att i detalj visa vid vilket klockslag och hur mycket vatten som användes Rördragningen i svenska lägenheter Då det inte finns några föreskrifter/rekommendationer om vattenmätning har de flesta lägenheter inte anpassats för införande av installation av vattenmätare. Lägenheterna kopplas med varandra med vertikala rör, kök med kök ovanför, badrum med badrum ovanför. Att mäta vatten med dagens mätare kräver att man kapar dessa vattenledningar (liggande på rygg under diskbänken, t.ex.), monterar mätare med mätartavlan vänd uppåt för att inte mätarklassen försämras, testar om mätaren visar vattenflöde, provtrycker hela systemet, monterar elektronik, ansluter den till 230V och provkör en elektronisk insamlingsenhet. Slutsats I de befintliga lägenheterna borde det vara mest ekonomiskt och praktiskt att montera vattenmätare direkt på de existerande ledningarna utan att ledningarna behöver kapas, etc. Det vore bra om installationen kan genomföras av samma person som installerar ett datainsamlingssystem även för el- och temperaturmätning Vattenmätare/gradlitermätare sammanfattning Mätaren monteras på några minuter på befintliga kopparrör 12, 15, 18, 22 och 28 mm Monteras horisontellt eller vertikalt Mätaren kan levereras monterad på standard 110 eller 130 mm koppar- eller rostfriarör (nya hus) Elektronikenheten (med eller utan display) kan sättas på vägg upp till 2 meter längre bort Strömförsörjning från antingen 230V (miljöaspekt) eller från kommunikationsbussen Mätning av flöde OCH temperatur, separat och simultant Mätning i Liter, ºC och Celsius-litre (ºC*L), gradliter (sv) and kelvinlitre (eng.) Följer normen OIML R 49-1 Water meters intended for the metering of cold potable water Mätområde för t.ex. 15 mm rör: 30 l/tim till 3000 l/tim Ingen tryckförlust i mätaren Avläsning av C*L varje sekund Standard rapportering av C*L varje 15 minuter Momentan avläsning på begäran från servern Radio, LonWorks, M-bus, Dallas-bus Sidan 20 av 38

21 8. Uppvärmning Komfortberäkning. Värmekonto. Temperatursensor, radio och batteri för minum 6 årsdrift Temperatursensor med kommunikation och strömförsörjning via en telefonkabel Systemets huvuduppgift är att hjälpa de boende och fastighetförvaltare att reducera energiförbrukningen och därigenom reducera boendekostnaden. Uppvärmning av lägenheter är en av de största utgiftsposterna i fastighetens driftsbudget. Ett effektivt sätt att reducera denna kostnad är att uppmuntra till sparsamhet. Lägre genomsnittstemperatur i lägenheten ger lägre hyra. Denna metod kallas Komfortberäkningsmetoden och belönades med Energiguldpriset Komfortberäkningen sker enligt en överenskommen beräkningsmodell som utgår från: - Inlästa temperaturvärden korrigerade med temperatursensorernas placeringsfaktorer. Temperaturer uppmätta av sensorerna placerade vid övre dörrposten justeras för att motsvara rummets medeltemperatur. Justeringsalgoritmen är framtagen i samarbete med Lunds Tekniska Högskola. - Rummens storlek i m 2. - Utomhustemperatur. Beräkningen sker endast om utomhustemperaturen inte har överskridit varit 12 C under dagen. - Gränsvärden är 17 respektive 24 C. Värden över 24 C räknas som 24 C. Värden under 17 C räknas som 21 C och under 16 C som 24 C % av de högsta värdena som uppmätts, tas bort (räknas ej med). - Beräkningen utförs under perioden 1 maj till 30 september. - Kronor per C, m 2 och år Sidan 21 av 38

22 Period Temperatur Area LKF1 LKF2 LKF3 LKF4 LKF5 Under 21 C Över 21 C Total Lägenheter över/under 21 C 100% % / Antal 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% LKF1 LKF2 LKF3 LKF4 LKF5 Över 21 C Under 21 C Area Ett begrepp värmekonto har skapats för att åskådliggöra effekterna av temperatursänkningar. Varje dag räknar systemet ut hur mycket lägre eller högre medeltemperaturen var för lägenheten i förhållande till den avtalade referenstemperaturen (t.ex. 21 grader) och omvandlar skillnaden till kronor och ören. Pengarna krediteras eller debiteras lägenhetsinnehavares Värmekonto. Exempelvis var sjätte månad regleras kontot genom avdrag eller tillägg på hyran. Alla värden lagras i databasen och går att avläsa på lägenhetens webbsida. Beräkningsexempel: 21 C avtalad bastemperatur och "värmekostnad på 4.70 kronor per C, per m 2 och per år: Boende i en lägenhet om 80 m 2 kan spara 752 kronor per år om han/hon lyckas sänka medeltemperaturen från 21 till 19 C genom att t.ex. hålla i genomsnitt 18 C i sovrummen och 20 i vardagsrummet som är lika stort som de mindre rummen tillsammans. Systemet möjliggör uppsamling av de önskemål de boende har om temperaturer i enskilda rum (önskade temperaturer). Med hjälp av dessa uppgifter kan man uppnå ytterligare energibesparingar genom att bättre anpassa temperaturen på uppvärmningsvatten till rådande behov. Varje temperatursensor har ett eget ID-nummer och kalibreras vid produktionen för att visa ett temperaturvärde med en noggrannhet bättre än +/- 0,15 grader Celsius. Denna precision uppnår vi genom en individuell kalibrering i en värmekammare mot en uppsättning av referenssensorer. Referenssensorerna har certifierats i ett standardiseringslaboratorium i en referenskammare mot 0,01 noggranna mätinstrument. En HemNod avläser temperatursensorerna fyra gånger per timme. Det avlästa värdet tillsammans med sensorns ID och tidstämpeln lagras i HemNodens minne i avvaktan på att bli överfört via kabelnät, HECU och till databasen Uppvärmningsstyrning Systemet möjliggör skapandet av "ÄR" och "BÖR" värden för hela fastigheten som i sin tur möjliggör noggrannare reglering av värmen än en styrning via en styrkurva. - Systemet genererar en bild som visar fastighetens samtliga rum - Systemet skriver in i bilden de aktuella temperaturvärdena var 15 minut - Temperaturen representeras med tal (21,2) eller färg (från mörkblå för 17 och under till mörkröd för 23 och över) - Bilden är tillgänglig för systemadministratören från webbsidan Sidan 22 av 38