Miljö i tiden. Sammanfattning. Kontaktperson Anna Persson Stefan Skarp Skellefteå kraft. Martina Westman, Emma Gustavsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö i tiden. Sammanfattning. Kontaktperson Anna Persson Stefan Skarp Skellefteå kraft. Martina Westman, Emma Gustavsson"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för tillämpad fysik och elektronik HT-09, Miljö i tiden Sammanfattning Ett projekt gjordes för Skellefteå kraft där huvudsyftet var att skapa ett passande informationsmaterial om hållbar energi och vindkraft för yngre. Materialet bestod i en PowerPoint presentation med tillhörande experiment. Resultatet sammanställdes i rekommendationer för hur en bra lektion kan se ut. Kontaktperson Anna Persson Stefan Skarp Skellefteå kraft

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Bakgrund 3 2. Metod 4 3. Resultat 6 4. Rekommendationer 7 5. Diskussion 8 6. Referenser Speciellt tack till 12 A. Bilagor Bilaga 1: Enkät första del 13 Bilaga 2: Enkät andra del 14 Bilaga 3: PowerPoint presentation 15 1

3 1. Inledning Vi människor har sedan länge kunnat nyttja den energi som finns på vår jord, främst i form av olja, men det är först på senare tid vi insett att vårt system kanske inte är hållbart och evigt. Oljans epok lider mot sitt slut och har istället lämnat oss med frågan kring växthuseffekten. Kommande generationer måste tänka i nya banor, gröna miljövänliga banor. Hitta energikällor som inte förstör utan bidrar till ett hållbart system förnyelsebara energikällor. Något som nationalencyklopedin beskriver sådan energikällor som direkt eller indirekt baseras på solenergi och därigenom fortlöpande kan förnyas i samma takt som de används. Denna rapport skapades i det syftet att väcka intresset hos unga och har titeln Miljö i tiden. En ide som skapades efter ett studiebesök hos Skellefteå kraft. Ett företag som insett att framtiden inte består av en dominerande komponent utan där flera miljövänliga alternativ fungerar i ett nätverk tillsammans. Där Skellefteå kraft valt att satsa på Vindkraft. Hur väcks miljöintresse, hur förklaras vindkraftverk för att bäst nå ut till unga? 2

4 2. Bakgrund Under höstterminen 2009 utfördes tre studiebesök. De företag som besöktes var Norra skogsägare, Umeå energi och Skellefteå kraft. Detta för att få mer insikt i företagen och för att skapa kontakter för att sedan kunna utföra ett miniprojekt i samarbete med någon av dem. Intresse fattades främst för Skellefteå kraft. Vid studiebesöket hos dem visades en informations video (PowerPoint) över deras vindkraftverksamhet. Detta grundande en idé för att skapa ett liknande material men anpassat för en yngre publik. Den målgrupp som projektet inriktades på var mellanstadieelever. Lektionsmaterial skapades, en PowerPoint presentation där det fokuserades på vindkraft och experiment som behandlade ämnet energi för att sammanföra teori med praktik. Materialet skulle sedan överlämnas till Skellefteå kraft i rapportform samt PowerPoint presentationen (se bilaga 1). Syftet var att från lektionen samla värdefulla tips för att informera hur Skellefteå kraft på bästa sätt ska nå ut till en yngre publik. 3

5 Umeå universitet HT Metod Förstudie Projektet började med insamling av information. En grundskola kontaktades sedan. Det blev en femte klass i Husumskolan som lektionen skulle utföras hos. Den insamlade informationen sammanställdes sedan i en power point presentation. Power point presentationen anpassades till en mellanstadieelevs nivå. Lektionen fortsattes sedan att planeras. Experiment planerades för att kunna användas under lektionen. Det ena experimentet bestod av ett vindkraftslego, se bild 1. Detta förbereddes i förväg och användes för att visa eleverna hur vindkraftverk fångar upp vindens energi med vingarna och omvandlar denna energi till elektricitet i motorhuset. Det andra experimentet gick ut på att påvisa statisk elektricitet. Till detta användes en ballong som gneds mot en försökspersons hår och genom detta bildades elektricitet och håret drogs mot ballongen. Barnen fick själva utföra detta experiment. Innan lektionen hölls gjordes en för presentation för våran kontaktperson på Husumskolan. Detta för att se att materialet var anpassat för årskurs fem. Bild 1: Bilden visar ett vindkraftverk i lego, anpassat för grundskolenivå. 4

6 Umeå universitet HT Utförande Lektionen hölls på Husumskolan den 3 maj Lektionen började med genomgång av PowerPoint presentationen. Därefter demonstrerades vindkraftlegot. Ballong experimentet utfördes där barnen själv var medverkande. Under lektionen gjordes en utvärdering i form av en enkät både i början och slutet. Den enkät som delades ut innan lektionen bestod av fyra frågor som handlade om elevernas kunskap om energikällor (se bilaga 1). Den andra enkäten som delades ut direkt efter bestod av samma frågor plus en fråga där eleven fick berätta vad denne har lärt sig under lektionens gång (se bilaga 2). Frågorna och erfarenheterna sammanfattades sedan i denna rapport för att sedan redovisas för kontaktperson på Skellefteå kraft. Bild 2: Bilden visar föreläsningen på Husumskolan. 5

7 3. Resultat En sammanställning av den första utdelade enkäten gjordes. Sammanfattningsvis var många frågor obesvarade. Gemensamt visste de flesta elever inte att energi kommer från solen, endast en elev av 23 visste detta. De energikällor som de flesta eleverna kände till var energi som kommer från kärnkraft, vind och vatten. De flesta kunde beskriva lite om vindkraftsverkens utseende och att man kan utvinna energi ur vinden. De energikällor som eleverna ansåg var bäst var främst vattenkraft. Som en elev skrev Vatten, för att jag ÄLSKAR vatten. De andra alternativ de nämnde var alla miljövänliga alternativ. Sammanställningen av den andra utdelade enkäten, med samma frågor plus en ytterligare fråga där eleven skulle berätta vad de lärt sig under lektionen, var betydligt mer innehållsrik. I denna enkät kunde nästan alla svara på att all energi har sitt ursprung i solen, det var 20 av 23 som kunde svara på detta. Betydligt fler elever kunde nämna de energikällor som var vanligast i första enkäten som delades ut, det var även fler som kunde nämna ytterligare energikällor som solenergi och biobränsle. Frågan som behandlade vindkraftverk besvarades denna gång med mycket detaljer, främst kring vindkraftsverkets höjd. Något som en elev kommenterade Att dom vanligaste är 72 m höga. Dom högsta får vara 150 m höga. Dom låter mycket och dom är miljövänliga. De tog även upp mer för och nackdelar med vindkraftverk vid denna enkät. Den mest omtyckta energikällan var fortfarande vattenkraft och stod nu för 11/ 23 elevers första val. Den fråga som var tillagd i denna enkät, där eleven skulle berätta vad de lärt sig under lektionen visade att de hade tagit till sig mycket detaljer från lektionen. Något som en elev beskrev Jag har lärt mig om energi och att vindkraftverk sköter sig själv i 20 år och andra saker. 6

8 5. Rekommendationer För att väcka intresse och nå ut till en yngre målgrupp måste materialet anpassas. I detta fall handlade det om att anpassa grundinformation om energi och vindkraft till en målgrupp bestående av mellanstadieelever. Det är viktigt att tänka på att det inte finns någon huvudregel för hur en lektion ska se ut. Alla klasser har sin egen gruppdynamik och de har sina egna behov. Under nedanstående rubrik ges tips på hur detta kan uppnås. Tips - Anpassad språknivå efter vilken målgrupp som det talas till - Använda bilder under presentationens gång - Skapa ögonkontakt med eleverna, viktigt är också att prata till eleverna och inte ovanför - Ett levande och varierande tonläge när man talar för att fånga elevens intresse - Att vara öppen och ärlig under redovisningen - Konkreta exempel som eleverna kan relatera till - Innan förbereda eleven på hur upplägget ser ut, klargöra lite regler för exempelvis frågor ska tas upp - Passande längd på redovisningen så att eleverna inte förlorar intresse - Sammankoppla teori med praktik med exempelvis ett experiment - Lämna över material till i detta fall läraren så att barnen kan kolla vid senare tillfälle - Avsluta med något kul och avslappnande 7

9 4. Diskussion De mål vi ville ha uppnå under projektets gång var att se om vi kunde väcka intresset för miljöaspekten och introducera vind som en framtida energikälla. Har nu detta lyckats? Nådde vi ut till eleverna? De intryck vi fick från eleverna efter lektionen var att de var lyriska och frågvisa efter vår undervisning. Detta tolkar vi som att vårt material var väl anpassat till målgruppen, de kunde ta till sig och förstå informationen som vi gav och då även bli mer intresserad av ämnet. För att ytterliggare stödja detta så visade våran utvärdering av enkäterna att eleverna i bred utsträckning hade tagit till sig information och kunde svara mer utförligt på alla frågor. Det som slog oss var att de var väldigt detaljrik i sina svar, vilket var intressant att se. Vid fortsatt analysering av besöket måste man också ta till beaktning att även om eleverna reagerade positivt vid besöket vet vi inte hur mycket vi egentligen påverkade dem. Ett visat intresse på lektionen bevisar inte att det har satt djupare intryck hos dem. Anledningen till att det var mycket blanka svar i den första utdelade enkäten kan ha varit att de inte förstod våra frågor men främst att de kan ha varit nervösa inför oss. Själva genomförandet av lektionen kändes väl förberett. Power point presentationen varade i en lämplig längd på trettio minuter. Därefter utfördes frågestund och experimenten under resterande tjugo minuter. Vi arbetade mycket med att anpassa vårat material till elevernas nivå, detta är något som vi valt att gå in på extra noga. Vi gav i stycket ovan en del tips på hur man kan utföra en lektion på ett bra sätt för att fånga och väcka intresse hos de som lyssnar. En av de viktigaste sakerna att tänka på är att anpassa materialet och språknivån efter målgruppen. I vårat fall var det elever i årskurs fem. Under våran repeterande genomgång med kontaktpersonen på Husumskolan fick vi till exempel veta att de ännu inte har lärt sig vad en diameter innebär, man måste då förklara det med andra ord så att de kan ta till sig vad det innebär. När vi talade med eleverna valde vi att utelämna fackspråk som hur många TWh som produceras per år. Det är viktigt att skapa ögonkontakt med lyssnaren och försöka att knyta ett band till alla i salen. När vi presenterade vårat material använde vi oss av en PowerPoint presentation. I den använde vi oss mycket av olika bilder som var väldigt talande för just de olika områden som vi pratade om. Vi var även noggranna med att beskriva vad som visades på bilden. Detta skapar ett större intresse och fångar lyssnaren bättre än vad enbart en presentation utan bilder skulle ha gjort. En annan sak man kan tänka på för att fånga lyssnaren är att använda sig av konkreta exempel som sammanfogar till elevens miljö, att till exempel nämna diametern mellan vindkraftverksbladen är lika stort som fyra klassrum i eran storlek. En annan sak man kan tänka på är att dra nytta av saker som finns i deras närhet, exempelvis nämna att Husums närmaste vindkraftverk finns 2 km utanför orten och kan försörja samhällets alla hushåll med el. Vi var noggranna med att förbereda eleven för hur upplägget på lektionen såg ut, som att vi ville att alla frågor skulle ställas i slutet under frågestunden. Människor lär sig väldigt mycket genom att utföra saker praktiskt det var därför vi valde att genomföra experiment under lektionen för att koppla ihop teori 8

10 Umeå universitet HT och praktik. Eleverna fick då till exempel själv skapa energi i vinden genom att blåsa mot vindkraftverkets vingar. Vi avslutade med ett experiment för att visa statisk elektricitet, detta med hjälp av ballonger, där alla fick delta. Detta gjorde vi för att avsluta på ett bra och roligt sätt. Bild 3: Bilden visar experimentet med vindkraftverket. 9

11 Umeå universitet HT Bild 4. Bilden visar statisk elektricitet experimentet. Det finns alltid saker som kan förbättras. Detta var en ny erfarenhet för oss och som alla nya erfarenheter så ger övning färdighet. Ifall vi skulle besöka samma klass igen skulle det bli en djupare nivå på diskussionen och barnen skulle ställa fler frågor. Vi har dessvärre inte några fler lektioner inbokade hos Husumskolan i detta syfte. Detta väckte en tanke hos oss att vi kunde ha lämnat kvar material berörande vindkraft hos dem. Detta för att kunna följa upp materialet på egen hand och tillsammans med sin lärare. Avslutningsvis har vi sett att det finns ett intresse för grön energi. Vi tror på framtiden. 10

12 5. Referenser Litteratur Wizelius Tore, Vindkraft i teori och praktik, utgivningsår 2003 Internet Skellefteå krafts hemsida, Patrik Mars, Bilder rk_495.jpg /00023/OskarshamnReaktor_23406a.jpg&imgrefurl= ter/energi_miljo/karnkraft/article74911.ece&usg= D5d- EPCbBs6oVd_YsreCeGHEgDc=&h=754&w=977&sz=260&hl=sv&start=5&um =1&itbs=1&tbnid=SvvBLFGw6nUxEM:&tbnh=115&tbnw=149&prev=/images %3Fq%3Dk%25C3%25A4rnkraft%2Boskarshamn%26um%3D1%26hl%3Dsv% 26tbs%3Disch: ndkraft_broschyr_2008.pdf LX3OFPA/s400/BlaHimmel11nov09.jpg Lars Bäckströms privata bilder över vindkraftbygget vid Holmsund 11

13 Speciellt tack till Anna Persson, kontaktperson på Skellefteå kraft som gjort detta miniprojekt möjligt. Gudrun Westman, kontaktperson på Husumskolan. Lars Bäckström, handledare och bistått med bilder till presentationen. 12

14 A Bilagor Bilaga 1: Enkät första del! 13

15 Bilaga 2: Enkät andra del! " #! $ 14

16 Bilaga 3: PowerPoint presentation Se bifogad fil 15

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

MATEMATISK KOMMUNIKATION Att tavelpresentera som en matematiker

MATEMATISK KOMMUNIKATION Att tavelpresentera som en matematiker MATEMATISK KOMMUNIKATION Att tavelpresentera som en matematiker Presentationsteknik, särskilt tavelpresentation. Syfte: - Öva på att kommunicera matematik muntligt. - Stärka ämneskunskaperna. - Stärka

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: 1. Var medveten om vilken målgruppen är I Problemlösarna är det elever i årskurs 8-9 som är målgruppen. Många ungdomar i den

Läs mer

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna Tema: Energi & återvinning Övergripande om temat Olja och fossila bränslen har länge varit våra stora energikällor, liksom kärnkraft och vattenkraft. I och med

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

Stocksundsskolans Fyror!

Stocksundsskolans Fyror! Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och

Läs mer

Vågkraft i Stockholms ström Rapport kring svenskarnas syn på vågkraft och andra alternativa energikällor. 3 juni 2010

Vågkraft i Stockholms ström Rapport kring svenskarnas syn på vågkraft och andra alternativa energikällor. 3 juni 2010 Vågkraft i Stockholms ström Rapport kring svenskarnas syn på vågkraft och andra alternativa energikällor. 3 juni 2010 1 03/06/2010 Vågkraft Vågkraften är en av flera möjliga lösningar och kan få stor betydelse

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET LEKTIONSFÖRSLAG 2 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vår klädkonsumtion i Sverige har ökat med 50 % de senaste 15 åren. Har du koll på hur mycket kläder du köper?

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Antal studenter VG G U Blank

Antal studenter VG G U Blank Kursledningens sammanfattning Kursen startar med en översiktsföreläsning. De första tre veckorna ägnas åt kursens teoriinnehåll genom totalt 20 föreläsningar (á 2x45 min), vilka efterföljs av motsvarande

Läs mer

Hagagymnasiet läsåret 1516

Hagagymnasiet läsåret 1516 Hagagymnasiet läsåret 1516 Använde mig av Google-formulär, men det såg inte bra ut när jag skulle skriva ut resultatet. Därför kopierade jag innehållet och klistrade in i detta dokument i stället. Vad

Läs mer

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16 Namn: Shawn Örnerstedt Klass: TE15A Gruppmedlemmar: Ebba Tubin, Theodor Berg, Amir Honarmand, Yang Du Inledning: En princip av ett vindkraftverk är väldigt simpelt

Läs mer

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007

Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Kursutvärdering av Naturläkemedel och kosttillskott, 4 poäng, vt 2007 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Naturläkemedel och kosttillskott på 4 poäng som ingår i receptarieutbildningen

Läs mer

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Introduktion av Estetisk kommunikation

Introduktion av Estetisk kommunikation Dokument till lärare Introduktion av Estetisk kommunikation Introduktion av Estetisk kommunikation Lektionsupplägg för 75 min. Underlag till ca 24 elever Gymnasium: kursen estetisk kommunikation, 100 poäng,

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning

Läs mer

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning

Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla

Läs mer

B) Du ska kunna förklara vad energiprincipen är. C) Du ska kunna vilka former av energi som elektricitet kan omvandlas till.

B) Du ska kunna förklara vad energiprincipen är. C) Du ska kunna vilka former av energi som elektricitet kan omvandlas till. Instuderingsfrågor inför provet om elektricitet ht-2018 Hej! vecka 46 är det dags för prov om elektricitet. I detta dokument hittar du instuderingsuppgifter. Du hittar svaren antingen i texterna nedan

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Projekt Natur- och Miljöboken

Projekt Natur- och Miljöboken Projekt Natur- och Miljöboken Innehållsförteckning Inledning... 3 Sökning efter bra material... 3 Samarbete... 3 Arbetets gång... 4 Ekonomi... 4 Kontaktperson... 4 Bilaga 1 Vad innehåller natur och miljö

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar

Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar Svenska för dig Tala så att andra lyssnar är en kul, lärorik och intressant bok om kommunikation. Eleverna får konkreta tips och tydliga arbetsgångar för att lära

Läs mer

Idéguide, skolprojekt

Idéguide, skolprojekt Samarbete Skola-Näringsliv 2015/2016 Ex på alternativ för samarbete: Studiebesök en grupp elever besöker arbetsplatsen Skolbesök representant från företaget besöker skolan Fadderföretag en klass kopplas

Läs mer

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi BERÄTTA OM ETT YRKE MÅLGRUPP Årskurs 7-9 ÄMNEN Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi VAD SKA VI GÖRA IDAG?

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009 FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport. Lokal Pedagogisk Planering i Fysik Ansvarig lärare: Märta Nordlander Ämnesområde: Atom- och kärnfysik samt energi. mail: marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Centralt innehåll Energins flöde från solen

Läs mer

Kursutvärdering Samhällskunskap A Lärare: Esa Seppälä Läsåret Klass: RL2B

Kursutvärdering Samhällskunskap A Lärare: Esa Seppälä Läsåret Klass: RL2B Läsåret 212-213 8 6 4 2 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Mitt första inryck av denna kurs var: Mycket bra 15 71 Bra 5 24 Dåligt 1 5 Mycket dåligt - - Antal EAS:. Antal svarande: 21. Mv: (Skala

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Om klimat, miljö och energi

Om klimat, miljö och energi Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.

Läs mer

SOM. Energiopinionen. Juni Sören Holmberg

SOM. Energiopinionen. Juni Sören Holmberg SOM Energiopinionen Juni 06 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Energiopinionen - andel som vill satsa mer/som idag på olika energislag - (procent) 88 87 85 55 46 43 91 89 88

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning Akademin för lärande, humaniora och samhälle (LHS) 2018-08-16 Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagd utbildning Poäng: 3 hp VFU inom ramen för 15 hp Kurs: UVK 2 för grundlärare F-3: Didaktik och bedömning

Läs mer

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT 9a HT.2013 Elevens namn: Genom undervisningen i ämnet ATOMFYSIK ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att : använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Elnät HT av :38. Kursutvärdering. Lägg till ett block

Elnät HT av :38. Kursutvärdering. Lägg till ett block http://www.moodle2.tfe.umu.se/mod/feedback/analysis.php?id=47... Elnät HT15 Du är inloggad som JanÅke Olofsson (Logga ut) Hem Mina kurser 215 HT15 Elektronik Elnät HT15 General Kursutvärdering Analys Kursutvärdering

Läs mer

Programmera och hitta buggarna. Se video

Programmera och hitta buggarna. Se video Se video Programmera och hitta buggarna Lektionen ger en grundläggande introduktion till begreppen buggar och programmering. Ni utgår från UR:s serie "Programmera mera" och arbetar sedan med att hitta

Läs mer

Ett scenario om energiförsörjning

Ett scenario om energiförsörjning Ett scenario om energiförsörjning Ett undervisningsmaterial om Förnybara Energikällor Bearbetat från SATIS/SNITT av Maria Sandström januari 2004 Till läraren Ön Ashton är ett läromedel som kan användas

Läs mer

Om detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn. Grupp

Om detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn. Grupp Om detta må ni berätta... Om dåtid, nutid och framtid. Namn Grupp Schema vecka 8 Övergripande tidsplan vecka 8 Måndag - 09.15-14.25 Tisdag 08.00 15.30 Onsdag - 08.30 16.00 Torsdag 09-20 Fredag 09.30-14.00

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval?

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval? Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval? 1 VAD VILL JAG VETA? Vilka fakta behöver Gun, SYV, berätta för mig för att jag ska kunna gör ett bra gymnasieval Förklara vad man får göra Möjligheter ute i

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle: Energikällor 15 hp Energikällor 15 hp Syftet med kursen är att ni ska få en bredd inom energiteknik Avstamp från Uthållig energiteknik Kursutvärdering (1/3) Bra med bred kurs Bra med deltentor Problem

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Luftförvärmare reportage. Namn: Joakim Sand Klass: TE15 Gruppmedlemmar: Joakim Sand, Oskar Elving, Henry Toro, Rasmus Fredriksson och Odin Malm.

Luftförvärmare reportage. Namn: Joakim Sand Klass: TE15 Gruppmedlemmar: Joakim Sand, Oskar Elving, Henry Toro, Rasmus Fredriksson och Odin Malm. Luftförvärmare reportage. Namn: Joakim Sand Klass: TE15 Gruppmedlemmar: Joakim Sand, Oskar Elving, Henry Toro, Rasmus Fredriksson och Odin Malm. Inledning. Vi har byggt en luftförvärmare, det är en slags

Läs mer

H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning

H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola. Sammanfattning Framtidens vuxna, miljöns öde Nicole Maria Sandra Henric Jessica Montanari Carlsson Bjermarker Adielsson Skantze H, M, L, Fö Å Källsortering Sopor Grundskola A1:4 Cecilia Nätjehall Sammanfattning Vår grupp

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Exempeluppgift. Diskutera energifrågor

Exempeluppgift. Diskutera energifrågor Exempeluppgift Diskutera energifrågor exempeluppgift för läraren Diskutera energifrågor I den här uppgiften får eleverna träna på att samla ihop och jämföra information som de sedan ska använda som grund

Läs mer

SVENSKA FOLKET VILL HA MER VINDKRAFT

SVENSKA FOLKET VILL HA MER VINDKRAFT Svenska folket vill ha mer vindkraft SVENSKA FOLKET VILL HA MER VINDKRAFT jämförelse med t ex Tyskland och Danmark är utnyttjandet av vindkraft i Sverige förhållandevis blygsamt. Men Sverige står i startgroparna

Läs mer

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Ha en paneldebatt En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Lyckas i dina akademiska studier

Lyckas i dina akademiska studier Lyckas i dina akademiska studier Jag är en 83,3% kille tjej vill inte ange 15,3% Jag studerar till 55,6% Röntgensjuksköterska Biomedicinsk analytiker 44,4% Jag har studerat på universitet/högskola tidigare

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?

Läs mer

ATT UTBILDA MED Rätt åt dig! EN PRAKTISK & PEDAGOGISK HANDLEDNING

ATT UTBILDA MED Rätt åt dig! EN PRAKTISK & PEDAGOGISK HANDLEDNING ATT UTBILDA MED Rätt åt dig! EN PRAKTISK & PEDAGOGISK HANDLEDNING 1 INNEHÅLL I HANDLEDNINGEN INLEDNING INNAN ATT INFORMERA OM OCH TÄNKA PÅ INNAN UTBILDNINGEN UNDER TIPS OCH TRIX UNDER UTBILDNINGENS GÅNG

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006

Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Kursutvärdering av Introduktionskursen, 7 poäng, ht 2006 Nedan följer en sammanställning av kursutvärderingen av Introduktionskursen på 7 poäng som ingår i receptarieutbildningen på 120 poäng vid Umeå

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket LEGO MINDSTORMS Education EV3 Förmågorna i ämnet Teknik Arbetet med EV3 ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet

Läs mer

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson

Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under

Läs mer

Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.

Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Till läraren 1. Berätta för mormor om internet 2. Gör en paneldebatt 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER Lektionens

Läs mer

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium 1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett

Läs mer

Allmänna frågor om kursen: 1. Vilket är ditt allmänna omdöme om kursen? Antal svar: 25 Medelvärde: 4.3

Allmänna frågor om kursen: 1. Vilket är ditt allmänna omdöme om kursen? Antal svar: 25 Medelvärde: 4.3 Kursvärdering - sammanställning Kurs: 1IT240 Användarcentrerad systemdesign 5p Antal reg: 31 Program: IT, DV Period: Period 2 H04 Antal svar: 25 Lärare: Jan Gulliksen Svarsfrekvens: 80% Kursutvärderare:

Läs mer

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on

Presentationsteknik 2013-12- 02. Presenta.onsteknik. Presenta.onsteknik. Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on Presentationsteknik Jonas Möller Kom ihåg a* det är fullständigt ointressant vad du säger i din presenta7on det är vad åhörarna tror a* du säger som är intressant! Hjälpmedel Dator - Power Point - OH kanon

Läs mer