PATIENTERS UPPLEVELSER AV OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID VENÖSA BENSÅR EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE

Transkript

1 Hälsa och samhälle PATIENTERS UPPLEVELSER AV OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID VENÖSA BENSÅR EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE STELLA FJAESTAD MOA LUNDGREN Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Vt-09 2

2 PATIENTERS UPPLEVELSER AV OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID VENÖSA BENSÅR EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE STELLA FJAESTAD MOA LUNDGREN Fjaestad, S & Lundgren, M. Patienters upplevelser av omvårdnadsåtgärder vid venösa bensår. En systematisk litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter upplever sitt venösa bensår och dess omvårdnadsåtgärder. Litteraturstudien grundades på metod av Forsberg & Wengström (2003). Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet visade på att patienters upplevelser av venösa bensår hade en negativ inverkan på livet. Hos patienterna fanns en ständig oro och rädsla för eventuella komplikationer, yttre våld mot såret samt känslor av hopplöshet gällande sårläkningen. Mer forskning krävs för att få en tydligare förståelse för dessa patienter och deras upplevelser av deras bensår samt upplevelser kring omvårdnadsbehandlingen vid venösa bensår. Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, sjuksköterska, upplevelse, venösa bensår. 3

3 PATIENTS EXPERIENCE OF CARE MEASURES IN VENOUS LEG ULCERS A SYSTEMATIC LITERATURE REVIEW STELLA FJAESTAD MOA LUNDGREN Fjaestad, S & Lundgren, M. Patients experience of care measures in venous leg ulcers. A systematic literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and society, Department of Nursing, The aim of this systematic literature review was to examine how patients perceived their risk of venous leg ulcers and its care measures. The literature study was based on a method of Forsberg & Wengström (2003). Ten scientific articles included in the literature study. The results showed that patients' perceptions of venous leg ulcers have a negative impact on their lives. Among the patients was a constant worry and fear of possible complications, external violence against the bone or the wound and feelings of hopelessness regarding the wound healing. More research is needed to reach a clearer understanding of these patients experience of their ulcers and the experiences of its care measures. Keywords: experience, nurse, nursing care, venous leg ulcers. 4

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 7 BAKGRUND 7 Historik 7 Venösa bensår 8 Behandling 8 Omvårdnadsåtgärder 8 Sjuksköterskans ansvar 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 10 Frågeställningar 10 METOD 10 Etiska överväganden 11 Reflektion och formulering av problem 11 Databassökning 11 Granskning & Kvalitetsbedömning 13 Databearbetning 14 Bevisvärde 15 RESULTAT 15 Upplevelsen av venösa bensår 15 Generell sårsmärta 15 Rädsla för benskada 17 Klädsel 17 Upplevelsen av omvårdnad vid venösa bensår 17 Frustration 17 Delaktighet 18 Smärta relaterat till omvårdnadsåtgärder 18 Lukt och sekretion 18 Nedstämdhet, rädsla och oro 19 Upplevelsen av förhållandet till sjuksköterska 19 Information 19 Kompetens och kunskap 20 DISKUSSION 21 Metoddiskussion 21 Resultatdiskussion 22 Upplevelsen av venösa bensår 22 Generell smärta 22 Rädsla för benskada 23 Klädsel 23 Upplevelsen av omvårdnad kring venösa bensår 24 Frustration 24 Delaktighet 24 Smärta relaterat till omvårdnadsåtgärder 24 5

5 Lukt och sekretion 25 Nedstämdhet, rädsla och oro 25 Upplevelsen av förhållandet till sjuksköterskan 25 Information 25 Kompetens och kunskap 26 SLUTSATS 27 REFERENSER 28 BILAGOR 32 6

6 INLEDNING Venösa bensår är ett stort problem bland äldre i västvärlden. Många människor lider av sina bensår i åtskilliga månader, år och ibland t o m i decennier. Även om bensåret läker, finns en hög risk för recidiv. Studier visar att med hjälp av evidensbaserad omvårdnad kan prevalensen reduceras (Franks et al, 2006). Tillämpning av evidensbaserad omvårdnad innebär att man kompletterar andra kunskaper med vetenskapliga resultat som framkommit i studier av vad som är bästa möjliga omvårdnad. Hela svaret på vad som är god omvårdnad kommer emellertid inte bara ifrån forskningsresultat av evidensbaserad omvårdnad. Man måste kombinera denna kunskap med kunskap om enskilda patienters upplevelser och behov samt arbeta utifrån de föresättningar som föreligger (Jonsson & Wohlin, 1999). Kostnader för bensårsomläggningar har beräknats till en miljard kronor per år i Sverige och det utförs cirka fem miljoner omläggningar (Lindholm, 2003). För en framgångsrik behandling av patienter med svårläkta bensår krävs ett välfungerande tvärprofessionellt arbete mellan olika professioner inom vården. Oavsett om man arbetar som sjuksköterska inom kommunal omsorg, primärvård, på en medicinavdelning eller inom akutsjukvård så kommer man att träffa patienter med venösa bensår som är i stort behov av omvårdnad och kunskap om sina sår (a a). Denna systematiska litteraturstudie ämnar öka förståelsen för patienter med venösa bensår genom att undersöka deras upplevelser. Denna kunskap skall sedan kunna användas som grund i omvårdnadsbeslut vid venösa bensår. BAKGRUND I bakgrunden beskrivs mer ingående förklaringar av de ord och begrepp som används i syftet och frågeställningarna. Historik I alla tider har sår varit någonting som människan fruktat. Ett sår drar lätt till sig infektioner vilket kunde leda till sängläge, amputation och i vissa fall till patientens bortgång. Det äe mycket möjligt att behandling av sår är den äldsta medicinska åtgärden i människans historia (Lindholm, 2003). Ända in på 1900-talet, i b l a Småland, användes larvterapi aktivt som behandling av bensår. Sår som innehåller fluglarver är ofta fria från nekrotisk vävnad och är därutöver mycket rena (a a). Amputation var länge det enda tillgängliga alternativet när ett bensår försämrades. Redan år 200 e. Kr skildrades en av de första amputationerna av ett ben med bensår (Lyons & Petrucelli, 1987). Hippokrates ( f. Kr) var troligtvis först med att föreslå kompressionsbandage som behandling av bensår efter att han noterat samband mellan bensår och varikösa vener. Han föreslog även att kompresserna skulle vara indränkta i vin samt att patienten skulle dricka lite vin (Lindholm, 2003). Ända fram till våra dagar ansågs vård av kroniska sår ha låg status. Bensåren beskrevs som en vidrig åkomma och vården av bensår ansågs vara en obehaglig och oglamorös uppgift (Loudon, I.S.L, 1982). Det 7

7 var först under början av 1900-talet som man började nå en förståelse för vissa samband kring hur ett bensår uppstod. Man tittade då på sambandet mellan klaffinsufficiens och den tyngdkraft som uppkom när en person var stående under en längre stund (Gay, 1968). Sår ser olika ut och kan uppkomma på olika sätt både i och utanpå kroppen. Gemensamt för alla sår är att de är en skada av någon av kroppens vävnader som kan ha uppstått genom yttre eller genom inre påverkan. En inre påverkan kan vara en sjuklig förändring i vävnaden (Lindholm, 2003). Skador i huden är många gånger det första symtomet på nedsatt blodcirkulation i fötterna hos äldre. Kanske har de haft minskad blodtillförsel en tid men cirkulationsproblemet uppenbaras först när huden blir skadad och ett sår uppstår (Kristoffersen et al, 2006). Venösa bensår Orsaker till att venösa bensår uppstår är i hälften av fallen venös insufficiens i det djupa vensystemet samt insufficiens i det ytliga vensystemet och i de förbindande perforanterna (Ericsson, 2008). Andra orsaker beror på skador i både de djupa och ytliga venösa blodkärlen eller en kombination av dessa (Fass, 2008). För det mesta uppenbara sig bensåren precis ovanför ankelbenen och ofta är de utbredda över stora hudområden. Brunaktig, missfärgad och förhårdnad hud kring såret är typiska tecken på venösa bensår. Vanligtvis är bensår relativt smärtfria. I samband med såromläggning kan patienten emellertid besväras av smärtor. (Ericsson, 2008). Tidiga symtom på venösa bensår är ofta en svullen fotled och underben följt ut en torr och fjällande hud som kliar och blir röd. Därefter utvecklas det till flera venösa bensår på ankeln och/eller fotleden. Ett venöst bensår kan utvecklas snabbt och även ett litet sår på underbenet kan utvecklas till ett större sår om inte vill läka (Vårdguiden, 2008). Lindholms (2003) definition av venösa bensår är som följer: ett venöst bensår är bensår som uppstår på underbenen och vanligaste bakomliggande orsak är venös insufficiens. Fass (2008) definition är: sår p g a förändringar i vener som leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat utifrån kroppen. Behandling Målet med behandling av venösa bensår är behandling av orsak/er till såret och till att det inte läker. Ett första moment är att utesluta en försämrad arteriell blodcirkulation (Signäs, 2008) För att göra det undersöks benet med en doppler. Det är även viktigt att utesluta sjukdomen diabetes genom att kontrollera blodets glukoshalt (Ericsson, 2008). Det ingår i behandlingen att såret tvättas, död hud skall tas bort och eventuell infektion behandlas. Ett bensår fyllt av bakterier kan orsaka smärta och värk. Om nedsatt venös cirkulation är orsak till det venösa bensåret är det viktigaste behandlingsmomentet att motverka att benet svullnar (Signäs, 2008). En viktig del i att motverka benödem är kompressionsbehandling. Kompression kan anläggas med bandage, graderad kompressionsstrumpa eller med en pumpstövel. Om benet är påtagligt svullet kan patienten behöva behandlas med diuretika. Sår som inte läker eller visar tecken till läkning inom 1-3 månader bör bedömas av hudläkare (Läkemedelsboken, 2008). Operation eller s k venkirurgi som behandlar insufficiens i perforanterna kan bli aktuellt för att motverka att benet svullnar. Så länge patienten lider av venös insufficiens finns risken kvar för att bensår uppstår. Om såren breder ut sig och inte vill läka kan det bli aktuellt att transplantera hud till sårområdet, s k hudtransplantation (Ericsson, 2008). Omvårdnadsåtgärder Flera moment ingår i utförandet av omvårdnad av venösa bensår. Allmänsjuksköterskan har ett stort ansvar i att utföra de grundläggande omvårdnadsåtgärderna (Allmås, 2006). 8

8 Omvårdnaden av sår som är svårläkta bör inkludera följande: smärtlindring, underlättande av sömnen, en god nutrition, fysisk träning, psykosociala insatser, undervisning av patienten så väl som förebyggande åtgärder för att hindra att det uppstår nya bensår (Läkemedelsboken, 2008). En betydelsefull omvårdnadsåtgärd för sjuksköterskan är att uppehålla en god smärtlindring i bensåret. Studier visar att venösa bensår kan vara smärtsamma, vilket de tidigare inte ansågs vara. Dessa sårsmärtor kan leda till att det blir svårt att rengöra såret (Almås, 2006). Smärta som inte behandlas har en skadlig effekt på sårläkning. Orsakerna till och processerna bakom smärta i svårläkta sår är inte helt kända. Sjuksköterskan måste beakta även de psykosociala faktorerna för att kunna uppnå en optimal smärtlindring av dessa patienter. Det finns patienter som plågas av smärta under, före och efter ett byte av förband och mellan 50-90% av bensårspatienter lider av smärta. Profylaktisk smärtlindring för mild till måttlig sårsmärta kan vara Acetylsalicylsyra, Paracetamol eller NSAID-preparat. Vid svårare smärttillstånd kan andra kombinationspreparat användas (Lindholm, 2003). Att hålla benet i högläge kan minska smärtan och resultera i att smärtan blir lindrigare nattetid (Fass, 2008). Störd nattsömn p g a smärta är annars ett moment som många patienter rapporterar om (Hofman et al, 1997). För att understödja sårläkning av venösa bensår är det av vikt att patienten intar en proteinrik föda. Zink främjar också sårläkningen. För nybildning av celler i sårområdet behövs järn. Kollagenbildningen i huden gynnas av c-vitamin och har därför betydelse för läkning av såret (Ericsson, 2008). Enligt Almås (2006) innefattar de grundläggande omvårdnadsåtgärderna vid sårläkningen följande: Upprätthålla fuktighet i såret, fuktighetsbevarande lokalbehandling vid kroniska sår är av stor vikt då dessa sår läks sekundärt. För att celler ska leva krävs fukt och vid uttorkning är nybildningen av vävnad förhindrad. Genom att upprätthålla sårets ph < 5,5 förhindras bakterieväxt och på så sätt minskas risken för infektion. Med hjälp av hygienprodukter och förbandsmaterial som har ett ph < 5,5 kan infektionsrisken minskas. Temperaturen i såret bör vara 37 grader för att inte försena läkningsprocessen. Sjuksköterskans ansvar Många patienter har goda insikter i vilken sorts behandling som är bra och hjälper läkningen och vilken behandling som inte är det. Dessa insikter har de fått genom sina erfarenheter av sitt bensår. Det är viktigt att en sjuksköterska känner sig trygg när hon möter en patient med venösa bensår samt att hon har goda kunskaper om omvårdnadsåtgärderna (Almås, 2006). Då många personer som har venösa bensår sköter sina sår själv, framförallt i början och i slutet av behandlingen måste patienten göras delaktig i kompressionsbehandlingen (Lindholm, 2003). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska klargör att sjuksköterskan har till uppgift att tillgodose patientens specifika fysiska som psykiska omvårdnadsbehov (Socialstyrelsen, 2005). Det är viktigt så att hon/han kan samarbeta med patienten kring hur planen för behandlingen skall planeras. En bensårspatient som haft ett sår under lång tid lägger snabbt märket till om sjuksköterskan inger förtroende i uppläggningen av behandlingen. Det är viktigt att sjuksköterskan för en noggrann dokumentation av bensårets utveckling. Samtidigt ställer avsaknad av kontinuitet i vårdpersonalen ett större krav på den skriftliga dokumentationen (Almås, 2006). När sjuksköterskan sköter ett kroniskt sår har hon ansvar för att planera vården utifrån gällande regler för smittskydd, i detta fall gällande regler vid kontaktsmitta för att förebygga spridning av bakterier. Sjuksköterskan måste iakt god handhygien, använda rena handskar, speciell skyddsrock och planera arbetet noga. Sår och hudinfektioner är exempel på infektioner som smittar vid direkt och indirekt kontakt. En sårinfektion innebär att mikroorganismer har invaderat ett sår och orsakat inflammation. En sådan infektion kan resultera i en nedsatt läkningsförmåga, nekrosbildning, ökad såryta och 9

9 sepsis. Stafylokocker, streptokocker är de bakterier som vanligtvis orsakar infektion i ett sår. Båda dessa bakterier kan finnas i halsens normalflora. Därför är det också viktigt att sjuksköterskor använder munskydd när de utför sårvård (Almås, 2006). Även hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) pointerar vikten av individuell anpassning av omvårdnadsinsatser och patientens möjlighet till medbestämmande i och inflytande över omvårdnadsprocessen. Av 2 b framgår att patienten skall bli informerad om sitt sjukdomstillstånd och om vilka behandlingsalternativ som står till buds. Det är viktigt att denna information ges på ett pedagogiskt och individanpassat sätt så att patienten får så komplett bild av sin vårdsituation som möjligt. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur patienter upplever sitt venösa bensår och dess omvårdnadsåtgärder. Frågeställningar Hur upplever patienter sitt venösa bensår? Hur upplever patienter omvårdnaden av sitt venösa bensår? Hur upplever patienter förhållandet till sjuksköterskan som utför omvårdnaden av det venösa bensåret? METOD För att besvara ovan nämnda frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturstudie i enlighet med Forsberg och Wengström (2003) metoden enligt vilken en forskningsfråga besvaras genom att identifiera, välja, värdera och analysera relevant forskning (a a). För att förenkla användandet av denna metod omvandlades olika kapitel till en modifierad åttastegsmodell enligt nedan som sammanfördes med Polit & Becks (2006) granskningsmall för kvalitativa artiklars vetenskapliga kvalitet i steg 4. I samma steg utfördes en kvalitetsbedömning av artiklar enligt en kvalitetsgranskningsmall av Willman & Stoltz (2002) se bilaga 3. För bedömning av bevisvärde användes Brittons (2000) gradering för evidensstyrka i steg 6. 1) Etisk övervägan 2) Reflektion & Formulering av problem 3) Databassökning 4) Granskning & Kvalitetsbedömning 5) Databearbetning 10

10 6) Bevisvärde 7) Sammanställning 8) Diskussion & Slutsatser Etiska överväganden Innan arbetet påbörjas med att göra en systematisk litteraturstudie görs etiska överväganden beträffande urval och resultatpresentation (Forsberg & Wengström, 2003). Etiska aspekter av litteraturstudien diskuterades vad avser studiedeltagare så väl som artikelurval samt resultat och artikelpresentation. Reflektion och formulering av problem För att studera en eller flera frågor vetenskapligt krävs fördjupning i litteratur samt reflektion kring valt problemområde och problemavgränsning (Forsberg & Wengström, 2003). Litteraturstudien inleddes med en fördjupning i aktuell litteratur bestående av böcker, rapporter och artiklar. Därefter formulerades ett studiesyfte och tre frågeställningar. Frågeställningarna angav de frågor som skulle besvaras utifrån artiklarnas resultat. Databassökning När ett problemområde avgränsats formuleras sökord som utgör grunden för litteratursökningen som kan ske manuellt, genom datasökning på egen hand eller med hjälp utav en bibliotekarie (Forsberg & Wengström, 2003). Sökord valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. Sökorden översattes till engelska och var följande: bensår (leg ulcer), venösa bensår (varicose ulcer, venous ulcer, venous leg ulcer) upplevelse (experience, life experience, life change experience), omvårdnad (nursing, nursing care). Sökorden översattes sedan till motsvarande engelska MesH-termer enligt vardera databas översättningsmanual. MesH-termerna för sökorden i databasen PubMed var: leg ulcer (leg ulcer), varicose ulcer (varicose ulcer), experience (Life change events) nursing (nursing, nursing care). I databasen Cinahl översattes engelska sökorden till Cinahl Headings vilka var: leg ulcer (leg ulcer), varicose ulcer (venous ulcer), experience (Life Experience) nursing (Nursing Care). För sökning av litteratur användes databaserna Cinahl och PubMed, tillgängliga via Malmö Högskolas biblioteksdatabas. Databassökningen utfördes genom en blocksökning i vardera databas. Blocksökningen gick till enligt följande: huvudsökblocket venösa bensår kombinerades med övriga sökblock vilka var upplevelse och omvårdnad. Dessa sökord användes genomgående i både PubMed och Cinahl med undantag för e v anpassning för databasernas olika MeSH-termer samt för när engelska sökord som inte var översatta till MesH. Sökorden och sökblocken kombinerades och samkördes med hjälp av de booleska termerna AND och OR. För ytterligare precision av sökresultaten gjordes begränsningen english language. Båda blocksökningarna resulterade i sammanlagt 884 träffar. Blocksökningens sökresultat för Pubmed redovisades i tabell ett och sökresultatet för Cinahl i tabell två. Inklusions- och exklusionskriterier Artiklar som var vetenskapliga, hade kvalitativa metodansatser, var skrivna på engelska, samt handlade om patienters upplevelse av venösa bensår inkluderades i litteraturstudien. Även artiklar med både manliga och kvinnliga deltagare i vuxen ålder, d v s >18 år inkluderades i studien. Samtliga artiklar rörande icke-venösa exkluderades ur litteraturstudien. 11

11 Tabell 1. Sökresultat från blocksökningen i PubMed, Sökblock Sökord Antal träffar Antal granskade abstrakt #3 "Leg Ulcer"[Mesh] Antal granskade artiklar Venösa Bensår #6 Varicose Ulcer #7 leg ulcer #5 Varicose Ulcer"[Mesh] #10 venous leg ulcer #11 ((((#3) OR (#6)) OR (#7)) OR (#5)) OR (#10) #12 experience Upplevelse #13"Life Change Events" [Mesh] #14 life experience #15 ((#12) OR (#13)) OR (#14) Omvårdnad #16 Nursing Care"[Mesh] #19 "Nursing"[Mesh] #20 ((#16) OR (#19) Kombination av sökblock #21 ((#11) AND (#15)) AND (#20) Totalt antal granskade artiklar 10 Totalt antal använda artiklar 4 12

12 Tabell 2. Sökresultat från blocksökningen i CINAHL, Sökblock Sökord Antal träffar Antal granskade abstrakt S1 (MH "Leg Ulcer") S2 leg ulcer Antal granskade artiklar Venösa bensår S3 (MH "Venous Ulcer") S4 Varicose Ulcer S5 Venous leg ulcer S7 (((((S1) OR (S2)) OR (S4)) OR (S5)) OR (S6) S8 experience Upplevelse S9 (MH "Life Experiences") S10 life experience S11 life changes experience S12 ((((S8) OR (S9)) OR (S10)) (S11)) Omvårdnad S13 (MH "Nursing Care") S14 nursing care S15 nursing S16 ((S13) OR (S14)) OR (S15) Kombination av sökblock S17 ((S7) AND (S12)) AND (S16) Totalt antal kvalitetsgranskade artiklar 15 Totalt antal använda artiklar 6 Granskning & Kvalitetsbedömning Totalt lästes 884 titlar och 60 abstract. Abstracten valdes ut utifrån huruvida artikelns titel väckte intresse och verkade innehålla relevant information för litteraturstudiens syfte. Efter genomläsning av abstract valdes 25 stycken artiklar ut för vetenskaplig granskning enligt Polit & Beck (2006) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Efter utförd vetenskaplig granskning valdes 15 artiklar bort p g a att de inte höll tillräcklig vetenskaplig kvalitet. För 13

13 kvalitetsbedömning av de 10 artiklar som var kvar användes ett protokoll för kvalitetsbedömning av artiklar med kvalitativ metod enligt Willman & Stoltz (2002). Varje artikel kvalitetsbedömdes för sig av båda studenter. Artiklarnas kvalitetsnivå presenterades i en matris inspirerad av Willman & Stoltzs (2002) vilken redovisas i bilaga 3. I enlighet med Forsbergs & Wengströms (2003) metod för systematiska litteraturstudier sammanställdes en översiktlig artikelpresentation i tabellform för att presentera valda artiklar som litteraturstudiens resultat bygger på. Redovisades i tabell 3. Tabell 3. Artikelpresentation. Inspirerad av Forsberg & Wengström (2003) och Willman & Stoltz (2002). Fenomenologisk Design Författare, år Titel Kvalitet Deskriptivfenomenologisk Beitz & Goldberg 2005 The lived experience of having a chronic wound: A phenomenological study. Medel Fenomenologiskhem Fenomenologisk Grundad teori Deskriptiv studieansats Deskriptiv fenomenologisk ansats baserad på Heideggerian. Kvalitativ studie Fenomenologisk metod Kvalitativ studie Chase 1997 Ebbeskog & Ekman 2001 Ebbeskog & Emami 2004 Husband 2000 Hyde et al Krasner 1998 Mudge. E 2008 Mudge. E 2006 Walshe 1995 A forever healing: The lived experience of venous ulcer disease. Elderly person s experiences of living with venous leg ulcer: living in a dialectal relationship between freedom and imprisonment. Older patients experience of dressing changes on venous leg ulcer: more than just a docile patient. Shaping the trajectory of patients with venous ulceration in primary care. Older women s experience of living with chronic leg ulceration. Painful Venous Ulcers: Themes and stories about Living with the Pain and Suffering. Patients experience of wound-related pain. Living with venous leg ulceration: issues concerning adherence Functional ability in female leg ulcer patients- a challenge for physiotherapy. Medel Bra Bra Medel Bra Medel Medel Bra Bra Databearbetning Artiklarna bearbetas utifrån syftet och frågeställningarna. Vardera artikels svar på frågeställningarna redovisas. Frågeställningarna omvandlas sedan till rubriker i resultatredovisningen (Forsberg & Wengström, 2003). Artiklarna bearbetades systematiskt utifrån studiens tre frågeställningar genom att artiklarnas resultatdel lästes igenom samtidigt som understrykningar gjordes för att markering av respektive artikels svar på vardera frågeställning. Efter en systematiskt bearbetat artiklarna sammanställdes ett gemensamt resultat. Efter databearbetningen skapades tio teman utifrån studiens frågeställning för att precisera fynden från resultatet. Tematiseringen utfördes på följande vis; efter upprepad genomläsning av de tio artiklarnas resultat kunde likheter i resultaten ses, dessa likheter 14

14 formades till teman. En redovisning av valda artiklars kvalitet kan ses i bilaga 1 och 2 såväl som i den översiktliga artikelpresentationen. Bevisvärde Brittons (2000) tabell över gradering för evidensstyrka för slutsatser valdes för att värdera bevisvärdet på litteraturstudiens slutgiltiga resultat. En studies bevisvärde grundas på tre kategorier: högt bevisvärde, medelhögt bevisvärde och lågt bevisvärde. Britton menar att denna gradering av bevisvärde avspeglar studiernas tillförlitlighet när det gäller att svara på litteraturstudiens syfte samt frågeställningar. Evidensstyrkan värderas efter det att alla studier som godtagits är granskade, bedömning av bevisvärdet gjorts samt fakta utvunnits (a a). Brittons (2000) gradering av evidensstyrka för slutsatser presenteras i tabell 4. Tabell 4. Gradering för evidensstyrka för slutsatser. Ur Britton (2000). 1: Starkt vetenskapligt underlag Minst två studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt 2: Måttligt starkt vetenskapligt underlag En studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde 3: Begränsat vetenskapligt underlag Minst två studier med medelhögt bevisvärde 4: Otillräckligt vetenskapligt underlag Annat underlag: Vad? RESULTAT Resultatet är indelat efter litteraturstudiens frågeställningar för att på så sätt tillgodose syftet med litteraturstudien. Upplevelsen av venösa bensår Nedan följer en sammanställningen av databearbetningen för patienters upplevelser av venösa bensår. Utifrån artiklarnas resultat skapades tre teman för att förtydliga innebörden av patienters upplevelser av venösa bensår. Följande teman är; generell sårsmärta, rädsla för benskada samt klädsel. Generell sårsmärta I en engelsk studie med grundad teori som metodansats av Husband (2001) där 39 patienter, 33 sjuksköterskor och 14 allmänläkare deltog framkom det att patienterna anpassade sina liv efter smärtan från bensåret. Patienterna upplevde att den smärtstillande behandlingen inte var tillräcklig. Hyde et al (1998) undersökte i en deskriptiv studie kvinnors upplevelser av att leva med bensår. I studien deltog 12 kvinnor och det framkom att samtliga kvinnor upplevde smärta till följd av sitt bensår. Det framkom att smärtan uppstod på natten och att den på så sätt påverkade deras sömn. För att uthärda smärtan tog ett fåtal kvinnor smärtstillande läkemedel men en del uppgav att det kände sig obekväma med att ta läkemedel. Kvinnorna upplevde att sårsmärtan var ett varningstecken på att såret var infekterat. Detta ledde till en växande oro då kvinnorna upplevde sårinfektion som ett bakslag i läkningsprocessen. 15

15 I en fenomenologisk studie av Chase (1997) där 37 patienter som behandlades på en kirurgisk klinik deltog rapporterades att patienterna inte kunde minnas sitt första bensår. Såret återkom i skov och patienterna upplevd att bensåret aldrig läkte ordentligt samt att läkningsprocessen var både tids- och energikrävande. De upplevde också ett de behövde vara ständigt uppmärksamma på förbättringar respektive försämringar av sårets läkning. Patienterna upplevde dessutom att även om såret läkte så skulle benet alltid vara ömt och aldrig tillfullo kunna återgå till sin ursprungliga funktion. Kronisk smärta överskridande sex månader är vanligt förekommande bland venösa bensårspatienter. Patienterna i studien upplevde variationer i smärtans intensitet där att såret kliade mer intensivt under läkningsprocessen men patienterna tolererade denna smärtökning då det ansågs vara ett tecken på läkning. I en studie från Canada, Frankrike och England undersökte Mudge (2008) patienters delaktighet i omvårdnadsåtgärderna gällande deras sårrelaterade smärtor undersöktes, 23 patienter deltog, varav 13 kvinnor och tio män. Sårinfektion var övergripande det största problemet bland samtliga deltagare i studien. Detta förstärktes av kunskapen att infektion medförde ökad smärta för patienten. Deltagarna uttryckte ständig rädsla för infektion och detta var särskilt tydligt under såromläggning. De beskrev en intensiv smärta som fick uttryck med oregelbundna mellanrum under dygnets alla timmar. Många deltagare upplevde att den sårrelaterad smärta begränsade dem i utförande av vardagssysslor samt att smärtan fungerade hämmande för deras sociala liv. Resultaten i denna studie bekräftades av en deskriptiv fenomenologisk studie utförd av Krasner (1998). I studien deltog 14 patienter jämnt fördelade mellan könen samt sex personer ur vårdpersonalen. Patienterna som deltog i studien upplevde att smärta var en del av bensåret och det framkom att patienterna förväntade sig detta. Många deltagare upplevde att det var smärtsamt att röra sig men att en minskad fysisk rörlighet hade en negativ inverkan på deras livskvalitet. Liknande observationer kunde göras i en fenomenologisk studie gjord av Walshe (1995) i vilken 13 patienter deltog för att undersöka upplevelsen av att leva med venösa bensår ur ett patientperspektiv. Deltagarna beskrev smärtan som varandes det mest kännetecknande uttrycket av venösa bensår. Studiedeltagarna beskrev att smärtan hade en djupgående inverkan på deras liv. För många var smärtan oavbruten och påminde ständigt patienten om bensåret. Patienterna beskrev att smärtan lätt förvärrades genom att stå eller gå vilket ledde till att patienten i största möjliga mån fysisk aktivitet. I en deskriptiv fenomenologisk studie av Beitz (2005) som utfördes i USA på 16 patienter framkom att patienterna kände sig olyckliga över sitt kroniska sår och att det fanns ett behov av kontinuerlig omvårdnad. Patienterna upplevde att såret slet på krafterna. Många patienter hade redan en underliggande kronisk sjukdom och försvagad hälsa och upplevde därför det venösa bensåret som en ytterligare börda i en redan svår hälsosituation. Mudge (2006) undersökte patienters förståelse för behandlingsåtgärder samt deras erfarenheter av kompressionsbehandling i en fenomenologisk studie där sex patienter deltog. Deltagarna klargjorde att de upplevde att smärta var en oundviklig del av deras tillstånd och således någonting de tvingades acceptera att leva med. Deltagarna upplevde att omgivningen inte kunde förstå deras tillstånd på ett konkret sätt vilket ledde till att de inte fick sina behov tillgodosedda vilket i sin tur ledde till att deras livssituation försvårades. Enligt en svensk fenomenologisk hermeneutisk studie av Ebbeskog & Ekman (2001) i vilken 15 patienter deltog, varav 12 kvinnor och tre män, konstaterades att smärtan tog en central plats av livet. Även hopplöshet och ilska beskrevs som vanligt förekommande känslor vilket ledde till en övergripande känsla av nedstämdhet. De beskrev att de upplevde sig sakna 16

16 kontroll över sin kropp. Detta resulterade i en känsla av vanmakt då de upplevde att de inte hade kontroll över tillvaron. Rädsla för benskada Hyde et al (1998) beskrev att kvinnorna upplevde en oro kring e v hot mot deras ben och hud. De upplevde att det var viktigt att alltid skydda sina ben. Upplevda hot kunde t ex vara en olyckhändelse med en matvagn som körde emot benet eller ett beslut av en sjuksköterska att ändra omvårdnadsåtgärder av såret. Kvinnorna upplevde att de måste skydda sina ben och att det var viktigt att behålla så mycket kroppsintegritet som de bara kunde. Om kvinnorna inte lyckades behålla denna integritet resulterade detta till att de levde med en känsla av hjälplöshet i flera år efteråt. Motsvarande resultat framkom av Mudge (2008) där samtliga deltagare hade en rädsla för att trilla. Deltagarna trodde att om deras bensår fick en stöt skulle det vara ett skäl till att det inte läkte ordentligt och de uttryckte att detta hade en stor inverkan på hur de levde sina liv. Klädsel I Walshe (1995) uppgav patienterna att det var svårt att få skor att passa över klumpiga bandage och att de valde kläder för att kunna täcka över och dölja sina bensår. I likhet med Walshe (1995) beskrev Ebbeskog & Ekman (2001) svårigheterna med att hitta skor som passade samt att det fanns en oro för att bandaget skulle bli blött. Oron ledde till att patienternas möjlighet att ta dagliga promenader reducerades vilket i sin tur ledde till minskad fysik aktivitet. Patienterna upplevde att bandaget tryckte och skrapade emot såret vilket medförde obehagskänslor. I studien framkom det även att den dagliga hygienen var svår att upprätthålla i och med bandaget. I likhet med ovan nämnt resultat beskrev Hyde et al (1998) att såret tvingade kvinnorna att klä sig i kläder och skor som de inte skulle ha valt om de varit friska. Detta upplevde kvinnorna påverkade deras kvinnlighet negativt. Upplevelsen av omvårdnad vid venösa bensår Nio artiklar berörde upplevelsen av omvårdnad vid venösa bensår. Utifrån dessa artiklars resultat skapades fem teman för att förtydliga patienternas upplevelser av omvårdnadsåtgärderna vid venösa bensår. Dessa teman är; frustration, delaktighet, smärta relaterat till omvårdnadsåtgärder, lukt och sekretion samt nedstämdhet, rädsla och oro. Frustration Enligt Beitz (2005) uttryckte de flesta patienterna att de kunde ställa frågor till vårdpersonalen samt att de hade en tydlig förståelse för den omvårdnad som gavs. De uppskattade den omvårdnad de fick och upplevde att denna höll en hög kvalitet. Enligt studien rapporterades att patienterna upplevde att omvårdnaden, vid t ex bandagering, påverkade deras fysiska rörlighet. I studien visades även att patienterna associerade sårvård med smärta. Patienterna beskrev att de upplevde smärta vid undersökningarna av sitt sår samt när såret blev rengjort och död hud togs bort. För att stå ut med smärtan tog patienterna smärtstillande läkemedel. Även i Mudge (2006) framkom det att deltagarna upplevde smärta vid omvårdnaden men då främst i samband med såromläggningarna. I Mudge (2008) rapporterades att det fanns en frustration för sjukvårdssystemet vilket hade en negativ inverkan på upplevelsen av sårrelaterad smärta. 17

17 Delaktighet Enligt Walshe (1995) var förståelsen för omvårdnadsbehandlingen viktig för att kunna acceptera behandlingen. Kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten var även central i samband med såromläggning då denna vid tillfälle upplevdes av patienten som för hård eller för lös. I studien framkom att behandlingarna snarare förvärrade än förbättrade smärtan. Informanterna använde smärtan som ett redskap för att utvärdera behandlingar samt som en barometer på att kunna avgöra förbättring eller försämring av sårets tillstånd. Smärtan var svår att kontrollera. Smärtstillande läkemedel var ofta ineffektiv och de enda coping mekanismer som beskrevs var att undvika situationer som föranledde smärta, t ex fysisk aktivitet. Vidare framkom det utifrån Walshe (1995) att informanterna sällan deltog i den fysiska omvårdnaden av sina sår. Beskrivningar av behandlingen visade att informanterna inte följde sina omvårdnadsprogram samt att det fanns ett övergripande missnöje bland informanterna gällande behandlingen. Trots detta var de tacksamma gentemot och litade på sjukvårdspersonalen. Informanterna uppskattade i synnerhet sjuksköterskornas expertis och vänlighet. Patienterna som intervjuades i Ebbeskog & Emami (2005) berättade emellertid att de inte kände sig delaktiga i omvårdnadsåtgärderna vilket förhindrade dem ifrån att utveckla en bra relation med vårdpersonalen. Smärta relaterat till omvårdnadsåtgärder I Mudge (2008) redovisade deltagarna för olika känslor inför såromläggningen. Dessa känslor pendlade mellan negativa och positiva tankar om omvårdnadsåtgärderna. Att få ett nytt bandage upplevdes generellt som ett mycket smärtsamt och obehagligt moment för deltagarna. Fördelarna med att få såret omlagt var att trycket på benet lättade, att de fick möjlighet att ta ett fotbad eller en dusch samt möjlighet att observera förändringar i såret. Vidare upplevde deltagarna det som starkt positivt att de fick träffa en sjuksköterska vilken, i vissa fall, var deras enda sociala kontakt den dagen. Det konstaterades att såromläggningar var relaterat till smärta och att patienterna i de flesta fall tog någon form av smärtstillande läkemedel innan mötet med sjuksköterskan. I vissa fall blev deltagarnas obehagliga förväntningar på denna del av omvårdnaden värre p g a minnen från tidigare upplevelser. Deltagarna berättade att såromläggningen blev värre om såret lämnades utan bandage under en längre tid och uttryckte rädsla för att såret skulle bli infekterat. Problem som dessa förvärrades genom att deltagarna hade en känsla av det inte fanns tillräckligt med personal och resurser och att deras såromläggningsprocedur var okontrollerad. Många av deltagarna rapporterade att de kände att deras såromläggningsprocedur kunde förbättras genom en kontinuitet av omvårdnadsåtgärderna (Mudge, 2008). I överensstämmelse med Mudge (2008) framkom det enligt Ebbeskog & Emami (2005) att patienterna upplevde att såromläggningarna var en smärtsam process och en del patienter klagade över att de inte fick tillräckligt med smärtstillande läkemedel. I Krasner (1998) upplevde de flest deltagare den starkaste smärtan när såret skulle rengöras och gammal hud skulle tas bort. För dessa deltagare var denna omvårdnadsåtgärd någonting som de upplevde påbörjade en ny period av smärta. Denna cykel av smärta och rädsla ledde till att patienterna blev deprimerade i perioder. Hyde et al (1998) redogjorde att några patienter upplevde smärtan som mest intensiv när de skulle tvätta sina sår och vid bandagebyte. Lukt och sekretion Enligt Walshe (1995) var läckage och varbildning accepterat av patienterna som en följd av bensåret. Omvårdnadsåtgärderna för att hantera detta var dock ofta otillräckliga och ledde till besvär och svårigheter i att behålla värdighet och ett respektabelt utseende. Dessa känslor blev 18

18 förvärrade om såret dessutom luktade illa. De flesta ville ha bandage som var bekväma för att få såret att kännas bättre. De ifrågasatte hur effektivt bandaget var för att påskynda läkningsprocessen och blev ofta bekymrade då omvårdnad och behandling förändrades. Informanterna värderade behandling med bandage högt men det förekom skilda upplevelser i om bandaget satt hårt eller löst. I Walshe (1995) framkom det att de flesta av informanterna var pessimistiska till om deras bensår kunde bli helt läkt. Den pessimistiska inställningen var oftast ett resultat av lång historia av tidigare svåra bensår. Ovisheten om sårläkningen och om hur lång behandlingen skulle komma att bli påverkade patienterna på ett negativt sätt. Om såret läkte förväntades de sig ett förbättrat humör och en förbättrad levnadsstandard som en följd av att symptom och hinder försvann. Enligt Hyde et al (1998) var läckage och lukt två faktorer som de kvinnliga deltagarna upplevde påverkade deras feminina identitet negativt. Ebbeskog & Ekman (2001) noterade att patienterna framförallt oroades över att såret kunde börja läcka. I enligt med Hyde et al (1998) var sårläckage någonting som kvinnorna upplevde som generande. Vårdtagarna upplevde även att det var generande över att visa att de hade ett bensår och bandage runt benet. De upplevde att den sociala kontakten förändrades p g a att de begränsade sig själva. Patienterna upplevde att de kände sig fångade då de hade ett bandage runt benet. Chase (1997) beskrev att patienterna kände att de hade att behov att gömma sin kropp, att det var generande samt att de endast vågade visa sina bensår på sjukhuset. Nedstämdhet, rädsla och oro I en svensk fenomenologisk studie av Ebbeskog & Emami (2005) där 15 patienter deltog, undersöktes äldre patienters upplevelser av bandagebyte vid venösa bensår. Det framgick att patienterna upplevde oro över e v smärta gällande tillvägagångssättet vid rengörning och omläggning av bensåret. Patienterna upplevde oro då personalen utförde såromläggningen rutinmässigt och då de upplevde personalen som distanserad. En del patienter upplevde att personalen endast var angelägna om att byta bandaget och att de inte var angelägna över hur patienterna mådde. De kände sig inte delaktiga i omvårdnadsåtgärderna och detta förhindrade dem ifrån att utveckla en bra relation med vårdpersonalen. Patienterna upplevde att såromläggningarna var en smärtsam process och en del patienter klagade över att de inte fick tillräckligt med smärtstillande läkemedel (Ebbeskog & Emami, 2005). I Krasner (1998) framlades det att de flesta deltagarna upplevde en minskning av svullnaden efter att de följt föreskriven behandling som inkluderade att hålla benet högt, använda kompressionsstrumpa samt vätskedrivande medicin. Dessa behandlingsmetoder minskade också smärtan på ett mer effektivt sätt än någon annan åtgärd. För en deltagare som aldrig hade använt kompressionsterapi var förbättringen av svullnad och smärta omedelbar. En annan deltagare fick förståelse för hur viktigt det var att använda sin kompressionsstrumpa. Upplevelsen av förhållandet till sjuksköterska Nedan följer en sammanfattning av litteraturstudiens artiklar. Följande sex artiklar undersökte upplevelsen av förhållandet till sjusköterskan. Utifrån artikelresultatet skapades två teman för att tydliggöra fynden. Dessa är följande; information samt kompetens och kunskap. Information I Beitz (2005) varierade patienternas inställning till relationen med sin vårdgivare. De flesta var nöjda med sin vårdgivare och tyckte att de kunde ställa frågor om omvårdnaden. Detta samtidigt som de flesta patienterna förhöll sig passiva i förhållandet till vårdgivarna och 19

19 omvårdnaden. En del patienter rapporterade om ett dåligt förhållande med vårdgivarna med upplevelser av för bristfällig engagemang, dålig information om behandlingsresultat samt saknade information om sårprognos. Patienterna önskade att få bli noggrant informerade om sårets status. I Ebbeskog & Ekman (2001) berättade patienterna att de inte ville visa att de var deprimerade så de låtsades vara glada när de kom till kliniken samt att det var psykiskt krävande och tog på krafterna att inte kunna visa hur de verkligen kände. De upplevde det genant att prata om sitt smärtsamma sår. Enligt Mudge (2006) framkom det att det fanns en stor okunskap bland deltagarna gällande deras bensår och dess omvårdnadsbehandling. De kunde inte klargöra på ett konkret sätt vad ett bensår var. Detta även om det framkom att de hade fått en förklaring gällande omvårdnadsåtgärderna av sjukvårdspersonalen. Det fanns en bristande kunskap gällande kompressionsbehandlingen och hur den utfördes. I likhet med ovanstående resultat visades det enligt Hydes et al (1998) att det fanns en känsla av avsky mot vårdpersonal som inte gett tillräckligt med information om hur såret kunde komma att påverka deras liv i långa loppet. Denna känsla fanns kvar även efter många år. Kompetens och kunskap Enligt Ebbeskog & Emami (2005) framkom det att patienterna önskade att de skulle få träffa sjuksköterskor som var kompetenta och intresserade i en förstående miljö. De ville ha stöd och uppmuntran i att hitta egna lösningar på kompressionsmetoder. Personalen blev uppskattad då de uppvisade kompetens och kunskap genom att förklara hur såret hade utvecklats. Många patienter upplevde delaktighet samt att de var involverade och gemensamt ansvariga för läkningsprocessen. De hoppades på situationer där det fanns kompetenta sjuksköterskor som de redan hade haft kontakt med. För patienterna var det viktigt att sjuksköterskan var närvarande, sättet hur hon rörde vid patientens kropp, att hon behöll ögonkontakt och att hon inte bara lyssnade. Vidare framkom det av Ebbeskog & Emami (2005) att patienter kände att de var viktigt att träffa samma sjuksköterska så att de inte behövde upprepa sin anamnes. Flera patienter upplevde att det praktiska momentet av såromläggningen skapade en samstämmighet mellan sjusköterska och patient, vilket resulterade i att de kände sig sedda och förstådda. De kände sig tillfreds då sjuksköterskan ställde frågor om hur de mådde, hur det kändes när de tvättade såret och hur pass bekvämt bandaget satt. Då sjusköterskan gav information om deras sjukdom, syftet med bandage, hur smärta och smärtstillande medicin skulle hanteras upplevde patienterna en delaktighet i omvårdnadsarbetet. Patienterna upplevde däremot oro över personalens kompetens då de inte informerade om sårläkningsprocessen. I Mudge (2008) belystes att deltagarna undvek att prata med vårdpersonalen om sin smärta, speciellt om de hade haft samma personal i många år. Specifika orosmoment var den stora omsättningen på sjuksköterskor, inkonsekvent omvårdnad, missförstånd gällande smärta samt brist på information. Problem som dessa förvärrades p g a att deltagarna hade en känsla av det inte fanns tillräckligt med personal och resurser och att deras såromläggningsprocedur var okontrollerad. Många av deltagarna rapporterade att de kände att deras såromläggningsprocedur kunde förbättras genom en kontinuitet i omvårdnaden, att de fick träffa vårdpersonal de kände samt genom ett bra och stödjande nätverk. I likhet med Mudge (2008) framkom det enligt Walshe (1995) att patienternas ovisshet ofta var speglad i sjuksköterskans omvårdnad. Det beskrevs även att deras ålder spelade en stor roll i deras förväntningar på huruvida såret skulle läka och detta påverkade dem negativt. Chase (1997) beskrev ett konstant behov av omvårdnad hos patienterna. Vissa av patienterna upplevde mer smärta under såromläggning än andra. Vissa omvårdnadsåtgärder resulterade i 20

20 begränsade möjligheter att delta i olika aktiviteter. Patienterna upplevde skillnad i ansvaret för behandlingen och omvårdnaden av sitt bensår. Vissa patienter upplevde en objektifiering av sitt sår och det påverkade ansvarstagandet. En del patienter var helt beroende av vårdpersonal för att utföra omvårdnaden. Somliga patienter upplevde att behandlingen som svår samt att det var svårt att inse att de behövde hjälp med sitt sår av vårdpersonal. Många patienter kände att omvårdnaden var en positiv aspekt av att ha ett bensår. Enligt Walshe (1995) var informanterna tacksamma för omvårdnadsåtgärderna, främst p g a sjuksköterskans personlighet och relationen som de utvecklade. I studien beskrevs att informanterna var beredda att överlåta kontrollen över behandlingen till sjukvårdpersonalen trots att de var missnöjda med vissa beslut som togs. I enlighet med Mudge (2006) jämfördes personalens kunskap med kompetensen som fanns på specialiserade sårvårdsmottagningar. De ansåg att personal på vårdcentralen bara hade generell kunskap och inte samma specifika skicklighet eller kunskap rörande venösa bensår. På så sätt ansåg deltagarna att vårdpersonalen brast i förståelse och kunskap gällande deltagarnas situation. Dessa åsikter ledde till misstro och missnöje med de omvårdnadsbehandlingar som utfördes på vårdcentralen. Förväntningar som fanns på behandlingen i kombination med misstron emot personalen på vårdcentralen resulterade i att man klandrade vårdcentralen i de fall såret förvärrats. Deltagarna beskrev att en stor del av deras liv upptogs av möten gällande deras bensår vilket påverkade deras sociala liv samt ledde till frustration över all den tid de måste vänta för att få träffa sjukvårdspersonal. DISKUSSION Diskussionen indelas i två underrubriker, en metoddiskussion och en resultatdiskussion. För att underlätta en systematisk redogörelse indelas resultatdiskussionen i tre underrubriker vilka grupperas under de teman som framkommit i resultatdelen. Metoddiskussion Databassökningarna visade att det internationellt finns en stor mängd vetenskaplig forskning om venösa bensår. Kunskap kring upplevelsen av venösa bensår, smärta relaterat till såromläggning och den kroniska smärtupplevelsen orsakat av ett venöst bensår visade sig vara ett aktuellt ämne att undersöka. Att hitta relevanta kvalitativa vetenskapliga artiklar skrivna på engelska som handlade om upplevelsen av venösa bensår var således inte svårt. Det var dock lite mer komplicerat att hitta artiklar som handlade om upplevelsen av omvårdnadsåtgärder kring venösa bensår vilka samtidigt fanns tillgängliga i full text via Malmö Högskolas biblioteks sökmotorer PubMed och Cinahl. För litteratursökningen användes endast databaserna PubMed och Cinahl i enlighet med Forsberg & Wengström (2003) som anser att dessa databaser innehåller artiklar av god kvalitet gällnade omvårdnadsforskning. Valet att bara använda två databaser gjordes med utgångspunkt i de fastställda tidsramarna för litteraturstudien. För att inte gå miste om betydelsefulla artiklar gjordes dock inte några avgränsningar i tid gällande publiceringsdatum. Litteraturstudiens syfte var att undersöka 21

21 patienters upplevelser och det ansågs således relevant att inkludera resultat från artiklar äldre än tio år så länge dessa höll en medel hög till hög kvalitetsnivå. I litteraturstudien inkluderades studier med kvalitativ ansats medan studier med kvantitativ metodansats exkluderades. Detta då studier utförda med kvalitativ ansats lämpar sig bäst för att besvara studiens syfte och frågeställningar eftersom dessa handlade om patienters upplevelser. Det första steget i Forsberg och Wengströms (2003) metod är etisk övervägan. Att börja litteraturstudien med en etisk övervägan över artiklar och resultat var konstruktivt och ökade medvetandet kring hur väsentligt det är att artiklarnas studier är etiskt korrekt utförda. Det finns dock tre artiklar med i litteraturstudien vilka inte förde ett tydligt etiskt resonemang. Beslutet att ändå inkludera dessa artiklar baserades på att den övriga texten och resultatet i sig inte tydde på att etiken hade åsidosatts samt p g a svårigheter i att få tillgång till artiklar i fulltext. Databassökningen resulterade som tidigare nämnts i 884 titlar. Under en genomläsning av dessa titlar markerades vilka titlar som väckte ett intresse. I förekommande fall lästes även dessa artiklars så kallade abstracts. Att läsa titlar gick snabbt men genomläsning av abstract var tidskrävande och tog längre tid än beräknat i tidsplaneringen. Ämnat att förvåna var att 15 av 25 artiklar fick exkluderas p g a att de inte höll tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet enligt Polit & Becks (2006) granskningsmall för kvalitativa artiklar. Flera av dessa artiklar fick väljas bort då artikelns studie var baserad på enbart en människa vilket resulterar i att studiernas resultat inte var applicerbara på en större patientgrupp. Valet att kvalitetsbedöma artiklarna enligt protokoll från Willman & Stoltz (2002) baserades på att detta protokoll var mera lättförståelig än Forsberg & Wengströms (2003) checklista för kvalitativa artiklar. Modifieringen av kvalitetsbedömningsmatrisen utfördes för att bättre passa valda artiklar. Modifieringen bestod i att irrelevanta frågor plockades bort. Resultatet av kvalitetsbedömningen blev bra kvalitet för fem artiklar och medel kvalitet för fem artiklar. För att utvärdera litteraturstudiens bevisvärde användes Brittons (2000) Gradering för evidensstyrka för slutsatser. Denna gradering var tydligt utformad och medförda att litteraturstudiens bevisvärde och dess tillförlitlighet kunde bedömas på ett noggrant sätt. Denna systematiska litteraturstudies bevisvärde hade starkt vetenskapligt underlag baserat på fem stycken artiklar med högt bevisvärde och fyra stycken artiklar med medel nivå på bevisvärdet. Möjligheter att generalisera litteraturstudiens resultat är goda då artiklarnas könsfördelning varit ganska jämn. Begränsningar med studien har varit svårigheter med att tyda och i alla avseenden följa Forsbergs & Wengströms (2003) metod för systematiska litteraturstudier. Metoden är inte beskriven så klart och tydligt som man hade kunnat önska och det har orsakat tidsförlust. Resultatdiskussion Enligt Forsberg & Wengströms (2003) metod diskuteras resultaten i ljuset av bakgrundslitteraturen och utifrån litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Resultatdiskussionen är indelad i tre rubriker som utgår från litteraturstudiens frågeställningar. Upplevelsen av venösa bensår Nedan följer en diskussion utifrån de tre teman som bildades från resultatet i den ordningen de framgick. Dessa teman är; smärta, rädsla för benskada och klädsel. Generell smärta I resultatet redovisas att smärta är något som förekommer bland de flesta patienter med venösa bensår. Smärta hos bensårspatienter skiljer sig i intensitet och karaktär. Nattlig smärta 22