Enkät för cancerberörda pa1enter och närstående A7 leva med eller nära cancersjukdom NMC- rapporten 2014
|
|
- Gunnel Pålsson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Enkät för cancerberörda pa1enter och närstående A7 leva med eller nära cancersjukdom NMC- rapporten 2014
2 Bakgrund Denna webbaserade enkät genomfördes mellan oktober- december Enkäten riktade sig Jll personer som varit eller är drabbade av cancersjukdom samt närstående Jll cancerdrabbade. Rekrytering av respondenter har skeq via olika kanaler, ombesörjts av Nätverket mot cancer. Total samlades 1835 kompleqa enkätsvar in. Fördelning mellan cancerdrabbade och närstående var 58% respekjve 41% AdministraJon, genomförande och sammanställning av enkäten är gjort av Medmind AB 2
3 Av de respondenter som besvarade enkäten, utgjorde nästan 6 personer som drabbats av cancersjukdom FÖRDELNING AV RESPONDENTER % 42% n=1062 n=773 CANCER NÄRSTÅENDE Har du, eller har du ha+ cancer eller är du närstående? 3
4 Majoriteten av de cancerdrabbade respondenterna var mellan 41 och 74 år (79%) ÅLDERSFÖRDELNING AV RESPONDENTER 35% 25% 15% 29% 24% 26% 5% 8% 4% UNDER UPPÅT CANCER n=1062 Hur gammal är du? 4
5 Nästan alla respondenter var födda i Sverige FÖRDELNING URSPRUNGSLAND 6% 94% Annat land - Cancerdrabbad Finland Danmark Norge Tyskland Övrigt (%) n=65 n=1062 SVERIGE ANNAT LAND I vilket land är du född? 5
6 Majoriteten av de cancerdrabbade som besvarade enkäten var kvinnor KÖNSFÖRDELNING AV E 10 12% 9 CIVILSTÅND % % 71% n=1062 n=1062 KVINNA MAN GIFT ELLER SAMBO ENSAMSTÅENDE ELLER SKILD Vilket kön har du? Civilstånd? 6
7 De flesta av respondenterna har barn i vuxen ålder 19% BARN ELLER INTE ÅLDERSFÖRDELNING YNGSTA BARN 4 74% 81% 7% 19% 0-5 ÅR 6-17 ÅR 18 ÅR ELLER ÄLDRE Har du barn? Hur gammal är di> yngsta barn? JA NEJ n=1062 n=856 7
8 Nära på hälken har universitets- eller magisterutbilding UTBILDNINGSNIVÅ INGET SVAR 1% UNIVERSITET/MAGISTER 45% FOLKHÖGSKOA 2% KVALIFICERAD YRKESUTB. 8% EFTERGYMNASIAL UTB. 12% GYMNASIUM 3 ÅR 14% GYMNASIUM 2 ÅR GRUNDSKOLA/FOLKKOLA 7% n=1062 5% 15% 25% 35% 4 45% 5 Vilken utbildningsnivå har du? 8
9 Det är en viss underrepresentajon från norra- och sydöstra Sverige SJUKVÅRDSREGION NORRA 8% UPPSALA- ÖREBRO 21% STOCKHOLM 23% SYDÖSTRA 7% VÄSTRA 16% SÖDRA 25% n=1062 5% 15% 25% 35% 4 Inom vilken sjukvårdsregion bor du? 9
10 Cancersjukdomen 10
11 Föga överraskande var bröstcancer vanligast bland kvinnorna följt av blodcancersjukdom TYP AV CANCERSJUKDOM - KVINNOR BLODCANCER (T EX LYMFOM, LEUKEMI) 18% BRÖSTCANCER 51% BUKSPOTTKÖRTELCANCER 1% GYNEKOLOGISK CANCER 11% HJÄRNTUMÖR 5% HORMONPRODUCERANDE TUMÖR (ENDOKRIN) HUDCANCER, MALIGNT MELANOM 1% 3% LUNGCANCER MAGCANCER TARMCANCER NJURCANCER MUN- ELLER HALSCANCER 2% 1% 1% 2% 5% SkeleQcancer Sköldkörtelcancer Cancer matstrupe ParoJscancer Tymuscancer Mjukdelssarkom Tonsillcancer ÄNDTARMSCANCER (REKTALCANCER) 2% ANNAN CANCER NÄMLIGEN: Vilken typ av cancer har du/har du ha+? 5% 4 5 n=937 11
12 För männen är blodcancersjukdom, hjärntumör och prostatacancer vanligast TYP AV CANCERSJUKDOM - MÄN BLODCANCER (T EX LYMFOM, LEUKEMI) 39% BRÖSTCANCER 1% BUKSPOTTKÖRTELCANCER 2% GYNEKOLOGISK CANCER 2% HJÄRNTUMÖR HORMONPRODUCERANDE TUMÖR (ENDOKRIN) 1% HUDCANCER, MALIGNT MELANOM 2% LEVERCANCER ELLER CANCER I GALLBLÅSA ELLER GALLVÄGAR 1% LUNGCANCER 2% MAGCANCER NJURCANCER TARMCANCER TESTIKELCANCER MUN- ELLER HALSCANCER PROSTATACANCER 2% 2% 5% 3% 2% 14% SkeleQcancer Sköldkörtelcancer Cancer matstrupe ParoJscancer Tymuscancer Mjukdelssarkom Tonsillcancer URINBLÅSCANCER 2% ÄNDTARMSCANCER (REKTALCANCER) ANNAN CANCER NÄMLIGEN: 3% n=125 Vilken typ av cancer har du/har du ha+? 5% 15% 25% 35% 4 45% 5 12
13 Endast eq fåtal respondenter som besvarade enkäten, fick sin cancerdiagnos före år 2000 ÅR FÖR CANCERDIAGNOS % 12% n=1062 FÖRE IDAG När fick du din (första) cancerdiagnos 13
14 Nästan 6 av respondenterna hade själv lagt märke Jll symtom eller tecken på cancersjukdom UPPTÄCKT AV CANCERSJUKDOM 14% 6% 21% 58% Exempel annat säq: ANNAT SÄTT ANNAN PERSON LADE MÄRKE TILL TECKE/SYMTOM VID SCREEENINGKONTROLL LADE SJÄLV MÄRKET TILL SYMTOM/TECKEN Upptäcktes av slump vid vanlig läkarkontroll I samband med läkarbesök av annan orsak I samband med akut tarmvred Huvudvärk och yrsel Akut besök pga. smärtor Ospecifika smärollstånd Andra ospecifika symtom med ekerföljande provtagning n=1059 Hur upptäcktes din cancersjukdom? 14
15 Mer än hälken av respondenterna fick besked om sin cancersjukdom under eq personligt möte med läkare TYP AV BESKED VID CANCERDIAGNOS [VÄRDE] [VÄRDE] 12% Annat: I samband med undersökning på moqagning/sjukhus På akutmoqagningen I samband med kallelse Jll onkologisk klinik Oförstående Jll kallelse % 25% n=1062 ANNAT BREV MAIL TELEFON PERSONLIGT MÖTE MED KONTAKTSKÖTERSKA PERSONLIGT MÖTE MED LÄKARE PERSONLIGT MÖTE MED LÄKARE OCH KONTAKTSKÖTERSKA Hur fick du besked om din cancerdiagnos? 15
16 Psykisk hälsa 16
17 Drygt av de cancerdrabbade respondenterna har någon gång under sin sjukdom upplevt uppgivenhet KÄNSLA AV UPPGIVENHET I SAMBAND MED CANCERSJUKDOM % 9% % n=1062 NEJ JA - EN GÅNG JA - FLERA GÅNGER Har du under din cancerresa kommit i den situahonen a> det känts som a> det kvi>ar om du överlever eller a> du inte orkar leva under rådande förhållande? 17
18 Det finns eq fåtal cancerdrabbade respondenter som någon gång försökt ta siq liv TANKAR OM SUICID I SAMBAND MED CANCERSJUKDOM % 4% 15% 9% 31% 14% 16% 89% 7 77% n=1062 n=115 n=35 ÖVERVÄGANDE KONKRETISERAT SUICIDFÖRSÖK NEJ JA - EN GÅNG JA - FLERA GÅNGER 23% Har du under din cancerresa kommit i den situahonen a> du allvarligt övervägt a> ta di> liv? Har dessa överväganden vid något Hllfälle konkrehserats i planer på a> ta di> liv? Har du under din cancerresa försökt ta di> liv? 18
19 Nästan 4 av de cancerdrabbade säger sig inte ha fåq något stöd eller hjälp under sin cancersjukdom TYP AV STÖD STÖD I SAMBAND MED CANCERSJUKDOM 1% KONTAKTSKÖTERSKA 19% KURATOR PSYKOLOG 9% 37% SJUKGYMNAST DIETIST 7% 13% 62% ARBETSTERAPEUT SJÄLAVÅRDARE 1% 3% PATIENTFÖRENING 9% ANNAT STÖD 9% JA NEJ VET INTE n=1062 INGET STÖD 1% n=671 5% 15% 25% 35% Har du få> stöd/hjälp i samband med din cancersjukdom? Vilken typ av stöd? 19
20 IntresseorganisaJoner och pajenqöreningar 20
21 Ungefär hälken av respondenterna har fåq någon form av informajon kring pajenqöreningar INFORMATION OM PATIENTFÖRENINGAR JA, BÅDE MUNTLIG OCH SKRIFTLIG INFORMATION 22% JA, MUNTLIG INFORMATION 8% JA, SKRIFTLIG INFORMATION 17% NEJ 44% VET INTE 9% n=1062 5% 15% 25% 35% 4 45% 5 Fick du på sjukhuset någon informahon om pahenjöreningar? 21
22 6 har tagit kontakt med någon intresse- organisajon för cancerpajenter och/eller närstående KONTAKT MED INTRESSEORGANISATION 4 6 n=1055 JA NEJ Har du tagit kontakt med någon intresseorganisahon för cancerpahenter och/eller närstående under denna period? 22
23 Dock är knappt en tredjedel medlem i någon intresseorganisajon MEDLEM I INTRESSEORGANISATION 27% 73% n=1055 JA NEJ Är du medlem i någon intresseorganisahon för cancerpahenter och/eller närstående? 23
24 Rökning 24
25 Knappt 4 är rökare eller före deqa rökare, där drygt 8 av dessa uppger aq de inte fåq hjälp/stöd aq sluta RÖKARE 65% 29% 6% JA FÖRE DETTA NEJ ERBJUDANDE OM STÖD SLUTA RÖKA 16% 84% n=1062 n=357 JA NEJ Är du rökare? Har sjukvården erbjudit dig någon form av stöd eller hjälp a> sluta röka? 25
26 SysselsäQning och Försäkringskassan 26
27 Nästan hälken av respondenterna är yrkesarbetande anställda SYSSELSÄTTNING YRKESARBETANDE/ANSTÄLLD 49% EGEN FÖRETAGARE 6% STUDERANDE 3% PENSIONÄR 31% IDEELLT ENGAGERAD 2% ARBETSLÖS 4% ANNAT 5% n= Är du 27
28 och där 75% arbetar heljd. Närapå alla var anställda när de fick sin cancerdiagnos TYP AV ANSTÄLLNING YRKESARBETANDE/ANSTÄLLD 75% ANSTÄLLD I SAMBAND MED CANCERDIAGNOS 7% 93% 25% n=518 n=518 HELTID 10 DELTID < 10 JA NEJ Vilken typ av anställning har du? Var du anställd när du fick reda på a> du hade cancer? 28
29 Av de som ändrade sin anställning Jll deljd pga. cancersjukdomen har endast 1/3 återgåq Jll heljd SYSSELSÄTTNINGSGRAD UNDER CANCERSJUKDOM ÅTER TILL HELTID EFTER DELTID % 44% 9% n=480 72% 28% JA, JAG ÄNDRADE TILL DELTID NEJ, JAG ÄR SJUKSKRIVEN PÅ HELTID n=82 NEJ, JAG ARBETAR/ARBETADE REDAN DELTID OCH FORTSATT MED DET NEJ, JAG ARBETAR/ARBETADE HELTID JA NEJ Ändrade du din anställning Hll delhd på grund av din cancer? Har du däre+er ändrat Hllbaka Hll helhd? 29
30 En stor andel av de som inte gåq Jllbaks Jll heljd är forqarande påverkad av sjukdomen ARBETSGIVAREN GICK INTE MED PÅ ATT ÄNDRA TILL HELTID ORSAK TILL ATT INTE ÅTERGÅTT TILL HELTID ANNAN ORSAK 3% 69% Andra orsaker: Forqarande under behandling Problem med tröqhet och ork Sjukskriven Depression Mental tröqhet Forqarande påverkad av sjukdomen Värk Sjukpension JAG VILL/VILLE ARBETA DELTID 27% n= Vad är orsaken Hll a> du inte har börjat arbeta helhd igen? 30
31 En tredjedel av de cancerdrabbade respondenterna har inte hak räq aq gå på läkarbesök under arbetsjd MÖJLIGHET TILL LÄKARBESÖK UNDER ARBETSTID 32% 68% n=484 JA NEJ Har/Hade du rä> a> gå på läkarbesök under arbetshd? 31
32 En tredjedel upplever idag aq aktuell sysselsäqning har förbäqrats eker cancerbesked AKTUELL SYSSELSÄTTNING 45% 4 35% 25% 41% 15% 5% SÄMRE 15% 18% 16% 9% BÄTTRE n=637 Hur är dina arbetsvillkor nu, i jämförelse med innan du fick besked om a> du har cancer? Gradera hur du tycker a> villkoren är idag. 32
33 Då det gäller karriärmöjligheter upplever 4 aq dessa har försämrats KARRIÄRMÖJLIGHETER 45% 4 35% 25% 15% 5% SÄMRE 39% 25% 15% 12% 9% BÄTTRE n=637 Hur är dina arbetsvillkor nu, i jämförelse med innan du fick besked om a> du har cancer? Gradera hur du tycker a> villkoren är idag. 33
34 Hälken av respondenterna tycker aq relajonen Jll arbetskamrater har förbäqrats RELATION TILL ARBETSKAMRATER 4 35% 25% 15% 35% 24% 25% 5% SÄMRE 9% 7% BÄTTRE n=637 Hur är dina arbetsvillkor nu, i jämförelse med innan du fick besked om a> du har cancer? Gradera hur du tycker a> villkoren är idag. 34
35 45% upplever aq löneutvecklingen varken blivit bäqre eller sämre 5 45% 4 35% 25% 15% 5% SÄMRE LÖNEUTVECKLINGEN 45% 22% 12% 13% BÄTTRE n=637 Hur är dina arbetsvillkor nu, i jämförelse med innan du fick besked om a> du har cancer? Gradera hur du tycker a> villkoren är idag. 35
36 Då det gäller arbetsglädje är fördelningen mellan sämre och bäqre ganska jämt fördelat ARBETSGLÄDJE 35% 25% 15% 5% SÄMRE 21% 19% 17% 14% BÄTTRE n=637 Hur är dina arbetsvillkor nu, i jämförelse med innan du fick besked om a> du har cancer? Gradera hur du tycker a> villkoren är idag. 36
37 De flesta har varit i kontakt med Försäkringskassan och bland dessa även hak en egen handläggare KONTAKT MED FÖRSÄKRINGSKASSAN P.G.A CANCER EGEN HANDLÄGGARE % % JA NEJ n=1062 n=760 JA NEJ Har du p.g.a. din cancer varit i kontakt med Försäkringskassan? Har/Hade du en egen handläggare? 37
38 Dock är det endast 4 som har hak något personligt möte med en handläggare EGEN HANDLÄGGARE 8 PERSONLIGT MÖTE MED HANDLÄGGARE 59% 41% JA NEJ n=760 n=608 JA NEJ Har/Hade du en egen handläggare? Har/Hade du ha+ e> personligt möte med din handläggare? 38
39 Knappt av respondenterna var missnöjda med Försäkringskassans hantering av ärendet NÖJDHET - FÖRSÄKRINGSKASSANS HANTERING AV DITT ÄRENDE JA, MYCKET NÖJD 29% JA, GANSKA NÖJD 28% VARKEN NÖJD ELLER MISSNÖJD 26% NEJ, GANSKA MISSNÖJD 8% NEJ, MYCKET MISSNÖJD 9% n=760 5% 15% 25% 35% Är du nöjd med Försäkringskassans hantering av di> ärende? 39
40 Endast eq fåtal har överklagat siq ärende, där över hälken uppgav aq beslutet förändrades ÖVERKLAGAT FÖRSÄKRINGSKASSANS BESLUT FÖRÄNDRING AV BESLUT 7% % 93% 58% JA NEJ n=760 JA NEJ n=53 Har du överklagat Försäkringskassans beslut, med anledning av din cancerdiagnos, någon gång? Förändrades beslutet? 40
41 Nästan 8 anser aq Försäkringskassan förstod deras hälsosituajon. Drygt i motsaqa fallet. 5 45% 4 35% 25% 15% 5% FÖRSÄKRINGSKASSANS FÖRSTÅELSE AV HÄLSOSITUATIONEN 47% 13% JA, ABSOLUT JA, DELVIS NEJ, DELVIS INTE NEJ, INTE ALLS n=752 Tycker du a> Försäkringskassan förstår/förstod din hälsosituahon? 41
42 I nästan 25% av fallen har försäkringskassans handläggning påverkat den psykiska hälsan negajvt FÖRSÄKRINGSKASSAN PÅVERKAN PÅ PSYKISK HÄLSA 45% 4 35% 25% 15% 5% INGEN PÅVERKAN 39% 18% 18% 12% 12% n=757 STOR PÅVERKAN Har handläggningen hos Försäkringskassan påverkat din psykiska hälsa (ökad stress eller liknande)? 42
43 Många tycker aq flexibilitet i anställningsgrad är vikjgt VIKTIGHET GÄLLANDE FLEXIBILITET AV ANSTÄLLNINGSGRAD % 11% 2% 9% 12% INTE ALLS VIKTIGT n=1062 MYCKET VIKTIGT Hur vikjgt är flexibilitet i sjukskrivningen (varierande sjukskrivningsgrad d.v.s. möjlighet aq ha olika anställningsgrad över en längre period eker behov)? 43
44 Vården 44
45 Nästan all har kännedom om vem sin behandlings- ansvarige läkare var, vilket är mycket betydelsefullt KÄNNEDOM OM BEHANDLINGSANSVARIG LÄKARE 14% BETYDELSE ATT HA EN BEHANDLINGSANSVARIG LÄKARE 4 8 JA 86% NEJ n=1057 7% 7% 1% 2% 1% 2% INTE ALLS VIKTIGT MYCKET VIKTIGT n=1061 Vet du vem din behandlingsansvariga läkare är/var? Hur vikhgt är/var det för dig a> ha en behandlingsansvarig läkare? 45
46 Drygt 35% har träffat mellan sex (6) eller fler läkare i samband med behandling av sin cancersjukdom ANTAL LÄKARE I SAMBAND MED DIAGNOS OCH BEHANDLING TILLGÅNG TILL KONTAKTSJUKSKÖTERSKA/ KOORDINATOR 1-2 LÄKARE 5% 3-5 LÄKARE 44% 49% 46% 6-10 LÄKARE 26% 11 ELLER FLER LÄKARE JA NEJ VET INTE n=1056 n= Hur många läkare har du träffat i samband med behandling av din cancersjukdom (räknat från det a> du fick din diagnos)? Har du få>/ha+ en kontaktsjuksköterska/koordinator 46
47 Individuell vård- eller rehabiliteringsplan tycks inte vara vanligt, eller så är kännedomen om deqa lågt. HAFT/HAR SKRIFTLIG INDIVIDUELL VÅRDPLAN HAFT/HAR SKRIFTLIG REHABILITERINGSPLAN % % % % JA NEJ VET INTE n=1050 4% n=1056 JA NEJ VET INTE Har du få>/ha+ en skri+lig Individuell vårdplan (Min vårdplan) av vården? Har du få> en skri+lig rehabiliteringsplan av din läkare? 47
48 37% känner Jll om individanpassad informajon Än mindre tycks inte ha fåq det KÄNNEDOM OM? HAR DU FÅTT? % 33% 36% % INDIVIDANPASSAD INFORMATION Ja Nej 32% n=1040 n=1042 JA NEJ TVEKSAMT/VET INTE Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen har vården en skyldighet a> ge dig en individanpassad informahon, delakhghet i behandlingsbeslutet samt informahon och möjlighet Hll en second opinion (dvs vid svåra sjukdomar kan du som pahent begära en förnyad medicinsk bedömning på e> annat sjukhus). Känner du Hll de>a om individanpassad informahon Har du få> individanpassad informahon 48
49 Nästan 5 säger sig vara/varit delakjg i behandlings- beslutet KÄNNEDOM OM 5 5 HAR DU VARIT DELAKTIG? 21% 46% 33% n=1040 n=1043 DELAKTIGHET I BEHANDLINGSBESLUTET JA NEJ TVEKSAMT/VET INTE Ja Nej Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen har vården en skyldighet a> ge dig en individanpassad informahon, delakhghet i behandlingsbeslutet samt informahon och möjlighet Hll en second opinion (dvs vid svåra sjukdomar kan du som pahent begära en förnyad medicinsk bedömning på e> annat sjukhus). Känner du Hll de>a om delakhghet i behandlingsbeslut Har du varit delakhg i behandlingsbeslut? 49
50 Väldigt få respondenter har fåq en förnyad medicinsk bedömning Dock vet vi inte om behovet har funnits 10 9 KÄNNEDOM OM HAR DU FÅTT? % 9% n=1026 SECOND OPINION (FÖRNYAD MEDICINSK BEDÖMNING) Ja Nej JA NEJ TVEKSAMT/VET INTE n=1031 Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen har vården en skyldighet a> ge dig en individanpassad informahon, delakhghet i behandlingsbeslutet samt informahon och möjlighet Hll en second opinion (dvs vid svåra sjukdomar kan du som pahent begära en förnyad medicinsk bedömning på e> annat sjukhus). Känner du Hll de>a om second opinion Har du en second opinion 50
51 Drygt har fåq informajon kring hur cancer kan påverka sex- och samlivet INFORMATION CANCER SEX OCH SAMLEVNAD % 9% 66% 22% JA NEJ VET INTE EJ RELEVANT n=1053 Har du få> informahon om hur cancer kan påverka sex- och samlivet, och råd om sex och samliv från någon inom vården? 51
52 75% har fåq informajon om biverkningar AnJngen muntligt, skrikligt eller både och INFORMATION OM BIVERKNINGAR AV BEHANDLING TYP AV INFORMATION - BIVERKNINGAR 4% MUNTLIGT 64% 21% SKRIFTLIGT 33% 75% ANNAT 3% Både muntligt och skrikligt Tog reda på själv Bipacksedlar n=1057 n=787 JA NEJ VET INTE Har du få> informahon om vilka biverkningar man kan få av den behandlingen du får/har få>? Vilken typ av informahon om biverkningar har du få>? 52
53 Cirka 4 har fåq erbjudande om hjälp för sina biverkningar ERBJUDEN HJÄLP FÖR BIVERKNINGAR 39% 61% n=1053 JA NEJ Har du av vården blivit erbjuden hjälp för dina biverkningar, t.ex. kompressionsstrumpa, inkonhnensskydd, stomi- påse etc. 53
54 Vetskapen om NaJonellt vårdprogram är ganska lågt, samma sak om de fåq behandling enligt dessa EXISTERANDE NATIONELLT VÅRDPROGRAM ENLIGT RESPONDENTENS KÄNNEDOM 26% FÅTT BEHANDLING ENLIGT NATIONELLT VÅRDPROGRAM 75% 68% 6% 5 4 8% JA NEJ VET INTE n= % JA NEJ VET INTE n=986 Finns det e> NaHonellt Vårdprogram för din cancerdiagnos? Har du få> behandling enligt det NaHonella Vårdprogrammet? (ENDAST TILL DE SOM SVARADE JA ELLER VET INTE PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA) 54
55 35% har fåq informajon av aq delta i klinisk prövning, dock har inte alla av dessa deltagit i någon prövning INFORMATION ATT DELTA I STUDIE/KLINISK PRÖVNING 5% 35% DELTAGIT I STUDIE/KLINISK PRÖVNING 25% 65% JA NEJ VET INTE n=1054 JA NEJ VET INTE n=418 Har du få> informahon om möjligheten a> delta i studier/kliniska prövningar/läkemedelsprövningar? Har du deltagit i någon studie/klinisk prövning/läkemedelsprövning? (ENDAST TILL DE SOM SVARADE JA ELLER VET INTE PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA) 55
56 Närstående 56
57 Drygt 4 av de som besvarade enkäten var närstående Jll cancerdrabbade NÄRSTÅENDE FÖRDELNING AV RESPONDENTER % 42% n=773 CANCER NÄRSTÅENDE Har du, eller har du ha+ cancer eller är du närstående? 57
58 Åldersfördelningen bland närstående var relajvt likvärdigt fördelad i jämförelse med cancerdrabbade NÄRSTÅENDE ÅLDERSFÖRDELNING AV RESPONDENTER 35% 25% 15% 5% 9% 15% 21% 23% 2% UNDER UPPÅT NÄRSTÅENDE n=773 Hur gammal är du? 58
59 För närstående var de även en viss under- representajon från nordliga och sydöstra regionen SJUKVÅRDSREGION NÄRSTÅENDE NORRA 8% UPPSALA- ÖREBRO 21% STOCKHOLM 24% SYDÖSTRA 8% VÄSTRA 18% SÖDRA 21% n=773 5% 15% 25% Inom vilken sjukvårdsregion bor du? 59
60 Nära på alla närstående var födda i Sverige NÄRSTÅENDE FÖRDELNING URSPRUNGSLAND 5% 95% Annat land - Närstående Finland Iran Bosnien/Herzegovina Norge Övriga länder (%) n=773 n=41 SVERIGE ANNAT LAND I vilket land är du född? 60
61 Majoriteten av närstående respondenter var kvinnor NÄRSTÅENDE KÖNSFÖRDELNING AV NÄRSTÅENDE CIVILSTÅND % % % 73% KVINNA MAN n=773 GIFT ELLER SAMBO ENSAMSTÅENDE ELLER SKILD n=773 Vilket kön har du? Civilstånd? 61
62 En mindre andel närstående var medlemmar i någon intresseorganisajon i jämförelse med cancerdrabbade NÄRSTÅENDE MEDLEM I INTRESSEORGANISATION 14% 86% n=767 JA NEJ Är du medlem i någon intresseorganisahon för cancerpahenter och/eller närstående? 62
63 Endast av de närstående har fåq någon form av prakjsk eller ekonomisk hjälp från sjukvården NÄRSTÅENDE ERBJUDANDE OM PRAKTISK ELLER EKONOMISK HJÄLP FRÅN SJUKVÅRDEN % 15% 11% n=767 TILLRÄCKLIG OMFATTNING VISS OMFATTNING VET INTE/EJ SVAR INTE ALLS Har du som närstående blivit erbjuden någon form av prakhsk eller ekonomisk hjälp från sjukvården? 63
64 Väldigt få av de närstående har blivit erbjuden psykologiskt stöd från sjukvården NÄRSTÅENDE ERBJUDEN PSYKOLOGISKT STÖD FRÅN SJUKVÅRDEN 4% 23% 73% ÖNSKAN ATT FÅ PSYKOLOGISKT STÖD 41% 59% JA NEJ VET INTE n=768 n=590 JA NEJ Har du som närstående blivit erbjuden någon form av psykologiskt stöd från sjukvården? Hade du önskat a> få någon form av psykologiskt stöd från sjukvården? (ENDAST TILL DE SOM SVARADE NEJ ELLER VET INTE PÅ FÖREGÅENDE FRÅGA) 64
65 Det tycks inte vara många av de närståendes barn som fåq någon form av psykologiskt stöd NÄRSTÅENDE PSYKOLOGISKT STÖD TILL BARN % 5% 23% n=768 JA NEJ VET INTE HAR INTE BARN Fick dina barn någon form av psykologiskt stöd? (Kurator, psykolog, samtalsgrupper m.m.) 65
66 66
/(',01'2-+'&33&+'2-+'2-)%'4-"4&+5 6(+'78.&+#-,'9('"01:,#%'042',04:-3%; <&+$%%-':'.8+'("9&+,*#":"=>
/(',01'2-+'&33&+'2-+'2-)%'4-"4&+5 6(+'78.&+#-,'9('"01:,#%'042',04:-3%;
Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010
Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har
Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt?
Du som har eller har haft cancer. Hur påverkas du ekonomiskt och socialt? Berätta i vår undersökning! Enkäten utförs av Tack för att du tar dig tid att besvara detta frågeformulär. Syftet med undersökningen
Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Tillsammans för Cancerrehabilitering - ett sätt för oss att möta framtiden? Patrik Göransson Ordförande, SWEDPOS ordforande@swedpos.se @Psyprik
Vad är ett standariserat vårdförlopp?
Vad är ett standariserat vårdförlopp? Ledtid som mäts nationellt 1. Misstanke 3. Välgrundad misstanke: Remiss 5. MDK 7. Start av första behandling Ingång Utredning Behandling Uppföljning 2. Ev. filterfunktion
Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp
Koordinators roll inom standardiserade vårdförlopp Introduktionsutbildning 6 oktober 2016 Anna-Lena Sunesson Utbildningens innehåll Regiongemensam del 6 oktober Introduktion om SVF samt uppföljning av
Bilaga 4: CHV:s sammanställning av resultat från pilotstudie
Bilaga 4: CHV:s sammanställning av resultat från pilotstudie Sammanlagt skickades enkäter till 423 personer under mars 2012. Av dessa kom 303 enkäter i retur vilket ger en svarsfrekvens på 72 %. Tabell
Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13
Mag- och tarmförbundet Tarmcancerrapporten 2012/13 1 Om undersökningen Ämne: Svenska folkets kunskap om cancer Projektnummer: 1526341 Uppdragsgivare: Mag- och tarmförbundet Tid för fältarbete: 19-22 november
Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården
Cancerstrategi Region Gävleborg, del av utvecklingsplan för RCC Uppsala Örebro samt Nationell satsning för kortare väntetider i cancervården Per Fessé Cancersamordnare Omkring 60 000 personer i Sverige
Tillsammans för kortare väntetider i cancervården
Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller
HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.
ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och
Per aspera ad astra från svårigheter mot stjärnorna
Per aspera ad astra från svårigheter mot stjärnorna SVF en bra förkortning? Sveriges veteranförbund Fredsbaskerna Sveriges Veterinärförbund Södra Vätterbygdens Folkhögskola Sundsvalls Vindtunnelförening
Medlemsundersökning BRO i samarbete med AstraZeneca September 2007. Jan Olsson Johanna Pettersson
GfK Scandinavia HealthCare Medlemsundersökning BRO i samarbete med AstraZeneca September 007 Medlemsundersökning - BRO i samarbete med AstraZeneca Jan Olsson Johanna Pettersson Genomförande Målgrupp Medlemmar
Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Nivåstrukturering, standardiserade vårdförlopp m.m. Förbundsdirektionen 2016-05-31 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson Nationell nivåstrukturering Arbetsmodell Nya sakkunniggrupper Äggstockscancer Njurcancer
Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister
Version april 2016 Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister För ytterligare information om definitioner se ansökan till etikprövningsnämnderna. Ansökan ska skickas till det RCC som
Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.
Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra
Uppdrag till processledare och vårdprocessgrupper i Uppsala Örebro-regionen
Uppdrag till processledare och vårdprocessgrupper i Uppsala Örebro-regionen Struktur Processledarens uppgift är att leda gruppens arbete i samspel med RCC Uppsala Örebro, de lokala cancerråden och landstingens
Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9
8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04
Till dig som fått pankreascancer
Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2017-06-16 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Landstingets Pensionärsråd
Landstingets Pensionärsråd 12 oktober 2016 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vår verksamhetsidé Vi erbjuder och utvecklar effektiv specialiserad hälso-
SIFOs Telefonbuss 2012
Sid 1 Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- ------------------------------- Man Kvinna 65-65- 65- ------- -------
DISA-processen (Diagnos i Samarbete)
DISA-processen (Diagnos i Samarbete) 140513 Hanna Ekman Kontaktsjuksköterska/Rehabiliteringskoordinator Rut Flensmarck Kurator Enheten för Cancerrehabilitering och Psykosocialt stöd, Skånevård Kryh Postadress:
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg SWEDPOS Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering Pia Dellson Specialistläkare i onkologi och psykiatri Enheten för cancerrehabilitering
Sifos Telefonbuss 2004
Sid 1 Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- ------------------------------- Man Kvinna 65-65- 65- Antal intervjuer
MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN
MALL FÖR FRAMTAGANDE AV HANDLINGSPLAN för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2016 Handlingsplanerna ska vara
Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017
Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Enligt Socialstyrelsens generella modell finns alla koder tillgängliga för alla vårdförlopp och därmed även i NCS Cross. Det är dock kodningsvägledningarna
Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22
Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får
Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015
Datum: 2015-04-27 Dnr: LTV150519 Kontaktsjuksköterskefunktionen i Landstinget Västmanland Kartläggning och analys våren 2015 JONAS LOSTELIUS ENHETEN FÖR KUNSKAPSSTYRNING OCH UTBILDNING 2 (12) INNEHÅLL
Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR. Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen
Införandet av standardiserade vårdförlopp i VGR SVF Skillnader i medianväntetider Standardiserat vårdförlopp Ett nationellt definierat utredningsförlopp från välgrundad misstanke om en viss cancerdiagnos
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Kodningsvägledning KVÅ-koder SVF Standardiserat vårdförlopp cancer, lathund
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Kersti Strandell 2016-05-23 Verksamhet Avdelning Vårdsystem,Region Örebro län Slutgranskare Ann-Kersti Strandell Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Till dig som vill veta mer om pankreascancer
Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända
Först några frågor om dig själv och din familj. Om du har tvillingflickor, 11-12 år (födda 2000), besvara bara enkäten en gång.
Föräldrar till flickor som blivit erbjudna HPV-vaccination Först några frågor om dig själv och din familj. Om du har tvillingflickor, 11-12 år (födda 2000), besvara bara enkäten en gång. 1. Ange dagens
11-09-5102 DAREDIVER
REVIDERAD 2015-09-11 Omkring 60 000 personer i Sverige kommer få cancer i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller insikt om att man har cancer är en dag av
Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande
isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2014:9 Sjukskrivna personers upplevelse av bemötande Från Försäkringskassan och hälso- och sjukvården sf Rapport 2014:9 Från Försäkringskassan och hälso-
Standardiserade vårdförlopp
Standardiserade vårdförlopp Nationella ehälsodagen 2015 Harald Grönqvist, SKL harald.gronqvist@skl.se 2015-10-06 En fyraårig nationell satsning under 2015-2018 ska göra cancervården mer tillgänglig och
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)
Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tarmcancerrapporten 2010 1 Om undersökningen Ämne: Tarmcancerrapporten 2010 Projektnummer: 1520612 Uppdragsgivare: Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tid för fältarbete:
Min vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom
Min vårdplan och information till dig som ska utredas och behandlas för sarkom Den här pärmen ska innehålla information som kan ge dig en tydligare överblick över den vård du får. Syftet är att göra det
KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9
8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Standardiserade vårdförlopp Cancer
Standardiserade vårdförlopp Cancer 2009 Betänkandet SOU 2009:11 En nationell cancerstrategi för framtiden Patienternas förväntningar Cancervård med hög kvalitet Lika över Sverige Diagnos och behandling
Nationell databas. Mäta ledtider inom : Kortare väntetider i cancervården
Nationell databas Mäta ledtider inom : Kortare väntetider i cancervården Landstingen ska mäta och redovisa vårdförloppen Ledtider som ej följs upp nationellt i denna satsning Mätning och redovisning av
Onkologi. Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet
Onkologi Henning Karlsson Akademiska universitetssjukhuset Uppsala universitet 2017-10-10 Onkologi Onkos = klump Logos = lära Cancer Epidemiologi statistik Patofysiologi vad är cancer? Symptom Diagnos
Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen
Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 046-77 08 61 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-29 Dnr 1502566 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av nationella
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Johan Cosmo Samordnare cancersjukvård 046-77 08 61 Johan.Cosmo@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-10-29 Dnr 1603256 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av nationella
Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Annette Flodberg Projektnamn: Informationspärm för patienter med gynekologisk cancer. 1. Define (Definiera)
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna
Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig
Den nationella cancerstrategin och Standardiserade vårdförlopp. Gunilla Gunnarsson
Den nationella cancerstrategin och Standardiserade vårdförlopp Gunilla Gunnarsson 160420 2009 Betänkandet SOU 2009:11 En nationell cancerstrategi för framtiden 2016-04-20 REGIONALA CANCERCENTRUM BILDAS
Min vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Statistik. Statistik
Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.
Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
Nej till sjukpenning Vad hände sen?
Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4
Enkätens disposition A. Inledande frågor 2 1. Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3 B. Frågor om patientlagen 4 1. Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer
Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull
Vad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet
Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny
Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016
Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Verksamhetsberättelse för RCC Norrs patientråd för 2015
Verksamhetsberättelse för RCC Norrs patientråd för 2015 1 Patientrådets sammansättning Patient- och närståenderepresentanter i patientrådet ska ha egen erfarenhet av cancer, som patient eller närstående.
LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.
FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med
V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:482 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En jämlik cancervård 1 Innehåll 1 Innehåll 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Inledning 2 4 Regionala skillnader 3 5 Omotiverade
KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Mottagning K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2. Kön Jag är.
BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen
BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen
En jämlik cancervård i hela Halland
En jämlik cancervård i hela Halland Strategiska cancerenheten Region Halland Uppdrag: En jämlik cancervård Halland satsar på cancervården för att leva upp till den nationella cancerstrategin. Den strategiska
Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården
Kontaktsjuksköterskor inom blodcancervården Rapport 2012 2 (6) Sammanfattning Alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska eller motsvarande, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
TELEFONLISTA FUNKTION KOORDINATORER STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP (SVF) SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN
Faktaägare Reviderad: 2016-08-15 Anna Unné Tidigare version: 2016-01-25 RCC Syd 2016-07-11 anna.unne@skane.se TELEFONLISTA FUNKTION KOORDINATORER STANDARDISERADE VÅRDFÖRLOPP (SVF) SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
8 Cancerfondsrapporten 2016
8 Cancerfondsrapporten 2016 Kapitelnamn 9 Cancer i dag och i framtiden År 2014 fick för första gången över 60 000 personer i Sverige en cancerdiagnos under ett år. Allt fler lever med cancer, och ökningen
COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.
1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra
MULTIPEL SKLEROS. Frågeformulär. Löpnummer:
MULTIPEL SKLEROS Frågeformulär Löpnummer: _ Till Dig som skall besvara enkäten Syftet med detta frågeformulär är att försöka beräkna och förklara den totala kostnaden för sjukdomen Multipel Skleros (MS).
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden
Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag
Rehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Handlingsplan för kortare väntetider i cancervården 2016 för Region Kronoberg
2016-03-08 Region Kronoberg Handlingsplan för kortare väntetider i cancervården 2016 för Region Kronoberg 1. Beskrivning av arbetet efter rapporteringen den 1 november 2015 1.1 Nuläge för införda vårdförlopp
Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS
Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den
Bakgrund. Distriktsläkaren berättade: Jag tycker inte att jag ska behöva stycka min patient i delar för att få tillgång till sjukhusets kompetens
Bakgrund Patienten berättade för oss: Jag och min make kände oss otrygga och utelämnade under utredningstiden! Jag visste faktiskt inte vart jag skulle vända mig med mina förvärrade symtom! Distriktsläkaren
Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt
Upprättare/Kontaktperson: Per Fessé tel: E-post: Dokumentnamn: Handlingsplan SVF 2017 Datum.
1(9) HANDLINGSPLAN REGION GÄVLEBORG för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2017 Handlingsplanerna ska vara Socialdepartementet
Cancerrehabilitering 2012
Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning
Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är
GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA
GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer
Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton
Kvalitet och patientsäkerhet Ylva Gorton Västervik topprankas av AT-läkarna Västervik sjukhus rankas som näst bästa AT- ort i hela landet. Psykiatri- och kirurgdelarna i Västervik rankas för andra året
Yttrande över förslag till Patientlag
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindquist 2013-04-16 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Omsorgsnämnden Yttrande över förslag till Patientlag Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Världscancerdagen 2013 på Berns Sammanfattning av föredrag och paneldiskussioner
Världscancerdagen 2013 på Berns Sammanfattning av föredrag och paneldiskussioner Obs! Detta är en endast sammanfattning av dagen och texten gör inte anspråk på att vara en fullständig återgivning av samtliga
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och
Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta
Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer
KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Konsekvenser av sjukskrivning 2006
Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.