Sötma en viktig del av livet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sötma en viktig del av livet"

Transkript

1 Om socker och sötningsmedel Sötma en viktig del av livet Rubriker om skadliga sötningsmedel i media skrämmer. Men vad är sanningen? Ett mycket stort antal studier och artiklar finns att tillgå om sötningsmedel och dess eventuella biverkningar. Vid sökning på den medicinska hemsidan Medline/PubMed med sökorden sweeteners och biverkningar fanns i juni 2011 hela rapporter. Men ingen med konstaterade biverkningar på människa. Krigsrubrikerna skrämmer i onödan. Det finns, förutom positiva smakfördelar, till och med hälsofördelar för vissa sötningsmedel. Olle Haglund medicine doktor För att njuta, känna aptit, överleva och fortplanta oss har naturen försett oss med våra fem sinnen. Man talar ibland också om ett sjätte sinne. Ett av dessa viktiga sinnen är smaken, men lukten har också betydelse för smakupplevelsen. I början av juni 2011 samlades världsledande forskare på ett Nobelsymposium vid Mälaren utanför Stockholm för att diskutera den senaste forskningen kring smak och lukt. Man har visat att vi har omkring 300 fungerande luktgener men bara cirka 35 smakgener (1). En enda gen styr en receptor som fångar upp söt smak medan ett trettiotal gener styr receptorer som fångar upp beska smaker. Smakreceptorcellerna i munnen, särskilt på tungan och i gommen är organiserade som smaklökar, ovala strukturer som typiskt sett består av celler. På tungan är smaklökarna lokaliserade till bildningar kallade smakpapiller. Smakreceptorerna är s.k. G-protein-kopplade receptorer sammansatta av kombinationer av två av tre strukturer kallade T1R1, T1R2 och T1R3 (TR står för taste receptor). Receptorn för sötma består av T1R2 plus T1R3. Denna receptor känner igen en rad söta ämnen som enkla sockerarter eller olika sötningsmedel, D-aminosyror och även intensivt söta äggviteämnen. Hur kan en enda receptor reagera på så många olika söta ämne? Förklaringen är multipla lägen på varje receptorkomplex där glukos och konstgjorda sötningsmedel binder till olika ställen. Receptorerna för sötma hjälper oss att söka efter näringsrika födoämnen och att njuta av mat och dryck, medan receptorerna för beska smaker hjälper oss att undvika sådant som skulle kunna vara hälsovådligt och farligt. Detta har under evolutionen hjälpt olika arter att överleva. Från sötmareceptorerna går nervtrådar via hjärnstammen, thalamus till det primära smakcentrat i det s k ö-området (insula) i hjärnan. Evolutionsperspektiv Det är idag populärt att lägga ett evolutionsperspektiv på vår kost. Söta frukter och bär, blomnektar och insamlad honung har ingått i mathållningen under människans hela utveckling. Redan 300 f.kr började man i Indien att pressa söt saft ur sockerrör. De första sockerraffinaderierna i Europa anlades under 1600-talet, men 38 vol. XX No 4 maj 2011 DietistAktuellt

2 först under 1800-talet började man att konsumera socker i större mängder. De vanligaste källorna till socker är numera sockerröret och sockerbetan. Idag är sockerkonsumtionen hos en person i Sverige cirka kg per år. I USA är det ett ännu högre intag. Ett högt sockerintag, särskilt av glukos och fruktos, ses idag som ett av de största potentiella hälsoproblemen i världen. Redan med modersmjölken möts det nyfödda barnet av en kroppsvarm, lätt söt dryck, där sötman särskilt kommer från mjölksocker, laktos, som består av glukos kopplat till galaktos. Under hela livet följs vi sedan av sötma som något behagligt, något som via våra belöningscentra lugnar oss och får oss att må bra. Glukos är det nästan uteslutande bränslet för våra cirka 1000 miljarder hjärnceller. Dessa hjärnceller kräver en ständig närvaro av detta ämne för att inte sluta att fungera (2, 3). Det finns hormonella mekanismer, främst bukspottkörtelhormonerna insulin och glukagon, som gör att glukosnivån i blodet hålls så konstant som möjligt. Insulin sänker blodsockret medan glukagon höjer det. I fastande, vilande tillstånd bestäms nivån i blodet av förhållandet mellan glukosbildning i levern och glukosupptaget i periferin, särskilt i musklerna. Insulin sänker blodsockret dels genom att hämma leverns glukosbildning, dels genom att stimulera glukosupptaget i insulinkänsliga vävnader. Sockerpaniken Idag är Västvärlden, inte minst Sverige, gripen av sockerpanik. Det talas allmänt om det farliga vita sockret, glykemiskt index (GI), glykemisk belastning (eng. load) (GL), LCHF (lågkolhydrat-fettrik kost), sockersug och sockerberoende. Myndigheterna och forskarna är djupt splittrade. Gemene man är förvirrad. Bidragande är att det finns ett förvirrande antal benämningar av socker och sötning i produkter: utan socker, utan tillsatt socker, sockerfritt, lättsockrad, innehåller sötningsmedel, utan sötningsmedel, sötad, lättsötad, osötad och light-produkt. Inställningen till socker är mycket restriktiv i Sverige. Många människor väljer idag livsmedel som är sötade med sötningsmedel. Upp till 70 procent av alla människor konsumerar livsmedel som är sötade med icke energigivande, kalorifria sötningsmedel i stället för vanligt socker (4). Att intag av glukos (blodsocker, druvsocker, dextros) i större mängd kan vara hälsovådligt för personer med diabetes, inkl. dess förstadium prediabetes, och personer med övervikt och fetma finns det idag mycket forskningsstöd för. Här finns inga vetenskapliga invändningar. Glukos ingår i flera andra sockerämnen: Laktos (mjölksocker) består av en koppling mellan glukos och galaktos, maltos (maltsocker) av två molekyler glukos och sackaros/sukros ( det vita sockret ) av glukos och fruktos. Stärkelse från potatis och rotfrukter består av mycket långa kedjor av glukos. När stärkelsen bryts ner frisätts ett stort antal glukosmolekyler. Hur är det då med fruktos (fruktsocker)? Är det också farligt? Livsmedelsverket råder oss att äta 500 g frukt och bär om dagen. LCHF, lågkolhydrat-högt fett-kosten, talar om högst en frukt i veckan för personer med diabetes och fetma. Frukt och bär innehåller visserligen så mycket mer än fruktos, men då det gäller fruktos finns det idag en ganska enig expertis om att detta ämne i högre mängd kanske kan vara ännu farligare för många människor än glukos. När vi tillför glukos och glukosinnehållande sockerämnen stiger halten av glukos i blodet (5). För att kunna användas som bränsle måste sockret släppas in i kroppens celler. Dörröppnaren är insulin som frigörs från bukspottkörtelns betaceller när blodsockret stiger. Långsam stegring utan höga toppar minskar behovet av insulin och gör också att blodsockret sjunker långsamt. Höga blodsockertoppar följs av höga insulinvärden. Höga insulinvärden ökar bildningen av fett i kroppen, särskilt av underhudsfett men i mindre grad av bukfett. Så länge insulinet fungerar som dörröppnare, d.v.s. man har hög insulinkäns- DietistAktuellt maj 2011 No 4 vol.xx 39

3 Fig 3. Följder av högt fruktosintag (8, 9) Fig 2. Följder av högt fruktosintag (8, 9) (Glut2/5: Glukostransportörer 2/5. ICAM: Inter-cellulär adhesionsmolekyl. NO: Kväveoxid. MCP-1: Monocyt kemitaktisk peptid-1) lighet, är allt frid och följd. Vid närvaro av bukfetma kompliceras bilden. Fettsyror som frigörs från bukfettet kommer samma väg som insulinet med de s k portablodkärlen. Stora mängder av fettsyror gör att insulinet inte binds tillräckligt till levercellerna utan går ut i blodet. En konsekvens av detta är att levern fortsätter att tillverka glukos, trots att glukoshalten i blodet är förhöjd. Vid begynnande diabetes, prediabetes, är frisättningen av insulin störd och insulinet fungerar inte bra i leverceller och muskelceller. Blodsockret efter intag av glukos stiger. Man har ett begynnande insulinmotstånd (insulinresistens). Bukspottkörtelns betaceller försöker kompensera för detta genom att pumpa ut mer insulin. Genom ändrad kost och ökad motion kan den negativa utvecklingen länge motverkas. Om inte detta räcker används olika läkemedel som ökar insulinkänsligheten, ex.v. metformin. Till sist orkar bukspottkörteln inte längre tillverka och frisätta tillräckligt med insulin. Man måste nu tillföra insulin som läkemedel. Vid höga glukoshalter i blodet under längre tid bildas föreningar mellan glukos och olika äggviteämnen, s.k. avancerade icke-enzymatiska glykerings-ändprodukter (AGEs) (6, 7). En rad äggviteämnen m.m. förändras. Ett välkänt exempel är HbA1c, som är det syretransporterande hemoglobinet som glykosylerats av glukos. HbA1c är måttet på hur blodglukosen varierat under månader. När mat upphettas bildas också en rad föreningar mellan reducerande sockerarter (glukos, fruktos, glyceraldehyd, laktos, arabinos och maltos) och reaktiva aminosyror i äggviteämnen, peptider och nukleinsyror (DNA och RNA). Upphettning leder till färre antioxidanter och ökade mängder av AGEs. Dessa ämnen ansamlas i kroppen, särskilt i celler med långsam omsättning. Receptorerna för AGEs kallas RAGEs. Aktivering av dessa receptorer leder till ökad bildning av fria radikaler (ROS; Reaktiva syreföroreningar). En viktig följd är en stark aktivering av inflammationsprocesser i kroppen (6). För många sjukdomar intar inflammation en nyckelposition. Det finns idag en hel del forskning som talar för att fruktos kanske kan vara ännu farligare än glukos (8, 9). Vanlig vitt socker har länge ansetts vara farligt för hälsan men kanske är det till stor del innehållet i vitt socker av fruktos som mest ligger bakom detta. Risker med högt intag av fruktos är ökat kaloriintag, övervikt, fetma, störda blodfetter, särskilt höjda triglycerider, små täta LDL-partiklar och oxiderat LDL, ökade fria radikaler, minskad bildning av kväveoxid (NO), ökad mängd urinsyra med ev. gikt, dålig insulinkänslighet, typ 2-diabetes, ateroskleros, högt blodtryck, fettlever (icke alkoholisk leverförfettning; NAFLD) och njursjukdom. Kväveoxid (NO) är en mycket viktig faktor bakom fungerande blodcirkulation (endotelfunktion). Det har visats att förhöjda halter av urinsyra hämmar bildningen av detta viktiga ämne. Både glukos och fruktos kan omvandlas till fett i kroppen. Glukos tenderar att omvandlas till underhudsfett medans fruktos omvandlas till fett i levern som sedan deponeras som bukfett. Fruktos ökar nivåerna av de farliga små, täta LDL-partiklarna och oxiderat LDL, två faktorer som är kopplat till ökad risk för hjärt/kärlsjukdom. De bakomliggande mekanismerna framgår av figur 1 och 2. Sockerberoende Sockerberoende är ingen vedertagen beroendesjukdom och finns inte med som en enskild diagnos i diagnosregistret ICD-10. Många forskare anser att man kan bli beroende av socker på samma sätt som av rökning, alkohol och narkotika. Man menar att den bakomliggande mekanismen är likartad (14, 15). Socker kan hos vissa personer aktivera belöningssystemen i hjärnan och ge en störning av hjärnans signalsubstanser. Sockerberoende kan diagnostiseras med ett s.k. ADDIS-test. Det kan enligt förespråkarna åtgärdas genom systematisk kemisk reparation med omprogrammering av hjärnan och återställande av den biokemiska balansen. Hur vanligt sockerberoende är oklart. (För detaljerna om sockerberoende hänvisas till Bitten Jonssons och medarbetares bok Sockerbomben i din hjärna. Bli fri från ditt sockerberoende och artikeln Allt om sockerberoende (14, 15).) Som nämnts ovan har sötma en basal och positiv funktion i våra liv, allt ifrån födelsen och 40 vol. XX No 4 maj 2011 DietistAktuellt

4 bröstmjölken och fortsättningsvis. Helt klart är också att glukos och särskilt fruktos i större mängd kan vara starkt hälsovådligt för vissa människor. För några personer med sockerberoende kan sötma vara ett lika stort beroende som alkoholism och narkomani. Finns det då inga sätt att få njuta av sötmans basala och positiva funktioner utan skadliga effekter? Här kommer flera sötningsmedel utan kaloriinnehåll in som en möjlighet. Det finns en massiv vetenskaplig forskning kring sötningsmedel. Vid sökning på den medicinska informationssidan PubMed/ Medline på sökordet sweeteners får man i juni 2011 upp hela etthundrasextioniotusen sjuhundratrettioåtta träffar, ! Ett mycket stort antal studier och artiklar tar alltså upp sötningsmedel och dess eventuella biverkningar. Vid ytterligare sökning på Medline/ PubMed med sökorden sweeteners och biverkningar finner man juni 2011 hela tolvtusentrehundra, , rapporter. De flesta av dessa studier är gjorda på olika försöksdjur och det finns idag ingen forskning som talar för negativa effekter hos människa, med intag av de konstgjorda sötningsmedel som jag tar upp i denna artikel. Det finns dock forskare som menar att det finns negativa effekter. I boken Hjärnkoll på vikten menar Martin Ingvar och medarbetare att konstgjord sötma är lika illa som naturliga sötningsmedel (16). Man hävdar att den söta smaken från konstgjord sötma gör att hjärnan räknar med att få socker och frigör då en oproportionerlig mängd insulin. Detta skulle leda till blodsockerfall, sugenhet på föda och fettillverkning. Man går upp i vikt. De hävdar också att om vi äter eller dricker sötade, men sockerfria, produkter under en längre tid ställer detta till med trassel i kroppens jämviktssystem. Det slutar enligt författarna nämligen med att kroppen slutar med att koppla ihop mat med insulinbehov. Följden blir att insulinet släpps på för sent och sockret hinner upp i taket med dess negativa följder, trots att man äter vanlig mat. Man grundar sina uppfattningar på forskning som är gjord av Susan Swithers och medarbetare (17). Av vikt är att notera att denna forskning grundar sig på ett råttförsök, och på många områden har det visats att råttans och människans ämnesomsättning ofta skiljer sig på många sätt. I den placebokontrollerade studien ingick 27 råttor, varav 8 råttor fick det konstgjorda sötningsmed- Nedanstående lista visar söthetsvärdet hos sötningsmedel jämfört med glukos: Cyklamat: ggr sötma Aspartam: ggr sötma Acesulfam K: 200 ggr sötma Steviosid (Stevia): ggr sötma Sukralos: ggr sötma Sackarin: ggr sötma Neohesperidin DC: 1500 ggr sötma Alitam: 2000 ggr sötma Neotam ggr sötma ARLA LAKTOSFRITT DietistAktuellt maj 2011 No 4 vol.xx 41

5 let sackarin under fem veckor. Enligt en annan forskargrupp skulle en epidemiologisk studie över arbeten på människa tala för att samma skulle gälla för människa (18). Som tidigare nämnts säger epidemiologiska studier inget om orsakssamband (kausalitet). Några kontrollerade försök på människa finns mig bekant ännu inte gjorda. Hermesetas lättströ är en blandning av aspartam, acesulfam K och 40% Fructofibrer. Sötningsmedlet Aspartam är ett av de mest studerade konstgjorda sötningsmedlen i världen. Detta gäller både för försöksdjur och för människor. Ämnet har använts i livsmedel under över 20 år utan att visa några negativa effekter. Tidiga påståenden och missuppfattningar om att livslång användning av aspartam kunde orsaka cancer hos råttor har inte kunnat bekräftas. EFSA (European Food Safety Authority) och Livsmedelsverket drar nu slutsatsen att aspartam inte ger cancer hos råtta. Aspartam är ett sötningsmedel som är uppbyggt av de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra och av metanol. Endast för personer med den mycket sällsynta Föllings sjukdom eller fenylketonuri (PKU), kan innehållet av fenylalanin ge negativa effekter. Vid nedbrytningen av aspartam frigörs mycket små mängder av metanol som inte har några som helst negativa effekter. Aspartam är godkänt som sötningsmedel i en rad födoämnen, läskedrycker, konfektyr, naturmedel m.m. Det finns idag ett ADI (acceptabelt dagligt intag) på 40 mg/kg kroppsvikt. Acesulfam K är ett sötningsmedel med en sötma som är cirka 200 gånger starkare än sukros. Ett stort antal studier har visat att acesulfam K inte har några negativa hälsoeffekter. I en rapport från EU-kommissionen fastslås att ämnet saknar mutagen och karcinogen potential och att det inte framkallar några andra toxikologiska effekter vid ett kostintag upp till 3 procent (19). Fructofibrer innehåller lösliga fibrer som inulin och oligofruktos. Dessa ämnen tillhör de s.k. prebiotiska ämnena som har en stimulerande effekt på tarmens viktiga probiotiska bakterier och då särskilt bifidobakterierna (20). Fructofibrer i sockerersättningsmedlet i form Bifidobacterium adolescentis. Fructofibrer innehåller lösliga fibrer som inulin och oligofruktos. Dessa ämnen tillhör de s k prebiotiska ämnena som har en stimulerande effekt på tarmens viktiga probiotiska bakterier och då särskilt bifidobakterierna. av ett lättströ innehåller inulin och oligofruktos, naturligt förekommande kolhydrater som dock inte kan smältas eller tas upp av människan och då ge t ex en ökad vikt. Inulin och oligofruktos är inte syntetiska utan rent vegetabiliska ämnen som utvinns ur växten cikoriarot. Samma fibrer som också finns i grönsaker som t ex kronärtskocka, sparris, svartrot, purjolök, vitlök eller gul lök. Grönsaker som knappast i någon debatt skulle anses som skadliga. Fructosfibrerna har en så kallad bifidogen effekt vilket innebär att de främjar tillväxten av de nyttiga bifidobakterierna i tarmen och stimulerar en bra balans mellan olika bakterier i tarmen något som både förstärker immunförsvaret och ökar motståndskraften mot infektioner. Sötma är sedan urminnes tider en positiv upplevelse i våra liv. Det största problemet med sötma är när det kommer från glukos, glukosinnehållande sockerarter och särskilt fruktos. Förutom att tillföra kalorier kan dessa ämnen ge skadliga effekter. Går det då inte att känna positiv sötma utan biverkningar? Ett svar på denna fråga är flera konstgjorda sötningsmedel som aspartam och acesulfam K. Trots noggrann granskning finns det idag inga bevis för negativa effekter hos människa vid måttligt intag. Är det inte dags att sockerpaniken får rimliga proportioner? Referenser: 1. Yarmolinsky DA et al. Common sense abour taste: From mammals to insects. Cell 2009;139: Erlanson-Albertsson C. Socker och fett på gott och ont. ICA Bokförlag Erlanson-Albertsson C. Mat för hjärnan. ICA Bokförlag Hinson AL et al. Monitoring sweetener consumption i Great Britain. Food Addit Contam 1992; Lager I. Metabola rubbningar vid diabetes. I: Diabetes, red. Agardh C-D och Berne C. 4:e upplagan S Bengmark S. Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling. Upphettning av mat ger dysfunktionella proteiner som ansamlas i kroppen. Läkartidningen 2007;104: Agardh C-D. Mikroangiopati. I: Diabetes, red. Agardh C-D och Berne C. 4:e upplagan S Tappy L et al. Metabolic effects of fructose and the worldwide increase in obesity. Physiol Rev. 2010;90: Johnson RJ et al. The effect of fructose on renal biology and disease. J Am Soc Nephrol 2010;21: Lauritzson O. Gå ner i vikt med GI-metoden. ICA Bokförlag Dahlqvist A. Doktor Dahlqvists LCHF: guide och kokbok. Optimal Förlag Eenfeldt A. Matrevolutionen. Ät dig frisk med riktig mat. Bonnier Fakta Livsmedelsverket. Svenska näringsrekommendationer. Fjärde upplagan Jonsson B och medarbetare. Sockerbomben i din hjärna. Att bli fri frånsockerberoende. 2:a revid. upplagan Lunderot P. Allt om sockerberoende talets Vetenskap 2011;16: Ingvar M och medarbetare. Hjärnkoll på vikten. NK Swithers SE et al. A role for sweet taste: calorie predictive relations in energy regulation by rats. Behav Neurosci 2008;122: Davidson TL et al. Intake of high-intensity sweeteners alter the ability of sweet taste to signal caloric consequences: Implication for the learned control of energy and body weight regulation. Quart J Exp Psychol E-published 2011: European Commission. Opinion. Re-evaluation of acesulfam K with reference to the previous SCF opinion of : Haglund O. Sköna magkänslor. Den livsviktiga probiotikans och prebiotikans hälsoeffekter. 4:e helt omarbetade upplagan. Under tryckning vol. XX No 4 maj 2011 DietistAktuellt

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Söt smak. Socker - historia- Socker och Sötningsmedel. Socker - historia- Socker - historia- Söt smak

Söt smak. Socker - historia- Socker och Sötningsmedel. Socker - historia- Socker - historia- Söt smak Socker - historia- Socker och Sötningsmedel Lena Karlsson Enheten för Cariologi 1600-talet De flesta europeiska länderna hade kolonier runt om i världen så att de själva kunde odla sockerrör. Arbetskraften

Läs mer

Matbudskapet Diabetes

Matbudskapet Diabetes Matbudskapet Diabetes Checklistan Eller-ramsan Tallriksmodellen Frukt Äppelregeln Glass Mat vid känning Exempel på orsaker till känning Maträtter som behöver kompletteras eller bytas ut Fett och fettkvalitet

Läs mer

"Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" www.maxadinfettforbranning.se

Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre www.maxadinfettforbranning.se 1 "Hur du blir av med ditt SOCKERSUG på 12 veckor eller mindre" Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk

Läs mer

Kolhydrater socker eller kedjor av socker

Kolhydrater socker eller kedjor av socker Kapitel 4 Kolhydrater socker eller kedjor av socker Socker Under fotosyntesen tillverkar de gröna växterna de enkla sockerarterna druvsocker (glukos) och fruktsocker (fruktos), se Figur 1. Vår stora energikrävande

Läs mer

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser Inledning Vad är det egentligen vår mat innehåller, är innehållet alltid så oskyldigt som man tror? Hur ofta brukar man inte förbise innehållsförteckning

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Sanningen om GI. Fredrik Paulún

Sanningen om GI. Fredrik Paulún Sanningen om GI Fredrik Paulún Fitnessförlaget, Box 3159, 103 63 Stockholm www.fitnessforlaget.se Copyright Fredrik Paulún 2008 Omslag Johan Carpner Omslagsfoto Peter Knutson Satt hos Ljungbergs sätteri

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast

2007-03-09 SOCKERFÄLLAN. Konsumentföreningen Väst. Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast SOCKERFÄLLAN Camilla Holm hälsosekreterare/dietist/sjukgymnast Socker- boven till allt ont? Övervikt? Diabetes? Hjärtkärlsjukdom? Dålig tandhälsa? Sockerberoende? Cancer? Vad är socker? En slags kolhydrat,

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare

BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare BOOOM - Introduktion För kräsna uthållighetsidrottare Tränare och fysansvariga strävar efter att uppnå det bästa de kan med sina idrottsmän och idrottskvinnor. Att välja pålitliga och hälsosamma kosttillskott

Läs mer

Kolhydrater socker eller kedjor av socker

Kolhydrater socker eller kedjor av socker Kapitel 4 Kolhydrater socker eller kedjor av socker Socker Under fotosyntesen tillverkar de gröna växterna de enkla sockerarterna druvsocker (glukos) och fruktsocker (fruktos). Vår stora energikrävande

Läs mer

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning! om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

om socker & hälsa nordic sugar

om socker & hälsa nordic sugar om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv

helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Supermat helena nyblom Legitimerad läkare, medicine doktor Supermat vägen till ett friskare liv Innehåll Inledning 6 Att välja rätt mat 8 Antioxidanter och fria radikaler 10 Regnbågsmat 14 Fettfobi 20

Läs mer

Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998

Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998 Göran Petersson* Hälsodebatt 2006 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers goranp@chalmers.se 031/7722998 Dags för livsmedelsmärkning med GI - GlukosIndex - Det står nu klart att

Läs mer

Glukossirap och glukos

Glukossirap och glukos Göran Petersson februari 2007 Professor i Kemisk Miljövetenskap Kemi- och Bioteknik, Chalmers 412 96 Göteborg Glukossirap och glukos socker bakom diabetes, fetma och hjärtinfarkt Billig glukossirap framställd

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 5 Kost till friska, diabetiker och vid metabola syndromet, SNR-kost Kost till friska, diabetiker och vid 40 metabola syndromet, SNR-kost Nutritionspärm kap 5 40 KOST

Läs mer

Mat, fasta och Addison.

Mat, fasta och Addison. Mat, fasta och Addison. 5:2 dieten? Jag intervjuade professor Kerstin Brismar, endokrinolog, om fasta och 5:2 dieten. Hon är ansvarig för en studie på KS i Solna. Längre livslängd?...en diet baserad på

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se

Ny unik produkt. halsosjalen@allt2.se Ny unik produkt halsosjalen@allt2.se Uttalas sho-sai Innehåll halsosjalen@allt2.se = Kakao + Acai + Blåbär Varför är XOCAI världens nyttigaste choklad? Kakao har högsta antioxodantvärdet av alla livsmedel

Läs mer

Det ljuva livet om socker

Det ljuva livet om socker Charlotte Erlanson-Albertsson 1 Det ljuva livet om socker Charlotte Erlanson-Albertsson Människan älskar socker. Ordet söt används inte bara för att beskriva en smak utan också för att beskriva något ljuvligt,

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Uppfattningar om syntetiska sötningsmedel hos lärarstudenter

Uppfattningar om syntetiska sötningsmedel hos lärarstudenter GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för hushållsvetenskap Uppfattningar om syntetiska sötningsmedel hos lärarstudenter Anna Asphult Annika Cederbom Examensarbete, 10 poäng Kost- och friskvårdsprogrammet,

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll

1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll 1. LCHF-kost för bättre hälsa och viktkontroll Jag vill börja med att sätta in min kostmodell i ett historiskt perspektiv. Under människans evolution (utveckling) har hon levt som jägare, fiskare och samlare.

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Nutri5 Frågor och Svar

Nutri5 Frågor och Svar Nutri5 Frågor och Svar Fråga: Vad innehåller Nutri5? Svar: Nutri5 är en sojabaserad mix med jordgubbssmak som innehåller en unik kombination av högkvalitativt sojaprotein, sojafibrer och sojagroddar. Nutri5

Läs mer

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE

Squares. xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Squares xoç a i HEALTHY CHOCOLATE Längre liv, bättre liv Under de senaste årtiondena har forskare undersökt en skenbart längre livslängd hos många människor bosatta i regionerna som omger Caucusbergen,

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap PRESENTATIONEN BASERAS PÅ en litteratursammanställning av Sara Johansson, Dr (Chalmers) Goat Milk Nutrition

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Namn: Pesrsonnummer:

Namn: Pesrsonnummer: 1). a) Vad är laktos (beskriv även kemiskt)? b) Vilken farmaceutisk användning har laktos? c) Beskriv varför, och hur, laktos kan ge problem för många människor? d) Vilka råd och tipps kan du ge dessa

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Människan är unik i skapelsen

Människan är unik i skapelsen och beroendeforskning Om socker och fett en väg till belöning Människans förkärlek för det söta och för fett kan förklaras av att vår stora hjärna kräver mycket energi i form av glukos. Idag, när vi har

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Är socker orsaken till barnfetma? Claude Marcus SNF 2015-04-20

Är socker orsaken till barnfetma? Claude Marcus SNF 2015-04-20 Är socker orsaken till barnfetma? Claude Marcus SNF 2015-04-20 Socker barnfetma samband Många studier har påvisat e1 samband mellan intag av sötade drycker och barnfetma. Sådana samband bör tolkas försik=gt,

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING MAT VID FETMA EN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKT, 2013 SLUTSATSER OM KOSTER Hot Topic- seminarium 25 september 2013 Swedish NutriOon FoundaOon/ Göteborgs Universitet

Läs mer

http://www.paulun.com/art/g-kursglyind.shtml 2003-01-21

http://www.paulun.com/art/g-kursglyind.shtml 2003-01-21 Paulúns näringslära - Näringslära Sida 1 av 6 Grundkurs i Glykemiskt Index Av Fredrik Paulún Blodsockerblues - livets berg-och-dalbana Blodsockret är en av dina mest centrala krafter. Tack vare det håller

Läs mer

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen

Läs mer

Fett, Dieter och Myter

Fett, Dieter och Myter Fett, Dieter och Myter Matvanor spelar roll Hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas med bra mat och inte för mycket alkohol (Ref: WHO,O Flaherty et al 2012) Upp till 30 procent av cancerfallen skulle kunna

Läs mer

Du har en produkt som får oss att må bra

Du har en produkt som får oss att må bra Du har en produkt som får oss att må bra Bra mat för människan Nyckeln till din merförsäljning Allt fler svenskar intresserar sig för en kosthållning vars inverkan på kroppens blodsockernivå är så minimal

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2)

Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2) Ylva Sjöström 1) och Anna Lennquist 2) 1) Leg veterinär, specialist inom sjukdomar hos hund och katt, Blå Stjärnans Djursjukhus, Gjutjärnsgatan 4, 417 07 Göteborg, Sverige 2) Fil dr i zoofysiologi, Zoologiska

Läs mer