Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Sametinget

Transkript

1 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering på Sametinget

2 Datum: Diarienummer:

3 Innehåll 1. Sammanfattning Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Godkännande Bakgrund och nulägesbeskrivning Process för framtagande av handlingsplan Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag Utvecklingsbehov Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål Myndighetens kärnuppdrag Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Genomförande Organisering och styrning Kompetensförsörjning Samverkan Uppföljning och utvärdering Hållbarhet och lärande Utvecklingsarbetets förutsättningar Mål- och aktivitetslista... 15

4 1. Sammanfattning Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Detta innebär att myndigheten har dubbla roller. Sametingets organisation liknar kommunernas, där det också finns politiker och tjänstemän, Sametingets verksamhet styrs till stor del av regeringens regleringsbrev. Sametingets uppdrag enligt sametingslagen är att verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Sametinget anser att det finns många kunskapsluckor om vad och vilka jämställdhetsproblem som finns i det samiska samhället. Därför avser Sametinget arbeta med att kartlägga inom vilka områden utvecklingsbehoven är som störst. Utifrån genomförd kartläggning och nulägesanalys ska Sametinget skapa mål, aktiviteter och inriktning på jämställdhetsarbetet. Sametinget väljer att under åren fortsätta det redan påbörjade arbetet från föregående års jämställdhetsplan med att se över de interna styrprocesserna och beslutsvägarna. Myndigheten behöver arbeta med att hela organisationen agerar ur ett genusperspektiv i sin myndighetsutövning och jämställdhetsintegrerar styrdokument och rutiner. Detta arbete ska hjälpa Sametinget att uppnå de två effektmål som Sametinget tagit fram. Sametingets effektmål: Verksamheten är likvärdig och bra för medborgare oavsett deras kön Fler medborgare tar del av Sametingets verksamhet

5 2. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Johanna Sarri Godkännande Kiruna, Anja Taube Kanslichef Sametinget

6 4. Bakgrund och nulägesbeskrivning Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Detta innebär att myndigheten har dubbla roller. Det folkvalda parlamentet arbetar för närvarande med att ta fram ett politiskt handlingsprogram för jämställdhetsområdet. Arbetet beräknas vara färdigställt under år Detta sker parallellt med myndighetens arbete med sin handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Målen i det av politikerna framtagna jämställdhetsprogrammet kommer att inarbetas i kommande handlingsprogram för myndigheten. Myndighet Sametinget har en offentligrättslig ställning som myndighet under regeringen. De samiska frågorna berör flera olika departement. Sametingets huvudkansli finns i Kiruna. Sametinget har lokalkontor i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. 4.1Process för framtagande av handlingsplan Arbetet med att jämställdhetsintegrera Sametingets verksamhet ska ske enligt de av myndigheten fastställda styrdokumenten. Detta innebär att mål och aktiviteter i denna handlingsplan ska följas upp i samband med ordinarie verksamhetsplanering. För att arbetet med handlingsplanen bättre ska implementeras i verksamheten har Sametinget utsett en grupp bestående av kanslichef, personalsamordnare, controller samt en person från vardera avdelningen utsedd av avdelningschefen. Denna grupp har som uppgift att ta fram förslag till ny handlingsplan för åren Det har genomförts arbetsmöten där hela gruppen deltagit och diskuterat frågorna. En workshop genomfördes med projektgruppen och avdelningschefen för näring. Under workshopen utarbetades de mål Sametinget vill uppnå under åren När effektmålen var klara och resultatmålen skrivna skickades detta ut till samtliga anställda. De anställda har då fått lämna sina synpunkter på mål- och aktivitetslistan och dessa har inarbetats i handlingsplanen. När ett förslag till handlingsplan var klart skickades detta ut till samtlig personal för att de skulle få möjlighet att lämna sina synpunkter på arbetet.

7 4.2Myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills Sametingets plenum antog 2004 ett jämställdhetsprogram. Detta program riktade sig både mot den politiska organisationen och mot Sametinget som myndighet. Sametinget skulle då arbeta utifrån två strategier. Den ena strategin är specifika jämställdhetsprojekt och den andra är jämställdhet. Det togs fram olika åtgärder där Sametingets myndighet framförallt skulle arbeta med jämställdhetsintegrering. Myndigheten skulle ta fram könsuppdelad statistik över beviljade projektmedel. Även könsuppdelad statistik över antalet ansökningar, beviljade och avslagna. Sametinget skulle även kräva aktuell jämställdhetsplan från de som ansöker om medel från Sametinget. Under 2010 hade Sametinget ett uppdrag att arbeta för att stärka samiska kvinnors delaktighet i samhällslivet. Under det projektet genomfördes bland annat en framtidskonferens där Sametingets politiker och myndighetens anställda deltog. På konferensen var ett av tre teman jämställdhet. Under det uppdraget påbörjades ett arbete med att jämställdhetsintegrera verksamheten. Utbildningar hölls för alla anställda om vad jämställdhetsintegrering innebär. Man började se över vilka arbetsuppgifter alla personer hade och vissa åtgärder genomfördes. Bland annat infördes att alla personer och organisationer som söker kulturbidrag måste bifoga en jämställdhetshandlingsplan. En enkätundersökning genomfördes där respondenterna fick svara på hur de upplevde jämställdheten inom renskötseln. Utifrån arbetet och enkäten skrevs en rapport kallad En särskild satsning för att stärka samiska kvinnors delaktighet i samhällslivet med förslag på åtgärder. Utifrån rapporten skapades den jämställdhetsplan som Sametinget tog fram till 2014 (se Under pilotprojektet Jämställdhetsintegrering i myndighet 2014 (JiM) hade Sametinget som mål att leverera lika bra bemötande till både kvinnor och män, en rättvis fördelning av ekonomiska medel samt i övrigt vara ett lika starkt stöd för män som för kvinnor. För att uppnå detta mål fick Sametingets personal utbildning inom sina områden. Exempel på kurser som genomfördes är normkritiskt granskande av verksamhet, grundläggande kunskap vad normbrytande arbete innebär, jämställd kommunikation, jämställdhet i remissarbete och normkritisk representation. Personalen fick med sig olika metoder och verktyg för att fortsätta arbetet, exempel

8 genuskonsekvensanalys av val och prioriteringar. En utredning om varför så få män sökte korttidsstudiemedel för studier i samiska gjordes. Sametinget började även bjuda in två personer av olika könstillhörighet till sina ordförandekonferenser för samebyarna. Sametinget såg under 2014 över sina hemsidor ur ett jämställdhetsperspektiv samt inledde ett arbete med att se över interna styrdokument som policys, riktlinjer och rutiner för att jämställdhetsintegrera dem. För att inbjuda till diskussion om värderingar och normer startade Sametinget kampanjen Making Space Sápmi - för ett inkluderande Sápmi. Genom den satsningen vill Sametinget bidra till att skapa en arena där medborgare kan diskutera normer och attityder med varandra. 4.3Myndighetens befintliga jämställdhetsuppdrag Sametinget har flera olika jämställdhetsuppdrag. Det är framförallt inom språk och kultur som uppdragen återfinns. I Förordningen (2009:1395) med instruktion för Sametinget står det att Sametinget ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i myndighetens verksamhet. Myndigheten ska i beslut som rör individen utgå från kvinnors respektive mäns villkor och behov samt aktivt analysera konsekvenserna för kvinnor respektive män av de besluts som fattas. Individbaserad statistik ska genomgående presenteras och analyseras med kön som övergripande inledningsgrund, om det inte finns särskilda skäl mot detta. I Sametingets jämställdhetsprogram från 2004 står det att målsättningen för arbetet är att samiska kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Det gäller eget arbete och försörjning, inflytande i samhället, vård av hem och barn samt kroppslig integritet. Förutsättningar finns för både samiska kvinnor och män, flickor och pojkar till fria val oavsett sin könstillhörighet. Sametinget har ett brett verksamhetsområde som i lika hög grad appellerar till och berör män och kvinnor. Sametingets politiska verksamhet arbetar nu med att ta fram ett nytt jämställdhetsprogram som myndigheten också kommer att arbeta utifrån. Detta program kommer det att beslutas om under 2016.

9 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Sametinget Samiskt språkcentrum Sametinget ska redovisa hur anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, internationell verksamhet och minoritetsspråk och kultur, ap. 5 Bidrag till samisk kultur under utgiftsområde 17 samt medel ur Samefonden har använts genom att ange antalet bidragssökande, antalet som beviljats bidragsmedel samt beviljade bidragsmedel. Redogörelsen ska vara könsuppdelade samt delas upp på olika kulturyttringar såsom duodji (slöjd), bild- och formkonst, musik och jojk, samt litteratur. Redovisningen ska även delas upp i bidrag till media, forskning och utbildning samt bidrag till organisationer. En jämförelse ska kunna göras mellan åren. Sametinget ska redovisa den samiska bibliotekskonsultens verksamhet och kostnader samt fördelningen av medel till kortare studier i samiska. I anslaget 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter Redovisningen ska särskilt belysa effekterna av insatser inom det minoritetspolitiska målets delområden: diskriminering och utsatthet, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet. Eventuella skillnader mellan kvinnor och män ska analyseras och kommenteras. Sametinget ska enligt Sametingets jämställdhetsprogram (2004) arbeta för att ett jämställt samiskt samhälle. För att nå framgång ska Sametinget arbeta med detta genom integrering i det vardagliga arbetet. Uppdrag i Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Sametinget Samiskt språkcentrum Sametinget ska driva samiskt språkcentrum i Tärnaby respektive Östersund. Språkcentrumen ska tillgodose samiska mäns och kvinnors - både unga och äldres - behov av att återta sitt eget språk. Med samiska avses samtliga varietéer av språket inom den svenska delen av Sápmi. Språkcentrumen sak aktivt främja ökad användning av samiska i samhället, bistå med sakkunskap och utveckla metoder för att stärka enskildas förutsättningar att bruka och återta det samiska språket samt sprida kunskaper om revitalisering. Insatser som riktar sig till barn och ungdomar ska prioriteras särskilt. Jämställdhetsintegrering Med utgångspunkt i tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering (dnr L2012/3178) ska Sametinget redovisa en uppdaterad plan för hur myndigheten avser fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att

10 verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Av planen ska framgå väntade resultat samt vilka åtgärder som myndigheten avser att vidta med anledning av de utvecklingsbehov som identifierats i myndighetens tidigare arbete med jämställdhetsintegrering. Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. 4.4 Utvecklingsbehov Sametinget anser att det finns många kunskapsluckor om vad och vilka jämställdhetsproblem som finns i det samiska samhället. Därför avser Sametinget arbeta med att kartlägga inom vilka områden utvecklingsbehoven är som störst. Utifrån genomförd kartläggning och nulägesanalys ska Sametinget skapa mål, aktiviteter och inriktning på jämställdhetsarbetet. Sametinget väljer att under åren fortsätta det redan påbörjade arbetet från föregående års jämställdhetsplan med att se över de interna styrprocesserna och beslutsvägarna. Myndigheten behöver arbeta med att hela organisationen agerar ur ett genusperspektiv i beslutsfattande och jämställdhetsintegrerar styrdokument och rutiner. För detta behöver Sametinget bland annat utarbeta checklistor. En utvecklingsmöjlighet som Sametinget ser är att förbättra analyserna av den könsuppdelade statistiken som Sametinget tar fram.

11 5. Jämställdhetsperspektiv på myndighetens uppdrag och mål 5.1 Myndighetens kärnuppdrag Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur (Sametingslagen 1992:1433). Till Sametingets uppgifter hör särskilt att 1. Besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande. 2. Utse ledamöter till Sameskolstyrelsen 3. Fastställa mål och leda språkarbetet 4. Medverka i samhällsplanering och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid nyttjande av mark och vatten 5. Informera om samiska förhållanden, och 6. Utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Sametinget har en verksamhet som spänner sig över många olika områden då Sametingets uppgift är att verka för en levande samisk kultur samt främja denna kultur. Samisk traditionell kunskap Sametinget ska arbeta med samisk traditionell kunskap samt betydelsen av bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Nationella minoriteter Anslagsområde 7:1 Sametinget tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm har som uppdrag att följa upp hur lagen om nationella minoriteter efterlevs. Hemsidan om nationella minoriteter. Sametinget ska fortsätta arbetet med utvecklingen av hemsidan samt arbeta för att involvera de fem nationella minoriteterna i arbetet med hemsidan.

12 Språk Anslagsområde 1:2 Sametinget ska bidra till utvecklingen av ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv samt av språkets användning och ställning i samhället, framförallt i de traditionellt samiska områdena. Synliggörande av samisk mat och matkultur Anslagsområde 1:16 Sametinget ska i samråd med Jordbruksverket fortsatt skapa möjligheter till diversifiering och strukturomvandling samt nyetablering inom de samiska näringarna. Sametinget ska också fortsätta utvecklingen av den samiska besöksnäringen och synliggörandet av samisk mat och matkultur. Traditionell småskalig matkultur Sametinget ska samverka med Jordbruksverket, riksantikvarieämbetet och Institutionen för språk och folkminnen. Tillsammans ska myndigheterna synliggöra, tillvarata och utveckla bl.a. traditionell kunskap, mångfald av växtsorter och husdjursraser, kulturmiljöer och landskap. Anslaget för främjande av rennäringen Anslag 1:23 Sametinget ska redovisa hur myndigheten arbetar med samisk traditionell kunskap samt samisk traditionell kunskaps betydelse för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Sametinget ska till regeringen redogöra för utvecklingen av rennäringen och andra samiska näringar. Redovisningen ska innehålla resultat för de tre föregående åren samt en bedömning om framtida utvecklingen för de samiska näringarna. Redovisnings ska innehålla uppgifter om: antalet under säsong slaktade renar där prisstöd har lämnats genomsnittlig avräkningspris antalet renar per renskötselföretag samt utvecklingen av övriga näringar såsom duodji (slöjd) och turism. Sametinget ska medverka i samhällsplanering och bevaka att samiska behov beaktas.

13 Regeringen ska hållas informerad om utvecklingen inom rennäringen och andra näringar. Sametinget ska arbeta aktivt med insatser som stödjer och underlättar för samiska företag, renskötselföretag och samebyar att bedriva näringsverksamhet och få utrymme i samhällsplanering. Rovdjursersättningar och ersättningar till dem som drabbats av cesiumnedfallet från kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 utbetalas av Sametinget. Dessa ersättningar syftar till att täcka renägarens förluster. 5.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Flera av Sametingets kärnuppdrag har redan ett jämställdhetsperspektiv. Sametinget ska i beslut som rör individen utgå från kvinnors respektive mäns villkor och behov samt aktivt analysera konsekvenserna för kvinnor respektive män av de besluts som fattas. Därför vill Sametinget att verksamheten ska vara likvärdig och bra för medborgarna oavsett kön. Detta är en av effekterna som Sametinget vill uppnå med sitt jämställdhetsarbete. Sametinget ska dessutom genomföra en kartläggning av de områdena inom det samiska samhället som behöver utvecklas. Sametinget vill att fler medborgare tar del av Sametingets verksamhet. Genom dessa två effektmål bidrar Sametingets arbete att upp nå det nationella jämställdhetspolitiska delmålet: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

14 6. Genomförande 6.1 Organisering och styrning En samordningsgrupp ska utses för att arbeta med utvecklingsarbetet. I gruppen ingår personalsamordnaren, controllern samt representanter från de olika avdelningarna. Samordningsgruppen ska ha möten varannan månad. Till arbetet ska en styrgrupp kopplas. Styrgruppen består av kanslichef och avdelningscheferna. Avstämningsmöten mellan samordningsgruppen och styrgruppen bör ske 4 gånger per år. Sametinget kommer att kommunicera denna handlingsplan via intranätet, hemsidan, personalkonferenser och personalmöten. Ledningsgruppen ska regelbundet behandla handlingsprogrammet utifrån mål och måluppfyllelse. Vid behov av stöd, rådgivning och erfarenhetsutbyte gällande jämställdhetsintegrering kan personalen vända sig till samordningsgruppen eller närmaste chef. 6.2 Kompetensförsörjning Sametinget avser att cheferna ska på samma sätt som de får en arbetsmiljödelegation även få en delegation på jämställdhetsarbete. Att medarbetarna får den kunskap som de behöver ska fångas upp under medarbetarsamtalen som genomförs en gång per år. Det skapas då en plan för utbildning. Personer som nyanställs på Sametinget ska under sin introduktion även få en introduktion i vad jämställdhetsintegrering innebär. 6.3 Samverkan Sametinget har en förhoppning om att börja samverka med andra samiska organisationer om jämställdhetsfrågorna. I dagsläget är inga samverkanspartner tillfrågade utan detta är en av aktiviteterna som Sametinget planerar att genomföra under åren Sametingets jämställdhetsarbete kommer att påverka andra myndigheter då Sametinget i dagsläget samarbetar med Jordburksverket och de olika Länsstyrelserna genom våra Interreg-program och Landsbygdsprogram.

15 6.4 Uppföljning och utvärdering Arbetet med Jämställdhetsintegrering ska vara en process, där uppföljning och utvärdering utgör ett viktigt moment. Utvecklingsarbetet måste kopplas ihop med Sametingets verksamhetsplan, vilket ger förutsättningar för att integreringsarbetet kan prioriteras, inte minst av ledningen i och med att de äger verksamhetsplanen. I samband med att controllern följer upp verksamhetsplanen, följer denne även upp arbetet med jämställdhetsintegrering; utför en analys samt dokumenterar arbetet. Rapportering ska därefter ske till arbetsgrupp och ledning. Denna uppföljning ska göras minst en gång per år enligt plan. Diverse styrdokument ska justeras, exempelvis upphandlingspolicy. Dessutom skall integreringsperspektivet tas med vid genomförandet av Sametingets årliga hot- och riskanalys. Rapportering av verksamhetsårets jämställdhetsarbete ska ske i myndighetens årsredovisning. Det är av största vikt att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar årsredovisningen och att det blir ett bestående inslag. Idag finns det krav i förordning och regleringsbrev på Sametinget gällande myndighetens årsredovisning, när det gäller att infoga ett jämställdhetsperspektiv. Sametinget måste agera enligt lagar och förordningar. Det får emellertid inte stanna där utan Sametinget måste sträva att gå ännu längre. Gällande indikatorer för bedömning av måluppfyllelse ska ses över och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Sametinget ska verka för att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar årsredovisningen genom att uppdatera och justera diverse relevanta styrdokument, exempelvis: riktlinjer för upprättande av resultatredovisning enskilt avtalsdokument med chefer avseende årets resultatredovisning policy för Jämställdhetsintegrering med flera Löpande informations- och kommunikationsinsatser kommer att vara nödvändiga, utöver justeringen av diverse styrdokument. 6.5 Hållbarhet och lärande Sametinget kommer under åren att jämställdhetsintegrera styrprocesser och viktiga styrdokument för att säkerställa att jämställdheten blir en del av Sametingets ordinarie verksamhet. Jämställdhet ingår som en av delarna i verksamhetsplaneringen. Jämställdhetsfrågor är en stående punkt på

16 ledningsgruppsmöten, avdelningsmöten och personalmöten där medarbetarna bland annat kan ha ett erfarenhetsutbyte. Nya medarbetare på Sametinget ska som en del i sin introduktion även få en introduktion i vad jämställdhetsintegrering innebär. Sametinget kommer att kommunicera resultatet och effekterna av jämställdhetsarbetet via intranätet, hemsidan, personalkonferenser och personalmöten. Ledningsgruppen ska regelbundet behandla handlingsprogrammet utifrån mål och måluppfyllelse. 6.6 Utvecklingsarbetets förutsättningar Ett motstånd mot jämställdhetsfrågan kan ibland dyka upp, ofta med retoriken att jämställdhet inte är samiskt. Detta gör kritiken svårhanterlig för Sametinget eftersom myndighetens främsta funktion är att skydda och stärka det som är samiskt. Denna form av kritik åstadkommer ofta en handlingsförlamning, eftersom myndigheten inte vill stödja en förändring som kan resultera i att det samiska ersätts av västerländska eller svenska betraktelsesätt eller metoder. Denna retorik i jämställdhetsfrågan kan i sig åstadkomma en cementering av rådande maktfördelning istället för att värna det samiska. Urfolk omges högst troligt av samma ojämställdheter som de stater de ingår i. Denna diskussion måste Sametinget hantera under arbetets gång. Utöver könsdiskriminering riskerar samiska kvinnor och män att utsättas för etnisk diskriminering eller den marginalisering som svensk landsbygdsbefolkning generellt utsätts för.

17 7. Mål- och aktivitetslista EFFEKTMÅL 1 VERKSAMHETEN ÄR LIKVÄRDIG OCH BRA FÖR MEDBORGARE OAVSETT DERAS KÖN Detta mål bidrar till att nå det jämställdhetspolitiska delmålet 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Detta effektmål bidrar genom att alla medborgare har samma möjligheter att delta i verksamheten oberoende av könstillhörighet. Vilket gör att de får lika möjligheter till makt och inflytande. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Tid: När handlingsplanen är fastställd Utbilda personalen utifrån deras behov. Sametinget arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ansvar för genomförande: Kanslichef Berörda medarbetare: Personalorganisationen, controllern, jurist, avdelningscheferna Alla medarbetare kommer att beröras av arbetet. Beräknad kostnad: Arbetstid hos befintlig personalstyrka Granska och revidera styrdokument. Skapa nya och se över befintliga rutiner och checklistor. Analysarbete och utvärdering Vi handlägger och beslutar jämställt. Analyserar konsekvenserna av våra beslut ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi samverkar med andra organisationer och myndigheter.

18 RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Tid: Arbetet påbörjas vid handlingsplanens fastställande Ansvar för genomförande: Kanslichef Berörda medarbetare: Medarbetare som arbetar med ansökningar om medel från Sametinget Revidera styrdokument och beslutsunderlag Granska mallarna för ansökningar Ställa krav på organisationer, stödsökande om jämställdhet. Alla som beviljas medel arbetar aktivt med jämställdhet, Beräknad kostnad: Arbetstid hos befintlig personalstyrka

19 RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Tid: Slutförd under hösten 2017 Kartlägga och analyser alla funktioner. Alla funktioner på Sametinget är jämställdhetsintegrerade Ansvar för genomförande: Kanslichef Berörda medarbetare: Alla medarbetare på Sametinget ska arbeta med detta. Utbildning för personalen Ta fram checklistor. Införa en stödfunktion. All personal vet vad jämställdhet är och arbeta ur ett jämställdhetsperspektiv Beräknad kostnad: Arbetstid hos befintlig personalstyrka

20 EFFEKTMÅL 2 FLER MEDBORGARE TAR DEL AV SAMETINGETS VERKSAMHET Detta mål bidrar till att nå det jämställdhetspolitiska delmålet 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Detta effektmål bidrar genom att alla medborgare har samma möjligheter att delta i verksamheten oberoende av könstillhörighet. Vilket gör att de får lika möjligheter till makt och inflytande. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Tid: Arbetet påbörjas när handlingsplanen fastställts. Revidera Sametingets rutiner och checklistor vid anordnande av aktiviteter. Jämn könsfördelning på aktiviteter anordnade av Sametinget. Ansvar för genomförande: Kanslichefen är ansvarig för att arbetet utförs. Berörda medarbetare: Personalsamordnare tillsammans med avdelningscheferna och medarbetarna ska genomföra aktiviteten Alla medarbetare på Sametinget berörs av aktiviteten Beräknad kostnad: Arbetstid hos befintlig personalstyrka

21 RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL Tid: Påbörjas under våren Genomföra en kartläggning Skapa en handlingsplan Inneha kunskap om vilka utvecklingsområden som finns samt skapa handlingsplan utifrån det Ansvar för genomförande: Personalavdelningen och avdelningschef ekonomi och administration Inne ha kunskap om vilka målgrupper vi inte når ut till Berörda medarbetare: Övriga avdelningschefer Alla medarbetare på Sametinget berörs av arbetet Beräknad kostnad: Arbetstid hos befintlig personalstyrka