En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag

Transkript

1 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag

2

3 ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg TEL FAX WWW cowi.se En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag PROJEKTNR DOKUMENTNR. RAP-003 VERSION 3.0 UTGIVNINGSDATUM UTARBETAD Maria Bergh GRANSKAD Göran Davidsson GODKÄND Gert Swenson

4

5 Sammanfattning COWI har fått i uppdrag av Intressentföreningen för Processäkerhet (IPS) och fyra av IPS medlemsföretag att utvärdera säkerhetsklimatet hos de fyra företagen. Företagen är Preem AB (Göteborg och Lysekil), AkzoNobel (Albyfabrikerna), AB Sandvik Coromant (Gimo) och Perstorp Oxo (Stenungsund). Uppdraget utfördes i sammarbete med Copenhagen Research. Säkerhetsklimatet utvärderades genom att medarbetare vid de fyra företagen fick svara på en webbenkät (NOSACQ-50). Med hjälp av frågeformuläret studerades sju dimensioner av säkerhetsklimat. Dimension 1-3 behandlar säkerhetsklimatet på ledningsnivå medan dimension 4-7 behandlar säkerhetsklimatet på arbetsgruppsnivå. Samtliga deltagare hade rätt att avstå från att besvara såväl vissa frågor som grupper av frågor eller hela enkäten. Samtliga svar från utvärderingen behandlades konfidentiellt och resultaten har presenterats så att inga enskilda personer kan komma att identifieras. Resultaten har jämförts mot en tidigare utvärdering av säkerhetsklimatet på AkzoNobel i Stenungsund (år 2011) samt mot resultat från NOSACQ-50 databas. Den slutsats som kan dras från utvärderingen är att nivån av säkerhetsklimatet bland de som deltagit i utvärderingen, samt inom de respektive deltagande företag, generellt sett uppfattas som god/hög. Det kan även konstateras att de som arbetar skift och inte har en arbetsledande befattning uppfattar nivån av säkerhetsklimatet som mindre positivt jämfört med övriga studerade grupper. Ytterligare en slutsats är att de som har en arbetsledande befattning och inte arbetar skift uppfattar nivån av säkerhetsklimatet som högre jämfört med övriga studerade grupper. Arbetet med att förbättra de problemområden som identifierats vid en utvärdering av säkerhetsklimatet varierar dels beroende på hur resultaten ser ut men även på hur företagets organisation ser ut. Specifika åtgärder för de olika företagen presenteras inte i den här rapporten utan i företagspecifika rapporter. En anledning till detta är att vissa företag kan komma att identifieras utifrån de specifika åtgärderna. Det är dock alltid viktigt att informera de som deltagit i en utvärdering om resultatet för att de ska få återkoppling på sitt deltagande. Det är även viktigt att ha en dialog med deltagarna angående resultaten från en utvärdering. En sådan

6 dialog bör fokusera på varför resultaten ser ut som de gör, alltså vad medarbetarna tycker är bra respektive dåligt, samt hur man gemensamt ska upprätthålla/förbättra säkerhetsklimatet. Det kan även vara bra att sätta upp egna mål dels för företaget men även för mindre arbetsgrupper. Till de deltagande företagen rekommenderas även att framtida utvärderingar utförs vid ett flertal tillfällen med ett visst tidsintervall för att möjliggöra uppföljning av de insatser som sätts in. Det är av stor vikt att organisationen arbetar med att stärka säkerhetsklimatet med hjälp av riktade insatser som baseras på resultaten från utvärderingarna. Om detta arbete uteblir finns en risk för att säkerhetsklimatet försämras då medarbetarna upplever att de påtalat problem som sedan ignorerats. Det är även viktigt att aktivt och kontinuerligt underhålla ett säkerhetsklimat med en hög nivå för att undvika att det försämras.

7 Abstract COWI has, on behalf of Intressentföreningen för Processäkerhet (IPS) and four of IPS's member companies, evaluated the safety climate at the four companies. The companies are Preem AB (Gothenburg and Lysekil), Akzo Nobel (Alby), AB Sandvik Coromant (Gimo) and Perstorp Oxo (Stenungsund). The project was carried out in collaboration with Copenhagen Research. The safety climate was evaluated through a web based questionnaire (NOSACQ- 50) which the employees at the four companies were asked to fill in. Through the use of the questionnaire, seven dimensions of safety climate were studied. Dimension 1-3 deals with the safety climate at management level, while dimension 4-7 deals with the safety climate at work group level. All participants had the right to refuse to answer certain questions, as well as groups of questions or the entire survey. All responses from the evaluation were treated confidentially and the results have been presented in such a way that no individual may be identified. The results have been compared with a previous evaluation of the safety climate at AkzoNobel in Stenungsund (in 2011) and the results from NOSACQ-50 database. A conclusion from the evaluation is that the level of safety climate is perceived as good/high among those who participated in the evaluation, as well as in each of the participating companies. It could also be concluded that those who work shifts and do not have a managerial position perceive the level of safety climate as less positive compared to other groups that were studied. Another conclusion is that those who have a managerial position and don't work shifts perceive the level of safety climate as higher compared to the other groups. The work with improving the problem areas identified in an evaluation of the safety climate varies and depends on the outcome of the results and the structure of the organization. Specific measures for the four companies are not presented in this report, but in company-specific reports. A reason for this is that the companies may be identified based on the specific measures. However, it is always important to inform those who participated in an evaluation of the results so that they get feedback on their participation. It is also important to have a dialogue with the

8 participants regarding the results of an evaluation. Such a dialogue should focus on the outcome of the results, with other words what the employees think is good and bad, and how to jointly maintain/improve the safety climate. It is also a good idea to define company specific goals and specific goals for smaller workgroups. The companies who participated in the evaluation are also recommended to do future evaluations of the safety climate to follow up the work on improving the safety climate. It is important that the organization is working to strengthen the safety climate through targeted interventions based on the results of the evaluations. If this effort fails, there is a risk that the safety climate deteriorates since the employees might feel that the problems that they pointed out in the evaluation are being ignored. It is also important to actively and continuously maintain a safety climate at a high level in order to avoid deterioration.

9 INNEHÅLL 1 Inledning 1 2 Deltagande företag Preem AkzoNobel AB Sandvik Coromant Perstorp Oxo 3 3 Teori Säkerhetskultur Säkerhetsklimat Fördelar med ett bra säkerhetsklimat 5 4 Metod NOSACQ Proceduren Analys av data 11 5 Benchmarking Utvärdering av säkerhetsklimatet på AkzoNobel i Stenungsund NOSACQ-50 databas 16 6 Resultat Säkerhetsklimatet bland IPS medlemsföretag Säkerhetsklimatet för de med respektive utan en arbetsledande befattning Säkerhetsklimatet för de som arbetar respektive inte arbetar skift 30

10 6.4 Säkerhetsklimatet för de med respektive utan en arbetsledande befattning kombinerat med om de arbetar respektive inte arbetar skift Kommentarer från utvärderingen 33 7 Diskussion Resultaten från utvärderingen Fördelningen av resultaten Benchmarking Svarsfrekvens Eventuella framtida utvärderingar Fortsatt arbete 40 8 Slutsats 42 9 Referenser 44 Bilaga A 47

11 1 1 Inledning COWI har fått i uppdrag av Intressentföreningen för Processäkerhet (IPS) och fyra av IPS medlemsföretag att utvärdera säkerhetsklimatet hos de fyra företagen. Företagen är Preem AB (Göteborg och Lysekil), AkzoNobel (Albyfabrikerna), AB Sandvik Coromant (Gimo) och Perstorp Oxo (Stenungsund). Uppdraget utfördes i sammarbete med Copenhagen Research. IPS mål var att uppmuntra sina medlemmar att utvärdera säkerhetsklimatet i sina organisationer samt att stödja medlemmarna vid en sådan utvärdering. Ytterligare ett mål var därför att erbjuda medlemsföretagen en bra metod för att undersöka det egna säkerhetsklimatet. Målet var också att sammanställa ett gemensamt resultat för de deltagande företagen och presentera detta på den konferens om säkerhetskultur som IPS håller den 5-6 februari Det gemensamma resultatet kan de deltagande företagen och andra företag använda sig av för att jämföra sig med liknande verksamheter. För de deltagande företagen har målet med utvärderingen varit att kartlägga säkerhetsklimatet inom företaget. IPS syftet med utvärderingen var att sprida kunskap om säkerhetsklimatets betydelse samt hur den kan utvärderas. Syftet var även att få en långsiktig förbättring av säkerhetsklimatet och säkerhetskulturen bland IPS medlemsföretag. IPS är en ideell förening utan vinstsyfte som fungerar som en plattform för nätverkande, utbildning och forskning inom processäkerhet. IPS hade vid genomförandet av utvärderingen totalt 57 medlemsföretag varav 27 var tillverkande medlemsföretag. Samtliga tillverkande medlemsföretag erbjöds möjligheten att delta i en utvärdering av säkerhetsklimatet som delvis finansierades av IPS. Totalt deltog fyra medlemsföretag i utvärderingen vilka presenteras mer detaljerat i kapitel 2.

12 2 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag 2 Deltagande företag Företagen som deltog i utvärderingen var Preem AB (Göteborg och Lysekil), AkzoNobel (Albyfabrikerna), AB Sandvik Coromant (Gimo) och Perstorp Oxo (Stenungsund). 2.1 Preem Preem AB:s raffinaderi i Göteborg samt i Lysekil deltog i utvärderingen. I utvärderingen inkluderades ca 850 personer från Preem AB. Preem svarar för 80 % av den svenska raffinaderikapaciteten och 30 % av den nordiska. Totalt raffineras 18 miljoner kubikmeter råolja varje år vid Preems raffinaderier, Preemraff Göteborg och Preemraff Lysekil, vilket ger en total raffineringskapacitet av cirka fat per kalenderdag. De båda raffinaderierna drivs som ett gemensamt system och räknas till de modernaste i Europa. (Preem, Preemraff - Sveriges största raffinör) Preem AB har idag även sex operativa depåer i Sverige. (Preem, Organisation) Under 2011 hade Preem drygt egna anställda varav ca 900 arbetade vid raffinaderierna i Göteborg och Lysekil. (Preem, Vilka vi är) 2.2 AkzoNobel AkzoNobel:s fabrik i Alby (Albyfabrikerna) deltog i utvärderingen. I utvärderingen inkluderades ca 80 personer från AkzoNobel. Albyfabrikerna tillhör sub-business unit "Pulp and Performance Chemicals" som i sin tur tillhör business unit "Specialty Chemicals". Pulp and Performance Chemicals, som tidigare arbetade under namnet Eka, är världens största leverantör av miljöanpassade blekmedel till skogsindustrin. I dag framställer de miljöanpassade blekmedel som natriumklorat och väteperoxid och ett brett sortiment av högteknologiska processkemikalier för papperstillverkning såsom retentionsmedel, våtstyrkemedel och bestrykning. De producerar även ett antal specialkemikalier vid sidan av verksamheten för massa- och pappersindustrin. Dessa kemikalier används inom läkemedels-, elektronik-, sprängämnesindustri, för

13 3 vattenrening och inom många andra områden. (AkzoNobel, Pulp and Performance Chemicals, 2012) AkzoNobel är verksamma i fler än 80 länder och har totalt ca medarbetare. I Sverige har AkzoNobel ca anställda på ett 20-tal platser. (AkzoNobel, Om AkzoNobel) 2.3 AB Sandvik Coromant AB Sandvik Coromants produktionsenhet i Gimo deltog i utvärderingen. Totalt inkluderades ca 250 personer i utvärderingen. Sandvik Coromant är en världsledande leverantör av verktyg, verktygslösningar och know-how till metallbearbetningsindustrin. Sandvik Coromant har ca anställda och finns representerat i 130 länder. (Sandvik Coromant) 2.4 Perstorp Oxo Perstorp Oxo i Stenungsund deltog i utvärderingen. Totalt inkluderades ca 250 personer i utvärderingen. Perstorpkoncernen (Perstorp Group) är världsledande inom flera områden på specialkemikaliemarknaden. Perstorp Oxos produkter används inom flyg-, sjöfarts-, färg-, kemikalie-, plast-, verkstads- och byggnadsindustrin. De kan också hittas i bil-, lantbruks-, livsmedels-, förpacknings-, textil-, pappers- och elektronikapplikationer. Perstorpkoncernen sysselsätter ca personer och har produktionsanläggningar i Asien, Europa och Nordamerika. (Perstorp)

14 4 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag 3 Teori I följande kapitel definieras vad som menas med säkerhetskultur och säkerhetsklimat samt vad skillnaden är mellan dessa två begrepp. Kapitlet behandlar även de fördelar som finns med en god säkerhetskultur och ett gott säkerhetsklimat. 3.1 Säkerhetskultur Uttrycket säkerhetskultur introducerades av International Nuclear Safety Group (INSAG) i en rapport som behandlade kärnkraftsolyckan i Chernobyl år (INSAG, 1991) Konceptet saknade då teoretisk bakgrund vilket resulterade i en utveckling av ett flertal definitioner. (Choudhry, Fang, & Mohamed, 2007) (Guldenmund, 2010) Forskare har än idag inte enats om en definition av begreppet säkerhetskultur. En definition som ofta används är följande: (Reason, 1997) "Säkerhetskulturen i en organisation är produkten av värderingar, attityder, kompetenser och beteendemönster, på individ- och gruppnivå, som bestämmer engagemang till, samt stil och kompetens av, en organisations hälsa och säkerhetsprogram." En av de mest använda definitionerna och kanske den kortaste är den som presenterats av the Confederation of British Industry (CBI) vilken summerar säkerhetskultur till: (HSE, 2005) (CBI, 1991) hur vi gör saker häromkring 3.2 Säkerhetsklimat Precis som för begreppet säkerhetskultur finns det ingen standarddefinition av begreppet säkerhetsklimat. Det finns också förvirring kring förhållandet och skillnaderna mellan säkerhetskultur och säkerhetsklimat vilket resulterat i att termerna ibland används synonymt med varandra. (Guldenmund, 2010) En av de enklare förklaringarna av begreppet säkerhetsklimat är att det inte är säkerhetskultur. (Denison, 1996)

15 5 En av de vanligaste beskrivningarna av säkerhetsklimat är att det är en ögonblicksbild, "snapshot", av säkerhetskulturen. (Wiegmann, Zhang, von Thaden, Sharma, & Mitchell, 2002a) (Wiegmann, von Thaden, Zhang, Sharma, & Mitchell, 2002b) Detta innebär att säkerhetsklimatet avspeglar säkerhetskulturen vid en given tidpunkt och plats. En definition av säkerhetsklimat är att det är (Neal & Griffin, 2002): uppfattningar av policyer, procedurer och praktik som relaterar till säkerheten på arbetsplatsen Det är viktigt att förstå att säkerhetsklimatet beskriver de gemensamma perceptionerna/uppfattningarna av säkerheten på arbetsplatsen. (Törner, 2010) En utvärdering av säkerhetsklimatet blir således inte ett mått på hur säker arbetsplatsen är utan ett mått på medarbetarnas gemensamma uppfattning om säkerheten. 3.3 Fördelar med ett bra säkerhetsklimat Flera studier har visat att en god säkerhetskultur och ett gott säkerhetsklimat har en positiv inverkan på säkerheten och minskar antalet olyckor. (Törner, 2010) En god säkerhetskultur bidrar på lång sikt även till en ökad produktivitet och minskade kostnader. (Hudson, 1999) Kostnaden av olyckor och olycksorsaker kan illustreras med ett isberg, se figur 1. De direkta kostnaderna och orsakerna till en olycka kan jämföras med toppen på ett isberg. De indirekta kostnaderna och olycksorsakerna kan jämföras med den delen av isberget som gömmer sig under vattenytan, vilka ofta är betydligt större än de direkta kostnaderna och olycksorsakerna. (Florczak, 2002) Figur 1. En illustration av de direkta och indirekta kostnaderna respektive orsakerna till en olycka. (Florczak, 2002)

16 6 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag 4 Metod Vid utvärderingen av säkerhetsklimatet har frågeformuläret NOSACQ-50 (Nordic Occupational Safety Climate Questionnaire) använts. I följande kapitel beskrivs frågeformuläret, dess uppbyggnad, hur det använts samt tolkningen av resultaten. Proceduren samt hur data analyserats beskrivs även i detta kapitel. 4.1 NOSACQ-50 NOSACQ-50 är ett verktyg som kan användas för att utvärdera statusen och utvecklingen av säkerhetsklimatet i en organisation. Det är också ett benchmarkingverktyg på grupp-, företags-, sektoriell, nationell och internationell nivå. (Kines, NOSACQ-50 Database, 2012a) Frågeformuläret har utvecklats av ett nätverk av nordiska arbetsmiljöforskare med stöd från Nordiska ministerrådet. (Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, NOSACQ-50 Developers, 2012a) Frågeformuläret har i dagsläget översatts och validerats till över 20 språk så som svenska, engelska, tyska och kinesiska NOSACQ-50 sju dimensioner av säkerhetsklimat Med hjälp av NOSACQ-50 studeras sju dimensioner av säkerhetsklimat. Var och en av de sju dimensionerna består av 6-9 frågor, totalt 50 frågor, se bilaga A. (Kines, NOSACQ-50 - Safety Climate Questionnaire, 2012b) I tabell 1 finns samtliga dimensioner listade tillsammans med de aspekter som behandlas inom respektive dimension samt exempel på frågor från frågeformuläret. Notera att dimension 1-3 behandlar säkerhetsklimatet på ledningsnivå medan dimension 4-7 behandlar säkerhetsklimatet på arbetsgruppsnivå.

17 7 Tabell 1. De sju dimensionerna av säkerhetsklimat som studeras med NOSACQ-50 inklusive exempel på aspekter som respektive dimension behandlar. (Kinik, 2010) Dimension Aspekter Exempel på fråga 1. Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetskompetens (9 frågor) 2. Empowerment/ bemyndigande från ledningen i säkerhetsfrågor (7 frågor) 3. Ledningens rättvisa avseende säkerhet (6 frågor) 4. Anställdas säkerhetsengagemang (6 frågor) 5. Anställdas säkerhetsprioritering och avsaknad av riskacceptans (7 frågor) 6. Lärande, kommunikation och tillit (8 frågor) 7. Tilltro till säkerhetssystem (7 frågor) Medarbetarnas perceptioner av hur ledningen: - prioriterar säkerhet - aktivt främjar säkerheten och reagerar på riskfyllda beteenden - visar kompetens på att hantera säkerheten - kommunicerar säkerhetsfrågor Medarbetarnas perceptioner av hur ledningen: - bemyndigar medarbetarna - stöder deltagande Medarbetarnas perceptioner av hur ledningen: - behandlar medarbetare som varit med om en olycka Medarbetarnas perceptioner av hur de: - visar engagemang för säkerhet - aktivt främjar säkerheten - bryr sig om varandras säkerhet Medarbetarnas perceptioner av hur de: - prioriterar säkerhet I förhållande till produktion - hanterar risktagande eller farliga situationer Medarbetarnas perceptioner av hur de: - diskuterar säkerhet - lär från erfarenheter - hjälper varandra att arbeta säkert - litar på varandras förmåga att garantera säkerheten Medarbetarnas perceptioner av hur de: - upplever säkerhetssystem, t.ex. skyddsombud och skyddsronder - upplever tidig planering - upplever säkerhetsutbildning - upplever tydliga säkerhetsmål Fråga 1: Ledningen uppmuntrar medarbetarna här att arbeta enligt säkerhetsreglerna - också när tidsschemat är pressat Fråga 13: Ledningen tar aldrig hänsyn till medarbetarnas förslag rörande säkerhet här Fråga 20: Ledningen söker orsaker, inte skyldiga personer, när en olycka inträffar Fråga 23: Vi som arbetar här anstränger oss verkligen tillsammans för att uppnå en hög säkerhetsnivå Fråga 33: Vi som arbetar här accepterar aldrig risktagande ens när tidsschemat är pressat Fråga 38: Vi som arbetar här har stor tilltro till varandras förmåga att tillförsäkra säkerhet Fråga 46: Vi som arbetar här anser att säkerhetsutbildning är bra för att förebygga olyckor

18 8 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag Frågorna kan delas in i två grupper beroende på om de är av positiv eller negativ karaktär. Alla frågor besvaras på en skala 1-4 där 1 är lägsta och 4 är högst betyg för positivt formulerade frågor och omvänt för negativt formulerade frågor, se tabell 2. Vilka frågor som är positivt respektive negativt formulerade, samt vilken dimension de hör till återfinns i tabell 3. (Kines, Analysing NOSACQ-50 data, 2012c) Tabell 2. Exempel på positivt och negativt formulerade frågor samt hur dessa betygsätts Betygsättning för positivt formulerade frågor Betygsättning för negativt formulerade frågor Exempel på en positivt formulerad fråga Exempel på en negativt formulerad fråga inte alls inte så bra delvis helt Fråga 1: Ledningen uppmuntrar medarbetarna här att arbeta enligt säkerhetsreglerna - också när tidsschemat är pressat Fråga 5: Ledningen accepterar att medarbetarna här tar risker i arbetet när tidsschemat är pressat Tabell 3. Positivt och negativt formulerade frågor i respektive dimension Dimension Positivt formulerade frågor Negativt formulerade frågor 1. Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetskompetens 1,2,4,6,7 3, 5, 8, 9 2. Empowerment/bemyndigande från ledningen i säkerhetsfrågor 10, 11, 12, 14, 16 13, Ledningens rättvisa avseende säkerhet 17, 19,20, 22 18, Anställdas säkerhetsengagemang 23, 24, 27 25, 26, Anställdas säkerhetsprioritering och 29, 30, 31, 32, 33 avsaknad av riskacceptans 34, Lärande, kommunikation och tillit 36, 37, 38, 39, 40, 42, Tilltro till säkerhetssystem 44, 46, 48, 50 45, 47, Tolkning av resultaten Vid beräkning av resultaten från frågeformulären beräknas ett medelvärde för varje dimension och deltagare. Dessa resultat används sedan för att beräkna medelvärden för varje dimension, för hela populationen liksom för studerade undergrupper. På nästa sida presenteras fem olika sätt att tolka resultaten på. (Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, Interpreting NOSACQ-50 results, 2012b)

19 9 Olika sätt att tolka och jämföra resultaten på: 1 Det matematiska genomsnittet av 1-4 är 2,5 och därför kan i princip alla resultat över 2,5 tolkas som positiva resultat. 2 Genomsnittet för respektive dimension för hela utvärderingen kan användas som en grund vid jämförelse. Detta genomsnitt kan vara högre eller lägre än 2,5 och kan ge en relativ bedömning av säkerhetsklimatet för en grupp. 3 Vid utvecklingen av NOSACQ-50 etablerades följande riktlinjer för att tolka resultaten inom varje dimension: Ett medelvärde större än 3,30 indikerar en hög nivå av säkerhetsklimat, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling av säkerhetsklimatet. Ett medelvärde från 3,00 till 3,30 indikerar en relativt god nivå av säkerhetsklimat i behov av mindre förbättringar. Ett medelvärde från 2,70 till 2,99 visar en jämförelsevis låg nivå av säkerhetsklimat, vilket kräver förbättringar. Ett medelvärde under 2,70 indikerar en låg nivå av säkerhetsklimat med stort utrymme för förbättringar. 4 Resultat från tidigare studier och andra organisationer används som jämförelse vid tolkning av resultaten. 5 Organisationen kan även definiera sina egna kriterier och mål för vilken nivå av säkerhetsklimat som företaget vill uppnå. Resultaten i den här rapporten tolkas enligt de riktlinjer som etablerats vid utvecklingen av NOSACQ-50 (punkt 3 ovan). Resultaten jämförs även mot resultat från en tidigare utvärdering vid AkzoNobel i Stenungsund samt mot resultat från NOSACQ-50 databas (punkt 4 ovan) Användning av resultaten Det är viktigt att förstå att utvärderingen ger en ögonblicksbild av hur medarbetarna upplever säkerheten på sin arbetsplats vid tiden för utvärderingen. Det innebär alltså att utvärderingen inte är ett mått på hur säker arbetsplatsen är eller t.ex. vilken omfattning av säkerhets-/arbetsmiljöarbete som bedrivs. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet och gärna i dialog med de som deltagit i utvärderingen. Resultaten ska betraktas som en utgångspunkt för dialog mellan anställda, arbetsorganisation och ledning. Det är även viktigt att företaget sätter egna mål inom de enskilda dimensionerna. Även om en dimension upplevs positivt kan det

20 10 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag vara lämpligt att sätta målet ännu högre om till exempel företagets säkerhetsvision kräver detta. 4.2 Proceduren Uppdraget har varit indelat i tre delar, där den här rapporten redovisar resultatet från del 2 i uppdraget: 1 Workshop 1 2 Utvärdering av säkerhetsklimatet 3 Workshop Workshop 1 Workshop 1 hölls för de medlemsföretag som önskat delta i utvärderingen samt några ytterligare medlemsföretag som var intresserade av att veta mer om att utvärdera säkerhetsklimat. Totalt deltog 11 personer i workshopen som hölls under ca 4h den 28/9-12. Syftet med workshopen var att presentera uppdragets upplägg samt att diskutera och besvara frågor rörande uppdraget Utvärdering av säkerhetsklimatet En webbenkät baserad på frågorna i NOSACQ-50 togs fram för utvärderingen. Webbenkäten som skickades ut till deltagarna från Preem kompletterades med bakgrundsfrågor som om de hade en arbetsledande befattning eller inte, om de arbetade skift eller inte samt vilken avdelning de tillhörde. Deltagarna från resterande företag förkodades istället med samma typ av information. Dessa deltagare behövde därför inte besvara några bakgrundsfrågor. Preems enkät kompletterades med bakgrundsfrågor då det var ett önskemål från Preem. Anledningen till detta var att arbetet med att förkoda deltagarna skulle vara för tidskrävande. Innan enkäten skickades ut informerade respektive företag berörda anställda om att en utvärdering av säkerhetsklimatet skulle genomföras. Företagen informerade även sina medarbetare om vem/vilka som avsågs med "Ledningen" i de frågor som behandlar säkerhetsklimatet på ledningsnivå. Webbenkäten skickades ut till samtliga företag förutom Perstorp Oxo den 12/ Efter önskemål från Perstorp Oxo skickades deras enkät ut först den 19/ Samtliga deltagare hade möjlighet att besvara enkäten t.o.m. den 5/ Under svarstiden skickades två påminnels ut, ett den 26/11 och ytterligare ett den 3/12. Hos Preem gjordes ett extra utskick den 22/11 då företaget önskade det. Efter utvärderingen sammanställdes resultaten som redovisas i kapitel 6 samt i företagsspecifika rapporter. Resultaten i den här rapporten kommer att presenteras på IPS konferens "Säkerhetskultur i processindustrin" den 5-6 februari 2013.

21 Workshop 2 Workshop 2 hålls under hösten 2013 och är tänkt att fungera som en uppföljning av del 2. Vid workshopen kommer det fortsatta arbetet efter en utvärdering av säkerhetsklimatet att diskuteras. Workshopen kommer att vara gratis och öppen för alla IPS medlemmar. 4.3 Analys av data Den totala svarsfrekvensen var 66 % vilket betraktas som hög (IaR, 2011). Medelvärden beräknades för respektive dimension och individ. Endast besvarade frågor användes vid beräkningarna. Alla svar inom en dimension exkluderades från beräkningarna om färre än 50 % av frågorna i dimensionen var besvarade. Anledningen till detta är att ett medelvärde baserat på färre än 50 % av frågorna inte kan anses vara tillförlitligt. Medelvärdena för respektive dimension och individ användes sedan för att beräkna medelvärden för respektive dimension och studerad grupp. Den minsta gruppstorleken som studerades var 10 individer, detta för att kunna försäkra att inga enskilda personer ska kunna identifieras utifrån resultaten. (Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, Ethics, 2012c) Beräknade medelvärden redovisas i tabeller samt i radardiagram, se kapitel 6. Även spridningen av svaren för respektive fråga redovisas i tabeller i kapitel 6. Totalt studeras 13 grupper i den här rapporten. De grupper som studerats är följande: 1 samtliga som deltagit i utvärderingen 2 Företag 1 3 Företag 2 4 Företag 3 5 Företag 4 6 de med en arbetsledande befattning 7 de utan en arbetsledande befattning 8 de som arbetar skift 9 de som inte arbetar skift 10 de med en arbetsledande befattning som arbetar skift 11 de utan en arbetsledande befattning som arbetar skift 12 de med en arbetsledande befattning som inte arbetar skift 13 de utan en arbetsledande befattning som inte arbetar skift Inom respektive företag har ytterligare grupper studerats, så som avdelningar. Resultaten för dessa grupper redovisas i företagsspecifika rapporter och alltså inte i den här rapporten. I rapporten redovisas resultaten på ett sådant sätt att företagen

22 12 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag inte kan identifieras. Antal personer inom respektive företag redovisas därför inte utan istället redovisas den procentuella fördelningen av svaren. Exakt antal personer som inkluderats från respektive företag redovisas inte heller på grund av konfidentiella skäl.

23 13 5 Benchmarking Två av IPS medlemsföretag, AkzoNobel i Stenungsund och AkzoNobel i Bohus, har tidigare utvärderat säkerhetsklimatet i sina organisationer med NOSACQ-50. Flera företag, både svenska och utländska, har också utvärderat säkerhetsklimatet i sina organisationer med NOSACQ-50. Resultaten från flera av dessa utvärderingar finns samlade i en internationell databas (NOSACQ-50 databas). Resultaten i den här rapporten kommer att jämföras mot resultaten från utvärderingen vid AkzoNobel i Stenungsund samt mot resultat från NOSACQ-50 databas. 5.1 Utvärdering av säkerhetsklimatet på AkzoNobel i Stenungsund Under våren 2011 utvärderades säkerhetsklimatet på AkzoNobel:s site i Stenungsund. Totalt inkluderade ca 300 medarbetare i utvärderingen. Vid utvärderingen fick medarbetarna fylla i en pappersversion av enkäten NOSACQ- 50. (Bergh, 2011) Svarsfrekvensen för utvärderingen var 60 %. Delar av resultaten från utvärderingen vid AkzoNobel i Stenungsund presenteras i tabell 4 samt figur 2, 3 och 4. Vid den här utvärderingen studerades fler grupper än de som redovisas i tabell 4. I den här rapporten redovisas endast de grupper som anses relevanta att jämföra IPS resultat med. (Bergh, 2011) Hur resultaten ska tolkas beskrivs i kapitel

24 14 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag Tabell 4. Resultat från utvärderingen av säkerhetsklimatet vid AkzoNobel i Stenungsund under våren 2011 Dim 1 Dim 2 Dim 3 Dim 4 Dim 5 Dim 6 Dim 7 AkzoNobel i Stenungsund 3,17 3,32 3,44 3,29 3,14 3,46 3,52 Har en arbetsledande befattning 3,48 3,51 3,70 3,42 3,26 3,26 3,59 Har inte en arbetsledande 3,13 3,22 3,35 3,44 3,09 3,48 3,53 befattning Arbetar skift 2,94 2,99 3,14 3,33 2,86 3,40 3,46 Arbetar inte skift 3,33 3,47 3,57 3,59 3,35 3,59 3,63 Figur 2. Nivån av säkerhetsklimatet vid AkzoNobel under våren 2011 illustrerat i ett radardiagram. Dim 1: Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetskompetens; Dim 2: Empowerment/bemyndigande från ledningen i säkerhetsfrågor; Dim 3: Ledningens rättvisa avseende säkerhet; Dim 4: Anställdas säkerhetsengagemang; Dim 5: Anställdas säkerhetsprioritering och avsaknad av riskacceptans; Dim 6: Lärande, kommunikation och tillit; Dim 7: Tilltro till säkerhetssystem

25 15 Figur 3. Nivån av säkerhetsklimatet för de med respektive utan en arbetsledande befattning på AkzoNobel under våren Dim 1: Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetskompetens; Dim 2: Empowerment/ bemyndigande från ledningen i säkerhetsfrågor; Dim 3: Ledningens rättvisa avseende säkerhet; Dim 4: Anställdas säkerhetsengagemang; Dim 5: Anställdas säkerhetsprioritering och avsaknad av riskacceptans; Dim 6: Lärande, kommunikation och tillit; Dim 7: Tilltro till säkerhetssystem Figur 4. Nivån av säkerhetsklimatet för de som arbetar respektive inte arbetar skift på AkzoNobel under våren Dim 1: Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetskompetens; Dim 2: Empowerment/bemyndigande från ledningen i säkerhetsfrågor; Dim 3: Ledningens rättvisa avseende säkerhet; Dim 4: Anställdas säkerhetsengagemang; Dim 5: Anställdas säkerhetsprioritering och avsaknad av riskacceptans; Dim 6: Lärande, kommunikation och tillit; Dim 7: Tilltro till säkerhetssystem

26 16 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag 5.2 NOSACQ-50 databas Det är möjligt att jämföra sina resultat med resultat från NOSACQ-50 databas. Det är dock viktigt att komma ihåg att resultaten från en utvärdering först och främst bör jämföras med medelvärden från den egna utvärderingen alternativt tidigare utvärderingar och inte med data från NOSACQ-50 databas. En av anledningarna till detta är att den nuvarande databasen inte bygger på ett representativt urval. Det representerade urvalet är företag som är intresserade av att utvärdera sitt säkerhetklimat, vilka tenderar att ha en relativt hög nivå av säkerhetsklimat. Det är även möjligt att bygga upp en egen databas inom sin organisation. De sektorer som i dagsläget finns representerade i NOSACQ-50 databasen är bland annat byggbranschen, sjukvården, tillverkningsindustrin, sjöfartssektorn, flygsektorn och landtransport av varor. I tabell 5 presenteras medelvärden från NOSACQ-50 databas som för tillfället inkluderar svar. Notera att medelvärdena i tabell 5 endast omfattar personer utan arbetsledande befattning. (Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, Interpreting NOSACQ-50 results, 2012b) Tabell 5. Medelvärden från NOSACQ-50 databas. (Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, Interpreting NOSACQ-50 results, 2012b) Dimension Medelvärde 1 1. Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetskompetens 2,93 2. Empowerment/bemyndigande från ledningen i säkerhetsfrågor 2,87 3. Ledningens rättvisa avseende säkerhet 3,00 4. Anställdas säkerhetsengagemang 3,16 5. Anställdas säkerhetsprioritering och avsaknad av riskacceptans 2,94 6. Lärande, kommunikation och tillit 3,10 7. Tilltro till säkerhetssystem 3,20 1 Medelvärdena omfattar endast personer utan arbetsledande befattning från NOSACQ-50 databas.

27 17 6 Resultat Som tidigare beskrivits i metodkapitlet indikerar ett medelvärde: större än 3,30 en hög nivå av säkerhetsklimat, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling av säkerhetsklimatet. från 3,00 till 3,30 en relativt god nivå av säkerhetsklimat i behov av mindre förbättringar. från 2,70 till 2,99 en jämförelsevis låg nivå av säkerhetsklimat, vilket kräver förbättringar. under 2,70 en låg nivå av säkerhetsklimat med stort utrymme för förbättringar. I tabell 6 redovisas medelvärden och svarsfrekvenser för de studerade grupperna. Medelvärdena för de sju dimensionerna varierar från 2,91 till 3,65 (NOSACQ-50 skala: 1-4). Svarsfrekvenser för några av de studerade grupperna har inte beräknats. Anledningen till detta är att det saknas information om hur många ur respektive grupp som inte deltagit i utvärderingen. Två av de studerade grupperna, grupperna "Arbetar skift" samt "Har inte en arbetsledande befattning och arbetar skift", har medelvärden mellan 2,7 och 2,99 för dimension 1 respektive dimension 1 och 2. Resterande grupper har ett medelvärde över 3,00, vilket indikerar en god alternativ hög nivå av säkerhetsklimat för samtliga dimensioner. Medelvärden från utvärdering på AkzoNobel i Stenungsund år 2011 samt från NOSACQ-50 databas redovisas tillsammans med relevanta resultat från den här utvärderingen i tabell 7. Notera dock att resultaten från en utvärdering av säkerhetsklimatet i första hand ska jämföras med de egna resultaten.

28 18 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag Tabell 6. Sammanfattning av resultaten. N/A i tabellen betyder att svarsfrekvensen inte gått att beräkna för den studerade gruppen. Svarsfrekvens Dimension 1: Ledningens Dimension 2: Empowerment/ säkerhetsengagemang bemyndigande från och säkerhetskompetens ledningen i säkerhetsfrågor Dimension 3: Ledningens rättvisa avseende säkerhet Dimension 4: Anställdas säkerhetsengagemang Dimension 5: Anställdas säkerhetsprioritering och avsaknad av riskacceptans Dimension 6: Lärande, kommunikation och tillit Dimension 7: Tilltro till säkerhetssystem Alla som deltagit i utvärderingen 66% 3,21 3,16 3,35 3,46 3,23 3,50 3,57 Företag 1 45% 3,22 3,23 3,43 3,40 3,16 3,41 3,53 Företag 2 86% 3,16 3,28 3,52 3,48 3,37 3,58 3,62 Företag 3 67% 3,32 3,23 3,59 3,54 3,33 3,56 3,65 Företag 4 70% 3,18 3,11 3,24 3,44 3,19 3,49 3,54 Har en arbetsledande befattning N/A 3,42 3,42 3,53 3,50 3,33 3,62 3,63 Har inte en arbetsledande befattning N/A 3,16 3,10 3,31 3,45 3,20 3,47 3,55 Arbetar skift N/A 3,02 2,93 3,21 3,42 3,15 3,43 3,52 Arbetar inte skift N/A 3,33 3,29 3,44 3,48 3,28 3,55 3,60 Har en arbetsledande befattning och arbetar skift Har en arbetsledande befattning och arbetar inte skift Har inte en arbetsledande befattning och arbetar skift Har inte en arbetsledande befattning och arbetar inte skift N/A 3,30 3,22 3,38 3,48 3,30 3,60 3,59 N/A 3,47 3,50 3,58 3,50 3,34 3,63 3,65 N/A 2,98 2,91 3,18 3,41 3,12 3,40 3,51 N/A 3,29 3,23 3,40 3,48 3,26 3,53 3,58 Ett medelvärde större än 3,30 indikerar en hög nivå, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling. Ett medelvärde från 3,00 till 3,30 indikerar en relativt god nivå i behov av mindre förbättringar. Ett medelvärde från 2,70 till 2,99 visar en jämförelsevis låg nivå, vilket kräver förbättringar. Ett medelvärde under 2,70 indikerar en låg nivå med stort utrymme för förbättringar.

29 19 Tabell 7. Benchmarking mellan relevanta resultat från den här utvärderingen och tidigare resultat från AkzoNobel i Stenungsund och NOSACQ-50 databas. Dimension 1: Dimension 2: Ledningens Empowerment/ säkerhetsengagemang bemyndigande från och ledningen i säkerhetskompetens säkerhetsfrågor Dimension 3: Ledningens rättvisa avseende säkerhet Dimension 4: Anställdas säkerhetsengagemang Dimension 5: Anställdas säkerhetsprioritering och avsaknad av riskacceptans Dimension 6: Lärande, kommunikation och tillit Dimension 7: Tilltro till säkerhetssystem NOSACQ-50 databas NOSACQ-50 databas 2,93 2,87 3,00 3,16 2,94 3,10 3,20 IPS projekt Alla som deltagit i IPS utvärdering 3,21 3,16 3,35 3,46 3,23 3,50 3,57 Företag 1 3,22 3,23 3,43 3,40 3,16 3,41 3,53 Företag 2 3,16 3,28 3,52 3,48 3,37 3,58 3,62 Företag 3 3,32 3,23 3,59 3,54 3,33 3,56 3,65 Företag 4 3,18 3,11 3,24 3,44 3,19 3,49 3,54 Har en arbetsledande befattning 3,42 3,42 3,53 3,50 3,33 3,62 3,63 Har inte en arbetsledande befattning 3,16 3,10 3,31 3,45 3,20 3,47 3,55 Arbetar skift 3,02 2,93 3,21 3,42 3,15 3,43 3,52 Arbetar inte skift 3,33 3,29 3,44 3,48 3,28 3,55 3,60 AkzoNobel i Stenungsund AkzoNobel i Stenungsund 3,17 3,32 3,44 3,29 3,14 3,46 3,52 Har en arbetsledande befattning 3,48 3,51 3,70 3,42 3,26 3,26 3,59 Har inte en arbetsledande befattning 3,13 3,22 3,35 3,44 3,09 3,48 3,53 Arbetar skift 2,94 2,99 3,14 3,33 2,86 3,40 3,46 Arbetar inte skift 3,33 3,47 3,57 3,59 3,35 3,59 3,63 Ett medelvärde större än 3,30 indikerar en hög nivå, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling. Ett medelvärde från 3,00 till 3,30 indikerar en relativt god nivå i behov av mindre förbättringar. Ett medelvärde från 2,70 till 2,99 visar en jämförelsevis låg nivå, vilket kräver förbättringar. Ett medelvärde under 2,70 indikerar en låg nivå med stort utrymme för förbättringar.

30 20 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag I tabell 8-14 redovisas medelvärden och fördelningen av svaren för respektive fråga för samtliga som deltagit i utvärderingen. Orangefärgade rader indikerar att frågan är av negativ karaktär. Medelvärdena för respektive fråga varierade från 2,75 till 3,79, se tabell Fråga 15, 16, 29 och 33 hade ett medelvärde mellan 2,7 och 2,99 vilket indikerar en jämförelsevis låg nivå av säkerhetsklimat som kräver förbättringar. Dessa frågor listas nedan. Fråga 15: Ledningen frågar aldrig efter medarbetarnas åsikter innan den fattar beslut som rör säkerhet Fråga 16: Ledningen gör medarbetarna här delaktiga i beslut som rör säkerhet Fråga 29: Vi som arbetar här ser risker som oundvikliga Fråga 33: Vi som arbetar här accepterar aldrig risktagande ens när tidsschemat är pressat 13 av frågorna hade ett medelvärde mellan 3,00 och 3,30 vilket indikerar en relativt god nivå i behov av mindre förändringar. Resterande 33 frågor hade ett medelvärde över 3,30 vilket indikerar en hög nivå där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling. \A032200\3_Pdoc\IPS\Rapporter\IPS\RAP-003-slutversion.docx

31 21 Tabell 8. I tabellen redovisas resultat för respektive fråga för dimension 1. Resultaten omfattar alla som deltagit i utvärderingen. Dimension Nr. Text Antal svar Dimension 1: Ledningens säkerhetsengagemang och säkerhetskompetens inte alls Antal inte så bra delvis helt inte alls Procent inte så bra delvis helt Fördelning Genomsnitt 1. Ledningen uppmuntrar medarbetarna här att arbeta enligt säkerhetsreglerna - också när tidsschemat är pressat % 8% 37% 52% 3,39 2. Ledningen ser till att alla får den nödvändiga informationen om säkerhet % 7% 49% 43% 3,34 3. Ledningen ser åt ett annat håll när någon slarvar med säkerheten % 31% 17% 5% 3,20 4. Ledningen sätter säkerhet före produktion % 14% 48% 32% 3,06 5. Ledningen accepterar att medarbetarna här tar risker i arbetet när tidsschemat är pressat % 29% 22% 6% 3,07 6. Vi som arbetar här har förtroende för ledningens förmåga att hantera säkerhet % 12% 49% 35% 3,15 7. Ledningen ser till att säkerhetsproblem som upptäcks vid inspektioner korrigeras omedelbart % 13% 59% 25% 3,05 8. När en risk upptäcks ignoreras den av ledningen % 30% 12% 1% 3,42 9. Ledningen saknar förmåga att hantera säkerheten på ett bra sätt % 32% 20% 3% 3,19 Färgade rader indikerar att frågan är av negativ karaktär Ett medelvärde större än 3,30 indikerar en hög nivå, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling. Ett medelvärde från 3,00 till 3,30 indikerar en relativt god nivå i behov av mindre förbättringar. Ett medelvärde från 2,70 till 2,99 visar en jämförelsevis låg nivå, vilket kräver förbättringar. Ett medelvärde under 2,70 indikerar en låg nivå med stort utrymme för förbättringar.

32 22 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag Tabell 9. I tabellen redovisas resultat för respektive fråga för dimension 2. Resultaten omfattar alla som deltagit i utvärderingen. Dimension Nr. Text Antal svar Dimension 2: Empowerment/ bemyndigande från ledningen i säkerhetsfrågor inte alls Antal inte så bra delvis helt inte alls Procent inte så bra delvis helt Fördelning Genomsnitt 10. Ledningen försöker utforma säkerhetsrutiner som är meningsfulla och som verkligen fungerar % 11% 52% 36% 3, Ledningen ser till att var och en kan påverka säkerheten i sitt arbete % 8% 55% 36% 3, Ledningen uppmuntrar medarbetarna här att delta i beslut som påverkar deras säkerhet % 13% 48% 36% 3, Ledningen tar aldrig hänsyn till medarbetarnas förslag rörande säkerhet här % 34% 19% 3% 3, Ledningen eftersträvar att alla på arbetsplatsen ska ha hög kompetens om säkerhet och risker % 7% 40% 52% 3, Ledningen frågar aldrig efter medarbetarnas åsikter innan den fattar beslut som rör säkerhet % 39% 28% 6% 2, Ledningen gör medarbetarna här delaktiga i beslut som rör säkerhet % 19% 56% 21% 2,96 Färgade rader indikerar att frågan är av negativ karaktär Ett medelvärde större än 3,30 indikerar en hög nivå, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling. Ett medelvärde från 3,00 till 3,30 indikerar en relativt god nivå i behov av mindre förbättringar. Ett medelvärde från 2,70 till 2,99 visar en jämförelsevis låg nivå, vilket kräver förbättringar. Ett medelvärde under 2,70 indikerar en låg nivå med stort utrymme för förbättringar.

33 23 Tabell 10. I tabellen redovisas resultat för respektive fråga för dimension 3. Resultaten omfattar alla som deltagit i utvärderingen. Dimension Nr. Text Antal svar Dimension 3: Ledningens rättvisa avseende säkerhet inte alls Antal inte så bra delvis helt inte alls Procent inte så bra delvis helt Fördelning Genomsnitt 17. Ledningen samlar in tillförlitlig information vid utredning av olyckor % 2% 40% 57% 3, Rädsla för negativa konsekvenser från ledningen avskräcker medarbetarna här från att rapportera olyckstillbud % 28% 23% 4% 3, Ledningen lyssnar noga på alla som har varit inblandade i en olyckshändelse % 9% 44% 46% 3, Ledningen söker orsaker, inte skyldiga personer, när en olycka inträffar % 10% 42% 46% 3, Ledningen lägger alltid skulden för olyckor på de anställda % 29% 13% 1% 3, Ledningen behandlar medarbetare som är inblandade i en olycka här rättvist % 8% 43% 48% 3,37 Färgade rader indikerar att frågan är av negativ karaktär Ett medelvärde större än 3,30 indikerar en hög nivå, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling. Ett medelvärde från 3,00 till 3,30 indikerar en relativt god nivå i behov av mindre förbättringar. Ett medelvärde från 2,70 till 2,99 visar en jämförelsevis låg nivå, vilket kräver förbättringar. Ett medelvärde under 2,70 indikerar en låg nivå med stort utrymme för förbättringar.

34 24 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag Tabell 11. I tabellen redovisas resultat för respektive fråga för dimension 4. Resultaten omfattar alla som deltagit i utvärderingen. Dimension Nr. Text Antal svar Dimension 4: Anställdas säkerhetsengagemang inte alls Antal inte så bra delvis helt inte alls Procent inte så bra delvis helt Fördelning Genomsnitt 23. Vi som arbetar här anstränger oss verkligen tillsammans för att uppnå en hög säkerhetsnivå % 3% 45% 52% 3, Vi som arbetar här tar gemensamt ansvar för att det alltid är ordning och reda på arbetsplatsen % 8% 57% 34% 3, Vi som arbetar här bryr oss inte om varandras säkerhet % 18% 7% 7% 3, Vi som arbetar här undviker att ta itu med risker som upptäcks % 29% 12% 2% 3, Vi som arbetar här hjälper varandra att arbeta säkert % 3% 45% 52% 3, Vi som arbetar här tar inget ansvar för varandras säkerhet % 23% 5% 1% 3,64 Färgade rader indikerar att frågan är av negativ karaktär Ett medelvärde större än 3,30 indikerar en hög nivå, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling. Ett medelvärde från 3,00 till 3,30 indikerar en relativt god nivå i behov av mindre förbättringar. Ett medelvärde från 2,70 till 2,99 visar en jämförelsevis låg nivå, vilket kräver förbättringar. Ett medelvärde under 2,70 indikerar en låg nivå med stort utrymme för förbättringar.

35 25 Tabell 12. I tabellen redovisas resultat för respektive fråga för dimension 5. Resultaten omfattar alla som deltagit i utvärderingen. Dimension Nr. Text Antal svar Dimension 5: Anställdas säkerhetsprioritering och avsaknad av riskacceptans inte alls Antal inte så bra delvis helt inte alls Procent inte så bra delvis helt Fördelning Genomsnitt 29. Vi som arbetar här ser risker som oundvikliga % 34% 35% 7% 2, Vi som arbetar här anser att mindre olyckor är en normal del av det dagliga arbetet % 32% 15% 2% 3, Vi som arbetar här accepterar riskfyllt beteende, så länge inga olyckor sker % 32% 11% 3% 3, Vi som arbetar här överträder säkerhetsregler för att få arbetet färdigt i tid % 33% 21% 3% 3, Vi som arbetar här accepterar aldrig risktagande ens när tidsschemat är pressat % 26% 34% 30% 2, Vi som arbetar här anser att vårt arbete är olämpligt för "fegisar" % 19% 6% 1% 3, Vi som arbetar här accepterar att våra arbetskamrater tar risker i arbetet % 29% 11% 1% 3,46 Färgade rader indikerar att frågan är av negativ karaktär Ett medelvärde större än 3,30 indikerar en hög nivå, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling. Ett medelvärde från 3,00 till 3,30 indikerar en relativt god nivå i behov av mindre förbättringar. Ett medelvärde från 2,70 till 2,99 visar en jämförelsevis låg nivå, vilket kräver förbättringar. Ett medelvärde under 2,70 indikerar en låg nivå med stort utrymme för förbättringar.

36 26 En utvärdering av säkerhetsklimatet bland några av IPS medlemsföretag Tabell 13. I tabellen redovisas resultat för respektive fråga för dimension 6. Resultaten omfattar alla som deltagit i utvärderingen. Dimension Nr. Text Antal svar Dimension 6: Lärande, kommunikation och tillit inte alls Antal inte så bra delvis helt inte alls Procent inte så bra delvis helt Fördelning Genomsnitt 36. Vi som arbetar här försöker finna en lösning om någon påpekar ett säkerhetsproblem % 2% 42% 56% 3, Vi som arbetar här känner oss säkra när vi arbetar tillsammans % 2% 46% 52% 3, Vi som arbetar här har stor tilltro till varandras förmåga att tillförsäkra säkerhet % 3% 52% 45% 3, Vi som arbetar här lär av våra erfarenheter för att förebygga olyckor % 3% 45% 53% 3, Vi som arbetar här tar varandras synpunkter och förslag rörande säkerhet på allvar % 4% 45% 51% 3, Vi som arbetar här talar sällan om säkerhet % 30% 10% 1% 3, Vi som arbetar här diskuterar alltid säkerhetsfrågor när sådana frågor dyker upp % 6% 39% 53% 3, Vi som arbetar här kan tala fritt och öppet om säkerhet % 3% 23% 74% 3,70 Färgade rader indikerar att frågan är av negativ karaktär Ett medelvärde större än 3,30 indikerar en hög nivå, där fokus bör ligga på underhåll och fortsatt utveckling. Ett medelvärde från 3,00 till 3,30 indikerar en relativt god nivå i behov av mindre förbättringar. Ett medelvärde från 2,70 till 2,99 visar en jämförelsevis låg nivå, vilket kräver förbättringar. Ett medelvärde under 2,70 indikerar en låg nivå med stort utrymme för förbättringar.