Date Project ID

Transkript

1 Author Therese Wernstedt Phone Mobile Date Project ID NSVA AB Samrådsunderlag inför ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken, Öresundsverket ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2, SE Stockholm, Registered office: Stockholm, Sweden Tel , Org nr Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 1 (14)

2 Innehåll 1 Inledning Administrativa uppgifter Bakgrund Alternativ i MKB Ansökt verksamhet Nollalternativ Alternativ lokalisering Alternativ utformning Lokalisering Orientering Naturskyddade områden Hälsa Verksamheten Nuvarande tillstånd Reningsprocessen Slambehandling Externslam Biogas Övrigt Skyddsåtgärder för lukt Miljökonsekvenser Planerad miljökonsekvensbeskrivning Risk för lukt Risk för smitta Buller Utsläpp till luft Energi Risk för olyckor Övrig miljöpåverkan Utsläpp till vatten Transporter Avfall Förbrukning av kemiska produkter Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 2 (14)

3 1 Inledning NSVA, Öresundsverket, avser att ansöka om ändringstillstånd enligt miljöbalken. På uppdrag av NSVA har ÅF sammanställt föreliggande samrådsunderlag. 2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövarens juridiska namn Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Organisationsnummer Anläggningsnummer Postadress Kontakt i miljöfrågor Atlantgatan 8, Helsingborg Pär Gustafsson Telefon E-post par.gustafsson@nsva.se Fastighetsbeteckning Verket 1 Fastighetsägare Kommun Tillsynsmyndighet Huvudverksamhetens kod enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Helsingborgs stad Helsingborg Länsstyrelsen i Skåne Län Verksamhetskod Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter. 3 Bakgrund NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv, Åstorp och Bjuv (från 2010). NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. Föreliggande tillståndsprocess berör Helsingborgs reningsverk, Öresundsverket, vars verksamhetsområde omfattar Helsingborgs stad och tätorter. Antalet anslutna personer är cirka , antalet personekvivalenter (p.e.) uppgick år 2013 till cirka Ansökan avser ändring av villkor för utsläpp till luft. Öresundsverket ligger intill utvecklingsområdet H+ i stadens centrala södra hamnområden. H+ området har i dessa delar slutat att användas som hamn och återlämnats till staden för annan användning. Staden planerar för att bygga bostäder och kontor vid den intilliggande hamnen, fram till ca 50 m från befintlig rötgaskammare vid Öresundsverket, i delområdet Södra hamnen/ Oceanpiren. Planprocessen för de nya områdena pågår för närvarande. Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 3 (14)

4 Figur 3-1 Öresundsverkets lokalisering i Helsingborg. Mot bakgrund av denna detaljplaneprocess har luktsituationen vid Öresundsverket utretts. Utredningarna visade att minskning i luktspridning, och godtagbara luktnivåer kan nås vid planerad nybebyggelse genom att vidta vissa skyddsåtgärder. Under våren 2014 lämnades en anmälan om skyddsåtgärder för lukt in till Länsstyrelsens tillsynsavdelning. Anmälan bestod i övertäckningsåtgärder för de mest luktande anläggningsdelarna, samt ett bortledande av luktande luft från dessa till en skorsten på fastigheten bredvid, Öresundskraft. Parallellt lämnades en anmälan in från Öresundskraft om att motta luften och leda bort den i skorstenen. Anmälan godtogs i beslut daterat , samtidigt som bolaget förelades om att ansöka om (ändrings-) tillstånd för bortledning och utsläpp av luktande luft. Detta samrådsunderlag ingår i bolagets ansökan om ändringstillstånd för bortledning och utsläpp av luktande luft. 4 Alternativ i MKB 4.1 Ansökt verksamhet Den planerade ansökan avser övertäckningsåtgärder för att reducera lukt i omgivningen som planeras och som också har anmälts. 4.2 Nollalternativ I en miljökonsekvensbeskrivning skall ansökt verksamhet jämföras med ett nollalternativ, dvs. vad skulle miljökonsekvenserna bli, direkt och indirekt, om den ansökta verksamheten inte kom till stånd. Nollalternativet i ansökan innebär att befintligt tillstånd kvarstår. Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 4 (14)

5 4.3 Alternativ lokalisering Ansökan avser en ändring av befintlig verksamhet, och ingen utökning av nuvarande kapacitet. I dagsläget är en alternativ lokalisering inte aktuell, och kommer därför inte att utredas närmare i miljökonsekvensbeskrivningen. I NSVA:s långsiktiga strategiska arbete med vattenförsörjning och spillvattenomhändertagande kommer däremot alternativa lokaliseringsplatser för framtidens reningsverk att utredas. 4.4 Alternativ utformning För skyddsåtgärder för lukt finns alternativa utformningar och dessa kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen jämte det valda alternativet som redan nu har anmälts till tillsynsmyndigheten. 5 Lokalisering 5.1 Orientering Befintligt avloppsreningsverk ligger på fastigheten Verket 1 cirka 1,5 km från Helsingborgs centrum. Närmaste granne är i dagsläget Helsingborg hamn och Västhamnverket. Området är detaljplanerat (stadsplan för avloppsreningsverk, 1970). Detaljplaneprocess för stadsförnyelseprojektet H+ pågår för närvarande, med planerade bostäder och verksamheter i nära anslutning till Öresundsverket (främst norr om verket). Den detaljplanen är f.n. i samrådsskedet, granskningsfasen. De åtgärder som är föremål för denna ansökningsprocess, skyddsåtgärder mot lukt, avser att göra verksamheten vid Öresundsverket förenligt med även kommande detaljplan. Figur 5-1 Öresundsverkets lokalisering. Skola Förskola Högskola Sjukhus Bostäder Planerade bostäder Ledningsnätet för Öresundsverket är ca 120 mil och nuvarande verksamhetsområde omfattar Helsingborg. Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 5 (14)

6 Reningsverkets avstånd till närmsta skola är ca 700 m, förskola 900 m, högskola 400 m, sjukhus 1200 m, bostäder 500 m och planerade bostäder 200 m. Recipient för det renade avloppsvattnet är Öresund. Recipientkontrollen samordnas av Öresunds Vattenvårdsförbund (ÖVF) där Helsingborgs stad är medlem. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Öresunds vattenvårdsförbund. Recipienten kommer att beskrivas utförligare i miljökonsekvensbeskrivningen. 5.2 Naturskyddade områden Naturskyddade områden i närheten av anläggningen visas översiktligt på nedanstående kartbild. Som framgår av bilden finns längs kusträckan norr och söder om Helsingborg områden av riksintresse för friluftsliv. I omgivningarna finns också Natura 2000-områden enligt habitatdirektivet. I planerad miljökonsekvensbeskrivning kommer en utförligare redogörelse för skyddade områden i omgivningarna som kan beröras av ändringen att redovisas. Figur 5-2 Naturskyddade områden runt Helsingborg. 5.3 Hälsa Vid ett reningsverk finns viss förekomst av virus, bakterier och toxiner. Dessa kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Den huvudsakliga spridningsvägen av dess är genom små vätskedroppar, så kallade aerosoler. Det finns I dagsläget inga dokumenterade effekter av hälsoproblem I anslutning till reningsverket. de planerade förändringarna kommer att påverka spridningsmönstret av aerosoler I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs hur denna förändring påverkar den närmsta omgivningen. Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 6 (14)

7 6 Verksamheten I dagsläget innefattar verksamheten en reningsprocess med mekanisk rening med galler och parallella försedimenteringsbassänger, biologisk fosfor- och kväverening med aktivslammetoden samt efterföljande slutsedimentering. Ansökt verksamhet avser tillägg av de skyddsåtgärder för lukt som anmälts till tillsynsmyndigheten våren Nuvarande tillstånd Dåvarande Koncessionsnämnden lämnade 1990 Helsingborgs kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av avloppsvatten från kommunens avloppsreningsverk på fastigheten Verket i Helsingborgs kommun. Villkor om förorening i behandlat avloppsvatten uppsköts i en prövotid som avslutades Tabell 6-1 Gällande tillståndsbeslut för Öresundsverket. Datum Tillståndsgivande Beslutet avser myndighet Koncessionsnämnden Grundtillstånd Koncessionsnämnden Slutliga villkor Länsstyrelsen Ändrade villkor 6.2 Reningsprocessen Den nuvarande reningsprocessen omfattar primär mekanisk behandling med maskingaller, sandfång och försedimentering. Den sekundära behandlingen består av en biologisk fosfor- och kvävereduktion i en aktivslamprocess med efterföljande slutsedimentering. Till sist passerar avloppsvattnet en tertiär behandling bestående av ett poleringssteg med sandfilter. Processchema över anläggningen återfinns nedan, mindre avvikelser kan förekomma. Figur 6-1 Processchema för Öresundsverket. Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 7 (14)

8 Avloppsvattnet passerar först maskingallret och pumpas därefter in till reningsverket via två parallella skruvpumpar och en centrifugalpump, med en total kapacitet på ca m 3 /h. När vattnet pumpats in till reningsverket passerar det ett sandfång där grus och tunga partiklar avskiljs. Processtekniskt begränsas det biologiska processteget till mellan och m 3 /h, detta framförallt för att motverka slamflykt i slutsedimenteringen. Vid höga flödestoppar utjämnas därför överflödig vattenmängd i ett utjämningsmagasin med en kapacitet på m 3. Bräddning till utjämningsmagasin sker före försedimenteringen. Vatten som leds till utjämningsmagasinet tillsätts automatiskt järnklorid för kemisk fällning, och leds sedan tillbaka in i reningsverket när flödestoppen är över. Skulle utjämningsmagasinet vara fullt leds vattnet förbi till utgående ledning före provtagning. Efter sandfånget leds avloppsvattnet till försedimenteringsbassängerna. Här avskiljs föroreningar lättare och tyngre än vatten och det bildas ett primärslam. Försedimenteringsbassängerna används dessutom för hydrolys av organiskt material, så kallad primärslamhydrolys. I efterföljande biologiska process (aktivslamanläggning) reduceras både fosfor och kväve biologiskt. I det första anaeroba steget tar mikroorganismer upp lättnedbrytbart organiskt material som bildats i föregående hydrolyssteg. Med hjälp av det organiska materialet omvandlas nitrat till fri kvävgas, s.k. denitrifikation. Simultant med fosfor- och kvävereningen konsumerar mikroorganismer organiskt material vilket därmed reduceras. För att kunna bibehålla en viss slamhalt i systemet samt för att återföra bildat nitrat från de luftade zonerna, recirkuleras slam från slutsedimenteringen tillbaka till andra aktivslambassängen. Efter det biologiska stegen separeras vattnet från bildat bioslammet i slutsedimenteringsbassängerna. Vattnet passerat till sist ett sandfilter av typen 2-mediafilter för att avskilja de partiklar som inte sjunkit till botten i slutsedimenteringen. Här finns även möjlighet att fälla med kemikalier vid behov. Det renade vattnet leds slutligen ut i Öresund, ca 450 meter från stranden på ca 20 meters djup. 6.3 Slambehandling Primärslam från försedimenteringen och överskottslam från den biologiska reningen förtjockas i separata förtjockare. Vid förtjockning av bioslammet i gravitationsförtjockaren tillsätts polymer bestående av polyakrylamid. Dessutom tillsätts järnklorid till primärslamförtjockaren i syfte att minska halten svavelväte i rötgasen. Både primär- och bioslam leds sedan vidare till rötkammaren där organiskt material bryts ner anaerobt emedan biogas produceras. Slammet från rötkammaren avvattnas slutligen i en centrifug. För att förbättra avvattning tillsätts polymer strax före centrifugen. Avvattnat slam lagras så i containers för vidare omhändertagande. Överskottsvattnet från förtjockarna, rejektvatten från centrifugen och spolvatten från filtren återförs reningsverket till före inloppspumparna. 6.4 Externslam Externslam tas emot på reningsverket och tillsätts före maskingallren. 6.5 Biogas Biogas från rötkamrarna behandlas vid anläggningen i en uppgraderingsanläggning. Gasen skickas sedan till Öresundskraft för injektering på befintligt naturgasnät. Anläggningen har en kapacitet på 250 m 3 /h. Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 8 (14)

9 6.6 Övrigt NSVA och Öresundsverket deltar i flera olika utvecklingsprojekt som syftar till att minska miljöpåverkan och öka miljönyttan från reningsverket ur ett samhällsperspektiv. Eventuella behov av skyddsåtgärder till följd av pilotprojekt och liknande hanteras av Öresundsverket från fall till fall. 7 Skyddsåtgärder för lukt En utredning har genomförts som redovisar luktsituationen i området och vilka åtgärder som bedöms krävas för att sänka förnimmelsen av lukt i närområdet till godtagbara nivåer vid planerad bebyggelse. Ansökan avser ändring av verksamheten genom införande av skyddsåtgärder för lukt. Åtgärderna består i övertäckning av alla betydande luktkällor samt avledning av luften från dessa källor till närliggande Öresundskrafts (Västhamnsverkets) skorsten om 120 m. Genom att nyttja en befintlig skorsten med hög höjd uppnås en mycket god spridningseffekt utan att det krävs uppförande av en helt ny skorsten på Öresundsverkets fastighet. I tidigare utförd luktutredning har kostnadsbedömningar för somliga skyddsåtgärder för lukt tagits fram. Ytterligare kostnader kommer att redovisas i MKB. Tabell 7-2 Åtgärder inom området, luktande luft avleds till Öresundskrafts skorsten. Anläggningsdelar som omfattas A Avledning av luft från slambyggnad B Avledning av luft från slamförtjockare och slamsilo C Tätning och överledning av inlopp försedimentering D Avledning av luft före pumpningssteg innan biosteget. E Avledning av luft från befintligt kolfilter (gasuppgraderingen) F Avledning alternativt rening av luft från rensgaller G Övertäckning av sandfånget, avledning av luft Tekniska åtgärder Befintligt ventilationssystem behålls, kapaciteten hos fläktarna ökas något för att säkerställa undertryck i hela lokalen. Slamförtjockare och slamsilo byggs över med byggnad (ev. två separata byggnader) som möjliggör underhållsarbete vid exempelvis flytslam. Luftomsättningen i byggnaden anpassas så att god arbetsmiljö uppnås. Första fjärdedelen av försedimenteringens bassänger vilka har högst luktbelastning täcks över med bassängtäckning. Ventilationsutrustning installeras för att säkerställa undertryck samt avleda luft. Pumpsumpen är redan överbyggd. Överbyggnaden kompletteras med ventilation för att förhindra diffust utsläpp. Ventilationen avleds. Rördragning från kolfilter och avledning. All frånluft från rensgallret samlas redan i en gemensam kanal. Denna kanal ansluts sannolikt till övrig rördragning för avledning till skorsten, alternativt förses med egen rening, t.ex. kolfilter. Kostnad ksek I nedanstående figur visas de anläggningsdelar som kommer att omfattas av övertäckning enligt anmälan samt anslutning från respektive anläggningsdel till huvudledning. Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 9 (14)

10 E F G A B C D Figur 7-1 Behandlingsstegen på Öresundsverket, planerad övertäckning markerad med röd ring. Planerad rördragning samt anslutningspunkt till Öresundskrafts fastighet. Övertäckningen av Försedimentering och eventuellt även Sandfånget kommer att göras flexibel för att möjliggöra service och underhåll. Övriga anläggningsdelar som övertäcks kommer att kunna tillåta service med bibehållen övertäckning. En fläktanläggning kommer att installeras på NSVA:s fastighet innan rörsystemet dras till Öresundskrafts fastighet för att säkerställa flödeshastigheten i systemet. Rördragningen kommer företrädesvis att läggas utmed vattnet med anslutning från respektive anläggningsdel, rördragningen visas mycket översiktligt inritat på ovanstående figur. 8 Miljökonsekvenser 8.1 Planerad miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen kommer enligt nuvarande planering ha följande innehåll: Icke teknisk sammanfattning 1. Inledning 2. Administrativa uppgifter 3. Bakgrund 4. Samrådsförfarande 5. Verksamheten 6. Ansökt verksamhet 7. Lokalisering 8. Alternativ i MKB:n 9. Miljöpåverkan av verksamheten 9.1. Utsläpp till luft (inklusive luktande ämnen) 9.2. Energi 9.3. Buller 9.4. Risk för olyckor 9.5. Risk för smitta 9.6. Övrig miljöpåverkan 10. Påverkan på natur- och kulturområden 11. Jämförelse med miljömål och miljökvalitetsnormer 12. Slutsats Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 10 (14)

11 Huvudsakliga miljöaspekter återfinns nedan. De miljöaspekter som bedöms ha störst påverkan är risk för lukt samt buller. Dessa miljöaspekter kommer att ges mest uppmärksamhet i miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med beskrivning av risk för spridning av smitta. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer att beskrivas den ansökta verksamheten i förhållande till nationella och regionala miljömål, i första hand bedöms miljömålet God bebyggd miljö vara relevant. 8.2 Risk för lukt Under år 2013 genomfördes en utredning med avseende på lukt vid Öresundsverket. De genomförda utredningarna vid NSVA:s avloppsvattenreningsanläggning i Helsingborg visar att det är möjligt att tydligt reducera luktkoncentrationen kring anläggningen genom luktavskiljningsåtgärder och/eller ökning av utsläppshöjden. Ansökt verksamhet som kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen omfattar de övertäckningsåtgärder samt bortledning av luktande luft till närliggande Öresundskrafts skorsten, som föreslagits i utredningen. Bolaget har också anmält genomförandet av dessa åtgärder till tillsynsmyndigheten. Utredningen grundades på beräkning av luktenheter (l.e.) som är ett vedertaget begrepp för att ange luktnivåer (i våra nordiska grannländer anges acceptabla luktgränser i denna enhet). Luktutsläpp i dagens situation, angivet som luktemission per timme (l.e./h) har beräknats till mellan 50*10 6 och 75*10 6 l.e./h. Mätningar har även utförts i samband med planerat underhåll i en del av försedimenteringsbassängen. Vid dessa tillfällen kan emissionen stiga till nivån ca 90*10 6 l.e./h. Utsläppen är på förväntad nivå med tanke på verkets storlek och inkommande belastning. Bilden nedan visar luktspridningen i omgivningarna under en normal sommarbelastning. Figur 8-1 Luktspridning normal sommarbelastning, nuläge. Det finns inga riktvärden för lukt i Sverige. Av denna anledning har jämförelser gjorts med de riktvärden som används i Danmark och Norge. Enligt gällande riktvärden för lukt i Danmark och Norge är högsta (99 %-il av minutmedelvärden) acceptabla luktkoncentration vid närmaste bostäder 5 l.e./m 3. Syftet med de skyddsåtgärder som bolaget planerar för är att reducera utsläppet av luktande ämnen från reningsverket och att erhålla godtagbara luktnivåer i omgivningarna inklusive planerad bebyggelse. Anmälda åtgärder innebär övertäckning samt avledning av obehandlad luft till Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 11 (14)

12 närliggande 120 m hög skorsten. Scenariot innebär en sammantagen luktemission om 50 Ml.e./h, vilket med spridning ger lukthalter i omgivningen enligt nedanstående bild. Stadsutvecklingsområde för blandad stad med bostäder Figur 8-2 Efter införda skyddsåtgärder med stadsutvecklingsområde. Enligt gällande riktvärden för lukt i Danmark och Norge är högsta acceptabla luktkoncentration vid närmaste bostäder 5 l.e./m 3. Med skyddsåtgärder bedöms nu gällande villkor för lukt kunna innehållas även med kommande detaljplaner. Med åtgärderna kommer luktbelastningen på omgivningen därmed att sjunka ned till en acceptabel nivå på 3 l.e./m 3 eller lägre i mätpunkter vid planerade bostäder och även i övrigt till låga halter i omgivningarna. Bolaget har i dagsläget ett villkor på lukt som lyder: Verksamheten vid avloppsreningsverket får inte förorsaka för omgivningen besvärande lukt. 8.3 Risk för smitta Risk för smittspridning till omgivningen från avloppsreningsverkets öppna bassänger har utretts under våren I Boverkets skrift Bättre plats för arbete konstaterar Boverket att 200 m från avloppsreningsverk är inverkan av bakteriehalterna obetydlig. Vid fallstudier för svenska reningsverk har konstaterats att den huvudsakliga smittspridningen sker via aerosoler från luftade bassänger. Hälsoeffekter från reningsverk kan noteras hos framförallt reningsverksarbetare. Dessa beror främst av exponering för endotoxiner. Inga studier har hittats där mätningar på endotoxiner genomförts utanför reningsverk. De studier som finns behandlar förekomsten av endotoxiner som ett arbetsmiljöproblem eftersom det är där exponeringen är högst. Man kan konstatera att åtgärder som innebär inneslutning av de aerosolskapande verksamheterna som exempelvis olika luftningsaktiviteter, vilket omfattar bland annat sandfånget och biosteget, kan reducera skyddsavståndet väsentligt. Vid överledning av luktande luft till Öresundskrafts skorsten om 120 m, kommer omgivningshalterna av endotoxiner att kraftigt späds ut vilket bör leda till att skyddsavstånden kan reduceras kraftigt. I en referensanläggning med övertäckta bassänger har skyddsavståndet angivits till 30 m (Tivoliverket, Sundsvall). Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 12 (14)

13 I ansökan kommer risk för smitta att beskrivas mer utförligt. 8.4 Buller Nuvarande villkor för Öresundsverket är följande: Buller från avloppsreningsverket skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a) dagtid (kl ), 45 db(a) kvällstid (kl ) och 40 db(a) nattetid (kl ) utomhus vid bostäder. Bolaget uppfyller i dagsläget detta villkor. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer det att redovisas tillkommande buller samt skyddsåtgärder för nya fläktar. 8.5 Utsläpp till luft För utsläpp av luktande ämnen, se separat avsnitt ovan. I övrigt förekommer vid anläggningen mindre utsläpp från biogasanläggningen vid läckage eller driftstörningar. 8.6 Energi Elförbrukningen vid anläggningen var år 2013, kwh. Den största elförbrukaren vid anläggningen är luftningen av biosteget. Den ansökta ändringen medför viss ökad energianvändning till följd av tillkommande fläktar. 8.7 Risk för olyckor I den luktutredning som genomförts vid Öresundsverket finns en luktriskanalys utförd. Luktriskanalysen tar upp planerade och oplanerade händelser som kan inträffa på verket som kan påverka luktsituationen kring anläggningen. Efter införande av de planerade åtgärderna som är föremål för denna ansökan, bedöms risken för förhöjda luktnivåer till följd av oplanerade händelser att minska. En redovisning av risk för olyckor i ansökt verksamhet kommer att ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 8.8 Övrig miljöpåverkan Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten idag utgörs i första hand av organiska ämnen i form av BOD (Biochemical Oxygen Demand), kväve och fosfor. Den ansökta ändringen bedöms inte medföra någon förändring av utsläpp till vatten Transporter Fordonstransporter till och från anläggningen består huvudsakligen av ingående transporter av råvaror och externslam samt utgående transporter av avfall och slam. Antalet transporter i dagens verksamhet uppskattas till ca 10 transporter per dag i genomsnitt. Antalet transporter bedöms öka marginellt under byggskedet och sedan återgå under det vidare driftskedet Avfall Huvudsakliga avfall från processen är rens och sand (utöver slam som också är en resurs). Under år 2013 transporterade totalt ca 210 ton rens-rester och 68,4 ton sand till deponi eller förbränning under året. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning. Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 13 (14)

14 Öresundsverket tar även emot slam från andra avloppsreningsverk. Den ansökta ändringen medför ingen förändring i avfallshantering eller avfallsmängder Förbrukning av kemiska produkter Förbrukning av större mängder kemiska produkter sker för användning i bassänger för fällning/flockning, för skumdämpning, i rötkammare samt för slambehandling. Förutom dessa kemiska produkter förekommer produkter i mindre mängder för underhåll och laboratorieverksamhet. Bolaget arbetar med utfasning av produkter med särskilt miljöfarligt innehåll. Den ansökta ändringen bedöms inte innebära någon förändring avseende mängder eller hantering av kemiska produkter. Samrådsunderlag NSVA ändringsansökan Page 14 (14)