Räddningsverkets tidning Nr 3 maj Den nya myndigheten Två skolor bort. sidorna 3-10

Transkript

1 Räddningsverkets tidning Nr 3 maj 2007 Den nya myndigheten Två skolor bort sidorna 3-10

2 inledaren Sirenen Nr 3 maj 2007 Skilj inte verksledning från kärnverksamhet En ny myndighet mot olyckor och kriser. Nu finns betänkandet på regeringens bord och snart ute för en fyra månaders viktig remissrunda. Jag vill direkt slå fast att jag tycker detta är ett logiskt och viktigt steg för att utveckla säkerhets- och beredskapsarbetet. Den nuvarande ansvarsfördelningen på central nivå är inte anpassad till dagens och morgondagens hot och risker. I en myndighet får den centrala nivån bättre förutsättningar att samlat hantera olyckor och extraordinära händelser, som leder till svåra kriser. Ansvarsförhållandena blir tydligare. Detta kommer också att få positiva konsekvenser för arbetet på lokal och regional nivå, där kommuner och länsstyrelser redan har det samlade ansvaret för arbetet mot olyckor och kriser inom sina respektive geografiska områden. En striktare tillämpning av ansvarsprincipen kommer att stärka krisberedskapsarbetet. De statliga myndigheterna får starkare motiv att seriöst arbeta med dessa frågor. En myndighet får betydligt större möjligheter att samlat och effektivt stödja detta arbete än vad som är fallet i dag. Den nya myndigheten får ett omfattande uppdrag: att förebygga, begränsa konsekvenserna och dra erfarenheter av inträffade olyckor, extraordinära händelser och kriser. Arbetet ska inriktas på säkerheten för individer och samhälle. Jag tycker det är mycket positivt att utredningen ser det internationella arbetet som en naturlig fortsättning på det nationella uppdraget. Det betyder i klartext att i myndighetens uppgifter ingår de humanitära insatser Räddningsverket idag gör för att minska lidandet i samband med katastrofer utomlands. Den nya myndigheten kommer också att ge viktiga bidrag till utvecklingen av EUs säkerhetsarbete, som står inför stora utmaningar. Jag är alltså i stort positiv till utredarens förslag om en ny myndighet mot olyckor och kriser. Vi har från Räddningsverkets sida, med start i Försvarsberedningens rapport i januari 2006, förordat den sammanslagning av myndigheterna som nu föreslås. Nu gäller det att se till att det blir en effektiv myndighet med genomslagskraft och inte bara en pappersprodukt. Grunden för att organisera myndigheten har lagts i och med utredningens förslag. Att skapa en effektiv myndighet är av nationellt intresse och kräver en tydlig och samlad intern ledning. Ett aktivt och nära samarbete mellan ledning och verksamhetsansvariga förutsätter en samlad lokalisering av myndigheten. Utredaren har valt att föreslå att ledningen för det nya verket och dess stab lokaliseras till Stockholm. Den nya myndighetens kärnverksamhet, med bland annat avdelningen för olyckor och kriser, ska finnas i Karlstad. Till och med samma enheter/funktioner har splittrats på skilda orter. Med detta förslag omintetgör utredaren stora delar av de möjligheter till en effektiv och kraftfull myndighet som hans organisationsförslag faktiskt innehåller. Jag tycker som utredaren att kontakter med regeringskansli och samverkande myndigheter är av stor betydelse för den externa samordningen. Men jag anser att denna fråga i alltför för hög grad har fått påverka förslaget till lokalisering. I samband med allvarliga händelser utomlands (flodvågskatastrofen och Libanonkrisen), där Räddningsverket haft en samordnande roll, har arbetet fungerat väl. Det gäller både omfattande kontakter med regeringskansli och samverkande myndigheter. Men givetvis finns det förbättringspotential och den finns i en samlad myndighet. Det är min övertygelse att en verksledning ska vara lokaliserad där tyngdpunkten i verksamheten ligger. Enligt utredningen är det i Värmland. En sådan sammanhållen lokalisering ger de bästa förutsättningarna att utöva en effektiv styrning och ledning. Kraften och styrkan i den nya myndigheten går förlorad om denna viktiga princip åsidosätts. Göran Gunnarsson Generaldirektör, Räddningsverket Omslagsbilden INNEHÅLL nya myndigheten Allt om nya myndigheten 3 10 nyheter Samhällets risker 2020 kartläggs i stor studie 16 Livsfarlig tillverkning i hemmen 16 EU skärper tonen ytterligare 17 SBR vill få med fler yngre brandbefäl 17 Gratis verktyg för risk- och sårbarhetsanalyser 18 Reach skärper kraven 18 Brandmän skadade i utryckningsolycka 19 Brandmän åter hotade i Rosengård 19 Jag trodde att det var kört 24 Ökat intresse för SMO-utbildningen 25 Problem rekrytera deltidare 25 Klassa brandfarliga varor efter egenskaper 26 Skogsbrandflyget åter statligt 26 Succé för utbildning i räddning vid busskrascher 27 Samö 2007 Ledningen för odisciplinerad 11 Bra operativt brister i ledningsorganisationen 11 förebyggandekonferensen Skolan brinner varför är ni tysta? 12 Våga sätta press när brandskyddet brister 13 porträttet En chef att räkna med 14 ivpa När ambulans dröjer 20 Larm som kräver avtal 21 Tillbaka efter hjärtstoppet 22 Alingsås vill starta IVPA men får inget avtal 23 Svårt värdera medicinska nyttan 23 sirenens räddningsskola Lär känna era vattendrag 28 erfarenheter Otäckt likt Borgholmsbranden 30 Storbrand i Strömstad 31 ordet fritt Fortsatt svårt för kvinnor 32 Sprinkler som ersättning för personligt ansvar? 33 Kan jag räkna med bästa möjliga räddning? 34 Glesbygdsklubben säger nej till förarutbildning 34 sista sidan Birger lägger kameran på hyllan 40 SMO-utbildningen i Skövde pågick som vanligt dagen efter beskedet att skolan föreslås läggas ner. Eleven Christian Sandstedt och lärarna Lars Engström och Viktor Almén har genomgång. Foto: PER LARSSON Sirenen Räddningsverkets tidning Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets ansvarsområden och ska stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart Inledaren på sidan 2 är att betrakta som Räddningsverkets officiella linje. Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. Adress: Sirenen, L 257, Karlstad. E-post: sirenen@srv.se Webb: Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt genom att skicka in prenumerationstalongen som finns i slutet av varje nummer. Upplaga: exemplar. Adressändring görs via epost, på webbplatsen eller genom talongen som finns i slutet av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, Sirenen, L 257, Karlstad. Kom ihåg att uppge gamla adressen vid adressändring. Tryck: V-TAB, Västerås. Tryckt på miljövänligt papper. Tryckdag detta nummer: 11 maj. Nästa nummer trycks 13 juni Redaktion Stig Dahlén Chefredaktör och ansvarig utgivare stig.dahlen@srv.se Gunno Ivansson Journalist gunno.ivansson@srv.se Per Larsson Journalist per.larsson@srv.se Katarina Sellius Journalist katarina.sellius@srv.se

3 Sirenen Nr 3 maj 2007 nya myndigheten 3 Den nya myndigheten Tydlighet och alltid redo Utredningen Alltid redo! föreslår att en ny central myndighet bildas med ansvar för områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar avvecklas. Utredaren Mats Sjöstrand lämnade sitt förslag till försvarsminister Mikael Odenberg den 7 maj. Förslaget har skickats ut till 135 remissinstanser. Remisstiden går ut 8 september. I dag har de tre myndigheterna cirka 950 årsarbetskrafter. Sjöstrand bedömer att den nya myndigheten, som ännu inte döpts, ska klara sig med årsarbetskrafter. Utredaren räknar med att hans föreslagna rationaliseringar på sikt ska spara 220 miljoner kronor per år åt statskassan. Myndigheten ska bildas 1 juli 2008 och leda till ökad tydlighet, ökad effektivitet och ökat förtroende. Det ska bland annat ske genom: - en helhetssyn på händelser längs hela hotskalan, - en enda aktör gentemot lokal och regional nivå och för det internationella samarbetet. - rationaliseringar av näraliggande och överlappande verksamhet. De viktigaste förändringarna är dessa: Planeringssystemet för krisberedskap avvecklas och ersätts av ett bidragssystem. Striktare tillämpning av sektorsansvar. Analys, uppföljning och utvärdering lyfts fram. Regleringen av risk- och sårbarhetsanalyser förändras. Ett nytt utbildningsuppdrag med en beställar-utförar-organisation. En kraftig minskning av utbildningsorganisationen. Räddningsskolorna i Rosersberg och Skövde läggs ner, skolan i Sandö halveras. Vissa uppgifter överförs till andra myndigheter. Myndighetens viktigaste uppdrag: Pådrivande kraft i utvecklingen av samhällets förmåga att förebygga både olyckor och extraordinära händelser. Ge en översikt över olyckor, hot och risker i samhället. Kunna bistå med strategiska analyser. Utredaren Mats Sjöstrand med sina medhjälpare, utredningssekreterarna Anders Hermansson och Jenny Timerdal. Foto: Per Westergård Ansvar för tillsyn och utveckling av samhällets räddningstjänst och krisberedskap. Säkerställa att det på statlig nivå finns förstärkningsresurser som stöd till regioner och kommuner. De förstärkningsresurser som finns för internationella insatser ska också kunna användas i Sverige. Myndigheten lokaliseras på sex orter, Stockholm, Karlstad, Kristinehamn, Sollefteå, Revinge och Sandö. Verksledningen med stab föreslås bli placerad i Stockholm, flertalet kärnverksamheter i Karlstad. Största avdelningen blir Olyckor och kriser. Utredningen lyfter även upp kommunikation till en kärnverksamhet (gråtonade rutor i skissen här ovan). Analys blir en egen avdelning. Utredaren föreslår en kraftfull analysfunktion, där man för ihop Verksledningsstab Rättsfunktion olyckor och kriser. Funktionen får en central roll i arbetet med att driva krisberedskapsarbetet. Nationellt centrum för lärande från olyckor (NCO) i Karlskoga upphör. Den verksamheten ska ingå i analysavdelningen. För att tillgodose kraven på en fri och oberoende tillsyn placeras tillsynsavdelningen utanför linjeorganisationen. Några verksamheter i de nuvarande myndigheterna kommer inte att ingå i den nya myndigheten. Bland de verksamheter som föreslås flyttas till andra myndigheter finns: - Informationssäkerhet och Signalskydd från KBM till Försvarets Radioanstalt. - Transport av farligt gods från Räddningsverket till den blivande Trafikinspektionen. - Oljeskadeskydd från Räddningsverket till Kustbevakningen. På utbildningsområdet införs en tydlig delning mellan beställare och utförare. Räddningsskolan i Revinge blir en så kallad utbildningsplattform med cirka 80 årsarbetskrafter. Utbildning kommer att bedrivas också på nuvarande räddningsskolan i Sandö (cirka 40 årsarbetskrafter). Utredningen anser att utbildningsområdet ska utvärderas år Fotnot: Utredningen i sin helhet är på 379 sidor. Den kan hämtas hem som pdf-fil på denna adress: content/1/c6/08/16/58/1993fc35.pdf Verksledning Internrevision Fakta Myndigheterna som blir en n Krisberedskapsmyndigheten (KBM) bildad 2002 Årsarbetskrafter: 190 Finns i Stockholm(132) och Sollefteå(58) Anslag: 165 miljoner kr Samordnar arbetet med samhällets beredskap inför allvarliga kriser. Administrerar även anslaget 7:5 Krisberedskap, som uppgår till 1,7 miljarder kr och finansierar åtgärder för att bygga ett robust samhälle n Räddningsverket (SRV) bildat 1986 Årsarbetskrafter: 752 Finns i Karlstad (294), Karlskoga(20), Kristinehamn(80), Revinge, Rosersberg, Sandö, Skövde (totalt 358) Anslag: 669 miljoner kr Arbetar för ett säkrare samhälle, utbildar inom skydd mot olyckor, risk och säkerhet. Har en internationell beredskap för humanitära insatser. n Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) bildat 1985 Årsarbetskrafter: 13 Finns i Stockholm Anslag: 32 miljoner kr Vägleder massmedias planering för höjd beredskap, informerar om totalförsvaret Tillsyn Olyckor och kriser Analys Insatser Kommunikation Utbildning och övning Metod och teknik Nov-dec Riksdagen fattar beslut om ny myndighet. Organisationskommittén arbetar 7 maj juli 2008 Stödfunktioner Utbildningsproduktion Remissomgång avslutas 8 september 20 september avsiktsförklaring i budget propositionen Nya myndigheten för säkerhet och beredskap bildas

4 nya myndigheten Sirenen Nr 3 maj 2007 Jag har tagit mycket stora regionalpolitiska hänsyn STOCKHOLM. Mats Sjöstrand visade ingen pardon i sitt betänkande: Bort med två räddningsskolor, halvering av en tredje, NCO i Karlskoga läggs ner och fler än hundra jobb försvinner i Karlstad. Jag har tagit mycket stora regionalpolitiska hänsyn, säger Sjöstrand. Förslaget att den nya myndighetens verksledning ska placeras i Stockholm, långt från huvuddelen av kärnverksamheterna i Karlstad, har upprört Räddningsverket. Lokaliseringen av verksledningen var bland det sista Sjöstrand bestämde sig för. När Sirenen träffar Sjöstrand i Stockholm står han förstås upp för sitt förslag, men han låter inte helt övertygad. Detta är min bedömning nu, sedan får vi se vad regeringen gör när alla pusselbitar finns på bordet. Sirenen ställde ett antal frågor till Mats Sjöstrand, flankerad av sina utredningssekreterare Jenny Timerdal och Anders Hermansson: n Regionalpolitiskt utsatta regioner drabbas hårt; skolan i Skövde läggs ner, den i Sandö halveras, fler än 100 jobb försvinner från Karlstad, NCO i Karlskoga läggs ner, samtidigt som Stockholm inte tappar några tjänster. Hur kan du påstå att du tagit mycket stora regionalpolitiska hänsyn? Stockholm tappar visst jobb, närmare bestämt 100 i Rosersberg. När det gäller skolorna kom vi direkt fram till att Revinge är nummer ett. Skövde fanns liksom inte på kartan eftersom man inte kan expandera nuvarande övningsfält och det skulle bli för dyrt att bygga nytt på ett annat område. Utöver Revinge ser vi enbart behov av ytterligare en skola, en mindre sådan. Då kom geografi och regionalpolitik in i bilden och där slog Sandö ut Rosersberg. Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand har utrett den nya myndigheten. Han föreslår stora förändringar på bland annat utbildningsområdet, bara en och en halv av fyra räddningsskolor blir kvar. Och han vill att verksledningen ska placeras i Stockholm. Foto: Per Westergård n Vilket vägde tyngst för Sandös överlevnad, regionalpolitik eller ett faktiskt behov av en skola där? Det behovsrelaterade var viktigast, även om regionalpolitik till slut avgjorde. Det skulle kanske, sett till behoven, ha gått att försvara Rosersberg som en skola också för Norrland, däremot inte regionalpolitiskt. Då fick det bli så här. När det gäller Sollefteå finns det väldigt starka regionalpolitiska åtaganden. Det mest rationella vore att lägga ner i Sollefteå och placera allt utom skolorna i Stockholm och Karlstad. Men att ta bort Sollefteå går inte av regionalpolitiska skäl. Då var valet att lägga all administration i Karlstad med följd att det blir en mindre etablering i Sollefteå. Eller så får administration i Karlstad stryka på foten. Det här var lite val mellan pest och kolera och då blev min bedömning, som kan vara fel, att det regionalpolitiska åtagandet i Sollefteå är så starkt att man inte kan backa från det. n Inga regionalpolitiska hänsyn i Värmland alltså? Jovisst, vi väljer att inte flytta internationella verksamheten från Kristinehamn till Karlstad. När vi diskuterade Karlskoga kom jag fram till att gränsen för hur många orter den nya myndigheten ska verka på var passerad. Då fanns det ingen plats för Karlskoga. n KBM-chefen Ann-Louise Eksborg sa att det är helt avgörande att verksledningen finns i Stockholm och att den samverkan som krävs på krisberedskapsområdet inte kan utövas från någon annan plats än Stockholm. Är det också din uppfattning? Så kategorisk kan man inte vara. För mig är det här ännu en bedömningsfråga. Den nya myndigheten kommer att ha många samarbetspartners i Stockholm samt ha ett nära samarbete med kanslihuset. Jag kan i dagsläget inte göra någon annan bedömning än att det vettigaste är att verksledningen placeras i Stockholm. Sedan får regeringen, när bland andra remissinstanserna sagt sitt, göra en bedömning av förslaget. n SRV-chefen Göran Gunnarsson driver linjen att det är viktigare för den nya myndighetens effektivitet att verksledningen finns nära kärnverksamheten. Har du någon förståelse för hans argument? Ja och nej. Det är klart att om man har möjlighet att vara på samma ställe är det väl bra, men jag tycker inte det är avgörande. n Varför bedrivs samverkan bättre om man fysiskt kan gå till varandra? Så fungerar det. Titta på var verksledningar befinner sig, även i myndigheter som är lokaliserade utanför Stockholm. Många sådana myndigheter har kontor i Stockholm också, det finns nästan ingen som inte har det. Det är ett faktum att man måste finnas i Stockholm. n I Norge har man flyttat ut den centrala myndigheten för de här frågorna från Oslo till Tönsberg. Är de fel ute i Norge? Jag vet, men var och en får göra sin bedömning och jag har gjort min. Kanske kommer den svenska regeringen till en annan slutlig bedömning. n Tyngsta skälet till att den norska myndigheten flyttade ut från Oslo var att man har dåliga erfarenheter av att en massa myndigheter satt i knäet på varandra. Ett annat skäl är att huvudstaden är landets potentiellt mest utsatta terroristmål. Hur ser du på det? Javisst, det är två skäl de har. Men de är inte tillräckliga för att övertyga mig. n Räddningsverket med verksledning i Karlstad har fått mycket beröm för sättet att arbeta med tsunamin och evakueringen av svenskar från Libanon. Visar inte detta att ledning av en kris kan skötas från en annan plats än Stockholm? Jo, då gick det utmärkt, men kom ihåg, att det är inte ett nytt räddningsverk vi bygger. Det är en ny myndighet med ett bredare uppdrag. n Du vill avveckla två och en halv av de fyra räddningsskolorna. Det som blir kvar klarar inte att möta behoven, men där säger du att andra aktörer kan ta över. Vilka och när kan de vara igång? Jag är övertygad om att det snart kommer att finnas aktörer i Stockholmsområdet, som kommer att vara på hugget. När man ändrar så här snabbt är det lätt att säga att det finns ingen marknad och inga aktörer. Nej, det är klart, har man haft ett monopol finns det inga aktörer. Så var det på telemarknaden för några år sedan och nu har vi mer än tillräckligt av aktörer. n Viktigaste förändringen på utbildningsområdet? Vi har lyft hela frågan en nivå. Huvuduppgiften för den nya myndigheten blir att se till att det finns ett kvalitetssäkrat utbildningutbud, där flera aktörer kan verka. SRV har säkert genomfört en bra utbildning, men att statliga myndigheter ska ha inbyggda skolor med monopolställning är något man i övriga Sverige började överge för 20 år sedan. n Du får kritik från både KBM och SRV i särskilda yttranden för att du inte satt upp några mål för myndighetens verksamhet. Uppdraget för myndigheten tycker jag är tydligt och klart. Att göra målbeskrivningar är ju något som riksdag och regering anger, vi har jobbat utifrån de gällande målen att skapa en så effektiv myndighet som möjligt med de mål som finns i dag. Vi har inte haft i uppdrag att ta fram nya mål eller förändra verksamhetsstrukturen. Utfrågare: STIG DAHLÉN

5 Sirenen Nr 3 maj 2007 nya myndigheten Alla ska kunna gå klart sin utbildning Skolorna i Skövde och Rosersberg hotas av nedläggning. Hur går det med den inplanerade utbildningen? Vår ambition är att alla som i dag finns i våra utbildningar också ska kunna slutföra dessa, säger Stefan Lundqvist, chef vid Räddningsverkets Centrum för Risk- och säkerhetsutbildning, CRS. Stefan Lundqvist Just nu finns omkring 250 SMO-elever på de skolor som hotas av nedläggning. Stefan Lundqvist menar att de som började sin utbildning förra våren inte kommer att påverkas av förslaget. De elever som startade förra hösten och ska sluta våren 2008 ska också kunna slutföra sin utbildning, men risken är att det kan uppstå problem på vägen. Ett tänkbart scenario är att vi tappar viktig lärarkompetens om nyckelpersoner väljer att lämna oss. Men det får vi lösa när det uppstår, genom omdisponering av personal och tillfälliga anställningar, säger han. De som började nu i vår och ska ta examen hösten 2008, ska också kunna gå färdigt. Men hur det ska se ut är mer osäkert, det kanske måste ske på distans eller på någon av de kvarvarande skolorna. Vi kan inte säga i dag hur det blir. Ledningen måste finnas i Stockholm Det blir en verksamhetsmässigt spretig myndighet, dessutom lokaliserad på sex platser, hur effektivt blir det? kommenterar Ann-Louise Eksborg, generaldirektör vid Krisberedskapsmyndigheten, KBM. Hon är dock inte negativ till förslaget om en sammanhållen säkerhetsmyndighet. Anslaget i utredningen är bra, men det märks att utredaren haft bråttom. Han har idéer om viktiga förändringar, men konsekvenser och möjligheter till genomförande är fortfarande i många delar outredda, säger Eksborg som anser att utredningen i vissa delar är både grund och fragmentarisk. Hon saknar framför allt en djupare analys av de delar som behandlar området krisberedskap. Utredningen tar upp det renodlade olycksperspektivet, men nämner inget om förmågan att hantera andra störningar som exempelvis terrorhot eller pandemier ur ett brett samhällsperspektiv. Sjöstrand kastar upp bollar men fångar dem inte. Det finns flera intressanta tankar, men inget konkret i utredningen om hur vi når dit. Det saknas helhetssyn och resonemang om vart vi ska nå med Ann-Louise Eksborg verksamheten. KBM anser därför att flera av förslagen behöver utredas vidare. Exempel på det är att utredaren vill lägga ett större ansvar för krisberedskap på de olika samhällssektorerna. Det är ett bra förslag, men det saknas en analys av hur detta skulle gå till. För det är ett problem i dag att många tycks tro att någon annan träder in och sköter beredskapen när det blir kris. Eksborg är nöjd med stora delar av de organisatoriska förslagen. Det är helt avgörande att verksledningen, lägesbildfunktion och analysverksamhet förläggs till Stockholm. Det är min absoluta övertygelse, säger hon. Den samverkan och koordinering som krävs på krisberedskapsområdet i såväl vardagen som under kris kan inte utövas från någon annan plats än Stockholm. Nackdelen är att det blir en spretig myndighet med stor skillnad på de olika verksamheterna. Krisberedskapsmyndigheten har i dag 255 anställda fördelade på två orter, Stockholm och Sollefteå. Utredningens förslag innebär att antalet tjänster i Stockholm bibehålls eller eventuellt kommer att öka. Men Ann-Louise Eksborg tycker inte utredningen ger några glasklara svar avseende konsekvenser för personalen. Visst är det förlösande att den här utredningen äntligen presenterats, det har varit en oviss och besvärlig tid för personalen. Men vi kan inte se var vår verksamhet ska in i de organisationsrutor som skissats upp. Det gäller bland annat vår stora krishanteringsenhet. Det är olyckligt att utredningen lämnar så många frågor obesvarade, både vad gäller verksamhet och beträffande organisation och personalkonsekvenser, säger Ann-Louise Eksborg. KATARINA SELLIUS Fel flytta ledningen Enligt förslaget ska endast SMO-utbildningen, skorstensfejarutbildningen och räddningsledare A bedrivas i egen regi. All annan utbildning ska genomföras av andra aktörer. Utredningen föreslår att skolorna i Skövde och Rosersberg bör avvecklas snarast möjligt, men Lundqvist är kritisk till en alltför snabb avveckling av det nuvarande utbildningssystemet: Jag är framför allt tveksam till vilka de andra aktörerna är. Vad jag vet så finns de inte i dag. Vi utbildar inom en väldigt smal sektor, då är det inte naturligt att det finns andra aktörer på marknaden. Sjöstrand bygger sitt resonemang på att dessa ska växa fram, men det är en riskabel inställning. Vad han lägger i vågskålen är vilken effekt det får på risk- och säkerhetsarbetet gentemot allmänheten. Risken är att det blir ett kompetensglapp om man hastigt skär ner vår utbildningsorganisation. Utbildning i Räddningsinsats för deltidsbrandmän och vidareutbildningen är exempel på utbildningar som ska läggas utanför myndigheten. Lundqvist ifrågasätter förslaget att lägga ut deltidsutbildningen. Vilket ansvar tar staten för räddningstjänst när man bryter upp en grundutbildning? undrar han. Deltidarna utgör ryggraden i svensk räddningstjänst, vi utbildar närmare 600 varje år. Risken är att det blir olika kvalitet på utbildningen med kompetenstapp som följd. Det är ett väldigt tryck på den här utbildningen. Inför nästa år har vi redan 750 sökande. Räddningsverkets generaldirektör Göran Gunnarsson tycker att det är bra att de tre myndigheterna slås samman. Men han är starkt kritisk mot förslaget att lägga verksledningen i Stockholm. Den geografiska splittring som utredaren gör mellan verksledning och kärnverksamheter omintetgör stora delar av möjligheterna att skapa en effektiv ny myndighet för olyckor och kriser, säger Göran Gunnarsson. Att myndigheterna läggs samman ser han som en bra grund för att samlat och med kraft driva frågor om olyckor, extraordinära händelser och kriser. Det ger samordningsvinster och en ökad tydlighet gentemot kunden. Kommuner och andra instanser slipper få direktiv från flera olika myndigheter. Idén om en sammanslagning lyftes fram redan i försvarsberedningens rapport och Räddningsverket har stöttat den idén under hela processen, säger Göran Gunnarsson som däremot har allvarliga invändningar mot förslaget att lägga verksledningen i Stockholm. För att kunna ha en effektiv myndighet är det min bestämda uppfattning att myndighetsledning bör vara lokaliserad där tyngdpunkten i verksamheten ligger, och för mig är det självklart att det är Karlstad. Det finns en oerhörd kompetens och erfarenhet i regionen och ett väl inarbetat samarbete med högskolor och länsstyrelser. Det vore fel att slå sönder ett vinnande koncept. Göran Gunnarsson Argumentet att det skulle vara en nödvändighet att ha ledningen i Stockholm, nära regeringskansliet, ser han som svagt. Samverkan med regeringskansliet och andra myndigheter sker redan i dag i stor omfattning, säger han och hänvisar till några av de många internationella insatser Räddningsverket gjort under senare år: Insatsen i samband med tsunamikatastrofen vid årsskiftet 2005 och hemtagningen av svenskar från Libanon i samband med kriget där förra sommaren. Bristerna vid hanteringen av tsunamin låg inte hos oss. De insatserna kunde göras effektivt med verkets ledning i Karlstad, påminner Göran Gunnarsson. När det gäller insatsen vid Libanonkrisen fungerade det mesta mycket väl, inte minst kontakterna mellan Räddningsverkets ledning och regeringskansliet samt kontakterna med de samverkande myndigheterna. Han ifrågasätter de regionalpolitiska hänsyn som utredaren säger sig ha tagit. Jag ställer mig mycket frågande till det uttalandet mot bakgrund av att verksamheten försvinner helt från tre av de orter där verket idag har personal: Skövde, Rosersberg och Karlskoga. I Karlstad sker en kraftig reducering av antalet anställda samtidigt som personalen i Stockholm kommer att öka jämfört med i dag. Göran Gunnarsson är också tveksam till den lösning på utbildningsverksamheten som föreslås. I framtiden ska nya myndigheten bara svara för en liten del av utbildningen, resten ska läggas ut på andra aktörer. Innan förslaget genomförs måste det prövas om det går att realisera. Med det menar jag att ett klarläggande måste ske i vilken omfattning vi i närtid kan komma att få se andra aktörer på marknaden. Resultatet av denna prövning bör sedan läggas till grund för ett eventuellt genomförande av Sjöstrands förlag. Vi får inte riskera att grundläggande utbildning inom viktiga områden som exempelvis räddningsinsats för deltidsbrandmän äventyras. Däremot ställer han sig bakom valet av skolor som föreslås ingå i den nya myndigheten respektive läggas ned. Naturligtvis känns det väldigt tungt att tvingas lägga ner två bra skolor. Men i dag har vi fyra bra skolor och en alldeles för stor kostym. Oavsett Sjöstrands utredning hade vi varit tvingade att reducera antalet skolor. KATARINA SELLIUS

6 nya myndigheten Sirenen Nr 3 maj 2007 skolnedläggningen n skolnedläggningen n skolnedläggningen n skolnedläggningen n skolnedläggningen Ska vi slåss för något annat? SKÖVDE. Världsunikt koncept, bred kompetens, en toppanläggning. Det är Mona-Lena Beckmans ord om egna skolan. Sen suckar hon tungt: Det man slår sönder, det slår man sönder snabbt. Utanför vajade tyska och estniska flaggor, det var fullbokat på skolan, verksamheten på högvarv. Men det var en dag skolchefen Mona-Lena Beckman skulle minnas av andra skäl. Sirenen fångade henne på kontoret strax före åtta på kvällen när hon just fått på sig kappan och var på väg hem. Det blev en timme till för skolchefen med många frågor och funderingar. Vi har rationaliserat och börjat se frukten av omgörningen, nu går vi med vinst. Då ska skolan läggas ner. Resonemanget haltar. I min föreställningsvärld är det vansinnigt. Hon har reagerat på att det befolkningstäta bältet mellan Göteborg och Stockholm föreslås bli utan skola. Jag kan inte se att Mats Sjöstrand satt sig in i Räddningsverkets utredning om skolorna. Och när han hänvisar till regionalpolitik betyder det att han lägger Sagt i Skövde Om förslaget i stort En myndighet är bra. Men vad är det för fel på att ha högkvarteret i Karlstad? Jag tycker man ser mer till att minska kostnader än att behålla kvalitén. (Stig Torell, lärare) Ledning i Stockholm, kärnverksamhet i Karlstad, administration i Sollefteå, det verkar väldigt splittrat. (Margareta Hillerström, personalhandläggare) Varför läggs regionalpolitik in i förslagen. Är inte det politikernas fråga? undrar Bengt Gisslén, serviceman. Om förslaget att skolan läggs ner Vi slipper fyra skolor som kör eget race. (Luis Posada, säljare) ner den politiska striden. Den här veckan är tyska kemföretaget Merck på skolan. Det är Mona-Lena i det sammanhanget hon Beckman pratar om världsunikt koncept. Tyskarna flyger direkt till Skövde på mindre än en timme och är snabbt igång och övar. Såna här anläggningar finns inte i andra länder. Och den här typen av försäljning ger oss bredd. Övningsområdet Hasslum är skolans stolthet, 125 hektar som erbjuder det mesta. Och det gick bara någon dag innan ryktet cirkulerade att företaget Dräger lagt bud på Hasslum. Nej, vi har inget bud. Tror nog Dräger är mer affärsmässigt än så, säger Mona-Lena Beckman. Men är ett alternativ i den riktningen något man ska kämpa för? Ska vi jobba för att slå hål på Sjöstrands utredning, eller ska vi slåss för något annat? Det är en fråga vi ställer oss. Hur blir det att bedriva utbild- Jag tror förslaget att lägga ner var väntat för många. Men Sjöstrand verkade dåligt påläst, säger Ulla Svensson, administratör, här i samspråk med Mikael Sandh. Rosersberg och Skövde har flest förstahandssökande till SMO-utbildningen. Sjöstrand ignorerar SMO, så som jag läst utredningen. (Hans Ignell, lärare) Skolornas framtid har utretts i alla år och man har alltid kommit fram till att det finns överkapacitet. Självklart hade det varit bättre att beslut om förändringar tagits tidigare. Nu ska vi inte bara lobba för att överleva, utan även lobba för ny ägare. (Hans Källström, lärare) Om konsekvenser av förslaget Full rusch i Hasslum. Gäster från Tyskland, Estland och Eka Nobel trängdes med SMO-elever. Det var dagen efter Mats Sjöstrand föreslog att skolan ska läggas ner. Foto: PER LARSSON ning närmaste tiden? Det blir svårt att skriva långvariga avtal med kunder. Vi kan inte skriva dem i Räddningsverkets namn eftersom verket ska läggas ner, och något annat namn att skriva i finns inte heller. Man trodde sig kanske möta vrede eller uppgivenhet i Skövde. Men icke. Kanske är man för luttrade efter att ha varit under luppen mer än en gång, men det fanns också de som hade så fullt upp med jobbet att de inte ansåg sig ha hunnit ta in vad utredare Sjöstrand vill. Många hade inte möjlighet att medverka i den information Där det bor sex av landets nio miljoner människor försvinner skolorna. Jag tror det blir svårt med rekrytering till och kompetensförsörjning av räddningstjänst i framtiden. (Hans Ignell) Om att andra aktörer kan bedriva utbildning Det känns som utbildningen är på väg tillbaka till som det var på Svetsarvägen i Solna när jag utbildade mig Utredningen verkar inte ha reflekterat över vart utvecklingen är på väg. (Stig Torell) Det kommer bli stor skillnad mellan kårer om utbildningen hamnar hos dem själva. Jag är förvånad över förslaget. Skövde med sin tillgänglighet, SMOelever kan cykla till resecentrum på fem minuter. Och övningsfältet, man kan placera övriga tre skolors utrustning här och ändå ha gott om plats. (Jörgen Simonsson, räddningstjänsten Stenungsund) Om anställda nu kommer att fly arbetsplatsen Klart folk kommer att fälla ut antennerna och se vilka jobb det finns på marknaden. (Karl-Axel Dahlberg, lärare) som Räddningsverket hade under dagen. Vi fick ta det på kvällen, säger Mona-Lena Beckman. Den oro som ventilerades runt fikaborden dagen efter var inte främst den egna framtiden, utan hur det ska gå med utbildning av framförallt deltidsbrandmän om andra aktörer, som ingen vet vilka de är, ska ta över. Ska det bli som före 1986? En del av oss minns hur det var då, säger avdelningschefen Mats Hallsund. Han skulle vilja glädjas åt att det just nu är snurr på verksamheten. Vi har full beläggning på skolan. Samma dag säger Sjöstrand att vi ska avvecklas snarast möjligt. Det förargar mig. Har Sjöstrand varit här och tittat? Absolut inte. Vid fikabordet diskuterar vi inte bara nedläggning, utan även om det kan vara inledningen på en ny era med nya ägare. Kanske kommer det ändå något gott ut ur detta, säger personalhandläggaren Margareta Hillerström. Eller också är det en fot i arslet på oss att göra något annat, säger läraren Mikael Sandh. PER LARSSON Jag är övertygad om att folk kommer att söka andra jobb, en del kommer säkert att dra vidare. (Mikael Sandh) Om andra ägare kan driva skolan i framtiden? Det kan komma att vaja andra flaggor på Hasslum, och slutresultatet kan bli bättre. (Mikael Sandh) Det finns möjligheter i regionen. Företag växer, det kommer resande hit från hela världen. Det är bara att ta för sig. Jag tror det kan finnas stora investerare som tror på vårt övningsfält. Vi måste se alternativ, inte lägga oss ner och dö. (Luis Posada) Det kan mycket väl bli bättre i framtiden, vi kanske kan få syssla med det vi vill, säger Stig Torell (till vänster) vid fikat tillsammans med Hans Ignell och Karl- Axel Dahlberg.

7 Sirenen Nr 3 maj 2007 nya myndigheten 7 n skolnedläggningen skolnedläggningen n skolnedläggningen n skolnedläggningen skolnedläggningen I fel region när det blir politik ROSERSBERG. Regionalpolitik är sannolikt värsta svordomen på skolan. När ordet används vet stockholmarna att de ligger risigt till. Personalen ser inget annat skäl till att just Rosersberg föreslås bli nedlagd. Kennie Thörn fladdrar förbi med kaffemuggen i näven. Han rusar mellan två verkligheter. Kunder ska underhållas, egen personal tas om hand. Min viktigaste roll nu är att se till att elever får bra utbildning och att det är en konstruktiv miljö för alla som verkar här. Men visst, jag har också känt frustration och ilska, säger skolchefen. Räddningsverket hade föreslagit att två skolor, kanske två och en halv, skulle bli kvar. Utredaren Mats Sjöstrand vill gallra hårdare och lämnar en och en halv skola kvar. Ett skäl är att öppna för andra utbildare. Kennie Thörn kan inte se varför inte konkurrenterna redan skulle dykt upp, om de fanns. Vi konkurrerar inte undan någon på grund av priset. Kommunerna tycker inte vi är billiga, snarare dyra. Ändå väljer de oss. Han anser självfallet att det är med kvalité Räddningsverket konkurrerar. Men om två skolor läggs ner krävs att andra utbildare kliver in. Jag bedömer att det är ett stort risktagande om utbildningen av deltidsbrandmän läggs ut på andra. Räddningsinsatsutbildningen kan inte jämföras med enskilda kurser, det är något helt annat. Enligt Kennie Thörn är det utbildningen av deltidsbrandmän som uppskattas allra mest av kunderna. När brandmäns kompetens ska säkras borde kvalité vara viktigare än prislapp. Men Thörn tror det Kennie Thörn är det senare som gör att utredaren är drastisk i sitt förslag. Därför ska det som uppfattas som oerhört bra nu läggas ut på någon annan. I backen utanför huvudbyggnaden finns den tillbyggda Mästargården. Där har 15 miljoner kronor satsats på sotningsutbildningen. Nu ska den flyttas till Revinge. Nu när vi verkligen fått till något bra. Jag tycker det är synd, säger sotarläraren Johan Schön. Inne i lärarkorridorerna pratas inte om så mycket annat än det utredningen säger. I Räddningsverkets utredning som kom före jul sades att man vid nedläggningen av en eller två skolor skulle få loss 70 miljoner kronor till utveckling. De pengarna syns inte till nu. Det är bara besparingar man är ute efter, säger Niklas Lindwall, chef för kursgenomförande. Michael Eriksson, utvecklings- och lärarchef, tycker att om privata utbildare ska stimuleras, då bör det ske fullt ut. Verksamheten kan bedrivas på samma sätt som friskolor och regleras genom tillsyn. Om den studiemedelsfinansierade utbildningen måste ske inom myndigheten, då begränsar det privata möjligheter, säger han. Kennie Thörn poängterar att det än så länge bara är ett förslag, om än ett tungt sådant. Vad man grundar nedläggningen på har jag inte sett i utredningen. Det jag läst känns inte genomarbetat. Rosersberg hoppas att kunderna nu ska göra sina röster hörda, om de vill ha kvar skolan vill säga. Vi finns inte för vår egen skull. Om det finns sakliga skäl att lägga ner, om kunderna inte vill ha oss då.., men det tror jag inte, säger Kennie Thörn. PER LARSSON Fyra lärare jobbar med sotningen i Rosersberg. Johan Schön tror inte någon av dem följer med om det blir flytt till Revinge. Här visar han elever på grundutbildning hur man provtrycker en skorsten. Foto: PER LARSSON Sagt i Rosersberg Om förslaget i stort Det tydliga var den regionalpolitiska hänsynen. (Birger Telander, lärare) Man har tittat för mycket på ekonomi, inte på nyttan. Struntar i konsekvenserna. Prislapp och regionalpolitik är vad det handlar om (Johan Schön, sotarlärare) 90 procent handlar om krisledning, om tsunamiolyckor. Jag såg ordet brand en gång i utredningen. Det är KBM-perspektiv på utredningen. (Tomas Roland, lärare) Det är väldigt mycket mer lokaliseringsfrågor än verksamhetsfrågor. Det var väl inte tanken? undrar Niklas Lindwall, till vänster, här tillsammans med Michael Eriksson. Tsunamin ligger och spökar i bakgrunden. Det måste bli rätt den här gången, på bekostnad av vardagsolyckorna. (John Olofsson, lärare) Blir man fimpad så löser det sig nog. Nu är det mest ovisshet om man ska läsa platsannonser eller planera långsiktigt på jobbet. Man kan inte göra båda delarna, det känns inte rätt, säger läraren Birger Telander. Om förslaget att skolan läggs ner Ser vi till kunden är det kass, men det blir underordnat i regionalpolitisk diskussion. Dåligt, men inte oväntat. (Moa Brismo, lärare) Väldigt stor besvikelse, hade inte räknat med att skolan ska läggas ner. Sotarskolan är just färdigbyggd för 15 miljoner kronor. (Bo Östling sotarlärare) För egen del är jag inte orolig, telefonen ringde direkt med erbjudande om jobb. Men jag vill helst vara kvar här när vi nu byggt upp något bra för sotningen. (Johan Schön) Om konsekvenser av förslaget Sveriges kommuner och landsting kommer nog skrika högt i sin remiss om utbildningen för räddningstjänsten. (Birger Telander) För sotningen blir de stora. Om vi inom sotningen ska till Revinge tror jag ingen följer med i slutänden (Johan Schön) Om jag räknat rätt menar man att det blir ungefär utbildningsdagar på skola i framtiden. Hur mycket av det ska Revinge klara, hur ska logistiken klaras? Jag tror Revinge skulle gå under av ett sånt tryck. (Tomas Roland, lärare) Om att andra aktörer kan bedriva utbildning Jag har svårt att se det, fast räddningsgymnasier kanske kan förädla sig (John Olofsson) Det är slarvigt att säga att andra aktörer kan ta över. Enskilda stabsutbildningar kan du köpa av försvaret. Men ta specialkurser som vi slipat på i många år, det är inga varor man bara plockar från hyllan. (Staffan Harbom, lärare) Om anställda nu kommer att fly arbetsplatsen Det blir tufft om vi tappar folk närmaste tiden. För egen del inte tänkt så mycket på det. Jobb inom sjukvården finns nog, frågan är om det är vad man vill ha. Men det löser sig nog. (Gerd Söderholm, sjukvårdslärare) Om andra ägare kan driva skolan i framtiden? Det är lätt att tänka sig att någon vill ta över övningsfältet, men sådan utveckling tar tid. (John Olofsson) Kommer deltidare att kunna läsa till räddningsledare A i framtiden, har de behörigheten? Det är risk att utbildningsystemet behöver ses över igen, säger läraren Moa Brismo.

8 nya myndigheten Sirenen Nr 3 maj 2007 Oviss framtid för deltidsutbildningen Vem ska finansiera deltidsbrandmännens grundutbildning? Var ska den genomföras? Och av vem? Tre centrala frågor för räddningstjänsten och tre frågor som utredningen inte riktigt ger klara svar på. Avsikten är att staten ska finansiera grundutbildningen och att hela eller delar av utbildningen ska upphandlas på marknaden, svarar utredningssekreteraren Anders Hermansson. Internt i Räddningsverket rådde dagen efter att utredningen släppts en viss förvirring i frågan. Utredningen är inte riktigt tydlig på den punkten, det erkänner Anders Hermansson utan omsvep och det är först efter att ha läst på några gånger som han är riktigt säker. Jag får nog erkänna att vi varit lite luddiga i skrivningen där, men vi har skrivit att grundutbildning ska vara avgiftsfri och utbildningen i räddningsinsats är en grundutbildning. Utredningen är otydlig när det gäller finansieringen av deltidsbrandmännens grundutbildning, men enligt utredningssekreteraren Anders Hermansson ska den även i framtiden vara avgiftsfri. Han medger att det förts resonemang om att hela eller delar av kostnaden skulle kunna läggas på kommunerna. Enligt Räddningsverkets expert i utredningen, stabschefen Ulrica Johansson, har det dock aldrig varit någon tvekan om att staten ska bekosta utbildningen och enligt henne finns också pengarna för detta med i utredningens beräkningar av anslaget för den nya myndigheten. Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck är också tvärsäker. Självklart ska staten ta ett ansvar för deltidsbrandmännens utbildning, säger han med eftertryck. Frågan som kvarstår är om det finns kapacitet att genomföra hela eller delar av utbildningen i räddningsinsats vid skolorna i Revinge och Sandö och om det finns några alternativ på marknaden som är möjliga att med kort varsel upphandla. Enligt verkets egna uppgifter till utredningen handlade det under 2006 om 21 kurser eller utbildningsdagar. Vi måste sätta oss ned och räkna på det. Omöjligt är det inte och behövs det får vi kanske stuva om resurserna. Vi säljer ju en del utbildning i dag och det kanske vi får dra ned på. Grundutbildningen är viktig för oss och den bör vi stå för själva, säger Hans Olof Uhlman, utbildningschef i Revinge. Brandmännens riksförbund organiserar många deltidare i Sverige och Christer Stenborg, styrelseledamot och medlem i Räddningsverkets kursplaneråd är mycket oroad över förslaget. Jag ser mycket allvarligt på utredarens förslag. Man kan inte bara ta bort två och en halv skola och sen tro att det ska gå att skicka folk över hela Sverige för att gå utbildning. Kommunerna har stort behov av grundläggande utbildning och när det gäller deltidarna har ju utbildningen i räddningsinsats just kommit igång efter en tids turbulens. Det här förslaget kan komma att innebära en betydande försämring av räddningstjänsternas kompetens, i alla fall i ett övergångsskede. ÅKE SVENSSON Samfälld reaktion från facken Splittringen obegriplig Från de båda stora fackliga organisationerna SACO och ST i Räddningsverket är reaktionen samfälld. Ett bra förslag med en myndighet. Ett dåligt förslag att splittra myndigheten på flera orter och placera ledningen i Stockholm. Jag kan se behovet av en sammanslagen myndighet och att det blir enklare för till exempel kommunerna att slippa fundera vilken myndighet som har hand om vad inom ett ändå relativt smalt område. Det jag inte förstår är hur utredaren tänker när det gäller att bedriva en samlad och effektiv verksamhet och få ihop flera kulturer till en och samtidigt smeta ut verksamheten på flera orter och placera ledningen i Stockholm. Det säger Marie Norrby, ordförande i Saco. Marie är också mycket kritisk till den regionalpolitiska hänsyn som utredaren säger sig ha tagit. Jag tycker också Mats Sjöstrand ger en ny bild av vad regionalpolitik är när han tar jobb från Karlstad och flyttar till Stockholm och Sollefteå. Han för inte fram några som helst sakargument för Stockholm annat än att det ska vara nära till regeringskansliet och samverkande myndigheter, menar Marie Norrby. Hur har medlemmarna tagit emot budskapet? Lite chockartat måste jag nog säga. Det är lite olika och kommer nog att ta ett tag innan man förstått och hur man kan påverka. Vi var beredda på att skolor skulle drabbas men nu är det plötsligt väldigt rörigt och alla är drabbade på ett eller annat sätt. Johny Lindell är ordförande i ST och till vardags verksam vid verkets skola i Skövde. Han delar uppfattningen att det är bra med en myndighet och är lika tveksam som Marie Norrby till splittringen över flera orter. Från ett effektivetsperspektiv äts ju hela besparingen upp av splittringen på flera orter. Den värmländska helhetsbilden tycker jag också ser märklig ut där vi bland annat flyttat verksamhet från Solna till Karlstad och internationella verksamheten till Kristinehamn. Nu sker det någon slags omvänd kompensationsflytt till Stockholm som jag inte begriper, menar Johny Lindell. Han är också bekymrad för vad som ska hända med utbildningsverksamheten i framtiden. Utredaren vill kasta ut utbildningsdagar på andra aktörer. Jag tycker det är ett stort risktagande, inte minst för Räddningsinsats, som kan äventyra räddningstjänstens kompetens. Även miljöfrågorna oroar Johny Lindell. Nu ska vi göra oss av med två miljöcertifierade övningsfält. Jag tror inte någon annan aktör i ett tidigt skede kan nå så långt i miljöhänsyn som vi har gjort. Förslaget innebär stora miljörisker och jag förutsätter att regeringen följer sina egna beslut och gör en miljökonsekvensbeskrivning av sina förslag. Personalen i Skövde har långt ifrån gett upp. Jag uppfattar att oron i Karlstad har ökat den senaste tiden. Ute på skolorna finns trots allt en tillförsikt och en visshet om att detta bara är ett förslag och att det gäller att vänta och ser vad beslutet blir. Här i Skövde finns också lite funderingar på om vi skulle kunna bli en av aktörerna på marknaden. Sirenen har förgäves sökt även Jarl Löfstrand i Seko för en kommentar till utredningsförslaget. Åke Svensson

9 Sirenen Nr 3 maj 2007 nya myndigheten NCO i Karlskoga flyttas Tror inte utredaren förstått vår verksamhet Karlskoga finns inte med som lokaliseringsort för den nya myndigheten. Nationellt centrum för lärande från olyckor, NCO, vid Räddningsverket som byggts upp på orten ska avvecklas och ingå i en ny analysfunktion lokaliserad till Stockholm. Dumt! Regeringen avsatte pengar så sent som 2005 och det var först då kan man säga som vi etablerades på allvar. Nu vill man i någon slags omvänd regionalpolitik och utan argumentation avveckla verksamheten, säger Thomas Gell, chef för NCO. Utredaren påstår bland annat att statistikproduktion kan läggas ut. Vi har nyligen tagit hem statistikproduktionen från SCB för att det är billigare att göra det själv samtidigt som vi också byggt upp den kompetens som Kalldusch för Karlstad Sollefteå, Stockholm eller kanske Borlänge? För medarbetarna vid Räddningsverkets centralförvaltning väntar nu en oviss väntan på besked. Frågorna var många när personalenheten under en dag öppnade en särskild jourtelefon för frågor om konsekvenserna av utredningens olika förslag. Många frågor rörde trygghetsavtalet och många tillfälligt anställda hörde av sig med frågor om möjligheterna att söka jobb i den nya myndigheten. Lokaliseringen till Sollefteå av administrationen kom som en kalldusch. De flesta hade nog räknat med Stockholm eller Karlstad. Nu splittras dessutom stödfunktionerna upp på flera orter samtidigt som utredaren pekar på en rationaliseringspotential på sextiofem procent av den nuvarande administrationen. Det oroar många, säger personalchef Lennart Hansson-Böe. Sirenen gjorde ett snabbt svep genom organisationen och fångade några röster om situationen. Görel Augustsson, ekonom Bye, bye Sollefteå. Dit kan jag inte tänka mig att flytta. Jag tror att mitt jobb kommer att bli bortrationaliserat och blir det så får det lösa sig på något annat sätt. Mats Willén, handläggare Farligt gods Eftersom jag bor i Dalarna och veckopendlar till Karlstad skulle det för mig personligen vara en högvinst att få placeringsort Borlänge. Förslaget i sig när det gäller den verksamhet jag jobbar med kan jag ge både ris och ros. Alexandra Johansson, informatör Jag tycker det är för tidigt att börja spekulera om min egen framtid. Jag tänker hålla mig kall tills jag vet vad det blir av förslaget. Jag tänka mig att flytta till Stockholm, det beror på hur intressanta jobben blir. Bu eller bä? Vad tycker du om Mats Sjöstrands utredning? E-posta till Sirenen. Adress: sirenen@srv.se Manusstopp för nästa nummer är 1 juni. För att fler ska komma till tals, skriv kortfattat (maximalt tecken inklusive mellanslag). Välkomna! är nödvändig för att förstå och analysera de data om olyckor och säkerhetsarbete som vi och andra samlar in. Jag Thomas Gell tror inte att utredaren riktigt förstått vår verksamhet. Fakta Reaktionen hos medarbetarna i Karlskoga är blandad men långt ifrån uppgiven. Vi har en bra verksamhet och tror mycket på bland annat indikatorsystemet vi nu bygger upp för kommunerna. Placeras vi i Stockholm följer vi inte med och då lär det dröja innan kommunerna får sitt system, säger Jörgen Granefelt, statistiker och systemutvecklare vid NCO. Peter Johansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Karlskoga, mötte beskedet om att verksamheten i Karlskoga ska bort med förvåning. Jag är oerhört förvånad. Här har verksamhet byggts upp i projektform och nyligen etablerats och så kommer det här beskedet om koncentration till Stockholmsområdet. Jag förstår inte varför alla analysfunktioner ska sitta i knäet på generaldirektören i Stockholm. Jag kan förstå att man vill samla alla analysfunktioner på ett ställe men det skulle lika gärna kunna vara här Karlskoga. Vi har kompetensen och goda telekommunikationer. Utredaren pratar också om regionalpolitisk hänsyn. Varför finns inte Karlskoga med i det läget? undrar Peter Johansson. Åke Svensson ekonomi l 1 miljard 92 miljoner kronor. Det är vad nya myndigheten ska röra sig med i förvaltningsanslag. l Omställningskostnaderna beräknas till totalt 370 miljoner kr. 306 miljoner kostar det att avveckla 2,5 skolor och förändra utbildningsorganisationen. 65 miljoner för omställning av administrationen där 130 av i dag 200 årsarbetskrafter tas bort. l Utredningen räknar med att spara 220 miljoner kr årligen på att en ny myndighet skapas. l Anslaget 7:5 Krisberedskap som i dag uppgår till 1,7 miljarder kr och disponeras av KBM, ska renodlas genom att medel förs till andra myndigheter samt att delar omvandlas till förvaltningsanslag. I fortsättningen ska anslaget 7:5 uppgå till 400 miljoner kr. l Utredningen har särskilt granskat lokalkostnader, administration, informationsverksamhet, användning av konsulter samt resekostnader. Det konstateras att KBM betalat ett överpris på 10 miljoner kronor i lokalhyra jämfört med de värden som Ekonomistyrningsverket (ESV) rekommenderar. Likaså betalar SPF nästan 1,3 miljoner i överhyra. Räddningsverket ligger under normvärdet i Karlstad. Utredaren förslår att lokaliseringen i Stockholm sker i en närförort för att få ner hyran. Vad ska nya myndigheten heta? Bästa förslaget belönas med Sirenens T-shirt och en resebrandvarnare. Skicka ditt förslag före 7 juni på e-post till sirenen@srv.se eller vanlig post: Sirenen, L 257, Karlstad. Försvarsutskottet Peter Jonsson (s) Det är bra att man slår ihop myndigheterna, men placeringen av huvudkontoret i Stockholm känns som att man går åt fel håll. Innan man bestämmer något, vill jag veta om skolnedläggningen får några konsekvenser för framtiden. Nedläggningen får inte ske av besparingsskäl utan utifrån att det skapas ett mervärde. Rolf Gunnarsson (m) Det är bra med sammanslagning eftersom KBM inte blivit vad man tänkt och jag tror att Räddningsverket blir stommen i den nya myndigheten. Jag har ingen uppfattning om placeringen av huvudkontoret, men kan konstatera att i såna här sammanhang är det Stockholm som gäller. Det finns en oerhörd kunskap i Värmland och det kunnandet och den kompetensen får man inte tappa, det vore förödande. Gunilla Wahlén (v) Jag tycker det är bra att det sker en samordning, det är viktigt för framtiden. Men det är absolut inte så att saker och ting måste ligga i Stockholm. I näringsutskottet var jag med och utlokaliserade verksamheter till olika delar av landet och det har fungerat alldeles utmärkt. Vart huvudkontoret ska ligga ska baseras på helt andra professionella avväganden än närheten till Stockholm. Det finns andra hänsyn som är lika viktiga, exempelvis regionalpolitik. Staffan Danielsson (c) I grunden är jag positiv till sammanslagningen. Centern har jobbat för och drivit utlokalisering av myndigheter och ska man i det här läget prioritera Stockholm krävs mycket starka skäl. Vi ska naturligtvis granska förslaget, men min och centerns uppfattning är att myndigheter ska vara spridda över hela Sverige. Håkan Juholt (s) suppleant Jag tycker det är bra att man slår ihop de tre myndigheterna till en. Det är också vad vi i försvarsberedningen föreslog. Att lägga huvudkontoret i det överhettade Stockholm är jag däremot mycket tveksam till. Om man studerar hur andra länder gör är inte det det mest logiska. Det finns klara fördelar med att hålla samman analys, förebyggande, sårbarhetsreducerande, operativt och lärande från olyckor. Alternativen till flyttkarusellen måste studeras noggrannare. Else-Marie Lindgren (kd) Jag vill egentligen inte uttala mig förrän jag läst utredningen, men generellt är vår inställning att det måste gå att hitta andra möjligheter än att flytta till Stockholm. I dag finns tekniska lösningar som innebär att man inte måste finnas i storstan. Peter Rådberg (mp) Vi är positiva till en sammanslagning, men förstår inte varför ledningen ska flyttas till Stockholm. Det är enkelt att flytta enheter på ett ritbord men människor följer inte med. Det tar många år att återställa den kompetens som byggts upp. Nina Larsson (fp) suppleant Jag tycker att förslaget haltar på flera plan. Tanken att slå samman myndigheterna är väldigt god men att förlägga huvudkontoret och ledningen till Stockholm är en förlegad syn på vad som är effektivt och modernt. En annan brist tycker jag är utgångspunkten att alla kriser är olyckor. Det såg vi nu senast när Stockholm var scenen för en stor krisövning. Det kan inte vara lämpligt att den stödjande myndigheten finns mitt i krisen och riskerar att bli måltavla. Finns man lite utanför kan man också bidra med andra perspektiv.

10 10 nya myndigheten Sirenen Nr 3 maj 2007 Kundundersökning gav dåliga betyg Utredaren Mats Sjöstrand ville veta vad de tre inblandade myndigheternas kunder tycker om respektive myndighet. Två intressentundersökningar beställdes av institutet ARS Research och uppges ha påverkat innehållet i Sjöstrands utredning. Den så kallade kvantitativa undersökningen var en enkät som skickades till 552 mottagare inom kommuner (290 mottagare), landsting (20) och länsstyrelser (21). I den andra, kvalitativa undersökningen, intervjuades 50 personer (se separat artikel). 389 svarade på enkätundersökningen. 88 procent var anställda i kommunal verksamhet, därav 49 procent i räddningstjänsten. 72 procents svarsfrekvens på enkäterna tyder på ett starkt intresse för ämnet bland mottagarna. Däremot är lovorden om de två stora myndigheterna genomgående ljumma. Både SRV och KBM får låga värden. De som trott att SRV med sitt mycket starka varumärke skulle få betydligt högre omdömen än KBM blir överraskade. I grova drag är det ganska jämnt skägg mellan KBM och SRV och på en nivå som är låg. ARS Research bedömer svaren enligt en skala 1-5. Värden 3,0- Räddningsverket får genomgående mer positiva omdömen än KBM i den så kallade kvalitativa undersökning som ARS Reserach gjort. 50 personer representerade 40 organisationer intervjuades under cirka en timme. 16 av de intervjuade hade SRV som huvudsaklig samarbetspartner, 23 hade KBM och tio Styrelsens för psykologiskt försvar. Bilden av Räddningsverket: SRV är en stor myndighet och diversifierad med många olika verksamheter. Den internationella verksamheten får mycket positiva omdömen. Ett exempel: De är som en gubbe i öknen med en låda, som han alltid får att fungera. Mest positiva till SRV är företrädare för de så kallade blåljusmyndigheterna. De upplever SRV som aktivt och kompetent. På pluskontot nämns i övrigt bland annat: n Myndighet som fungerar väl. n Hög beredskap. De är på tårna. n Känt för bra insatser efter Mats Sjöstrand skaffade kunskap om KBM och Räddningsverket genom bland annat två intressentundersökningar. Värdena som kom fram var föga smickrande för de båda myndigheterna. 3,5 anses visa att verksamheten fungerar och att utföraren sköter sin uppgift, men inte mer. 3,5-4,0 visar på en väl fungerande verksamhet och att utföraren gör ett bra arbete som uppskattas av mottagarna. Under 3,0 visar på problem i verksamheten. Medelvärdena för båda myndigheterna ligger oftast mellan 3,0 och 3,5. Högst värden när det gäller stöd till organisationer för att stärka förmågan att hantera extraordinära händelser får KBM för sitt sätt att arbeta med Informationssäkerhet och Kriskommunikation, 3,6. Ledning och samverkan, Rakel-frågor, Risk- tsunamin och evakueringen av svenskar från Libanon. n Professionell personal som är kompetent och strukturerad. De har en helt annan bakgrund på SRV än på KBM. De har varit med i verkligheten under ett antal år och de har utvecklats. För mig känns det oerhört mycket stabilare än på KBM. n Ju närmare de intervjuade samarbetar med SRV, desto mer positiva är de. För dem är det en verksamhet som som fungerar mycket väl och som bedrivs av mycket kunniga personer. Mer negativ inställning har de intervjuade till SRV när det gäller: n Brister i samabete med andra statliga myndigheter. n Problem med gränsdragningar kring ansvarsvarsfördelning och övergripande samordning. n Huvudförvaltningen i Karlstad för stor. Där vet dom inte vad de andra gör. n Otydlighet i det nationella uppdraget. och sårbarhetsanalyser och fem andra viktiga områden hamnar alla under 3,5. I stödet till den dominerande svarsgruppen, kommunerna, blir värdena ännu sämre. En fråga handlade om KBM:s produkter som nyhetsbrev via e-post, allmänna råd, hot- och riskrapporten med flera (totalt tio produkter). Här svarar mellan 55 och 68 procent vet ej. Bland de relativt få som känner till produkterna och gjort en bedömning ligger den mellan 3,9 och 3,6. Eftersom de två myndigheternas uppgifter är olika har inte samma frågor kunnat ställas n En organisations företrädare hävdar att SRV på utbildningsområdet överskridit överenskomna gränser. n Revirbevakande. n Några anser att delar av uppdraget, som miljöfrågor och farligt gods borde handhas av någon annan myndighet. KBM upplevs som en ung myndighet med ett mycket otydligt uppdrag som haft svårt att fullt ut hitta sin roll. Uppgiften anses svårdefinierad. Personalen är ung och mer akademisk än praktiskt erfaren. Personalomsättning har varit mycket hög. Några kommentarer: Jag upplever att KBM har en rätt abstrakt, planerande och övergripande roll. Få, om ens någon av de intervjuade, tycker sig ha en klar bild av KBM:s uppgifter. En allmän uppfattning är att KBM har mindre konkreta uppgifter än SRV. Flera intervjuade säger sig vara positiva till personalen på KBM: Det är inget fel på personalen, och det är svårt att göra direkta jämförelser. På frågan i vilken grad Räddningsverkets produkter (åtta stycken) bidrar till att stärka förmågan att hantera skydd mot olyckor och svåra påfrestningar inom kommuner, landsting och länsstyrelser får följande högst värden: Allmänna råd och föreskrifter 3,8, tidningen Sirenen 3,8, Rib 3,7 och publikationer/faktablad 3,7. Övriga hamnar under 3,5. Kännedomen om Räddningsverkets produkter är mycket högre än om KBM-produkterna. Som en parentes kan nämnas att Sirenen bland 20 procent av de svarande anses bidra i mycket hög grad till stärkt förmåga och i hög grad bland ytterligare 40 procent. Motsvarande för Allmänna råd och föreskrifter är 10 procent i mycket hög grad och 53 procent i hög grad. Ifråga om samverkan mellan KBM och SRV tyder enkätsvaren på att samarbetet än mycket begränsat. Mest samverkan sker på informationsområdet. ARS Research säger sig vara förvånat över de svaga resultat som undersökningen visar för KBM och SRV och drar slutsatsen att det finns ett stort behov av en större översyn och genomgång av den svenska krisberedskapsorganisationen. STIG DAHLÉN SRV som en gubbe i öknen felet ligger i uppdraget. De är säkert jätteduktiga, men för att man ska kunna sitta och ha den här rollen så bör man vara ute några år i arbetslivet innan man sätter sig på en krisberedskapsmyndighet. De allra flesta intervjuade är spontant positiva till att KBM och SRV kan slås samman till en myndighet för kris- och säkerhetshantering. Fördelarna skulle vara en tydligare ansvarsfördelning och skulle minska dubbelarbete. Vid en kris skulle ansvaret vara samlat. Argumenten mot en sammanslagning är främst att den nya myndigheten skulle bli mycket stor och att viktig kompetens riskerar att försvinna. När det gäller lokalisering av den nya myndigheten förordar företrädare för näringslivet Stockholm. Alla viktiga funktioner är placerade i Stockholm och då måste även denna myndighet vara placerad där. STIG DAHLÉN Förra SRVchefen passar Sirenen har frågat Räddningsverkets förre generaldirektör Christina Salomonson om hennes inställning till planerna på en ny myndighet. Salomonson, numera generaldirektör på Kustbevakningen, har uppdraget att utreda formerna för en ny nationell krishanteringsfunktion i regeringskansliet. Jag måste passa. Jag kan inte uttala mig i dagsläget eftersom Kustbevakningen är en av de remissinstanser som ska ge synpunkter på förslaget, Hon vill heller inte kommentera om hennes utredning kan påverka utseendet på den nya myndigheten. Salomonson ser framför sig en krishanteringsfunktion inom regeringskansliet som snabbt ska kunna förse regeringen med uppgifter om vad som hänt, larma och dra igång en insats. Funktionen ska kunna göra långsiktiga analyser, men ska inte vara operativ. Hur ser du på en sådan krishanteringsfunktionen i förhållande till en motsvarande lägesbildfunktion på myndighetsnivå? Självklart har vi fört resonemang om hur detta kan se ut, men det är inget jag kan uttala mig om. Vi är långt ifrån klara. Senast 1 oktober ska hon rapportera sina slutsatser och förslag. På tiden, tycker SKL Det är på tiden att Sverige får en sammanhållen säkerhetsmyndighet, anser Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Kommuner och landsting är nyckelaktörer i arbetet med säkerhet och beredskap och har behov av entydiga budskap, inte olika signaler från olika håll, säger Håkan Sörman, vd på SKL. Vi ser det som en delseger, men detta är inte slutet för utvecklingen på området. Nästa steg som vi ser är en ny säkerhetslagstiftning, en trygghetsbalk som håller ihop helheten på det här området, säger Marcus Cato, SKL.

11 Sirenen Nr 3 maj 2007 Samö Samö 2007 terrorister slog till mot Stockholm Bra operativt brister i ledningsorganisationen Stockholm. Det dog fler än i Stockholms blodbad. Samö 2007 var inte en övning av det ordinära slaget. I en tunnel vid Eriksdalsbadet låg 40 skadade i ett pendeltåg. Räddningstjänsten kom. Det gick en halvtimme och det gick mer, men ingen ambulans eller polis. Vad håller de på med? undrade vi. De höll på med annat visade det sig. En lastbil hade exploderat vid Tegelbacken, det pratades om fler än 100 döda personer höll på att evakueras från Arlanda. Stockholm utsattes för en mängd attentat som blåljuspersonal inte klarade hantera inom rimlig tid, sambandscentraler tvingades till svåra prioriteringar. Terroristattack var temat på Samverkansövning Det kallades den största svenska övningen i civil krishantering någonsin. Mats Kero, brandingenjör vid räddningstjänsten i Stockholm, väntade även han på ambulanser. Några trodde jag skulle komma fram tidigare. Men ska spelet ha värde måste de som sitter i ledningen prioritera, konstaterade han. Det var många katastrofer på en gång. Jag ser det inte som orimligt. Men det viktigaste med övningen är gjort när vi står här. Det är planeringen som skapar nya kontakter, nya krisplaner, man får lära sig hur andra organisationer fungerar., säger Kero Samö 2007 var den största övningen i civil krishantering någonsin. Stockholm utsattes för en mängd attentat samtidigt vilket tvingade fram svåra prioriteringar. Katastroferna staplades på varandra och ett 40-tal skadade vid attacken mot en pendeltåg fick därför vänta länge på hjälp. På KBM:s högkvarter på Kungsgatan var i stort sett alla involverade. I lägescentralen hämtades in information från kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter, rapporter lämnades till regeringen. Edvard Deverell, Försvarshögskolan, var på plats som observatör för att utvärdera stabsarbetet. Jag tror Försvarsdepartementet sätter för stor press på KBM. Man ser för mycket till att tider för lägesrapporter ska hållas än till kvalitén i dem. Mycket av krishanteringen handlar om att få ut rätt information till allmänheten. Pinsamt för KBM var det därför att myndighetens hemsida kraschade när trycket blev hårt. Samtidigt ger det på ett sätt en viss realism åt övningen, sa Deverell. Han var med även 2004, då den första samverkansövningen genomfördes. Någon skillnad? Organisationen är mycket bättre, det finns mallar och tekniskt stöd att falla tillbaka på. Det beror säkert på att lägescentralen har använts operativt, det finns erfarenheter. Bengt-Ola Nilsson, utredare på KBM:s krishaneringsenhet, konstaterade att de som normalt hanterar olyckor, räddningstjänst, polis med flera, klarade övningen bra. Andra hade det svårare. Fakta Samö 2007 Samverkansövningen april utgick från terroristhändelser i Stockholmsregionen. Tåg, vägfordon och broar sprängdes på flera ställen, brand i flygledartornet på Arlanda och evakuering av personer, hot från strålkällor och vatten odrickbart. De flesta scenarierna fanns bara i datorn, några genomfördes som realistiska övningar med många deltagare. Övningen var inriktad på samverkan mellan alla samhällets ledningsnivåer personer beräknades medverka, en stor del av dem anställda i Stockholms kommun. Sigtuna och Södertälje kommun medverkade också, likaså räddningstjänster och länsstyrelser i regionen. Från central nivå medverkade ett 40-tal myndigheter. Regeringskansliet uppgav att 500 personer medverkade, varav 17 statsråd. Många utländska gäster besökte övningen. Totalt beräknas Samö 2007 kosta cirka 5 miljoner kronor plus arbetstid på myndigheter. Huvudansvaret hade Krisberedskapsmyndigheten. Ledningsorganisationerna är dåligt förberedda hos de flesta. Det gäller Stockholms stad, landsting och länsstyrelser, statliga myndigheter inklusive Socialstyrelsen och Räddningsverket. På vilket vis är man dåligt förberedda? Det saknas rutiner och metodik för hur man ska jobba, stabsvana. PER LARSSON Ledningen för odisciplinerad Det är mycket snack om lägesbild och lägesuppfattning, tycker Staffan Harbom, Räddningsverket. Det upprepas som ett mantra. Då frågar jag mig, vilken bild eller uppfattning är det? Är det lägesbilden på olycksplatsen eller hos regeringen? Staffan Harbom utvärderar övningen för Räddningsverkets del. Han konstaterar att ett av huvudmålen med övningen var att ha en gemensam lägesbild, men att sällan olika myndigheter har en enhetlig bild. Vad är det vi menar när vi redovisar lägesbild? Och menar vi olika saker är det svårt att ha en gemensam bild. Hur selekterar man bild och uppfattning så att rätt nivå får rätt bild och uppfattning? Ska det fungera måste vi ha en ordentlig och gemensam utbildning så att alla har samma syn på begreppet lägesbild/lägesuppfatting. Räddningsverket visade under övningen förmåga, men inte god förmåga. För det krävs mer utbildning. Staffan Harbom pekar på att Räddningsverket behöver bli mer aktivt med länsstyrelserna och förmedla vilken hjälp verket kan erbjuda, man behöver se över internationella avtal så det inte riskerar dyka upp hjälp som inte är efterfrågad. Stabspersonal behöver utbildas och övas. Dessutom anser han att arbetet i verksledningen understundom var för odisciplinerat. Risken är att det blir för demokratiskt. I sådana här situationer måste det finnas en chef, och det ska vara tydligt att denne bestämmer. Räddningsverkets förmåga att växla upp i kapacitet allteftersom händelserna eskalerade tyckte han däremot var bra. Någon annan reflektion? Vi hörde inte mycket av regeringen. Trodde kanske att den skulle ha kontaktat Räddningsverket som expertmyndighet lite mer.

12 12 förebyggandekonferensen Sirenen Nr 3 maj 2007 Skolan brinner varför är ni t KARLSTAD. Medias bild av anlagda skolbränder är ofta ytlig och i vissa fall felaktig. Det anser Malin Bengtsson, pressansvarig på Brandskyddsföreningen. Anlagda skolbränder Under ett år har hon läst bortemot pressklipp om anlagda bränder i svenska media. 180 av dem handlade om skolbränder. Enligt Malin Bengtsson är det en ytlig bild som kommer fram i media. Ofta är det polis, rektor eller skolans elever som intervjuas. Nästan aldrig pratar journalisten med räddningstjänsten, inte heller med politiker, föräldrar eller socialtjänst. Det skrivs att räddningstjänsten kom och släckte, vad branden kostade, om det hänt förut. Det spekuleras i pyromanen som inte finns, för oftast är det ju eleverna själva som tänt på. Men man får en bild av att det Tar minsta brand i papperskorg på allvar KARLSTAD. I Motala Vadstena leder varje brandtillbud i skolan till akut utryckning. Framför allt för att vi ska få träffa och prata med de ungdomar som tänt på, berättar Conny Jakobsson, räddningstjänsten. Anlagda skolbränder För tre år sedan bestämde sig Conny Jakobsson och kollegorna på Motala-Vadstena räddningstjänst för att ta problemet med anlagda skolbränder på allvar. En skola hade då haft sju brandtillbud utan att koppla in räddningstjänsten. Åttonde gången brann skolan ner. En kampanj startades där räddningstjänsten gick ut och uppmanade alla skolor att ringa direkt efter första brandtillbudet. Sagt på konferensen är helt normalt att det brinner i svenska skolor, säger hon. Vad hon saknar är kunskap och engagemang från exempelvis räddningstjänsten. Och en mer sann bild i media. Varför är ni så tysta? Anlagda skolbränder är ett allvarligt problem, och det finns kunskaper som räddningstjänsten kan bidra med. På Förebyggandekonferensen uppmanade hon landets brandförebyggare att agera mot de anlagda skolbränderna. Ett sätt är att utbilda journalisterna, hjälp dem och förse dem med kunskap. Att påverka bilden av verkligheten i media, innebär att man också kan förändra verkligheten. I floden av artiklar finns det sällan någon analys om vad som ligger bakom skolbranden. Inte heller något om det rättsliga efterspelet och vad som händer med de tonåringar som tänt på. Om varje tillbud rapporteras kan åtgärder sättas in i ett tidigt skede och då kanske vi kan förhindra en storbrand, menar Conny Jakobsson. Vilka långsiktiga åtgärder sätts in på skolan? Det är ju först när man börjar kommunicera med den som tänt på, som man kan göra något år problemet. Här vet jag att räddningstjänsten kan gripa in, vissa kommuner arbetar redan aktivt och framgångsrikt med ungdomar som anlagt brand. Anlagda bränder har inte med papper och tändstickor att göra, utan om hur vi tar hand om våra unga, anser Malin Bengtsson. Hon tycker det är bisarrt att man tycks ha vant sig vid att det sker skolbränder. Att det mer eller mindre ses som ett normalt fenomen. Tänk att veta att det när som helst under en skoldag, faktiskt kan förväntas att det börjar brinna på toaletten. Tänk om vi alla hade det så på jobbet? Mer att läsa på: anlagdbrand KATARINA SELLIUS Ger effekt. Vet vi vilka de är vill vi alltid prata med dem. Det hjälper, ingen har eldat stort efteråt, berättar Conny Jakobsson, Räddningstjänsten Motala-Vadstena. Rektor, vaktmästare eller lärare på skolan kan alltså ringa räddningstjänsten när som helst på dygnet. Numera finns en särskild anlagd brand-pärm där alla rapporter om tillbud förs in. Rapporten går direkt vidare till dagens insatsledare som tar beslut om vilka akuta insatser som ska sättas in. Vet man vilka som gjorde det? Vilka åldrar? Hur går vi vidare direkt? Nyligen hade vi några killar som sköt raketer i skolan. Vi åkte dit och hämtade med oss killarna till stationen. Vi fikade och pratade i enrum med dem, förklarade konsekvenserna av en anlagd brand. Jag är ganska säker på att de inte gör om det, säger han. Under de senaste tre åren har man haft ett stort antal liknande samtal på brandstationen. Det här funkar. Ingen av de ungdomar som vi träffat och pratat med har eldat stort igen. Trots att man arbetar aktivt med att förhindra anlagda skolbränder är tillbuden många. Bara sedan i december har de haft fall. Att tillbuden är många beror också på att vi uppmanat alla skolor att ringa oss så fort något händer. Det här arbetssättet kräver ett stort engagemang av räddningstjänstpersonalen, men vi tror på det här sättet att jobba. Jag har en känsla av att det är vanligare att flickor tänder på, ofta för att få uppmärksamhet. Pojkar gör det i regel för att vara tuffa och visa att de vågar. KATARINA SELLIUS n Om nya säkerhetsmyndigheten Jag ser positivt på den nya myndigheten som ska täcka in helheten, allt från vardagsolyckor till extraordinära händelser. I dag är det en konstruerad ansvarsfördelning mellan oss, förklarade Räddningsverkets generaldirektör Göran Gunnarsson när han öppnade den 8:e Förebyggandekonferens i Karlstad, som samlat 400 deltagare. Årets konferens hade temat Att förebygga ger effekt. Ämnen som genomlystes var bland annat anlagda skolbränder, trähusbebyggelse, tillsynsläget, brandskydd i kyrkor och säkrare brasor. n Om kamin-explosionen Nästan varannan villabrand startar i eldstad eller rökkanal. Tyvärr är risken att vi kommer att få ännu fler, befarar Ulf Lindén, Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund I dag säljs nämligen fler kaminer än någonsin. Många bränder bottnar i felinstallationer och att folk inte eldar på ett säkert och förnuftigt sätt. Trenden är att folk köper med sig en kamin hem från stormarkanden, samtidigt som de handlar veckomaten. Med monteringsanvisning och rådet att installera själv. Risken är att vi får fler felinstallationer, sade Lindén och uppmanade Räddningsverket och Boverket att ta problemet på allvar. n Om att Kyrkans Försäkring inte anser sig klara att bedriva ett seriöst brandskyddsarbete Orsaken är att räddningstjänsterna runt om i landet har olika syn på vad ett skäligt brandskydd i en stenkyrka är. Vi fastnar i att tvingas bemöta detaljkrav på att vi ska såga upp 1100-åriga Westerberg stenväggar. I stället för att komma igång med ett praktiskt SBA. Det sade Staffan Westerberg, säkerhetschef på Kyrkans Försäkring. n Att tänka på i taxin Explosiva varor i form av pyrotekniska satser blir allt vanligare. Exempelvis i krockkuddar. Så sitt inte med portföljen i knä på passagerarsidan i taxin. Löser krockkudden ut, trycks bröstkorgen in, varnade Lars Synnerholm, på Bex. n Om egen-sotning: I Skara-Götene åker räddningschef Kent Holmberg ut och examinerar egensotare. Ovanligt många i trakten vill sota själva. Men det var ju inte bara att ringa räddningschefen

13 Sirenen Nr 3 maj 2007 förebyggandekonferensen 13 ysta? Hjälp journalisterna skriva bättre artiklar om bränder, uppmanar Malin Bengtsson på Brandskyddsföreningen. Ansvar gör Ikea säkert Bortklippta vekar på alla ljus i visningsrummen. Incidentrapportering till varuhusen världen över. Systematiskt säkerhetsarbete på Ikea sker på alla nivåer infördes systematiskt säkerhetsarbete, SYS, på Ikea-varuhusen. I början fick vi höra att vi bara kostade pengar. Men när säkerhetsarbetet kopplades till ekonomin och man såg att vi hamnade på plus på sista raden, insåg ledningen vilken effekt det hade, berättar Mattias Eksberg, säkerhetschef på Ikea. I dag är arbetet på väg in också KARLSTAD. Använd förelägganden om ni behöver. Det är inget misslyckande, säger brandingenjör Björn Johansson. Räddningsverket uppmanar landets räddningstjänster att bli tuffare i sina krav på skäligt brandskydd. Räddningsverkets tillsynsenhet redogjorde för läget i landet och det nya tillsynsarbetet under Förebyggandekonferensen. Den nationella bild som tonar fram visar en hel del brister. Enligt lagen om skydd mot olyckor ska cirka verksamheter ha lämnat in skriftlig redogörelse över sitt brandskydd. Men fortfarande saknas redogörelser. Björn Johansson vid Räddningsverkets tillsynsavdelning uppmanar räddningstjänsterna att bli hårdare i nyporna. Använd er av de instrument ni har, förelägganden eller vitesförelägganden, för att få in de sista 20 procenten skriftliga redogörelser. Annars tar ni inte ert tillsynsansvar på allvar, menar han. Räddningstjänsterna beslöt under 2006 om 767 förelägganden på varuhusen i Japan och Kina. Säkerhetsarbetet bygger på kontroll, genomförande av säkerhetsåtgärder och uppföljning. Våga sätta press när brandskyddet brister och 9 förelägganden om vite till verksamheter med allvarliga brister i brandskyddet. En siffra som får ses som mycket låg mot bakgrunden att verksamheter inte följer lagen. Björn Johansson får medhåll av Josefin Gullstrand vid Räddningsverkets olycksförebyggande avdelning: Mjukisprotokoll duger inte alltid, det har flera allvarliga bränder visat de senaste åren, säger hon. Händer inget måste man våga sätta press och följa upp med föreläggande. Hon poängterar att tillsynen inte enbart får bli ett besök vid skrivbordet och en titt i brandskyddspärmar. Det är viktigt att vara ute i verksamheterna och titta, ta stickprov och intervjua de som har ansvar för brandskyddet, säger hon. Förra året gjorde räddningstjänsterna tillsyner av Mattias Eksberg, Ikea. En grundförutsättning är att alla medarbetare känner ansvar och är delaktiga i säkerhetsarbetet. Alla ska veta vad man gör vid en utrymning eller vid ett hot eller rån. De ska känna till rutiner, veta vad som kan hända. Varje dag sker incidenter på våra varuhus och precis allt ska rapporteras. Allvarliga incidenter i Sverige rapporteras till exempel alltid vidare till säkerhetschefen i Europa, som sprider erfarenheterna vidare. Det kan vara en lampa som trillat mot textil som varit nära att ta eld, en truckförare som kört ovarsamt. Eftersom vi har varuhus över hela landet märker vi stor skillnad i hur tillsynen går till i olika kommuner. Ikea bjuder in räddningstjänsten till tillsyn varje år. De flesta räddningstjänster är oerhört proffsiga, medan andra inte ens kommer, säger Eksberg, som skulle önska en mer enhetlig tillsyn bland landets räddningstjänster. brandskyddet i industrier, varuhus, restauranger, skolor och inom vården. Tre av fyra verksamheter fick anmärkningar på olika brister. 75 procent av kommunerna hade en tillsynsplan för Vanligaste bristerna i samband med tillsynsbesök gäller organisation för brandskyddet och utrymningssäkerheten. Enligt Björn Johansson släpar brandskyddskontrollerna efter rejält i kommunerna. Det är den största tillsynsverksamheten i landet. Problemet är att det verkar som om ingen bryr sig. Nästan hälften av alla bränder i hus är eldstadsrelaterade. Och brandskyddskontrollen går ju rakt på eldstaden och gör tillsyn. Sätt mer press på era kommuner, det här är inte acceptabelt. Samtidigt finns givetvis väldigt många goda exempel runt om i landet. Snegla och sno av varandra, om ni har svårt att komma igång, uppmanade Josefin Gullstrand. KATARINA SELLIUS Förelägganden Topp 10 n Totalt 767 förelägganden under 2006, samt 9 förelägganden om vite till verksamheter med allvarliga brister i brandskyddet. n Tio räddningstjänster står tillsammans för 75 procent av föreläggandena. n Södertörn 190, Leksand 80, Öland 56, Gislaved 47, Ovanåker 45, Gnosjö 43, Södra Dalarna 28, Kungälv 27, Bollnäs 26, Räddningstjänsten Syd 21. Debattera brandskyddet! Räddningstjänsterna halkar efter. De får allt svårare att påverka det byggnadstekniska brandskyddet. Var med och debattera, uppmanar Räddningsverket. Det är en oroväckande trend att allt fler räddningstjänster känner sig utanför och har tappat samarbetet med byggnadsnämnderna, säger brandingenjör Björn Albinson vid Räddningsverket. Han efterlyser goda idéer och engagemang för att vända den negativa utvecklingen. I samband med Förebyggandekonferensen öppnade Räddningsverket därför ett debattforum på webben, där det är möjligt att diskutera brandskydd i byggnader. På senare år har flera allvarliga bränder påvisat allvarliga brister i brandskyddet och att räddningstjänsten upplever minskade möjligheter att påverka. Fel upptäcks för sent eller i samband med bränder. Björn Albinson uppmanar alla att delta i debatten. Hur vill räddningstjänsten påverka och följa en byggnads brandskydd från planering till användning? Debattforumet är öppet till 1 september. Gå in på Sagt på konferensen och meddela att man satte igång, som många hade fått för sig, säger Holmberg. Tillsammans med rädd- Kent Holmberg ningsnämn- den kom han fram till en modell där husägaren helt enkelt får visa praktiskt hur han/hon gör. Vi kollar det vi tycker är väsentligt. Har personen rätt verktyg? Kan personen gå upp på sitt tak över huvud taget? Kan han/hon sota sin egen anläggning? Modellen fungerar utmärkt, hittills har 63 husägare fått dispens att sota själva. n Om långsiktigt förebyggande Vi behöver era framtidstankar! uppmanade generaldirektör Göran Gunnarsson. I en stor framtidsstudie ska Räddningsverket kartlägga samhällets framtida risker. Vi vill ha ett underifrånperspektiv med den enskildes behov av säkerhet och trygghet i centrum. Vi ska vända på alla stenar, fånga upp tankar, röster och idéer, sade han och inbjöd till tyckande och debatt. n Om förebyggande lönar sig? Hur vet vi om det förebyggande arbetet får effekt? Hur vet vi vilka åtgärder som fungerar bäst? I dag finns inga verktyg där detta kan mätas. Men i nya webbaserade informationssystemet Ida, som nu tas fram, ska detta bli möjligt att ta reda på. Det ska bli möjligt att klicka sig in direkt från det egna skrivbordet på skärmen. Systemet ska ge stöd till planering, uppföljning och utvärdering, upplyste projektledaren Karoline Sjölander, Räddningsverket. Ida står för data, indikatorer och analyser. Under maj kommer första steget i Ida-portalen att finnas tillgängligt. Systemet ska vara i drift fullt ut i januari Syftet är då att kommuner ska kunna jämföra sig med varandra. Ett sätt att mäta likvärdighet och om skyddet i en kommun är tillfredsställande utifrån lagen om skydd mot olyckor. n Om att internationella resurser ska kunna användas nationellt I Sverige finns i dag förråd och personal för internationella insatser som av olika orsaker inte används nationellt. Vi måste förändra detta och få bort gränsen mellan nationell och internationell beredskap. Jag vill skapa ett nationellt perspektiv på våra insatsstyrkor, berättade Göran Gunnarsson.

14 14 porträttet Sirenen Nr 3 maj 2007 En chef att räkna KALMAR. Annette Andersson hade inte kommit för att fundera över brandförlopp. Hon hade kommit för att vara chef. Var Hansabrädan ska ligga på bilen överlåter jag till sakkunskapen. Att högste chefen i kommunens räddningstjänst inte nödvändigtvis är brandingenjör är en trend som börjar bli tydlig. Annette Andersson klev in i en ny värld när hon anställdes som förvaltningschef i Kalmar brandkår för snart tre år sedan. Det fanns de som trodde hon skulle ge sig av innan ett år passerat. Brandstationen hade rykte om sig att cheferna inte stannade länge. Men Annette Andersson visste mer om hur man tar hand om de anställda. Hon hade varit personalchef i Borgholms kommun med anställda, att leda en förvaltning med drygt 50 anställda borde kanske inte avskräcka direkt. Det blev en kulturförändring när hon sköt på inköp av tankbil ett år. Chefen satsade i stället på möbler, gardiner och färg på väggarna på brandstationen och gick i land med det. Du skulle sett vilka möbler det var, hål i stolarna. Med tiden har emellertid Annette börjat ägna sig åt mer än ekonomi och personalansvar. Hon kastar sig över Sirenen när ett nytt nummer kommer. Mycket förändras inom svensk räddningstjänst och förvaltningschefen vill hänga med. Annette Andersson ser exempelvis inte SMO-elever som den enda lösningen för framtida rekrytering av brandmän. Jag är inte så säker på att vi bara ska ha SMO-utbildade. Yrket är brett, vi behöver rörmokare, snickare med mera. Det är jätteviktigt med erfarenhet. Låter som en efterlysning av gamla tiders brandman? Jag vill ha både och, en kombination. Söker vi dagtidsarbetare som ska arbeta både utryckande och förebyggande, då är det SMO-are. Men vi behöver även andra kompetenser. När Annette Andersson jobbade i Borgholms kommun testade man vid en rekrytering att låta en anonym person avidentifiera kön och personliga egenskaper hos de sökande till en chefstjänst. Fem kalllades till intervju. Den första kom in i rullstol och jag höll på att tappa hakan. Men hon var bäst och fick jobbet, fast jag undrar om jag varit beredd att ge henne chansen att ens komma på intervju om jag vetat om hennes handikapp. Jag hade kanske sett praktiska bekymmer som ombyggnad av kontor. Annette Andersson är kvinnlig chef i en mansdominerad värld. Det får hon frågor om och konstaterar samtidigt att en man i motsvarande situation sannolikt aldrig skulle få samma fråga. Samtidigt har Jämo haft synpunkter på hennes förvaltning, att den inte följer jämställdhetsmålen. Men jag kan inte trolla med knäna. När inga tjejer vill testa sig när vi rekryterar, vad gör man då? Och så länge vi har invändig rökdykning finns inte i min värld att sänka kraven. Ibland känns det som Jämo skapar problemet, det kan jag tröttna på. Vad har ni själva gjort för att lyfta frågan? Vi har särbehandlat kvinnor när det gäller intervjuer, alla tjejer som har haft rätt kvalifikationer har erbjudits att komma på intervjuer och tester, vilket inte har gällt för killarna. Men tyvärr har inte så många tjejer kommit till testerna. Vi har haft prova på dagar för kvinnor, men även där har intresset varit klent. Vi har antagit en ny rekryteringsmodell, den så kallade Storstadsmodellen där Jämo har varit med och tagit fram rutiner och tester. Vi är ute i skolorna och presenterar vår verksamhet. Annette Andersson vill satsa på kvinnor i räddningstjänsten, tro inte annat. Men det krävs politisk satsning och flera nya tjänster samtidigt för att få en förändring i kulturen, anser hon. PER LARSSON Jag reagerade på att mobiltelefonen ringde om det Är det bra att chefen inte är brandingenjör? Ja, det tror jag. Det är annars väldigt lätt att man fördjupar sig i detaljfrågor. Jag har svårt att diskutera hur bilarna ska stå i vagnhallen, förstår inte diskussionen. Samtidigt har de som suttit på den här stolen tidigare inte varit jätteintresserade av ekonomi. Rätt person på rätt plats är viktigt. Men en mindre station än Kalmar kanske inte kan bära en sån här organisation med förvaltningschef som inte är räddningschef. Vi ligger nog på gränsen. Vad visste du om räddningstjänsten när du sökte jobbet? Tänkte inte så mycket på vad Kalmar brandkår stod för. Men första larmet när jag börjat, då ställde jag mig i fönstret och kollade om de klarade 90 sekunder, vilket de gjorde. Skälet att jag sökte var att man i annonsen frågade vill du jobba med personal, organisation och ekonomi. Det är precis de bitar jag jobbat med och gillar. Vad var det första du ville lära dig när du fått jobbet? Jag ville veta mer om brandmännen, vad de ville med sin framtid. Därför var jag med en del på kvällsskift då det finns mer tid att diskutera. Lite senare då? Jag började titta på larmfrekvensen, jobbar vi på rätt sätt? Då hade det varit bra att ha en räddningschef att ställa frågor till, men det hade vi inte just då. Vi var utan räddningschef i ett år. Hur vill du utveckla räddningstjänsten? Det handlar inte om vad jag vill. Men de flesta olyckor sker dagtid och vi har samma styrka dag som natt. Tror vi får en förändring där. Jag tror på snabba enheter på deltidsstationer, vi är på väg in i IVPA. Jag ser hur mycket som helst som kan utvecklas, men jag kan inte gå ut med allt i tidningen På en konferens i Stockholm sa du att du reagerat på extraknäcken. Har du stoppat dem? Jag reagerade på att mobiltelefonen ringde om det andra jobbet när de var på brandstationen. Det sker inte längre under dagtid. Personalen får ha bisyssla om den inte inkräktar på jobbet eller är

15 Sirenen Nr 3 maj 2007 porträttet 15 med Fakta Foto: PER LARSSON andra jobbet när de var på brandstationen Namn: Annette Andersson. Ålder: 44. Familj: tre döttrar, 19, 15 och 11 år. Yrke: förvaltningschef Kalmar brandkår (sedan 2005). Bakgrund: ekonom samt läst in en del personaladministration, jobbat som konsult i personalfrågor bland annat hos Öhrlings revisionsbyrå, Telia Prosoft och KI Consulting, personalchef Borgholms kommun. Medlem i: Läckeby Goif, kassör och tränar ibland flickor-91 i fotboll. Stolt över: mina barn, givetvis. Arbetskamraterna här, vi har jättegod stämning. Kanske låter lite löjligt när man säger det som tjej. Men det kunde lika gärna vara tjejer jag pratade om. Längtar till: Thailand. Ska åka dit med barnen när jag sålt huset. Kuriosa: en av tiotalet lokala kändisar som deltog i Kalmars eget Let s dance i april. Annette Andersson har tagit täten på brandstationen i Kalmar. Flera som Sirenen pratat med säger att de aldrig trivts så bra på jobbet som de senaste två åren. Bakom chefen sluter här Jesper Merby, Peter Berg, Sara Erlandsson, Thomas Wallin, Jonas Nicklasson, Mattias Sonesson och Roger Andersson upp. konkurrerande verksamhet. Kommunen har gjort en förfrågan och procent här har annat jobb bredvid. Du har sagt att det krävs tydlighet när pratar med brandmän. Man måste vara rak och säga Nej, nu gör vi så här. Det går inte att sitta och nicka, då görs det gärna egna tolkningar. Det kan ha att göra med att skiftpersonalen har tid att sitta och fundera under kvällar och helger. Då kan en myt bli till sanning. Att det alltid är samma som får gå utbildning var en uppfattning som fanns här. Nu har vi en öppenhet för alla som vill gå utbildning genom att vi har satt upp en tydlig kompetenstavla på uppställningsplatsen som visar vilka som gått utbildning under året. Du ska ha sagt att ni fixar brandbiten så fixar jag pengar. Nja, fördelningen fixar jag, men inte vet jag om jag fixar mer pengar. Men på ett vis är det rätt. Killarna har sin kompetens, jag förlitar mig på den. I vissa frågor är jag med hela vägen, exempelvis större investeringar vilket oftast handlar om fordon. Häromåret skulle vi köpa en släckbil för 2,5 miljoner. Det sades att lite tillkommer, jag trodde kanske Men bilen var fasen tom, skulle bland annat utrustas med klippverktyg och totalpriset blev 3 miljoner. För mig var det som att köpa hus men inte få med köksutrustningen. Då kände jag mig dum, det där hade säkert varenda räddningschef vetat. Vilken är din stora uppgift? Få Kalmar på kartan som en attraktiv räddningstjänst och få in kvinnliga brandmän. Vad vill du ändra på? På sikt vill jag ha individuell lönesättning för alla, tycker det är en rättvise- och stimulansfråga. I dag har endast dagtidspersonal individuell lön. Prestigelös, mänsklig, fört in att det inte är förbjudet ha kul på jobbet, är egenskaper som nämns om dig. Jag vet att jag är rätt prestigelös, njuter i stället av att lyfta fram andra. Jag har den position jag har och behöver inte tala om att jag bestämmer. Men jag blir besviken om någon överskrider sina befogenheter.

16 16 nyheter Sirenen Nr 3 maj 2007 Samhällets risker 2020 kartläggs i stor studie Det gamla talesättet att den som varken ser bakåt eller framåt får se upp gäller när Räddningsverket kartlägger risker och säkerhetsarbete om år. Förhoppningsvis blir detta ett intressant underlag för den nya myndigheten, säger Ivar Rönnbäck. Framtidsstudien Han är överdirektör vid Räddningsverket och ordförande i styrgruppen som leder framtidsstudien. Det blir en bred inventering i fyra steg. Arbetet startade i februari i år och ska slutredovisas i januari Det tredje steget kallas Röster och idéer om framtida säkerhetsarbete och här söker man kontakt med visionärer från olika delar av samhället. Ett led i detta är att inbjuda Sirenens läsare att tycka till om samhällets risker år 2020 (se separat artikel). Vi siktar på att ha en idéskrift klar i september. I den sammanställer vi de mest intressanta rösterna om framtidens risker och säkerhetsarbete. Dessa tankar ska vi därefter ventilera i bland annat Räddningsverkets råd, de olika räddningstjänstklubbarna och på någon konferens, säger Ivar Rönnbäck. Projektet initierades i höstas av Räddningsverkets chef Göran Gunnarsson och har hög prioritet i verket. Det drivs i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Fokus ligger på olycksrisker och på säkerhetsarbetet för skydd mot olyckor. Vi utgår från allmänhetens behov av säkerhet och trygghet och studien har ett underifrånperspektiv, säger Ivar Rönnbäck. Studien omfattar samhällets säkerhet i stort, men extra intresse ägnas den kommunala räddningstjänstens roll och uppgifter i ett bredare säkerhetsarbete och i samhällets krishantering. Arbetet bedrivs i fyra steg. Det första är avklarat, en inventering av olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet de senaste 20 åren. Genom att titta bakåt ökar också förutsättningarna att titta framåt. I nästa steg, som ska vara klart i augusti, beskrivs hot och risker, samhällsutveckling och framtida utmaningar i säkerhetsarbetet. Det steget innefattar trender, bland annat med hjälp av statistik från NCO, klimatfrågor, risker med farliga ämnen, EU-utveckling, internationell påverkan och en del annat, säger Rönnbäck. April-augusti drivs också projektets tredje del, den inledningsvis nämnda Röster och idéer om framtida säkerhetsarbete. I sista steget, från september-december, väljs ett antal huvudfrågor ut. Då ska vi smala in det breda materialet och välja ut tre-fem områden som är särskilt intressanta i ett längre perspektiv. Dessa får en framskjuten plats i slutrapporten. Ivar Rönnbäck vet av erfarenhet att det tar tid att genomföra större förändringar. Ska vi stå rustade för den riskbild som finns 2020 är det hög tid att ta itu med frågorna redan nu. STIG DAHLÉN Översvämningar, skred, stora bränder eller vad? Räddningsverket kartlägger i en framtidsstudie risker och säkerhetsarbete om år. Sirenens läsare inbjuds att delta och vara med och påverka. Räddningsverket inbjuder Sirenens läsare att delta Var med och påverka framtiden på säkerhetsområdet! Sirenens läsare inbjuds att skriva ett inlägg om samhällets risker år Några av inläggen kommer att publiceras i Sirenens nummer 4/07 (i juni) och 5/07 (i augusti). Samtliga bidrag lämnas vidare till projektgruppen för Räddningsverkets framtidsstudie. Ivar Rönnbäck, ordförande i styrgruppen, säger: Jag är övertygad om att det runtom i Sverige finns många med goda idéer och tankar om framtidens risker. En del personer syns ofta i sådana här sammanhang. Jag hoppas att de vill tycka till här också, men jag ser gärna att vi får respons även från andra än de etablerade debattörerna. Vilka kategorier söker ni? Vi söker i ett brett spektra, forskare, politiker, olika representanter för kommuner, länsstyrelser, företrädare för näringslivet, ja även allmänheten. Förutom uppropet via Sirenen kommer projektgruppen att uppvakta ett antal personer inom nämnda kategorier att tycka till. Vad händer med de inlägg som skickas till Sirenen? Några publiceras, de och övriga tar vi till oss och läser. I de fall vi hittar tankar som känns intressanta kan det bli aktuellt att söka kontakt och be personen att vidareutveckla det hon eller han skrivit. Resultatet av detta kan bli att bidraget kommer att ingå i idéskriften i höst, säger Rönnbäck. Följande gäller för inskickade bidrag: Textlängd: Maximalt tecken (inkl mellanslag). Manusstopp: Sirenen nr 4/07: 1 juni. Sirenen nr 5/07: 1 augusti. Skicka texten till Sirenens chefredaktör Stig Dahlén. e-post: stig.dahlen@srv.se Bifoga adress och telefonnummer. Alla inskickade bidrag belönas med Sirenens eftertraktade T-shirt. Vill du ha en sådan, uppge önskad storlek (S, M, L, XL, XXL). Välkomna att tycka till om framtidens risker och säkerhetsarbete! FOTNOT: Har du frågor kring framtidsstudien, kontakta projektledaren Lena Tellvik, telefon Livsfarlig tillverkning i hemmen Brandmän vet sällan vad som väntar vid ett larm. En relativt okänd risk är hemtillverkade sprängämnen. Företeelsen är inte ny men aktualiserades i samband med Kem 2007 i Helsingborg då en föreläsare från polisen berättade om erfarenheter av ämnet. Informationen oroade representanter för räddningstjänsten. Oftast är det tonårskillar som experimenter och gör hemmagjorda bomber. Recepten finns i så kallade terroristhandböcker på Internet och ingredienserna går att köpa i vanliga affärer, säger Rolf Weinander, Räddningsverket. Det kemiska namnet är triacetoncykloperoxid (TACP). De som blandar till ämnet hemma har ingen aning om riskerna. Ämnet är extremt instabilt och reaktivt. Det kan räcka med att man råkar stöta till en burk med ämnet eller att du råkar trampa på några kristaller på golvet för att allt ska explodera, säger Rolf Weinander. Det är så extremt känsligt att varken civil eller militär industri har hittat tillräckligt säkra metoder för hantering och tillverkning av substansen. Hemtillverkning av sprängledlet är inte bara livsfarlig, den är olaglig eftersom all tillverkning och hantering av ämnet kräver tillstånd. Transport är förbjuden enligt ADR-reglerna, det anses för farligt. Slutresultatet är ett vitt, kristalliskt pulver som påminner om socker. I Sverige har det inträffat flera svåra olyckor med ämnet. I februari 2004 sprängdes en 15- åring till döds i Umeå och i maj 2005 förlorade en 16-åring i Borensberg, Östergötland, ena benet när en hemmagjord bomb exploderade. Har det skett en explosion finns all anledning för räddningstjänstpersonal att se upp. Det kan finnas oexploderade rester kvar, säger Rolf Weinander. Redan 1996 gav dåvarande Sprängämnesinspektionen ut ett infoblad om TACP. Det finns som PDF för nedladdning på Räddningsverkets hemsida under: Förebyggande/Brandfarligt & explosivt/publikationer/infoblad Brandfarliga varor/säi- INFO 1996:1. GUNNO IVANSSON

17 Sirenen Nr 3 maj 2007 nyheter 17 Kommunerna och Seveso-beredskap: EU skärper tonen ytterligare EU-kommissionen skärper tonen mot Sverige för bristen på godkända kommunala planer för räddningsinsats till företag med verksamheter som bedöms särskilt farliga. Senast 23 maj kräver EU att Sverige förklarar sig. Sirenen berättade i förra numret att 40 kommuner vid årsskiftet saknade godkända planer för räddningsinsats till 65 av de 187 företagen. Det betyder att 35 procent saknade plan. Den centrala tillsynsmyndigheten Räddningsverket skickade i mars en skarpt formulerad skrivelse till berörda länsstyrelser med kopia till kommuner och räddningstjänstförbund. Verket krävde senast 4 april in svar om plan fortfarande saknas för företag som bedriver verksamhet enligt den så kallade högre risknivån. Endast fyra kommuner/förbund hade kommit in med nödvändiga handlingar för total fem verksamheter före utsatt datum, 4 april: Södertörn (Vopak), Östhammar (Sandvik), Oskarshamn (Saft AB), Piteå (Norrgasol och Skoogs Tank). Några verksamheter har dessutom fallit bort för att de inte längre ingår i den högre kravnivån (OK Q8 i Västerås och Atotech i Norrköping). Det betyder att 4 april saknades fortfarande planer för 30 procent av verksamheterna. Många vidhåller att de är på gång, men har ännu inte kommunicerat planen med allmänheten. Några inväntar också politiska beslut, säger Marianne Stålheim på Räddningsverkets tillsynsavdelning. Att kommunicera planen med allmänheten kan handla om att ställa ut den på biblioteket, kungörelse i tidning eller redovisning på kommunens hemsida. Köpings kommun har exempelvis mellan 23 april och 11 maj på sin hemsida lagt ut plan för räddningsinsats till tre verksamheter. EU-kommissionen har i omgångar tryckt på Sverige och andra medlemsländer att uppfylla EU-regelverket från 1996, det så kallade Seveso II-direktivet. I en så kallad formell underrättelse 21 mars i år från kommissionen till utrikesminister Carl Bildt kritiseras Sverige för att inte ha uppfyllt sina skyldigheter. Sverige har fått en frist på två månader att förklara sig, vilket betyder senast 23 maj. EU nöjer sig inte med samma svar som förra gången. Det räcker inte med att visa upp en tidplan för när kraven ska vara uppfyllda. Vi måste visa på att Sverige aktivt kan redovisa konkreta resultat, säger Marianne Stålheim. Klarar Räddningsverket att leverera ett godtagbart svar före 23 maj? När vi ringt runt har flera länsstyrelser meddelat att kommunerna kommer att snabba upp processen. Det innebär i bästa fall att-20 planer kan beslutas före 23 maj och ytterligare en handfull före halvårsskiftet. Om detta räcker för ett blidka EU har vi ingen aningen om i nuläget, säger Marianne Stålheim. Räddningsverket ringde i april runt till berörda länsstyrelser samt till ett antal kommuner i syfte att påskynda processen för att kunna leverera en godtagbar redovisning till EU-kommissionen. Om inte kan Sverige komma SBR vill få med fler yngre brandbefäl Svenska Brandbefälets Riksförbund (SBR) har svårt att rekrytera unga brandbefäl. Ska vi fortsätta hävda att vi företräder brandbefälen måste det finnas en bred uppslutning, säger SBRs ordförande Jan Wisén. SBR är ett opolitiskt yrkesförbund som bildades 1958 och har i dag medlemmar. Kärnverksamheten är länsföreningarna. Stockholm är är den mest aktiva och arrangerar morgonmöten, seminarier, konferenser och utbildningar. SBR representerar svenska brandbefäl både nationellt och internationellt. I Sverige Jan Wisén är SBR representerat bland annat i flera av Räddningsverkets utbildningsråd, brandskyddsföreningens styrelse, Brandforsk och Rådet för räddningstjänst. Förbundet är också ett remissorgan och deltar i olika projekt. att stämmas av EU. Räddningsverkets och länsstyrelsernas uppföljningar visar att i ungefär hälften av de kommuner som inte lever upp till den högre kravnivån finns det planer, men de är inte processade på rätt sätt. Oftast handlar det om att allmänheten inte beretts tillfälle att yttra sig. Flera kommuner på svarta listan hävdar att de har tillräckliga planer och tycker att staten (länsstyrelserna och Räddningsverket) är onödigt fyrkantiga med kraven. Samt att det funnits en otydlighet, både från EU och svenska myndigheter. Jag kan delvis hålla med om att det brustit i tydligheten. Men EU-regelverket har funnits sedan 1999 och det finns inte längre utrymme för några övergångsbestämmelser. Nu drar EU åt tumskruvarna och kräver att medlemsländerna lever upp till lagstiftningen, säger Marianne Stålheim. EU:s Sevesodirektiv har i Sverige i huvudsak införts i Sevesolagen, men även i Lagen om skydd mot olyckor. Kravet på kommunal plan för räddningsinsats finns alltså i Lagen om skydd mot olyckor och där saknar staten sanktionsmöjligheter, typ att bötfälla kommuner som inte sköter sig. Planerna ska revideras och uppdateras minst vart tredje år. STIG DAHLÉN Fotnot: En samlad bild av Seveso-lagstiftningen i Sverige finns på en webbplats som Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket och Räddningsverket gemensamt tagit fram: Jämfört med övriga Europa är vi unika i det att vi välkomnar befäl på alla nivåer, både deltid och heltid, säger Jan Wisén. Avgiften är 150 kronor per år, i princip vad det kostar att ge ut tidningen Räddningsledaren. Avgiften är knappast skälet till medlemstappet. Det är inte lika naturligt längre att gå med i en yrkesorganisation och vi har svårt att nå ut. Och man behöver inte engagera sig, de flesta är med för att stödja verksamheten, säger Jan Wisén. Ungdomsbrandmän från 23 nationer tävlar i Revinge I juli samlas 500 ungdomsbrandmän från hela Europa i Revinge för att delta i CTIF Games Det är första gången spelen hålls i Sverige och arrangörer är Sveriges ungdomsbrandkårer. 43 lag från 23 nationer är anmälda och för första gången deltar Australien, berättar förbundets ordförande Kjell Dyberg Ek, tidigare räddningschef i Hörby. Jämfört med länderna på kontinenten, främst Östeuropa, är Sveriges ungdomsbrandkårer en liten organisation. Som många andra organisationer är den beroende av eldsjälar. Av tradition har ungdomskårerna varit koncentrerade till södra Sverige, men de finns i hela landet, från Skåne till Pajala. Sundsvall har en väldigt aktiv kår. Sveriges ungdomsbrandkårer har 700 medlemmar, år gamla. Målet är att göra ungdomarna mer riskmedvetna och öka deras kunnande genom övningar. Vi har flera exempel på ungdomsbrandmän som räddat liv och släckt mindre bränder. Spelen inleds 15 juli och pågår i en vecka. Många aktiviteter äger rum på Räddningsverket i Revinge där det också kommer att byggas upp en camping. Tävlandet sker på Ekevalla i Eslöv. I tävlingarna har vi inte en chans. Länderna nere i Europa satsar enormt. När Österrike hade uttagningar deltog ungdomar och 20 togs ut för att komma hit, säger Dyberg Ek CTIF Games arrangeras vartannat år och 2009 går spelen i Ostrava i Tjeckien. CTIF är en internationell organisation för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan brandmän i hela världen och grundades i Paris år Holländsk instruktör miste tre fingrar under Revinge-övning En holländsk instruktör i 50-årsåldern förlorade tre fingrar under en övning på Räddningsverket i Revinge i mitten av april. Det övades brand i en bilverkstad och instruktören skulle simulera explosion i en gasflaska med hjälp av ett knallskott. Av okänd anledning höll han skottet för länge och det exploderade i handen. Mannen fördes till handkirurgen på Universitetssjukhuset i Malmö där det konstaterades att tre av fingrarna inte kunde räddas. Olyckan ska utredas internt och rapport lämnas till Arbetsmiljöverket. Under tiden är all övning med pyroteknik stoppad. 81 procent uppgav att de har fungerande brandvarnare Den populära internetmötesplatsen Lunarstorm med fler än en miljon medlemmar, de flesta tonåringar, genomför dagligen enkäter. Nyligen svarade på dagens fråga: Har du brandvarnare hemma? Bland högstadieelever (13-15 år) svarade 83,4 procent ja på frågan om det finns minst en brandvarnare hemma i bostaden. Gymnasieleverna (16-18 år) svarade 83,4 procent ja, och på högskolan (19-24 år) 77 procent. Sammanlagt för alla åldergrupper blev svaret 81,1 procent. I genomsnitt var 6 procent osäkra, medan 4,6 procent svarade att brandvarnare finns, men den fungerar inte. Lunarstorm har också frågat hur många som har brandsläckare hemma svarade på denna enkät. Snittvärdet för samtliga ålderkategorier blev: Ja, 43,8 procent, Nej 45,3 procent och Osäkra: 11 procent. Nätverk vill underlätta för kvinnliga brandmän Hur handskas man med graviditet inom räddningstjänsten? Hur kan man underlätta för kvinnor att bli brandmän? Det är några av de frågor som en nybildad grupp inom Kommunal ska syssla med. I dag vill räddningstjänsterna ha in kvinnor till varje pris. Det är både bra och dåligt, det kräver att arbetsgivaren tänker till innan, säger Anneli Hadelöv, brandman i Södertörn och en av de fyra kvinnliga brandmän som ingår i det nybildade nätverket. Ibland saknas nämligen såväl dubbla omklädningsrum som alternativa arbetsuppgifter för kvinnor som blir gravida. Du ska veta vad som gäller när du blir gravid och inte själv behöva kämpa för att en handlingsplan ska tas fram. De övriga i gruppen är brandmännen Lisa Bergström, Malin Skagerberg och Caroline Åberg.

18 18 nyheter Sirenen Nr 3 maj 2007 Gratis verktyg för riskoch sårbarhetsanalyser Postit-lappar och whiteboard-tavlor kan ställas undan vid risk- och sårbarhetsanalyser. I stället kan analysverktyget Ibero användas ett IT-baserat verktyg som dessutom är gratis. Ibero (Instrument för beredskapsvärdering av områdesansvar) har tagits fram av länsstyrelsen i Stockholm i samarbete med Krisberedskapsmyndigheten och Totalförsvarets forskningsinstitut. Skälet var att befintliga system, Rosa och MVA, hade klara brister. Det saknades system för när en händelse slår mot flera sektorer. Vi ville också kunna se störningar hos andra aktörer, berättar Peter Månsson, projektledare för utvecklingen av Ibero, numera anställd på Räddningsverket. Ibero är ett datorprogram och en process där datorprogrammet används. Processen omfattar hur man analyserar förmågan att hantera kriser och hur analysresultatet kommuniceras mellan kommunerna och länsstyrelsen. Instrumentet är scenariobaserat och användbart från enskild förvaltning upp till nationell nivå. Länsstyrelsen kan både se Ett exempel på den överblick man kan få med Ibero. Här en kommuns bedömningar av sin förmåga att hantera olika händelser i olika delar av krishanteringsprocesserna enskilda kommuner och göra jämförelser mellan flera kommuners förmåga. Upptäcks en överkapacitet i den samlade förmågan kan resurserna fördelas effektivare. Överblicken ger också möjligheter till ett riktat stöd. Ibero är utvecklat för att vara lättanvänt. Det finns många färdiga frågor för analysarbetet vilket gör att även noviser kan använda det. Ibero ger ett mer konkret stöd än andra metoder. Förutom möjligheten att jämföra olika aktörers förmåga kan man se hur en händelse slår mot olika delar av samhället. Programmet har PeterMånsson också stöd för inventering av skyddsvärda verksamheter och objekt. För att underlätta analysarbetet är det även möjligt att skriva ut allt som lagts in i systemet till en rapport i Wordformat. I höstas började Ibero användas av kommunerna i Stockholm och på initiativ av kommunerna i de egna länen har nu länsstyrelserna i Västra Götaland, Skåne, Västmanland och Södermanland utbildats i metoden. Även landstingen har visat intresse, bland andra Blekinge och Värmland. Ibero kompletterar Socialstyrelsens simuleringsverktyg som är fokuserat på olyckor snarare än extraordinära händelser med sektorsövergripande konsekvenser såsom pandemier och elavbrott, säger Peter Månsson. Bertil Dahl, projektledare för risk- och sårbarhetsanalys inom landstinget i Värmland, var mycket nöjd efter en förevisning av systemet. Spontant ser det ut att vara ett enkelt och hanterligt stöd. Jag kommer att rekommendera även länets kommuner att titta närmare på Ibero. På Stockholms länsstyrelses webbplats finns mer information om Ibero. Där kan också programmet laddas ned. GUNNO IVANSSON EUs nya kemikalielagstiftning Reach skärper kraven Den 1 juni träder EUs nya kemikalielagstiftning Reach i kraft. Reach innebär ett utökat ansvar för de verksamheter som hanterar kemikalier. Reach innebär en avsevärd skärpning av kemikalielagstiftningen, säger Lorens van Dam, Räddningsverket. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals, på svenska registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Den ansvariga myndigheten för genomförandet av Reach i Sverige är Kemikalieinspektionen. Räddningsverket berörs i egenskap av ansvarig myndighet för kemiska produkter med brandfarliga, oxiderande och explosiva egenskaper, framför allt vad gäller tillsyn. Med Reach får tillverkare och importörer av kemiska ämnen till EU ett kraftigt utvidgat ansvar att analysera och redovisa om deras ämnen medför risker och vilka säkerhetsåtgärder som krävs. Reach gäller också retroaktivt genom att även ämnen som länge funnits på marknaden ska testas och riskbedömas. Av de mer än ämnen som finns inom EU i dag är färre än utförligt testade. Reglerna för säkerhetsdatabladen ändras något och ett exponeringsscenario som förutsäger riskerna vid hantering av kemikalien ska följa databladen som en bilaga. Det utökade ansvaret för att bedöma risker gäller hela distributionskedjan och de som använder kemikalien ska informera importör eller tillverkare om hur produkten används. Reach är ett omfattande regelverk som införs stegvis. Reach ska dministreras av den europeiska kemikaliemyndigheten European Chemicals Agency (EHCA) i Helsingfors som startar sin verksamheten 1 juni nästa år. Exakt vad Reach kommer att innebära för Räddningsverkets del är inte klart. Troligtvis kommer det att krävas en mer omfattande tillsyn, och betydligt fler företag berörs av Reach. Det kommer förmodligen även att innebära ökade kontakter med andra EUländer Tidigare kunde vi kontakta Kemikalieinspektionen om ett ämne, nu ska vi vända oss till myndigheten i Helsingfors, säger Helena Håkanson, Räddningsverket. Ytterligare en ny EU-förordning är på gång, GHS Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals ett globalt system för klassificering och märkning av kemikalier. Införandet av GHS kommer att innebära nya symboler och riskfraser på kemikalieförpackningar och i säkerhetsdatablad. Det kommer också att krävas mer omfattande tester för brandfarliga, explosiva och brandreaktiva egenskaper hos kemiska produkter, säger Lorens van Dam. Mer att läsa om Reach och GHS finns på Kemikalieinspektionens och Räddningsverkets webbplatser se respektive GUNNO IVANSSON Stockholm utreder förbund Ett nytt räddningstjänstförbund i Stockholms län är under utredning. De räddningstjänster som ska ingå i det ny förbundet är Stockholm, Södra Roslagen och Attunda. Ett storförbund i Stockholm har diskuterats under många år utan att det kommit till skott. Nu är förutsättningarna bättre av flera skäl. Vi har samma politiska färg i en stor del av länet och den här gången kommer initiativet från politikerna, säger Jan Wisén, räddningschef i Södra Roslagen. Under april har det gjorts en förstudie av ett konsultföretag och redan i maj ska ett politiskt beslut fattas. Syftet är inte uttalat att spara pengar utan att vi ska bli effektivare, att resurserna läggs på verksamheten. Det kommer naturligtvis och innebära nedskärningar inom ledning, administration och stödfunktioner, säger Jan Wisén.

19 Sirenen Nr 3 maj 2007 nyheter 19 Brandmän skadade i utryckningsolycka Alla delar inte Glesbygdsklubbens motstånd mot en enhetlig utbildning för utryckningsförare. Jag efterlyser en nationell utryckningsförarutbildning. Det säger Nils Weslien, ställföreträdande räddningschef för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund. Detta efter att en av regionens brandbilar vält på väg till huvudstationen för att upprätthålla beredskapen. Alla fem i bilen fördes till sjukhus, men lyckligtvis blev ingen allvarligt skadad. Den svårast skadade ådrog sig revbensbrott och kunde lämna sjukhuset efter ett dygn. Olyckan inträffade natten till 30 april. Huvudstationen i Karlstad hade ryckt ut på en bastubrand på Jäverön en bit öster om staden. Jäverön är en ö utan fast förbindelse och räddningsledaren Morgan Palmquist kallade in deltidsstyrkan i Vålberg för att hålla beredskapen i Karlstad under tiden. Det hade inte gått lång tid förrän det kom ett nytt larm om trafikolycka vid Bergvik. Perfekt, tänkte jag jag drar Vålberg för de bör vara där i närheten, berättar Morgan Palmquist. Det som från utlarmningssynpunkt verkade vara ett gynnsamt läge ändrades snabbt när larmoperatören berättade att Flera deltidsbrandmän från Vålberg skadades sedan de fått sladd med bilen och vält över ett vägräcke. Olyckan skedde när de var på väg in till huvudstationen i Karlstad för att hålla beredskap. Brandmannen som satt till höger bak fick revbenen knäckta här hans två kollegor föll över honom. Foto: Teddey Steen Vålbergs-styrkan var orsaken till larmet. Jag blev alldeles kall, men fick rätt snart besked om att det gått förhållandevis bra. Vid olycksplatsen pågår en ombyggnad av E 18 och trafiken dirigerades in i en trång fålla med hjälp av trafikdelare i stål. En tvär gir inledde fållan och hastigheten var en bit innan succesivt sänkt till 50 kilometer i timmen. En polisbil råkade ligga strax bakom brandbilen och enligt polisens uppgifter körde den med blåljus och höll omkring 90 kilometer i timmen. Vid ingången till vägbygget såg poliserna hur brandbilen krängde till, fick sladd och till slut tippade över vägräcket. Brandbilen blev liggande på högersidan. Den svårast skadade brandmannen satt till höger bak och fick sina två kollegor över sig. Polisen anser inte att det ligger något brott bakom olyckan. Räddningstjänsten har gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket samtidigt som man gör en egen utredning. Det var mycket trångt och en lastbilschaufför ringde senare på natten och berättade att han var nära att få sladd på samma ställe, säger Morgan Palmquist som ska göra den interna utredningen. En fråga är om det är rätt att köra med blåljus för att upprätthålla beredskapen. Normalt ska man inte påkalla fri väg om det inte är larm, säger Morgan Palmquist. Olyckan ställer också flera frågor kring säkerheten i räddningstjänstens fordon. Bilen är 21 år gammal och det fanns inga bälten bak. Vi ska se över om vi kan montera det. Positivt var att tryckluftsbehållarna satt kvar, säger Nils Weslien. Han medger att utryckningsförarutbildningen kanske inte har den status den borde. Jag efterlyser en nationell utryckningsförarutbildning där man kanske fick köra upp vart femte år. GUNNO IVANSSON Kärnkraftsberedskap Myndigheter dåligt förberedda Riksrevisionen har granskat regeringens och ansvariga myndigheters beredskap vid olyckor i svenska kärnkraftverk. Granskningen visar att beredskapen för att ta hand om långsiktiga konsekvenser av en kärnkraftolycka är mycket bristfällig. Beredskapen i det akuta skedet är i huvudsak god, men även den kritiseras. Lennart Grufberg är ansvarig riksrevisor: Om en kärnkraftsolycka inträffar i dag kan de långsiktiga konsekvenserna bli allvarligare än nödvändigt, eftersom myndigheterna är dåligt förberedda. Fler människor riskerar att utsättas för strålning och radioaktivitet i livsmedel än de annars skulle behövt göra, säger Grufberg. Även Räddningsverket har fått en släng av sleven. Myndighetens tillsyn över länsstyrelsernas beredskapsarbete anses vara svag, dessutom behöver utvärderingar av övningarna bli bättre. Vi tar naturligtvis till oss av kritiken och kommer att skärpa tillsynen. Vi har påtalat brister och bland annat begärt in handlingsplaner från länsstyrelser som saknat program för sanering, säger Lars Ekberg, chef för Räddningsverkets tillsynsavdelning. Några större sanktionsmöjligheter har vi inte. Ett problem är att vissa länsstyrelser på tjänstemannanivå anser att det är en uppgift på nationell nivå och inte för länsstyrelsen att svara för sanering. Kritiken kom dock inte som någon överraskning för Räddningsverket. Vi har sett fram emot att bli granskade, men mycket av kritiken som framkom har vi faktiskt redan åtgärdat, konstaterar Mats Ardbreck, Räddningsverket. Han hade hoppats mer av rapporten, att den skulle identifiera större systemfel och inte komma med sådant som myndigheterna sedan länge känt till. KATARINA SELLIUS Brandmän åter hotade i Rosengård Först anlades bränder, sedan kastades flaskor, stenar och ägg på brandbilar. Upprorsmakarna hade i vissa fall inte ens kommit upp i tonåren. Under nio dagar i april hade räddningstjänsten Syd 24 insatser till anlagda bränder i Rosengårdsområdet, tre av dem betecknades som mordbränder. Men det är inte oss de vill åt, de tänder för att få dit polisen, säger Linus Eriksson, operativ chef vid räddningstjänsten. Teorin är att oroligheterna utlöstes av att en polis drog pistol mot barn sedan han blivit hotad. Efter det tändes det på i containrar och soptunnor, men även mot en butik och källarlokaler. Bränderna har anlagts sent på kvällar, 21-01, och frapperande är att ungdomarna som bråkat är i åldern 8-16 år. Det bor människor i Rosengård, är barn. Många bor åtta-tolv människor i små lägenheter. Det är för trångt och därför skickas barnen ut på gården. Räddningstjänsten har drivit projekt med brobyggare, personer med invandrarbakgrund och uppväxta i Rosengård, vars uppgift var att jobba med öka förståelsen mellan kulturerna. Vid årsskiftet drogs pengarna in, projektet lades ner. Det här hade hänt ändå. Men nu har vi fått förhandsbesked om att projektet får återupptas, säger Eriksson. Räddningstjänstens ambition är att anställa personer med invandrarbakgrund, och i den rekrytering som pågår har en erbjudits tjänst. Det fanns bara en sökande med invandrarbakgrund. PER LARSSON

20 20 ivpa Sirenen Nr 3 maj 2007 BERGBY. Första gången han fick igång ett hjärta var en stark upplevelse. Men det känns lika viktigt att finnas till hands och göra situationen mindre jävlig för en människa som är rädd och utsatt. Det säger Anders van Der Kaaij, deltidsbrandman som rycker ut på sjukvårdslarm. IVPA/Sjukvårdslarm Oftast blippar kod 142 upp i sökardisplayen under jourveckan. Sjukvårdslarm är vanligaste larmet. Ofta är det äldre människor med hjärtproblem och så småningom blir man ett bekant ansikte. Vi har våra stammisar och är uppskattade när vi kommer, berättar Anders van Der Kaaij. Deltidskåren i Bergby larmas vid livshotande sjukdom och hjärtstopp eller om tidsvinsten är minst tjugo minuter gentemot ambulansen. Två eller tre man åker i en mindre brandbil som de kallar framskjuten enhet. Tjugo minuter är lång tid när man ringt 112. Anders van der Kaiij är deltidsbrandman sedan tre år tillbaka. Han bor i Bergby där han driver egen firma som bland annat tillverkar teaterkulisser. Han är också anhörigvårdare till sin mamma, sedan hon drabbats av hjärnblödning. Bergby är glesbygd, här bor drygt 800 invånare. Inom deltidsstationens räckvidd bor omkring personer om man räknar sommarstugorna och öarna längs kuststräckan. Området är vidsträckt och det kan bli lång väntan på ambulans. Trots att Bergby ligger i Gävle kommun, finns närmsta ambulans i grannkommunen Ockelbo, två mil därifrån. Förra året åkte Bergby på 59 IVPA larm (i väntan på ambulans). Samma år hade man 16 bränder. Vissa larm kan bli oerhört svåra. De har haft larm där barn dött, trots att IVPA-styrkan snabbt varit framme och de gjort vad de kunnat. Men det har ändå inte räckt. Då handlar det om att bara finnas till hands och ge bästa möjliga stöd. Det är naturligtvis omskakande, vad säger man i en sån situation? Det vi kan göra är att försäkra oss om att det finns anhöriga där som kan ge stöd. Sådana larm glömmer man aldrig. En gång var larmadressen hem till mamma. Det är naturligtvis något man måste vara beredd på när man jobbar som deltidare på en liten ort. När ambulansen kom försökte jag berätta om hennes tidigare hjärnblödningar, men att det förmodligen var något annat nu. Men de tog mig inte på allvar och det var oerhört provocerande. Plötsligt var jag både anhörig och räddningspersonal, det var svårt att få ihop. Att brandmännen har lokalkännedom och hittar till varenda stuga i trakten är en av det stora vinsterna. Några av dem kör dessutom taxi. När vi kommer fram har vi olika uppgifter, beroende på hur akut situationen är. Ofta är vi två, men ibland tre. En tar hand om den drabbade, den andre har kontakt med ambulanspersonalen, ger vägbeskrivning och rapporterar läget. Visserligen har ambulanserna GPS, men det hjälper inte alltid i glesbygd. Det har hänt att brandmännen åkt för att möta ambulansen. En del larm kan bli besvärliga när uppgifterna från SOS-operatören är knappa och de kanske enbart fått en adress att åka till. Det har hänt att vi vetat att det gällt livshotande symptom, men inget mer. Vid När ambulansen dröjer. Ambulanssjukvårdare Lennart Sjöberg och konstnären Anders van De men är många, oftast larmas de till äldre personer med hjärt- och andningsproblem. När ambul ett tillfälle stod en rullator på gårdsplanen och vi sprang och letade efter en äldre person. Men det stämde inte, vi spillde en minut på det innan vi hittade rätt, berättar Anders van Der Kaaij. Under åren har de haft ett tiotal hjärtstopp. Vid tre tillfällen har vi fått igång hjärtat med hjälp av defibrillator, men det har inte räckt fullt ut. Personerna har avlidit senare på sjukhus. Tiden är viktig vid hjärtstopp eftersom chansen att överleva sjunker för varje minut som går. Anders van der Kaaij ser sig som en länk mellan den drabbade och ambulansen. Nio av tio sjukvårdslarm är hemma hos besök. Man kan inte klampa på hur som helst, vi knackar alltid innan vi går in. I bland Bergby deltidskår n Ingår i Gästrike räddningstjänstförbund n Har haft IVPA-verksamhet sedan ambulansen lades ned för snart 15 år sedan. Sedan dess är IVPA/sjukvårdslarmen de i särklass vanligaste utryckningarna. n Huvuduppgiften vid sjukvårdslarm är att komma till platsen före ambulans och påbörja det prehospitala akuta omhändertagandet. Samla information. Men också avsluta insatsen när ambulansen hämtat patienten. n Förra året hade man 59 IVPA-larm, 33 inbrottslarm, 29 trafikolyckor och 16 bränder. Rekordåret 2003 larmades Bergby till 96 IVPA-uppdrag, vilket var 57 procent av samtliga larm. Anders van Der Kaaij Ålder: 30 Bor: Bergby, Gävle kommun Är: Glesbygdsbo, deltidsbrandman i Gästrike räddningstjänstförbund, anhörigvårdare, konstnär, bygger teaterkulisser och skulpturer Familj: Två döttrar, tre och fem år Fritid: Rustar upp gamla hus, bor själv i ett hus från Medlem i MC-klubben Flatfox MC Sweden. Har skrivit och gett ut en bygdebok om sin hemtrakt. Utbildning: Konstskola, Räddningsverkets utbildning Räddningsinsats för deltidsanställda brandmän, sjukvårdsutbilding (personlig delegation) för att utföra behandling med syrgas och defibrillator Anders van Der Kaaij råkade ut för det som är varje deltidares mardröm. När larmadressen är till en anhörig. Mamma drabbades av hjärninfarkt. Plötsligt var jag både anhörig och räddningspersonal, det var svårt att få ihop.