Riktlinjer till stöd. för bedömning och behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer till stöd. för bedömning och behandling"

Transkript

1 Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling

2

3 Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling

4

5 Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Skrifter från Barn- och Ungdomspsykiatrin nummer 5 Juni 2010

6 Skrifter från Barn- och Ungdomspsykiatrin nummer 5 Barn och ungdomspsykiatri, Stockholms Läns Landsting, Fler exemplar går att beställa via Grafisk form: Soya kommunikation Tryck: Alloffset, Stockholm ISSN

7 I Förord Barn- och ungdomspsykiatriska divisionen i Stockholm startade år 2005 en omorganisation och utvecklingsprocess som fortfarande pågår. Ett av huvudsyftena med den pågående utvecklingen är att öka vår förmåga att verka som specialistvård. För att skapa möjlighet till fördjupad kompetens, subspecialisering, delade vi upp det barn- och ungdomspsykiatriska kunskapsområdet i 8 olika delområden definierade utifrån diagnosgrupper och 3 områden definierade utifrån vårdstruktur. Grundidén är att en fördjupad kompetens i utredning, bedömning och behandling ska leda till utökad vårdkvalitet som garanterar länsinvånarna en god och säker vård som är likvärdig oavsett var i länet man bor. Under det senaste året har vi arbetat med att ta fram riktlinjer till stöd för utredning och behandling inom samtliga subspecialiteter. Vi presenterar i denna bok riktlinjer för de viktigaste psykiatriska tillstånden inom våra 8 subspecialiteter. Huvudsyftet med våra lokala riktlinjer är att de ska spegla vad våra egna specialister inom olika specialiteter anser vara viktigast att fokusera på inom utredning, bedömning och behandling. Våra lokala riktlinjer är vare sig tänkta som läroböcker eller kokböcker. De är betydligt mer begränsade än ett vårdprogram. De ska ge stöd och vägledning i valet av metoder. Riktlinjerna utgår från vetenskap och i förekommande fall evidensprövade metoder med god effekt som de presenteras i internationella, nationella och regionala vårdprogram och riktlinjer. Inom områden där evidensprövning saknas har vi använt vår egen beprövade erfarenhet. Vi strävar efter att begränsa antalet använda metoder, till dem som har mest och/eller bäst stöd (vetenskapligt/erfarenhetsmässigt). Detta för att använda vår kompetens på bästa sätt och samtidigt skapa underlag för utvärdering av metodernas effekt. Att utgå från evidensprövade metoder genom implementering av vårdprogram och utveckling av lokala riktlinjer ligger väl i tiden. Våra politiker beställer genom styrdokument att vården i ökande grad ska vara evidensbaserad. Både Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen (SoS) uppmanar landstingen att satsa på evidensbaserade metoder. II III IV V VI IX X XI XII 5

8 Till skillnad mot diagnoser för kroppslig ohälsa saknar de psykiatriska diagnossystemen teorier om etiologi. Diagnoserna är deskriptiva beskrivande och utgår från psykiska symtom. Å andra sidan är psykiska symtom tecken på en dysfunktion. Genom att sätta in ett symtom i olika sammanhang kan vi skapa en möjlighet att förstå och eventuellt förklara dem. De sammanhang som vi laborerar med inom barn- och ungdomspsykiatri är: nätverk den sociala närmiljön, familjen närgruppen och individen själv psykologiskt och biologiskt. Beroende på sammanhangen kan symtomen få olika funktion och mening. Barn- och ungdomspsykiatrins uppgift som verksamhet inom sjukvården är att erbjuda utrednings- och behandlingsinsatser till en definierad målgrupp. Målgruppen definieras av psykiatriska tillstånd, dess svårighetsgrad och graden av funktionsnedsättning det åstadkommer för individen. För oss är det viktigt att ta reda på om ett speciellt symtom är tecken på ett psykiatriskt tillstånd hos det individuella barnet/ungdomen. Det psykiatriska tillståndet, vilket oftast kan benämnas med en barn- och ungdomspsykiatrisk diagnos, är en delaspekt av individen och dennes sätt att fungera, men inte en beskrivning av hela individen. Samma tillstånd hos två olika barn med olika personligheter, som lever i två olika familjer i två olika sammanhang kan kräva helt olika insatser i sin behandling. Riktlinjerna är ett stöd för planering av vårdinsatsen. Evidensbegreppet har fått stor uppmärksamhet och betydelse inom sjukvården. På det sätt vi använt begreppet i riktlinjen utgår vi från att evidens betyder bevis vilket ofta används i bemärkelsen vetenskapliga bevis för effektivitet. Evidensens styrka är dock bara en värdering av en studies vetenskapliga kvalitet och inte dess resultat. Det finns således studier med god evidens för låg effekt och tvärt om. Vi ansluter oss till de förhållningssätt som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, SoS, Sveriges psykologförbund, Sveriges läkarförbund, med flera organisationer förordar, att använda begreppet evidensbaserad praktik. Med detta avses ofta tre aspekter: Den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter/kliniskt kunnande/och den unika patientens behov och önskemål. Utvärderingsforskning och evidensprövningar har bara i mycket liten utsträckning fokuserat på metoder som vi använder inom barn- och ungdomspsykiatrin. SKL konstaterar i sin rapport Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa (2009) att: De flesta metoder som förekommer inom BUP har inte varit föremål för evidensprövning varför det gamla begreppet beprövad erfarenhet rekommenderas med tillägget om att landstingen borde anstränga sig för att göra utvärderingar. I våra riktlinjer redovisas evidensläget för rekommenderade utrednings- och behandlingsinsatser. Flera av de prioriteringar som görs grundar sig, i brist på evidensstudier, på konsensus om bästa beprövad erfarenhet. 6

9 Samtliga riktlinjer är utformade utifrån en gemensam mall med ett trettiotal rubriker och beskriver: n Indikatorer och symtom som leder mot den specifika riktlinjen n Diagnos, differentialdiagnos samt samsjuklighet n Indikationer för behov av utvidgad utredning n Prioriterade utredningsmetoder n Prioriterade behandlingsmetoder För varje subspecialitet har en projektledare tillsammans med representanter från verksamhetsområdena bildat en projektgrupp. Gruppen har läst in sig på områdets litteratur, diskuterat med medarbetare i divisionen och i några fall använt externa referenter innan de skrivit riktlinjen. De färdiga riktlinjerna har faktagranskats av extern granskare varefter divisionens ledning har godkänt dem och fastställt att de är färdiga att användas. Nästa steg i vår utveckling är att alla i divisionen läser dessa riktlinjer och att vi från och med hösten 2010 startar arbetet med att använda dem som stöd i det praktiska arbetet. Riktlinjerna är inte ett statiskt färdigt dokument. Vi kommer att lägga över dem på vårt intranät och skapa en organisation som ska ansvara för att riktlinjerna följer utvecklingen inom vårt fält och med jämna intervall revideras och publiceras i uppdaterade versioner. Med hjälp av våra riktlinjer hoppas vi på att vår professionalitet ökar. Att vi hittar ett sätt att tydliggöra vad barn- och ungdomspsykiatri är och hur vi arbetar, som vi kan kommunicera både internt och externt. Vi hoppas vidare på att riktlinjerna kommer att skapa ett ökat underlag för att utvärdera våra insatser och i förlängningen leda till en bättre vård för våra patienter. Olav Bengtsson divisionschef Stockholm, juni 2010 I II III IV V VI IX X XI XII 7

10 Innehåll Förord 5 Innehåll 8 Hitta i boken 13 I. Tillstånd hos små barn 17 Inledning 17 Barnet i sitt sammanhang 17 Hur kan vi hjälpa? 18 Diagnossystemet DC 0 3 R 18 Barn 0 1 år 18 Barn 1 3 år 19 Övergripande om riktlinjerna 19 Utredning av små barn generellt 20 Nivådifferentierat utredningsinnehåll 20 Behandling av små barn generellt 22 Tillstånd enligt DC 0 3 R (Axel I och II) Posttraumatic stress disorder (posttraumatiskt stressyndrom) Deprivation/Maltreatment disorder (störning till följd av allvarlig deprivation/bristande omsorg) Disorders of affect (affektstörningar) Adjustment disorder (anpassningsstörning) Regulation disorder of sensory processing (störning i reglering av sensorisk bearbetning) Sleep behaviour disorder (sömnstörning) Feeding behaviour disorder (störning i ätbeteende) Disorders of relating and communicating (störningar i samspel och kommunikation) Multisystem developmental disorder (MSDD) 43 Relationsklassificering (Axel II) 45 II. Depression 61 Inledning 61 Beskrivning av tillstånden 61 Indikatorer 62 Symtom 62 Diagnoskriterier enligt DSM-IV 64 Differentialdiagnostik och samsjuklighet 65 Risk- och skyddsfaktorer 67 Prognos med och utan behandling 68 Prevalens 68 Etiologi 68 Utredning 69 Indikatorer för ställningstagande till utredning 69 Nivådifferentierat utredningsinnehåll 69 Metoder 70 Yrkesspecifika bedömningar 73 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande 73 Behandling 75 Rådgivning och information 76 Psykologisk behandling 77 Läkemedelsbehandling 80 Åtgärder vid utebliven effekt 80 III. Ångestsyndrom 99 Inledning 99 Beskrivning av tillstånden 99 Indikatorer 100 Symtom 101 Diagnoskriterier enligt DSM-IV 102 Differentialdiagnostik och samsjuklighet 106 Risk- och skyddsfaktorer 107 Prognos med och utan behandling 108 Prevalens 109 Etiologi 109 Utredning 110 Indikatorer för ställningstagande till utredning 110 8

11 Bedömningsinstrument 110 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande 111 Återgivning 112 Behandling 112 Rådgivning och information 113 Psykologisk behandling 114 Läkemedelsbehandling 115 Åtgärder vid utebliven effekt 115 IV. Trotssyndrom och uppförandestörning 125 Inledning 125 Definitioner 125 Trotssyndrom uppförandestörning. Är det särskilda tillstånd? 125 Indikatorer? Vad utmärker barn och ungdomar med trotssyndrom och uppförandestörning? 126 Definition av diagnosen enligt DSM-IV 126 Differential diagnostik och samsjuklighet 128 Prognos med och utan behandling 130 Prevalens 131 Etiologi forskning kring riskoch skyddsfaktorer 132 Bedömning och utredning 135 Viktiga principer inför bedömning 135 Indikatorer för bedömning enligt riktlinjer för trotssyndrom och uppförandestörning 136 Översikt 137 Hänvisning till andra riktlinjer 141 Behandling 142 Vilken behandling fungerar och vilken gör det inte? 142 Översikt över behandlingsmetoder 143 Rekommendationer Insatstege 150 Behandling för särskilda undergrupper av normbrytande beteende 153 Psykofarmaka 154 Evidensbaserad praktik 155 V. ADHD 171 Inledning 171 Indikatorer 172 Kliniska symtom 172 Definition av diagnosen enligt DSM-IV-TR 173 ADHD hos flickor 174 Differentialdiagnostik och komorbiditet vid ADHD 174 Risk- och skyddsfaktorer 174 Prognos 175 Prevalens 175 Etiologi 175 Utredning 176 Indikatorer för ställningstagande till utredning vid misstänkt ADHD 176 Utredningsinnehåll 177 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande och komorbiditet 183 Återföring av utredningsresultat 185 Utlåtande 185 Remiss till/information om andra instanser 186 Interventioner/behandling 186 Förstahandsval för insatser/behandling inom BUP 187 Uppföljning och utvärdering av behandling 191 Åtgärder vid utebliven effekt 191 VI. Autismspektrum tillstånd 211 Inledning 211 Indikatorer 212 Kliniska symtom 212 Definition av diagnoser inom AST enligt DSM-IV 213 Aspergers syndrom hos flickor 213 Differentialdiagnostik och komorbiditet vid autismspektrum tillstånd 214 Risk- och skyddsfaktorer 214 Prognos 214 Prevalens 215 Etiologi 215 Utredning 216 Indikatorer för ställningstagande till utredning vid misstänkt AST 216 Utredningsinnehåll 218 Information från förskola eller skola 219 Observation 220 Läkarbedömning 220 Psykologutredning 220 I II III IV V VI IX X XI XII 9

12 Diagnosdiskussion inklusive ställningstagande till differential diagnostik och komorbiditet 223 Återföring av utredningsresultat 226 Utlåtande 226 Remiss till andra instanser 227 Interventioner/behandling 227 Förstahandsval för insatser/behandling inom BUP 228 Uppföljning och utvärdering av behandling 231 Åtgärder vid utebliven effekt 232. Ätstörning 253 Inledning 253 Anorexia nervosa (AN) 253 Bulimia nervosa (BN) 255 Differentialdiagnostik och samsjuklighet 256 Risk- och skyddsfaktorer 257 Prognos med och utan behandling 257 Prevalens 257 Etiologi 257 Utredning 258 Indikatorer för ställningstagande till utredning 258 Nivådifferentierat utredningsinnehåll 258 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande 261 Interventioner/behandling 264 Evidensbaserade rekommendationer 264 Förstahandsval för insatser/behandling 265 Matbehandling 265 Motiverande arbete 265 Pedagogiska insatser 266 Psykoterapeutisk behandling 266 Omvårdnadsåtgärder 267 Läkemedelsbehandling 268 Indikationer för inläggning i heldygnsvård 268 Negativa effekter på kroppen vid ätstörning 269 Åtgärder vid utebliven effekt 270 I. Självskadebeteende 279 Inledning 279 Indikatorer/tidiga tecken 279 Symtom 280 Definition av självskadebeteende 280 Differentialdiagnostik och samsjuklighet 280 Skydds- och riskfaktorer 281 Prognos med och utan behandling 282 Prevalens 282 Etiologi 283 Utredning 283 Indikatorer för ställningstagande till utredning 283 Nivådifferentierat utredningsinnehåll 283 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande 286 Interventioner/behandling 287 Bemötande 287 Motiverande arbete 288 Psykopedagogiska insatser och självhjälp 288 Mindfulness 289 Problemlösande terapi 289 Familjebehandling 289 Kognitiv beteendeterapi (KBT) 290 Psykodynamiskt orienterad terapi 290 Kognitiv terapi 290 Farmakologisk behandling 290 Hantering av den fysiska självskadan 291 Att vara behandlare till den som självskadar 291 Åtgärder vid utebliven effekt 291 IX. Traumarelaterade tillstånd 301 Inledning 301 Indikatorer 302 Symtom 304 Definition av diagnoserna enligt DSM-IV och ICD Differentialdiagnostik och samsjuklighet 308 Risk- och skyddsfaktorer 309 Prognos med och utan behandling 311 Prevalens 311 Etiologi 313 Utredning 314 Indikatorer för ställningstagande till utredning 314 Nivådifferentierat utredningsinnehåll 315 Bedömningsinstrument 317 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande

13 Övrigt 319 Interventioner/behandling 319 Förstahandsval för traumabehandling 319 Åtgärder vid utebliven effekt 327 X. Tvång och fobi 345 Inledning 345 Evidens, effekt och metoder 345 Barnet och dess föräldrar 345 Tvångssyndrom 345 Indikatorer 345 Symtom 346 Definition av diagnosen enligt DSM-IV och ICD Differential diagnostik och samsjuklighet 346 Risk- och skyddsfaktorer 347 Prognos med och utan behandling 347 Prevalens 348 Etiologi 348 Social fobi 349 Indikatorer 349 Symtom 349 Definition av diagnosen enligt DSM-IV och ICD Differential diagnostik och samsjuklighet 349 Risk- och skyddsfaktorer 350 Prognos med och utan behandling 350 Prevalens 350 Etiologi 351 Specifik fobi 351 Indikatorer 351 Symtom 351 Definition av diagnosen enligt DSM-IV och ICD Beskrivning av diagnosen 351 Differential diagnostik och samsjuklighet 352 Risk- och skyddsfaktorer 352 Prognos med och utan behandling 352 Prevalens 352 Etiologi 352 Utredning 353 Indikatorer för utredning av tvångssyndrom 353 Indikatorer för utredning av social fobi 353 Indikatorer för utredning av specifik fobi 353 Nivådifferentierat utredningsinnehåll vid tvångssyndrom 354 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande vid tvångssyndrom 355 Nivådifferentierat utredningsinnehåll vid social fobi 356 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande vid social fobi 357 Övrigt 357 Nivådifferentierat utredningsinnehåll av specifik fobi 357 Bedömningsinstrument 358 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande vid specifik fobi 358 Övrigt 358 Interventioner/behandling 359 Interventioner/behandling vid tvångssyndrom 359 Interventioner/behandling vid social fobi 360 Interventioner/behandling vid specifik fobi 360 Åtgärder vid utebliven effekt 361 XI. Psykotiska syndrom 373 Inledning 373 Indikatorer för frågeställning schizofreni och andra psykos sjukdomar 373 Symtom 373 Definitionen av diagnoser enligt DSM-IV och ICD Differentialdiagnostik och samsjuklighet 378 Risk- och skyddsfaktorer 379 Prognos med och utan behandling 380 Prevalens 380 Etiologi 380 Utredning 381 Indikatorer för ställningstagande till utredning 381 Nivådifferentierat utredningsinnehåll 381 Bedömningsinstrument 383 Yrkesspecifika bedömningar 384 Diagnosdiskussion inklusive differentialdiagnostiskt ställningstagande 384 Interventioner/behandling 385 Insatsstege 385 I II III IV V VI IX X XI XII 11

14 Psykosocial behandling (öppen subspecialiserad vård) 385 Läkemedelsbehandling 387 ECT (elektrokonvulsiv behandling) 390 Heldygnsvård/omvårdnadsaspekter 390 Uppföljning av behandling 390 Åtgärder vid utebliven effekt 392 Överföring till vuxenpsykiatrin 392 XII. Bipolärt syndrom 403 Inledning 403 Indikatorer för frågeställning bipolärt syndrom 403 Symtom 404 Definitioner av diagnoser enligt DSM-IV och ICD Differentialdiagnostik och samsjuklighet 412 Risk- och skyddsfaktorer 415 Prognos med och utan behandling 416 Prevalens 416 Etiologi 416 Utredning 417 Indikatorer för ställningstagande till utredning 417 Bedömningsinstrument 419 Yrkesspecifika bedömningar 421 Återgivning 422 Registrering i BipoläR 422 Behandling 422 Psykopedagogisk/psykoterapeutisk behandling 423 Psykosocialt stöd 426 Läkemedelsbehandling 426 Behandling av sömnsvårigheter 429 Behandling av hypomani 429 Behandling av mani/blandtillstånd, med eller utanpsykotiska symtom 429 Behandling av bipolär depression 431 Behandling av recidiverande depression 432 Behandling av depression med psykotiska symtom 432 Underhållsbehandling 432 Behandling av samsjuklighet 433 Uppföljning av läkemedelsbehandling 433 Omvårdnad vid avdelningsvård 433 Patient- och anhörigföreningar 434 Överföring till allmänpsykiatrin 434 Åtgärder vid utebliven effekt

15 Hitta i boken Tillstånd hos små barn Depression Ångestsyndrom Trotssyndrom och uppförandestörning ADHD Autismspektrumtillstånd I II III IV V VI Ätstörning Självskadebeteende I Traumarelaterade tillstånd IX Tvång och fobi X Psykotiska syndrom XI Bipolärt syndrom XII 13

16

17 I Tillstånd hos små barn Projektledare Gunnel Berggren Projektgrupp Carina Bjurling Marianne Hagelin Annika Jormin Anna-Gretha Larsson Agnes Thedin Intern referent Anna Skagerberg Extern granskare Pia Risholm-Mothander

18 TILLSTÅND HOS SMÅ BARN 16

19 TILLSTÅND HOS SMÅ BARN Tillstånd hos små barn Inledning År 2009 tog BUP emot barn under 4 år varav var under 1 år. Familjerna gjorde i genomsnitt 5 besök och (56 %) gjorde mellan 1 3 besök (Pastill). Den anknytningsbaserade forskning som visat hur brister i det känslomässiga omhändertagandet av små barn kan ge bestående men i den emotionella och kognitiva utvecklingen har gjort vikten av tidiga insatser allt tydligare (1). Barnet i sitt sammanhang There is no such thing as a baby är ett ofta citerat uttryck syftande på det lilla barnets totala beroende av sina närmaste anknytningspersoner (3). Oavsett om barnet har specifika svårigheter eller ej, är en förälders förståelse och omhändertagande det viktigaste för barnets fysiska och psykiska hälsa. Men det finns heller ingenting som enbart en förälder. Familjen måste ses i sitt sociala och kulturella sammanhang. Med små barn är det alltid nödvändigt att behandlingsinsatser sker med och genom föräldrar vilket gör att föräldrars psykiska och sociala resurser är något som hela tiden spelar en avgörande roll för behandling av små barn. Föräldra- och barnproblem är sammanflätade och ofta svåra/omöjliga att skilja ut. De riktlinjer som ges i denna rapport utgår från barnets symtom men de utgör bara en del av problembilden, behandlingsmetod måste också väljas utifrån vilken metod som bedöms bäst kunna nå och hjälpa barn och föräldrar. Det är föräldern som vänder sig till den öppna barnpsykiatrin med frågan om hur de kan hjälpa sitt barn. Det är alltid föräldern som har ansvaret för relationen och som ibland behöver hjälp för att kunna ta det ansvaret. Det har vuxit fram ett alltmer transaktionellt perspektiv i synen på barns utveckling över tid (1). Arv-eller-miljö-diskussionen har lämnat plats för insikten om att barnet i varje ögonblick både påverkar och påverkas. Barnet utvecklas i samspelet med föräldrar/omgivning där bådas handlingar och deras förståelse av sina egna och den andres handlingar utövar en ömsesidig påverkan. Barnets eget bidrag betonas, de individuella skillnaderna påverkar det bemötande och I II III IV V VI IX X XI XII 17

20 TILLSTÅND HOS SMÅ BARN de erfarenheter barnet får från omgivningen, och också tolkningen av dessa erfarenheter. Detta betyder också att det finns flera vägar att gå vid behandling. Hur kan vi hjälpa? Stern (4) beskriver olika ingångar, Ports of entry, till behandlingssituationen vi kan försöka påverka barnet eller/och barn föräldrarelationen genom n påverkan på barnet direkt, eller på n förälderns beteende eller n förälderns föreställningar om barnet eller n hela familjesystemet. Vilken väg som än väljs innebär den en förändring av alla dimensionerna. En avvägning måste göras varje gång, inte bara med utgångspunkt från barnets problematik utan från familjens önskemål och tillgängliga resurser. Diagnossystemet DC 0 3 R DC 0 3 Diagnostic classification of mental health and developmental disorders of infancy and early childhood (5) började utarbetas i USA på 80-talet och är avsett som ett komplement till DSM- och ICD-systemen, för barn under 4 år. Första versionen kom 1994 och en reviderad version kom Den är utformad på liknande sätt som DSM med fem axlar: Axel I Primärdiagnos Axel II Relationsklassificering Axel III Somatiska tillstånd och utvecklingsmässiga störningar Axel IV Psykosociala stressorer Axel V Barnets optimala sociala emotionella fungerande. Som synes poängteras här vikten av relationen föräldrar barn genom att redan på Axel II lägga en relationsklassificering. Den innehåller sedan två redskap för denna klassificering PIRGAS Parent infant relationship global assessment scale, och RPCL The relationship problems checklist. I DC 0 3:s beslutsträd understryks även vikten av att alltid börja med att beakta möjligheten av trauma vid en bedömning/utredning av ett litet barn. För en fullständig beskrivning av DC 0 3 R hänvisas till den amerikanska versionen Zero to three. Barn 0 1 år Barn under ett år uppfyller oftast inte kriterier för en Axel I-diagnos. Föräldrarna söker oftast inte heller i första hand hjälp för barnets svårigheter utan för moderns depression och oro för hur hon ska klara att ta hand om sitt barn. Det som barn under 1 år ofta visar upp som barnpsykiatriska symtom är mat- och 18

21 TILLSTÅND HOS SMÅ BARN sömnsvårigheter, skrikighet eller passivitet, symtom som är odifferentierade och svåra att särskilja från somatisk problematik. Däremot kan ofta en Axel II-diagnos beskriva de svårigheter som gjort att familjen sökt hjälp. Barn 1 3 år När det gäller barn över 1 år söker föräldrar hjälp av andra orsaker. Det sker först en markant nedgång i antalet hjälpsökande familjer när barnet är i ettårsåldern för att öka vid 2 3 års ålder. Familjer söker i dessa åldrar inte längre hjälp för en förälders svårigheter utan för oro för avvikelse i barnets utveckling eller för trots och aggressivitet, och någon gång mat, sömn, syskonproblem eller annat, samtliga problem hos barnet (7). Övergripande om riktlinjerna Målsättningen var, enligt det föreskrivna uppdraget, att kunna rekommendera och rangordna metoder efter evidensgrad, något som visat sig svårt då evidensläget för närvarande är så likartat för olika behandlingsmetoder i denna åldersgrupp. Det finns mindre behandlingsstudier som visar på positiva effekter för ett flertal metoder, men få större RCT-studier (randomized control trial) där mer vetenskapligt strikta regler tillämpats. Ett flertal projekt är dock inledda och inom några år kommer evidensläget förhoppningsvis vara bättre. Till exempel pågår en RCT-studie av Marte Meo för familjer med barn under 2 år i Norge. De internationella studier som finns behandlar oftast mödrar i extremt socialt utsatta miljöer och inkluderar både socialt och praktiskt stöd. De förtydligar dock hur viktigt det är med skyddsnät och samarbete runt de mest utsatta familjerna. Detta understryker även den grundläggande vikten av samarbete med MVC, BVC, förskola, sociala myndigheter, vuxenpsykiatrin, habiliteringen, intresseorganisationer med flera. Hur detta samarbete ska utformas ingår dock inte i föreliggande riktlinjer. Behandlare behöver alltid träffa barnet för att göra en egen bedömning. Föräldrar kan beskriva/uppfatta barnets svårigheter på sitt sätt. Föräldrars bild av sina barn är, även om det är de som känner dem bäst, alltid påverkad av relationen och egna tankar, drömmar och förhoppningar. Med små barn gäller det att bedöma inte bara vilket barn utan också vilka föräldrar och vilka relationer vi har framför oss när vi ska välja metod. I II III IV V VI IX X XI XII 19

22 TILLSTÅND HOS SMÅ BARN Utredning av små barn generellt Nivådifferentierat utredningsinnehåll Första bedömning Barnet Börja att tillsammans med föräldrarna titta på barnet utifrån deras problemformulering. Gör en översiktlig bedömning av barnets utveckling. Bedöm tillväxt, motorik, kognitiv utveckling, själv och kontaktutveckling. Om frågetecken finns om avsteg från normalutveckling gällande motorik, syn och hörsel, tillväxt, uppfödning och fysisk hälsa, konsultera BVC efter samråd med föräldrarna. Se DC 0 3 R Axel III. För bedömning av själv och kontaktutveckling, titta på vakenhetsgrad, aktivitet och intresse, målinriktning, förmåga att reglera sig, uthållighet, stabilitet, förmåga att ta emot, ge och stänga ute stimulans. Kommunikation: Förmåga att söka och ge kontakt, nyfikenhet reservation/rädsla, förmåga att kommunicera, ta in och svara med användande av mimik och ögon, röst och rytm. Affekt: Affektmönster med stabilitet och förståeliga övergångar, integrering av sinnesförmågor, färdigheter och kontakt, delat fokus. Vid behov av strukturerad information om barnets kontaktförmåga använd Alarme distress de bebé (8). För barn 1 3: Beakta även om början av utvecklingen av symbol- och rollek är adekvat. Så småningom, förmågan att kunna förhandla och göra överenskommelser. Bedömning av DC 0 3 R Axel I och Axel V. Barnets relation till föräldrar Gör en bedömning utifrån emotionell ton, ömsesidig uppmärksamhet, rytm och turtagning, intoning, imitation, intentionalitet, adekvata krav från förälder. Se även delat fokus, bekräftelse och benämning av barnets initiativ och reaktioner, balans mellan uppmuntran att utforska och skyddsaspekt. Förälderns lust och vitalitet i samspelet med barnet. Barnets vitalitet, lek och lust i samspelet med andra. DC 0 3 R Axel II. Barnets familj/närmaste omgivning En bedömning av utvecklingsbefrämjande respektive hindrande faktorer. n Fråga om graviditet och förlossning, förväntningar på barnet och föräldraskapet. n Hur beskrivs barnet? 20

23 TILLSTÅND HOS SMÅ BARN n Hur blev det? (Första tiden och nu.) n Hur fungerar mat och sömn? n Vardagsrutiner och familjelivet i stort? n Samarbete eller konflikt mellan föräldrarna? n Våld? Missbruk? n Psykiska problem/resurser hos föräldrar. Eventuellt även anknytningsmönster transgenerationellt, hur beskriver föräldrarna sin egen barndom? n Hur ser nätverk och möjlighet till avlastning ut? n DC 0 3 R Axel IV (psykosociala stressfaktorer). Sätt föräldrarnas frågeställning i relation till din egen kliniska bedömning. Formulera en problemställning och en behandlingsplan tillsammans med föräldrarna. När behövs ytterligare bedömning? Behandlare som arbetar med småbarn inom BUP träffar ofta barn med språkförsening, annan utvecklingsförsening, regleringssvårigheter och/eller diffusa samspelssvårigheter. En vanlig kontaktorsak är oro för avvikelser i utveckling. När ska man då utreda dessa barn? Symtomen kan vara tidiga tecken på en autismspektrumstörning men det kan även vara symtom på mycket annat, (se nedan). Föräldrarna till dessa barn kommer till BUP med en varierande grad av oro. Ibland är föräldrarna själva oroliga, ibland har rekommendationen att kontakta BUP kommit från BVC eller förskolan utan att föräldrarna känner oro. Det blir viktigt att göra en sammanvägning av olika faktorer, till exempel den egna kliniska bedömningen, anamnes från föräldrarna, förskolans beskrivning, föräldrarnas oro och önskemål, när man beslutar om utredning. Ibland kan det finnas anledning att först börja med andra insatser, till exempel samspelsbehandling eller insatser i förskolan, och följa barnets utveckling innan man beslutar att utreda vidare. En annan möjlighet är att utreda tidigt, möjligtvis för att utesluta en autismspektrumstörning innan beslut om fortsatta åtgärder tas. Skälet att ställa diagnosen tidigt är naturligtvis att barnet och familjen ska få tillgång till de insatser som samhället kan ge, så snabbt som möjligt. Att vara förälder till ett barn med en funktionsnedsättning kan vara mycket frustrerande, speciellt om man som förälder misstänker att något är annorlunda hos barnet men inte kan hitta några svar eller få någon hjälp. Det är alltför många föräldrar som har upplevt frustration under ansträngningarna att få en diagnos och habilitering. Den frågeställning som oftast uppkommer gällande små barn är i vilken grad svårigheterna grundar sig i barnets egna svårigheter, relationsproblematik eller föräldraproblematik. I II III IV V VI IX X XI XII 21

24 TILLSTÅND HOS SMÅ BARN Ny bedömning bör göras: n när insatserna inte har inneburit någon eller otillräcklig förändring av problembilden. n när behandlaren direkt bedömer att mer information behövs för att avgöra vilka insatser som ska sättas in. Fördjupad bedömning med tonvikt på samspel Observera eller filma en leksituation. Vid behov använd strukturerad samspelsbedömning n och/eller förskoleobservation, se mall för förskolebesök Bilaga 3 n och/eller hembesök De strukturerade samspelsbedömningar vi rekommenderar är n Triadfilmning (Lausanne triadic play), när avsikten är att se på hela familjens (10, 11, 12, 13) fungerande eller som grund för familjeterapeutisk intervention n MIM (Marchak interaction method) när avsikten är att bedöma både samspel och barnets och förälderns resurser i dyaderna mamma barn, (14, 15) pappa barn n PC ERA (parent child early relational assessment) för barn som bedöms för små för MIM. Denna metod bedöms mycket lämplig vid utvärdering/ (16, 17) forskning Alla tre metoderna kan användas både för bedömning och behandling. Fördjupad bedömning med fokus på barnets tillstånd n Rekvirering av BVC-journaler n Läkarbedömning n Utökad anamnes. n Vid behov: frågeformulär CBCL(child behavior checklist, från 1½ års ålder. (9) I övrigt se kapitel V, ADHD och kapitel VI, Autismspektrumtillstånd. Behandling av små barn generellt Grunden i behandlingen är psykopedagogisk rådgivning och samspelsbehandling. Att arbeta med lek, musik, bild, sagor, att aktivera familjens nätverk, att hjälpa föräldrar att mentalisera om sitt barn, att inge hopp och mildra skuld är också något som löper parallellt och ingår i varje behandling. 22

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

för bedömning och behandling Riktlinjer till stöd

för bedömning och behandling Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Riktlinjer till stöd 2013 för bedömning och behandling Riktlinjer till stöd 2013 I Förord II Denna tredje version av Riktlinjer för bedömning och behandling är inte en uppdaterad

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus

HÅGLÖSHET. Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus HÅGLÖSHET Catharina Winge Westholm Överläkare, specialist i barn och ungdomspsykiatri Dr Silvias Barn och Ungdomssjukhus Psykosomatik- håglöshet Alla psykiska störningar har kroppsliga komponenter involverande

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling

Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna HT 08 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet LvE PTSD orsakas av ett överväldigande trauma som inneburit livsfara eller grav kränkning

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar Broschyren vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera barn och ungdomar med frågeställning adhd.

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Flyktingbarnteamet Göteborg

Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Neuropsykiatri i förskolan

Neuropsykiatri i förskolan Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

A. Fakta i punktform. Ansökan Terapikolonier barn/ungdom Behandlare 1 * Mobil * E-post * Behandlare 2. Mobil. E-post. Mottagning * Adress *

A. Fakta i punktform. Ansökan Terapikolonier barn/ungdom Behandlare 1 * Mobil * E-post * Behandlare 2. Mobil. E-post. Mottagning * Adress * Ansökan Terapikolonier barn/ungdom 2017 Ansökan är indelad i fem delar: A. Fakta i punktform B. Beskrivning av barnet C. Beskrivning av barnets familje- och vardagssituation D. Bakgrund till ansökan E.

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE

ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE ATT SKRIVA INTYG OM PSYKISKT HÄLSOTILLSTÅND I FLYKTINGÄRENDE I kontakt med flyktingar är det mycket vanligt att det finns behov av att skriva intyg. Bedöm innan intyget skrivs att det finns såväl en bakomliggande

Läs mer

Presentationens innehåll

Presentationens innehåll Presentationens innehåll Vad är selektiv mutism Forskning om selektiv mutism Behandling av selektiv mutism Vår studie om selektiv mutism Barn och familjer Behandlingsarbete Slutsatser 313.23 Selektiv mutism

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010

Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010 Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser YTTRANDE 1(3) 2014-12-03 LJ2014/601 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser I en till landstingsfullmäktige inlämnad

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För

Läs mer

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet

Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet Verksamhetsrapport Flyktingbarnteamet 2013 E T T S A M A R B E T E M E L L A N : Barn- och ungdomsmedicinsk och Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i Gamlestaden Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer