Solna stads organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Solna stads organisation"

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Solna stads organisation Arvodeskommittén Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen Överförmyndarnämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Kompetensnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kompetensförvaltningen Socialnämnden Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg Socialförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Omvårdnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Bostadsstiftelsen Signalisten (100 %) Solnabostäder AB Råsunda Förstads AB (100 %) Överjärva Gård AB Solna Kulturskola AB (100 %) Solna Vatten AB (100 %) Fastighets AB Falkeneraren (100 %) Norrenergi & Miljö AB (67 %) Styrelse för respektive bolag, stiftelse och kommunalförbund Norrenergi AB Solna Tenniscenter AB (30 %) Swedbank Arena: Råsta Holding AB (25 %) Swedish Arena Management KB (17 %) Arenabolaget i Solna KB (17 %) Norrvatten (21 %) Käppalaförbundet (21 %) AB Vårljus (7 %) Stockholms Försäkrings AB (6 %) SÖRAB (5 %) Storstockholms Brandförsvar (5 %)

3 Innehåll Solna stads organisation 2 Viktiga händelser under Nyckeltal 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 6 Sammanställd redovisning 8 Ekonomisk analys 10 Medarbetare 19 Kommunens nämnder Kommunfullmäktige 23 Kommunstyrelsen 24 Kommunrevisionen 26 Valnämnden 26 Överförmyndarnämnden 26 Stadsbyggnadsnämnden 27 Kultur- och fritidsnämnden 30 Barn- och utbildningsnämnden 33 Kompetensnämnden 37 Socialnämnden 39 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 42 Omvårdnadsnämnden 43 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 46 Kommunens företag Bostadsstiftelsen Signalisten 48 Norrenergi & Miljö AB 49 Norrenergi AB 49 Solna Vatten AB 50 Råsunda Förstads AB 50 Överjärva Gård AB 51 Norrvatten 51 Käppalaförbundet 51 Swedbank Arena 52 Storstockholms Brandförsvar 52 SÖRAB 52 AB Vårljus 52 Solna Tenniscenter AB 52 Stockholmsregionens Försäkrings AB 52 Solna Kulturskola AB 52 Fastighets AB Falkeneraren 52 Miljöredovisning Miljöredovisning 53 Ekonomi Resultaträkning 56 Kassaflödesanalys 57 Balansräkning 58 Budget och utfall per verksamhet 59 Investeringar per verksamhet 60 Noter, resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning 61 Redovisningsprinciper 68 Revisionsberättelse 70 Ordlista och begreppsförklaringar 71 Solna stad 2010 Form & layout: Tryckopia AB Tryck: Bankeryds Grafiska AB Antal: 500 ex Årsredovisningen är tryckt på miljövänligt papper Papper: Multi Art Silk Solna stad, Stadshusgången 2, Solna Tel vxl , Omslag: Hagaparken, en del av världens första nationalstadspark och en av de främsta parkerna i engelsk stil. Foto: Bengt Hedborg Fotografer: Christer Joelsson, Thorsten Garteus, Anna Didriksson, Rickard Oxfält, Helena Kaasik, Mia Simm, Wingårds arkitektkontor, Sami Grahn, Bengt Hedberg, Peter Knutson, Arkitekterna Krook och Tjäder och Berg arkitektkontor

4 Viktiga händelser under 2009 Första spadtaget för Arenastaden i Solna har tagits. I Arenastaden byggs Swedbank Arena, Sveriges nationalarena för fotboll och andra stora evenemang, men också bostäder, kontor, hotell och Skandinaviens största handels- och upplevelsecentrum. Invigning sker Under 2009 har 90 nya förskoleplatser tillkommit. Det innebär att ca 500 nya förskoleplatser har skapats i Solna under de tre senaste åren. Under 2009 har kommunfullmäktige i Solna antagit detaljplanen för Nya Karolinska Solna, Europas modernaste universitetssjukhus. Det nya sjukhuset är en viktig del i förverkligandet av visionen om Karolinska Norra Station som ett världsledande life science-område. Solna stad har infört en kvalitetsgaranti för alla vård- och omsorgsboenden och genomfört en upphandling av profilboenden för äldre. Svenskt Näringsliv har för fjärde gången under 2000-talet utsett Solna till den företagsvänligaste kommunen i Sverige. Solna Kulturskola delade andra platsen i Svenska musikrådets tävling Årets kulturskola. En rektorssatsning har inletts för att utveckla skolorna och höja nivån på elevernas resultat. Genom ett samarbete med Stockholmsregionens Europakommitté har goda exempel på skolutveckling studerats i andra europeiska städer. Solna stad tog emot ca 300 ensamkommande flyktingbarn under 2009, vilket innebär att staden sedan 1 juli 2006 har tagit emot drygt 900 ensamkommande flyktingbarn. Under 2009 har inflyttning skett i närmare 450 nya lägenheter runt om i staden. Totalt har drygt nya lägenheter blivit klara för inflyttning under de senaste tre åren. Tillsammans med Stockholms Lokaltrafik och Stockholms läns landsting har Solna stad kommit överens om att förlänga tvärbanan från Solna Business Park till Solna station. Från och med 2013 kan man åka till och från Solna med spårvagn. Den genomsnittliga öppna arbetslösheten var 2,4 procent, vilket är lägre jämfört med både Stockholms län (3,1 procent) och riket (4,0 procent). Solna och Sundbyberg har fattat principbeslut om att ge» Norrenergi i uppdrag att planera för byggande av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Antalet hushåll som erhålligt ekonomiskt bistånd har trots lågkonjunkturen minskat med ett hushåll under 2009 och kostnaderna har endast ökat med 2 procent. Solna stad och Sundbyberg stad har inrättat en gemensam nämnd för familjerätt. Solna stad har lanserat en ny webbplats med bättre målgruppsanpassning, fler informationstjänster och tydligare informationsstruktur. Nyckeltal - Solna stad Folkmängd Total kommunal skattesats, % 29,22 29,22 29,65 29,85 29,85 29,85 varav Solna 17,12 17,12 17,38 17,58 17,58 17,58 Verksamhetens intäkter, mkr Verksamhetens kostnader, mkr Årets resultat, mkr 75,1-161,3 142,4 258,8 92, ,3 Årets resultat enligt balanskravet, mkr 35,9 47,9 168,7 270,3 94,5 28,9 Nämndernas nettokostnader, mkr Nämndernas budgetavvikelse, mkr 19,6 9,9 0,1 2,8-0,7-18,0 Årets investeringar, mkr* investeringar exploatering, mkr* 72 Finansiella tillgångar, mkr Soliditet, %* Antal anställda** * Byte av redovisningsprincip Exploateringsverksamheten finansieras med gatukostnadsersättning, se avsnitt Redovisningsprinciper. **Antal anställda 1 november 2009, 2008 och Övriga år per den 31 december. 4

5 Kommunstyrelsens ordförande Det har varit ett tufft år för Sverige och övriga världen. Därför är vi extra glada att kunna summera ett framgångsrikt och fortsatt stabilt 2009 i Solna. Vi har målet om en budget i balans och stadens resultat för 2009 är 36 mkr, enligt balanskravet. Det ska ställas i kontrast mot ett ryckigt år kantat av hög osäkerhet i omvärlden. Utfallet beror till stor del på att nämnderna klarar budget. Solna stads resultat blir ännu bättre och landar på 75 mkr, mycket på grund av värdeökningen på stadens finansportfölj. Framförallt har vi lyckats överbrygga den konjunktursvacka som Sverige har upplevt. Tack vare bra styrning och god resurshushållning har vi kunnat fortsätta att utveckla den kommunala servicen. Vi har visat att Solna står starkt även i sämre tider. Under 2009 har Solna haft Sveriges lägsta kommunalskatt på 17,12 kronor. Det innebär att vi dessutom har lyckats med ambitionen att erbjuda en förstklassig service i kombination med en låg skattesats. Tanken är att mer pengar i plånboken ger individen mer makt över det egna livet. Företagsvänligast i Sverige Solna har haft Sveriges kraftigaste befolkningsökning under de senaste fem åren. Mellan har antalet solnabor ökat med 13 procent, vilket är ett glädjande bevis på att boende trivs i staden. För fjärde året under 2000-talet rankas också Solna som Sveriges mest företagsvänliga kommun. Solna sprudlar av entreprenörsanda och tillsammans med den kraftiga inflyttningen tillkommer hela tiden nya företag, både stora och små. Många företag ger en stad i rörelse. Det lockar till sig fler människor och företag och ger på så sätt underlag för utökade kollektivtrafiklösningar och bättre infrastruktur för regionen. Dynamiken gör Solna unikt och har bidragit till många nya arbetstillfällen. Vi har dessutom skapat ännu bättre samarbeten med näringslivet. Inom vår framgångsrika solnamodell har staden fortsatt utveckla relationerna till solnaföretagen för att hitta allt från praktikplatser till fler arbetstillfällen. Fokus på kärnverksamheter och miljö Under 2009 har vi arbetat hårt med att skapa en tydligare målstyrning och bättre service till medborgarna. Medborgarna ska känna att de har tillgång till förstklassig service, bra information och samtidigt enkelt kan utföra sina ärenden inom stadens verksamhetsområden. I detta syfte har ett stadsövergripande förnyelse- och utvecklingsprojekt med medborgarna i fokus sjösatts. Som ett första steg i arbetet har en ny hemsida lanserats med fler informationstjänster och bättre målgruppsanpassning. Återigen har stort fokus legat på kärnverksamhet såsom barnomsorg, äldreomsorg och social trygghet. Solnas skolor har upprustats och i verksamheten har en rektorssatsning inletts, som syftar till att utveckla skolorna och höja nivån på elevernas resultat. Kompetenshöjningen inom förskolan är ett led i arbetet med att skapa en bättre grogrund inför skolstarten. Bland annat har vi satsat på att erbjuda deltidsstudier för barnskötare med bibehållen lön i syfte att ge dem förskolekompetens. Vi har sett en mycket positiv utveckling inom kompetensområdet. Snabbare och bättre integration, jobb och utbildning innebär att fler människor gått från utanförskap till egen försörjning och ett friare liv. Solnamodellen har stärkts. För människor från andra länder har effektiva verktyg funnits för att underlätta integrationen. Bland annat har heltidsintroduktion för flyktingar varvat med flexibel Svenska För Invandrare, SFI, bidragit till att svenskstudier på ett smidigt sätt kunnat kombineras med praktik och arbete. Vi har även gjort stora framsteg i miljöarbetet. Solna växer snabbt, men på ett hållbart sätt med miljövänliga byggnader och toppmoderna kollektivtrafiklösningar. Under 2009 blev det också klart med Tvärbana Norr, vilket innebär att solnaborna kommer att få smidigare och mer miljövänliga resmöjligheter. På äldreomsorgssidan har förstärkningar för pensionärer varit prioriterat. Det mycket populära VillGott-projektet har fortsatt och har med sina fem delar - funktionsbevarande arbetssätt, kost och nutrition, demensvård, förebyggande hembesök och det sociala innehållet tillsammans med fysisk aktivitet - blivit en succé. Kombinerat med anhörigstöd, en förenklad biståndsbedömning av hemtjänstinsatser har vi skapat en tryggare och mer innehållsrik tillvaro för Solnas äldre. Solna är en framtidsstad Under 2009 har flera stora utvecklingsprojekt gått in i ett skarpt läge, inte minst Arenastaden med nationalarenan Swedbank Arena. Vi har även arbetat vidare med konceptet om Framtidens Solna med målsättningen att stärka Solnas position som en framtidsstad och central aktör för hela Stockholmsregionen. Ett viktigt steg i detta arbete är att förvandla Karolinska- Norra Station till världens främsta life science-område. Första etappen blir att bygga Europas modernaste universitetssjukhus, Nya Karolinska Solna. Under det svenska ordförandeskapet i EU bodde och arbetade EU-delegater i Solna. Solna är en del av Europa och det är viktigt att vi fortsätter att dela erfarenheter och skapa nätverk med andra europeiska städer. Vi tror på en global värld där Solna aktivt driver utvecklingen inom modern stadsbildning med ett hållbart miljöperspektiv, dynamik och framtidstro. Med det sagt blickar vi framåt mot ett nytt spännande decennium. Lars-Erik Salminen Kommunstyrelsens ordförande i Solna 5

6 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Världsekonomin är på väg upp och även den svenska ekonomin fortsätter att stärkas, men effekterna av finanskrisen är långvariga och återhämtningen går långsamt. Trots det står Solna stad starkt, med en snabbt växande befolkning och hög sysselsättning. Dessutom produceras både bostäder och kontor, även om 2010 blir ett mellanår innan byggandet tar riktig fart igen. Svag ekonomisk återhämtning Världsekonomin är på väg upp ur den djupaste svackan på decennier. I Asien har kurvorna pekat uppåt sedan en tid tillbaka och i USA har de starka konsumtionsstimulanserna hjälpt till att få igång ekonomin. Även i Europa tycks nu tillväxten ha kommit i gång. Svensk bruttonationalprodukt (BNP) har börjat öka svagt, tack vare den expansiva finans- och penningpolitiken. Under de kommande åren väntas svensk ekonomi fortsätta att stärkas. En viktig draghjälp är den förbättrade internationella konjunkturen, men eftersom den globala återhämtningen blir trög och kronan stärks blir inte exporten en lika stark motor som under tidigare uppgångar. Istället spelar den stigande konsumtionen en större roll. Genom låga räntor och skattesänkningar ökade hushållens disponibla inkomster med över 3 procent 2009 och fortsätter upp under 2010 och Hushållen ökar också konsumtionen genom att dra ner sitt historiskt höga sparande. Den prognostiserade expansiva finanspolitiken, med bland annat resurstillskott till kommunerna, bidrar också till att den offentliga konsumtionen växer starkt Krisen ger långvariga effekter En svag arbetsmarknad gör att lönerna i näringslivet förväntas stiga med omkring 2 procentenheter Inflationen bedöms också bli låg framöver (ca 1 procent 2010 och 2011). Det innebär i sin tur att Riksbanken fortsätter att bedriva en mycket expansiv penningpolitik. Konjunkturinstitutets prognos är att Riksbanken behåller reporäntan på 0,25 procent fram till september 2010, då en period av räntehöjningar inleds. Färre antal arbetade timmar och låg inflationstakt innebär att löneökningstakten avtar och att skatteunderlaget växer långsammare. Det samlade resultatet för kommunsektorn ser positivt ut för 2010 på grund av de tillfälliga statsbidragen. Därefter försämras förutsättningarna. Krisen har framför allt minskat sysselsättningen inom industrin, men också tjänstesektorn har drabbats. Arbetslösheten förväntas stiga till över 10 procent under de närmaste åren. Vid hög arbetslöshet är det många personer som inte kommer tillbaka till arbetsmarknaden. Detta gör att den potentiella sysselsättningen beräknas minska med ca personer. Det uppstår även långvarigt negativa effekter på den potentiella produktiviteten. Eftersom efterfrågan och produktionen föll så dramatiskt i inledningen av krisen tar det lång tid för ekonomin att återhämta sig trots en kraftigt expansiv ekonomisk politik. Den svenska ekonomin bedöms vara i balans först Antal invånare En snabbt växande befolkning Solna har haft den snabbaste befolkningstillväxten i landet under perioden (ca 13 procent) och enligt prognosen kommer befolkningen att fortsätta öka ökade Solnas befolkning med ca 2,5 procent, till personer, jämfört med riket där befolkningstill-» växten var 0,9 procent. En del av ökningen står inflyttningsnettot för, personer. Det föddes barn i Solna under året. Födelseöverskottet var 561 personer. Antalet personer i åldersgruppen 0-5 år har ökat med ca 35 procent och gruppen 80 år och äldre har minskat med 2,7 procent sedan Befolkningsutvecklingen påverkar skatteintäkter och utjämning, men även omfattningen av den kommunala verksamheten. Under den kommande tioårsperioden är det framför allt barnomsorg och skola som kommer att kräva ökade resurser År 0-5 år 6-15 år år år år 80 år - Summa

7 Arbetslösheten mattas av Den öppna arbetslösheten i Sverige steg med 1,5 procentenheter till 4,0 procent under Den stora varselvågen som svepte över landet under slutet av 2008 och början av 2009 avtog dock under hösten I Stockholms län ökade arbetslösheten till 3,1 procent (2,1 procent 2008). Arbetslösheten i Solna stad har ökat med 0,9 procentenheter till 2,4 procent Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har ökat i både riket, länet och staden. I Solna uppgick arbetslösheten bland ungdomar till 2,4 procent, att jämföras med länets 3,4 procent och rikets 5,6 procent Arbetslösa årsmedeltal (%) Solna Länet Riket Arbetslösa ungdomar årsmedeltal (%) Solna Länet Riket Staden har ett växande och diversifierat näringsliv. Det finns inom kommunens gränser ca förvärvsarbetande inom ett flertal olika branscher, vilket är en styrka. God beredskap för byggande Efterfrågan på kontorsbyggrätter har varit svag, men stadens planberedskap är god när marknaden återhämtar sig. Detaljplanen för ett nytt huvudkontor åt Vattenfall Norden med arbetsplatser i Arenastaden har vunnit laga kraft. Miljökraven är högt ställda och byggnaden kommer att ha en lägre energianvändning än vad EU:s energiklassning Green Building kräver. Byggstart sker under Inom Ulriksdalsområdet finns en stor planberedskap för kommersiella lokaler, men utbyggnadstakten är starkt beroende av uthyrningsläget. Det är fortsatt stort intresse för bostadsbyggrätter i Solna, även om byggandet av bostäder har mattats av under året. Under 2009 har inflyttning skett i närmare 450 lägenheter Järvastaden, Frösunda, Filmstaden och Huvudsta. Detaljplanen för Ingentingområdet har antagits under året och den är överklagad. Planen omfattar ca 800 lägenheter och kvadratmeter tillkommande kommersiell yta. År 2010 beräknas 30 lägenheter bli färdiga i Järvastaden, men 2011 förväntas åter igen inflyttningen i området vara ca 200 lägenheter. För Ulriksdalsfältet beräknas 50 lägenheter bli klara under 2010 och den planerade utbyggnadstakten på lång sikt är ca 150 lägenheter per år. Byggstart för de första lägenheterna vid Hagalunds idrottsplats planeras under Byggstarten av Arenastaden genomfördes med Kronprinsessan Victorias deltagande under Första detaljplanen inrymmer förutom Swedbank Arena, den nya Nationalarenan, även kommersiella ytor för handel och kontor samt bostäder. De första bostäderna beräknas vara färdiga för inflyttning under Tvärspårvägen från Alvik via Sundbyberg och Solna Centrum kommer under ett antal år att ha sin ändhållplats vid Solna Station och Arenastaden. Detaljplanen för Nya Karolinska Solna vann laga kraft i slutet av OPSupphandlingen (offentlig-privat samverkan) för universitetssjukhuset förväntas slutföras under våren Förberedande arbeten med ledningsflytt, uppförande av ersättningsparkeringar i garage, sprängningsarbeten med mera har påbörjats under Storstockholms Lokaltrafik (SL) utför en alternativ studie avseende sjukhusets kollektivtrafikförsörjning. Beslut i fråga om kollektivtrafik förväntas under senare delen av Barn från Råsundaskolan 7

8 Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning (koncernredovisning). Syftet med koncernredovisningen är att ge en helhetsbild av stadens ekonomi och åtaganden. Inom koncernen Solna finns verksamheter som bedrivs i företagsform genom aktiebolag, kommunalförbund och stiftelse. Företagen är helt eller delvis ägda av Solna stad. Kommunkoncernen Vid utgången av 2008 upphörde Solna- Sundbybergs brandförsvarsförbund med sin verksamhet. Slutlig ekonomisk reglering mellan Solna stad och Sundbybergs stad har skett under år I slutet av 2004 förvärvade Norrenergi & Miljö AB samtliga aktier i Norrenergi AB. Förvärvet finansierades genom reverser från ägarkommunerna Solna och Sundbyberg. Under 2008 ersattes 1 200,0 mkr av de ursprungliga 1 600,0 mkr och under 2009 har Norrenergi & Miljö AB ersatt resterande del av reverslånet till de båda städerna. Orsaken till detta är att ränta på interna lån som upptagits för förvärv av aktier i egna bolag inte är skattemässigt avdragsgilla kostnader fr.o.m. den 1 januari Norrenergi & Miljö AB har ersatt de interna lånen med externa lån. De båda städerna har stått för dotterbolaget Norrenergi AB:s bankfinansiering, varav Solnas andel under året är 366,7 mkr. Koncernens negativa resultat under de senaste åren har föranlett revisorerna att rekommendera att en värdering av Norrenergi AB genomförs med syfte att klargöra om ett nedskrivningsbehov av aktier och andelar föreligger i moderbolaget liksom i upptaget goodwillvärde i koncernen. För att minimera risken för en eventuell nedskrivning av aktier och andelar i Norrenergi AB har Solna och Sundbybergs stad tecknat en kapitalsäkringsgaranti som sträcker sig t.o.m. april Solnas andel av kapitalsäkringsgarantin är 266,7 mkr. Under 2010 kan kapitalsäkringsgarantin komma att förlängas. Ett antal bolag bildades för att uppföra och driva en ny svensk nationalarena och för att bygga den nya Arenastaden. Koncernen Råsta Holding AB, Arenabolaget i Solna KB och Swedish Arena Management KB har fr.o.m konsoliderats i den sammanställda redovisningen. Under år 2009 har första spadtaget tagits för byggandet av den nya Arenastaden och verksamheten i bolagen har utökats. Ytterligare upplysningar om stadens företag framgår i avsnittet Företag Resultat (mkr) Årets resultat Årets resultat exkl. jämf. poster och nedskriv Positivt resultat Årets resultat för koncernen är positivt och uppgår till 80,4 mkr (negativt med 139,4 mkr 2008). I resultatet ingår jämförelsestörande intäkter på 51,7 mkr, huvudsakligen intäkter från försäljning av exploateringsmark. De jämförelsestörande kostnaderna, som uppgår till 47,8 mkr, består till största delen av strukturomvandlingskostnader och pensionskostnader i staden. Koncernens skattekostnader är något högre än år 2008 och ingår i verksamhetens kostnader. Exklusive jämförelsestörande poster och nedskrivningar är resultatet positivt med 76,5 mkr (negativt med 101,5 mkr 2008). Positiva resultat efter finansiella poster redovisas av Bostadsstiftelsen Signalisten (inkl. Solnabostäder AB) på 10,4 mkr, Råsunda Förstads AB (inkl. Överjärva Gård AB) med 3,6 mkr och Solna Vatten AB med 3,2 mkr. Solna stads resultat före balanskravet är positivt med 75,1 mkr. Negativa resultat efter finansiella poster redovisas av Norrenergi & Miljö AB (inkl. dotterbolaget Norrenergi AB) på 53,7 mkr, koncernen Råsta Holding AB på 24,7 mkr, Swedish Arena Management KB på 16,7 mkr och Arenabolaget i Solna KB med 0,9 mkr. I stadens årsredovisning har i resultaträkningen hänsyn tagits till återföringsposter (strukturomvandlingsinsatser, värdereglering av värdepapper m.m), som innebär att stadens resultat enligt balanskravet uppgår till 35,9 mkr. Stadens resultat i den sammanställda redovisningen inkluderar inte dessa återföringsposter. Intäkter och kostnader ökar Verksamhetens nettokostnader (exkl. jämförelsestörande poster och nedskrivningar) har ökat med 90,9 mkr (4,8 procent) jämfört med Verksamhetens intäkter har ökat med 82,2 mkr (6,2 procent) och kostnaderna har ökat med 173,1 mkr (5,4 procent). Under 2009 svarade staden för den största ökningen av kostnaderna med 103,5 mkr. Detta innebär att stadens kostnader ökat med 4,1 procent jämfört med året innan. De ökade kostnaderna avser främst entreprenad och köp av verksamhet inom barn- och utbildningsnämnden och engångskostnad för reglering av Solna - Sundbybergs brandförsvarsförbund. Skatteintäkterna samt generella statsbidrag och utjämning i koncernredovisningen består av stadens skatteintäkter och utjämning. Dessa ökade under året med 27,0 mkr. Koncernens finansnetto, dvs. de finansiella intäkterna minus de finansiella kostnaderna exklusive värdereglering värdepapper, har försämrats med 7,4 mkr sedan Finansnettot är negativt och uppgår till 18,3 mkr. Huvudsakligen beror detta på att koncernen Norrenergi & Miljö AB ökat sin externa upplåning och att den koncerninterna upplåningen minskat. Vid utgången av 2008 var koncernens finansnetto också negativt och uppgick då till 10,9 mkr. Bostadsbolagen svarar för största delen av tillgångarna Koncernens balansomslutning uppgår vid utgången av 2009 till 6,6 miljarder kr (6,3 miljarder kr 2008). Stiftelsen Signalisten inklusive Solnabostäder AB svarar för drygt 1,5 miljarder kr (47 procent) av totalt ca 3,2 miljarder kr i materiella anläggningstillgångar i koncernen, dvs. mark, byggnader och tekniska anläggningar. 8

9 Koncernens likvida medel har ökat Likviditeten visar förmågan att betala löpande utgifter och förfallna skulder i rätt tid. Koncernens likvida medel, inklusive kortfristiga placeringar, uppgick vid bokslutstillfället till 241,3 mkr. Detta är en ökning från 2008 med 27,9 mkr. Soliditeten inom koncernen minskar något Måttet soliditet visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital och om det finns en buffert för framtida eventuella negativa årsresultat. Koncernens soliditet uppgår till 45 procent, vilket betyder en försämring med en procentenhet jämfört med föregående år. Staden har i sitt eget bokslut för 2009 en soliditet på 80 procent Soliditet (%) Koncernens långfristiga låneskuld uppgår till 1 868,1 mkr, vilket innebär en ökning från 2008 (1 822,5 mkr) med 45,6 mkr eller 2,5 procent. Bostadsstiftelsen Signalistens långfristiga skulder uppgår till 1 020,4 mkr (1 000,0 mkr 2008). Koncernen Norrenergi & Miljö AB:s externa långfristiga skulder uppgår till mkr (1 054,0 mkr 2008). Råsta Holding AB har långfristiga skulder på 421,4 mkr (440,4 mkr 2008). Solna Vatten AB, Råsunda Förstads AB och Norrenergi AB har skulder till Solna stad och påverkar därför inte koncernens låneskuld Låneskuld (mkr) Nettoinvesteringar (mkr) Fortsatt stora investeringar i företagen Årets nettoinvesteringar, dvs. årets investeringar efter avdrag för investeringsbidrag, uppgår till 507,1 mkr, vilket innebär en ökning från 2008 med 157,0 mkr eller 45 procent. Solna stad, Bostadsstiftelsen Signalisten, Norrenergi & Miljö AB, Solna Vatten, Råsta Holding AB och Arenabolaget i Solna KB har under året gjort större investeringar. Inom koncernen svarar staden för nettoinvesteringarna på 123,8 mkr (110,0 mkr 2008), exklusive exploateringsverksamheten på 72,3 mkr, (staden har» bytt redovisningsprincip.) Stadsbyggnadsnämnden har svarat för merparten av stadens investeringar, 93,3 mkr. Under året uppgick Bostadsstiftelsens investeringar till 151,2 mkr, en ökning med 119,4 mkr jämfört med Solna Vattens investeringar uppgick under året till 58,2 mkr (31,1 mkr 2008). Koncernen Norrenergi & Miljö AB investerade till största delen i maskinutrustning och ledningsnät med 73,4 mkr (74,6 mkr år 2008). Om kommunkoncernen De företag som ingår i koncernredovisningen är de som staden har ett betydande inflytande i. Dessa är Bostadsstiftelsen Signalisten med dotterbolaget Solnabostäder AB, Råsunda Förstads AB med dotterbolaget Överjärva Gård AB, Norrenergi & Miljö AB med dotterbolaget Norrenergi AB, Solna Vatten AB, Råsta Holding AB med dotterbolag, Arenabolaget i Solna KB och Swedish Arena Management KB. Ett betydande inflytande anses i allmänhet föreligga när röstandelen överstiger ca 20 procent. I de tre sistnämnda företagen uppgår ägarandelen till mellan ca 17 och 25 procent. Stadens inflytande i dessa bolag får anses vara betydande. Bostadsstiftelsen Signalisten, Råsunda Förstads AB, Norrenergi & Miljö AB och Råsta Holding AB utgör egna koncerner. Solna Kulturskola AB och Fastighets AB Falkeneraren bedriver ingen verksamhet och ingår i kommunkoncernen som vilande bolag. Kommunalförbunden Käppalaförbundet och Norrvatten ingår inte i den sammanställda redovisningen. Solna stads ägarandel uppgår till knappt 21 procent i båda företagen, men inflytandet kan inte anses betydande eftersom Solna innehar 4 av totalt 33 röster respektive 6 av 41 röster i respektive fullmäktige. Ett argument för att ta med kommunalförbund med en låg ägarandel är att förbättra jämförbarheten mellan kommuner. I dessa fall ingår 11 respektive 14 medlemskommuner och merparten av dessa konsoliderar inte dessa förbund. 9

10 Ekonomisk analys Årets resultat drygt 75 mkr Årets resultat uppgår till 75,1 mkr. Det positiva resultatet beror i huvudsak på uppskrivning (reversering av tidigare års nedskrivning) av värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning med 85,9 mkr. Nämnderna redovisar ett budgetöverskott på 19,6 mkr. Kostnader för arbetsgivaravgifter och för avtalsförsäkringar är lägre än budget främst på grund av sänkta premier för avtalsförsäkringarna med ca 12 mkr och sänkta arbetsgivaravgifter. Årets skatteintäkter inklusive utjämning redovisar en negativ budgetavvikelse på 22,9 mkr. Nedskrivningar av andelar i Swedish Arena Management har skett med 5,2 mkr, enligt försiktighetsprincipen eftersom bolaget befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Jämförelsestörande intäkter uppgår till totalt 51,7 mkr. Jämfört med 2008 är det en ökning med 47,8 mkr. Försäljningsintäkterna från exploateringsmark uppgår till 47,9 mkr, vilket motsvarar ett budgetöverskott på 22,9 mkr. Försäljning av övrig mark redovisar realisationsvinster på 3,8 mkr. Jämförelsestörande kostnader uppgår till totalt 47,8 mkr. Jämfört med 2008 är det en ökning på 0,7 mkr. Där ingår bland annat kostnader för omstrukturering på 20,2 mkr. Övriga jämförelsestörande kostnader avser pensionskostnader på 29,5 mkr samt projektet Kompetensutveckling Solnas medarbetare på 0,8 mkr. Kommunfullmäktige beslutade i juni om en reviderad budget för 2009, där 30,0 mkr av tidigare reserverade medel för pensionskostnader i eget kapital under åren tas i anspråk. I utfallet för december redovisas totalt 50,5 mkr av reserverat eget kapital som jämförelsestörande kostnad, vilket ger en negativ avvikelse mot budget (se balanskravet nedan). I jämförelsestörande kostnader ingår även en eftergiven långfristig skuld till Byggforskningsrådet som minskar kostnaderna med 2,7 mkr. Balanskravet klaras Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 35,9 mkr. Det innebär att staden har uppfyllt lagens krav på balans i ekonomin. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital, realisationsvinster eller orealiserade förändringar i värdepappersportföljen beaktas. Balanskravet gäller för varje enskilt budgetår. Om det finns synnerliga skäl kan kommunfullmäktige besluta att göra reserveringar för att möta framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Kommunfullmäktige beslutade i juni om en reviderad budget för 2009, där 30,0 mkr av tidigare reserverade medel för pensionskostnader i eget kapital tas i anspråk. Ianspråktagen reservering för pensionskostnader uppgår för året till 29,5 mkr och redovisas som en jämförelsestörande kostnad. I reserverat eget kapital finns medel för att täcka beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till en sänkt kostnadsnivå för staden. Strukturomvandlingsinsatserna har inte budgeterats utan redovisas som en jämförelsestörande kostnad att täckas av reserveringen. För 2009 redovisas kostnader på 20,2 mkr för omstrukturering och avveckling. Merparten (18,3 mkr) avser avgångsvederlag och särskild avtalspension (se Medarbetare). I årsredovisning 2008 reserverades 4,0 mkr för projektet Kompetensutveckling Solnas medarbetare. Av dessa medel har 0,8 mkr tagit i anspråk under 2009, vilket i första hand har använts till en engångssatsning i form av kommunikations- och bemötandeutbildningar. Enligt god redovisningssed ska aktier och andra värdepapper värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet på balansdagen. Värdepappersportföljens marknadsvärde per 31 december 2009 är 85,9 mkr högre än bokfört värde efter tidigare års nedskrivning, dock inte i nivå med anskaffningsvärdet. Vid värdeökning får reversering av tidigare nedskrivning av portföljens värde ske till högst anskaffningsvärdet, vilket skett med 85,9 mkr under Detta är en orealiserad värdeökning som inte ska påverka resultatet enligt balanskravet. Olle Olssonmuseet i Hagalund 10

11 Reservering för strukturåtgärder m.m. Pensionskostnaderna i staden kommer att fortsätta ligga på en hög nivå framöver. Av en långtidsprognos från stadens pensionsadministratör, KPA Pension, framgår att Solnas pensionskostnad i förhållande till skatteintäkter är som högst under den kommande årsperioden. Solna har under åren med stora positiva resultat reserverat en del av överskottet för att täcka framtida pensionskostnader. Under åren har totalt 330,7 mkr reserverats. Av reserveringen återstår 301,2 mkr. Förutsättningen för att utnyttja medel till strukturåtgärder måste vara att kravet på en god ekonomi uppfylls. Det innebär att de omstruktureringsåtgärder som beslutas av kommunstyrelsen eller nämnd ska leda till en sänkt kostnadsnivå på sikt. Exempel på kostnader som brukar kunna anses som omstruktureringskostnader är förutom avgångsvederlag och avtalspensioner även tomställda lokaler, återställningskostnader för lokaler, nedskrivning av bokfört värde då fastigheten inte längre har något värde för verksamheten samt eventuellt andra kostnader som saknar samband med den löpande verksamheten eller annan fortsatt verksamhet. Om exempelvis personal slutar som en följd av en strukturåtgärd får inte tjänsten återbesättas. Personer som fått avgångsvederlag eller avtalspension ska inte återanställas, oavsett om det avser annan verksamhet i staden, utan särskild prövning (se Medarbetare). I enlighet med stadens fastställda finansiella mål föreslås att en reservering görs i eget kapital även Av årets resultat enligt balanskravet som överstiger resultatmålet föreslås att 15,0 mkr reserveras för att täcka framtida kostnadsökningar till följd av omstrukturering. Totalt finns 91,4 mkr kvar i bokslut 2009 för omstrukturering och avveckling av tidigare års och årets reserveringar. Därutöver föreslås att 20,0 mkr av årets resultat enligt balanskravet reserveras för att täcka kostnader åren 2010 och 2011 för ett antal strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter. Omfattning och innehåll i utvecklingsinsatserna kommer att klargöras genom stadens pågående förnyelsearbete. Kommunfullmäktige beslutade i årsredovisningarna 2006 och 2007 att reservera totalt 2,1 mkr för att täcka framtida kostnader för särskilda insatser i utvecklingsprojektet Framtidens Solna (Cities of the Future) för att stärka varumärket Solna. Detta projekt avslutades Totalt har 2,0 mkr tagits i anspråk åren 2007 och God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning i verksamheterna innebär att uppdragen i enlighet med majoritetens program genomförs och att målen som kommunfullmäktige fastställt för verksamheterna uppfylls inom de ekonomiska ramar som beslutats. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet visar sammantaget ett överskott på 19,6 mkr. Verksamheten bedöms ha bedrivits på ett kostnadseffektivt sätt så att tillgängliga resurser och verksamhetens omfattning stämmer överens. Kommunfullmäktiges mål för verksamheterna har till största delen uppfyllts helt eller delvis. Detsamma gäller uppdragen som konkretiserats i majoritetens regeringsprogram och i budgetskrivningarna för Detta har till största delen skett inom de ramar som kommunfullmäktige beslutat. Verksamheterna kan därför sägas fylla kraven på god ekonomi. Balanskravet, dvs. att intäkterna täcker kostnaderna, ska ses som ett krav på en lägsta godtagbar nivå på resultatet. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden överstiga denna nivå. Resultatet bör ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Reinvesteringar bör exempelvis på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en enskild kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar etc. Kommunfullmäktige har i budget 2009 fastställt finansiella mål. Målet att resultatet enligt balanskravet inte ska vara negativt uppnås med god marginal. Resultatet enligt balanskravet är 35,9 mkr. Volymberäknade ramar som tar hänsyn till demografiska förändringar har fastställts för barnomsorg, skola, vård och omsorg. Kompensationen till nämnderna har, förutom volymökning och politiska prioriteringar, varit 2 procent. Nettoinvesteringarna har under de senaste fem åren sammantaget uppgått till ca 523 mkr. Därmed är målet att investeringarna inte får överstiga 600 mkr över en rullande femårsperiod uppfyllt. Investeringarna under år 2009 uppgår till 123,8 mkr, exklusive exploateringsverksamhet. En reservering för att täcka framtida pensionskostnader och medel för framtida strukturåtgärder av den del av resultatet som översteg resultatmålet gjordes 2005, 2006, 2007 och I enlighet med de finansiella målen föreslås detta göras även De finansiella målen är uppfyllda. Kommunfullmäktige har i finanspolicyn fastställt att kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Under de senaste fem åren har kapitalförvaltningen genererat en årlig avkastning på 6,7 procent, vilket innebär att den har överträffat den långsiktiga målsättningen på 5,4 procent för den senaste femårsperioden. Målet är uppfyllt. Medelsförvaltning Vid utgången av december 2009 var marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 2 122,5 mkr. Under 2002 investerades kapitalet på mkr från försäljningen av aktierna i Solnabostäder AB till Signalisten i en värdepappersportfölj i enlighet med Solna stads finanspolicy. Av kapitalet placerades 600 mkr med en placeringshorisont som överstiger tio år i en värdepappersportfölj som innehåller såväl aktier (svenska och globala) som svenska räntebärande värdepapper. Den övriga delen placerades på kortare sikt i en värdepappersportfölj som enbart innehåller svenska räntebärande 11

12 värdepapper. Under 2008 tillfördes den kortsiktiga förvaltningen 800 mkr i samband med att Norrenergi & Miljö AB löste tre fjärdedelar av stadens reversfordran på 1 066,7 mkr. Under 2009 har resterande del av reversfordran lösts, samtidigt som staden mot revers, lånat ut totalt 366,7 mkr till Norrenergi AB. Sammantaget har under året 160 mkr lösts från den kortsiktiga likviditetsförvaltningen. Värdeförändring kapitalförändring (mkr) 900 Marknadsvärde De 600 mkr som ursprungligen investerades i den långsiktiga kapitalförvaltningen hade per den 31 december 2009 vuxit till 859,2 mkr. I årsbokslutet framgår dock att värdet på stadens samlade värdepappersportfölj är 90,1 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Staden beslutade 2006 om en mer passiv förvaltningsstrategi för stadens långsiktiga medelsförvaltning och genomförde en upphandling av nya förvaltare och fonder. Befintliga fonder såldes till ett betydligt högre marknadsvärde än det ursprungliga anskaffningsvärdet och stora vinster realiserades under 2006 och Därefter investerades kapitalet i nya fonder och värdepapper till ett högre anskaffningsvärde. Värdeminskningen relaterar till detta nya anskaffningsvärde. Utvecklingen på såväl den svenska som den globala aktiemarknaden har varit starkt positiv under Den långsiktiga kapitalförvaltningen har under året genererat en avkastning på 17,4 procent, vilket är 2,4 procentenheter lägre än det sammanvägda jämförelseindex som totalportföljen ska mätas mot. Trots detta har förvaltarna presterat bättre än jämförelseindex för alla tillgångsslagen (räntor, svenska aktier och globala aktier). Förklaringen är att andelen svenska och globala aktier avvikit negativt från normalläget i totalportföljen efter aktiemarknadens kraftiga ras under hösten och vintern 2008/2009. Normalläget i kapitalförvaltningen är 20 procent svenska aktier, 40 procent globala aktier och 40 procent räntebärande värdepapper (från normalläget är en avvikelse inom en uppsatt limit på +/- 10 procentenheter tillåten). I och med att kapitalförvaltningen innehåller en lägre andel aktier så har avkastningen blivit något lägre än det sammanvägda jämförelseindexet precis som den lägre andelen aktier begränsade portföljens fall under nedgången på aktiemarknaden Kapitalet förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar och placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Inflationen har i genomsnitt varit 1,4 procent per år under de senaste fem åren, vilket gör att avkastningskravet för perioden blir 5,4 procent. Kapitalförvaltningen har under perioden genererat en årlig avkastning på 6,7 procent, vilket innebär att den har överträffat det årliga avkastningskravet för den senaste femårsperioden. Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet (verkliga Totalavkastning kapitalförändring (%) Avkastning Mål värdet) på balansdagen. Om marknadsvärdet är lägre än det värde som fonder och värdepapper köptes för ska en nedskrivning ske. Värdeminskningen och därmed nedskrivningen i årsboksluten per den 31 december 2007 och 2008 uppgick ackumulerat till 176,0 mkr. Värderingen av portföljen per den sista december 2009 visar en värdeökning på 85,9 mkr jämfört med årsskiftet En uppskrivning (reversering av tidigare nedskrivning) har därför skett till marknadsvärdet med motsvarande belopp. Vid utgången av december 2009 var marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 2 122,5 mkr, vilket är 90,1 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Eftersom investeringen i värdepappersportföljen är långsiktig påverkar den bokföringsmässiga nedskrivningen inte 12

13 resultatet enligt balanskravet. Det kapital som förvaltas kommer inte att behöva användas inom tio år enligt stadens nuvarande ekonomiska planering. Därmed behöver inte heller en eventuell värdeminskning realiseras under denna period. Avtagande ökning av skatteintäkter Årets ökning av skatteintäkter, inklusive utjämning, uppgår till 1,4 procent (6,4 procent 2008). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning är sammantaget 27,0 mkr högre 2009 jämfört med året innan. Skattesatsen är 17,12 kronor år 2009, vilket är oförändrat jämfört med Skatteintäkterna har ökat med 67,8 mkr, vilket motsvarar en ökning med 3,0 procent jämfört med föregående år. Motsvarande ökning av skatteintäkterna mellan år 2008 och 2007 var 141,2 mkr, vilket innebar en ökning på 6,7 procent. Det är framförallt minskningen av antalet arbetade timmar som håller tillbaka skatteunderlagstillväxten 2009, men även en dämpning av löneökningarna bidrar. Avgiften till utjämningssystemet och generella bidrag har ökat med 40,8 mkr (13,8 procent) jämfört med Skillnaden mellan uppbokad skatt för år 2008 och slutlig skatt är positiv och uppgår till 2,3 mkr. De preliminära skatteintäkter som utbetalats under 2009 är för höga enligt SKL prognos och en negativ slutavräkning på årets skatteintäkter bokförs med 79,1 mkr. Slutlig avräkning sker i januari Avgiften till inkomstutjämningen har minskat med 5,1 mkr. Avgiften till kostnadsutjämningen har däremot ökat med 24,6 mkr. Det beror bland annat på att strukturen på Solnas befolkning har ändrats jämfört med riket. Regleringsavgiften har ökat med 2,9 mkr jämfört med Avgiften till utjämning av LSS-kostnader har ökat med 21,1 mkr. Tidigare införanderegler inom LSS-utjämningen har fasats ut och staden omfattas inte heller av det tillfälliga införandebidraget Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster och nedskrivningar) har ökat med 2,6 procent (4,5 procent 2008), vilket är en högre ökningstakt än för skatteintäkter och generella statsbidrag. I nettokostnaderna ingår förutom nämndernas verksamheter även kostnader för till exempel pensioner (exklusive 29,5 mkr som redovisas som jämförelsestörande kostnad 2009) och avskrivningar. Nämndernas verksamhet har ökat med 90,0 mkr (4,4 procent). Nämnderna, inklusive brandförsvar/räddningstjänst, redovisar sammantaget ett överskott på 19,6 mkr. Att kostnadsutvecklingen i nämnderna ökat mer än de 2 procent som ramarna generellt räknas upp med beror, i enlighet med de finansiella målen, på kompensation för volym och politiska prioriteringar. Det föds många barn i Solna, vilket ger volymkompensation i barn- och utbildningsnämndens budget. Exempel på politiska prioriteringar är satsningar på modern informationsteknik och strategiska utvecklingsprojekt, satsningar på lärare och rektorer samt nya vård- och omsorgsplatser. De finansiella intäkterna uppgår till 109,4 mkr jämfört med 139,6 mkr Ränteintäkterna uppgår till 68,7 mkr, varav 45,4 mkr kommer från medelsförvaltningen. Koncernintern utlåning och likviditetshantering har genererat ränteintäkter på 23,3 mkr. Ränteintäkterna är 48,4 mkr lägre än föregående år. Huvudsakligen beror detta på att den lag som trädde i kraft i januari 2009, vars syfte är att förhindra skatteplanering inom intressegemenskap och begränsa möjligheterna till ränteavdrag, medförde att Norrenergi & Miljö AB valde att stegvis lösa hela stadens reversfordran på 1 066,7 mkr. För att kunna lösa delar av reversen har företaget upptagit externa lån för vilka Solna stad och Sundbybergs stad tecknat borgen. Utjämning och bidrag (mkr) Fastighetsavgift Utjämningsavgift inkomstutjämning Utjämningsavgift kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS Regleringsbidrag/avgift Borgensavgifterna på 4,6 mkr avser i huvudsak borgensförbindelser för Norrenergi & Miljö AB:s upplåning och är 4,0 mkr högre än föregående år. Realisationsvinsterna i medelsförvaltningen uppgår till 16,1 mkr, vilket är 12,0 mkr högre än föregående år, samtidigt som utdelningar på aktier och aktiefonder samt fondrabatter är 1,2 mkr lägre. Därutöver har staden erhållit en engångsutdelning från SKL på 3,6 mkr. De finansiella kostnaderna på 25,8 mkr är 4,8 mkr högre än föregående år. Av de finansiella kostnaderna utgör 16,9 mkr förluster som uppstått vid omsättning av värdepapper i ränteförvaltningen och den svenska aktieförvaltningen. Övrig aktieförvaltning sker i fonder, vilket får till följd att en eventuell vinst eller förlust realiseras först vid den tidpunkt då fondandelarna säljs. Den finansiella kostnaden för stadens pensionsavsättning uppgår till 7,0 mkr. Nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter, (mkr) Nettokostnader + finansnetto Skatteintäkter + generella statsbidrag

14 Under 2009 har skatteintäkter och generella bidrag varit lägre än nettokostnaderna trots ett positivt finansnetto. Åren har skatteintäkter och generella bidrag överstigit nettokostnader och finansnetto. Främst på grund av en god utveckling av skatter och bidrag samt stora positiva finansnetton har nettokostnaderna hållits neree. Verksamhetens nettokostnader och finansnettot i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatter och bidrag som används för att finansiera nämndernas verksamhet. Andelen uppgår till 100,4 procent (exklusive jämförelsestörande poster och nedskrivningar). Det är en försämring jämfört med föregående år då nettokostnadsandelen uppgick till 97,7 procent. Överstiger talet 100 procent visar det att skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto inte kunnat finansiera den löpande verksamheten i sin helhet. Stadens resultat är dock positivt genom jämförelsestörande intäkter samt att tidigare reserverade pensionsoch strukturmedel tagits i anspråk. Staden köper verksamhet för drygt 1,2 miljarder kronor Verksamheternas externa bruttokostnader har ökat med 4,1 procent (103,5 mkr) jämfört med Kostnader för entreprenader och köp av verksamhet utgör 48 procent av verksamhetens kostnader medan personalkostnaderna uppgår till 37 procent. Lokal-/markhyror fastighetsservice 4 % Konsulttjänster 1 % Externa kostnader Övriga verksamhetskostnader 5 % Personal 37 % med ca 150 elever. I och med avvecklingen av Solna-Sundbybergs brandförsvarsförbund, regleras förbundets balansräkning mellan städerna och medför därför ökade engångskostnader på 26,5 mkr för stadens brandförsvar/räddningstjänst. Omvårdnadsnämndens kostnader har ökat, dels på grund av fler köpta platser för boende inom LSS-verksamheten dels till följd av indexuppräkning. Även kostnaderna för omvårdnadsboendena drivna på entreprenad har ökat på grund av avtalsenliga prisökningar. Socialnämnden har haft» högre kostnader för köp av tillfälligt boende för ensamkommande flyktingbarn. Personalkostnaderna har minskat med 0,8 procent (7,7 mkr) jämfört med Minskningen beror på att 29,5 mkr av årets pensionskostnader redovisas som en jämförelsestörande kostnad eftersom medel finns reserverade i eget kapital (se Tilläggsupplysning, reserverat eget kapital, pensioner). Löneöversynen 2009 har medfört ökade lönekostnader. En annan post som genererat ökade personalkostnader är tecknande av en pensionsförsäkring med KPA Pension på 20,5 mkr, avseende Solnas andel i ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser i före detta Solna- Sundbybergs brandförsvarsförbund (se Medarbetare). Intäkterna täcker drygt en femtedel av verksamheternas kostnader Verksamheternas externa intäkter har ökat med 11,8 procent (64,3 mkr) mellan år 2008 och 2009 och täcker 23,4 procent av verksamheternas kostnader (22 procent 2008). Erhållna bidrag utgör 33 procent, medan taxor och avgifter uppgår till 28 procent av verksamheternas intäkter. Försäljning av verksamhet har ökat Externa intäkter med 65,5 procent (48,3 mkr). Den största ökningen på 43,6 mkr står stadens brandförsvar/räddningstjänst för och beror på engångsintäkter från avvecklingen av Solna-Sundbybergs brandförsvarsförbund. Barn- och utbildningsnämnden har haft ökade intäkter, främst på grund av ökat antal gymnasieelever från annan kommun. Hyresintäkterna har ökat med 10,8 procent (9,6 mkr). Merparten av ökningen beror på att stadsbyggnadsnämnden har nya hyresobjekt och hyresreglering. Nämnderna redovisar överskott mot budget Nämndernas utfall, inklusive kostnader för brandförsvar/räddningstjänst, visar sammantaget en positiv budgetavvikelse på 19,6 mkr (9,9 mkr 2008). Budgetavvikelse, (mkr) Kommunfullmäktige -0,1 0,0 Revisionen 0,0 0,2 Kommunstyrelsen m.m. 5,0 1,2 Brandförsvar/räddningstjänst -9,3-0,3 Stadsbyggnadsnämnden 1,7 3,5 Affärsverksamheten 0,0 1,3 Kultur- och» fritidsnämnden -0,1 3,6 Barn- och utbildningsnämnden 5,2 2,2 Kompetensnämnden 5,7 5,8 Socialnämnden 1,0-1,1 Gem. familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 0,1 - Omvårdnadsnämnden 9,6-7,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0,7 0,7 Summa nämnder 19,6 9,9 Entreprenader och köp av verksamhet 48 % Inköp tillgångar, underhållsmtrl 1 % Bidrag 4 % Som tidigare år står kostnader för entreprenader och köp av verksamhet för den största ökningen, 7,1 procent (83,0 mkr) jämfört med Barn - och utbildningsnämnden står för den största ökningen (34 mkr), eftersom antalet barn och elever hos annan huvudman har ökat Försäljning av verksamhet 20 % Bidrag 33 % Försäljningsmedel 3 % Taxor och avgifter 28 % Hyror 16 % Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse på 5,0 mkr (1,2 mkr 2008). Kommunstyrelsen har under 2009 det ekonomiska ansvaret för vårdnadsbidraget hos barn- och utbildningsnämnden, vilket i bokslutet motsvarar 1,8 mkr. Överskottet förklaras bland annat av vakanta tjänster under del av året samt högre intäkter. 14

15 fler personer fått boende och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Miljö- och hälsoskyddsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,7 mkr (0,7 mkr 2008). Den främsta anledningen till avvikelsen är ökade intäkter för livsmedelstillsyn. Himmel ovanför Hagaparken Brandförsvar/räddningstjänst visar ett underskott mot budget på 9,3 mkr. Solna-Sundbybergs brandförsvarsförbund avvecklades formellt vid årsskiftet 2008/2009 och slutlig reglering av avvecklingskostnaderna har skett under Budgetavvikelsen förklaras av kostnader för försäkring som avser pensioner för stadens andel i brandförsvarsförbundet. Engångskostnaden, som belastar år 2009, uppgår till 20,5 mkr inklusive löneskatt. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott mot budget på 1,7 mkr (3,5 mkr 2008). Det beror framförallt på högre intäkter avseende planavtal, nyttjanderättsavgifter och parkeringsverksamhet samt lägre personalkostnader än budgeterat. Med anledning av Regeringsrättens dom som innebär att gatuparkering från och med 2009 ska vara momspliktigt har 4,4 mkr avsatts avseende moms. Stadsbyggnadsnämndens affärsverksamhet redovisar ett resultat i nivå med budget (1,3 mkr 2008). Anledningen till att den taxefinansierade renhållningsverksamhetens nettointäkter är noll är att staden ändrat redovisningsprincip enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning (se Redovisningsprinciper) och bokfört överuttag på 0,9 mkr som skuld till renhållningskollektivet. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett utfall i stort i nivå med budget (3,6 mkr 2008). Anläggningar, bad och föreningsbidrag visar ett negativt resultat som beror på högre energikostnader. Detta balanseras till viss del av högre utnyttjande och därmed intäkter från anläggningarna och även av lägre kapitalkostnader. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på 5,2 mkr (2,2 mkr 2008). Resultatet inkluderar kostnader för vårdnadsbidraget på 1,8 mkr som kommunstyrelsen har det ekonomiska ansvaret för under Den främsta anledningen till nämndens överskott är lägre kostnader för elever inom den obligatoriska särskolan. Samtliga övriga verksamhetsområden uppvisar» mindre överskott, förutom grundskolan och gymnasiesärskolan som har underskott. Kompetensnämnden visar en positiv budgetavvikelse på 5,7 mkr (5,8 mkr 2008). Den främsta anledningen är att intäkterna inom integrationsverksamheten överstiger budgeterad nivå. Kostnaderna har samtidigt kunnat hållas ned, främst beroende på att flera flyktingar uppnått egenförsörjning relativt snabbt. Socialnämnden redovisar en positiv avvikelse mot budget på 1,0 mkr (-1,1 mkr 2008). Anledningen till överskottet är att intäkterna ökat på grund av att antalet ensamkommande flyktingbarn ökat jämfört med vad som kunde förutses när budgeten fastställdes. Nettokostnaderna för försörjningsstöd redovisar trots rådande lågkonjunktur ett överskott jämfört med budget. Den gemensamma familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg som inrättades den 1 oktober 2009 redovisar en positiv budgetavvikelse på 0,1 mkr. Störst positiv budgetavvikelse redovisar omvårdnadsnämnden med 9,6 mkr (-7,2 mkr 2008). Det beror bland annat på att färre platser köpts på omvårdnadsboenden i andra kommuner, att den upphandlade hemtjänstens kostnader blev lägre på grund av färre hemtjänsttimmar samt att en ny upphandling medfört lägre kostnader för vissa resor. Nettokostnaderna för omsorg om funktionshindrade är däremot högre än budget. Det beror främst på att Nämndernas budgetavvikelse totalt, (mkr) Kommunfullmäktiges mål för verksamheten är på väg att uppfyllas I detta avsnitt redogörs kortfattat för måluppfyllelsen för respektive nämnd (se även Kommunens nämnder). Flertalet av kommunfullmäktiges mål har uppfyllts helt eller delvis. Av de totalt 42 mål som fastställts av kommunfullmäktige bedöms 23 som uppfyllda, 14 som delvis uppfyllda och 5 som inte uppfyllda. Uppföljningen av målen har presenterats för nämnderna löpande under året. Kundundersökningar som syftar till att mäta kvaliteten genomförs i regel inte varje år. De kvalitetsmål som ska följas upp genom kundundersökningar redovisas därför vanligen vart annat eller vart tredje år. Det gör att det inte går att redovisa måluppfyllelsen för alla mål varje år. Nedan följer en översikt av måluppfyllelsen för respektive nämnd. Kommunstyrelsen har till övervägande del uppfyllt målen för verksamheten. Planeringen för ett fortsatt omfattande byggande i Solna med bostäder och arbetsplatser fortsätter. Stadsbyggnadsnämndens mål har delvis uppfyllts. Gestaltningsprogrammet för stadens offentliga rum med syfte att få en vacker, trygg och välfungerande stadsmiljö kompletteras i nya detaljplaner med ett kvalitets- och gestaltningsprogram som knyts till exploateringsavtalet. Planeringsinsatserna för stadens nuvarande och kom- 15

16 mande utvecklingsområden har fortsatt. Kultur- och fritidsnämnden har uppfyllt målen för verksamheten. Solnas kulturskola kom på andra plats i tävlingen om att bli Årets kulturskola. Solna utsågs till fjärde främsta idrottskommun i Idrott och Affärers årliga rankinglista. Investeringarna i idrottsanläggningar har fortsatt och sportsliga framgångar har nåtts för elitidrotten. En rad olika idrottsarrangemang har genomförts för ungdomar. Barn- och utbildningsnämnden har uppfyllt flertalet av målen för verksamheten (7 av 11). Andelen elever med behörighet till gymnasieskolan är oförändrad jämfört med 2008 medan meritvärdet fortsatt att öka. Andelen elever som fullföljer gymnasiestudierna med godkända betyg har ökat. Kompetensnämnden har under året uppfyllt de mål som kommunfullmäktige angett för verksamheten. Ett fortsatt integrationsarbete har skett på flera arenor i Solna för att skapa arbeten. Utbildningsvolymen inom vuxenutbildningen har ökat med 30 procent i förhållande till Det ökade intresset för vuxenstudier är till stor del kopplat till de förändringar som skedde på arbetsmarknaden under hösten Socialnämnden har delvis uppfyllt målen för verksamheten. Av totalt 100 personer som haft behov av ekonomiskt bistånd och som fullföljt arbetsmarknadsinsatser inom ramen för Solnamodellen har, trots lågkonjunkturen, 74 procent gått vidare till annan försörjning. Alla som haft behov av ekonomiskt bistånd och erbjudits arbetsmarknadsinsatser har fått en sådan insats inom den utlovade tiden på två veckor. Omvårdnadsnämnden har i hög grad uppfyllt målen för verksamheten. Äldre och personer med funktionshinder känner att de har inflytande över sin tillvaro och att de är respekterade. På flera områden har resultaten förbättrats jämfört med Miljö- och hälsoskyddsnämnden har helt uppfyllt fyra och delvis uppfyllt ett av sina totalt fem mål för verksamheten. I syfte att verka för ett aktivt, framåtsyftande miljöarbete som riktar sig till medborgare, företagare och stadens verksamheter har planer tagits fram för olika målgrupper. Finansiering med egna medel Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Vid utgången av 2009 uppgår soliditeten till 80 procent. Jämfört med den genomsnittliga soliditeten för landets kommuner (51 procent, år 2008) har Solna en hög soliditet. Om hänsyn tas även till de pensionsförpliktelser som enligt den kommunala redovisningslagen redovisas inom linjen, dvs. utanför balansräkningen, ligger soliditeten på drygt 53 procent Soliditet, (%) 100 Soliditet exkl. ansvarsförbindelser för pensioner Soliditet inkl. ansvarsförbindelser för pensioner Diagrammet visar att soliditeten legat på en jämn nivå, men att den har minskat under de sista två åren. Minskningen mellan åren 2007 och 2008 från 87 procent till 84 procent beror främst på nedskrivning av värdepapper (163 mkr 2008). Under 2009 har soliditeten minskat med 4 procentenheter och uppgår till 80 procent vid årets slut. Stadens tillgångar har ökat med 343 mkr, varav 75 mkr har finansierats med eget kapital. Resterande del har främst finansierats genom ökning av kortfristiga skulder med 250 mkr. Byte av redovisningsprincip vad gäller exploatering och gatukostnadsersättning har medfört att ersättning från exploatören bokförts Pampas Marina, Solna 16

17 som förutbetalda intäkter och ökat dessa med 72,3 mkr (samtidigt som exploateringstillgångarna ökat med motsvarande belopp), se även Redovisningsprinciper. Förutbetalda skatteintäkter har ökat med 76,8 mkr. Statsbidraget för tillfälligt konjunkturstöd för 2010 på 65,1 mkr betalades ut i december Solna stad har med en avsevärd finansiell förmögenhet för närvarande inget behov av långfristig upplåning. Kassaflödet från den löpande verksamheten är positivt och uppgår till 383,8 mkr, vilket är 259,9 mkr bättre än föregående år. Det beror bland annat på högre kortfristiga skulder och lägre kortfristiga fodringar. Investeringsverksamhetens kassaflöde är negativt med 202,7 mkr. Kassaflödet från finansieringsverksamheten är också negativt och uppgår till 140,0 mkr. Norrenergi & Miljö AB har återbetalat resterande del av reverslånet på 266,7 mkr, samtidigt som 366,7 mkr lånats ut till Norrenergi AB och utlåningen till Solna Vatten AB ökat med 40,0 mkr. Likviditeten (kassa och bank) är god och uppgår till 183,1 mkr. Likviditeten har ökat med 41,2 mkr sedan årsskiftet. Investerings- och exploateringsverksamhet Nettoinvesteringarna för 2009 uppgår till 123,8 mkr, exklusive exploateringsverksamheten på 72,3. Jämfört med föregående år är det en ökning med 13,8 mkr, då investeringsutgifterna uppgick till 110,0 mkr. Stadsbyggnadsnämndens nettoinvesteringar uppgår till 93,3 mkr. Bland de stora projekt som pågått under året kan nämnas utbyggnad av ytterligare en ishall i Ritorp för 24,7 mkr, som beräknas bli färdig under sommaren Inom ramen för upprustningsprogrammet för förskolor har bland annat omfattande underhållsinsatser genomförts i förskolorna. Beträffande upprustningsprogrammet för skolorna har bland annat renovering av taket på Råsundaskolans gamla del och upprustning samt modernisering av skolans mottagningskök och matsal avslutats för 13,8 mkr. Bagartorpsskolan har kompletterats med en ny skolpaviljong (5,4 mkr) och Granbackaskolan har fått ny ventilationsanläggning och nytt sadeltak med tilläggsisolering (7,3 mkr). Verksamhetsområde, (mkr) 2009 Netto Netto 2008 Kommunstyrelsen m.m. 7,5 20,5 Stadsbyggnadsnämnden 93,3 64,2 Affärsverksamheten 0,7 2,4 Kultur- och fritidsnämnden 15,2 12,9 Barn- och utbildnings-» nämnden 5,0 3,0 Kompetensnämnden 0,0 0,1 Socialnämnden 0,7 1,2 Gem. familjerättsnämnden för Solna och Sundbyberg 0,5 - Omvårdnadsnämnden 0,9 5,7 Miljö- och hälsoskydds-» nämnden 0,0 0,0 Summa nämnder 123,8 110,0 Kultur- och fritidsnämndens investeringsutgifter netto uppgår till 15,2 mkr. Bland gjorda investeringar kan nämnas nytt konstgräs och nya läktarplatser på Skytteholms A-plan och två grustennisbanor och en sjumannaplan på Bergshamra IP (utgifter på totalt 11,8 mkr). På Råstasjöns IP har slitlager och staket renoverats för 0,3 mkr. Solnahallen har fått mer» energisnål belysning, golv har renoverats och mark- och dräneringsarbeten har genomförts utanför Solnahallen för 0,9 mkr. Kommunstyrelsens investeringar uppgår till 7,5 mkr. Av investeringarna avser 5,3 mkr IT-investeringar och 2,0 mkr stadens webbplats. Barn- och utbildningsnämndens investeringsutgifter uppgår till 5,0 mkr. De största investeringarna har gjorts på Bergshamraskolan, Råsundaskolan och Skytteholmsskolan. Skolorna har fått ny datorutrusning, nya möbler och två av skolorna har även fått skolgården upprustad eller ombyggd. Många investeringsprojekt pågår över flera år och de positiva avvikelserna som redovisas av några nämnder beror i allmänhet på tidsförskjutning av planerade projekt. Totalt förs 62,0 mkr över från 2009 till Bland annat föreslår stadsbyggnadsnämnden överföring av 43,0 mkr. Diagrammet visar att den årliga investeringsvolymen har ökat från ca 80 mkr till 124 mkr åren 2005 till 2009, (år 2009 exklusive exploatering, tidigare år har nettoredovisning skett). Under den senaste femårsperioden har nettoinvesteringarna sammantaget uppgått till ca 523 mkr. Därmed är det finansiella målet uppfyllt att investeringarna inte får överstiga 600 mkr under en rullande femårsperiod Nettoinvesteringar, (mkr) Exploatering Investeringsutgifterna avseende exploateringsverksamheten uppgår till 72,3 mkr. De större projekten avser Ulriksdalsfältet 31,4 mkr, övertagande av gator Frösunda Park för 32,0 mkr och Repslagaren Ombyggnad Armégata 6,0 mkr. Från och med år 2009 har byte av redovisningsprincip vad gäller exploateringsverksamhet skett enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 18. Exploateringsbidrag, gatukostnadsersättning från exploatören avser att täcka investeringsutgifter för allmän platsmark. Inkomsten bokförs till att börja med som en skuld och intäktsförs sedan successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. Tidigare år har nettoredovisning av exploateringsverksamhet skett. Pensionsförpliktelser på 1,4 miljarder kronor Det totala pensionsåtagandet för stadens anställda uppgår den sista december 2009 till 1 385,3 mkr inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som avsättning i balansräkningen, dels som ansvarsförbindelse. Som avsättning redovisas det åtagande (förmånsbestämd pension) som avser pensioner intjänade från 1 januari 1998 på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp 17

18 samt visstidspension. Den del som förvaltas av arbetsgivaren uppgår till 130,7 mkr inklusive löneskatt, varav räntan på 7,0 mkr redovisas som en finansiell kostnad. Jämfört med 2008 är det en ökning med 17,0 mkr. Ökningen beror främst på nyintjänade pensionsrätter (årets intjänade tid och löneförändring) samt ökad finansiell kostnad. Avsättningar avseende särskild ålderspension/avtalspension uppgår till 20,0 mkr och räknas som omstruktureringsåtgärder. Dessa avsättningar har minskat med 0,8 mkr jämfört med 2008 (se Medarbetare). De totala pensionsavsättningarna för staden uppgår till 150,7 mkr inklusive löneskatt. I ansvarsförbindelsen ingår förpliktelser för pensionsförmåner som intjänats före Förpliktelsen uppgår till 1 212,9 mkr inklusive löneskatt, vilket är en ökning med 21,9 mkr jämfört med Ökningen beror på ränte- och basbeloppsuppräkning. Under året har 37,4 mkr betalts ut till pensioner. Förpliktelsen redovisas enligt den kommunala redovisningslagens regler utanför balansräkningen. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda med visstidspension med mera uppgår till 21,7 mkr. Dessa har ännu inte börjat utbetalas och redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsåtagandet för Solna - Sundbybergs brandförsvarsförbund på 20,5 mkr har lösts in under 2009, då pensionsförsäkring tecknats med KPA Pension. Den avgiftsbestämda delen, uppgår till 28,9 mkr exklusive löneskatt och redovisas som kortfristig skuld. En bestämd procentandel av lönen (ca 4,3 procent 2009) betalas ut till den förvaltare som den anställde valt i mars Pensionsförpliktelser (förutom den avgiftsbestämda delen som redovisas som kortfristig skuld) förvaltas genom så kalllade återlån och används i den löpande verksamheten. Staden har en värdepappersportfölj vars marknadsvärde uppgår till 2 122,5 mkr den sista december Tillgångarna är inte öronmärkta och placerade som pensionsmedel. De medel som förvaltas på lång sikt kan enligt stadens finanspolicy användas till såväl framtida investeringar som pensionsutbetalningar. Staden ska i sin likviditetsplanering se till att medel finns tillgängliga för utbetalning av pensioner. Koncernåtaganden Solna stads borgensförbindelser uppgår vid årsskiftet till 2 743,0 mkr, vilket innebär en ökning med 183,1 mkr jämfört med Solnas borgensåtagande för Norrenergi & Miljö AB har utökats med 266,7 mkr sedan förra året och uppgår nu till 1 066,7 mkr. För att kunna lösa resterande fjärdedel av den ursprungliga reversfordran på 1 066,7 mkr har företaget tagit upp banklån för vilka Solna och Sundbybergs stad tecknat borgen. Borgensåtagandet för Norrenergi AB:s bankfinansiering Pensionsförpliktelse, (mkr) (inkl. löneskatt) Avsättning: Pensioner intjänade från ,2 111,2 90,9 Visstidspensioner (5 personer) 1,5 2,5 4,5 Pensioner omstrukturering 20,0 20,8 15,6 Pensionsåtaganden Brandförsvaret 15,2 Summa avsättning 150,7 134,5 126,2 har minskat med 350 mkr till 200 mkr per årsskiftet. Borgensåtagandet gentemot Norrenergi AB är tecknat solidariskt tillsammans med Sundbybergs stad. För att minimera risken för en eventuell nedskrivning av aktier och andelar i Norrenergi AB på grund av koncernen Norrenergi & Miljö AB:s negativa resultat under de senaste åren, har Solna stad och Sundbybergs stad under året tecknat en kapitalsäkringsgaranti. Solnas andel av kapitalsäkringsgarantin är 266,7 mkr och den sträcker sig t.o.m. april Kapitalsäkringsgarantin kan komma att förlängas. Solna stad har ett generellt borgensåtagande på mkr för Signalistenkoncernen, varav Signalistenkoncernen upptagit lån för mkr med staden som borgensman. Övriga borgensförbindelser avser Solna Tenniscenter AB och Sporthallen i Solna AB på 2,2 mkr respektive 3,2 mkr. Därutöver har kommunfullmäktige i december 2009 godkänt borgensåtagande för Arenabolaget KB:s bankfinansiering av arenabygget, med stadens andel på 16,7 procent av det totala lånet på mkr, till ett värde av maximalt 227 mkr. Under år 2009 har Arenabolaget KB ännu inte upptagit några lån med staden som borgensman. Risken att stadens borgensåtaganden i stort behöver infrias bedöms som låg. Om inte erforderliga beslut fattas för att bygga ett nytt kraftvärmeverk kan utställd kapitalsäkringsgaranti för Norrenergi & Miljö AB behöva infrias. Solna stads långfristiga utlåning uppgår till 561,7 mkr. Stadens reversfordran på Norrenergi AB är vid årsskiftet 366,7 mkr. Övrig koncernintern utlåning uppgår till 195 mkr och omfattar Solna Vatten AB och Råsunda Förstads AB. Utlåningen bedöms inte vara riskfylld. Ansvarsförbindelse: Pensioner intjänade före , , ,8 Pensionsåtaganden för visstidspension m.m. 21,7 19,3 19,2 Pensionsåtaganden för Brandförsvaret 20,5 18,9 Summa ansvarsförbindelse 1 234, , ,9 Summa pensionsförpliktelse 1 385, , ,1 18

19 Medarbetare Färre anställda Antalet tillsvidareanställda har minskat under året. Minskningen beror på effektiviseringar i verksamheterna inom alla förvaltningar, framförallt inom omvårdnadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. År 2009 hade Solna stad anställda och sammanlagd arbetad tid motsvarande årsarbetare, vilket är mindre jämfört med Andelen tillsvidareanställningar, som är ett mått på anställningstrygghet, har ökat från 93,1 år 2008 till 94 procent De timavlönade arbetade motsvarande 41,9 årsarbetare. Det innebär att antalet timanställningar har minskat, vilket är en av stadens långsiktiga målsättningar. Könsfördelningen bland de anställda är oförändrad jämfört med 2008 med 78,8 procent kvinnor och 21,2 procent män. I högsta ledningsgruppen är jämställdheten som tidigare god med lika många kvinnor som män. Medelåldern är 45,8 år, vilket är en marginell ökning jämfört med Personalomsättningen för 2009 är totalt 11,3 procent, vilket är högre jämfört med 2008 (10,5 procent), men lägre jämfört med 2007 (14,2 procent). I stort sett har lika många personer slutat och börjat under Strukturomvandling för framtiden Kommunfullmäktige beslutade i boksluten 2005, 2006 och 2007 att den del av årets resultat enligt balanskravet som översteg det fastställda finansiella målet, totalt 161 mkr, skulle reserveras för att möta framtida kostnader för omstrukturering. Struktureringsåtgärderna ska på sikt leda till en sänkt kostnadsnivå för staden, vilket innebär att ingen återbesättning får ske av de tjänster som blir vakanta på grund av omstruktureringsåtgärder. Inte heller får personer som fått avgångsvederlag eller avtalspension återanställas utan särskild prövning. Hittills har 84,7 mkr nyttjats (se avsnitten Reservering för strukturåtgärder m.m. och tilläggsupplysning, reserverat eget kapital). År 2009 föreslås att 15,0 mkr reserveras för att täcka framtida kostnader för omstrukturering. Flera förvaltningar har under 2009 effektiviserat sina verksamheter och genomfört omstruktureringsåtgärder. Totalt sett uppgår strukturomvandlingskostnaderna 2009 till 20,2 mkr, varav 8,7 mkr utgörs av avgångsvederlag motsvarande 22 personer samt 9,6 mkr för avtalspensioner motsvarande 8 personer. Strukturomvandlingen rör framförallt omvårdnadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen (omorganisation av Hagalunds gruppboende och administrativa förändringar på central nivå). Hög men sjunkande sjukfrånvaro 2009 var den totala sjukfrånvaron 7,6 procent jämfört med 8,4 procent Åldersgruppen 50 år och äldre står för den största minskningen. Där har sjukfrånvaron minskat med 1,3 procentenheter i förhållande till föregående år. Kvinnor har, liksom tidigare år, högre sjukfrånvaro än män. Den totala sjukfrånvaron exklusive personer med sjuk- och aktivitetsersättning, det vill säga de som oftast varit sjukskrivna mer än 12 månader, var 6,0 procent under Det är en sänkning med 0,5 procentenheter i förhållande till året innan. Differensen mellan total sjukfrånvaro av tillgänglig tid och total sjukfrånvaro av tillgänglig tid exklusive personer med sjuk- och aktivitetsersättning, har successivt minskat de senaste åren. Det är med stor säkerhet en direkt konsekvens av den nya mer restriktiva sjukförsäkringslagstiftningen. Den största andelen av sjukfrånvaron utgörs av långa sjukfrånvaroperioder, 60 dagar eller längre (4,5 procent av den totala sammanlagda arbetstiden). På grund av löneökningar har kostnaden för sjuklön ökat till 10,7 mkr. Under 2009 har samtliga förvaltningar sänkt sin sjukfrånvaro förutom miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen. Frånvaron har sjunkit i förhållande Strukturomvandlingskostnader, mkr till 2008 i samtliga yrkesgrupper förutom bland lärare 4-9. Den största minskningen av sjukfrånvaro under 2009 har skett bland socialsekreterare där sjukfrånvaron minskat med 3,8 procentenheter i förhållande till föregående år. Socialsekreterare har den största personalomsättningen under 2009, vilket till viss del kan förklara minskningen av sjukfrånvaron för socialsekreterare. Högst var sjukfrånvaron i grupperna vårdbiträden, undersköterskor och barnskötare. Hälsosamma och attraktiva arbetsplatser Under 2009 har Solna stad satsat stort på det förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbetet. En ny stadsövergripande struktur för systematiskt arbetsmiljöarbete har upprättats och implementerats på alla förvaltningar. Dessutom har samtliga chefer och ledare erbjudits en arbetsmiljöutbildning. Tjänsten Sjuk- och friskanmälan och anmälan om vård av sjukt barn ger cheferna möjlighet att fånga upp sjukfrånvaron på ett tidigt stadium. Som stöd i både rehabiliteringsarbete och förebyggande arbetsmiljöarbete har de även tillgång till olika expertresurser. De resurser som nyttjats mest under 2009 är läkare, sjuksköterska och beteendevetare, rehabiliteringssamordnare och sjukgymnast/ ergonom. Under 2009 har staden bland annat genomfört ergonomiska arbetsmiljöronder. Medarbetarna har också tillgång till kostnadsfri telefonrådgivning, Personalstöd, för både arbetsrelaterade och privata ärenden Avgångsvederlag 8,7 22,8 4,0 4,8 Avtalspension 9,6 15,0 7,1 6,1 Övriga strukturåtgärder 1,9 3,8 0,0 0,9 Totalt 20,2 41,6 11,1 11,8 19

20 Utveckling av chefer och medarbetare Ledarskapsutvecklingsprogrammet, som kommer att avslutas våren 2010, har fokuserat på ökad hälsa och god arbetsmiljö, medarbetar-/konflikthanterande samtal och utveckling av det personliga ledarskapet. Programmet har bland annat uppmuntrat till tvärsamverkan mellan förvaltningarna och coachning har varit en viktig del. Två stora utbildningssatsningar för stadens medarbetare, inklusive entreprenörer inom omvårdnadsförvaltningen, avslutades under Satsningarna har handlat om att stärka medarbetarna i bemötande, attityd och förhållningssätt gentemot medborgarna samt förebyggande arbete på temat en alkohol- och drogfri arbetsplats. Motverka diskriminering 2008 beviljades Solna stad medel för att arbeta med hållbar jämställdhet perioden Planering har pågått under året för att utbilda stadens politiker och chefer under Utbildningen ska fokusera på jämställdhetsintegrering som strategi vid verksamhetsutveckling/-planering för att nå ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Cheferna har även utbildats om innebörden i den nya diskrimineringslagen som infördes den 1 januari Sommarjobb väcker intresse för de kommunala jobben Solna stad har kunnat erbjuda sommarjobb till ett 60-tal ungdomar i åldrarna år. Syftet är att marknadsföra de kommunala jobben, framförallt inom de yrkeskategorier som kommer att stå inför rekryteringsbehov på längre sikt. Drygt 360 ungdomar sökte till de 64 platserna. Löneöversyn med fokus på lönesamtal Solna stad upplevs ha konkurrenskraftiga löner jämfört med övriga kommuner i Stockholms län. Utfallet av årets löneöversyn blev ca 5 procent för lärargrupperna och i Kommunals avtalsområde nära 3,8 procent. För övriga tjänstemannagrupper gav översynen runt 3,2 procent genomfördes även riktade informationsinsatser till cheferna om lönebildningsprocessen, den individuella lönesättningen och lönesamtal. Personalkostnader De totala personalkostnaderna uppgår till 958,9 mkr (exkl. omstrukturering), vilket är en minskning med 0,8 procent jämfört med Lönekostnader inklusive de lagstadgade arbetsgivaravgifterna uppgår till 850,4 mkr och utgör den största delen av de totala personalkostnaderna. I lönekostnaderna ingår även kostnader för semesterlön, sjuklön och andra kostnadsersättningar. Lönekostnaderna har ökat med 17,4 mkr, främst beroende på avtalsenliga löneökningar men också på grund av semesterlöneskuld, ferie- och uppehållslöneskulden till lärare och ej kompenserad övertid. Pensionskostnaderna uppgår till 68,2 mkr, en minskning med 33,4 mkr. Den stora minskningen beror på att 29,5 mkr av årets pensionskostnader redovisas som jämförelsestörande kostnad eftersom medel finns reserverade i eget kapital (se Tillläggsupplysning, reserverat eget kapital, pensioner). Under 2009 slutreglerades avvecklingskostnaderna för Solna-Sundbybergs brandförsvarsförbund och i samband med detta tecknades en pensionsförsäkring hos KPA Pension. Engångskostnaderna för pensionsförsäkringen inklusive löneskatt är 20,5 mkr. Kostnader för avtalsförsäkringar har minskat med 11,2 mkr. Anledningen till den stora minskningen är att premierna för avtalsförsäkringarna AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkringen har sänkts till noll avseende år Sänkningen beror på färre nybeviljade sjukersättningsfall som en effekt av de förändringar som infördes i sjukskrivningsprocessen den 1 juli Personalkostnader, mkr Lönekostnader inkl. arbetsgivaravgifter 850,4 833,0 826,9 800,6 782,2 Pensionskostnader * 68,2 101,6 101,7 69,7 86,6 Pensionsförsäkring brandförsvar 20,5 Personalsociala kostnader** 18,0 19,0 18,2 16,7 12,5 Avtalsförsäkringar 1,8 13,0 15,9 15,6 16,0 Totalt 958,9 966,6 962,7 902,6 897,3 Exkl. omstruktureringskostnader och pensioner som reserverats i eget kapital. * År 2009 har 29,5 mkr av tidigare reserverade pensionskostnader i eget kapital tagits i anspråk. **I de personalsociala kostnaderna ingår kostnader för personalstöd, utbildning, kurser, rehabiliteringsinsatser, företagshälsovård, personalrekrytering samt personalbefrämjande åtgärder. 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport augusti 2009

Delårsrapport augusti 2009 Delårsrapport augusti 2009 2 Innehållsförteckning Ekonomisk analys av delårets utfall... 5 Prognos för helårets ekonomi... 10 Medarbetare... 13 Resultaträkning... 17 Kassaflödesanalys... 18 Balansräkning...

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

DELÅRS- RAPPORT AUGUSTI 2011 1

DELÅRS- RAPPORT AUGUSTI 2011 1 DELÅRSRAPPORT AUGUSTI 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Ekonomisk analys av delårets utfall...4 Prognos för helårets ekonomi...8 Medarbetare... 11 Måluppfyllelse... 13 Verksamhetsanknutna

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2013

Finansiell rapport tertial 1 2013 Tjänsteskrivelse 1(5) Datum 2013-05-15 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2013 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Finansiell rapport tertial 1 2014

Finansiell rapport tertial 1 2014 Tjänsteskrivelse 1 (6) Datum 2014-05-14 Ekonomichef Agneta Sjölund 0410-73 31 38, 0708-817 138 agneta.sjolund@trelleborg.se Kommunstyrelsen Finansiell rapport tertial 1 2014 I kommunens finanspolicy anges

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Akelius Fastigheter AB. Bokslutsrapport januari till mars 2010

Akelius Fastigheter AB. Bokslutsrapport januari till mars 2010 Akelius Fastigheter AB Bokslutsrapport januari till mars 2010 Akelius Fastigheter AB (publ) Org nr 556156-0383 Bokslutsrapport januari till mars 2010 Hyresintäkter uppgick till 618 Mkr (734) Vinster från

Läs mer

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014 1 (6) Kommunledningskontoret 20-11-12 Ekonomiavdelningen Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 20 Inledning Uppföljning av finansiella placeringar är en förenklad Finansrapport. Uppföljning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av bokslut och. Syftet med

Läs mer

2 3 4 5 6 - - - - - - - - 7 Årsredovisning för Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund 845000-2871 Räkenskapsåret 2014 8 Södra Sveriges Sjuksköterskehem i Lund Org.nr 845000-2871 Styrelsen för Södra Sveriges

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Ekonomiskt utfall... 6 Ekonomisk årsprognos... 11 Stadens mål och uppdrag... 14 Kvalitetsarbetet... 29 Tvärsektoriella frågor... 32 Medarbetare... 34 Nämndernas

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007.

Unlimited Travel Group har tillträtt 100 % av aktierna i JB Travel AB den 1 juli 2007. BOKSLUTSKOMMUNIKÉ JULI JUNI 2006/2007 VERKSAMHETSÅRET 2006/2007 UNLIMITED TRAVEL GROUP UTG AB (publ) 1 JULI 30 JUNI 2006-2007 Nettoomsättningen uppgick till 133* (103,8) MSEK, en ökning med 28,4 % EBITA

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014. NORA KOMMUN 2015-03-26 Revisorerna Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning 2014 Kommunrevisorerna i har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer