Sammanställning av remissvar på Operationellt Program för regional konkurrenskraft och sysselsättning, Västsverige

Transkript

1 1(14) Referens Datum Diarienummer Emma Mattson Sammanställning av remissvar på Operationellt Program för regional konkurrenskraft och sysselsättning, Västsverige Remissförfarande Västra Götalandsregionen fick den 9 juni 2006 av regeringen erbjudandet att för Västsverige (Västra Götaland och Halland) samordna framtagandet av ett förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för programperiod Den 1 september sändes ett första utkast, på förslag till det Operationella programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning Västsverige, ut på remiss. Kommunal-/Kommunförbunden i Västra Götalandsregionen sände, enligt Västra Götalandsmodellen, remissen vidare till respektive kommun samt delregionala partnerskap. Remissinstanserna ombads att senast den 22 september återkomma med eventuella synpunkter. Programmet lades även ut på Västra Götalandregionens hemsida där det också erbjöds att lämna synpunkter. 33 yttranden har inkommit från remissinstanserna, vilka i det följande redovisas med en inledning av övergripande synpunkter och därefter utifrån programmets struktur. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln

2 2(14) Remissammanställning Inledning Majoriteten av remissinstanserna är positiva till programförslaget med förbehåll om vissa tillägg och förändringar. Förslaget anses vara väl genomarbetat och väl spegla de riktlinjer som anges i den nationella strategin för konkurrenskraft och sysselsättning. Utkastet ger också en god och balanserad överblick över Västsveriges förutsättningar i den globala ekonomin. Positiva reaktioner framkommer kring att programmet tar fasta på konkreta utvecklingsbehov knutna till regionala förutsättningar och behov med utgångspunkt i regionernas respektive Tillväxtprogram. Insatsområdena mottas också väl då man anser att de kompletterar varandra och skapar en god balans mellan olika prioriterade frågor. Ett antal remissinstanser påtalar behovet av insatser för ett förbättrat transportsystem och av bredbandssatsningar i regionen. Flera instanser pekar också på att ett större fokus behövs när det gäller prioriteringar av bransch och kluster. Den senare frågan har förtydligats och vissa branscher och kluster har getts mer fokus. När det gäller transportsystem och bredbandssatsningar är det mot bakgrund av programmets begränsade resurser - en strategisk prioritering i programmet att lyfta fram de satsningar som mer direkt skapar nya företag och arbetstillfällen. I andra sammanhang görs stora insatser för att förbättra infrastrukturen i regionen. Behoven är stora, inte minst på landsbygden. Insatser bör göras inom ramen för bl a LBU-programmet. Flera remissinstanser lyfter frågan om principerna och resurserna för de särskilda storstadsinsatserna. Enligt bl. a. Kommunförbundet Skaraborg bör storstadsproblematiken tills stor del kunna hanteras inom den del av Mål 2 som finansieras av Europeiska socialfonden. Å andra sidan framhåller Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs Stad att samtliga åtgärder och aktiviteter inom (regionalfonds-)programmet bör kvarstå och ges tillräckliga resurser. I de samråd som har varit med Näringsdepartementet under remisstiden har framgått att strukturfonderna på programnivå endast skall medfinansiera de insatser som faller inom ramen för regelverket i respektive fond. Viss flexibilitet kan tillämpas på projektnivå. En omarbetning med syfte att tydliggöra insatserna inom regionalfonden har därför gjorts. Även i övrigt har i remissvaren många värdefulla synpunkter framkommit, vilka i största möjliga utsträckning har beaktats. I vissa fall blir det frågan om att ta in synpunkterna i ett senare skede; det kan gälla samordning med andra EU-program eller detaljsynpunkter på urvalskriterier och indikatorer som kommer att tas upp i det kommande åtgärdsdokumentet.

3 3(14) B. Analys av Västsveriges förutsättningar för stärkt konkurrenskraft Nutek saknar något om de funktionella regionsambanden och om en ev. regionförstoring. Man antar att detta kommer att tas upp i den aviserade kompletteringen om territoriella förutsättningar. Göteborgs universitet anser att Analysen genomförs på en hög nivå, med de tunga utvecklingsparametrarna i centrum och med stöd i agregerade siffror. I något moment kan de tänka sig en kommentar till det västsvenska universitetssamarbetet och de regionala erfarenheterna såväl för utbildningsnivå inom företag och verksamheter, som för effektivisering av FoU-insatserna regionalt. Lantbrukarnas Riksförbund lyfter fram jord- och skogsaspekten i analysdelen. De menar att det inom det Västsvenska produktionssystemet och då främst hälsa, livsmedel, miljö/energi, upplevelsenäringen även inrymmer aspekter som har sin utgångspunkt i jord- och skogsnäringen. Programförslaget har enligt Coompanion (f.d Kooperativ konsult) en vass analys. De saknar dock hur framväxt av nya företag sker. I detta sammanhang vill Coompanion peka på den betydelse det sociala kapitalet har för antalet företagsetableringar. B.1. Utgångspunkter hållbar utveckling och drivkraft I programutkastet ges en utförlig analys av den regionala utvecklingen men Länsstyrelsen Värmlands län saknar en tydlig diskussion om Västsveriges roll i ett nationellt perspektiv och i Västsveriges storregionala sammanhang. En sådan diskussion skulle öka möjligheterna till samverkan med angränsande programområden i det konkreta genomförandet. Företagarna Västra Götaland konstaterar att förslaget väl speglar verkligheten men att hantverks- och servicesektorns betydelse bör lyftas fram. Därför kan de inte hålla med om slutsatsen att Västsverige i alla delar uppfyller Lissabonstrategin. B.2. Näringsliv, befolkning och arbetsmarknad Sett ur Glesbygdsverkets perspektiv bör de inomregionala skillnaderna lyftas fram tydligare. De anser att programmet har ett alltför storstad/göteborgsfixerat perspektiv. Företagarna Västra Götaland håller med om konstaterandet att nyföretagandet är för lågt men påtalar att man stöder alla insatser som görs för att nyföretagandet skall öka. Framförallt vill de nämna engagemanget i Ung Företagsamhet. Markeringen av innovationssystem och kluster är dock något för uttalad. Västsvenska Turistrådet framhåller att turismen har mycket att bidra med i ett vidare näringsperspektiv. Attraktiva besöksregioner är ofta attraktiva regioner för boende och annan näringsverksamhet.

4 4(14) B.3. Transportsystem och miljö Högskolan i Skövde delar uppfattningen att utveckling av strukturerna bör vara fokus för programmet, bl.a. regionala transportsystemet. Företagarna Västra Götaland anser att vikten av en utbyggd infrastruktur tydligare bör markeras i förslaget. Västsvenska Turistrådet anser att för turismens utveckling är regionförstoring viktig genom utbyggd infrastruktur och förbättrad kollektivtrafik. Ett snabbt växande lågkostnadsflyg med Göteborg som västsvensk bas skapar tillgång till nya marknader. B.4. SWOT-analys I möjlighetens fack finns ökat intresse för innovationsarbete, för kluster- och nätverksarbete, för ökat samarbete etc. Detta bör, enligt Göteborgs universitet, ligga till grund för Regionens planering i nästa programperiod. Negativt är att högskoledimensionen mest förekommer på svaghets-sidan i Swot-analysen. GU frågar sig hur väldokumenterade slutsatserna är om för lite samarbete företag-högskola, lågt nyföretagande samt låg kommersialiseringsgrad i forskning och utveckling. Lantbrukarnas Riksförbund framhåller en styrka i båda länen, den omfattande areal av både åker- och skogsmark som utgör en betydande produktionsresurs, inte minst inom energiområdet. B.5. Erfarenheter från genomförandet av de regionala tillväxtprogrammen Sjuhärads kommunalförbund anser att kopplingen till Vision Västra Götaland och Tillväxtprogrammen är viktig. Mål 2 skall vara ett verktyg för att finansiera delar av Tillväxtprogrammen. Kommunalförbunden bör avsätta resurser för att genomföra projektinitiativ. Göteborgs universitet framhåller samstämmigheten mellan Regionens analys och den analys som Göteborgs universitet internt genomfört. Enligt GU är förutsättningarna goda för utveckling inom gemensamma sektorer. B.6. Framtidsbedömning och slutsatser Nutek saknar något om storstäder (Göteborgsregionen) och tillväxt i analysen. Förslagsvis kan man ta upp att det finns en storstadsdimension på flera av de områden som tidigare berörts i analysen. VINNOVA ifrågasätter om det är realistiskt att anta att de flesta människor skall vara högskoleutbildade inom femton år. Däremot anser VINNOVA att det naturligtvis är viktigt att allt fler kommer att välja en akademisk utbildning och att detta kombinerat med åtgärder för kontinuerligt livslångt lärande säkrar en fortsatt kompetenshöjning i arbetslivet. Göteborgs universitet framhåller att analys och vision utpekar utvecklingen av tjänstesektorn som helt dominerande - men att

5 5(14) klusterbildningarna har en ganska entydig industriprofil. I swot analysen utpekas den svaga samverkan mellan företag och högskola. I slutsatserna borde insatser för att stärka denna samverkan vara tydligare. C.1. Riktlinjer och strategier Tjörns kommun efterlyser en tydligare koppling till de kommunala utvecklingsstrategierna där lokala mål och regionala mål kan integreras. Kommunikationssatsningar behövs mellan storstaden och landsbygdskommunerna samt mellan grannkommuner. Man vill även sätta fokus på näringslivssamverkan över kommungränser, speciellt besöksnäringen. Öckerö kommun önskar att programmet ger kommunen möjlighet att fortsätta det påbörjade arbetet med förbättringar av infrastruktur och utveckling av strategiska områden. Länsstyrelsen Västra Götalands län vill markera att regionförstoring endast är hållbar om pendlingen sker med miljövänliga transportmedel. Länsstyrelsen vill också betona kopplingen mellan regionförstoring och jämställdhet. Lantbrukarnas Riksförbund delar åsikten att viktiga områden är Innovation, entreprenörskap, kompetens och en fortsatt utveckling av infrastrukturen. De biträder även beskrivningen att viktiga utvecklingsområden är upplevelse, livsmedel och energi. Företagarna Västra Götaland noterar med tillfredsställelse att både Region Halland och Västra Götalandsregionen har en gemensam positiv grundsyn på företagande. De anser att förslaget är väl sammanställt och att de skillnader som tidigare funnits i de bägge Regionala tillväxtprogrammen på ett bra sätt arbetats samman. Man konstaterar att förslaget fokuserar på ökad kompetensutveckling och ser det som glädjande att det kommer att finnas ett gränsland till Socialfonden som ger ökade möjligheter till kompetensutveckling. Företagarna upplever dock att fokuseringen på kluster är väl tilltagen. C.2. Strategiska prioriteringar och programmål Kommunförbundet Skaraborg anser att det inte finns skäl att särskilt lyfta fram en hållbar storstadsutveckling utan istället en hållbar utveckling av hela Västra Götaland. Den speciella storstadsproblematiken bör enligt kommunförbundet, till stor del kunna hanteras inom den del av Mål 2- programmet som finansieras via Europeiska Socialfonden. Länsstyrelsen Västra Götalands län föreslår en satsning på ett mindre urval av strategiska näringsbranscher, vilket skulle kunna öka programmets genomslagskraft. Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, ISA anser att Västra Götaland och Halland bör redovisa en gemensam plattform för strategier och prioriteringar.

6 6(14) Vad gäller prioriteringar/prioriterade områden/branscher/kluster anser Nutek att de är för många. Detta trots att Västsverige är ett stort ekonomiskt område. Det borde gå att precisera på ytterligare en nivå. De strategiska prioriteringarna förefaller väl underbyggda utifrån regionala förutsättningar. Ett för stort antal prioriterade områden kan enligt VINNOVA ge fokusproblem. Göteborgs universitet ser att det i programmålet finns grund för samsyn och gemensamt agerande, förutsatt att en akademisk dimension inte faller bort i programmets implementering. Dock riskerar universitetets deltagande i programmet att begränsas om det enda mätbara målet är antalet företag. Det uppsatta kvantitativa programmålet finner Företagarna Västra Götaland realistiskt, med undantag för att antalet företag i FoU-projekt verkar något för stort. Genom att ha ett näringsperspektiv på turismen och vara medveten om vilka sektorer som genererar mest omsättning och skapar arbetstillfällen kan, enligt Västsvenska Turistrådet, sysselsättningsperspektivet sättas in i rätt sammanhang. I en nyligen presenterad studie är en slutsats att turism- och besöksnäringen fyller ytterligare en viktig funktion den som inkörsport på arbetsmarknaden. C.3. Tre horisontella dimensioner som värdegrund Öckerö kommun efterfrågar en tydligare beskrivning vad gäller att särskild hänsyn ska tas till områden med speciella svårigheter öar och övrig glesbygd, områden under omstrukturering och utsatta stadsdelar. Vad gäller att särskilda insatser i skärgården skall kanaliseras genom Landsbygdsprogrammet (LBU) och Fiskeprogrammet, tolkar man att detta avser just särskilda insatser. Öckerö kommun anser även att ett förtydligande måste göras vad gäller de perspektiv dimensionen hållbar utveckling och tillväxt består av. De anser att perspektiven är förödande om samtliga skall utgöra en värdegrund för prövning av insatser och projekt. Fem perspektiv anges som särskilt betydelsefulla för hållbar utveckling och tillväxt. För att perspektiven ska få genomslag är det enligt Länsstyrelsen Hallands län väsentligt att dessa knyts till konkreta mål och indikatorer för möjlighet till uppföljning. Landsbygdsperspektivet ska vara en integrerad del i det regionala utvecklingsarbetet. Göteborgs universitet framhåller en rad exempel där samverkan med universitetet redan är etablerat, t.ex. hälsa som drivkraft, miljödriven näringslivsutveckling, särskilda storstadsprogram, regional utveckling sammanhållningspolitik, integration i förort, kustkulturen och de marina näringarna samt internationellt samarbete

7 7(14) Högskolan Borås noterar att satsningarna på internationalisering bör vara en del av den vardagliga verksamheten och ingå som ett perspektiv på hela programmet. Kompetens i olika grupper måste användas. Högskolan Skövde delar uppfattningen att de angivna dimensionerna är de som bör prioriteras högst. Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, ISA efterlyser en starkare och mer offensiv internationell orientering samt resonemang om betydelsen av utländska investeringar. De horisontella dimensionerna ställer sig Företagarna Västra Götaland bakom, inte minst den territoriella dimensionen och det internationella samarbetet. De ser positivt på att storstadspolitiken, vilken tidigare bortsett från näringslivets deltagande, nu inkluderar sektorn. Landsbygden och öarna bör ges möjlighet till stöd inom ramen för förslaget. Coompanion föreslår att man inom hållbar utveckling och tillväxt arbetar för ett socialt ansvarstagande och hållbar turism i enlighet med deklarationen om responsible tourism. De pekar på möjligheten att arbeta mer aktivt med företagens sociala ansvar, även om det är mer tillämpligt inom socialfonden. De anser också att internationellt samarbete berör flera relevanta samarbeten än de som nämns i programmet. West Sweden ser det som positivt att flera relevanta nätverk uppmärksammas i programutkastet. WS själva har utvecklat en väl fungerande arbetsprocess där de stödjer projektinitiativtagare. The European Regions Research and Innovation Network (ERRIN) menar att för att lyckas i Europasammanhang krävs en väl genomtänkt och långsiktig strategi för att finna de nätverk samt de Europeiska regioner som har liknande fokusområden som Västsverige. Som offentlig myndighet skall man även kunna erbjuda organisationer stöd i framtagandet av strategier och handlingsplaner för deras Europa samarbete. Länsbygderådet Sjuhärad påtalar vikten av att i programmet ha ett brett synsätt utan förutfattade framgångsscenarion och framtidsbranscher. D. Insatsområden och samordning med andra EU-program Fyrbodals Kommunalförbund konstaterar att insatsområdena Entreprenörskap, Innovativt företagande, Tillväxtområden stämmer väl med den Programförklaring som godkänts av Fyrbodals direktion. Detta möjliggör goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. Sjuhärads Kommunalförbund anser att gränssnittet mellan de olika insatsområdena bör diskuteras. Exempelvis bör verksamheterna inom Espira Tillväxtcenter med inkubator, nyföretagarrådgivning mm kunna utvecklas inom samma insatsområde. Detta är inte möjligt enligt programförslaget. Kommunförbundet Skaraborg anser att ett förtydligande bör göras för att ytterligare synliggöra kopplingen mellan analysen och insatsområdena. Som

8 8(14) exempel nämns behovet av ett modernare och mer utvecklat transportsystem, vikten av en ökad tillväxt i tjänstesektorn och den sociala ekonomins betydelse som tillväxt- och utvecklingsfaktor Öckerö kommun önskar ett förtydligande över vad som är stödbart inom de olika insatsområdena. De anser även att listan på stödmottagare är alldeles för omfattande. Kommunen betonar den lokala kompetensen vad gäller prioriteringar och genomförande. Enligt Länsstyrelsen Västra Götalands län beskriver programmets analys och strategiska inriktning jämställdhetsaspekter på ett bra och medvetet sätt, dock inte lika tydligt i beskrivningen av insatsområden. Länsstyrelsen Hallands län anser att respektive insatsområde kan fokuseras mer. Utvecklingsfasen är väl tillgodosedd, dock saknas formuleringar kring genomföranden. Post och Telestyrelsen anser att man i programmet bör lyfta fram tillgänglighet i allmänhet och en fullföljd bredbandsutbyggnad som ett särskilt insatsområde. Enligt VINNOVA bör under kriterier för urval inom insatsområdet läggas till skrivningar om kunskapsförsörjning genom forskning och lärande för att trygga långsiktigheten i tillväxten. Göteborgs universitet anser att insatsområdena i programmet stämmer väl överens med utvecklingskoncept och planering i universitetets innovationsarbete. Inom samtliga insatsområden finns goda möjligheter till samverkan och projektutveckling med universitet. Högskolan Skövde har uppfattningen att tre av insatsområdena är direkt fokuserade mot att dra bättre nytta av och utveckla själva strukturerna för kvalificerad forskning och utbildning. 1. Entreprenörskap Ale kommun vill betona vikten av internationella nätverk. Målet för programmet är att stärka Västsveriges konkurrenskraft i hård konkurrens med andra regioner. Andra regioner ska dock även ses som partners i gemensam samverkan. Framtidens entreprenörer kommer att vara starkt beroende av internationella kontakter och lärande över nationsgränser. Värdet av en tydligare och bättre samlad rådgivning för nyföretagare bör enligt Länsstyrelsen Hallands län lyftas fram bättre inom insatsområdet. Nutek anser att det inte framgår vad det är man konkret ska göra inom entreprenörskap. Indikatorer och målsättning ligger på en alltför agregerad nivå. Utnyttjande av resurser som finns i Socialfonden för att utveckla lärandeprocesser som är kopplade till regionens fokusområden är enligt VINNOVA en viktig åtgärd för att skapa en kunskapsbaserad ekonomi.

9 9(14) Förutom djupare kunnande om produkter och processer bör det t.ex. finnas utrymme för entreprenöriellt lärande i företag. Chalmers tekniska högskola anser att en ökad utveckling och inkludering av entreprenöriella individer i innovationssystem exempelvis genom högskolors entreprenörutbildning är väsentlig för att ge kvinnor och invandrare hävstänger. Starkare innovationssystem som erbjuder rimliga utvecklingsvillkor för entreprenörer är viktigt. Vidare anser Chalmers att universitet och högskolor skall stå med som en av de huvudsakliga stödmottagarna när det gäller insatsområdet entreprenörskap. Högskolan Skövde delar uppfattningen att entreprenörskap är ett viktigt insatsområde för att stimulera de tidiga faserna i innovationsprocessen. Under rubriken Ökat idéflöde bör dock framhållas den potential för ökat idéflöde som finns vid övriga akademier i regionen. För att öka idéflödet och kommersialisera forskningsresultaten finns behov av att inrätta Holdingbolag. Företagarna Västra Götaland pekar på att en ökad överföring av forskningsresultat till små och medelstora företag är väl så viktigt som att studenten/forskaren startar ett eget företag. Större fokus bör läggas på lärlingsutbildningar. Coompanion anser att effektiviteten i akademiska entreprenörsutbildningar bör prövas gentemot att stimulera ett entreprenöriellt klimat. De välkomnar ett ökat samarbete mellan nyföretagarrådgivarna utifrån ett kundperspektiv. Vidare framhåller Coompanion att man i samtliga insatsområden bör höja kvoten av personer som startat företag med utländsk bakgrund till 33%. Programmets primära uppgift bör enligt Länsbygderådet Sjuhärad vara att verka för att kreativiteten och den entreprenöriella kraften stimuleras, i hela det geografiska området. Länsbygderådet skulle gärna se att insatserna omfattar större grupper. Vidare upplever de att programmet i dess nuvarande form stödjer en rådande utbildningsstruktur. Kvalificerad Yrkesutbildning (KY), Yrkeshögskola, Folkhögskola är några exempel på utbildningsformer vilka kan ses som intressanta inte minst genom en stark näringslivskoppling. 2. Innovativt företagande Chalmers tekniska högskola anser att resurser för redan etablerade inkubatorer i ökad utsträckning behöver kanaliseras genom högskolan och dessa centra, för att garantera ökat samspel mellan forskning, utbildning och nyttiggörande både i etablerade och nya företag. Regionens högskolor har varit viktiga för utvecklingen av inkubatorsystem, såddfinansiering och kluster. Därför menar Chalmers att målgruppen för detta insatsområde bör vara dels högskolor och institut och dels nya och etablerade innovativa SMF i alla branscher. Göteborgs universitet ser möjliga områden för samverkansprojekt för innovativt företagande. Dessa är: Inkubatorsystem, mindre företags innovationsförmåga, produktutveckling och design, samverkan högskolor - institut, deltagande i nätverk för kapitalförsörjning.

10 10(14) Högskolan Skövde ställer sig bakom de föreslagna åtgärderna inom insatsområdet. Det är av stor vikt att även utveckla strukturer och processer i senare delar av innovationsprocessen. Vestra Partnerinvest önskar att få göra en komplettering, på sidan 34: "Här i Västsverige har detta skett genom etableringen av AB Vestra Partnerinvest. Bolaget arbetar tillsammans med privata investerare och förfogar över en regional partnerskapsfond på ca 50 Mkr. Verksamheten har på kort tid visat att behovet av ägarkapital i regionen är stort. Dessutom har samspelet mellan privata investerare och det offentliga kapitalet i form av strukturfondsmedel framträtt som effektivt och ändamålsenligt. " Euro Info Center framhåller vikten av att öka ett internationellt utbyte och på så sätt stärka konkurrenskraften för västsvenska små och medelstora företag. De föreslår aktiviteter som information och rådgivning i EUrelaterade frågor och marknadsaktiviteter som t.ex. affärspartnersökning och match-making evenemang. 3. Tillväxtområden Insatsområdet bör enligt Länsstyrelsen Hallands län för tydligheten skull byta namn. Strategisk tillväxt är ett förslag. Enligt Länsstyrelsen Värmlands län blir arbetet med att utveckla kluster och innovationssystem allt mindre regionalt avgränsade. Därför förespråkar länsstyrelsen en utvidgning av storregionala sammanhang för utveckling av Sveriges nyckelbranscher. Fiskeriverket framhåller att fiskerinäringen, d.v.s. yrkesfiske, vattenbruk och fiskeberedningsindustrin bör ingå i målgruppen för de åtgärder som ska prioriteras inom tillväxtområdet marina sektorn. VINNOVA framhåller vikten av att en större andel av strukturfonderna används till FoU. Västra Götalands program Mål 2 Västsverige svarar väl upp till de nya ambitionerna, men samtidigt är det viktigt att den FoU som genomförs kvalitetsgranskas. Chalmers tekniska högskola framhåller att den etablerade handeln som Göteborg bedriver med omvärlden samt utländska studenter som återvänt hem, kan bidra till ökad tillväxt på utländska marknader för nystartade företag. Vad gäller de kluster som nämns i programförslaget finns anledning att lyfta fram fordonsindustrin. Chalmers anser även att den marina sektorn och logistikområdet bör lyftas fram. Göteborgs hamn bidrar här starkt till att regionen utgör en attraktiv lokalisering för all sorts logistikverksamhet. Även biovetenskap bör enligt Chalmers vara ett av de kluster programmet tar upp. Högskolor och universitet bör vara en av de huvudsakliga stödmottagarna av medel inom detta insatsområde.

11 11(14) Högskolan Borås ser mycket positivt på den samverkan mellan näringsliv, akademin och offentligheten som framhålls i programförslaget. Bildande av partnerskap och arenor behöver enligt högskolan stimulans- och metodstöd. Högskolan Skövde är positiv till att programmet är profilerat mot ett fåtal tillväxtområden. De vill dock framhålla att definitionen av Upplevelsenäring förutom turism, kultur och media även bör innehålla dataspel och upplevelsebaserat lärande. Ett triple helix perspektiv förtätar regionen genom att aktörer samarbetar och samutnyttjar sina egna resurser, vilket medför att naturliga kluster utvecklas. Företagarna Västra Götaland anser att resultatindikatorerna är för många och dessutom för svåra att mäta. Coompanion anser att man bör arbeta med de mindre företagen inom upplevelsesektorn som ofta har konstnärliga eller sociala drivkrafter. 4. Särskilda storstadsinsatser Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs Stad betonar att programmets storstadsinsatser bör kvarstå med samtliga åtgärder och aktiviteter samt att insatsområdet ges tillräckliga resurser för att kunna genomföras med tillfredsställande resultat och effekter. Insatsområdet bör enligt Länsstyrelsen Hallands län enbart benämnas som Storstadsinsatser. Enlig Nutek reduceras området till att gälla integrationsfrågor, framför allt i särskilt utsatta stadsdelar. Chalmers tekniska högskola framhåller projektet HeadStart, vilket visar att integration och tillväxtperspektiv kan gå hand i hand. Projektet innebär att studenter på Chalmers har påbörjat en långsiktig satsning i Göteborgs mest etniskt och socialt segregerade förorter genom att erbjuda extra matematikundervisning till elever på högstadiet och gymnasiet. Högskolan Skövde instämmer att det är viktigt att utveckla Göteborg som motor för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, men saknar åtgärder som stöttar regioner utanför Göteborg att dra nytta av Göteborgs utveckling. Arbetet inom insatsområdet bör enligt Coompanion främst ske inom partnerskap av den typ som funnits i Equal och LEADER. Länsbygderådet Sjuhärad ser stor tillämplighet både vad gäller problemformulering och insatser som aviseras för storstadsområden även för utsatta områden på landsbygden. De beklagar att helhetsgreppet kring en attraktiv livsmiljö inte används på fler geografiska områden. D.2. Samordning med andra EU-program Göteborgsregionens kommunalförbund nämner det nya programmet för livslångt lärande som hanteras av Internationella Programkontoret för utbildningsområdet.

12 12(14) Sjuhärads kommunalförbund efterlyser en organisationsskiss över de olika EU-programmen och hur de kan kopplas till varandra. Västra Götalandsregionen bör verka för att de olika EU-programmen får en gemensam struktur så att samverkande insatser kan bli effektiva. Region Skåne välkomnar ett utökat samarbete med Mål 2 Västsverige för utbyte av idéer och gjorda erfarenheter. De framhåller även nya samarbetsmöjligheter mellan regionerna i och med det kommande Mål 3- programmet för Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Med erfarenheter från samarbetet kring Mål 2 Västra som utgångspunkt trycker Region Värmland på betydelsen av ett fortsatt regionalt samarbete mellan Värmland och Västra Götaland, för att större väl fungerande arbetsmarknadsregioner skall kunna utvecklas. Det gäller också verksamheter inom kommunikation, upplevelseindustrin, klusterutveckling, innovationer, kommunala samarbetet mm. De framhåller att betydelsen av samarbetet tydligt måste framgå av respektive mål 2-program. Länsstyrelsen Västra Götaland påtalar viken av ett samarbete med andra former av utvecklingsinsatser med inriktning på länets landsbygdsområden och mindre tätorter, detta för att ge en god balans i alla delar av länet. LBUprogrammet är ett sådant exempel. Fiskeriverkets förhoppning är att den nya programperioden ska erbjuda möjligheter till ökad sektorsamverkan mellan LBU och EFF. Glesbygdeverket anser att samarbetet med de övriga programmen bör beskrivas och betonas. Viktigt är att samordningen mellan LBUprogrammet och fiskeriprogrammet fungerar bra. Jordbruksverket efterlyser en tydligare koppling till LBU. Ytterligare precisering bör göras vad gäller gränslinjerna i nära samverkan med länsstyrelserna i respektive län. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det viktigt att insatserna i de olika programmen förstärker varandra. Ingen företagarkategori bör exkluderas. Företagarna Västra Götaland hoppas att regionala beslutsorgan för LBUprogrammet och för Fiskefonden kommer att förläggas inom vår region, liksom en del av sekretariaten för nya Mål 3. De framhåller två argument: samordningsvinsterna och enkelheten för projektanordnare. Synergier med CIP och FP7 ser Företagarna som mycket positivt. Coompanion saknar koppling till socialfondsprogrammet. En analys av innevarande program skulle kunna medföra att man stödjer utvecklingen över programgränserna. Programmets generella inriktning om utveckling i samverkan med angränsande regioner stämmer väl överens med Västsvenska Turistrådets syn. En fördjupad samverkan avseende affärsutveckling med t.ex. Värmland och Östergötland skulle kunna bidra till ett mer kommersiellt nyttjande av de investeringar som gjorts med bl.a. EU-medel.

13 13(14) West Sweden ser det som glädjande att det internationella/interregionala samarbetet i form av samverkan och samarbetsprojekt med andra regioner i Europa/EU uttalat prioriteras i programutkastet. West Sweden välkomnar att Mål 2 programmet och övriga gemenskapsprogram ska stödja varandra. The European Regions Research and Innovation Network framhåller att det inom FP6 testades ett nytt delprogram, Regions of Knowledge, som kommer att integreras i FP7 som ett eget delprogram. Här finns möjligheter för regionen att delta i projekt som bl. a gynnar klusterutveckling. Länsbygderådet Sjuhärad ser en potentiell fara i att landsbygdens utveckling tappas mellan stolarna, i det fall utbyte och samverkan fungerar mindre bra. E. Genomförande Sjuhärads kommunalförbund anser att inriktningen bör vara en prioritering av stora projekt där t ex kommunalförbunden kan vara projektägare/projektadministratör och företag, högskola, nyföretagarorganisationer etc genomförare. Lantbrukarnas Riksförbund värdesätter en enkel administrativ hantering av insatser. De vill även bli företrädda i ett kommande partnerskap. Det är även viktigt med delregionala partnerskap. Coompanion anser att ramprogram/storprojekt bör vara möjliga och ägas av näringsliv/social ekonomi. Beredningsgrupper med representanter från partnerskap bör kunna vara möjliga att inrätta som ett stöd till förvaltningsmyndigheten. West Sweden framhåller att de finns som stödfunktion och resurs vid projektutveckling inom EU:s samtliga program. F. Finansiering Kommunförbundet Skaraborg påtalar avsaknaden av en budget som visar fördelningen mellan de olika insatsområdena, en tydligare beskrivning av hur själva genomförandet kommer att gå till samt osäkerheten kring finansiella resurser och inriktningar i övriga program gör det svårt att ge ett fullständigt remissvar. Kommunförbundet ser det som viktigt att olika program samordnas.

14 14(14) Remissinstanser Följande remissinstanser har inkommit med yttrande: Fyrbodals kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Kommunförbundet Skaraborg Ale kommun Göteborgs Stad Tjörns kommun Öckerö kommun Region Skåne Region Värmland Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Värmlands län Fiskeriverket Glesbygdsverket Jordbruksverket Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, ISA Nutek Post och Telestyrelsen VINNOVA Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan Borås Högskolan Skövde Lantbrukarnas Riksförbund Företagarna Västra Götaland Coompanion (f.d. Kooperativ Utveckling) Vestra Partnerinvest Västsvenska Turistrådet West Sweden The European Regions Research and Innovation Network Euro Info Center Länsbygderådet Sjuhärad