Sammanställning av remissvar på Operationellt Program för regional konkurrenskraft och sysselsättning, Västsverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av remissvar på Operationellt Program för regional konkurrenskraft och sysselsättning, Västsverige 2007-2013"

Transkript

1 1(14) Referens Datum Diarienummer Emma Mattson Sammanställning av remissvar på Operationellt Program för regional konkurrenskraft och sysselsättning, Västsverige Remissförfarande Västra Götalandsregionen fick den 9 juni 2006 av regeringen erbjudandet att för Västsverige (Västra Götaland och Halland) samordna framtagandet av ett förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för programperiod Den 1 september sändes ett första utkast, på förslag till det Operationella programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning Västsverige, ut på remiss. Kommunal-/Kommunförbunden i Västra Götalandsregionen sände, enligt Västra Götalandsmodellen, remissen vidare till respektive kommun samt delregionala partnerskap. Remissinstanserna ombads att senast den 22 september återkomma med eventuella synpunkter. Programmet lades även ut på Västra Götalandregionens hemsida där det också erbjöds att lämna synpunkter. 33 yttranden har inkommit från remissinstanserna, vilka i det följande redovisas med en inledning av övergripande synpunkter och därefter utifrån programmets struktur. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln

2 2(14) Remissammanställning Inledning Majoriteten av remissinstanserna är positiva till programförslaget med förbehåll om vissa tillägg och förändringar. Förslaget anses vara väl genomarbetat och väl spegla de riktlinjer som anges i den nationella strategin för konkurrenskraft och sysselsättning. Utkastet ger också en god och balanserad överblick över Västsveriges förutsättningar i den globala ekonomin. Positiva reaktioner framkommer kring att programmet tar fasta på konkreta utvecklingsbehov knutna till regionala förutsättningar och behov med utgångspunkt i regionernas respektive Tillväxtprogram. Insatsområdena mottas också väl då man anser att de kompletterar varandra och skapar en god balans mellan olika prioriterade frågor. Ett antal remissinstanser påtalar behovet av insatser för ett förbättrat transportsystem och av bredbandssatsningar i regionen. Flera instanser pekar också på att ett större fokus behövs när det gäller prioriteringar av bransch och kluster. Den senare frågan har förtydligats och vissa branscher och kluster har getts mer fokus. När det gäller transportsystem och bredbandssatsningar är det mot bakgrund av programmets begränsade resurser - en strategisk prioritering i programmet att lyfta fram de satsningar som mer direkt skapar nya företag och arbetstillfällen. I andra sammanhang görs stora insatser för att förbättra infrastrukturen i regionen. Behoven är stora, inte minst på landsbygden. Insatser bör göras inom ramen för bl a LBU-programmet. Flera remissinstanser lyfter frågan om principerna och resurserna för de särskilda storstadsinsatserna. Enligt bl. a. Kommunförbundet Skaraborg bör storstadsproblematiken tills stor del kunna hanteras inom den del av Mål 2 som finansieras av Europeiska socialfonden. Å andra sidan framhåller Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs Stad att samtliga åtgärder och aktiviteter inom (regionalfonds-)programmet bör kvarstå och ges tillräckliga resurser. I de samråd som har varit med Näringsdepartementet under remisstiden har framgått att strukturfonderna på programnivå endast skall medfinansiera de insatser som faller inom ramen för regelverket i respektive fond. Viss flexibilitet kan tillämpas på projektnivå. En omarbetning med syfte att tydliggöra insatserna inom regionalfonden har därför gjorts. Även i övrigt har i remissvaren många värdefulla synpunkter framkommit, vilka i största möjliga utsträckning har beaktats. I vissa fall blir det frågan om att ta in synpunkterna i ett senare skede; det kan gälla samordning med andra EU-program eller detaljsynpunkter på urvalskriterier och indikatorer som kommer att tas upp i det kommande åtgärdsdokumentet.

3 3(14) B. Analys av Västsveriges förutsättningar för stärkt konkurrenskraft Nutek saknar något om de funktionella regionsambanden och om en ev. regionförstoring. Man antar att detta kommer att tas upp i den aviserade kompletteringen om territoriella förutsättningar. Göteborgs universitet anser att Analysen genomförs på en hög nivå, med de tunga utvecklingsparametrarna i centrum och med stöd i agregerade siffror. I något moment kan de tänka sig en kommentar till det västsvenska universitetssamarbetet och de regionala erfarenheterna såväl för utbildningsnivå inom företag och verksamheter, som för effektivisering av FoU-insatserna regionalt. Lantbrukarnas Riksförbund lyfter fram jord- och skogsaspekten i analysdelen. De menar att det inom det Västsvenska produktionssystemet och då främst hälsa, livsmedel, miljö/energi, upplevelsenäringen även inrymmer aspekter som har sin utgångspunkt i jord- och skogsnäringen. Programförslaget har enligt Coompanion (f.d Kooperativ konsult) en vass analys. De saknar dock hur framväxt av nya företag sker. I detta sammanhang vill Coompanion peka på den betydelse det sociala kapitalet har för antalet företagsetableringar. B.1. Utgångspunkter hållbar utveckling och drivkraft I programutkastet ges en utförlig analys av den regionala utvecklingen men Länsstyrelsen Värmlands län saknar en tydlig diskussion om Västsveriges roll i ett nationellt perspektiv och i Västsveriges storregionala sammanhang. En sådan diskussion skulle öka möjligheterna till samverkan med angränsande programområden i det konkreta genomförandet. Företagarna Västra Götaland konstaterar att förslaget väl speglar verkligheten men att hantverks- och servicesektorns betydelse bör lyftas fram. Därför kan de inte hålla med om slutsatsen att Västsverige i alla delar uppfyller Lissabonstrategin. B.2. Näringsliv, befolkning och arbetsmarknad Sett ur Glesbygdsverkets perspektiv bör de inomregionala skillnaderna lyftas fram tydligare. De anser att programmet har ett alltför storstad/göteborgsfixerat perspektiv. Företagarna Västra Götaland håller med om konstaterandet att nyföretagandet är för lågt men påtalar att man stöder alla insatser som görs för att nyföretagandet skall öka. Framförallt vill de nämna engagemanget i Ung Företagsamhet. Markeringen av innovationssystem och kluster är dock något för uttalad. Västsvenska Turistrådet framhåller att turismen har mycket att bidra med i ett vidare näringsperspektiv. Attraktiva besöksregioner är ofta attraktiva regioner för boende och annan näringsverksamhet.

4 4(14) B.3. Transportsystem och miljö Högskolan i Skövde delar uppfattningen att utveckling av strukturerna bör vara fokus för programmet, bl.a. regionala transportsystemet. Företagarna Västra Götaland anser att vikten av en utbyggd infrastruktur tydligare bör markeras i förslaget. Västsvenska Turistrådet anser att för turismens utveckling är regionförstoring viktig genom utbyggd infrastruktur och förbättrad kollektivtrafik. Ett snabbt växande lågkostnadsflyg med Göteborg som västsvensk bas skapar tillgång till nya marknader. B.4. SWOT-analys I möjlighetens fack finns ökat intresse för innovationsarbete, för kluster- och nätverksarbete, för ökat samarbete etc. Detta bör, enligt Göteborgs universitet, ligga till grund för Regionens planering i nästa programperiod. Negativt är att högskoledimensionen mest förekommer på svaghets-sidan i Swot-analysen. GU frågar sig hur väldokumenterade slutsatserna är om för lite samarbete företag-högskola, lågt nyföretagande samt låg kommersialiseringsgrad i forskning och utveckling. Lantbrukarnas Riksförbund framhåller en styrka i båda länen, den omfattande areal av både åker- och skogsmark som utgör en betydande produktionsresurs, inte minst inom energiområdet. B.5. Erfarenheter från genomförandet av de regionala tillväxtprogrammen Sjuhärads kommunalförbund anser att kopplingen till Vision Västra Götaland och Tillväxtprogrammen är viktig. Mål 2 skall vara ett verktyg för att finansiera delar av Tillväxtprogrammen. Kommunalförbunden bör avsätta resurser för att genomföra projektinitiativ. Göteborgs universitet framhåller samstämmigheten mellan Regionens analys och den analys som Göteborgs universitet internt genomfört. Enligt GU är förutsättningarna goda för utveckling inom gemensamma sektorer. B.6. Framtidsbedömning och slutsatser Nutek saknar något om storstäder (Göteborgsregionen) och tillväxt i analysen. Förslagsvis kan man ta upp att det finns en storstadsdimension på flera av de områden som tidigare berörts i analysen. VINNOVA ifrågasätter om det är realistiskt att anta att de flesta människor skall vara högskoleutbildade inom femton år. Däremot anser VINNOVA att det naturligtvis är viktigt att allt fler kommer att välja en akademisk utbildning och att detta kombinerat med åtgärder för kontinuerligt livslångt lärande säkrar en fortsatt kompetenshöjning i arbetslivet. Göteborgs universitet framhåller att analys och vision utpekar utvecklingen av tjänstesektorn som helt dominerande - men att

5 5(14) klusterbildningarna har en ganska entydig industriprofil. I swot analysen utpekas den svaga samverkan mellan företag och högskola. I slutsatserna borde insatser för att stärka denna samverkan vara tydligare. C.1. Riktlinjer och strategier Tjörns kommun efterlyser en tydligare koppling till de kommunala utvecklingsstrategierna där lokala mål och regionala mål kan integreras. Kommunikationssatsningar behövs mellan storstaden och landsbygdskommunerna samt mellan grannkommuner. Man vill även sätta fokus på näringslivssamverkan över kommungränser, speciellt besöksnäringen. Öckerö kommun önskar att programmet ger kommunen möjlighet att fortsätta det påbörjade arbetet med förbättringar av infrastruktur och utveckling av strategiska områden. Länsstyrelsen Västra Götalands län vill markera att regionförstoring endast är hållbar om pendlingen sker med miljövänliga transportmedel. Länsstyrelsen vill också betona kopplingen mellan regionförstoring och jämställdhet. Lantbrukarnas Riksförbund delar åsikten att viktiga områden är Innovation, entreprenörskap, kompetens och en fortsatt utveckling av infrastrukturen. De biträder även beskrivningen att viktiga utvecklingsområden är upplevelse, livsmedel och energi. Företagarna Västra Götaland noterar med tillfredsställelse att både Region Halland och Västra Götalandsregionen har en gemensam positiv grundsyn på företagande. De anser att förslaget är väl sammanställt och att de skillnader som tidigare funnits i de bägge Regionala tillväxtprogrammen på ett bra sätt arbetats samman. Man konstaterar att förslaget fokuserar på ökad kompetensutveckling och ser det som glädjande att det kommer att finnas ett gränsland till Socialfonden som ger ökade möjligheter till kompetensutveckling. Företagarna upplever dock att fokuseringen på kluster är väl tilltagen. C.2. Strategiska prioriteringar och programmål Kommunförbundet Skaraborg anser att det inte finns skäl att särskilt lyfta fram en hållbar storstadsutveckling utan istället en hållbar utveckling av hela Västra Götaland. Den speciella storstadsproblematiken bör enligt kommunförbundet, till stor del kunna hanteras inom den del av Mål 2- programmet som finansieras via Europeiska Socialfonden. Länsstyrelsen Västra Götalands län föreslår en satsning på ett mindre urval av strategiska näringsbranscher, vilket skulle kunna öka programmets genomslagskraft. Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, ISA anser att Västra Götaland och Halland bör redovisa en gemensam plattform för strategier och prioriteringar.

6 6(14) Vad gäller prioriteringar/prioriterade områden/branscher/kluster anser Nutek att de är för många. Detta trots att Västsverige är ett stort ekonomiskt område. Det borde gå att precisera på ytterligare en nivå. De strategiska prioriteringarna förefaller väl underbyggda utifrån regionala förutsättningar. Ett för stort antal prioriterade områden kan enligt VINNOVA ge fokusproblem. Göteborgs universitet ser att det i programmålet finns grund för samsyn och gemensamt agerande, förutsatt att en akademisk dimension inte faller bort i programmets implementering. Dock riskerar universitetets deltagande i programmet att begränsas om det enda mätbara målet är antalet företag. Det uppsatta kvantitativa programmålet finner Företagarna Västra Götaland realistiskt, med undantag för att antalet företag i FoU-projekt verkar något för stort. Genom att ha ett näringsperspektiv på turismen och vara medveten om vilka sektorer som genererar mest omsättning och skapar arbetstillfällen kan, enligt Västsvenska Turistrådet, sysselsättningsperspektivet sättas in i rätt sammanhang. I en nyligen presenterad studie är en slutsats att turism- och besöksnäringen fyller ytterligare en viktig funktion den som inkörsport på arbetsmarknaden. C.3. Tre horisontella dimensioner som värdegrund Öckerö kommun efterfrågar en tydligare beskrivning vad gäller att särskild hänsyn ska tas till områden med speciella svårigheter öar och övrig glesbygd, områden under omstrukturering och utsatta stadsdelar. Vad gäller att särskilda insatser i skärgården skall kanaliseras genom Landsbygdsprogrammet (LBU) och Fiskeprogrammet, tolkar man att detta avser just särskilda insatser. Öckerö kommun anser även att ett förtydligande måste göras vad gäller de perspektiv dimensionen hållbar utveckling och tillväxt består av. De anser att perspektiven är förödande om samtliga skall utgöra en värdegrund för prövning av insatser och projekt. Fem perspektiv anges som särskilt betydelsefulla för hållbar utveckling och tillväxt. För att perspektiven ska få genomslag är det enligt Länsstyrelsen Hallands län väsentligt att dessa knyts till konkreta mål och indikatorer för möjlighet till uppföljning. Landsbygdsperspektivet ska vara en integrerad del i det regionala utvecklingsarbetet. Göteborgs universitet framhåller en rad exempel där samverkan med universitetet redan är etablerat, t.ex. hälsa som drivkraft, miljödriven näringslivsutveckling, särskilda storstadsprogram, regional utveckling sammanhållningspolitik, integration i förort, kustkulturen och de marina näringarna samt internationellt samarbete

7 7(14) Högskolan Borås noterar att satsningarna på internationalisering bör vara en del av den vardagliga verksamheten och ingå som ett perspektiv på hela programmet. Kompetens i olika grupper måste användas. Högskolan Skövde delar uppfattningen att de angivna dimensionerna är de som bör prioriteras högst. Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, ISA efterlyser en starkare och mer offensiv internationell orientering samt resonemang om betydelsen av utländska investeringar. De horisontella dimensionerna ställer sig Företagarna Västra Götaland bakom, inte minst den territoriella dimensionen och det internationella samarbetet. De ser positivt på att storstadspolitiken, vilken tidigare bortsett från näringslivets deltagande, nu inkluderar sektorn. Landsbygden och öarna bör ges möjlighet till stöd inom ramen för förslaget. Coompanion föreslår att man inom hållbar utveckling och tillväxt arbetar för ett socialt ansvarstagande och hållbar turism i enlighet med deklarationen om responsible tourism. De pekar på möjligheten att arbeta mer aktivt med företagens sociala ansvar, även om det är mer tillämpligt inom socialfonden. De anser också att internationellt samarbete berör flera relevanta samarbeten än de som nämns i programmet. West Sweden ser det som positivt att flera relevanta nätverk uppmärksammas i programutkastet. WS själva har utvecklat en väl fungerande arbetsprocess där de stödjer projektinitiativtagare. The European Regions Research and Innovation Network (ERRIN) menar att för att lyckas i Europasammanhang krävs en väl genomtänkt och långsiktig strategi för att finna de nätverk samt de Europeiska regioner som har liknande fokusområden som Västsverige. Som offentlig myndighet skall man även kunna erbjuda organisationer stöd i framtagandet av strategier och handlingsplaner för deras Europa samarbete. Länsbygderådet Sjuhärad påtalar vikten av att i programmet ha ett brett synsätt utan förutfattade framgångsscenarion och framtidsbranscher. D. Insatsområden och samordning med andra EU-program Fyrbodals Kommunalförbund konstaterar att insatsområdena Entreprenörskap, Innovativt företagande, Tillväxtområden stämmer väl med den Programförklaring som godkänts av Fyrbodals direktion. Detta möjliggör goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. Sjuhärads Kommunalförbund anser att gränssnittet mellan de olika insatsområdena bör diskuteras. Exempelvis bör verksamheterna inom Espira Tillväxtcenter med inkubator, nyföretagarrådgivning mm kunna utvecklas inom samma insatsområde. Detta är inte möjligt enligt programförslaget. Kommunförbundet Skaraborg anser att ett förtydligande bör göras för att ytterligare synliggöra kopplingen mellan analysen och insatsområdena. Som

8 8(14) exempel nämns behovet av ett modernare och mer utvecklat transportsystem, vikten av en ökad tillväxt i tjänstesektorn och den sociala ekonomins betydelse som tillväxt- och utvecklingsfaktor Öckerö kommun önskar ett förtydligande över vad som är stödbart inom de olika insatsområdena. De anser även att listan på stödmottagare är alldeles för omfattande. Kommunen betonar den lokala kompetensen vad gäller prioriteringar och genomförande. Enligt Länsstyrelsen Västra Götalands län beskriver programmets analys och strategiska inriktning jämställdhetsaspekter på ett bra och medvetet sätt, dock inte lika tydligt i beskrivningen av insatsområden. Länsstyrelsen Hallands län anser att respektive insatsområde kan fokuseras mer. Utvecklingsfasen är väl tillgodosedd, dock saknas formuleringar kring genomföranden. Post och Telestyrelsen anser att man i programmet bör lyfta fram tillgänglighet i allmänhet och en fullföljd bredbandsutbyggnad som ett särskilt insatsområde. Enligt VINNOVA bör under kriterier för urval inom insatsområdet läggas till skrivningar om kunskapsförsörjning genom forskning och lärande för att trygga långsiktigheten i tillväxten. Göteborgs universitet anser att insatsområdena i programmet stämmer väl överens med utvecklingskoncept och planering i universitetets innovationsarbete. Inom samtliga insatsområden finns goda möjligheter till samverkan och projektutveckling med universitet. Högskolan Skövde har uppfattningen att tre av insatsområdena är direkt fokuserade mot att dra bättre nytta av och utveckla själva strukturerna för kvalificerad forskning och utbildning. 1. Entreprenörskap Ale kommun vill betona vikten av internationella nätverk. Målet för programmet är att stärka Västsveriges konkurrenskraft i hård konkurrens med andra regioner. Andra regioner ska dock även ses som partners i gemensam samverkan. Framtidens entreprenörer kommer att vara starkt beroende av internationella kontakter och lärande över nationsgränser. Värdet av en tydligare och bättre samlad rådgivning för nyföretagare bör enligt Länsstyrelsen Hallands län lyftas fram bättre inom insatsområdet. Nutek anser att det inte framgår vad det är man konkret ska göra inom entreprenörskap. Indikatorer och målsättning ligger på en alltför agregerad nivå. Utnyttjande av resurser som finns i Socialfonden för att utveckla lärandeprocesser som är kopplade till regionens fokusområden är enligt VINNOVA en viktig åtgärd för att skapa en kunskapsbaserad ekonomi.

9 9(14) Förutom djupare kunnande om produkter och processer bör det t.ex. finnas utrymme för entreprenöriellt lärande i företag. Chalmers tekniska högskola anser att en ökad utveckling och inkludering av entreprenöriella individer i innovationssystem exempelvis genom högskolors entreprenörutbildning är väsentlig för att ge kvinnor och invandrare hävstänger. Starkare innovationssystem som erbjuder rimliga utvecklingsvillkor för entreprenörer är viktigt. Vidare anser Chalmers att universitet och högskolor skall stå med som en av de huvudsakliga stödmottagarna när det gäller insatsområdet entreprenörskap. Högskolan Skövde delar uppfattningen att entreprenörskap är ett viktigt insatsområde för att stimulera de tidiga faserna i innovationsprocessen. Under rubriken Ökat idéflöde bör dock framhållas den potential för ökat idéflöde som finns vid övriga akademier i regionen. För att öka idéflödet och kommersialisera forskningsresultaten finns behov av att inrätta Holdingbolag. Företagarna Västra Götaland pekar på att en ökad överföring av forskningsresultat till små och medelstora företag är väl så viktigt som att studenten/forskaren startar ett eget företag. Större fokus bör läggas på lärlingsutbildningar. Coompanion anser att effektiviteten i akademiska entreprenörsutbildningar bör prövas gentemot att stimulera ett entreprenöriellt klimat. De välkomnar ett ökat samarbete mellan nyföretagarrådgivarna utifrån ett kundperspektiv. Vidare framhåller Coompanion att man i samtliga insatsområden bör höja kvoten av personer som startat företag med utländsk bakgrund till 33%. Programmets primära uppgift bör enligt Länsbygderådet Sjuhärad vara att verka för att kreativiteten och den entreprenöriella kraften stimuleras, i hela det geografiska området. Länsbygderådet skulle gärna se att insatserna omfattar större grupper. Vidare upplever de att programmet i dess nuvarande form stödjer en rådande utbildningsstruktur. Kvalificerad Yrkesutbildning (KY), Yrkeshögskola, Folkhögskola är några exempel på utbildningsformer vilka kan ses som intressanta inte minst genom en stark näringslivskoppling. 2. Innovativt företagande Chalmers tekniska högskola anser att resurser för redan etablerade inkubatorer i ökad utsträckning behöver kanaliseras genom högskolan och dessa centra, för att garantera ökat samspel mellan forskning, utbildning och nyttiggörande både i etablerade och nya företag. Regionens högskolor har varit viktiga för utvecklingen av inkubatorsystem, såddfinansiering och kluster. Därför menar Chalmers att målgruppen för detta insatsområde bör vara dels högskolor och institut och dels nya och etablerade innovativa SMF i alla branscher. Göteborgs universitet ser möjliga områden för samverkansprojekt för innovativt företagande. Dessa är: Inkubatorsystem, mindre företags innovationsförmåga, produktutveckling och design, samverkan högskolor - institut, deltagande i nätverk för kapitalförsörjning.

10 10(14) Högskolan Skövde ställer sig bakom de föreslagna åtgärderna inom insatsområdet. Det är av stor vikt att även utveckla strukturer och processer i senare delar av innovationsprocessen. Vestra Partnerinvest önskar att få göra en komplettering, på sidan 34: "Här i Västsverige har detta skett genom etableringen av AB Vestra Partnerinvest. Bolaget arbetar tillsammans med privata investerare och förfogar över en regional partnerskapsfond på ca 50 Mkr. Verksamheten har på kort tid visat att behovet av ägarkapital i regionen är stort. Dessutom har samspelet mellan privata investerare och det offentliga kapitalet i form av strukturfondsmedel framträtt som effektivt och ändamålsenligt. " Euro Info Center framhåller vikten av att öka ett internationellt utbyte och på så sätt stärka konkurrenskraften för västsvenska små och medelstora företag. De föreslår aktiviteter som information och rådgivning i EUrelaterade frågor och marknadsaktiviteter som t.ex. affärspartnersökning och match-making evenemang. 3. Tillväxtområden Insatsområdet bör enligt Länsstyrelsen Hallands län för tydligheten skull byta namn. Strategisk tillväxt är ett förslag. Enligt Länsstyrelsen Värmlands län blir arbetet med att utveckla kluster och innovationssystem allt mindre regionalt avgränsade. Därför förespråkar länsstyrelsen en utvidgning av storregionala sammanhang för utveckling av Sveriges nyckelbranscher. Fiskeriverket framhåller att fiskerinäringen, d.v.s. yrkesfiske, vattenbruk och fiskeberedningsindustrin bör ingå i målgruppen för de åtgärder som ska prioriteras inom tillväxtområdet marina sektorn. VINNOVA framhåller vikten av att en större andel av strukturfonderna används till FoU. Västra Götalands program Mål 2 Västsverige svarar väl upp till de nya ambitionerna, men samtidigt är det viktigt att den FoU som genomförs kvalitetsgranskas. Chalmers tekniska högskola framhåller att den etablerade handeln som Göteborg bedriver med omvärlden samt utländska studenter som återvänt hem, kan bidra till ökad tillväxt på utländska marknader för nystartade företag. Vad gäller de kluster som nämns i programförslaget finns anledning att lyfta fram fordonsindustrin. Chalmers anser även att den marina sektorn och logistikområdet bör lyftas fram. Göteborgs hamn bidrar här starkt till att regionen utgör en attraktiv lokalisering för all sorts logistikverksamhet. Även biovetenskap bör enligt Chalmers vara ett av de kluster programmet tar upp. Högskolor och universitet bör vara en av de huvudsakliga stödmottagarna av medel inom detta insatsområde.

11 11(14) Högskolan Borås ser mycket positivt på den samverkan mellan näringsliv, akademin och offentligheten som framhålls i programförslaget. Bildande av partnerskap och arenor behöver enligt högskolan stimulans- och metodstöd. Högskolan Skövde är positiv till att programmet är profilerat mot ett fåtal tillväxtområden. De vill dock framhålla att definitionen av Upplevelsenäring förutom turism, kultur och media även bör innehålla dataspel och upplevelsebaserat lärande. Ett triple helix perspektiv förtätar regionen genom att aktörer samarbetar och samutnyttjar sina egna resurser, vilket medför att naturliga kluster utvecklas. Företagarna Västra Götaland anser att resultatindikatorerna är för många och dessutom för svåra att mäta. Coompanion anser att man bör arbeta med de mindre företagen inom upplevelsesektorn som ofta har konstnärliga eller sociala drivkrafter. 4. Särskilda storstadsinsatser Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs Stad betonar att programmets storstadsinsatser bör kvarstå med samtliga åtgärder och aktiviteter samt att insatsområdet ges tillräckliga resurser för att kunna genomföras med tillfredsställande resultat och effekter. Insatsområdet bör enligt Länsstyrelsen Hallands län enbart benämnas som Storstadsinsatser. Enlig Nutek reduceras området till att gälla integrationsfrågor, framför allt i särskilt utsatta stadsdelar. Chalmers tekniska högskola framhåller projektet HeadStart, vilket visar att integration och tillväxtperspektiv kan gå hand i hand. Projektet innebär att studenter på Chalmers har påbörjat en långsiktig satsning i Göteborgs mest etniskt och socialt segregerade förorter genom att erbjuda extra matematikundervisning till elever på högstadiet och gymnasiet. Högskolan Skövde instämmer att det är viktigt att utveckla Göteborg som motor för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, men saknar åtgärder som stöttar regioner utanför Göteborg att dra nytta av Göteborgs utveckling. Arbetet inom insatsområdet bör enligt Coompanion främst ske inom partnerskap av den typ som funnits i Equal och LEADER. Länsbygderådet Sjuhärad ser stor tillämplighet både vad gäller problemformulering och insatser som aviseras för storstadsområden även för utsatta områden på landsbygden. De beklagar att helhetsgreppet kring en attraktiv livsmiljö inte används på fler geografiska områden. D.2. Samordning med andra EU-program Göteborgsregionens kommunalförbund nämner det nya programmet för livslångt lärande som hanteras av Internationella Programkontoret för utbildningsområdet.

12 12(14) Sjuhärads kommunalförbund efterlyser en organisationsskiss över de olika EU-programmen och hur de kan kopplas till varandra. Västra Götalandsregionen bör verka för att de olika EU-programmen får en gemensam struktur så att samverkande insatser kan bli effektiva. Region Skåne välkomnar ett utökat samarbete med Mål 2 Västsverige för utbyte av idéer och gjorda erfarenheter. De framhåller även nya samarbetsmöjligheter mellan regionerna i och med det kommande Mål 3- programmet för Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Med erfarenheter från samarbetet kring Mål 2 Västra som utgångspunkt trycker Region Värmland på betydelsen av ett fortsatt regionalt samarbete mellan Värmland och Västra Götaland, för att större väl fungerande arbetsmarknadsregioner skall kunna utvecklas. Det gäller också verksamheter inom kommunikation, upplevelseindustrin, klusterutveckling, innovationer, kommunala samarbetet mm. De framhåller att betydelsen av samarbetet tydligt måste framgå av respektive mål 2-program. Länsstyrelsen Västra Götaland påtalar viken av ett samarbete med andra former av utvecklingsinsatser med inriktning på länets landsbygdsområden och mindre tätorter, detta för att ge en god balans i alla delar av länet. LBUprogrammet är ett sådant exempel. Fiskeriverkets förhoppning är att den nya programperioden ska erbjuda möjligheter till ökad sektorsamverkan mellan LBU och EFF. Glesbygdeverket anser att samarbetet med de övriga programmen bör beskrivas och betonas. Viktigt är att samordningen mellan LBUprogrammet och fiskeriprogrammet fungerar bra. Jordbruksverket efterlyser en tydligare koppling till LBU. Ytterligare precisering bör göras vad gäller gränslinjerna i nära samverkan med länsstyrelserna i respektive län. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund är det viktigt att insatserna i de olika programmen förstärker varandra. Ingen företagarkategori bör exkluderas. Företagarna Västra Götaland hoppas att regionala beslutsorgan för LBUprogrammet och för Fiskefonden kommer att förläggas inom vår region, liksom en del av sekretariaten för nya Mål 3. De framhåller två argument: samordningsvinsterna och enkelheten för projektanordnare. Synergier med CIP och FP7 ser Företagarna som mycket positivt. Coompanion saknar koppling till socialfondsprogrammet. En analys av innevarande program skulle kunna medföra att man stödjer utvecklingen över programgränserna. Programmets generella inriktning om utveckling i samverkan med angränsande regioner stämmer väl överens med Västsvenska Turistrådets syn. En fördjupad samverkan avseende affärsutveckling med t.ex. Värmland och Östergötland skulle kunna bidra till ett mer kommersiellt nyttjande av de investeringar som gjorts med bl.a. EU-medel.

13 13(14) West Sweden ser det som glädjande att det internationella/interregionala samarbetet i form av samverkan och samarbetsprojekt med andra regioner i Europa/EU uttalat prioriteras i programutkastet. West Sweden välkomnar att Mål 2 programmet och övriga gemenskapsprogram ska stödja varandra. The European Regions Research and Innovation Network framhåller att det inom FP6 testades ett nytt delprogram, Regions of Knowledge, som kommer att integreras i FP7 som ett eget delprogram. Här finns möjligheter för regionen att delta i projekt som bl. a gynnar klusterutveckling. Länsbygderådet Sjuhärad ser en potentiell fara i att landsbygdens utveckling tappas mellan stolarna, i det fall utbyte och samverkan fungerar mindre bra. E. Genomförande Sjuhärads kommunalförbund anser att inriktningen bör vara en prioritering av stora projekt där t ex kommunalförbunden kan vara projektägare/projektadministratör och företag, högskola, nyföretagarorganisationer etc genomförare. Lantbrukarnas Riksförbund värdesätter en enkel administrativ hantering av insatser. De vill även bli företrädda i ett kommande partnerskap. Det är även viktigt med delregionala partnerskap. Coompanion anser att ramprogram/storprojekt bör vara möjliga och ägas av näringsliv/social ekonomi. Beredningsgrupper med representanter från partnerskap bör kunna vara möjliga att inrätta som ett stöd till förvaltningsmyndigheten. West Sweden framhåller att de finns som stödfunktion och resurs vid projektutveckling inom EU:s samtliga program. F. Finansiering Kommunförbundet Skaraborg påtalar avsaknaden av en budget som visar fördelningen mellan de olika insatsområdena, en tydligare beskrivning av hur själva genomförandet kommer att gå till samt osäkerheten kring finansiella resurser och inriktningar i övriga program gör det svårt att ge ett fullständigt remissvar. Kommunförbundet ser det som viktigt att olika program samordnas.

14 14(14) Remissinstanser Följande remissinstanser har inkommit med yttrande: Fyrbodals kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund Kommunförbundet Skaraborg Ale kommun Göteborgs Stad Tjörns kommun Öckerö kommun Region Skåne Region Värmland Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Värmlands län Fiskeriverket Glesbygdsverket Jordbruksverket Myndigheten för utländska investeringar i Sverige, ISA Nutek Post och Telestyrelsen VINNOVA Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Högskolan Borås Högskolan Skövde Lantbrukarnas Riksförbund Företagarna Västra Götaland Coompanion (f.d. Kooperativ Utveckling) Vestra Partnerinvest Västsvenska Turistrådet West Sweden The European Regions Research and Innovation Network Euro Info Center Länsbygderådet Sjuhärad

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Prioriteringar 2015 Program för social ekonomi

Prioriteringar 2015 Program för social ekonomi Prioriteringar 2015 Program för social ekonomi Insatsområden 1. Social innovation och socialt entreprenörskap 2. Opinionsarbete, kunskapsspridning och kompetensutveckling 3. Sociala ekonomins förutsättningar

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde

Läs mer

92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige

92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige 92 miljoner i EU-stöd med fokus på tillverkningsindustrin i Västsverige Kompetensutveckling, flexicurity och förbättrad integration. Det är några av satsningarna som strukturfondspartnerskapet i Västsverige

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

129 miljoner i EU-stöd för att främja konkurrenskraft och sysselsättning i Västsverige

129 miljoner i EU-stöd för att främja konkurrenskraft och sysselsättning i Västsverige 129 miljoner i EU-stöd för att främja konkurrenskraft och sysselsättning i Västsverige Vid strukturfondspartnerskapet i Västsveriges möte den 19 juni prioriterades åtta projekt som får totalt cirka 22

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Det västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete

Det västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete Det västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen Hållpunkter Regionala prioriteringar och arbetssätt Operationellt program Mål

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET Fyrbodals kommunalförbund Kommunalförbundets roll. Till Direktionsmötet den 9 december 2005

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET Fyrbodals kommunalförbund Kommunalförbundets roll. Till Direktionsmötet den 9 december 2005 Till Direktionsmötet den 9 december 2005 VERKSAMHETSPLAN och BUDGET Fyrbodals kommunalförbund 2006 Kommunalförbundets roll Den geografiska närheten och medlemskommunernas i många hänseenden starka inbördes

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar?

Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? 2014-2020 Har du en idé som kan utveckla området där du bor och verkar? Då kan du söka stöd för att förverkliga den genom LEADER Längs Göta älv Ale Lilla Edet Trollhättan Vänersborg Norra Hisingen Angered

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet

Läs mer

Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige. Reglab, Jobbregionen, Lena Andreasson och Cecilia Nilsson

Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige. Reglab, Jobbregionen, Lena Andreasson och Cecilia Nilsson Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige Reglab, Jobbregionen, 2016-03-10 Lena Andreasson och Cecilia Nilsson Strukturfondspartnerskapet Västsverige Lag om Strukturfondspartnerskap Prioritera bland

Läs mer

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL

AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL 2013-02-04 AFFÄRSDRIVEN MILJÖUTVECKLING I FYRBODAL Under de kommande två åren kommer Fyrbodals Kommunalförbund inom ramen för satsningen på Affärsdriven Miljöutveckling prioritera enligt följande programskrivning.

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål 1 2013-05-07 Landsbygdsavdelningen Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål Handlingsplaner istället för regionala genomförandestrategier I nästa programperiod kommer länen

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan 1(30) INFORMATION 2014-01-28 Dnr 3.2.17-2297 13 Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan Dokumentet i sin helhet består av både anvisningar, färdigskriven text och luckor där ni på länsstyrelserna

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Att bygga regional kapacitet Den Europeiska regionala utvecklingsfonden Märtha Puranen, programchef Madelen Nilsson, handläggare 2 Förvaltande myndigheter - Tillväxtverket (8+1 Regionalfondsprogram,

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

LAG:s bedömning av projektansökningar

LAG:s bedömning av projektansökningar Bilaga 6 LAG:s bedömning av projektansökningar inom LEADER Mellansjölandet Urvalskriterier och poängbedömning Inledning Denna bilaga beskriver LAG:s system för granskning av inkomna ansökningar och efter

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal

Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Jämställdhetsperspektiv på Skånes tillväxtavtal Samhällsbyggnadsenheten Maria Lindegren LÄNSSTYRELSEN 1(7) I SKÅNE LÄN Samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

- Strategiska satsningar för innovationskraft

- Strategiska satsningar för innovationskraft - Strategiska satsningar för innovationskraft Innovationskraftsseminarium Göteborg 26 oktober 2010 1 Helena L Nilsson Enhetschef Forskning och utveckling Regional utveckling, Västra Götalandsregionen 2

Läs mer