Om övergång från arbete till pension

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om övergång från arbete till pension"

Transkript

1 Temarapport 2011:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: ionärer Om övergång från arbete till pension Befolkning och välfärd

2

3 Temarapport 2011:2 Tema: ionärer Om övergång från arbete till pension Statistiska centralbyrån 2011

4 Theme report 2011:2 Theme: ioners Transition from working life to retirement Statistics Sweden 2011 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer Årlig 1992/ /04 därefter publicerad vartannat år Annually between 1992/ /04 and every other year thereafter SCB, avdelningen för befolkning och välfärd Statistics Sweden, Population and Welfare Department Box SE Stockholm Förfrågningar Lena Lundkvist, Enquiries hans Heggemann, Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Tema: ionärer; Om övergång från arbete till pension. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Theme: ioners; Transition from working life to retirement. Omslag/Foto: Jan-Aage Haaland, Ateljén, SCB Cover/Photo: URN:NBN:SE:SCB-2011-A40BR1102_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Tema ionärer Förord Förord Syftet med denna rapport är att belysa övergången från arbete till pension. Rapporten baseras på statistik om pensioner och andra inkomster från SCB:s inkomstregister. Rapporten bygger främst på studier av två kohorter, personer födda 1930 respektive Tyngdpunkten i rapporten ligger på åldrarna år och på hur många som tar ut pension före 65 år och hur många som förvärvsarbetar efter 65 år. I rapporten jämförs övergången till pension för kvinnor och män, sammanboende och ensamboende, högutbildade och lågutbildade, födda i Sverige och utrikes födda, samt boende i olika typer av kommuner. Kapitlen är fristående från varandra och behöver inte läsas i ordningsföljd. För kapitel 1 och 4 svarar Hans Heggemann, för kapitel 2 Claes-Håkan Gustafson, för kapitel 3 Andreas Poldahl och för kapitel 5 och 6 Lena Lundkvist. I arbetet har även Lena Johansson deltagit. Statistiska centralbyrån juni 2011 Stina Andersson SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

6

7 Tema ionärer Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning Övergången till pension för kohorterna födda 1930 och Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension ionsålder i sex olika yrken ion och förvärvsarbete 2009 för åldersgruppen år Olika nivåer av ålderspension Olika pensionsslag Andel med olika pensionsslag ionsbelopp Sammanfattning Inkomster för kohorterna 1930 och Det tidigare arbetslivet ioner och andra inkomster Den allmänna pensionen Tjänstepensionen Privat pension Änkepension Den sammanlagda pensionen Framtidens pensionärer Fakta om statistiken Definitioner och förklaringar Ålderspension Allmän pension Tjänstepension Privat pensionssparande ionsålder Olika nivåer av pension Kommungruppering Detta omfattar statistiken Så görs statistiken Kapitel Kapitel Beskrivning av datamaterialet i kapitel 2 och Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Tabeller Kapitel Kapitel In English Summary List of tables List of graphs Statistiska centralbyrån 5

8 6 Statistiska centralbyrån

9 Tema ionärer Sammanfattning Sammanfattning Denna rapport handlar framförallt om hur övergången från arbetsliv till ålderspension såg ut för dem som var födda 1930 respektive Vid vilken ålder började de att ta ut pension och vid vilken ålder slutade de att förvärvsarbeta? Vilka grupper tar ut pension före 65 års ålder och vilka förvärvsarbetar efter 65 års ålder? Och vilka pensioner får de som ålderspensionärer? I rapporten följs kohorten född 1930 och kohorten född 1940 med avseende på hur deras inkomster förändrades från att vid 61 års ålder huvudsakligen komma från förvärvsarbete till att vid 69 års ålder huvudsakligen komma från pension. Resultaten visar att sammanboende kvinnor födda 1930, födda i Sverige och personer med hög utbildning i större utsträckning tar ut pension före 65 års ålder. Samtidigt är det personer födda i Sverige och personer med hög utbildning, som i högre omfattning förvärvsarbetar efter 65 års ålder. Högst genomsnittlig pension hade männen födda År 2009, vid 69 års ålder, hade de en genomsnittlig pension på nästan kronor. Det var kronor mer än vad kvinnorna födda 1930 hade i pension samma år. Ålderspensionen består av tre delar: allmän pension, tjänstepension och privat pension. Andelen allmän pension av den totala pensionen ökar med stigande ålder och är högre för kvinnor än för män. Tjänstepensionens andel av den totala pensionen varierar. Störst andel utgör den för män födda Då de var 69 år bestod deras totala ålderspension till en fjärdedel av tjänstepension. Den privata pensionen utgör en liten del av den totala pensionen. En jämförelse av pensionsbeloppets storlek 2009 mellan olika grupper visar att män, sammanboende, födda i Sverige, högutbildade och boende i storstäder/förortskommuner hade högre belopp än jämförelsegrupperna. Det gäller både för den allmänna pensionen, tjänstepensionen och privat pension. Både att ha pension före 65 års ålder och att förvärvsarbeta efter 65 års ålder är vanligare för sammanboende, födda i Sverige, boende i storstäder/ förortskommuner och högutbildade. Kvinnor tar i större utsträckning än män ut pension före 65 års ålder och män fortsätter i större omfattning än kvinnor att förvärvsarbeta efter 65 års ålder. Hög inkomst och hög förmögenhet sänker pensionsåldern och sammanboende kvinnor pensionerar sig tidigare än ensamstående kvinnor. ionsåldern varierar också mellan olika yrken. Generellt kan sägas att män födda i Sverige och högutbildade är de som har de högsta pensionerna och att de både tar ut pension tidigt och fortsätter att förvärvsarbeta efter 65 år. Sammanboende kvinnor tar ut pension tidigare än ensamstående. Kohorten född 1940 var mer benägen både att ta ut pension före 65-årsdagen och att arbeta efter 65-årsdagen än vad kohorten född 1930 var. Statistiska centralbyrån 7

10 8 Statistiska centralbyrån

11 Tema ionärer Inledning Inledning Denna rapport handlar främst om övergången från arbetsliv till pension för dem som är födda 1930 respektive Vid vilken ålder började de ta att ut ålderspension och vid vilken ålder slutade de att förvärvsarbeta? Sverige har en åldrande befolkning. I SCB:s befolkningsframskrivningar förutspås antalet personer över 65 år att bli allt fler samtidigt som antalet personer i förvärvsarbetande åldrar kommer att förbli konstant. Diskussioner om att höja pensionsåldern förekommer både i Sverige och i andra europeiska länder som står inför en liknande befolkningsutveckling. Det reformerade pensionssystemet premierar dem som arbetar fler år och allt mer fokus är på dem som väljer att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Är det då fler som gör det nu än tidigare? Ser övergången från arbetsliv till pension ut på olika sätt för olika grupper? För att få svar på det följer vi två kohorter, födda 1930 och födda 1940, från det år de fyllde 61 år t.o.m. det år de fyllde 69 år. Varje år beräknar vi hur stor andel av deras inkomst som kommer från ålderspensionen och hur denna andel förändras över tiden. ionärerna är ingen homogen grupp. Det finns s.k. fattigpensionärer som knappt har råd med mat för dagen eller att bo kvar i sin bostad. Men det finns också rika pensionärer som lever livets glada dagar och reser jorden runt. Hur stora inkomster har pensionärerna? Var kommer deras inkomster ifrån? Hur ser det ut i olika grupper i samhället? Vilka skillnader finns mellan dem födda 1930 och dem födda 1940? I föreliggande rapport används data från SCB:s inkomstregister för att dels beskriva övergången från arbetsliv till pensionärsliv för kohorterna 1930 och 1940, dels beskriva deras inkomster som pensionärer. Rapporten inleds med en beskrivning av övergången från arbetsinkomst till pensionsinkomst mellan 61 och 69 års ålder för de två kohorterna. Därefter följer en regressionsanalys som beskriver sambandet mellan olika sociala och ekonomiska faktorer och pensionsåldern, med fokus på kohorten I det tredje kapitlet beräknas sannolikheterna att gå i pension i olika åldrar för ett antal utvalda yrkesgrupper. Kapitel 4 behandlar vad inkomsterna bestod av för dem som 2009 var i åldrarna år. Det sista kapitlet jämför pensionsinkomsterna för kohorterna födda 1930 och Rapporten avslutas med en diskussion om vad de som nu är i yrkesaktiv ålder kan förvänta sig i framtiden när det gäller pensionen. I slutet av rapporten finns avsnittet Fakta om statistiken. I detta avsnitt beskrivs de olika typerna av ålderspension, de begrepp, det datamaterial och de metoder som används i rapporten. De äldres yrkesdeltagande är ett aktuellt ämne. Den senaste tiden har det publicerats flera studier med delvis liknande innehåll som i denna rapport. Nedan följer en kort sammanfattning av två nyligen publicerade studier. Under hösten 2010 publicerade Sociala rådet en SOU-rapport Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys (SOU2010:85) som beskriver hur medelålders och äldre personers förvärvsfrekvenser varierar mellan olika Statistiska centralbyrån 9

12 Inledning Tema ionärer samhällsgrupper i ett internationellt och svenskt perspektiv. Det är framför allt två faktorer som bestämmer om man fortsätter arbeta efter 65 års ålder, dels om man är egenföretagare, dels vilken utbildning man har. Resultaten visar även att benägenheten att fortsätta arbeta efter 65 års ålder är starkt beroende av situationen på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta i åldergruppen år har fördubblats mellan 2001 och 2009 och sysselsättningsintensiteten har ökat både för män och för kvinnor, framgår av Sociala rådets rapport. SCB:s arbetskraftsundersökningars temarapport andra kvartalet 2010 (AM 11 SM 1004) fokuserade på äldres arbetskraftsdeltagande. Av rapporten framgår bl.a. att många av de sysselsatta i åldrarna år är egenföretagare och att många sysselsatta över 65 år är högutbildade. I SCB:s inkomstregister finns ingen möjlighet att se vilket datum eller vilken månad en viss person började ta ut pension eller slutade att förvärvsarbeta. Inkomstregistret redovisar inkomster för ett helt kalenderår. Det vi kan redovisa är därför hur stor andel av inkomsten under ett kalenderår som består av ålderspension och hur stor andel som består av andra inkomster. Det innebär t.ex. att en person som fyller 65 år tidigt under året och slutar arbeta på sin 65-årsdag kommer att ha huvuddelen av sin inkomst från pension detta kalenderår. En person som fyller år sent på året och slutar arbeta då kommer istället att ha huvuddelen av sin inkomst detta kalenderår från arbete. För många blir därför det kalenderår man fyller 66 år det första året då inkomsten består av endast pension. Eftersom det år man fyller 65 år för de allra flesta är ett övergångsår från arbete till pension kommer vi i rapporten därför i första hand inte att lägga fokus på 65-åringarna. Vi kommer istället att koncentrera oss på åldersklasserna före 65 år när det gäller andelen som tar ut ålderspension och på åldersklasserna efter 65 år när det gäller andelen som har arbetsinkomst. De som är födda 1930 tillhör det gamla ATP-systemet, vilket medför att vi för den kohorten inte kan skilja förtidspension från ålderspension det år de har haft båda förmånerna. Detta innebär att det inte är möjligt att jämföra kohorterna 1930 och 1940 det år personerna fyller 65 år. 10 Statistiska centralbyrån

13 Tema ionärer Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och Övergången till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Detta avsnitt visar hur övergången från arbete till ålderspension har sett ut i kohorterna födda 1930 respektive För dem som är födda 1930 har vi för varje enskilt år (då de var år) beräknat hur stor del av varje individs sammanräknade förvärvsinkomst som består av ålderspension och hur stor del som består av andra inkomster, t.ex. lön, inkomst av näringsverksamhet, sjukpenning, sjukersättning och arbetsmarknadsstöd. Eventuella kapitalvinster och skattefria transfereringar räknas inte med. För dem som är födda 1940 har vi gjort på motsvarande sätt för åren Varje år delas de personer som ingår i respektive kohort in i fyra grupper efter hur stor andel av deras årsinkomst som består av ålderspension. Grupp 1 är de personer som inte hade någon ålderspension. Grupp 2 är de personer som hade ålderspension, men deras inkomst bestod till mindre än hälften av ålderspension. Grupp 3 är de personer som hade ålderspension och deras inkomst bestod till mer än hälften, dock inte helt, av ålderspension. Grupp 4 är de personer som bara hade ålderspension och inga andra inkomster. Eftersom beräkningarna grundar sig på årsinkomsten från SCB:s inkomstregister innebär det t.ex. att den som är född sent på året och som arbetar fram till sin 65-årsdag och därefter slutar, under det året kommer att ha huvuddelen av sin inkomst från arbete och således kommer att hamna i Grupp 2. I Grupp 4 kommer denna person att hamna först under det året den fyller 66 år, trots att personen alltså slutade att arbeta vid 65 år. Den som är född tidigt på året kommer i motsvarande situation hamna i Grupp 3 det året den fyller 65 år och i Grupp 4 följande år. För att hamna i Grupp 4 vid 65 år ska man således inte ha några arbetsinkomster det år man fyller 65 år. Eftersom det år man fyller 65 år för de allra flesta är ett övergångsår från arbete till pension kommer vi i rapporten därför i första hand inte att lägga fokus på 65-åringarna. Vi kommer istället att koncentrera oss på åldersklasserna före 65 år när det gäller andelen som tar ut ålderspension och på åldersklasserna efter 65 år när det gäller andelen som har arbetsinkomst. Vi har jämfört kvinnor och män, ensamstående och sammanboende, födda i Sverige och födda utomlands, personer boende i storstäder/förortskommuner, större städer/pendlingskommuner respektive övriga kommuner samt personer med förgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. I kohorten 1930 hade 31 procent av 61-åringarna ålderspension av något slag. Knappt 4 procent hade endast ålderspension, dvs. inga arbetsinkomster eller andra typer av inkomst. I kohorten 1940 hade andelen 61-åringar Statistiska centralbyrån 11

14 Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Tema ionärer med ålderspension ökat till 35 procent medan andelen med endast ålderspension minskat något. Även i åldrarna år var andelen med ålderspension högre i kohorten 1940 och andelen som endast hade ålderspension något mindre än i kohorten I kohorten 1930 var skillnaderna små mellan könen när det gäller andelen som hade ålderspension vid 61 och 62 år. Vid 63 och 64 år däremot var andelen med ålderspension större bland kvinnor. Denna skillnad hade jämnats ut i kohorten 1940 i och med att en större andel män hade ålderspension vid 63 och 64 år än det var i kohorten Bland kvinnor var andelen som endast hade ålderspension högre i alla åldrar i kohorten 1930 än i kohorten 1940 och högre än för män i kohorten Ungefär var femte kvinna född 1930 hade ingen annan inkomst än ålderspension vid 64 år mot var tionde kvinna född För män däremot var denna andel något högre i kohorten 1940 än i kohorten Diagram 1.1. Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension i kohorten 1930 efter kön och ålder Graph 1.1. Proportion of annual income that consisted of retirement pension for cohort of 1930 by sex and age Procent Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Kvinnor Män 12 Statistiska centralbyrån

15 Tema ionärer Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Diagram 1.2. Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension i kohorten 1940 efter kön och ålder Graph 1.2. Proportion of annual income that consisted of retirement pension for cohort of 1940 by sex and age Procent Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Kvinnor Män Andelen som fortfarande hade arbetsinkomst efter 65 år var högre i kohorten 1940, 36 procent mot 30 procent i kohorten Vid 69 år var andelarna 26 procent respektive 22 procent.. Vid 66 år hade nästan var tredje kvinna född 1940 arbetsinkomst mot var fjärde av dem födda Vid 69 år var andelarna 16 respektive 21 procent. Bland män var skillnaderna mellan kohorterna något mindre. I kohorten 1940 var det ungefär 2 av 10 kvinnor och 3 av 10 män som hade arbetsinkomst när de var 69 år. Skillnaderna mellan ensamstående och sammanboende är stora bland kvinnor. I kohorten 1930 hade var fjärde sammanboende kvinna ålderspension vid 61 år mot närmare hälften av de ensamstående. Skillnaderna bestod även i åldrarna år. I kohorten 1940 var skillnaden något mindre. Bland män var det i båda kohorterna i stort sett inga skillnader mellan ensamstående och sammanboende när det gäller andelen med ålderspension före 65 år. När det gäller andelen som hade arbetsinkomst efter 65 år var det små skillnader mellan ensamstående och sammanboende kvinnor, medan sammanboende män hade arbetsinkomst i större utsträckning än ensamstående män. För alla dessa fyra grupper var andelen som hade arbetsinkomst högre i kohorten I kohorten 1930 hade män i storstäder/förortskommuner i något större omfattning än män i de två övriga kommungrupperna ålderspension före 65 år. Denna skillnad fanns inte i kohorten Bland kvinnor var det varken i kohorten 1930 eller 1940 några betydande skillnader mellan de olika kommungrupperna. Att ha arbetsinkomst efter 65 år var ungefär lika vanligt i de tre kommungrupperna i kohorten 1930, medan det i kohorten 1940 var något vanligare bland kvinnor i storstäder/förortskommuner än i de två andra kommungrupperna. Födda i Sverige hade i högre omfattning ålderspension före 65 år än utrikes födda. Av de utrikes födda i kohorten 1930 hade av 61-åringarna 48 procent av kvinnorna och 42 procent av männen ålderspension. Bland dem Statistiska centralbyrån 13

16 Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Tema ionärer födda i Sverige var andelarna 60 respektive 53 procent. I kohorten 1940 var skillnaden något mindre mellan födda i Sverige och utrikes födda. Samtidigt hade födda i Sverige arbetsinkomst efter 65 år i större utsträckning än utrikes födda. Av dem födda i Sverige 1930 var det 24 procent av kvinnorna och 39 procent av männen som hade arbetsinkomst som 66- åringar. Bland de utrikes födda var andelarna 20 respektive 28 procent. Skillnaderna bestod även vid 69 år. I kohorten 1940 var skillnaden bland män ungefär densamma men hade ökat bland kvinnor. Personer med hög utbildning hade i större utsträckning än dem med låg utbildning ålderspension före 65 år. I kohorten 1930 hade, både bland kvinnor och bland män, 68 procent av dem med eftergymnasial utbildning ålderspension vid 64 år. Bland dem med förgymnasial utbildning var motsvarande andelar 53 procent bland kvinnor och 43 procent bland män. I kohorten 1940 var det mindre skillnader mellan eftergymnasialt och förgymnasialt utbildade. Det var betydligt vanligare att personer med eftergymnasial utbildning hade arbetsinkomst även efter 65 år. Av 66-åringarna i kohorten 1930 hade 55 procent av männen och 35 procent av kvinnorna med eftergymnasial utbildning arbetsinkomst. Bland dem med endast förgymnasial utbildning var andelarna 33 respektive 20 procent. Skillnaderna bestod vid 69 år då det bland de eftergymnasialt utbildade var 41 procent av männen och 24 procent av kvinnorna som hade arbetsinkomst. Bland dem med förgymnasial utbildning var andelarna 25 respektive 14 procent. Bland män var skillnaden mellan kohorterna liten medan kvinnor med eftergymnasial utbildning födda 1940 i större utsträckning än kvinnor födda 1930 hade arbetsinkomst efter 65 år. Andelen med endast förgymnasial utbildning var betydligt högre i kohorten 1930 än i kohorten Eftersom högre utbildade i större utsträckning än lägre utbildade dels tar ut ålderspension tidigare, dels fortsätter att arbeta längre är den höjda utbildningsnivån en bidragande orsak till de skillnader som finns mellan kohorterna, dvs. att det i kohorten 1940 är större andel som tar ut ålderspension före 65 och större andel som har arbetsinkomst efter 65 år. Tabell 1.1 Utbildningsnivå i kohorterna 1930 och 1940 Table 1.1 Education level for cohorts of 1930 and 1940 Kvinnor Män Eftergymnasial 12,5 22,4 14,6 20,5 Gymnasial 30,2 40,5 31,4 39,6 Förgymnasial 56,8 36,6 53,5 39,5 Samtliga Statistiska centralbyrån

17 Tema ionärer Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Diagram 1.3. Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension för kvinnor i kohorten 1930 efter utbildningsnivå och ålder Graph 1.3. Proportion of annual income that consisted of retirement pension for women in cohort of 1930 by level of education and age Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Källa: Totalräknad inkomststatistik, SCB Diagram 1.4. Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension för kvinnor i kohorten 1940 efter utbildningsnivå och ålder Graph 1.4. Proportion of annual income that consisted of retirement pension for women in cohort of 1940 by level of education and age Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Källa: Totalräknad inkomststatistik, SCB Statistiska centralbyrån 15

18 Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Tema ionärer Diagram 1.5 Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension för män i kohorten 1930 efter utbildningsnivå och ålder Graph 1.5 Proportion of annual income that consisted of retirement pension for men in cohort of 1930 by level of education and age Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Källa: Totalräknad inkomststatistik, SCB Diagram 1.6 Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension för män i kohorten 1940 efter utbildningsnivå och ålder Graph 1.6 Proportion of annual income that consisted of retirement pension for men in cohort of 1940 by level of education and age Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Källa: Totalräknad inkomststatistik, SCB I tabellbilagan finns underlag till samtliga diagram och uppgifter i texten. 16 Statistiska centralbyrån

19 Tema ionärer Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension 2 Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension Man kan välja att ta ut allmän pension tidigast vid 61 års ålder även om den normala pensionsåldern är 65 år. De som föddes 1940 fyllde 65 år 2005 och deras första möjliga pensionsår var För att undersöka samband mellan olika sociala och ekonomiska faktorer och pensionsåldern har vi genomfört en multipel regressionsanalys. Vi har i regressionsanalysen definierat pensionsåldern som den ålder man uppnår det inkomstår då pensionen för första gången utgör minst hälften av den sammanlagda inkomsten. Skattningarna baseras på minstakvadratmetoden. (För en mer detaljerad genomgång av skattningsförfarandet hänvisas läsaren till avsnittet Så görs statistiken.) Inkomstregistret redovisar inkomster för ett helt kalenderår. Vi har således ingen möjlighet att se vilket datum eller vilken månad en person börjar ta ut pension eller slutar arbeta. Det vi kan redovisa är hur stor andel av inkomsten under ett kalenderår som består av ålderspension och hur stor andel som består av andra inkomster. Det innebär t.ex. att en person som fyller 65 år tidigt under året och slutar arbeta på sin 65-årsdag kommer att ha huvuddelen av sin inkomst från pension detta kalenderår. En person som fyller år sent på året och slutar arbeta då kommer istället att ha huvuddelen av sin inkomst detta kalenderår från arbete. De som är födda 1930 tillhör det gamla ATP-systemet, vilket medför att vi för den kohorten inte kan skilja förtidspension från ålderspension det år de har haft båda förmånerna. Detta innebär att det inte är möjligt att jämföra kohorterna 1930 och I kapitlet redovisas endast skattningsresultaten för kohorten Skattningarna för kohorten 1930 redovisas i en bilaga. Tabell 2.1 visar de skattade koefficienterna för personer födda Vi har utgått från att varje individ har fattat det första beslutet om pensionering vid 60 års ålder, grundat på förhållandena då. Om man då beslutade sig för att arbeta vidare, antar vi att de kommande besluten om pensionering eller ej också baserades på förhållandena vid 60 års ålder. Utfallsvariabeln är pensionsåldern mätt i antal år, så att t.ex. värdet -0,5 betyder att en enhets ökning av den aktuella förklarande variabeln medförde att pensionsåldern sjönk med sex månader (allt annat lika). Statistiska centralbyrån 17

20 Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension Tema ionärer Tabell 2.1. Regressionsanalys av pensionsåldern för personer födda 1940 Table 2.1. Regression analysis of retirement age for people born in 1940 Båda könen Kvinnor Män Samtliga Personer med maka/ make Samtliga Med make Samtliga Med maka Kvinna 1-0,061 *** 0,096 *** ionsgrundande inkomst 2-0,140 *** -0,127 *** -0,094 *** -0,076 *** -0,147 *** -0,133 *** Anställd 3 0,805 *** 0,808 *** 0,727 *** 0,658 *** 0,864 *** 0,940 *** Egen företagare eller kombinatör 3 0,783 *** 0,798 *** 0,700 *** 0,698 *** 0,834 *** 0,904 *** Högst gymnasial utbildning 4-0,004-0,013 0,031 * 0,005-0,047 ** -0,036 Eftergymnasial utbildning 4 0,095 *** 0,036 0,172 *** 0,088 ** 0,028-0,006 Okänd utbildning 4 0,342 *** 0,266 *** 0,498 *** 0,389 *** 0,200 ** 0,208 Utlandsfödd 5 0,152 *** 0,164 *** 0,0671 *** 0,051 * 0,223 *** 0,246 *** Beskattningsbar förmögenhet 6-0,345 *** -0,256 *** -0,380 *** -0,237 *** -0,302 *** -0,261 *** Sjukpenning 7 0,011 0,022 0,007 0,066 *** 0,018-0,017 Förtidspension 8 0,642 *** 0,640 *** 0,593 *** 0,587 *** 0,686 *** 0,687 *** Större städer 9-0,051 *** -0,054 *** -0,067 *** -0,071 *** -0,031-0,037 Övriga kommuner 9-0,105 *** -0,085 *** -0,096 *** -0,064 *** -0,114 *** -0,111 *** Makens ålder -0,019 *** -0,012 *** -0,026 *** Makens inkomst 10-0,260 *** -0,403 *** 0,237 * Yrkesgrupp Ja Ja Ja Ja Ja Ja Konstant 65,02 *** 66,14 *** 64,79 *** 65,63 *** 65,09 *** 66,53 *** R2 0,14 0,15 0,11 0,12 0,16 0,18 Antal observationer Koefficienterna anger effekten på pensionsåldern i antal år. *, ** och *** anger statistisk signifikans på 10-, 5- respektive 1-procentsnivån. 1) Referensgrupp är Män. 2) ionsgrundande inkomst i miljoner kronor. 3) Referensgrupp är personer utan förvärvsinkomst. 4) Referensgrupp är personer med högst grundskoleutbildning. 5) Referensgrupp är personer födda i Sverige. 6) Referensgrupp är personer utan beskattningsbar förmögenhet. 7) Referensgrupp är personer utan inkomst av sjukpenning. 8) Referensgrupp är personer utan förtidspension. 9) Referensgrupp är personer bosatta i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med förorter. 10) Makens inkomst i miljoner kronor. Bland dem som föddes 1940 var kvinnornas pensionsålder cirka tre veckor lägre än männens. De gifta kvinnorna pensionerade sig dock cirka fem veckor senare än genomsnittet av alla män, vilket innebär en skillnad i pensionsålder på cirka två månader mellan gifta och ogifta kvinnor. Detta indikerar att familjesituationen spelar en viktig roll för beslutet om pensionering. Det är troligt att variabeln gift/ej gift fångar andra förhållanden sociala, medicinska och ekonomiska som är statistiskt korrelerade med denna. Eftersom de födda 1940 får sin största del av den allmänna pensionen från tilläggspension så har den pensionsgrundande inkomsten approximerats som den sammanlagda inkomsten under de 15 bästa åren av de senaste 20, 18 Statistiska centralbyrån

21 Tema ionärer Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension dvs. under åren mellan 40 och 60 års ålder. Den pensionsgrundande inkomsten avgjorde den inkomstrelaterade pensionens storlek och våra resultat tyder på att pensionsåldern blev signifikant lägre ju högre pension man kunde få, vilket förefaller rimligt med tanke på att pensioneringen innebär att man byter förvärvsinkomst mot pensionsinkomst. Den skattade koefficienten -0,140 för båda könen tillsammans betyder att en miljon kronor högre sammanlagd inkomst under de 15 bästa åren sänkte pensionsåldern med i genomsnitt cirka sju veckor. Den pensionsgrundande inkomsten spelade större roll för männen än för kvinnorna. Skillnaden mellan könen i den pensionsgrundande inkomstens betydelse kan hänga samman med att en betydligt större andel av kvinnorna än av männen hade så låg pensionsgrundande inkomst att de var berättigade till garantipension. Man skulle kanske ha väntat sig ett kraftigare utslag för denna variabel, men man får betänka att den sammanlagda pensionsgrundande inkomsten var högt korrelerad med inkomsten vid 60 års ålder korrelationskoefficienten var 0,84. ioneringsbeslutet beror för de flesta rimligen på relationen mellan den förvärvsinkomst man har och den pensionsinkomst man kan få ju högre pensionsinkomsten är i förhållande till förvärvsinkomsten desto tidigare vill man antagligen pensionera sig. Den pensionsgrundande inkomsten och förvärvsinkomsten vid 60 års ålder kan således förvändas dra åt olika håll vad gäller pensionsåldern. Dessvärre har vi sett oss tvungna att utelämna inkomsten vid 60 år p.g.a. den osäkerhet i skattningarna som en så hög korrelation skulle medföra. Skillnaderna i pensionsålder mellan anställda, dvs. personer med enbart löneinkomst, egna företagare och s.k. kombinatörer, dvs. personer med både eget företag och anställning, var små. Värt att notera är att både anställda och egna företagare pensionerade sig 9 10 månader senare än de som helt saknade förvärvsinkomst. Utbildningsnivån spelade ingen större roll för pensionsåldern, åtminstone om man jämför dem som hade gymnasieutbildning med dem som hade endast förgymnasial utbildning. De kvinnor som hade en eftergymnasial utbildning år 2000 valde en signifikant senare pensionering med cirka två månader. Bland män fanns inte denna skillnad. De utlandsfödda männen pensionerade sig 2 3 månader senare än de som föddes i Sverige. Förmögenhet är för vissa ett komplement till pensionen. De som hade en beskattningsbar förmögenhet bland dem som föddes 1940 pensionerade sig cirka fyra månader tidigare än de som inte hade beskattningsbar förmögenhet. Skillnaden är ungefär en månad större bland kvinnorna än bland männen. Dessvärre har vi fått nöja oss med att behandla förmögenheten som en binär variabel, vilket bland annat inte gör det möjligt att närmare analysera betydelsen av mycket stora förmögenheter. De som hade andra inkomster från socialförsäkringssystemet, i synnerhet förtidspension, hade i genomsnitt en högre pensionsålder än andra. Det förefaller naturligt eftersom det knappast lönade sig att i förtid, dvs. före 65, byta t.ex. förtidspension mot ålderspension. ionsåldern var högst i storstäderna, 2 3 veckor högre än i större städer och 5 6 veckor högre än i övriga kommuner, allt annat lika. Statistiska centralbyrån 19

Samband mellan barns och föräldrars utbildning

Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning TEMARAPPORT 2016:1 UTBILDNING Samband mellan barns och föräldrars utbildning Statistiska centralbyrån 2016 Report 2016:1 Intergenerational

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2006/2007. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Temarapport 2010:5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Gymnasieavgångna 2006/2007 Utbildning och forskning Temarapport 2010:5 Inträdet Tema: Utbildning

Läs mer

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Temarapport 29:4 Tema: Utbildning Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige Utbildning och forskning Temarapport

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2008/2009. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Inträdet på arbetsmarknaden. Tema: Utbildning. Gymnasieavgångna 2008/2009. Utbildning och forskning. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Temarapport 2012:7 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Inträdet på arbetsmarknaden Gymnasieavgångna 2008/2009 Utbildning och forskning Temarapport 2012:7 Tema: Utbildning Inträdet

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning

TemaRAPPORT 2009:5. Tema: Utbildning. Högutbildades arbetsmarknad arbete inom examensområdet tre år efter examen. Utbildning och forskning TemaRAPPORT 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre år efter examen Utbildning och forskning Temarapport 2009:5 Tema: Utbildning Högutbildades arbetsmarknad arbete inom tre

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida

Läs mer

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning Temarapport 2010:2 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10 Utbildning och forskning Temarapport 2010:2 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studie intresse läsåret 2009/10 Statistiska

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden INTEGRATION: RAPPORT 5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Integration utrikes födda i pensionsåldern I N T E G R A T I O N : R A P P O R T 5 Integration utrikes födda i pensionsåldern Statistiska

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning

Temablad 2008:3. Tema: Utbildning. Svenska företags utbildningspolicy. Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Utbildning och forskning Temablad 2008:3 Tema: Utbildning Svenska företags utbildningspolicy Statistiska centralbyrån 2008 Themed papers

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Utbildningsstatistisk årsbok 2013

Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Utbildning och forskning Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Statistiska centralbyrån 2012 Yearbook of Educational Statistics 2013 Official Statistics of Sweden Statistics

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Bo nära eller långt bort?

Bo nära eller långt bort? DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:4 Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation 1975 2013 I denna rapport beskrivs det geografiska avståndet mellan barn och förälder för de barn som har föräldrar

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Statistiska centralbyrån 2013 Yearbook of Educational Statistics 2014 Official Statistics of Sweden

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Vuxna med svaga färdigheter

Vuxna med svaga färdigheter TEMARAPPORT 2015:2 UTBILDNING All officiell statistik finns på: www.scb.se Statistikservice: tfn 08-506 948 01 All official statistics can be found at: www.scb.se Statistics service, phone +46 8 506 948

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER

UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER UTBILDNING OCH FORSKNING TABELLER Utbildningsstatistisk årsbok 2015 Utbildningsstatistisk årsbok 2015 Statistiska centralbyrån 2014 Yearbook of Educational Statistics 2015 Official Statistics of Sweden

Läs mer

Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt

Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt 2003 Statistik ur SCB:s Företagsregister och Individdatabas (FRIDA) Befolknings- och välfärdsstatistik Enskilda näringsidkare en inkomstöversikt 2003 Statistik

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan

TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING. Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan TEMARAPPORT 2014:7 UTBILDNING Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:7

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Invandrare och pensioner

Invandrare och pensioner Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Kärlek över gränserna

Kärlek över gränserna DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:1 migration och familjebildning I denna rapport studeras utrikes födda som invandrade till Sverige mellan 1998 och 2007 från att de invandrade fram till en eventuell

Läs mer

Temarapport 2012:1. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Tema: Utbildning. Vuxnas lärande 2010. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:1. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Tema: Utbildning. Vuxnas lärande 2010. Utbildning och forskning Temarapport 212:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: Utbildning Vuxnas lärande 21 Utbildning och forskning Temarapport 212:1 Tema: Utbildning Vuxnas lärande 21 Statistiska centralbyrån 212

Läs mer

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Hur stor blir pensionen för utrikes födda? Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva

Läs mer

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863

2007:3. Ålderspension. In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 2007:3 Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension In- och utflöden i pensionssystemet Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper En beskrivning av hur livslängden förändras och varierar mellan grupper med olika utbildning, civilstånd och inkomst Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer som gör tidiga uttag av sin ålderspension - bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1.

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning

Temarapport 2012:3. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12. Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Utbildning och forskning Temarapport 2012:3 Tema: Utbildning Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2011/12 Statistiska

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer med garantipension och personer som riskerar att få garantipension -bearbetningar av uppgifter från Inkomst-

Läs mer

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Gabriella Sjögren Lindquist Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Största inkomstkälla för 64-åringar, 2011 Försörjning Kvinnor Män Arbete 48,9 % 56,0% Sjukersättning (förtidspension)

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16 Alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling,

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Barnafödande i nya relationer Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv

INTEGRATION: RAPPORT 3. Integration. ett regionalt perspektiv INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration ett regionalt perspektiv Omslagsbilden: Kartan återkommer inne i boken och visar andelen utrikes födda i de 72 FA-regionerna år 2008. INTEGRATION: RAPPORT 3 Integration

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet

Läs mer

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN 2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten

Läs mer

Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik

Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik PM Analysavdelningen Love Hansson 010-454 22 03 Könsskillnader ur Pensionsmyndighetens statistik Inledning Denna promemoria är en sammanställning av de skillnader mellan könen som återspeglas i Pensionsmyndighetens

Läs mer

TEMARAPPORT 2015:4 ARBETSMARKNAD. Vård- och omsorgsutbildade idag och i framtiden

TEMARAPPORT 2015:4 ARBETSMARKNAD. Vård- och omsorgsutbildade idag och i framtiden TEMARAPPORT 2015:4 ARBETSMARKNAD Vård- och omsorgsutbildade idag och i framtiden TEMARAPPORT 2015:4 ARBETSMARKNAD Vård- och omsorgsutbildade idag och i framtiden Statistiska centralbyrån 2015 Report 2015:4

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5. Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån Statistiska centralbyrån 2008 Demographic reports 2008:5 Leaving home Statistics Sweden 2008

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden.

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden. 3 1. Inledning Svensk ekonomi och arbetsmarknad växer just nu kraftigt, och förväntas göra så under de kommande åren enligt Arbetsförmedlingen (2016a). Utsikterna på arbetsmarknaden är ljusare än på flera

Läs mer

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden

Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden Hur många män och kvinnor är varaktigt utanför arbetsmarknaden i Östergötland? - En kartläggningsrapport December 2014 Fredrik Sunnergren, Regionförbundet Östsam 1 Innehåll 1. Inledning och slutsatser...

Läs mer

Lönestatistisk årsbok 2002

Lönestatistisk årsbok 2002 Lönestatistisk årsbok 2002 Statistiska centralbyrån 2003 Medlingsinstitutet 1 Lönestatistisk årsbok 2002 Statistical yearbook of salaries and wages 2002 Sveriges officiella statistik Official Statistics

Läs mer

INTEGRATION RAPPORT 9. Integration. utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

INTEGRATION RAPPORT 9. Integration. utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet INTEGRATION RAPPORT 9 Integration utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet INTEGRATION: RAPPORT 9 Integration utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Statistiska centralbyrån

Läs mer

Äldreförsörjningsstöd

Äldreförsörjningsstöd Försäkringskassan informerar Äldreförsörjningsstöd Grafisk utformning: RÅDIS AB, Per Jonebrink Innehåll Äldreförsörjningsstöd 3 Vem kan få äldreförsörjningsstöd? 4 Bosättningsbaserad förmån 4 Åldersgränsen

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN

2005:3. Bostadstillägg till pensionärer m.fl ISSN 2005:3 Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Bostadstillägg till pensionärer m.fl. 1995 2004 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Statistikinformation Is-I 2004:1

Statistikinformation Is-I 2004:1 Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden

INTEGRATION: RAPPORT 2. Integration. utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden INTEGRATION: RAPPORT 2 Integration utrikes födda på arbetsmarknaden Statistiska centralbyrån 2009 Integration: Report 2 Integration

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2017

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2017 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2017 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%

Barnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53% Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:4 ADOPTION. 70-talist och adopterad så har det gått

TEMARAPPORT 2014:4 ADOPTION. 70-talist och adopterad så har det gått TEMARAPPORT 2014:4 ADOPTION 70-talist och adopterad så har det gått TEMARAPPORT 2014:4 ADOPTION 70-talist och adopterad så har det gått Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:4 Born in the 1970s and

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer