Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inkomstfördelningen bland pensionärer 1"

Transkript

1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i Sverige i ett internationellt perspektiv. Det förklaras av såväl pensionssystemet som andra delar av det svenska välfärdssystemet. Enligt en jämförande studie av 15 europeiska länder (van Vliet m.fl. 2011) har Sverige lägst andel fattiga bland de äldre tillsammans med Luxemburg och Nederländerna. Många pensionärer har dock en utsatt situation med en ekonomisk standard strax över riktlinjerna för när ekonomiskt bidrag (socialbidrag) kan beviljas. Inkomsten för den nedre kvantilen ligger strax över normen för ekonomiskt bidrag. Det är framförallt äldre pensionärer (75 år och äldre) som finns i denna grupp. Även om fattigdom bland pensionärer inte är vanligt förekommande finns det starka skäl att undersöka i vilka grupper de fattiga pensionärerna finns och hur utvecklingen har varit och kan förväntas bli i framtiden. Den framtida utvecklingen av pensionerna beror i mycket på den övergång vi i likhet med många andra länder har haft från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensioner inom såväl socialförsäkringssystemet som de avtalsbestämda pensionerna. Det gör att pensionerna i högre grad än tidigare kommer att bero på anknytningen till arbetslivet. Oron för pensionerna i framtiden beror också på att den ekonomiska utvecklingen på olika sätt påverkar de avgiftsbaserade pensionerna. I andra länder har detta lett till betydande minskningar av de utbetalade pensionerna och till att personer som lämnat arbetskraften för pensionering har kommit tillbaka till arbetsmarknaden av ekonomiskt nödtvång. 2. Pensionsinkomster Den viktigaste inkomstkällan för pensionärerna är pensionen. De som lämnar arbetslivet får pension från det allmänna pensionssystemet, oftast också avtalspension och i många fall en pension från en privat pensionsförsäkring. Pensionerna är i mycket hög grad baserade på 1 Baserad på vår tidigare studie Inkomstfördelningen bland pensionärer (Sjögren Lindquist och Wadensjö, 2012). 1

2 arbetsinkomster. Skillnaderna mellan olika grupper och individer är betydande främst beroende på var de varit verksamma på arbetsmarknaden och vilka inkomster de har haft. Kvinnor hade framför allt tidigare men även nu en svagare anknytning till arbetsmarknaden med fler förvärvsavbrott och deltidsarbete än män. De får ofta garantipension, som till skillnad från inkomstpensionen inte är indexerad till inkomstutvecklingen utan till prisutvecklingen. Detta leder till en gradvis sänkning av den genomsnittliga relativa inkomststandarden jämfört med män. Utrikes födda har i många fall en svag anknytning till arbetsmarknaden och färre avgiftsår till inkomstpensionen. De som kommer efter 25 års ålder kan inte heller få de 40 års vistelse i Sverige före 65 års ålder som krävs för att kunna få en full garantipension. Det är viktigt att understryka att de utrikesfödda är en heterogen grupp. De som kommer från länder i Västeuropa har haft en betydligt bättre situation på arbetsmarknaden än de som kommer från länder utanför Europa. Reglerna vad gäller pensioner skiljer sig åt beroende på vilket land man kommer ifrån. Det finns också betydande skillnader mellan olika kohorter, även mellan individer som har haft liknande inkomstutveckling genom att pensionssystemen gradvis har förändrats över tiden; från förmånsbestämd folkpension och ATP till avgiftsbestämd inkomstpension, från förmåns- till avgiftsbestämda avtalspensioner samt att en ökande andel har avtals- och privata pensioner. 2.1 Inkomst från allmän pension I början av 1980-talet var skillnaden i inkomster från allmän pension mellan äldre och yngre pensionärer mycket stor, framförallt bland männen. Över tiden har gapet mellan olika åldersgrupper minskat. Orsaken är huvudsakligen att de äldstas pensioner har kommit ikapp dem som precis blivit pensionärer. De yngre pensionärerna kommer i framtiden att få lägre pensioner än de äldre, då det nya pensionssystemet ger lägre pensioner än det gamla ATP-systemet, allt annat lika. Männens genomsnittliga inkomst från den allmänna pensionen var 2007 ca kronor per år. Kvinnornas var betydligt lägre och motsvarade knappt 75 procent av männens pensioner. Gapet kommer troligtvis att minska då andelen förvärvsarbetande kvinnor gradvis har ökat. Dock arbetar många kvinnor fortfarande deltid, tar ut större delen av föräldraledigheten samt har lägre löner än männen. Prognoser visar att kvinnor födda i mitten av 1970-talet kommer att få en allmän pension som motsvara knappt 80 procent av männens (Flood och Mitrut, 2010). 2

3 2.2 Inkomst från tjänstepension Andelen med inkomst från tjänstepension har stigit de senaste 30 åren. Särskilt kraftig har ökningen varit för kvinnor där endast procent fick tjänstepension i början av 1980-talet jämfört med procent år 2007 (de lägre procentsatserna är för de äldre). För män har andelen ökat mer modest, från procent till procent. Sedan slutet av 1990-talet har inkomsterna från tjänstepension fördubblats för männen mellan 66 och 70 år men ökat med knappt en tiondel för dem över 70 år. Bland kvinnorna är ökningen under samma tidsperiod en tiondel för samtliga kohorter. Kvinnornas inkomster från tjänstepension är mycket lägre än männens. I genomsnitt har kvinnorna en årlig tjänstepension på kronor (det lägre beloppet för de äldre pensionärerna). Männen i åldrarna år har i genomsnitt en årlig tjänstepension på till kronor medan de äldre männens tjänstepensioner är ca kronor om året. Många tjänstepensioner har en sådan konstruktion att de ger ett högre pensionsbelopp de fem första åren med pension. 2.3 Inkomst från privat pension Bland männen hade ca 40 procent av dem mellan 66 och 70 år inkomst från privat pension år 2007 vilket kan jämföras med 45 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp. Andelen med inkomst från privat pension har fördubblats bland män och tredubblats bland kvinnor de senaste 20 åren. En förklaring till att kvinnor i större utsträckning än män väljer att teckna privata pensionsförsäkringar kan vara att de vill motverka att de får lägre allmän och avtalspension. 2.4 Den totala pensionen Andelen av den totala pensionen som kommer från den allmänna pensionen har minskat under den senaste 15-årsperioden (Figur 1). För männen är det framförallt tjänstepensionen som har fått ökad betydelse medan det för kvinnor framförallt är det privat pensionssparandet som har ökat. 3

4 Figur 1. Andel av pensionen som kommer från allmän, tjänste- respektive privat pension för 66- åringar som har inkomst från allmän pension. 3. Inkomstojämlikhet i pensionerna I det här avsnittet studerar vi skillnaderna i sammanlagd allmän- och tjänstepension mellan olika grupper. Databegränsningar gör att vi inte har möjlighet att inkludera privat pensionssparande i analysen. Figur 2 visar kvinnors medianinkomst från allmän- och tjänstepension som en andel av mäns medianpension, dels för åldersgruppen 65 till 74 år, dels för dem som har fyllt 75 år. 1,5 1,2 0,9 0,6 0,3 0 Kvinnors/mäns medianpension år 75 år + Källa: LINDA. Figur 2. Kvinnors medianpensionsinkomst (allmän- och tjänstepension) som andel av mäns medianpensionsinkomst. Beräknat för dem med allmän pension. 4

5 Pensionsgapet mellan män och kvinnor i åldrarna 65 till 74 år har minskat sedan andra hälften av 1980-talet. Då motsvarade kvinnors medianpensioner drygt 40 procent av männens men har nu ökat till att motsvara ca 70 procent av männens. I början av 1980-talet var medianpensionen lika stor för män och kvinnor som fyllt 75 år. Detta berodde på att en stor del av både männen och kvinnorna endast fick folkpension. När en allt större andel av männen fick högre inkomstrelaterade pensioner minskade kvinnornas medianpensioner som en andel av männens och låg under hela 1990-talet kring hälften av männens. Under 2000-talet har gapet mellan de äldsta kvinnornas och männens medianpensioner krympt. Framförallt förklaras detta av förändringar i statistiken. Före 2003 inkluderas inte pensionstillskottet i pensionsinkomsten. Folkpension och pensionstillskott ersattes av garantipension år 2003 och garantipensionen ligger således på en högre nivå än folkpensionen. I början av 1980-talet hade utrikes födda män högre pensioner än inrikes födda män (se figur 3). Sedan början av 2000-talet finns det knappt några skillnader i medianpensioner mellan män födda i Sverige, andra nordiska länder, EU15-länderna tillsammans med Schweiz, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Japan. Däremot har de som är födda i länder utanför EU15 m.fl. kraftigt halkat efter. 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Män 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Kvinnor Sverige EU15 mfl Norden Övriga världen Sverige EU15 mfl Norden Övriga världen Källa: LINDA. Notera: EU15 m.fl. består av Australien, Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Nya Zeeland, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Figur 3. Utrikes föddas medianpensionsinkomster (allmän- och tjänstepension) som andel av inrikes föddas medianpensionsinkomster. 5

6 Även utrikesfödda kvinnor har historiskt haft högre pensioner än inrikes födda kvinnor, och kvinnor födda i Norden och EU15-länderna tillsammans med Schweiz, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Japan har fortfarande något högre medianpensioner än inrikes födda kvinnor. Kvinnor som är födda utanför EU15 m.fl. har dock sedan slutet av 1990-talet lägre medianpension än inrikes födda kvinnor och skillnaderna fortsätter att öka. 4. Arbetsinkomster Pensionerna är den viktigaste inkomsten för dem över 65 år. Många har emellertid även inkomst från arbete. Andelen ökade fram till 1990-talskrisen, minskade under 1990-talet för att börja öka igen från slutet av 1990-talet. Andelen med arbetsinkomst sjunker med åldern. Nästan hälften av alla 66-åriga män, en tredjedel av alla 68-åriga män och en fjärdedel av alla åriga män har inkomst från arbete. Hela 20 procent av de 75-åriga männen och 15 procent av de 78-åriga männen har inkomst från arbete. Bland kvinnorna är andelen som har arbetsinkomst lägre: En tredjedel av de 66-åriga kvinnorna, en femtedel av de 68-åriga kvinnorna och 15 procent av de 70-åriga kvinnorna har inkomst från arbete. Bland kvinnorna över 70 år har ca 10 procent inkomst från arbete. Av dem över 65 år med arbetsinkomst har procent inkomst från tjänst. Arbetsinkomstens andel av den totala disponibla inkomsten för dem 65 år och äldre har sjunkit under de senaste 30 åren för männen men varit i det närmaste konstant för kvinnorna. År 2004 utgjorde arbetsinkomsten fyra procent av den disponibla inkomsten (Gustafsson m.fl. 2007). 5. Kapitalinkomster Kapitalinkomsterna har blivit en allt viktigare del av pensionärernas disponibla inkomster och utgör nu en femtedel av inkomsterna för dem som är 65 år och äldre. Kapitalinkomsterna är ojämnt fördelade mellan pensionärerna och är framförallt koncentrerade till dem som har högst inkomster (Gustafsson m.fl. 2007). De som har fyllt 65 år har i genomsnitt stora finansiella tillgångar, låga skulder och höga reala tillgångar jämfört med de yngre. I genomsnitt är nettoförmögenheten 1,2 miljoner kronor i denna åldersgrupp och männen har i genomsnitt en halv miljon större nettoförmögenhet än kvinnorna. 6

7 6. Framtida grupper med risk för låga pensioner Vi har ovan visat att kvinnor och utrikes födda från länder utanför EU15 har mycket lägre pensioner än inrikes födda män, samt att äldre kohorter av pensionärer har lägre pensionsinkomster än yngre. Hur de framtida pensionärernas pensionsinkomster kommer att utvecklas beror på pensionssystemens utformning och hur utvecklingen varit för de karakteristika som används för beräkning av pensionen, dvs. främst arbetsinkomster. Vi tar här upp några grupper av framtida pensionärer med risk för låga pensioner. 6.1 Egenföretagare Egenföretagare är en grupp som uppvisar en mycket stor inkomstspridning. Många egenföretagare har låga inkomster och många tecknar inte en kompletterande pension av samma slag som anställda i regel har. En fjärdedel av egenföretagarna saknar pensionssparande, dvs. de sparar varken privat eller via företaget (Svärdman, 2011). Gruppen egenföretagare är stor och växer, vilket gör det angeläget att speciellt studera denna grupp. Många egenföretagare är utrikesfödda. De anställda som blir egenföretagare kommer från många olika grupper. Det finns en överrepresentation dels av dem som givet utbildning mm har relativt låga arbetsinkomster som anställda, dels av dem som givet utbildning mm har relativt höga arbetsinkomster som anställda (Andersson Joona och Wadensjö, under utgivning). Den senare gruppen klarar sig betydligt bättre som egenföretagare. Det pekar på att villkoren för egenföretagare varierar mycket och därmed också möjligheterna och kunskaperna om hur man bäst ska förbereda sig ekonomiskt för ett liv som pensionär. Figur 7 visar hur stor den genomsnittliga allmänna, tjänste- och privata pensionen är för dem som varit anställda respektive egenföretagare. Egenföretagarnas allmänna pension motsvarar procent av de anställdas allmänna pension. För de manliga egenföretagarna motsvarar tjänsteoch privatpensioner tillsammans ca procent av de anställda männens tjänstepensioner. För de egenföretagande kvinnorna är den sammanlagda privata och tjänstepensionen ungefär lika stor som de anställda kvinnornas tjänstepensioner. 7

8 Män Källa: LINDA. Figur 7. Pensionsinkomst för egenföretagare Anställda resp. företagare definieras som dem som hade huvudsaklig arbetsinkomst från anställning resp. företagande vid 60 års ålder. 6.2 Garantipensionärer En annan utsatt grupp består av dem som har haft mycket låga inkomster och därför får garantipension. Garantipensionen är endast prisindexerad. Gruppen kan därför komma att släpa efter i inkomstutvecklingen jämfört med dem som får den inkomstindexerad inkomstpensionen. Under de närmast kommande åren bedöms ungefär 25 procent av de nya pensionärerna få en garantipension. År 2008 var det personer som fick garantipension varav 15 procent fick fullt belopp. Nästan hälften av de kvinnliga pensionärerna i åldern år fick garantipension. Bland äldre är det än vanligare att få garantipension. Till exempel får drygt 80 procent av kvinnorna mellan år och över 90 procent i åldern 90 år och äldre garantipension. Andelen 8

9 män som får garantipension är mycket lägre. I åldersgruppen år fick drygt 10 procent av männen garantipension. En fjärdedel av män mellan år och hälften av männen i åldersgruppen 90 år och äldre får garantipension. (Olsson, 2011). 6.3 De utan tjänstepension En annan grupp med risk för låga pensioner är anställda som inte är täckta av tjänstepensioner. Tjänstepensionen är viktig främst för dem som har haft inkomst över taket i allmänna pensionen, men inte bara för dem. Drygt 90 procent av de anställda arbetar på företag som är täckta av kollektivavtal och har därigenom tjänstepension. De som saknar en tjänstepension är främst de som arbetar i företag med få anställda, de med de högsta och lägsta lönerna och egenföretagare. Av de kollektivavtalslösa företagen erbjuder drygt 40 procent tjänstepension (Svärdman, 2011). 6.4 Utrikes födda En fjärde grupp är de utrikes födda, en grupp med mycket stor inkomstspridning, där många har relativt låga inkomster. Låga inkomster och få års vistelse i Sverige leder till låga pensioner som troligen endast i få fall uppvägs av pensioner från hemlandet. Floods och Mitruts (2010) prognoser visar att utrikes födda från icke-oecd-länder kommer att ha betydligt lägre allmänna pensioner än inrikes födda i framtiden. De utrikes födda männen resp. kvinnorna (födda ) kommer att få ca procent resp. ca 55 procent av de infödda männens allmänna pension. De visar även att det privata pensionssparandet är mycket lågt bland utrikes födda från icke-oecd-länder och att skillnaderna ökar för yngre kohorter. För kohorten är de utrikes föddas privata pensionsförmögenhet 18 procent av de infödda männens i samma kohort och för kohorten är den 11 procent. 7. Avslutande kommentarer I den här artikeln har vi pekat på olika grupper med låga pensioner idag och grupper med stor risk för att få låga pensioner i framtiden. Det är viktigt att utreda möjligheterna att på olika sätt förbättra inkomsterna för dessa grupper och det kan krävas olika typer av lösningar. 9

10 Kvinnor har i genomsnitt lägre inkomster och lägre pensioner än män. Lösningar är att finna dels i en jämnare arbetsfördelning i hushållet mellan män och kvinnor, men det tar lång tid innan en sådan förändring slår igenom. Pensioner är baserade på inkomster under hela livstiden eller under många år (avtalspensionerna). Anledning finns att se över reglerna inom pensionssystemen. Förklaringarna för de utrikes föddas låga pensioner är att söka i en för många svag arbetsmarknadsanknytning och att många av de utrikesfödda har färre än de fyrtio år i Sverige som krävs för en full garantipension. Långsiktigt är de viktigaste medlen de som leder till en starkare arbetsmarknadsanknytning, med det kan finnas anledning att också se över olika regler i pensionssystemen, bl.a. reglerna för hur många års vistelse som krävs för en full garantipension. Förklaringar till att många egenföretagare har låga pensioner är att många egenföretagare har låga inkomster och att de inte har tecknat pensionsförsäkringar som svarar mot avtalspensionerna för anställda. Ett medel är ökad information om olika avtalspensionslösningar för egenföretagare. Referenser Andersson Joona, Pernilla och Eskil Wadensjö (under utgivning), The Best and the Brightest or the Least Successful? Self-Employment Entry among Male Wage-Earners in Sweden, Small Business Economics. Gustafsson, Björn, Asghar Zaid och Eva Franzén (2007), Financial Poverty, International Journal of Social Welfare, Vol. 16 (suppl. 1), s Flood, Lennart och Andreea Mitrut (2010), Ålderspension för invandrare från länder utanför OECD-området, SOU 2010:105. Olsson, Hans (2011), Pensionsåldern, Pensionsmyndigheten, Statistik och utvärdering. Sjögren Lindquist, Gabriella och Eskil Wadensjö (2012), Inkomstfördelningen bland pensionärer, Studier i Finanspolitik 2012/5. Svärdman, Håkan (2011), Småföretagande = små pensioner? Folksam, Stockholm. van Vliet, Olaf, Jim Been, Koen Caminada och Kees Goudswaard (2011), Pension reform and income inequality among the elderly in 15 European countries, Department of Economics Research Memorandum , Leiden University. 10

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer

Inkomstfördelningen bland pensionärer Rapport till Finanspolitiska rådet 202/5 Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet De åsikter som uttrycks

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Gabriella Sjögren Lindquist Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Största inkomstkälla för 64-åringar, 2011 Försörjning Kvinnor Män Arbete 48,9 % 56,0% Sjukersättning (förtidspension)

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj?

Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Inkomstskillnader, rikedom och fattigdom: är de nordiska länderna fortfarande en distinkt familj? Johan Fritzell, CHESS, Stockholms universitet och Institutet för Framtidsstudier, johan.fritzell@chess.su.se

Läs mer

Invandrare och pensioner

Invandrare och pensioner Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Hur stor blir pensionen för utrikes födda? Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva

Läs mer

Statistikinformation Is-I 2004:1

Statistikinformation Is-I 2004:1 Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor

Kvinnor och pensionen. En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Kvinnor och pensionen En rapport om kvinnornas pensionsvillkor Utgiven maj 2013 Riksförbundet PensionärsGemenskap Svenska KommunalPensionärernas Förbund Förord Sverige är stolt över att vara ett av de

Läs mer

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19

Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Särreglering och exkludering i svensk sociallagstiftning: En lägesöversikt. Julia Boguslaw, SOFI, Stockholms universitet, 2012-01-19 Inledning Kartlägger hur sociallagstiftningen förändrats med avseende

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension.

Garantipensionen påverkas av prisbasbeloppet som minskar med 0,2 procent från 2013 till 2014 för dem som enbart har garantipension. Förändring av inkomstpension 2014 Olika faktorer bidrar till omräkningen av inkomst- och tilläggspension 2014: Real inkomstutveckling, medel... +1,7 Prisförändring... 0,1 Korrigering av tidigare prognoser

Läs mer

Pensionsreformen och invandrarna

Pensionsreformen och invandrarna Pensionsreformen och invandrarna nr 5 2011 årgång 39 Artikeln granskar ålderspension år 2008 för invandrare som kom till Sverige före 1970. Jämförelsen sker med infödda med ungefär samma inkomstutveckling

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Jämställda pensioner. - en del av en pågående genomlysning av pensionssystemet. Stefan Oscarson och Sara Örnhall Ljungh Socialdepartementet i Sverige

Jämställda pensioner. - en del av en pågående genomlysning av pensionssystemet. Stefan Oscarson och Sara Örnhall Ljungh Socialdepartementet i Sverige Jämställda pensioner - en del av en pågående genomlysning av pensionssystemet Stefan Oscarson och Sara Örnhall Ljungh i Sverige Några outtalade utgångspunkter Pensionssystemet är könsneutralt - men vi

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (11) PM 2016-12-15 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik - pensionsrätt för barnår Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet fungerar för

Läs mer

Swedbank. Vad vet du om din pension?

Swedbank. Vad vet du om din pension? Vad vet du om din pension? 2 Vad vet du om din pension? Vi vet att vi lever allt längre. Allt fler kommer att få uppleva gratulationer från kungaparet på sin hundrasdag. Kvinnor lever redan idag längre

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

Driftig men otrygg S11097 11-04

Driftig men otrygg S11097 11-04 Driftig men otrygg S11097 11-04 Sammanfattning Småföretagare kan inte räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras genom det statliga socialförsäkringssystemet och de kollektivavtalade försäkringarna.

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Peter Beijron, SCB, tfn 08 506 940 06, peter.beijron@scb.se Cecilia Westin, SCB, tfn 08 506 945 48, cecilia.westin@scb.se

Peter Beijron, SCB, tfn 08 506 940 06, peter.beijron@scb.se Cecilia Westin, SCB, tfn 08 506 945 48, cecilia.westin@scb.se AM 110 SM 1404 Övergången från arbete till pension 2012 Transition from work to retirement 2012 I korta drag Övergången från arbete till pension Temarapporten för tredje kvartalet 2014 behandlar övergången

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade

Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt utbildade Sverige i ett internationellt perspektiv En jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:22 Rapport 2015:22 Arbetsmarknadsutsikter för eftergymnasialt

Läs mer

i december 2003 och 2004

i december 2003 och 2004 25:5 Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Sjukersättning och aktivitetsersättning utbetalade i december 23 och

Läs mer

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN

2005:6. Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv ISSN 005:6 Sjukfrånvaron i Sverige i ett europeiskt perspektiv 1983 004 ISSN 1653-359 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Den snabba ökningen av sjukfrånvaron i Sverige mellan 1998 och 003 väckte frågor om i

Läs mer

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan

Läs mer

Avräkning av garantipension mot tjänstepension

Avräkning av garantipension mot tjänstepension 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avräkning av garantipension mot tjänstepension I regleringsbrevet för 2008 har regeringen uppdragit åt Försäkringskassan att analysera effekterna av att använda

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 6: Trygghet vid pension

Välfärdstendens Delrapport 6: Trygghet vid pension Välfärdstendens 2016 Delrapport 6: Trygghet vid pension Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska

Läs mer

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?

Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings

Läs mer

Pensionärernas ekonomiska situation

Pensionärernas ekonomiska situation Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Medelpensioneringsålder

Medelpensioneringsålder Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson

Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014. Carina Blomberg Dan Adolphson Pressfrukost 11 december Pensionsrapport 2014 Carina Blomberg Dan Adolphson Pensionsrapporten fyller 5 år Statistik, aktuella frågor, trender och framtidsspaningar. Hur kan det bli bättre för spararna?

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning Per Sonnerby 8 oktober 2012 0 Bakgrund och (förenklad) tankeram 1. Att klara av studierna 2. Att dra nytta av studierna 3. Att

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef De äldres ekonomiska välfärd Förord Förord Det har skett stora ekonomiska förändringar under 1990-talet och in på 2000-talet som har påverkat både de offentliga finanserna och befolkningens privatekonomi.

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns

Läs mer

Efter 65 inte bara pension

Efter 65 inte bara pension Ds 2011:42 Efter 65 inte bara pension En analys av de äldres ekonomiska situation Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Pensionsrapport Dan Adolphson Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se

Pensionsrapport Dan Adolphson Trygghetsekonom AMF. pensionsbloggen.se Pensionsrapport 2016 Dan Adolphson Trygghetsekonom AMF 070-249 31 54 dan.adolphson@amf.se media.amf.se @Trygghetsekonom pensionsbloggen.se Pensionsrapporten fyller 7 år Statistik, aktuella frågor, trender

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer