Skogsbovägen Gustavsberg Telefon Fax: Årsredovisning 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se. Årsredovisning 2010"

Transkript

1 Skogsbovägen Gustavsberg Telefon Fax: Årsredovisning 2010

2 VÄRMDÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2010 Värmdö kommun Skogsbovägen Gustavsberg Telefon: Fax E-post: Hemsida: Produktion: Värmdö kommun 2011 Formgivning: AAS Form & Illustration Tryckeri: Bergs Grafiska AB Omslagsfoto: Lars Forsstedt, Bildarkivet.se

3 ÅRSREDOVISNING VÄRMDÖ KOMMUN 3 Innehåll Övergripande 4 Kommunstyrelsens ordförande 4 Korta fakta om värmdö kommun 6 Förvaltningsberättelse 7 Omvärldsanalys 8 Finansiell analys 12 Sammanfattning av nämndernas och bolagens ekonomiska utfall 22 Sammanfattning av nämndernas och bolagens investeringar 23 Värmdö kommuns medarbetare 24 Årets verksamhet 29 Värmdö kommuns organisation år Värmdö kommuns styrsystem Kvalitet i korthet 35 Kommunfullmäktige m fl 37 Kommunstyrelse 38 Produktionsstyrelse 41 Utbildningsnämnd 43 Ungdoms-, kultur- och fritidsnämnd 47 Socialnämnd 50 Nämnd för äldre och funktionshindrade 53 Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd 56 Samhällsteknisk nämnd 58 Koncern Värmdö kommun 61 Natur och miljö 63 Ekonomisk sammanställning 65 Resultaträkning 66 Betalningsflödesrapport 67 Balansräkning 68 Driftsredovisning - Kommunen 69 Investeringsredovisning - Kommunen 69 Noter Kommunen 70 Noter Koncernen 76 Redovisningsprinciper 80 Övrigt 81 Minikoncernen Värmdö kommun Värmdö kommun fastigheter AB 82 Värmdö kommun vatten och avlopp 88 Chefer/förtroendevalda löner, arvoden, förmåner m. m. 92 Revisionsberättelse 97 Karta över Värmdö kommun 98

4 4 ÅRSREDOVISNING VÄRMDÖ KOMMUN Kommunstyrelsens ordförande Ett stort tack till alla er som arbetar inom kommunens ansvarsområden oavsett driftsform. Det är ert engagemang, ansvarstagande och goda arbete som gör Värmdö till en så bra kommun att bo, verka och vistas i. Skolan har varit ett hett ämne under året som gått. Det är naturligt eftersom skolan är ett av kommunens viktigaste ansvarsområden och som påverkar våra barns och ungdomars möjlighet till en ljus framtid. Vårt mål är att skolorna i Värmdö ska tillhöra länets fyra till fem bästa. Lars-Erik Alversjö Foto: Ryno Quantz Året som gått Efter några tuffa år kom så äntligen trendbrottet i konjunkturen. I september understeg den öppna arbetslösheten, generellt och för ungdomar, i Värmdö för första gången föregående års siffror sedan vi gick in i finanskrisen. Vi har nu arbetslöshetssiffror motsvarande de vi hade åren 2005/2006. Än är det dock en bra bit kvar till nivåerna 2008 med den lägsta arbetslösheten på nära tjugo år. Mycket kan dock hända i omvärlden som får verkningar i Värmdö. Årets goda resultat fullbordar mandatperiodens fyra år av positiva resultat. Bedriften blir inte mindre av att detta skett mitt under brinnande lågkonjunktur och att kommunen dessförinnan inte gått plus sedan nittiotalet. Goda och balanserade resultat är en förutsättning för en god verksamhet. Det ger oss marginaler och leder till ökad egenfinansiering. Mycket återstår men vi har nu bevisat att vi både kan, vill och vågar ta tag i denna utmaning. Vi måste prioritera och arbeta smartare. viktigaste ansvarsområden och som påverkar våra barns och ungdomars möjlighet till en ljus framtid. Vårt mål är att skolorna i Värmdö ska tillhöra länets fyra till fem bästa. I SKL:s (Sveriges Kommuner och Landstings) Öppna Jämförelse för Grundskolan 2011 (gällande år 2010) placerar sig kommunens skolor på en niondeplats och befäster därmed sin position som en av länets och därmed landets bästa skolkommuner. Eftersom vår målsättning är högre än så kommer vi fortsatt lägga ett stort fokus på skolan. En bra skolgång är en bra start på livet. Efter valet i september leds nu kommunen av en koalition bestående av Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna under devisen för en levande och hållbar utveckling. Glädjande var att valdeltagande steg ytterligare med 1,4 procentenheter (till 84,9%) i kommunalvalet och 1,9 procentenheter (till 87,7%) i riksdagsvalet. Skolan har varit ett hett ämne under året som gått. Det är naturligt eftersom skolan är ett av kommunens

5 ÅRSREDOVISNING VÄRMDÖ KOMMUN 5 Några viktiga händelser under 2010 Ett ungdomsparlament infördes. Arbetet med medborgardialoger intensifierades. Policy och riktlinjer togs fram. Arbetet med ungkulturhuset Gurraberg påbörjades. Kundval infördes i hemtjänsten. Åtta anordnare vid årets slut. Kundval infördes inom daglig verksamhet. Fullmäktigeberedningen Trygg i Värmdö startades för att ta fram en strategi för ett socialt hållbart Värmdö. En ambitiös energi- och klimatpolicy antogs. Intensiv utbyggnad av vatten- och avloppsnätet. Barnomsorgsplats kan nu sökas på nätet. Översiktsplanen har varit ute på ett omfattande samråd. Idrottshallen i Grantomta/Vik som påbörjades blir kommunens första Green Building. Möjahallen togs i bruk. Idrottshallen vid Värmdövallen påbörjades i Värmdö IF:s regi. Isrinken och spontanytan Ekrinken fick tak. Ösby idrottshall byggdes ut. Gemensam IT-drift med Vaxholms kommun. Inom projektet Arbeta smartare genomfördes tre pilotprojekt avseende arbetssättet LEAN. Kostpolicy, Näringslivspolicy, Finanspolicy, e-policy samt strategi för boendeplanering antogs. Näringslivets mötesplats Tornhuset företagscentrum öppnade. Inför framtiden Inför 2011 återstår många utmaningar och nya tillkommer. Med höga ambitioner och en fortsatt ansvarsfull politik vill vi öka Värmdöbornas trygghet, delaktighet, ansvar och valfrihet så att vi får en levande och hållbar utveckling av kommunen. Vi älskar Värmdö. Kommunen ska styras långsiktigt och genomtänkt mot Vision Ordning och reda i ekonomin. En ekonomi i balans. Budgetdisciplin. Positivt rörelseresultat varje år. Bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad företrädesvis genom konkurrens och kundval. Tydligt ledarskap där mål, indikatorer och uppföljning resulterar i konkreta åtgärder. Ordning och reda i hela organisationen. Ökat brukar-/kundfokus i kommunens verksamheter. Medborgardialoger i ett tidigt skede. Genusperspektiv på all kommunal finansiering. Värmdö ska tillhöra länets 4-5 bästa skolkommuner senast Värmdö kommun ska bli en förebild i miljö- och klimatarbetet. Främja näringslivet och skapandet av fler arbetstillfällen i kommunen. Barn och ungdomar prioriteras vid fritids- och kultursatsningar. Vi värmdöbor ska känna trygghet i vårt boende, i vårt arbete, under vår fritid och för våra barn och äldre. Avslutningsvis vill jag återigen rikta ett stort tack till våra medarbetare i och utanför kommunens organisation. Jag vet att ni precis som vi brinner för våra medborgares bästa. Tack så hjärtligt mycket! Lars-Erik Alversjö Kommunstyrelsens ordförande Foto: Värmdö kommun

6 6 ÅRSREDOVISNING VÄRMDÖ KOMMUN Korta fakta om Värmdö kommun Femårsöversikt Antal invånare 31 december Total kommunal skattesats i Värmdö 32,55 32,55 32,55 32,55 32,55 varav till Värmdö kommun 20,28 20,28 20,28 20,28 20,28 Antal anställda (exkl timanställda) i kommunen Årets resultat, mnkr -2,0 44,9 54,5 93,9 49,4 Nettokostnadsandel av skatteintäkterna och generella statsbidrag, 98,8 97,1 97,0 94,2 96,8 procent Nettoinvesteringar, mnkr 53,1 88,8 209,7 213,4 242,6 Soliditet (exkl pensionsskuld, ansvarsförbindelser), procent 55,8 51,6 47,4 46,1 26,2 Tillgångar per invånare, kronor Skulder och avsättningar per invånare, kronor * Uppgifterna i översikten redovisas enligt de redovisningsprinciper som har tillämpats under respektive år. Kommunens pengar kommer ifrån Kommunens pengar kommer från: Kommunens pengar fördelas på följande nämnder Kommunens pengar fördelas på följande nämnder: Avgifter och ersättningar 9 % Bidrag 5 % Utjämningssystemet 9 % Försäljningsmedel 1 % Övrigt 2 % Samhällsteknik 11 % Bygg, miljö och hälsoskydd 1 % Äldre och funktionshindrade16 % KS+KF 9 % Social 10 % Skatteintäkter 74 % Ungdom, kultur och fritid 4 % Utbildning 48 % Mandatfördelning i Kommunfullmäktige efter valet 2010, totalt 51 Moderata Samlingspartiet 19 (21) Socialdemokraterna 15 (17) Miljöpartiet De Gröna 5 (3) Centerpartiet 3 (2) Folkpartiet Liberalerna 4 (4) Vänsterpartiet 1 (2) Kristdemokraterna 2 (2) Sverigedemokraterna 2 (0) Siffror inom parantes avser innan valet

7 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Foto: Birgitta Wahlberg Foto: Annelie Lund Veranda vid Norra Lagnö. Foto: Marielle Andersson

8 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar yttre omständigheter som påverkar Värmdö kommuns utveckling. Av snittet behandlar bland annat samhällsekonomin, kommunernas ekonomi, befolkningsutvecklingen samt näringsliv och arbetsmarknad. 1 Samhällsekonomin Efter en svacka under 2009 är den globala ekonomin nu inne i en återhämtningsfas. Världshandeln ökar och tillväxten är återigen på plus, men åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiella underskott samtidigt som problemen i de finansiella systemen ännu inte övervunnits helt. Tillväxten i övriga Europa, som är ett betydande område för svensk export, är fortfarande svag vilket håller tillbaka utvecklingen i Sverige. Sveriges ekonomi, som växer betydligt snabbare än många andra OECD-länder, förefaller vara inne i en uppåtgående spiral där stigande efterfrågan leder till ökad produktion, ökad sysselsättning och ljusare framtidsutsikter. Detta har resulterat i den kraftigaste efterfrågeökningen i modern tid. Statsfinanserna är i god ordning och förutsättningar för en rejäl tillväxtrekyl är goda. De problem som många länder i omgivningen, framför allt södra Europa, fortfarande brottas med kan dock bromsa utvecklingen något. BNP-tillväxten 2010 var hög, över 5% procent och den inhemska efterfrågan utvecklades starkare än BNP. Därmed har i stort sett hela den tidigare nedgången i BNP tagits tillbaka. Det är dock viktigt att påpeka att de höga tillväxtsiffrorna är en rekyl på den kraftiga nedgången under den finansiella krisen. En förbättrad internationell ekonomi samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även i år. BNP beräknas öka med 4,3% 2011, och 2012 förväntas en ökning på 3%. Särskilt uttalad har återhämtningen varit i industrin. Hela produktionsraset från har nu återhämtats och industriföretagen flaggar för ökad orderingång och produktionsplanerna pekar uppåt. De nästan tömda lagernivåerna har börjat byggas upp igen och produktivitetsökningar förutspås för Svensk export har återhämtat sig snabbt och ökade med cirka 11 % Exporten förväntas dock dämpas något under 2011 som en följd av en starkare kronkurs. Hushållens sparande har under en period varit rekordhögt och stigande fastighetsvärden och återhämtade börskurser ger utrymme för ökade konsumtionsutgifter. Redan under 2010 har konsumtionen ökat med över 3%. Hushållens reala disponibla inkomster förväntas öka sammantaget med 6,5 procent Inflationstrycket är fortfarande lågt delvis pga av den höga arbetslösheten, höjda räntor och en stark kronkurs. Riksbanken har under andra halvan av 2010 genomfört ett flertal höjningar av reporäntan från lägsta nivån 0,25 procent till 1,25 procent i december. Sysselsättningen föll betydligt mindre än förväntat under krisen och vändningen till det bättre kom tidigare än förväntat. Eftersom att det funnits gott om lediga resurser inom företagen är dock arbetslösheten fortfarande hög, omkring 8 procent. Indikatorer pekar på fortsatt växande efterfrågan och därmed förbättrad arbetsmarknad. Men återhämtningen sker relativt långsamt och först 2015 beräknas arbetslösheten vara tillbaka på den nivå som rådde före krisen. Sveriges offentliga finanser befann sig i ett bra läge då den finansiella krisen bröt ut vilket innebar bra förutsättningar för att stimulera ekonomin med hjälp av expansiva finanspolitiska åtgärder. Detta resulterade dock i en snabb försvagning av det offentliga sparandet med underskott under 2009 och Konjunkturåterhämtningen som vi nu ser innebär dock att de offentliga finanserna kommer att nå balans 2011 och sedan successivt förbättras. Ekonomin i kommunsektorn och framåt Kommuner och landsting har haft två år med stora överskott. År 2009 blev resultatet 13 miljarder och 2010 ser det ut att bli hela 19 miljarder plus för kommuner och landsting, trots att skatteunderlaget endast ökat marginellt mellan 2008 och De stora överskotten i sektorn beror delvis på att kommuner och landsting snabbt lyckades upparbeta ett krismedvetande med återhållsamhet i konsumtion och nyanställningar, samtidigt som flera tillfälliga faktorer bidrog till att stärka resultaten. Premiebefrielse från AFA Försäkring 2009 och 2010 och tillfälligt konjunkturstöd från staten har tillsammans stärkt resultatet för de två åren med nästan 25 miljarder. Krisen har hållit tillbaka löneutvecklingen vilket har en negativ effekt på skatteunderlaget men bromsar samtidigt utvecklingen av kommunernas lönekostnader. Sysselsättningen är nyckeln till skatteunderlaget. Förbättringen på arbetsmarknaden gör att tillväxten av skatteunderlaget repar sig. Dessutom bidrar stora årgångar nya pensionärer till en snabb ökning av pensionsinkomsterna. Vidare är det rimligt att tro att inflationen, som påverkar kommunernas inköp, blir lägre än lönekostnadsutvecklingen. 1 Uppgifterna i avsnitten om samhällsekonomin och kommunsektorn har hämtats främst från Sveriges Kommuner och Landsting (Ekonomirappor ten, november 2010, och MakroNytt 01/11) samt från Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS 9 Foto: Denny Lorentzen Kommunalekonomisk utjämning Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge alla Sveriges kommuner förutsättningar, trots stora olikheter i demografiska, geografiska och socioekonomiska förutsättningar, att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service. Systemets viktigaste komponenter är inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. I inkomstutjämningen, som i huvudsak finansieras av staten, utjämnas skillnader i skatteinkomster mellan kom munerna. Riktmärket är 115 procent av medelskattekraften, d v s kommunerna garanteras inkomster i det närmaste på denna nivå. Kommuner med beskattningsbara inkomster överstigande densamma betalar en avgift till systemet. Värmdö fick 48 mnkr i inkomstutjämningsbidrag I kostnadsutjämningen utjämnas strukturellt betingade kostnadsskillnader (skillnader som kommunerna själva inte kan påverka) inom obligatoriska verksamheter. Värmdö kommun är sammantaget en bidragstagare i kostnadsutjämningen, kommunen erhöll mnkr. Kompensation för snabb befolkningstillväxt som Värmdö erhöll med 6 mnkr 2009 uteblev helt Utfallet av denna sistnämnda komponent har varierat kraftigt under årens lopp beroende på svängningar i befolkningsökningen. År 2011 beräknas Värmdö få ca 4 mnkr baserat på befolkningsökningen Hösten 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Kommittén ska redovisa sitt arbete Personalkostnader Förändrad sysselsättning påverkar kommunernas skatteinkomster realt. Allmänna löneökningar äts däremot normalt upp av motsvarande kostnadsökningar i kommunerna. Den kommunala verksamheten är personalintensiv; en övervägande del av kostnaderna utgörs av personalkostnader (i Värmdö över hälften). Under 2010 träffades nya centrala löneavtal inom merparten av kommunernas avtalsområden. I allmänhet handlar det om tvååriga avtal. Logiskt, med tanke på den svaga konjunkturen, slöts avtalen på rätt måttliga nivåer. Dock är lönerna i Värmdös kommun relativt höga i jämförelse med flera andra kommuner i Stockholms län. Befolkning Befolkning Värmdös befolkning har under åren ökat med i genomsnitt tre procent per år. Det är mer än någon annan kommun i Sverige. Antalet invånare har under perioden i stort sett fördubblats. Under 2010 ökade befolkningen med 545 personer (1,4 procent) till Det är något högre än 2009 då ökningen var 384 personer (1,0 procent) personer har under året flyttat till kommunen och har flyttat härifrån. Nettoinflyttningen uppgick därmed till 333 personer. En stor del av inflyttningen har skett från andra delar av Stockholms län. Antalet födda barn uppgick till 438, vilket är något färre än tidigare år. Värmdö kommun har fler invånare i 0-14 år och år än länet. Däremot finns det färre i åldern år.

10 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS % Ålder Åldersfördelning Värmdö Stockholms län Genom besökare och fritidsboende tredubblas antalet invånare i kommunen under sommarmånaderna. Enligt kommunens prognoser förväntas befolkningen att fortsätta öka mer än för en genomsnittlig kommun i landet. Även med en låg tillväxttakt bedöms Värmdö kommun få över invånare år Med en hög tillväxttakt kan kommunen komma att ha ca invånare om tjugo år. Antagandet grundas på en ny stark tillväxt i regionen som en följd av ett omfattande bostadsbyggande. De senaste tre åren har dock befolkningsökningen varit lägre än tidigare. En växande befolkning leder till ökad efterfrågan på kommunens service, i första hand barnomsorg, skola och äldreomsorg. Befolkningsökningen ställer också krav på en fortsatt utbyggnad av infrastruktur, främst vatten och avlopp till förändringsområden Befolkning , två olika prognosalternativ Boende Värmdö är populärt att bo i. Det finns efterfrågan på småhus och lägenheter i bostadsrätter och hyresbostäder. Antalet personer i hyreskön visar att efterfrågan på hyreslägenheter är fortsatt stor i kommunen. Det finns ca fritidshus i kommunen. Allt fler väl belägna fritidshus används för permanent boende, ca 250 omvandlas per år. Förändringsområden får successivt nya detaljplaner och kommunalt VA. Näringsliv, turism och arbetsmarknad Av Värmdös invånare mellan år är 83 procent förvärvsarbetande, vilket är avsevärt högre än snittet i riket och även i länet. Sysselsättningsgraden har dock minskat något 2010 i jämförelse med En något högre andel män än kvinnor förvärvsarbetar. I Värmdö är arbetsplatserna få i förhållande till antalet förvärvsarbetande och de arbetsplatser som finns motsvarar inte efterfrågan på yrken. Utpendlingen är därför avsevärt större än inpendlingen. Drygt personer pendlar in till Värmdö varje dag, medan nästan personer pendlar ut till andra kommuner. Den förvärvsarbetande dagbefolkningen (det vill säga personer som arbetar i kommunen och bor i eller utanför Värmdö) ökar dock snabbt. Fler män än kvinnor har börjat arbeta inom kommunens gränser. Näringslivet i Värmdö kännetecknas av många små företag med få anställda, ofta verksamma inom byggsektorn. Antalet nyregistrerade företag 2010 är enligt studieförbundet Näringsliv och Samhälle 8,5 stycken per 1000 invånare. Det placerar Värmdö på nittonde plats av Sveriges alla kommuner. Därmed har Värmdö tappat några placeringar sedan förra året. Enligt Rapport från företagarna fanns totalt registrerade aktiebolag i Värmdö kommun år 2010, vilket innebär en ökning med ca 8 procent från förra året. Företagsklimatet i kommunen rankas dock lågt i förhållande till många andra kommuner i länet. För att förbättra företagsklimatet samverkar kommunen med näringslivet och under året har bland annat 10 olika arrangemang riktade mot företagare hållits. Besöksnäringen blir alltmer betydelsefull för Värmdö och kommunen har under 2010 samarbetat med näringsliv och föreningsliv genom främst nätverk och i avgränsade projekt. Ett etablerat samarbetsprojekt är Visit Värmdö. De aktiviteter som anordnas inom projektet styrs av intresse och är öppna för alla företag och föreningar. Samarbetet med åtta andra skärgårdskommuner i föreningen Visit skärgården har sedan starten verkat för att attrahera fler besökare till skärgården året runt. Arbetslösheten är lägre i Värmdö kommun än i riket. Andelen arbetslösa i ålders gruppen år var 7 procent i december 2010, vilket kan jämföras med rikets 8 procent. Totala arbetslösheten i Värmdö har ökat något i jämförelse med motsvarande period föregående år medan ungdomsarbetslösheten har minskat något. Andelen arbets lösa i åldern år, var 21,6 procent i Värmdö i december Ungdomsarbetslösheten för riket var vid samma tid 25,2 procent. Särskilda insatser organiserades under året riktade mot unga arbetslösa. Trots den ökade arbetslösheten har antalet personer med ekonomiskt bistånd stått stilla i Värmdö. Arbetslöshet i % av befolkningen år % ,2 6,7 Värmdö 7,1 6, Beräkning av statistiken har anpassats till internationell standard 8,3 Riket 8,4

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS 11 Utbildningsnivå 31 december 2009 i % av befolkningen år Värmdö Stockholms län Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Utbildning Av landets kommuner med högst utbildningsnivå ligger majoriteten i Stockholmsområdet. Utbildningsnivån i Värmdö kommun ligger i sin tur nära läget Stockholms län. Andelen av befolkningen år som har eftergymnasial utbildning i Värmdö uppgår till 37 procent. Utbildningsnivån är högre bland kvinnor än bland män, både i Värmdö och i länet. Se tabell ovan. Hälsa och ohälsa Ohälsotal i december 2010 Värmdö Stockholms län Kvinnor 24,1 28,3 Män 17,3 21,1 Totalt 20,7 24,7 Demokratiutveckling Ohälsan i arbetslivet drabbar många personer hårt och kostar dessutom samhället enorma summor. Kommunerna har en viktig uppgift att komma till rätta med de höga ohälsotalen. Enligt försäkringskassans statistik fortsätter ohälsan i Värmdö att minska under 2010 och är betydligt lägre än snittet i både Stockholms län och riket som helhet. Den stora minskningen i Värmdö beror till största delen på inflyttning av yngre personer men även satsningar i kommunen som t.ex. socialtjänstens samverkan med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och Centrum för arbete och studier. När det gäller ohälsotalet 1 finns stora skillnader mellan könen (se tabell nedan). Ohälsotalet har dock minskat avsevärt för både kvinnor och män under den senaste femårsperioden. Vid kommunalvalet år 2010 röstade 84,9 procent av de röstberättigade i Värmdö. Sveriges Kommuner och Landstings informationsundersökning visar att kommunens webbinformation till medborgarna får gott betyg. I jämförelse med länets kommuner rankas Värmdö dock ganska lågt gällande medborgarnas möjlighet att delta i kommunens utveckling. Under 2010 har Värmdö fortsatt arbetet med demokratiutveckling. Det har skett bland annat genom medborgardialoger som en del av styrningen, ungdomsting och kundval. Kundval syftar till att öka valfriheten för medborgaren samt till att underlätta fri konkurrens mellan kommunala, ideella och privata aktörer. Ett internt nätverk av tjänstemän och politiker arbetar med övergripande planering av medborgardialogerna. Ett antal dialoger har ägt rum under 2010, bland annat inom ramen för revidering av översiktsplanen och beredningen Trygg i Värmdö. Under året påbörjades projektet att stärka Värmdös varumärke där medborgarnas medverkan sker genom referensgrupper och via elektroniska enkäter. Trygg och säker Kommunens arbete med brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete sker i samverkan med andra aktörer genom bland annat det lokala brottsförebyggande rådet. Projektet Certifiering av Trygg skola fortsatte med syfte att öka tryggheten i skolan och under året startades även en trygghetsberedning. Beredningen ska verka för ett tryggare Värmdö. Antalet anmälda brott har under 2010 minskat jämfört med året innan. Tillgrepps- och skadegörelsebrott utgör majoriteten av alla brott men har dock minskat något under året. Narkotikabrott har ökat med 68 procent från 2009 till år Under året har socialtjänsten i samverkan med polisen genomfört en satsning mot narkotikabrott, vilket har lett till att fler brott har uppmärksammats i jämförelse med tidigare år. Antalet inbrott i fritidshus fortsätter att sjunka, från 141 stycken år 2009 till 125 stycken under 2010, en minskning med 11 procent. Fullbordade inbrott i villa/radhus har dock ökat med 41 procent i jämförelse med föregående år. Anmälda bilinbrott i Värmdö har blivit färre medan klotterbrott har ökat marginellt. Anmäld misshandel har ökat med 3 procent men antalet anmälda rån har minskat från 18 stycken 2009 till 13 stycken under år Energi och miljö Hushållens, den offentliga verksamhetens och industrins energianvändning i Värmdö har minskat under de senaste åren medan energiåtgången för transporter har ökat. Elenergi och bensin står för den främsta energitillförseln. Kustvattnet i Värmdö har hög näringsbelastning och förhöjda näringshalter går att uppmäta ända ut till de yttre delarna av skärgården. En energi- och klimatpolicy med miljö-, energi- och klimatmål har antagits av kommunfullmäktige för att ange riktningen för en hållbar utveckling. 1 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad år.

12 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS Finansiell analys Sammanfattning och utblick framåt Året som gått Värmdö kommun redovisade ett positivt resultat för 2010 på 49,4 mnkr, en försämring med 44,5 mnkr jämfört med resultatet 2009, som var 93,9 mnkr. Jämförelsen är dock något missvisande eftersom att en stor del av det goda resultatet 2009 berodde på jämförelsestörande poster pga. markförsäljning. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster har faktiskt förbättrats 2010 med 19,8 mnkr jämfört med Renhållningen, som är avgiftsfinansierad, svarade för +4,7 mnkr av kommunens resultat. Vatten och avlopp ingår från och med 2010 inte i kommunens redovisade resultat. Finansiella målet uppfyllt Kommunens finansiella mål 2010 var ett resultat på 40 mnkr. Den avgiftsfinansierade verksamheten undantagen uppgår resultatet till 44,7 mnkr, dvs målet uppnås. Ett observandum är dock att i siffrorna ingår ett tillfälligt statligt konjunkturstöd om 36,7 mnkr (fasas ut till större delen 2011), vilket naturligtvis i högsta grad underlättat möjligheterna att nå målet. Högre skatteintäkter än väntat Inför behandlingen av budget 2010 tedde sig utsikterna för kommunerna dystra utifrån den svaga konjunkturen. Just mot denna bakgrund hade dock staten valt att tillskjuta ett särskilt konjunkturstöd (se ovan). Allteftersom att tiden har gått under 2010 har konjunkturen och arbetsmarknaden utvecklats starkare än väntat, varvid prognoserna för kommunernas skatteintäkter har kunnat skruvas upp. I jämförelse med fullmäktiges ursprungliga budget handlar det om en förbättring på i storleksordningen 25 mnkr. Anpassningsåtgärder nämndernas utfall I samband med budget 2008 lades fast en treårig plan, som syftade till balans i ekonomin och ett resultat om 40 mnkr till Strategin innebar att nämnderna under perioden skulle genomföra anpassningsåtgärder med 54 mnkr. Det har visat sig att flertalet av nämndernas anpassningsåtgärder har genomförts och gett avsedd effekt. Trots det redovisar nämnderna sammantaget underskott om -11 mnkr. Utfallet varierar betydligt, två nämnder, produktionsstyrelsen och socialnämnden, redovisar underskott på vardera 16 mnkr. Notabelt är således att där den kommunala verksamheten faktiskt bedrivs, i produktionen, redovisas minussiffror. Likaså kan konstateras att den mycket snabba kostnadsutvecklingen inom socialnämnden fortsätter. Långsam kostnads- och intäktsutveckling Kommunens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) steg under 2010 med 3,8 % procent. Intäkterna från skatter och utjämning steg samtidigt med 5,4 procent under Rensat från jämförelsestörande poster ökade således kommunens intäkter snabbare än nettokostnaderna. Befolkningstillväxten ökar Befolkningstillväxten har efter ett par års avmattning återigen ökat något under 2010, invånarantalet steg med cirka 550. Det kan jämföras med + ca 400 invånare 2009 och + ca 500 invånare De är ändå långt ifrån ökningstakten för några år sedan, 2007 år invånare. De senare årens lägre befolkningstillväxt har dämpat efterfrågan på kommunens tjänster något men även lett till långsammare ökning av skatteintäkterna och lägre extra kompensation i skatteutjämningen för snabb befolkningsökning. Den sistnämnda krympte från 24 mnkr 2008 till 6 mnkr 2009, 2010 bortföll den helt. Balanskravet klaras Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat ska vara minst ett nollresultat. Kommunen lever med god marginal upp till lagens krav Omfattande investeringar högre låneskuld Kommunens investeringsvolym har ökat stadigt under några år. År 2010 låg investeringarna på 243 mnkr (exklusive köp av fastigheter från Värmdö Kommun Fastigheter AB), en ökning från 2009 med 29 mnkr. Kommunen dominerar inom koncernen, som i sin helhet redovisar investeringar på 253 mnkr. Det är en fortsatt ansenlig investeringsvolym även om det är en minskning med -37 mnkr sedan Investeringarna i VBAB har sjunkit kraftigt under året, och VHAB:s investeringar har minskat något. Den stora investeringsvolymen är en väsentlig förklaring till att koncernens låneskuld fortsätter att växa, med 90 mnkr till mnkr Försämrad soliditet Paradoxalt har kommunens soliditet, trots det positiva driftsresultatet, sjunkit kraftigt under Det egna kapitalet har visserligen ökat, men balansomslutningen har stigit ännu mer. Det beror framförallt på kommunens övertagande av VKFAB:s tillgångar och skulder men också på omfattande investeringar. Soliditeten uppgår numera till 26 procent, att jämföra med rikets genomsnitt som ligger på det dubbla. Koncernens soliditet har däremot ökat något under senaste året till 24 procent. Koncernens räntekostnader, netto, uppgår till -59 mnkr.

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS 13 Jenny Lind blickar ut på femtiokronorssedeln. Foto: Mikael Svensson, Bildarkivet.se Utblick framåt Tillväxten i skatteunderlaget tilltar framöver men ökningstakten är ändå ganska måttlig. Efter en blygsam ökning på 2,3 procent 2011 prognostiseras ökningar på drygt 4 procent Observera dock att det statliga konjunkturstödet, som utbetalats under 2010, fasas ut Värmdö måste således ställa in sig på 36,7 mnkr i lägre intäkter 2011 jämfört med Till detta kan läggas att kommunernas kostnadssida (såväl löner som övriga kostnader) kommer att öka snabbare i en förväntad konjunkturuppgång. Samtidigt förväntas det allmänna ränteläget stiga. En historia av omfattande investeringar och fram till för några år sedan dåliga driftsresultat har för kommunkoncernen lett till en stor låneskuld och svag soliditet. Den höga skuldsättningen har medfört att en betydande del av kommunens skatteintäkter går till att betala räntor. Läget kräver ett ihålligt starkt driftresultat i kombination med återhållsamhet med framtida investeringar i syfte att förhindra fortsatt ökad låneskuld. Synnerligen viktigt är att de nämnder som har ekonomiska obalanser kommer tillrätta med dessa. Verksamheter som ligger högt kostnadsmässigt i Värmdö jämfört med läget i Stockholms län behöver närma sig genomsnittet. Inför år 2012 råder rätt stor osäkerhet, inriktningen bör vara att i första hand skapa resurser för volymförändringar i verksamheten, utrymmet därutöver får betraktas som ytterst begränsat. En central fråga för Värmdö är takten i befolkningstillväxten och utbyggnadstakten i centrala Gustavsberg. De grupper i befolkningen som efterfrågar kommunal service inom kommunens kärnområden fångas upp i den s k kostnadsutjämningen. Nyinvesteringar leder till tröskeleffekter på kostnadssidan som inte täcks i detta system, å andra sidan ger befolkningstillväxten förutsättningar för att förbättra utnyttjandet av redan gjorda investeringar. Som tidigare nämnts ger skatteutjämningen viss kompensation för snabb befolkningsutveckling. Takten i befolkningsökningen har därmed inte någon avgörande betydelse för den kommunala ekonomin. Finansiell analys Modell för finansiell analys För att analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning för Värmdö kommun/koncernen används en finansiell analysmodell som utgår från fyra viktiga perspektiv. Det handlar om det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Avsikten är att identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Resultat och kapacitet Årets resultat Kommunen, mnkr Årets resultat 54,5 93,9 49,4 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 39,0 27,3 47,1 Årets resultat i relation till skatteintäkter/statsbidrag/utjämning (%) 3,5 6,0 3,0 Koncernen Årets resultat 61,5 100,3 64,9

14 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS Foto: Bildarkivet.se Kommunen Kommunens resultat 2010, +49,4 mnkr, innebär en avsevärd försämring jämfört med Exklusive jämförelsestörande poster förbättrades dock resultatet mellan 2009 och 2010 med nästan 20 mnkr. Det är framför allt effekten av det statliga konjunkturstödet och att skatteintäkter och skatteutjämning nu utvecklas bättre än tidigare. Skatteintäkter och skatteutjämning har ökat med 5,4 procent (+85 mnkr) under året, vilket är betydligt bättre än 2009 då ökningen var 2,5 procent. Går man längre tillbaka i tiden har dock utvecklingen legat på mellan 8 och 9 procent per år, d v s mer än 100 mnkr årligen. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, har stigit med knappt 4 procent, vilket är något mer än 2009 men inte i närheten av ökningstakten för några år sedan, mellan 6 och 8 procent. Inflationen, såväl som lönekostnadsutvecklingen, har varit måttlig. Koncernen Koncernens resultat uppgick 2010 till +64,9 mnkr, vilket är 35 mnkr sämre än Exklusive jämförelsestörande poster förbättrades resultatet med 29 mnkr. Det är i linje med trenden för kommunen. Dotterbolagen redovisar varierande resultat: VärmdöBostäder AB +1,8 mnkr, Värmdö Kommun Fastigheter AB -21,0 mnkr, Värmdö Hamnar AB +0,6 mnkr, Värmdö Simhall AB -12,9 mnkr och Gustavsbergs Porslinsmuseum AB -2,4 mnkr. VKFAB:s negativa resultat är effekten av att bolagets fastigheter har försålts till kommunen till värden som ligger under de bokförda. Åtgärden påverkar dock inte koncernresultatet. Kommunen har redovisat aktieägartillskott till VKFAB i syfte att garantera bolagets aktiekapital. Kommunen har genom aktieägartillskott till fullo kompenserat för VSAB:s och GPAB:s underskott. Verksamhetens kostnader i koncernen ökade med 6 procent medan dess intäkter, exklusive jämförelsestörande poster, steg med hela 10 procent. Det ger en nettokostnadsökning med 4,6 procent. Koncernens finansnetto uppgick 2010 till 59 mnkr, något under 2009 års nivå trots ökad upplåning under året. Snitträntan har kunnat sänkas, trots uppgång i det allmänna ränteläget. Årets resultat ,3 93,9 mnkr ,5 47,6 54, ,9 49, ,2 6,2 1, , Kommunen Koncernen Budgetutfall Resultatet på 49,4 mnkr är 9,2 mnkr bättre än budgeterade 40,2 mnkr. Nämndernas budgetutfall uppgår sammantaget till ett underskott om -11,4 mnkr medan finansförvaltningen svarar för ett överskott om +20,6 mnkr. Nämndernas budgetutfall visar en stor spridning. Underskotten är främst koncentrerade till produktionsstyrelsen (-16,2 mnkr) och socialnämnden (-16,1 mnkr). Underskottet inom produktionsstyrelsen Driftredovisning (mnkr) Budget Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige -8,2-7,8 0,4 Kommunstyrelsen -80,0-75,2 4,8 Produktionsstyrelsen 0-16,2-16,2 Utbildningsnämnden -956,1-951,3 4,8 Ungdoms-, kultur- och fritidsnämnden -81,5-77,2 4,3 Socialnämnden -127,4 143,5-16,1 Nämnden för äldre och funktionshindrade -305,3-298,3 7,0 Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden -8,4-5,2 3,2 Samhällsteknisk nämnd, skattefinansierad verksamhet -34,9-43,2-8,3 Samhällsteknisk nämnd, taxefinansierad verksamhet -0 4,7 4,7 Summa nämnder/styrelser , ,2-11,4 Finansförvaltningen 1642,0 1662,6 20,6 Totalt 40,2 49,4 9,2

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS 15 återfinns främst inom hemtjänsten, -11,9 mnkr, men hänger också delvis samman med färre barn inom förskola, minskat antal elever i grundskolan samt ökade kostnader i resursskolan. Socialnämndens underskott härrör främst från höga kostnader för placeringsinsatser inom både Ungdoms- och familjegruppen och Beroendegruppen. Nämnden för äldre och funktionshindrade redovisar det största överskottet (+7 mnkr), fördelat på såväl äldreomsorg som funktionshindrade. Finansförvaltningens positiva budgetutfall beror framförallt på att konjunkturen har utvecklats positivt samtidigt som det volymmässiga trycket inte har varit särskilt starkt. Kommunens konjunktur- respektive volymreserv på 27,9 mnkr har därmed inte behövt nyttjas i någon större utsträckning. Verksamheternas utfall beskrivs närmare i avsnittet Analys av nämndernas verksamhet. Skatte- och nettokostnadsutveckling Förändring, % Skatte-, utjämnings- och statsbidragsutveckling 9,0 2,5 5,4 Nettokostnadsutveckling 8,8-0,4 8,2 Nettokostnadsutveckling exkl jämförelsestörande poster 7,7 3,0 3,8 Prognosen för skatteintäkter har skrivits upp under året, framför allt under första halvåret, i och för sig från ett mycket svagt utgångsläge. Utfallet i den kommunalekonomiska utjämningen har däremot försämrats beroende på kommunens låga befolkningsökning Detta uppvägs dock mer än väl av det tillfälliga statliga konjunkturbidraget. Sammantaget innebar det att skatteintäkter, bidrag från utjämningssystemen och generella bidrag ökade med 5,4 procent, att jämföra med 2,5 procent Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, ökade snabbare än 2009 men ökningstakten har ännu inte nått nivåerna från tiden före den finansiella krisen. Verksamhetens bruttokostnader inklusive avskrivningar steg med 6,4 procent, även det högre än förra året, då ökningen var 5,4 procent. Lönekostnaderna, som utgör den i särklass största delen, har stigit med ca 1,8 procent. Driftkostnadsandel Andel av skatteintäkter/ statsbidrag/ utjämning (%) Verksamhetens kostnader och intäkter (netto) 95,4 95,7 93,1 Avskrivningar 2,6 2,8 3,9 Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster 98,0 98,5 97,0 Jämförelsestörande poster -1,0-4,2-0,1 Driftkostnadsandel före finansnetto 97,0 94,2 96,8 Finansnetto -0,5-0,2 0,2 Driftkostnadsandel 96,5 94,0 97,0 En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder balans mellan löpande kostnader och intäkter. Ett sätt att belysa detta förhållande är att mäta hur stor andel (driftkostnadsandel) kommunens löpande nettokostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. År 2010 uppgick driftkostnadsandelen till 97 procent, en ökning med 3 procentenheter jämfört med Exklusive jämförelsestörande poster (som var avsevärt större 2009) var driftkostnadsandelen lägre 2010 än % Driftkostnadsandel ,4 100,2 96,8 96,5 94,0 97, Årets investeringar Kommunen Investeringsvolym netto 209,7 213,4* 242,6* Investeringsvolym/ nettokostnad (%) 14,1 14,4 15,1 Avskrivningar/nettoinvesteringar (%) 19,0 20,7 26,6 * Kommunen: Exkl köp av fastigheter från VKFAB. Investeringsnivån i kommunen har ökat sedan 2009, sammanlagt investerades för 243 mnkr I sammanhanget bör dock noteras att numera ingår i kommunens siffror ny- och ombyggnad av verksamhetslokaler, mnkr. Däremot har förvärvet av fastigheter (totalt 783 mnkr) från Värmdö Kommun Fastigheter AB exkluderats i tabellen. VA-utbyggnaden svarar för mer än hälften av investeringarna, 149 mnkr. Nyckeltalet avskrivningar i relation till nettoinvesteringar visar i vilken utsträckning kommunen nyeller reinvesterar och om kommunen i längden riskerar kapitalförstöring. Värmdö kommun har under den senaste treårsperioden legat avsevärt under 100 procent, närmare bestämt i genomsnitt 24 procent, vilket indikerar att kommunen har byggt upp tillgångar och inte ägnat sig åt kapitalförstöring. Koncernen Investeringsvolym netto, mnkr % Kommunen 209,7 213,4* 242,6* 96 VKFAB 37,8 59,4 0 0 Värmdö Bostäder AB 65,9 17,2 6,5 3 Värmdö Hamnar AB 1,9 0,3 3,7 1 Värmdö Simhall AB 1,5 0,1 0,1 0 Gustavsbergs Porslinsmuseum AB 0, Summa koncernen 317,0 290,4 252,9 100 * Kommunen: Exkl köp av fastigheter från VKFAB.

16 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS Foto:Leif Johansson, Bildarkivet.se Koncernens investeringar sjönk under 2010 med 37 mnkr eller 13 procent. VKFAB:s pågående projekt har under året överförts till kommunen vilket medför att kommunens investeringar har ökat medan VK- FAB visar noll. Minikoncernen (kommunen+vkfab) har totalt minskat investeringsvolymen med 30,2 mnkr. VBAB har sänkt sina investeringar med 10,7 mnkr. Självfinansieringsgraden av investeringar Självfinansieringsgraden visar i vilken grad nya investeringar finansieras med egna medel/årets driftintäkter. Ambitionen bör vara att genom egna tillförda medel finansiera investeringar för att inte behöva ta av sparade pengar eller tvingas låna externt. Kommunen Driftresultat, exkl avskrivningar och vinst från fastighetsförsäljning 78,7 71,8 114,0 Summa årets nettoinvesteringar (mnkr) 209,7 213,4 242,6 Självfinansieringsgrad (%) 37,5 33,6 47,0 Kommunen hade mnkr kvar av driftintäkter när den löpande verksamheten hade finansierats, att jämföra med 243 mnkr i investeringar. Självfinansieringsgraden uppgick därmed endast till 47 procent, ändå avsevärt högre än Kommunens självfinansiering av investeringar mnkr Kvarstående driftintäkter Nettoinvesteringar Koncernen Driftresultat, exkl avskrivningar och vinst från fastighetsförsäljning 121,9 114,4 142,2 Summa årets nettoinvesteringar (mnkr) 317,0 290,4 252,9 Självfinansieringsgrad (%) 38,5 39,3 56,2 varav: Värmdö Kommun Fastigheter AB 87,5 57,8 0 VärmdöBostäder AB 32,8 106,5 328,9 Värmdö Hamnar AB 56,8 557,3 41,8 Kommunkoncernen hade mnkr kvar av driftintäkter när den löpande verksamheten hade finansierats. Det kan jämföras med investeringar på 252,9 mnkr. Självfinansieringsgraden uppgick därmed till 56 procent, en rejäl förbättring jämfört med tidigare år. Koncernen Värmdö kommun Självfinansiering av investeringar mnkr Kvarstående driftintäkter Nettoinvesteringar Den höga självfinansieringsgraden inom VBAB har sin bakgrund i en låg investeringsvolym under 2010, det rensade driftresultatet överstiger investeringsnivån. VHAB:s självfinansieringsgrad har försämrats kraftigt, vilket beror på markant ökade investeringar. För VSAB och GPAB är resultaten negativa och investeringarna dessutom ytterst små, nyckeltalen är därmed inte relevanta och redovisas ej.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS 17 Soliditet Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel och är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditeten påverkas av resultatet och förändringen av tillgångar och skulder. En hög soliditet indikerar ett gynnsamt utgångsläge och en låg soliditet visar motsatsen. Soliditetsnivån är dock endast en indikator, den säger inte hela sanningen. Den årliga förändringen av soliditeten är ofta ett intressantare mått på kommunens finansiella status. Soliditetens utveckling hänger intimt samman med investeringarna och hur stor del av dessa som finansieras med egna medel. Lånefinansiering av investeringar leder till försämrad soliditet och på motsvarande sätt förbättras soliditeten om kommunen amorterar på låneskulden. Kommunen, % Soliditet enligt balansräkningen 47,4 46,1 26,2 Tillgångsförändring 21,9 22,1 86,6 Förändring av eget kapital 12,1 18,6 6,1 Soliditet inklusive hela pensionsskulden -1,1 5,1 4,9 Koncernen, % Soliditet enligt balansräkningen 21,5 23,0 23,5 Tillgångsförändring 9,1 9,8 5,0 Förändring av eget kapital 11,8 17,2 7,3 Soliditet inkl. hela pensionsskulden 2,6 5,2 7,1 Koncernbolagens soliditet (%) Värmdö Kommun Fastigheter AB 3,3 3,9 13,4 VärmdöBostäder AB 16,4 17,0 17,5 Värmdö Hamnar AB 30,1 32,2 30,8 Värmdö Simhall AB 57,7 65,0 52,3 Gustavsbergs Porslinsmuseum AB 15,2 41,7 34,4 Kommunen % Kommunens soliditet enligt BR inkl. hela pensionsskulden Kommunens soliditet uppgick 2010 till 26,2 procent, vilket kan framstå som en dramatisk försämring jämfört med Det är dock i allt väsentligt effekten av att kommunen har övertagit fastigheter och lån från Värmdö Kommun Fastigheter AB. Kommunens eget kapital har visserligen ökat med 36 mnkr, men tillgångarna har ökat mycket mer, ca mnkr vilket nästan är en fördubbling. Siffran 26 procent är i nivå med minikoncernens (dvs kommunen och VKFAB tillsammans) soliditet Värmdö kommuns soliditet är betydligt sämre än rikets genomsnitt, som 2009 var 52 procent (siffran för 2010 är ännu inte tillgänglig). Det beror i första hand på att VKFAB: s investeringsverksamhet genom åren huvudsakligen finansierats med lån. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas, i enlighet med gällande rekommendationer, inte som skuld i balansräkningen. De rubriceras i stället som en ansvarsförbindelse och påverkar därmed inte formellt soliditeten. Åtagandet är ändå en realitet och kommer att utfalla i pensionsutbetalningar i framtiden. Om vi tar med ansvarsförbindelsen i beräkningen blir kommunens soliditet för ,9 procent, att jämföra med siffran på riksnivå år 2009, 18 procent. Som framgår av diagrammet ligger detta nyckeltal i stort sett kvar på samma nivå som föregående år. Koncernen % Koncernen Värmdö kommun Soliditet enligt BR inkl. hela pensionsskulden Koncernens soliditet uppgick till 23,5 procent Omräknad, samtliga pensionsåtaganden beaktade, var den 7,1 procent. Oavsett sättet att räkna handlar det om en viss förbättring jämfört med Bland bolagen kan noteras att soliditeten för framför allt Värmdö simhall och Porslinsmuseet minskat markant. Låneskuld Kommunen Kommunens skulder steg under året med mnkr till mnkr, en kraftig ökning, som återigen främst förklaras av övertagandet av VKFAB:s lån. Vidare ökade avsättningarna för pensioner, intjänade fr o m 1998, som också är en form av skuldsättning, med 15 mnkr till 116 mnkr. I diagrammet nedan ingår även ansvarsförbindelsens pensioner och då blir skulden väsentligt högre, totalt mnkr Kommunens låneskuld inkl. hela pensionsskulden mnkr

18 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS Koncernen Den omfattande investeringsverksamheten avspeglar sig även i koncernens skuldsättning. Den totala skulden ökade under året med 99 mnkr till mnkr, varav långfristiga skulder och avsättningar utgjorde mnkr, övriga skulder var kortfristiga. Av koncernens långfristiga lån vid årsskiftet återfanns 629 mnkr i VBAB vilket är en minskning med 7 mnkr. Därutöver har VKFAB, VHAB, och VBAB krediter från Värmdö kommun. Som framgår av diagrammet nedan har koncernens skuldsättning ökat mellan 2005 och 2010 med nästan 900 mnkr. Lägger vi dessutom till samtliga pensionsåtaganden uppgår skulden till drygt mnkr. mnkr Koncernen Värmdö kommun Skuldsättning Kommunens intäkter Andel av totala intäkter (%) Verksamhetens intäkter 22,2 23,5 25,5 Jämförelsestörande poster 0,8 3,1 0,1 Skatteintäkter 69,1 67,1 65,9 Statliga bidrag och utjämningssystem 7,2 5,9 7,1 Finansiella intäkter 0,7 0,4 1,4 100,0 100,0 100,0 Kommunens klart största intäktskälla är skatteintäkterna. År 2010 uppgick dessa till mnkr eller 66 procent av de totala intäkterna. En krona på skatten motsvarar cirka 75 mnkr. Verksamhetens övriga intäkter, bl a avgifter och ersättningar för olika utförda tjänster, uppgick år 2010 till 580 mnkr eller 25 procent av kommunens sammanlagda intäkter. Kommunalskatt % Värmdö 32,38 32,38 32,38 varav kommun 20,28 20,28 20,28 varav landsting 12,10 12,10 12,10 Stockholms län 30,54 30,48 30,48 varav kommunerna i länet 18,44 18,38 18,38 varav landsting 12,10 12,10 12,10 Riket 31,44 31,52 31,56 varav kommunerna i riket 20,71 20,72 20,74 varav landsting 10,73 10,80 10,87 En kommuns finansiella kapacitet är bl a beroende av dess möjlighet att påverka sina inkomstkällor. Exempelvis ger låg kommunalskatt ett större utrymme att öka skatteinkomsterna än om utdebiteringen är hög. År 2010 var den totala kommunalskatten, inkl landstingsskatten, i Värmdö 32,38 procent av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten, oförändrat jämfört med Därav utgjorde kommunalskatten 20,28 medan landstingsskatten i länet uppgick till 12,10. Själva kommunalskatten var 0,46 procentenheter lägre än genomsnittet för landets kommuner. Samtidigt kan konstateras att Värmdö hade den högsta skattesatsen i Stockholms län år Den totala utdebiteringen, 32,38, låg 0,94 procentenheter över rikets genomsnitt. Möjligheterna att lösa framtida ekonomiska problem genom skattehöjningar är mot denna bakgrund ytterst begränsade. Snarare har kommunfullmäktige i budgetsammanhang signalerat ambitionen att sänka skatten framöver. Inte heller finns det något stort utrymme för taxehöjningar, bl a beroende på att maxtaxa tillämpas på flera områden. Foto: Jesper Molin Bildarkivet.se

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS 19 Risk kontroll God ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Kommunen bör ha en sådan kortsiktig betalningsberedskap att den kan betala löpande utgifter utan besvär. Likviditet ur ett riskperspektiv Kommunen Kassalikviditet (%) 73,6 69,8 64,4 Rörelsekapital (mnkr) -57,0 103,2 138,6 Likviditeten är f n inte någon nyckelfråga i den kommunala ekonomin. Utifrån kreditmarknadens sätt att betrakta kommunsektorn har kommunerna normalt sett inte några svårigheter att skaffa rörelsekapital. Det kan ändå vara motiverat att mäta kassalikviditeten, som är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid ett värde på 100 procent täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunens kassalikviditet har minskat under 2010, från knappt 70 till 64 procent, motsvarande -35 mnkr. Situationen får ändå anses relativt stabil. Kommunen och de kommunägda bolagen har ett gemensamt koncernkonto, till vilken kopplats en checkräkningskredit som regulator i likviditetshänseende. Märk väl att i de kortfristiga skulderna ingår poster som endast delvis blir föremål för utbetalning inom den närmaste tiden. Det gäller t ex semesterlöneskulden på 48 mnkr. Koncernen Kassalikviditet (%) 69,1 65,8 68,7 Rörelsekapital (mnkr) -79,2-135,7-112,6 För 2010 redovisade koncernen en kassalikviditet på knappt 68 procent, en ökning med 3 procentenheter eller 23 mnkr i jämförelse med året innan. Rörelsekapitalet har förbättrats med 23 mnkr vilket framför allt beror på att de korta skulderna har minskat. Finansiella nettotillgångar Likviditeten bör ses ihop med skuldsidan. Exempelvis innebär en förbättrad likviditet i kombination med sänkt skuldsättning att kommunens finansiella handlingskraft stärks. Ett mått som beskriver detta förhållande är finansiella nettotillgångar (=skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder). Måttet speglar den finansiella handlingsberedskapen som ligger någonstans mellan de kortfristiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Kommunen, mnkr Omsättnings- och fin.anl.tillgångar 568,1 465,9 609,3 Kort- och långfristiga skulder 474,3 597, ,2 Finansiella nettotillgångar 93,8-131, ,9 Koncernen Omsättnings- och fin.anl.tillgångar 353,4 416,1 402,6 Kort- och långfristiga skulder 2 045, , ,2 Finansiella nettotillgångar ,9-1775,9-1879,6 Kommunen Kommunens finansiella nettotillgångar har under 2010 minskat med 927,3 mnkr vilket innebär att skulderna vid årsskiftet översteg de likvida medlen med mnkr. Det är en avspegling av att kommunen övertagit VKFAB:s hela låneportfölj. Koncernen Koncernens finansiella nettotillgångar fortsatte att försvagas under 2010 med -104 mnkr och uppgick till mnkr, således överstiger koncernens skulder vida dess likvida medel och fordringar. Det förklaras främst av den låga självfinansieringsgraden av investeringar under många år. Ränterisker Såsom ägare till VKFAB och såsom borgensman har kommunen sedan länge i realiteten iklätt sig en betydande ränterisk, även om lånen formellt har legat hos bolaget. I och med övertagandet av VKFAB:s lån ligger den risken direkt hos kommunen. Numera uppgår de totala räntekostnaderna på långfristiga lån i kommunen till 32 mnkr på årsbasis (2010). Räknar vi hela koncernen uppgår räntekostnaderna till 58 mnkr. En ränteuppgång på en procent motsvarar teoretiskt en resultatpåverkan för koncernen på nästan 18 mnkr. Utifrån fastställd finanspolicy, med bl a riktlinjer för fördelning av lån med olika räntebindningstider, använder koncernen sig av derivatinstrument, t ex ränteswapar, i syfte att begränsa riskerna. Tillfälligt, innan avvecklingen av VKFAB, har kommunen haft en omfattande utlåning till bolaget, därav att kommunens ränteintäkter har ökat från 5,6 mnkr 2009 till 29,3 mnkr Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden avser till allra största delen de helägda kommunala bolagen. Genom borgen begränsas upplåningskostnaderna genom att dyrare upplåning mot pantbrev undviks. Mnkr Helägda bolag Värmdö Kommun Fastigheter AB 964,7 958,9 0 Värmdö Bostäder AB 402,3 401,1 398,7 Övriga Förlustansvar för egna hem Föreningar mm 28,1 28,1 63,2 Solidarisk borgen 6,6 Summa 1395, ,6 468,5

20 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS Foto: Glenn Viksten, Bildarkivet.se Kommunens samlade borgensåtaganden för lån har minskat kraftigt under året, med -918 mnkr till 469 mnkr, vilket är en följd av att VKFAB:s lån lyfts in i kommunen. VärmdöBostäder AB uppvisar en stabil ekonomisk utveckling och därvidlag är kommunens ekonomiska risk på kort sikt måttlig. Bolaget betalar en särskild borgensavgift till kommunen i relation till kommunens borgensåtaganden. Kommunens övriga åtaganden avser till övervägande del borgen till föreningar och föreningsägda bolag och uppgår till ca 63,2 mnkr varav utnyttjad borgen är 34,1 mnkr. Åtaganden avser Ekvallen AB, Värmdövallen, Gestio Ingarö AB, Gustavsbergs tennisklubb samt Möja idrottsförening. Kommunens förlustansvar för statliga bostadslån avseende småhus är i det närmaste helt avvecklat, återstår gör endast 23 tkr. Kommunen har 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som är medlemmar har ingått likalydande borgensförbindelser. Pensionsåtagande inklusive särskild löneskatt Kommunens pensionsåtagande avser s k avtalspension och uppgick 2010 till 672,9 mnkr. Åtagandet redovisas under olika poster i räkenskaperna. Mnkr Individuell del, placeras av anställda 38,2 40,8 41,5 Långfristig pensionsavsättning 83,4 100,8 116,2 Pensioner äldre än 1998 (ansvarsförbindelse) 514,6 530,8 515,2 Totalt pensionsåtagande 636,2 672,4 672,9 Pensionsåtagandet avseende tiden före 1998 uppgick 2010 till 515 mnkr. Det ska enligt gällande regler redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Därmed ligger 77 procent av kommunens pensionsåtaganden utanför balansräkningen. Dessa pensioner kommer på så sätt att bekostas av framtidens skattebetalare i takt med att pensionerna betalas ut. Under 2010 utbetalades 16,8 mnkr i pensioner. Sedan 1998 belastar kostnaderna för pensioner kommunens resultat det år pensionerna faktiskt intjänas. Nuvarande avtal innehåller såväl en avgiftsbestämd som en förmånsbestämd del. Arbetstagaren tillgodoräknas upp till en inkomst motsvarande 7,5 inkomstbasbelopp årligen en pensionsavgift till framtida tjänstepension, en s.k. individuell del, vars placering arbetstagaren själv råder över. Utöver dessa förmåner gäller en förmånsbestämd pension för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp, efterlevandepension samt särskild ålderspension för brandmän. Dessa åtaganden ackumuleras successivt som en avsättning i kommunens balansräkning och återlånas i kommunens verksamhet. Kostnaderna för den förmånsbestämda pensionen stiger relativt snabbt, avsättningen i Värmdö ökade under 2010 med drygt 15,4 mnkr till 116 mnkr. Budgetföljsamhet, prognossäkerhet Mnkr Årets resultat 54,5 93,9 49,4 Budgetavvikelse i årets resultat 49,4 87,9 9,2 varav nämndernas budgetavvikelse 28,1-10,0-11,4 varav finansförvaltningen 21,3 97,9 20,6 Årets resultat blev 9,2 mnkr bättre än budgeterat. Det förklaras allra främst av att kommunens reserver för konjunktureffekter och ökade volymer inte har behövt användas i någon större utsträckning, sammanlagt överskott 27,9 mnkr. En god prognossäkerhet ger förutsättningar för att kunna göra relevanta korrigeringar i ekonomin. Det är naturligtvis särskilt viktigt när marginalerna är små och underskott befaras. Bokslutet för 2010 påvisar större träffsäkerhet mot budget än tidigare år. Nämndernas budgetunderskott på 11,4 mnkr motsvarar ca -0,7 procent av deras nettobudgetomslutning. I flera fall ligger utfallet relativt nära budget, några enskilda nämnder visar dock anmärkningsvärt stora negativa budgetavvikelser, se tidigare redovisning. Nämndernas budgetutfall kan jämföras med -22,5 mnkr i BUP 3, en positiv förändring med 11,1 mnkr. Alla utom tre nämnder visar ett bättre resultat än prognosen i BUP 3. Särskilt kan nämnas (siffrorna inom parentes anger avvikelse mot BUP 3) Kommunstyrelsen (+6,9 mnkr) och Nämnden för äldre och funktionshindrade (+6,6 mnkr). De nämnder som visar ett betydligt sämre resultat är Socialnämnden (-5,7) samt Samhällstekniska nämnden (-3,5). Känslighetsanalys Värmdö kommun påverkas av en mängd olika ekonomiska händelser, en del av dessa ligger utanför kommunens kontroll. Känslighetsanalysen visar hur olika förändringar

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se. Årsredovisning 2012

Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se. Årsredovisning 2012 Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se Årsredovisning årsredovisning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Övergripande 3 Kommunstyrelsens ordförande

Läs mer

årsredovisning 2011 - Övergripande Ekonomisk sammanställning Förvaltningsberättelse Övrigt Årets verksamhet

årsredovisning 2011 - Övergripande Ekonomisk sammanställning Förvaltningsberättelse Övrigt Årets verksamhet Årsredovisning 2 årsredovisning - Värmdö kommun Innehåll Övergripande 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Korta fakta om Värmdö kommun 4 Förvaltningsberättelse 5 Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 10 Sammanfattning

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se. Årsredovisning 2009

Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se. Årsredovisning 2009 Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se Årsredovisning 2009 VÄRMDÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2009 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011

Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Årsredovisning 2013. Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.

Årsredovisning 2013. Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo. Årsredovisning Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se VÄRMDÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Värmdö kommun Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011 Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Värmdö kommun Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon: 08 570 470 00 Fax 08 570 483 05 E post:

VÄRMDÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2014 Värmdö kommun Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon: 08 570 470 00 Fax 08 570 483 05 E post: Årsredovisning VÄRMDÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING Värmdö kommun Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon: 08 570 470 00 Fax 08 570 483 05 E post: varmdo.kommun@varmdo.se Webbplats: varmdo.se Produktion:

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012

Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012 Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012

Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012 Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013

Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013 Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de

Läs mer

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014

Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014 Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra

Läs mer

Delårsrapport för Österåkers kommun

Delårsrapport för Österåkers kommun Ordförandeförslag 00 Till Kommunfullmäktig Datum 2014-10-14 Dnr KS 2014/0282 Delårsrapport för 2014-01 -01-2014-08-31 Beslutsförslag Kommunfullmäktiges ordförande föreslår Kommunfullmäktige besluta 1.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 6,5 mnkr vilket är 2,9 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos och budget

Läs mer