Skogsbovägen Gustavsberg Telefon Fax: Årsredovisning 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se. Årsredovisning 2009"

Transkript

1 Skogsbovägen Gustavsberg Telefon Fax: Årsredovisning 2009

2 VÄRMDÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2009 Värmdö kommun Skogsbovägen Gustavsberg Telefon: Fax E-post: Hemsida: Produktion: Värmdö kommun Formgivning: AAS Form & Illustration Omslagets bild: Frisörelev på gymnasiet G2 i Gustavsberg. Foto: Ryno Quantz.

3 ÅRSREDOVISNING VÄRMDÖ KOMMUN 3 Innehåll Övergripande 4 Kommunstyrelsens ordförande 4 Korta fakta om Värmdö kommun 6 Förvaltningsberättelse 7 Omvärldsanalys 8 Finansiell analys 13 Sammanfattning av nämndernas och bolagens ekonomiska utfall 24 Sammanfattning av nämndernas och bolagens investeringar 25 Värmdö kommuns medarbetare 26 Årets verksamhet 31 Värmdö kommuns organisation Värmdö kommuns styrsystem 34 Kommunfullmäktige m fl 37 Kommunstyrelse 38 Produktionsstyrelse 40 Utbildningsnämnd 42 Ungdoms-, kultur- och fritidsnämnd 46 Socialnämnd 48 Nämnd för äldre och funktionshindrade 50 Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnd 52 Samhällsteknisk nämnd 54 Koncern Värmdö kommun 57 Natur och miljö 59 Ekonomisk sammanställning 61 Resultaträkning 62 Betalningsflödesrapport 63 Balansräkning 64 Driftsredovisning - kommunen 65 Investeringsredovisning - kommunen 65 Noter Kommunen 66 Noter Koncernen 70 Redovisningsprinciper 73 Övrigt 75 Minikoncernen Värmdö kommun Värmdö kommun Fastigheter AB 76 Värmdö kommun Vatten och Avlopp 81 Chefer/förtroendevalda löner, arvoden, förmåner m. m. 83 Revisionsberättelse 89 Karta över Värmdö kommun 90

4 4 ÅRSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Kommunstyrelsens ordförande Värmdö på rätt kurs! Jag vill börja med att tacka alla er som arbetar inom kommunens ansvarsområden för en mycket bra insats under det gångna året. Ni är Värmdö kommuns viktigaste resurser. Tack vare ert engagemang, ansvarstagande och vilja att ge våra kommunmedborgare en god service är Värmdö en så bra kommun att bo, verka och vistas i. Lars-Erik Alversjö Foto: Ryno Quantz Vi arbetar vidare med visionen om ett samhälle där beslut fattas av människorna själva, utan onödiga omvägar. Värmdö kommun finns med som självklar garant för trygghet, valfrihet och utveckling. Det gångna året som är det tredje året på innevarande mandatperiod är också det tredje året i rad som kommunen visar ordning och reda i ekonomin. Detta trots att finanskrisens stormstyrka nu slagit mot Sveriges och världens ekonomier med full kraft. Innan denna mandatperiod har kommunen inte gått plus sedan 1996 när man räknar bort markförsäljningar och affärsdrivande verksamheter. Den goda ekonomin är ett resultat av en medveten strategi att dels sänka kostnaderna med 54 miljoner kronor under perioden och dels att budgetera och uppnå ett resultat om 2 procent av omsättningen som en marginal och för att öka graden av egenfinansiering av gjorda investeringar. Vi arbetar vidare med visionen om ett samhälle där beslut fattas av människorna själva, utan onödiga omvägar. Värmdö kommun finns med som självklar garant för trygghet, valfrihet och utveckling.

5 ÅRSREDOVISNING KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 5 Några viktiga händelser under år 2009 Den nybyggda förskolan och skolrestaurangen i Grantomta/Vik togs i bruk. Det nybyggda särskilda boendet i Ljung togs i bruk. Nya fina Värmdövallen invigdes. Inflyttning till det nya trygghetsboendet i Hemmestahöjden. Detaljplan för bostäder i Sandhamn antogs. Avloppsledningen till Käppala togs i drift. Frisknärvaron steg till den historiskt höga nivån 93,6 procent. Vision Värmdö 2030 för en långsiktigt hållbar utveckling antogs. Planprogrammet för centrala Gustavsberg antogs. Satsning på vidareutbildning av lärare i skolan och förskolan. Polarna Värmdö firade 10 år. Grattis! Medarbetarna är nöjda med kommunen som arbetsgivare. Andelen har ökat med 27 procentenheter sedan Medborgardialoger genomfördes inom ett flertal områden. Så även regelbundna träffar med de förtroendevalda. Arbetet med projektet Arbeta smartare påbörjades. Vårdnadsbidrag infördes Medborgare och företag erbjuds ökad tillgänglighet genom möjligheter till självservice med stöd av internet. Första steget är ansökan av förskole- eller familjedaghemsplats via webben. VärmdöBostäder fick i uppdrag att ordna fler bostäder lämpliga för ungdomar. Satsning på EU-projektet KomAn för att skapa nya vägar och utveckla metoder till arbete för personer med bl a psykiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar. Värmdö utvalt till projekt för framgångsrika skolkommuner. Årets resultat 94 miljoner kronor är faktiskt det bästa Värmdö kommun någonsin uppvisat. Då ska man dock ha klart för sig att av resultatet kommer 73 miljoner kronor från en markförsäljning i centrala Gustavsberg, en engångsintäkt som används för att sänka kommunens låneskuld. Det är en principsak för oss. Det goda resultatet är naturligtvis något vi ska vara mycket glada över. För detta är ju, som sagt, tredje året i rad vi går plus även när markförsäljningar inte räknas in. I ekonomiskt hänseende är den gångna perioden den bästa sedan År 2010 har vi två stora utmaningar att ta oss an. Det ena som vi beslutade 2007, och som vi nämnde ovan, är att minska kostnaderna med 54 miljoner under åren Det andra är det inkomstbortfall och den utgiftsökning som är resultatet av den djupa ekonomiska kris vi befinner oss i. En kris som av många beskrivs som den värsta sedan 1930-talet. Detta medför att vi måste hålla hårt i pengarna och prioritera väl. De extra pengar vi får från staten i år ska motverka ökad arbetslöshet till följd av uppsägningar inom kommunerna på grund av minskade skatteintäkter. Sammantaget innebär detta att vi parallellt med att sänka kostnaderna som vi beslutade i början av mandatperioden nu också måste ta hänsyn till en betydande minskning av skatteintäkterna. Det senare hjälps till stora delar upp av de ökade statsbidragen. Vi ska därför inte behöva säga upp personal på grund av krisen. Samtidigt måste vi tänka på att vi 2011 inte får samma extra tillskott från staten. Vi har därför inte råd att ta på oss nya kostnader utan måste redan nu ta hänsyn till att det även framöver blir tufft. Avslutningsvis vill jag återigen rikta ett stort tack till våra medarbetare i och utanför kommunens organisation. Jag vet att ni precis som vi brinner för våra medborgares bästa. Tack så hjärtligt mycket! Lars-Erik Alversjö (M) Kommunstyrelsens ordförande Allians för Värmdö

6 6 ÅRSREDOVISNING VÄRMDÖ KOMMUN Korta fakta om Värmdö kommun Femårsöversikt Antal invånare 31 december Total kommunal skattesats i Värmdö 32,73 32,55 32,55 32,55 32,55 varav till Värmdö kommun 20,46 20,28 20,28 20,28 20,28 Antal anställda (exkl timanställda) i kommunen Årets resultat, mnkr 8,2-2,0 44,9 54,5 93,9 Nettokostnadsandel av skatteintäkterna och generella statsbidrag, procent 99,0 98,8 97,1 97,0 94,2 Nettoinvesteringar, mnkr 36,4 53,1 88,8 209,7 213,4 Soliditet (exkl pensionsskuld, ansvarsförbindelser), procent 55,3 55,8 51,6 47,4 46,1 Tillgångar per invånare, kronor Skulder och avsättningar per invånare, kronor * Uppgifterna i översikten redovisas enligt de redovisningsprinciper som har tillämpats under respektive år. Kommunens pengar kommer ifrån Kommunens pengar kommer från: Kommunens pengar fördelas på följande nämnder Kommunens pengar fördelas på följande nämnder: Avgifter och ersättningar 4% Bidrag 5% Utjämningssystemet 7% Försäljningsmedel 4% Övrigt 2% Samhällsteknik 2% Bygg, miljö och hälsoskydd 1% Äldre och funktionshindrade 19% KS+KF 7% Social 11% Ungdom, kultur och fritid 4% Skatteintäkter 78% Utbildning 56% Mandatfördelning i Kommunfullmäktige 2009, totalt 51 Majoritet 29 Moderata Samlingspartiet 21 Folkpartiet Liberalerna 4 Centerpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Opposition 22 Socialdemokraterna 17 Miljöpartiet De Gröna 3 Vänsterpartiet 2

7 ÅRSREDOVISNING Förvaltningsberättelse Kulturskolan. Foto: Peter Martens Veranda vid Norra Lagnö. Foto: Marielle Andersson

8 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar yttre omständigheter som påverkar Värmdö kommuns utveckling. Avsnittet behandlar bland annat samhällsekonomin, kommunernas ekonomi, befolkningsutvecklingen samt näringsliv och arbetsmarknad. 1 Samhällsekonomin Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under slutet av 2008 fortsatte in i Under senare delen av 2009 skedde dock en vändning uppåt, och den globala ekonomin har under slutet av året börjat komma ur recessionen. Vändningen är till stor del ett resultat av kraftiga stabiliseringspolitiska stimulanser, globalt likväl som i Sverige. Efterfrågan har stimulerats genom att läget på de finansiella marknaderna förbättrats och en konjunkturuppgång förutses nu, även om det kommer att ta många år innan ekonomins resurser åter utnyttjas fullt ut. Svensk BNP minskade kraftigt 2009, med -4,9 procent, vilket är den sämsta BNP-utvecklingen sedan andra världskriget. Utvecklingen kan jämföras med minskningen 2008, -0,5 procent. Under det fjärde kvartalet 2009 sjönk BNP med 0,6 procent jämfört med tredje kvartalet. Det var svagare än väntat, även om tillväxten var högre än i många andra länder. Förväntningarna när det gäller tillväxten 2010 ligger på 2,7 procent, med reservation för att prognosen inte hunnit beakta eventuella slutsatser av det svaga utfallet fjärde kvartalet Nedgången i Sverige i slutet av 2008 och början av 2009 var bred. Både varu- och tjänsteproduktion föll kraftigt och industriproduktionen sjönk dramatiskt. Exportens utveckling var negativ, hela -12,5 procent. Hushållens konsumtion minskade under året med -0,5 procent, trots att de reala inkomsterna steg med 3,3 procent. Istället har hushållens sparande ökat. Detta väntas dock förändras de närmaste åren då konsumtionen åter börjar öka. Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var i december ,9 procent. Inflationen under året har legat under noll fr o m april t o m november 2009, till stor del beroende på sjunkande bostadsräntor. Lyfter man ut räntefaktorn uppgick den procentuella förändringen i december till 2,7 procent. Det är anmärkningsvärt att Sverige har en avsevärt högre inflation än EMU-genomsnittet. Detta förklaras bl a av att priserna på livsmedel och bilar stiger i Sverige men sjunker i EMU. Riksbanken har fortsatt att sänka reporäntan under året, från 2 procent vid ingången av 2009 till 0,25 procent i juli. På den nivån förväntas räntan ligga kvar åtminstone första halvan av Sysselsättningen har det senaste året fallit snabbt. Nedgången på arbetsmarknaden har dock blivit mindre än väntat, och antalet personer varslade om uppsägning har på kort tid sjunkit till mer normala nivåer. Industriföretagen flaggar för ökad orderingång och det finns utrymme för ett lyft i hushållens konsumtion väntas ändå en ytterligare nedgång i sysselsättningen, en bidragande faktor till detta är det ovanligt låga kapacitetsutnyttjandet av befintlig personal. Andelen registrerade arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd uppgick 2009 till i genomsnitt 7,5 procent av arbetskraften. Ekonomin i kommunsektorn och framåt Det senaste året har varit en påminnelse om hur utsatta svenska kommuner är för internationella skeenden. Lågkonjunkturen och nedgången på arbetsmarknaden har lett till en mycket svag utveckling av det kommunala skatteunderlaget. Skatte underlagstillväxten sjönk från 5,3 procent 2008 till 1,6 procent Likväl visar kommunerna i bokslut 2009 enligt preliminära uppgifter ett sammanlagt resultat om +11,7 miljarder kr före extraordinära poster. Det är avsevärt högre än de prognoser som lämnats under året och en oväntad ökning jämfört med 2008, då resultatet var 7 miljarder kr. En förbättring av de finansiella posterna med 2,5 miljarder kr har bidragit till utfallet. Vidare har utvecklingen av verksamheternas nettokostnader bromsat in jämfört med Ökningen av dessa var faktiskt drygt 2 miljarder kr lägre än tillväxten av kommunernas intäkter från kommunalskatt/utjämning/generella statsbidrag, vilket är anmärkningsvärt med tanke på skatteintäkternas svaga utveckling. Det talar för att de besparingsåtgärder, som många kommuner vidtagit i krisens spår, har gett effekt redan Samtidigt bör skatteunderlagstillväxten ses i perspektivet av att även pris- och löneökningarna blir lägre i lågkonjunktur. Enligt SKL:s beräkningar var skatteunderlaget 2009 i reala termer oförändrat jämfört med 2008 Parallellt med att siffrorna för 2009 under senaste tiden har blivit bättre har även utsikterna för 2010 års skatteintäkter ljusnat något. Ändå indikerar den senaste prognosen att skattekraftstillväxten blir fortsatt synnerligen låg, + 1,7 procent. Som motvikt tillskjuter staten under 2010 omfattande extra statsbidrag (konjunkturstöd), vilket kan leda till att fallet i sysselsättningen mildras. I det längre perspektivet, 2011 och framåt, rör vi oss med en stor portion osäkerhet. Nedgången på arbetsmarknaden blir 1 Uppgifterna i avsnitten om samhällsekonomin och kommunsektorn har hämtats främst från Sveriges Kommuner och Landsting (Ekonomirappor ten, oktober 2009, och MakroNytt 05/09, december 2009) samt från Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån.

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS 9 Hushållsporslinsfabriken i Gustavsberg. Foto: Lena Nordenlöw sannolikt inte så djup som beräknat; å andra sidan blir förmodligen uppgången 2011 och åren närmast därefter mindre brant uppåt. Förutsättningarna för ett mera påtagligt ekonomiskt uppsving i Sverige hämmas av att den internationella tillväxten är måttlig. Erfarenhetsmässigt tar återhämtningen på arbetsmarknaden lång tid och dessutom håller balanseringen av det allmänna pensionssystemet tillbaka skatteunderlagsutvecklingen under flera år. Därtill ska läggas att det tillfälliga statsbidraget 2010 bortfaller Sammantaget talar det för att återhämtningen i den kommunala ekonomin kommer att gå trögt. Rationaliseringar och effektiviseringar måste därför fortsätta i kommunerna. Kommunalekonomisk utjämning Det kommunala utjämningssystemet syftar till att ge alla Sveriges kommuner förutsättningar, trots stora olikheter i demografiska, geografiska och socioekonomiska förutsättningar, att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service. Systemets viktigaste komponenter är inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. I inkomstutjämningen, som i huvudsak finansieras av staten, utjämnas skillnader i skatteinkomster mellan kom munerna. Riktmärket är 115 procent av medelskattekraften, d v s kommunerna garanteras inkomster i det närmaste på denna nivå. Kommuner med beskattningsbara inkomster överstigande densamma betalar en avgift till systemet. Värmdö fick 75 mnkr i inkomstutjämningsbidrag I kostnadsutjämningen utjämnas strukturellt betingade kostnadsskillnader (skillnader som kommunerna själva inte kan påverka) inom obligatoriska verksamheter. Värmdö kommun är sammantaget en bidragstagare i kostnadsutjämningen, kommunen erhöll mnkr, varav 6 mnkr avsåg kompensation för snabb befolkningstillväxt. Utfallet av denna sistnämnda komponent har varierat kraftigt under årens lopp beroende på svängningar i befolkningsökningen fick kommunen, beroende på den snabba ökningstakten 2007, hela 24 mnkr i kompensation. År 2010 (baseras på ökningen 2009) får Värmdö inte någon kompensation för snabb befolkningsökning överhuvudtaget. Hösten 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppgift att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Kommittén ska redovisa sitt arbete Personalkostnader Förändrad sysselsättning påverkar kommunernas skatteinkomster realt. Allmänna löneökningar äts däremot normalt upp av motsvarande kostnadsökningar i kommunerna. Den kommunala verksamheten är personalintensiv; en övervägande del (i Värmdö ca 54 procent) av kostnaderna utgörs av personalkostnader. För kommunsektorn löper fleråriga löneavtal, i allmänhet fram till Inom flera tunga avtalsområden gäller garantier om löneuppräkning. Således var kommunernas möjligheter att påverka löneutfallet 2009 relativt beskurna. År 2010 är det aktuellt med en ny central lönerörelse. Den djupa konjunktursvackan bör få betydelse i sammanhanget och logiskt är att

10 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS löneökningstakten i kommunerna kommer att växla ner. Paradoxalt blev reallöneökningarna höga i Sverige Framtida avtal måste stå i proportion till vad kommunernas ekonomi tål. Det talar för en återhållsam linje när de förhandlingarna sätter i gång. Befolkning Värmdös befolkning har under en tjugoårsperiod ökat med i genomsnitt tre procent per år. Det är mer än någon annan kommun i Sverige. Antalet invånare har under perioden i stort sett fördubblats. Under 00-talet ökade Värmdös befolkning med 24,5 procent, även det högst i landet. Ökningstakten har dock kraftigt mattats av under 2008 och steg invånarantalet med 380 personer (1,0 procent) till , det är den lägsta ökningen sedan Tillväxten var i stort sett helt koncentrerad till kommundelen Gustavsberg-Ingarö, där den uppgick till 1,7 procent. Drygt personer har under året flyttat till kommunen och nästan har flyttat härifrån. Nettoinflyttningen uppgick därmed till 137 personer. En stor del av inflyttningen har skett från andra delar av Stockholms län. Antalet födda barn uppgick till 467, vilket är i stort sett i nivå med året innan. Genom besökare och fritidsboende tredubblas antalet invånare i kommunen under sommarmånaderna. Genomsnittsåldern i kommunen är 37,2 år. Det är drygt ett år lägre än i länet i övrigt. I följande diagram framgår att andelen invånare som är 0-14 år och år är större i Värmdö än i länet. Kommunens andel invånare i åldern år är däremot förhållandevis mindre. % Ålder Åldersfördelning Värmdö Stockholms län Under året ökade befolkningen mest inom åldersgruppen år medan andelen i gruppen år minskade mest. Det är en trend som skiljer sig från tidigare år. Enligt kommunens prognoser väntas befolkningen fortsätta att öka mer i Värmdö än genomsnittet i landet. Även med en låg tillväxttakt bedöms Värmdö kommun ha mer än invånare år Med en hög tillväxttakt kan kommunen komma att ha ca invånare om tjugo år Befolkning , två olika prognosalternativ Antagandet grundas på stark tillväxt i regionen som en följd av ett omfattande bostadsbyggande. I nuläget är befolkningstillväxten i Värmdö låg eftersom produktionen av bostäder går på lågvarv. Det finns dock hela tiden en viss tillväxt, beroende på att fritidshus permanentas. En växande befolkning genererar ökade skatteintäkter. Den leder också till en större efterfrågan på kommunens service, i första hand barnomsorg, skola och äldreomsorg, samt krav på en fortsatt utbyggnad av infrastruktur, främst vatten och avlopp till förändringsområden. Boende Värmdö är populärt att bo i. Det finns efterfrågan på småhus och lägenheter i bostadsrätter och hyresbostäder. Nya bostäder planeras centralt i Gustavsberg, Hemmesta och Brunn. Förändringsområden får successivt nya detaljplaner och kommunalt VA. Allt fler väl belägna fritidshus används för permanent boende, ca 250 omvandlas per år. Efterfrågan på hyreslägenheter blir allt större. Under 2009 ökade antalet personer som står i kö hos bostadsförmedlingen för en hyresbostad med ca 750 personer till Näringsliv, turism och arbetsmarknad Av Värmdös invånare mellan år är 84 procent förvärvsarbetande, vilket är avsevärt högre än länets och rikets snitt på 78 procent. En något högre andel män än kvinnor förvärvsarbetar. I Värmdö är arbetsplatserna fortfarande få i förhållande till antalet förvärvsarbetande och de arbetsplatser som finns motsvarar inte efterfrågan på yrken. Utpendlingen är därför avsevärt större än inpendlingen. Drygt personer pendlar in till Värmdö varje dag, medan nästan personer pendlar ut till andra kommuner. Värmdö är dock den kommun i Stockholms län där den förvärvsarbetande dagbefolkningen (det vill säga personer som arbetar i kommunen och bor i eller utanför Värmdö) ökar snabbast. Sedan 2003 handlar det om en ökning på 17 procent att jämföra med länet och riket på 7 procent respektive 6

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS 11 Foto: Stephan Berglund, Bildarkivet.se procent. Fler män än kvinnor har börjat arbeta inom kommunens gränser. Nyföretagandet är högt i Värmdö. Enligt Ny företagar barometern 2009 hamnar Värmdö på plats 7 av Sveriges alla kommuner när det gäller nyregistrerade företag per invånare, med 8,6 st. Här registrerades 323 nya företag vilket innebär en klättring med två placeringar i jämförelselistan. I Företagarnas årliga utnämning av Årets företagarkommun hamnade Värmdö på plats 8 i Sverige och bland kommuner med företag med uthållig tillväxt ligger Värmdös företag på plats 83 i riket. Det är en ranking som mäter tillväxt i kommunernas aktiebolag och visar var utvecklingen dels varit snabbast, dels mest uthållig, under året. Besöksnäringen blir alltmer betydelsefull för Värmdö. Under har Värmdö, tillsammans med åtta andra skärgårds- och kustkommuner, medverkat till uppstarten av Visit Skargarden, skärgårdens rese- och turistbyrå på Strandvägen i Stockholm. Visit Skargarden är ett Utbildningsnivå 31 december 2008 i % av befolkningen år Värmdö av föreningen Öppen Skärgård helägt bolag, som syftar till att göra skärgården mer tillgänglig året runt. Ca 200 företag i hela skärgården är medlemmar i Öppen Skärgård och Värmdö kommun blev första skärgårdskommun att bli medlem under Under 2009 har samarbetsorganisationen Visit Varmdo fortsatt sitt arbete. Samarbetet mellan näringsliv, föreningsliv och kommun handlar om hur dessa intressenter på bästa sätt ska kunna samverka i turistfrågor. Grundidén är att arbeta genom nätverk och avgränsade projekt. Genom utvecklingsprojektet Turistisk Landsbygdsutveckling kommer Visit Varmdo att lyfta fram de viktigaste utvecklingsfrågorna just nu. Arbetslösheten är lägre i Värmdö kommun än i både länet och riket. Andelen arbetslösa i ålders gruppen år var 2,2 procent i december 2009, vilket kan jämföras med rikets 4 procent. Ungdomsarbetslösheten, det vill säga andelen arbets lösa i åldern år, var 3 procent i Värmdö i december 2009, Stockholms län Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning vilket är en ökning jämfört med året innan. Ungdomsarbetslösheten för riket var vid samma tid 5,6 procent. Denna statistik avser helt arbetslösa, dvs exklusive personer i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshet i % av befolkningen år % ,2 1,7 1,4 3,1 2,4 2,1 2,9 2,5 Värmdö Länet Riket Utbildning 4,0 Utbildningsnivån i Värmdö kommun är helt i nivå med riket, men lägre än i Stockholms län. Andelen av befolkningen år som har eftergymnasial utbildning uppgår till 35 procent jämfört med länets 43 procent. Utbildningsnivån är högre bland kvinnor än bland män, både i Värmdö och i länet.

12 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - OMVÄRLDSANALYS Hälsa och ohälsa Ohälsan i arbetslivet drabbar många personer hårt och kostar dessutom samhället enorma summor. Kommunerna har en viktig uppgift att komma till rätta med de höga ohälsotalen. Enligt försäkringskassans statistik fortsätter ohälsan i Värmdö att minska även under 2009 och är betydligt lägre än snittet i både Stockholms län och riket som helhet. När det gäller ohälsotalet 1 finns stora skillnader mellan könen (se tabell nedan). Ohälsotalet har dock minskat avsevärt för både kvinnor och män under den senaste femårsperioden. I en jämförelse med 2005 har ohälsotalet i Värmdö sjunkit för kvinnor från 41,1 till 27,7 och för män från 29 till 19,4. Ohälsotal i december 2009 Värmdö Stockholms län Kvinnor 27,7 32,3 Män 19,4 23,5 Totalt 23,5 27,9 Demokratiutveckling Värmdö kommun tillämpar system med kundval, i första hand inom förskola, skola och äldreomsorg. Det syftar till att öka valfriheten för medborgaren samt till att underlätta fri konkurrens mellan kommunala, ideella och privata aktörer. Den ökade konkurrensen ska också leda till högre kvalitet på serviceutbudet för den enskilde. Avsikten är vidare att skapa bättre möjligheter för styrning av den samlade kommunala koncernen samt att uppnå en effektivare organisation. Kommunen deltar i projektet Medborgardialog som en del i styrningen genom Sveriges Kommuner och Landsting. I kommunens styrsystem ingår medborgardialog som en prioriterad del av nämndernas uppdrag. Det innebär att medborgarna ska ges möjlighet att medverka i olika beslutsprocesser genom att delta i en strukturerad dialog som kan initieras av nämnder, beredningar eller i kommunfullmäktige. En meningsfull dialog skapar ett ökat inflytande för Värmdöborna. Det gör också beslutsunderlagen mer fullständiga och besluten därigenom mer träffsäkra. En satsning på medborgardialog handlar om att skapa förtroende mellan medborgarna och förtroendevalda och att bygga upp ett långsiktigt engagemang. Ett antal medborgardialoger har hållits under Dels inom ramen för projektet Centrala Gustavsberg, där utveckling och planering för framtidens Gustavsberg pågår. Dels genom kommunens Framtids- och klimatberedning, som arbetat fram Vision Värmdö 2030: Skärgårdens mötesplats och som arbetar med strategier för hur visionen ska kunna uppnås. Dialoger har bland annat skett genom att skolelever fått möjlighet att bidra med uppsatser. Olika grupper i befolkningen har diskuterat och fört fram sina synpunkter i fokusgruppsamtal. Under våren 2009 hölls dessutom en konferensserie med gruppdiskussioner på teman som framtidens transporter, energiförsörjning, hållbar livsstil och vindkraft. Medborgardialoger har också genomförts när det gäller samhällsplanering i Kulla-Karby och på Svartsö, samt genom trygghetsvandringar och kontinuerligt genom exempelvis Skärgårdsrådet och Brottsförebyggande rådet. Ungdomsting har genomförts under våren och hösten Fritidsgårdarna, i samverkan med skolorna, planerar och genomför ungdomsting varje vår- och hösttermin. Tingen ska verka som en mötesplats mellan Värmdös unga och politiker, där de frågor som ungdomarna själva tagit fram diskuteras med inbjudna tjänstemän och politiker. Inom ramen för ett koncept kalllat Kom till kommunen har högstadieelever kommit på studiebesök till kommunhuset Skogsbo och spelat ett rollspel där de agerar nämndsledamöter, som en övning bl a i demokrati. Besöken har avslutats med information kring Värmdö kommun och en frågestund med en förtroendevald politiker. Trygg och säker Kommunens arbete med brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete sker i samverkan med andra aktörer genom det lokala brottsförebyggande rådet. Bland annat har projektet Trygg skola i kunskapsbyggande syfte kring metoder och arbetssätt för det lokala brottsförebyggande arbetet inom skolans område genomförts och avslutats under Nu pågår ännu ett projekt för ökad trygghet i skolan; Certifiering av Trygg skola. Antalet anmälda brott har under 2009 minskat med en procent jämfört med året innan. Tillgrepps- och skadegörelse brott står för nästan 47 procent av alla brott, och har ökat något under året. Narkotikabrott och trafikbrott har minskat mest. Under 2009 har det varit 141 inbrott i fritidshus i Värmdö, en minskning med 34 procent jämfört med Bostadsinbrott har generellt sett minskat i både bostadshus och lägenheter. Även bilbrott, dvs både stöld och skadegörelse, har minskat med 6 procent i Värmdö, till 417 händelser. Övrig skadegörelse har ökat med 11 procent och antalet anmälda klotterbrott har ökat med hela 69 procent till 194 st. Därmed är Värmdö åter uppe på 2007 års nivå efter en rejäl minskning under Andra brott som ökat kraftigt är så kallade brott mot fred och frihet, vilket bland annat handlar om hemfridsbrott, olaga hot och ofredande. Dessa brott har ökat med 18 procent och bedrägerier med hela 61 procent. Antalet anmälda brott 2009 ökade mest i Höjdhagen, Hemmestahöjden, på norra Värmdö samt i Fruvik. De områden där antalet anmälda brott minskat mest är Holmviksskogen, Kopparmora, Möja församling, Ösby grind och Mörtnäs. 1 Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad år.

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS 13 Finansiell analys Sammanfattning och utblick framåt Året som gått Värmdö kommun redovisade ett positivt resultat för 2009 på 93,9 mnkr, en förbättring med 39,4 mnkr jämfört med resultatet 2008, som var 54,5 mnkr. En övervägande orsak till resultatet är dock vinster av markförsäljning på 66,6 mnkr samt en exploateringsintäkt på 7,2 mnkr. De jämförelsestörande posterna, där markförsäljningen utgör en dominerande del, var hela 54 mnkr högre än Med andra ord har det underliggande resultatet försämrats jämfört med Den avgiftsfinansierade verksamheten (VA och renhållning) svarade för +2,1 mnkr av kommunens resultat. Finansiella målet uppfyllt Kommunens finansiella mål 2009 var ett resultat på 25 mnkr. Målsättningen ska ses frikopplad från effekterna av markförsäljning och i princip bör även den avgiftsfinansierade verksamheten undantas. Efter korrigering för dessa poster, uppgick resultatet till 25,2 mnkr, dvs målet uppnås precis. Vinsten av markförsäljning härrör i stort sett helt och hållet från försäljningen av Mariagatan Den detaljplan, som var villkor för kontraktet, har vunnit laga kraft under året och försäljningen har därmed kunnat slutföras. Eftersom markförsäljning inte räknas in i kommunens finansiella målsättning beaktas den heller inte i budgeten. Som en konsekvens av markförsäljningen har även koncernens resultat förbättrats, från + 61,5 mnkr 2008 till +100,3 mnkr Lägre skatteintäkter än väntat - men vändning under året Några veckor efter att budget 2009 hade fastställts av fullmäktige slog finanskrisen till med full kraft. Lågkonjunktur följde och en mängd arbetstillfällen försvann från arbetsmarknaden. Händelseutvecklingen ledde till att kommunen under tiden fram till våren 2009 tvingades skruva ner prognosen för skatteintäkter/ utjämning med 49 mnkr. Under andra halvåret stabiliserades läget en del och en något ljusare bild tonade fram. Nedgången på den svenska arbetsmarknaden blev inte fullt lika djup som man tidigare räknat med. Skatteprognosen har korrigerats och de tidigare tappade 49 miljoner kronorna har i bokslut till viss del, 15 mnkr, återhämtats och redovisas som överskott relativt kommunens reviderade budget. Jämfört med ursprungsbudgeten blev intäktsutfallet 34 mnkr lägre. Anpassningsåtgärder - nämndernas utfall I samband med budget 2008 lades fast en treårig plan, som syftar till balans i ekonomin och ett resultat om 40 mnkr till Strategin innebär att nämnderna under perioden ska genomföra anpassningsåtgärder med 54 mnkr, varav ca 43 mnkr t o m Foto: Andreas Offeson, Bildarkivet.se

14 14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS En genomgång visar att flertalet av nämndernas anpassningsåtgärder har genomförts och gett avsedd effekt. Trots det redovisar nämnderna sammantaget underskott om -10 mnkr. Utfallet varierar betydligt, två nämnder redovisar betydande underskott, produktionsstyrelsen, -19,4 mnkr, och socialnämnden, -13,4 mnkr. Notabelt är således att där den kommunala verksamheten faktiskt bedrivs, i produktionen, redovisas minussiffror. Det tyder på att det återstår några steg att ta för att komma i fas med de besparingskrav fullmäktige har beslutat om. Likaså kan konstateras att kostnadsutvecklingen inom socialnämnden fortsätter. Långsam kostnads- och intäktsutveckling Kommunens nettokostnader steg under 2009 med 3,2 procent, exklusive jämförelsestörande poster, att jämföra med ökningen 2008 på 8 procent. Intäkterna från skatter och utjämning steg dock samtidigt med blygsamma 2,5 procent under Rensat från jämförelsestörande poster ökade således nettokostnaderna snabbare än kommunens intäkter. Befolkningstillväxten sjunker Befolkningsutvecklingen har under 2009 fortsatt att bromsa in till en tillväxt med knappt 400 invånare, att jämföra med + ca invånare 2007 och + ca 500 år Det har dämpat efterfrågan på kommunens tjänster något, men även lett till långsammare ökning av skatteintäkterna och lägre extra kompensation i skatteutjämningen för snabb befolkningsökning. Den sistnämnda har krympt från 24 mnkr 2008 till 6 mnkr Balanskravet klaras Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat ska vara minst ett nollresultat. Kommunen lever med god marginal upp till lagens krav Omfattande investeringar högre låneskuld Kommunens investeringsvolym har ökat stadigt under några år skedde mer än en fördubbling jämfört med 2007, från 89 mnkr till 210 mnkr: År 2009 låg investeringarna i princip kvar på samma höga nivå, 213 mnkr (exklusive köp av vissa fastigheter från Värmdö Kommun Fastigheter AB). Kommunen dominerar inom koncernen, som i sin helhet redovisar investeringar på 290 mnkr. Det är en fortsatt ansenlig investeringsvolym även om det är en minskning med -27 mnkr jämfört med Investeringarna i VBAB har sjunkit under året. Den stora investeringsvolymen är en väsentlig förklaring till att koncernens låneskuld fortsätter att växa, med 164 mnkr till mnkr Kommunens borgensåtaganden har minskat marginellt under året, -8 mnkr till mnkr. Försämrad soliditet Paradoxalt har kommunens soliditet, trots det positiva driftsresultatet, fortsatt att sjunka under Det egna kapitalet har visserligen ökat, men balansomslutningen har stigit ännu mer beroende på den höga investeringsnivån. Koncernens soliditet har däremot förbättrats något. Koncernens negativa finansnetto ligger kvar på samma nivå som 2008, dvs -61 mnkr. Utblick framåt Som framgår av omvärldsanalysen har utsikterna för 2010 års skatteintäkter ljusnat något jämfört med det allra värsta scenariot. Ändå kommer skattekraftsutvecklingen 2010 att vara mycket svag, senaste prognosen indikerar + 1,7 procent. Som motvikt tillskjuter staten under år 2010 extra bidrag (konjunkturkompensation) till kommunerna. För Värmdös del handlar det om sammanlagt 48 mnkr, ett tillskott som avsevärt har förbättrat förutsättningarna för ekonomin 2010 och inneburit ett stöd för att undvika ytterligare neddragningar. Det har skapat förutsättningar för att i budgeten hålla fast vid målsättningen om ett resultat + 40 mnkr. Märk väl att det statliga bidraget är tillfälligt, det bortfaller Värmdö måste således i den delen ställa in sig på 48 mnkr i lägre intäkter 2011 jämfört med Till detta ska fogas en ganska pessimistisk syn på framtiden när det gäller arbetsmarknaden på två-tre års sikt med påföljd en svag skattekraftsutveckling (se omvärldsanalysen). En historia av återkommande dåliga resultat under årens lopp och omfattande investeringar har för kommunkoncernen lett till en mycket stor låneskuld och svag soliditet. Den höga skuldsättningen har medfört att en betydande del av kommunens skatteintäkter går till att betala räntor. Läget kräver ett ihålligt starkt driftresultat i kombination med återhållsamhet med framtida investeringar. Under senare tid har fullmäktige fattat beslut, först om att överföra VKFAB:s lån till kommunen och senare om att avveckla bolaget. Det kommer att sätta ännu starkare fokus på investeringstaktens och låneskuldens betydelse är tredje och sista året i den av fullmäktige fastställda strategin. Det fortsatta arbetet med kommunens ekonomi handlar den närmaste tiden bl a om att slå vakt om strategin och vidta eventuella nödvändiga åtgärder för att fullfölja den. Två nämnder, produktionsstyrelsen och socialnämnden, redovisar stora underskott Det är en högt prioriterad sak att inför kommande verksamhetsår komma till rätta med dessa obalanser. Situationen kräver att kommunens verksamheter genomför förändringar som skapar mer värde för pengarna. Färre personer måste med mindre resurser skapa samma service, att arbeta smartare och inte minst att utnyttja den nya tekniken. För detta arbete har fullmäktige avdelat särskilda resurser. Fullmäktige

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS 15 takt som tidigare år hade det lett till underskott på i storleksordningen 50 mnkr, bortsett från jämförelsestörande poster. har också tydligt markerat att kommunens administrativa processer ska bli effektivare och att kostnaderna för kommunens administration sammantaget ska sänkas. En central fråga för Värmdö är takten i befolkningstillväxten och utbyggnadstakten i centrala Gustavsberg. De grupper i befolkningen som efterfrågar kommunal service inom kommunens kärnområden fångas upp i den s k kostnadsutjämningen. Nyinvesteringar leder till tröskeleffekter på kostnadssidan som inte täcks i detta system, å andra sidan ger befolkningstillväxten förutsättningar för att förbättra utnyttjandet av redan gjorda investeringar. Som tidigare nämnts ger skatteutjämningen viss kompensation för snabb befolkningsutveckling. Takten i befolkningsökningen har därmed inte någon avgörande betydelse för den kommunala ekonomin. Finansiell analys Modell för finansiell analys För att analysera resultat, utveckling och ekonomisk ställning för Värmdö kommun/koncernen används en finansiell analysmodell som utgår från fyra viktiga perspektiv. Det handlar om det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Avsikten är att identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Foto: JC Rönnquist, Bildarkivet.se Resultat och kapacitet Årets resultat Kommunen, mnkr Årets resultat 44,9 54,5 93,9 Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 16,6 34,8 20,1 Årets resultat i relation till skatteintäkter/statsbidrag/ utjämning (%) 3,2 3,5 6,0 Koncernen, mnkr Årets resultat 47,6 61,5 100,3 Kommunen Kommunens resultat 2009, +93,9 mnkr, innebar en avsevärd förbättring jämfört med Exklusive jämförelsestörande poster försämrades dock resultatet mellan 2008 och 2009 med nästan -15 mnkr. Det är framför allt resultatet av den svaga utvecklingen av skatteintäkter och skatteutjämning. Skatteintäkter och skatteutjämning har ökat med endast 2,5 procent under året (+38 mnkr), en synnerligen blygsam ökning jämfört med de senaste åren då utvecklingen legat på mellan 8 och 9 procent per år, d v s mer än 100 mnkr årligen. Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, har stigit med 3 procent, en avsevärd och angelägen inbromsning jämfört med de senaste årens ökningstakt på mellan 6 och 8 procent. Hade kostnadsökningarna fortsatt i samma Koncernen Koncernens resultat 2009, +100,3 mnkr, innebar en förbättring jämfört med 2008 med 39 mnkr, en avspegling av kommunens markförsäljning. Exklusive jämförelsestörande poster försämrades däremot resultatet med -15 mnkr, d v s i linje med trenden för kommunen. Dotterbolagen redovisar varierande resultat: VärmdöBostäder AB +1,8 mnkr, Värmdö Kommun Fastigheter AB +2,0 mnkr, Värmdö Hamnar AB +1,2 mnkr, Värmdö Simhall AB -11,7 mnkr och Gustavsbergs Porslinsmuseum AB -2,5 mnkr. Kommunen har genom aktieägartillskott till fullo kompenserat för de två sistnämnda bolagens underskott. Verksamhetens kostnader i koncernen ökade med 6 procent medan dess intäkter, exklusive jämförelsestörande poster, steg med hela 11,5 procent. Det ger en nettokostnadsökning med 3,9 procent. Tack vare sjunkande räntor ligger koncernens finansiella kostnader i princip kvar på 2008 års nivå, trots omfattande upplåning under året. Det negativa finansnettot uppgår till -61 mnkr Årets resultat mnkr 8,2 6,2 Kommunen -2,0 1,8 100,3 93,9 61,5 54,5 47,6 44,9-41,9-54, Koncernen

16 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS Budgetutfall Driftredovisning, mnkr Budget Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige -7,7-7,2 0,5 Kommunstyrelsen -82,2-72,1 10,1 Produktionsstyrelsen 0-19,4-19,4 Utbildningsnämnden -955,7-943,4 12,3 Ungdoms-, kultur- och fritidsnämnden -66,5-64,4 2,1 Socialnämnden -116,7-130,1-13,4 Nämnden för äldre och funktionshindrade -299,3-303,6-4,3 Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden -6,5-4,0 2,5 Samhällsteknisk nämnd, skattefinansierad verksamhet -31,6-34,9-3,3 Samhällsteknisk nämnd, taxefinansierad verksamhet -1,0 2,0 3,0 Summa nämnder/styrelser , ,0-10,0 Finansförvaltningen 1 573, ,1 97,9 Totalt 6,0 93,9 87,9 Resultatet på 93,9 mnkr är 87,9 mnkr bättre än budgeterade 6 mnkr. Nämndernas budgetutfall uppgår sammantaget till ett underskott om -10 mnkr och finansförvaltningen svarar för ett överskott om +97,9 mnkr. Nämndernas budgetutfall visar en stor spridning. Underskotten är främst koncentrerade till produktionsstyrelsen (-19 mnkr) och socialnämnden (-13 mnkr) medan större överskott redovisas av utbildningsnämnden (+12 mnkr) och kommunstyrelsen (+10 mnkr). Underskottet inom produktionsstyrelsen återfinns framför allt inom hemtjänsten och grundskolelokaler. Socialnämndens underskott finns inom individ- och familjeomsorgen, där antalet utredningar och placeringar har ökat markant. Utbildningsnämndens överskott återfinns inom förskolan och kommunstyrelsens överskott förklaras till stor del av oförbrukade medel avseende fleråriga projekt. Finansförvaltningens positiva budgetutfall beror främst på tidigare kommenterad fastighetsförsäljning. Vidare kunde skatteprognosen skrivas upp i slutet av året och arbetsgivaravgifterna sänktes retroaktivt för hela Verksamheternas utfall beskrivs närmare i avsnittet Analys av nämndernas verksamhet. Skatte- och nettokostnadsutveckling Förändring, % Skatte-, utjämningsoch statsbidragsutveckling 8,4 9,0 2,5 Nettokostnadsutveckling 4,8 8,8-0,4 Nettokostnadsutveckling exkl. jämförelsestörande poster 6,1 8,0 3,2 Vid upprepade tillfällen under vintern och våren sänktes prognosen för skatteintäkterna kraftigt. Visserligen vände prognosen upp i slutet av året, men från ett mycket svagt utgångsläge. Utfallet i den kommunalekonomiska utjämningen har dessutom försämrats jämfört med 2008 beroende på kommunens låga befolkningsökning Sammantaget innebar det att skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade med 2,5 procent, att jämföra med 9 procent Även verksamhetens nettokostnader ökade avsevärt långsammare än föregående år, med 3,2 procent jämfört med 8 procent Siffrorna är justerade för jämförelsestörande poster. Verksamhetens bruttokostnader inkl avskrivningar steg med 5,4 procent, även det lägre än förra året, då ökningen var 6,6 procent. Lönekostnaderna, som utgör den i särklass största delen, har stigit med ca 5 procent. Driftkostnadsandel Andel av skatteintäkter/statsbidrag/ utjämning, % Verksamhetens kostnader och intäkter (netto) 97,1 95,7 96,1 Avskrivningar 2,0 2,6 2,8 Driftkostnadsandel före jämförelsestörande poster 99,1 98,3 98,9 Jämförelsestörande poster -2,0-1,3-4,7 Driftkostnadsandel före finansnetto 97,1 97,0 94,2 Finansnetto -0,3-0,5-0,2 Driftkostnadsandel 96,8 96,5 94,0 En viktig förutsättning för en sund ekonomi är att det råder balans mellan löpande kostnader och intäkter. Ett sätt att belysa detta förhållande är att mäta hur stor andel (driftkostnadsandel) kommunens löpande nettokostnader tar i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag. År 2009 uppgick driftkostnadsandelen till 94 procent, en minskning jämfört med 2008 med 2,5 procentenheter. Exklusive jämförelsestörande poster (som var avsevärt större 2009) var driftkostnadsandelen istället högre 2009 än 2008, fortfarande räckte dock intäkterna till att klara kommunens löpande driftkostnader. % Driftkostnadsandel ,9 99,4 100,2 96,8 96,5 94,

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS 17 Årets investeringar Kommunen Investeringsvolym netto 88,8 209,7 213,4* Investeringsvolym/ nettokostnad, % 6,5 14,1 14,4 Avskrivningar/ nettoinvesteringar, % 32,4 18,9 20,6 * Kommunen: Exkl köp av fastigheter från VKFAB. Investeringsnivån i kommunen låg kvar på i stort sett samma, höga nivå som Sammanlagt investerades för 213 mnkr I siffran har förvärvet av vissa fastigheter (totalt 154 mnkr) från Värmdö Kommun Fastigheter AB exkluderats. De stora investeringssatsningarna återfinns främst inom VA-utbyggnad och Käppalaprojektet. Nyckeltalet avskrivningar i relation till nettoinvesteringar visar i vilken utsträckning kommunen nyeller reinvesterar och om kommunen i längden riskerar kapitalförstöring. Värmdö kommun har under den senaste treårsperioden legat avsevärt under 100 procent, närmare bestämt i genomsnitt 24 procent, vilket indikerar att kommunen har byggt upp tillgångar och inte ägnat sig åt kapitalförstöring. Koncernen Investerings volym netto, mnkr % Kommunen 88,8 209,7 213,4* 74 VKFAB ,8 59,4 20 Värmdö Bostäder AB 22,8 65,9 17,2 6 Värmdö Hamnar AB 1,1 1,9 0,3 0 Värmdö Simhall AB 1,5 0,1 0 Gustavsbergs Porslinsmuseum AB - 0,2 0 0 Summa koncernen 213,7 317,0 290,4 100 * Kommunen: Exkl köp av fastigheter från VKFAB. Koncernens investeringar sjönk under 2009 med 27 mnkr eller 9 procent. Finansieringen sker fortfarande i allt väsentligt med lån, vilket leder till ökade finansiella kostnader. Det är framför allt VBAB:s investeringar som minskat, medan minikoncernen (kommunen och VKFAB) sammantaget investerade för 273 mnkr 2009, en ökning med 26 mnkr jämfört med föregående år. Självfinansieringsgraden av investeringar Självfinansieringsgraden visar i vilken grad nya investeringar finansieras med egna medel/årets driftintäkter. Ambitionen bör vara att genom egna tillförda medel finansiera investeringar för att inte behöva ta av sparade pengar eller tvingas låna externt. Kommunen Driftresultat, exkl. avskrivningar och vinst från fastighetsförsäljning 46,8 78,7 71,5 Summa årets nettoinvesteringar, mnkr 88,8 209,7 213,4 Självfinansieringsgrad, % 52,7 37,5 33,5 Kommunen hade ,5 mnkr kvar av driftintäkter när den löpande verksamheten hade finansierats, att jämföra med 213 mnkr i investeringar (exklusive köp av vissa fastigheter från VKFAB). Självfinansieringsgraden uppgick därmed endast till 33 procent, dvs marginellt lägre än 2008, då investeringarna varit något högre och driftresultatet något lägre Inkomster genom försäljning av anläggningstillgångar kan dock begränsa behovet av egna tillförda medel och reducera upplåningsbehovet. I det sammanhanget kan konstateras att mark/ fastigheter under året har sålts med vinst på ca 66 mnkr, något som inte är medräknat i tabellen ovan. Dessa intäkter är tänkta att användas för att amortera kommunens skulder och strax före årets slut togs vinsten i anspråk just i detta syfte. Kommunens självfinansiering av investeringar mnkr Kvarstående driftintäkter Nettoinvesteringar Koncernen Driftresultat, exkl. avskrivningar och vinst från fastighetsförsäljning 90,5 121,9 114,4 Summa årets nettoinvesteringar, mnkr 213,7 317,0 290,4 Självfinansieringsgrad, % 42,3 38,5 39,3 Varav: Värmdö Kommun Fastigheter AB 27,6 87,5 57,8 VärmdöBostäder AB 67,9 32,8 106,5 Värmdö Hamnar AB 69,9 56,8 557,3 Kommunkoncernen hade mnkr kvar av driftintäkter när den löpande verksamheten hade finansierats. Det kan jämföras med investeringar på 290 mnkr. Självfinansieringsgraden uppgick därmed till 39 procent, en marginell förbättring jämfört med 2008.

18 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS Koncernen Värmdö kommun Självfinansiering av investeringar mnkr Kvarstående driftintäkter Nettoinvesteringar Självfinansieringsgraden i VKFAB har minskat markant kopplat till att investeringarna har ökat jämfört med Den höga självfinansieringsgraden inom VBAB och framför allt VHAB har sin bakgrund i en låg investeringsvolym under 2009, det rensade driftresultatet överstiger investeringsnivån. För VSAB och GPAB är nyckeltalen inte relevanta, då resultaten är negativa och investeringarna dessutom mycket små. Soliditet Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med egna medel och är ett mått på det långsiktiga finansiella handlingsutrymmet. Soliditeten påverkas av resultatet och förändringen av tillgångar och skulder. En hög soliditet indikerar ett gynnsamt utgångsläge och en låg soliditet visar motsatsen. Soliditetsnivån är dock endast en indikator, den säger inte hela sanningen. Den årliga förändringen av soliditeten är ofta ett intressantare mått på kommunens finansiella status. Soliditetens utveckling hänger intimt samman med investeringarna och hur stor del av dessa som finansieras med egna medel. Lånefinansiering av investeringar leder till försämrad soliditet och på motsvarande sätt förbättras soliditeten om kommunen amorterar på låneskulden. Kommunen, % Soliditet enligt balansräkningen 51,6 47,4 46,1 Tillgångsförändring 20,2 21,9 22,1 Förändring av eget kapital 11,1 12,1 18,6 Soliditet inklusive hela pensionsskulden -6,5-1,1 5,1 Koncernen, % Soliditet enligt balansräkningen 20,9 21,4 22,9 Tillgångsförändring 10,4 9,1 9,8 Förändring av eget kapital 10,0 11,8 17,2 Soliditet inkl. hela pensionsskulden 0,7 2,5 5,1 Koncernbolagens soliditet, % Värmdö Kommun Fastigheter AB 3,2 3,3 3,9 VärmdöBostäder AB 17,0 16,2 16,7 Värmdö Hamnar AB 28,6 28,2 29,9 Värmdö Simhall AB - 57,7 65 Gustavsbergs Porslinsmuseum AB - 15,8 16,3 Kommunen % Kommunens soliditet enligt BR inkl. hela pensionsskulden 5 Kommunens soliditet uppgick 2009 till 46 procent, vilket innebar en försämring med en dryg procentenhet jämfört med Den har därmed sjunkit för tredje året i rad trots positiva resultat. Kommunens eget kapital har visserligen ökat med 94 mnkr, vilket är osedvanligt mycket, men tillgångarna, framför allt anläggningstillgångarna, har ökat ännu mer, ca 235 mnkr. Värmdö kommuns soliditet är sämre än rikets genomsnitt, som 2008 var 53 procent (siffran för 2009 är ännu inte tillgänglig). Jämförelsen haltar dock, med tanke på att i Värmdö, till skillnad från i de flesta andra kommuner, ägs huvuddelen av verksamhetslokalerna av ett särskilt bolag. Om Värmdö Kommun Fastigheter AB tas med i beräkningen blir jämförelsen mera dramatisk. Kommunen inklusive VKFAB har en soliditet på 26 procent vilket är ca 27 procentenheter sämre än rikets nivå Det beror i allt väsentligt på att VKFAB:s investeringsverksamhet genom åren huvudsakligen finansierats med lån. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas, i enlighet med gällande rekommendationer, inte som skuld i balansräkningen. De rubriceras i stället som en ansvarsförbindelse och påverkar därmed inte formellt soliditeten. Åtagandet är ändå en realitet och kommer att utfalla i pensionsutbetalningar i framtiden. Om vi tar med ansvarsförbindelsen i beräkningen blir kommunens soliditet för procent, att jämföra med siffran på riksnivå år 2008, 18 procent. Som framgår av diagrammet har detta nyckeltal förbättrats år 2009, och är nu, om än fortfarande lågt, i alla fall högre än noll för första gången på flera år.

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS 19 Bostadsområde i Gustavsberg. Foto: Marielle Andersson Koncernen Koncernen Värmdö kommun Soliditet % enligt BR inkl. hela pensionsskulden Koncernens soliditet för 2009 uppgick till 23 procent och omräknad, samtliga pensionsåtaganden beaktade, var den 5 procent. I båda fallen handlar det om förbättring jämfört med 2008 med 2 procentenheter. VKFAB:s soliditet, 4 procent, är extremt låg, såsom en effekt av att i stort sett alla investeringar finansieras med lån. VBAB:s soliditet på 17 procent är inte lika anmärkningsvärd och ligger marginellt högre än förra året. VHAB har förbättrat sin soliditet med nästan 2 procentenheter till 30 procent. Låneskuld Kommunen Kommunens skulder ökade 2009 i samma takt som året dessförinnan, 2008, dvs med 123 mnkr, till 597 mnkr. Vidare steg avsättningarna för pensioner, intjänade fr o m 1998, som också är en form av skuldsättning, med 17 mnkr till 101 mnkr. I diagrammet nedan ingår även ansvarsförbindelsens pensioner och då blir skulden väsentligt högre, totalt mnkr. mnkr Kommunens låneskuld inkl. hela pensionsskulden Koncernen Den omfattande investeringsverksamheten avspeglar sig även i koncernens skuldsättning. Den totala skulden ökade under året med 166 mnkr till mnkr. Därav utgjorde långfristiga skulder och avsättningar mnkr, övriga skulder var kortfristiga. Av koncernens långfristiga lån vid årsskiftet återfanns 636 mnkr i VBAB och 916 mnkr i VKFAB. Därutöver har VHAB och VBAB krediter från Värmdö kommun. Som framgår av diagrammet nedan har koncernens skuldsättning ökat mellan 2004 och 2009 med nästan 900 mnkr. Lägger vi dessutom till samtliga pensionsåtaganden uppgår skulden till drygt mnkr. mnkr Koncernen Värmdö kommun Skuldsättning

20 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE - FINANSIELL ANALYS Kommunens intäkter Andel av totala intäkter, % Verksamhetens intäkter 23,0 22,3 23,2 Jämförelsestörande poster 1,5 0,7 3,4 Skatteintäkter 68,1 69,1 67,1 Statliga bidrag och utjämningssystem 6,9 7,2 5,9 Finansiella intäkter 0,5 0,7 0,4 100,0 100,0 100,0 Kommunens klart största intäktskälla är skatteintäkterna. År 2009 uppgick dessa till mnkr eller 67 procent av de totala intäkterna. En krona på skatten motsvarar cirka 71 mnkr. Verksamhetens övriga intäkter, bl a avgifter och ersättningar för olika utförda tjänster, uppgick år 2009 till 500 mnkr eller 23 procent av kommunens sammanlagda intäkter. Kommunalskatt % Värmdö 32,55 32,38 32,38 varav kommun 20,28 20,28 20,28 varav landsting 12,27 12,10 12,10 Stockholm 30,88 30,54 30,48 varav kommunerna i länet 18,61 18,44 18,38 varav landsting 12,27 12,10 12,10 Riket 31,55 31,44 31,52 varav kommunerna i riket 20,78 20,71 20,72 varav landsting 10,78 10,73 10,80 En kommuns finansiella kapacitet är bl a beroende av kommunens möjlighet att påverka sina inkomstkällor. Exempelvis ger låg kommunalskatt ett större utrymme att öka skatteinkomsterna än om utdebiteringen är hög. År 2009 var den totala kommunalskatten, inkl landstingsskatten, i Värmdö 32,38 procent av den kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten, oförändrat jämfört med Därav utgjorde kommunalskatten 20,28 medan landstingsskatten i länet uppgick till 12,10. Själva kommunalskatten, 20,28, var 0,44 lägre än genomsnittet för landets kommuner. Samtidigt kan konstateras att Värmdö hade den högsta skattesatsen i Stockholms län år Den totala utdebiteringen, 32,38, låg 0,86 över rikets genomsnitt. Möjligheterna att lösa framtida ekonomiska problem genom skattehöjningar är mot denna bakgrund ytterst begränsade. Inte heller finns det något stort utrymme för taxehöjningar, bl a beroende på att maxtaxa tillämpas på flera områden. Risk kontroll God ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Kommunen bör ha en sådan kortsiktig betalningsberedskap att den kan betala löpande utgifter utan besvär. Likviditet ur ett riskperspektiv Likviditeten är f n inte någon nyckelfråga i den kommunala ekonomin. Utifrån kreditmarknadens sätt att betrakta kommunsektorn har kommunerna normalt sett inte några svårigheter att skaffa rörelsekapital. Det kan ändå vara motiverat att mäta kassalikviditeten, som är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsberedskap. Vid ett värde på 100 procent täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Kommunen Kassalikviditet (%) 86,4 68,1 64,7 Rörelsekapital (mnkr) -0,8-86,6-48,5 Kommunens kassalikviditet har minskat marginellt under 2009, från 68 till 65 procent, motsvarande -48 mnkr. Situationen får ändå anses relativt stabil. Kommunen och de kommunägda bolagen har ett gemensamt koncernkonto, till vilken kopplats en checkräkningskredit som regulator i likviditetshänseende. Märk väl att i de kortfristiga skulderna ingår poster som endast delvis blir föremål för utbetalning inom den närmaste tiden. Det gäller t ex semesterlöneskulden på 46 mnkr. Koncernen Kassalikviditet (%) 82,3 64,2 61,4 Rörelsekapital (mnkr) -22,3-108,9-172,0 För 2009 redovisade koncernen en kassalikviditet på 61 procent, en minskning med 3 procentenheter eller 59 mnkr i jämförelse med året innan. Finansiella nettotillgångar Likviditeten bör ses ihop med skuldsidan. Exempelvis innebär en förbättrad likviditet i kombination med sänkt skuldsättning att kommunens finansiella handlingskraft stärks. Ett mått som beskriver detta förhållande är finansiella nettotillgångar (=skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder). Måttet speglar den finansiella handlingsberedskapen som ligger någonstans mellan de kortfristiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Kommunen, mnkr Omsättnings- och fin.anl.tillgångar 559,5 568,1 465,9 Kort- och långfristiga skulder 351,4 474,3 597,5 Finansiella nettotillgångar 208,1 93,8-131,6 Koncernen, mnkr Omsättnings- och fin.anl.tillgångar 369,2 353,4 416,1 Kort- och långfristiga skulder 1 896, , ,0 Finansiella nettotillgångar , , ,9 Kommunen Kommunens finansiella nettotillgångar har under 2009 minskat med 226 mnkr. I huvudsak beror det på att en stor fordran på Värmdö Kommun Fastigheter AB lösts i samband

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

årsredovisning 2011 - Övergripande Ekonomisk sammanställning Förvaltningsberättelse Övrigt Årets verksamhet

årsredovisning 2011 - Övergripande Ekonomisk sammanställning Förvaltningsberättelse Övrigt Årets verksamhet Årsredovisning 2 årsredovisning - Värmdö kommun Innehåll Övergripande 2 Kommunstyrelsens ordförande 3 Korta fakta om Värmdö kommun 4 Förvaltningsberättelse 5 Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 10 Sammanfattning

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se. Årsredovisning 2010

Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se. Årsredovisning 2010 Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se Årsredovisning 2010 VÄRMDÖ KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 2010 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se. Årsredovisning 2012

Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se. Årsredovisning 2012 Skogsbovägen 9 11 134 81 Gustavsberg Telefon 08-570 470 00 Fax: 08-570 483 05 varmdo.kommun@varmdo.se Årsredovisning årsredovisning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Övergripande 3 Kommunstyrelsens ordförande

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer