Bilagor till rapporten Utvecklingskraft i kommuner och regioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilagor till rapporten Utvecklingskraft i kommuner och regioner"

Transkript

1 Bilagor till rapporten Utvecklingskraft i kommuner och regioner Innehållsförteckning Bilaga 1. Webbaserad enkät till samtliga kommuner och regionala aktörer med regionalt utvecklingsansvar Sid 2 Bilaga 2a. Frågor till kommunala aktörer Sid 5 Bilaga 2b. Frågor till regionala aktörer Sid 14 Bilaga 2c. Frågor till länsaktörer Sid 23 Bilaga 3. Intervjuundersökning riktad till kommuner och lokala bankkontor om kapitalförsörjningsfrågor - metodbeskrivning Bilaga 4. Frågor riktade till kommuner och lokala bankkontor om kapitalförsörjningsfrågor Sid 30 Sid 35 Bilaga 5. Fördjupning kapitalförsörjning Sid 56 Bilaga 6. Sammanställning av synpunkter och svar på enkätfrågor om de regionala aktörernas arbete med internationella frågor i tillväxtarbetet samt redovisning av intervjuer med kommuner. Bilaga 7. Enkät om regionernas internationella arbete inom det regionala tillväxtarbetet Sid 74 Sid 98 Bilaga 8. Fakta om nystartade företag Sid 103 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax Förfrågningar: Ulf Tynelius telefon e-post Dnr 2010/016 1

2 Bilaga 1. Webbaserad enkät till samtliga kommuner och regionala aktörer med regionalt utvecklingsansvar En Webbaserad enkätundersökning genomfördes under genom ett utskick till samtliga kommuner och regioner med regionalt utvecklingsansvar. Avsikten med enkäten var att fånga in kommunala och regionala uppfattningar i vissa frågor inom den regionala tillväxtpolitiken. Som framgår av frågorna är avsikten att få en tämligen bred bild av kommunala och regionala uppfattningar. Enkätundersökningen har därefter kompletterats med några fördjupande samtal med såväl kommunföreträdare som läns/region företrädare. 1.1 Om enkäten Enkäten skickades ut under oktober månad I samband med det första utskicket har två påminnelser skickats ut. Därefter har ytterligare en påminnelse riktat till de regionala aktörerna skickats ut under maj/juni Enkäten har skickats till samtliga kommunchefer och regiondirektörer. För län där Länsstyrelsen har det regionala utvecklingsansvaret har enkäten skickats till länsråden. Detta innebär att enkäten gått till samtliga 290 kommuner, 16 regioner samt 5 län. Valet av vilken befattning som enkäten skickades till är gjort utifrån antagandet att dessa personer har den bästa överblicken över organisationens övergripande tillväxt/utvecklingsarbete. Eftersom frågorna är av övergripande karaktär valdes denna målgrupp. 1.2 Bortfallsanalys Enkäten skickades ut till 290 kommuner, fem län (där länsstyrelsen hade det regionala utvecklingsansvaret) och 16 regioner. Den besvarades av 167 kommuner, fem län och fjorton regioner. Bland kommunerna var bortfallet ca 42,5 procent vilket är en relativt hög siffra. Av de kommuner som svarade var det en som inte någonstans angav kommunens namn och vars svar därför inte sorteras till någon kommunkategori, däremot ingår den kommunens svar i beräkningen av medelvärden för samtliga kommuner. Bortfallet var relativt sett lägre i kategorin tätortskommuner (34 procent) än hos glesbygds- och tätortsnära kommunerna (45 respektive 49 procent). Geografiskt sett uppvisar bortfallet ett visst mönster. På västkusten, särskilt i Hallands län, är svarsfrekvensen högre än i södra Sveriges inland. I Sverige söder om Stockholm har mindre inlandskommuner svarat i lägre utsträckning. Då dessa kommuners förutsättningar bör skilja sig från de större och kustnära kommunernas är det troligt att det har en effekt på resultatet. Ett annat noterbart område är den norra delen av norrlandskusten där ingen av kustkommunerna svarat och bara någon enstaka kommun en bit in i landet. Däremot har många av de ytstora inlandskommunerna i norrland svarat. När kommunernas svarsfrekvens jämförs länsvis märks stora variationer. Till exempel svarade alla kommuner i Blekinge län, men bara två av sex i det närliggande Kronobergs län. Även i Kalmar och Dalarnas län var svarsfrekvensen låg. Däremot var den hög i 2

3 Värmlands och Stockholms län. Region Värmland och Västra Götaland har inte besvarat enkäten. Enligt en teori förespråkad av Armstrong och Overton (1977) har enkätsvar som inkommer sent mer gemensamt med de uteblivna svaren än de tidiga har. Med stöd av denna teori har de inkomna svaren delats upp beroende på under vilken av två lika långa tidsperioder de inkom och sedan analyserats. En relativt stor andel av svaren inkom tidigt, samma dag som eller kort efter det att enkäten skickats ut. Den absoluta majoriteten svar inkom dock en till två veckor senare och det är dessa som svarens medelvärde ligger närmast. Det är svårt att se några mönster mellan tidiga och sena svar när det gäller variationer av medelvärden. På det hela taget är skillnaderna i svarens medelvärden är relativt små. Om Armstrongs och Overtons teori stämmer skulle detta innebära att det inte är sannolikt att svaren i bortfallsgruppen skulle medföra radikalt ändrade resultat av undersökningen. 3

4 Bortfallsdata för kommuner, län och regioner Län/Region Län/Regionsvar Svarande Ej Svarande Svarsfrekvens Gotland* Ja % Jämtlands län Ja % Norrbottens län Ja % Västernorrlands län Ja % Västmanlands län Ja % Region Blekinge Ja % Region Dalarna Ja % Region Gävleborg Ja % Region Halland Ja % Region Jönköping Ja % Regionförbundet i Ja % Kalmar Region Skåne Ja % Region södra Småland Ja % Stockholms län Ja % Region Södermanland Ja % Region Uppsala Ja % Region Värmland Nej % Region Västerbotten Ja % Region västra Nej % Götaland Region Örebro Ja % Region Östergötland Ja % * Svar från Gotland avser både Gotlands kommun och region Gotland. 4

5 Bilaga 2a. Frågor till kommunala aktörer 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 Bilaga 2b. Frågor till regionala aktörer 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 Bilga 2c. Frågor till länsaktörer 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 Bilaga 3. Intervjuundersökning riktad till kommuner och lokala bankkontor om kapitalförsörjningsfrågor - metodbeskrivning I denna bilaga beskrivs hur intervjuundersökningen av kapitalförsörjningsfrågor genomförts. Den metod som använts är telefonintervjuer med sammanlagt 74 näringslivsansvariga i lika många kommuner samt 25 företagshandläggare på lokala bankkontor. Intervjuer med kommunala näringslivschefer Tillväxtanalys har under 2010/2011 genomfört en intervjuundersökning riktat till kommunala näringslivschefer och lokala bankkontor för att undersöka vilken bild dessa aktörer har i vissa kapitalförsörjningsfrågor. Avsikten med undersökningen var att få en översiktlig bild av hur näringslivets kapitalförsörjningssituation utifrån en empirisk utgångspunkt. En aspekt som röner särskilt intresse är om kapitalförsörjningsgapet är reellt eller upplevt utifrån företagens synpunkter. Anledningen till att näringslivscheferna ingår i urvalet är att dessa genom sin främjanderoll för det lokala näringslivet antas ha nära relationer till företagen och därmed väl insatta i de lokala företagens situation. Genom sitt arbete antas näringslivscheferna även ha god kunskap om andra viktiga utvecklingsfrågor vilket bör innebära att de har förmåga att sätta in kapitalförsörjningsfrågorna i ett sammanhang. Näringslivscheferna förmodades också kunna ge en något mer generell bild av företagens kapitalförsörjningssituation utifrån en samlad bedömning av ett flertal företag inom den egna kommunen. Principer för urval av kommuner för intervjuer med kommunala näringslivschefer Av den anledningen gjordes ett urval av kommuner, grupperade efter kommunkategoriseringen glesbygdskommuner, tätortsnära landsbygdskommuner samt tätorter. Kommunkategoriseringen följer den indelning som dåvarande Glesbygdsverket tagit fram. Eftersom kommunerna i gruppen glesbygdskommuner är så få som 22 ingick samtliga i urvalet. I de två andra kommunkategorierna valdes 39 stycken kommuner i gruppen tätortsnära landsbygd samt 28 tätortskommuner. Urvalet gjordes genom att 25 procent av det totala antalet kommuner i respektive kategori slumpmässigt valdes ut genom MS Excels slumptalsgenerator. Urvalsprocessen i dessa två kommunkategorier följer principen obundet slumpmässigt urval utan återläggning. I det totala urvalet på sammanlagt 89 kommuner valde 15 näringslivsansvariga att inte delta i studien varför antalet intervjuer begränsades till 74 stycken, 23 kvinnor och 51 män, fördelade på de tre olika kommuntyperna. Nedanstående tabell visar urval och bortfall av näringslivsansvariga fördelat på de tre olika kommuntyperna. 30

31 Tabell 1 Urval och bortfall av näringslivsansvariga fördelat på de tre olika kommuntyperna Kommuntyp Totalt antal kommuner Urval Bortfall Summa Glesbygd Tätortsnära Tätort Summa Inför intervjuerna skickades frågorna ut med en uppmaning till respondenten att läsa dem innan intervjutillfället. (Frågorna finns längre fram i denna bilaga). I frågornas utformning har synpunkter från en kommunal näringslivschef inhämtats. 1 Varje respondent gavs information om att enskilda svar inte kan utläsas i materialet, utan full anonymitet utlovades. Avsikten med detta var givetvis att försöka få respondenten att ge så ärliga svar som möjligt, d.v.s. även sådana som kanske kan upplevas som obekväma eller sådana som kanske inte förväntas. Likaså skulle det i vissa fall kunna tänkas att svaren handlar om sådant som kan uppfattas som kritik mot den egna organisationen. Intervjuerna genomfördes sedan på telefon. Intervjuer med banker Vid frågor som handlar om kapitalförsörjning är bankerna centrala aktörer. Därför har även ett urval av företagshandläggare vid lokala bankkontor intervjuats. Frågorna till bankerna följde i stort sett de frågor som ställdes till de kommunala näringslivscheferna, med vissa tillägg. Även tillvägagångssättet följer samma principer som för näringslivscheferna, d.v.s. att telefonintervjuer har använts. I frågornas utformning har synpunkter inhämtats av representanter från såväl akademin 2 som beprövad erfarenhet genom en f.d. banktjänsteman med ansvar för företagsfrågor 3. En viktig princip i intervjuerna har varit att få information utifrån företagshandläggarens egen erfarenhet, inte bankens offentliga hållning. Detta innebär att det var den lokala företagshandläggarens uppfattning som söktes. Innan intervjuerna fick de intervjuade ta del av intervjumallen och en kort information om syftet med studien. Principer för urval av kommuner för bankintervjuerna Eftersom avsikten med att intervjua bankerna var att spegla svaren från det lokala näringslivet (genom näringslivscheferna) har ett första urval gjorts utifrån de kommuner som deltog i intervjuundersökningen med näringslivscheferna. Detta innebar att det första urvalet bestod av 19 glesbygdskommuner, 33 tätortsnära kommuner samt 22 tätortskommuner, alltså totalt 74 kommuner. 1 F.d. Näringslivschefen i Ragunda kommun, Christer Lindberg. 2 Docent Lars Silver KTH 3 Bernt Dahlberg f.d. ansvarig för företagslångivning inom Swedbank och med ca 30 års erfarenhet av dessa frågor. 31

32 Ett andra urval gjordes utifrån en bedömning av hur många bankkontor som skulle vara möjliga att intervjua under den disponibla tiden. Bedömningen var att ca 20 bankkontor skulle vara möjliga att intervjua, och med ett antagande om ca 50 procents svarsfrekvens fastställdes urvalet till cirka 40 bankkontor. För att begränsa antalet bankkontor och kommuner (från 74 till cirka 40) gjordes en viktning utifrån hur många kommuner som finns i respektive kommungrupp. Avsikten med viktningen var att det mindre urvalet skulle spegla den verkliga fördelningen, dvs. spegla den verkliga fördelningen av hur många kommuner som totalt i riket ingår i de olika kommuntyperna. Denna viktning innebar att det mindre urvalet av kommuner beräknades till 3 glesbygdskommuner, 16 tätortsnära landsbygdskommuner samt 14 tätortskommuner, totalt 33 kommuner. Beroende på att det representativa urvalet gav så få glesbygdskommuner har ytterligare 5 glesbygdskommuner tillförts, varvid summan blir 38 kommuner. Urvalet av kommunerna har gjorts genom att samtliga kommuner i det första urvalet sorterats i alfabetisk ordning i respektive kommungrupp. Därefter har en viss andel av dessa valts ut, t ex har varannan tätortsnära landsbygdskommun valts ut från det första urvalet (16 av 33), samma princip har tillämpats för de övriga kommungrupperna. Med anledning av att också fristående sparbanker tillförts urvalet (se i nedanstående avsnitt) har ytterligare tre kommuner, en från respektive kommungrupp tillförts urvalet. Således ingår 41 kommuner i urvalet för bankintervjuerna. Principer för urval av bankkontor Vägledande för urvalet av vilka bankkoncerner som skulle ingå i undersökningen var att i första hand söka banker som har ett rikstäckande kontorsnät vilket i sin tur gör det möjligt att få information om det finns eventuella skillnader i svar beroende på geografiskt läge. Därför valdes de fyra största bankkoncernerna ut att ingå i urvalet, d.v.s. Swedbank, Svensk Handelsbanken (SHB), Nordea och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). När det gäller rikstäckande spridning av bankkontor har framförallt Swedbank och Handelsbanken hög närvaro i hela landet. Däremot har Nordea och framförallt SHB en svagare representation av lokala bankkontor på mindre orter, vilket i och för sig inte behöver innebära att de inte har kunder i dessa orter. Enligt Svenska Bankföreningen fanns bankkontor i riket per den sista december 2009 enligt följande fördelning: 4 Tabell 2 Antalet bankkontor i Sverige år 2009 Bank Antal kontor De fyra största bankkoncernernas bankkontor som andel av totala antalet bankkontor Antal i urvalet (avrundat uppåt) SEB % 5 Handelsbanken % 13 Swedbank % 11 Nordea % 9 Summa kontor (fyra största Bank och Finansstatistik Svenska Bankföreningen 32

33 bankerna) Totalt antal bankkontor i riket % Till de 38 bankkontoren som hör till någon av de största bankkoncernerna har ytterligare tre bankkontor, en för varje kommunkategori, lagts till för att också få med de fristående sparbankerna i underlaget. Anledningen till detta är att de fristående sparbankerna har en stor lokal representation i många län och därför en god lokal kännedom i dessa områden. Sparbankerna har dessutom en fristående roll som gör det möjligt att kunna agera på den lokala kreditmarknaden. Det totala antalet bankkontor i urvalet är således 41 kontor. Slutligen har de 41 bankkontoren matchats mot de kommuner där de näringslivsansvariga intervjuades. Detta har gjorts manuellt med ambitionen att söka spridning av bankkontoren, dels geografiskt, dels utifrån inriktningen att både stora och små orter bör ingå. I praktisk mening har detta inneburit att det inte varit möjligt att helt uppnå en jämn spridning av kontoren beroende av att de har olika stark närvaro i olika delar av landet. Exempelvis har det inte varit möjligt att finna ett SEB-kontor i en glesbygdskommun (inom urvalet). För Nordea finns samma problematik, i det fallet har dock två Nordeakontor svarat att de har kunder i en glesbygdskommun och de antas därför kunna ha en relativt god inblick i de förhållanden som gäller också i glesbygd. Två Nordeakontor täckte upp fem olika kommuner genom att ett bankkontor i en tätort täckte en glesbygdskommun och två tätortsnära kommuner. Ett Nordeakontor i en tätortsnära kommun täckte den egna kommunen men också en tätortskommun. Urvalet av de 41 bankkontor som valdes ut fördelades efter följande kommungrupper: Tabell 3 Urval och bortfall av lokala bankkontor fördelat på de tre olika kommuntyperna Kommuntyp Totalt antal kommuner Urval Bortfall Summa Glesbygd Tätortsnära Tätort Summa Om intervjuerna Intervjuerna har genomförts vid två olika tidpunkter. Intervjuerna av kommunala näringslivschefer i glesbygdskommuner och tätortsnära landsbygdskommuner har genomförts under perioden mars juni Intervjuerna som omfattar tätortskommunerna har dock genomförts under perioden dec 2010 mars Under den senare perioden har också företagshandläggarna vid bankkontoren intervjuats. I analysen av svaren från intervjuerna har följande princip använts för att beräkna poängen för de olika svarsalternativen i frågorna. Poängen har beräknats genom att 1:or (det svarsalternativ som getts högst rangordning) fått 3 poäng, 2:or har fått 2 poäng och 3:or 33

34 (det som rangordnades som det 3:e svarsalternativet) fick 1 poäng. Dessa principer för poängberäkning har tillämpats för samtliga tabeller där inte annat anges. Observera att vissa respondenter har angett svar som avvikit från den rangordning som angavs i frågorna. Exempel på sådana avvikelser är att respondenterna angett två svarsalternativ med samma värde, till exempel två 1:or. Observera också att vissa respondenter inte kunnat rangordna tre alternativ utan stannat vid att rangordna 1 till 2, dvs. inget alternativ 3. Detta har fått till följd att det i någon enstaka fråga är fler 1:or än antalet respondenter. 34

35 Bilaga 4. Frågor riktade till kommuner och lokala bankkontor om kapitalförsörjningsfrågor Frågor till företagshandläggare vid lokala bankkontor Bakgrund Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) är en statlig myndighet som arbetar på direkt uppdrag av regeringen. En av myndighetens huvuduppgifter är att identifiera hinder för ekonomisk tillväxt samt att, om möjligt, förse regeringen med underlag för hur dessa hinder kan undanröjas. Ett område som bedöms vara viktigt för ekonomisk tillväxt är tillgången till kapital för små och medelstora företag. Tillväxtanalys arbetar för närvarande med flera studier inom detta område. Varför frågar vi dig? Frågan om tillgång till kapital är ständigt aktuell inom näringspolitiken. Inom forskningen finns ett stort antal rapporter som belyser betydelsen av kapital för företagen. Däremot är det inte lika vanligt att studier om kapitalförsörjning också inkluderar synpunkter och bedömningar från banker. Vi hoppas därför att du via en telefonintervju vill förmedla dina samlade erfarenheter kring dessa frågor och därmed bidra till ett bättre kunskapsunderlag. Syftet med våra intervjuer är att undersöka om det finns problem med bristande kapitalförsörjning ur ett näringslivsperspektiv. Intervjuernas upplägg Vi önskar ringa upp dig och ställa några frågor om det ovan beskrivna ämnet. OBSERVERA: Vi vill ta del av din personliga uppfattning, inte bankens officiella, i svaren på frågorna. Frågorna bifogas detta dokument så att du hinner läsa igenom dem och förbereda dig innan intervjun. Samtalet beräknas ta cirka minuter beroende på hur mycket du har att berätta. Hinner du omöjligen med en telefonintervju får du gärna skicka svaren via e-post. Behandling och redovisning av svar Deltagandet är frivilligt och svaren du ger blir anonyma. Svaren kommer att redovisas fullständigt anonymiserat och aggregeras så att enskilda svar inte kan läsas ut. Undersökningens resultat kommer att presenteras som en del i rapporten Kommuner och regioner i det hållbara tillväxtarbetet. Rapporten skickas via e-post till alla som intervjuats under våren Bättre beslutsunderlag Vår uppfattning är att bedömningar från banksektionen utgör viktig kunskap i dessa frågor och genom att ta del av denna vill vi förbättra beslutsunderlaget för politiska överväganden om eventuella åtgärder eller justeringar som kan stärka den lokala konkurrenskraften. Tack på förhand för din medverkan! Mer information och frågor Vid frågor eller önskemål om mer information, kontakta Eva Näslund 35

36 E-post: Tel: Om du har möjlighet; Titta igenom frågorna innan intervjun och markera de alternativ du anser är relevanta i de frågor där du ska ange rangordning, betydelse etc. Ha gärna frågeformuläret framför dig vid intervjutillfället. 36

37 I frågorna nedan vill vi få svar utifrån bankens geografiska upptagningsområde, alltså det område bankens kunder finns inom även om det går utanför kommunens eller länets gränser. För att förenkla språket har vi valt att hädanefter använda ordet område. KAPITALFÖRSÖRJNINGSFRÅGOR I de följande sex frågorna har vi gjort två grupperingar där tre frågor upprepas för: (i) bankens samtliga företagskunder inom området, samt (ii) samtliga företagare inom området (dvs. även de som inte är kund i er bank). Vi inleder med de tre första frågorna där vi vill att ditt svar grundas på kontakter med bankens företagskunder. Startkapital Fråga 1: Utifrån bankens kontakter med företagskunderna, vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för nystartade företag i området att finansiera en företagsstart? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Ägaren/ägarnas egna medel b) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner c) Genom lån från bank d) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) e) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) f) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) g) Genom medverkan från kreditgarantiförening h) Annat (specificera) i) Vet inte Kommentar: Kapital för tillväxt och expansion Fråga 2: Utifrån bankens kontakter med företagskunderna, vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för etablerade företag i området att finansiera expansion eller tillväxt? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Egna företagets vinster b) Ägaren/ägarnas egna medel (ägartillskott) c) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner d) Genom lån från bank 37

38 e) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) f) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) g) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) h) Genom medverkan från kreditgarantiförening i) Annat (specificera) j) Vet inte Kommentar: Kapital för normala ersättningsinvesteringar Fråga 3: Utifrån bankens kontakter med företagskunderna, vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för etablerade företag i området att finansiera ersättningsinvesteringar (till exempel utbyte av gamla, slitna maskiner)? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Egna företagets vinster b) Ägaren/ägarnas egna medel (ägartillskott) c) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner d) Genom lån från bank e) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) f) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) g) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) h) Genom medverkan från kreditgarantiförening i) Annat (specificera) j) Vet inte Kommentar: 38

39 I den andra gruppen frågor, de tre följande, vill vi att ditt svar grundas på din helhetsuppfattning om områdets samtliga företag (även de som inte är kund i er bank). Startkapital Fråga 4: Vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för nystartade företag i bankens geografiska område att finansiera en företagsstart? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Ägaren/ägarnas egna medel b) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner c) Genom lån från bank d) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) e) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) f) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) g) Genom medverkan från kreditgarantiförening h) Annat (specificera) i) Vet inte Kommentar: Kapital för tillväxt och expansion Fråga 5: Vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för etablerade företag i bankens geografiska område att finansiera expansion eller tillväxt? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Egna företagets vinster b) Ägaren/ägarnas egna medel (ägartillskott) c) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner d) Genom lån från bank e) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) f) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) g) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) h) Genom medverkan från kreditgarantiförening 39

40 i) Annat (specificera) j) Vet inte Kommentar: Kapital för normala ersättningsinvesteringar Fråga 6: Vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för etablerade företag i bankens geografiska område att finansiera ersättningsinvesteringar (till exempel utbyte av gamla, slitna maskiner)? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Egna företagets vinster b) Ägaren/ägarnas egna medel (ägartillskott) c) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner d) Genom lån från bank e) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) f) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) g) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) h) Genom medverkan från kreditgarantiförening i) Annat (specificera) j) Vet inte Kommentar: I samtliga återstående frågor vill vi att ditt svar grundas på din helhetsuppfattning om områdets samtliga företag (även de som inte är kund i er bank). BANKENS INFORMATIONSKANALER I DET LOKALA NÄRINGSLIVET Fråga 7: Hur viktigt bedömer du att det är att banken regelbundet informerar sig om näringslivet i området? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Oviktigt och 5 står för Mycket viktigt Kommentar 40

41 Fråga 8: Hur viktigt bedömer du att följande informationskanaler är för att banken ska kunna få information om näringslivet i området? Ange för varje informationskanal ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Oviktigt och 5 står för Mycket viktigt. 1 Genom kontakter med företagsorganisationer 2 Genom lokala och sociala nätverk, exempelvis Rotary, föreningsliv, andra informella sammanhang exempelvis lunchträffar 3 Genom information/seminarier som anordnas av offentliga aktörer 4 Genom information/seminarier som anordnas gemensamt av banken och offentliga aktörer 5 Annat Kommentar DIN BILD AV KAPITALFÖRSÖRJNINGSGAPET 1.3 Omfattning finansieringsmöjligheter i stort, även andra finansieringskällor än banklån Ett kapitalförsörjningsgap kan enkelt beskrivas som skillnaden mellan utbud och efterfrågan av kapital. Det finns två former av kapitalförsörjningsgap: Ett upplevt kapitalförsörjningsgap innebär att företagen upplever att det är brist på kapital, medan kreditgivarna anser att de gjort den korrekta bedömningen att företagen inte ska beviljas kredit. Det reella gapet innebär att företag med goda affärsidéer och tillväxtmöjligheter trots sin livskraft inte hittar finansiering. Fråga 9a: Anser du att det finns ett upplevt kapitalförsörjningsgap i ditt område? Ja Nej (om nej gå till fråga 9b) 41

42 Om Ja, hur utbrett anser du att detta upplevda kapitalförsörjningsgap är? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inte alls utbrett och 5 står för Mycket utbrett Kommentar Fråga 9b: Om gapet är reellt är det ett problem för både företag och samhälle. I vilken omfattning bedömer du att ett sådant reellt kapitalförsörjningsgap existerar för era företagskunder? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inget gap och 5 står för Mycket stort gap Kommentar Fråga 9c) Vad händer vanligtvis med affärsidé och finansiering efter avslag på lån i er bank? (Öppen fråga) Kommentar: OBS! Om du angett svarsalternativ 1 (Inget gap) i fråga 9b, gå till fråga 16. I annat fall gå till fråga 10. Fråga 10: Är ett sådant reellt kapitalförsörjningsgap mest tydligt för a) Investeringskapital? b) Rörelsekapital? c) Både investerings- och rörelsekapital i ungefär samma omfattning? Kommentar: 1.4 Konsekvenser Fråga 11: I vilken grad bedömer du att ett reellt kapitalförsörjningsgap är ett hinder för de företag som verkar i ditt område? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inget hinder och 5 för Mycket stort hinder Kommentar: 42

43 Finansieringsformer Fråga 12: Inom vilken eller vilka av följande kategorier av kapital bedömer du att kapitalförsörjningsgapet är störst i ditt område? Dvs. var finns den största skillnaden mellan reell efterfrågan och utbud? Markera högst tre alternativ där 1 står för den kapitalkategori där gapet är störst, 2 det näst största osv. a) Lån från bank b) Lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) c) Kapitaltillskott genom nya delägare (inklusive riskkapital) d) Bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) e) Annat Kommentar: Företagsfaser Fråga 13: Om ett företags livscykel skulle delas in i nedanstående faser, i vilken eller vilka faser bedömer du att det reella kapitalförsörjningsgapet är störst i din kommun? Markera högst tre alternativ där 1 står för den kapitalkategori där gapet är störst, 2 där det är näst störst osv. a) Förstadie/Idéstadie b) Startskede c) Tillväxt/expansion d) Mognad e) Generationsskifte Kommentar: Lokalisering Fråga 14: Företag kan finnas i olika områden inom en kommun. I vilken eller vilka av nedanstående områdestyper i området bedömer du att kapitalförsörjningsgapet är störst i förhållande till antalet företag? Markera högst tre alternativ där 1 är det område där gapet är störst, 2 där det är näst störst osv. a) Företag i kommunens centralort b) Företag i andra städer eller tätorter i kommunen 43

44 c) Företag i områden av landsbygds- och glesbygdskaraktär d) Ser ingen geografisk skillnad Kommentar: Orsaker Fråga 15: Ett kapitalförsörjningsgap har både en utbuds- och en efterfrågesida. Vilken/vilka orsaker bedömer du främst ligger bakom kapitalförsörjningsgapet i ditt område. Markera högst tre alternativ där 1 är den orsak som främst ligger bakom kapitalförsörjningsgapet a) Företagen har svårt att förmedla sina affärsidéers levnadskraft och investeringsmognad till kapitalmarknaden b) Företagen har otillräckliga säkerheter för lån (t.ex. låga marknadsvärden på fastigheter) c) Företagen har bristande kunskaper om befintliga finansieringsmöjligheter d) Kapitalkällorna/kreditgivarna tillhandahåller för liten volym tillgängligt kapital e) Kapitalkällorna/kreditgivarna har överdrivet stora krav på säkerheter för lån, vilket exempelvis kan bero på externa krav eller lokala rutiner. f) Kapitalkällorna/kreditgivarnas bristande kunskaper om och förståelse för kommunens näringsliv Kommentar: SÄKERHETER Fråga 16: I vilken utsträckning bedömer du att bankens krav på säkerhet för företagslån har ökat under de senaste fem åren? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inga ökade krav och 5 står för Mycket ökade krav Kommentar Fråga 17: I vilken utsträckning bedömer du att bankens krav på personlig borgen vid företagslån har ökat under de senaste fem åren? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inga ökade krav och 5 står för Mycket ökade krav Fråga 18: Vilken konsekvens i praktiken bedömer du att detta har fått för företagens finansieringsmöjligheter under de senaste fem åren? 44

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan? Frågan om ett eventuellt vinstförbud för privata aktörer i välfärden är en fråga som kommer att diskuteras under Socialdemokraternas partikongress den

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. vill växa

SMÅFÖRETAGEN. vill växa SMÅFÖRETAGEN vill växa men kan de det? Småföretagens finansieringsvillkor mars 2014 bättre Konjunktur tuffare finansieringsvillkor Tuffare finansieringsvillkor är ett stort tillväxthinder. Åtta av tio

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Westanders Stora valenkät 2014

Westanders Stora valenkät 2014 Westanders Stora valenkät 1 Urvalet av 5 riksdagskandidater baseras på opinionsläget (Ekots sammanvägning av alla opinionsmätningar) under våren för att identifiera de dryga 5 riksdagskandidater med störst

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar:

PRESSINFORMATION. En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader (över-, underrepresentationer) för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 1 Visby, 22 november Drömbarometern Svenska folkets livsdrömmar - per län Utmärkande skillnader mellan Sveriges län Svenska folkets livsdrömmar skiljer sig mellan länen. Topplistorna

Läs mer

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2015

Låneindikatorn. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2015 Låneindikatorn Genomförd av CMA Research AB Juni 0 Låneindikatorn Juni 0 Disposition Sammanfattning sid. Fakta om undersökningen sid. Fakta om respondenterna sid. Bankernas utlåning till företag sid. Nuvarande

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2012

Nystartade företag första kvartalet 2012 Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Tillgång till kapital

Tillgång till kapital Tillgång till kapital En studie om förutsättningarna för samhälls-/sociala företag och företagare med utländsk bakgrund Rapport 0165 Tillgång till kapital En studie om förutsättningarna för samhälls-/sociala

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2014:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:2 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län

Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Skånes län Mäklarinsikt 2014:2 Skånes län Undersökningen genomfördes mellan den 5 maj och 2 juni 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1067 fastighetsmäklare.

Läs mer

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Vem vill du ska få värdet av din pension om du avlider innan du hinner gå i pension? Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 87 procent av dem som har avtalspension betald av arbetsgivaren

Läs mer

Lösningar och paketeringar för byalag

Lösningar och paketeringar för byalag Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering

Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.

Läs mer

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag ALMI INVEST Kompetens och kapital för tillväxt i bolag Pär Nordström Investerings ansvarig Såddkapital Almi-koncernen i siffor Kontor på 40 orter Över 500 medarbetare. Drygt 350 portföljbolag 3 331 lån

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet

Rapport. Drömjobbet 2010. Ingenjör är drömjobbet Rapport Drömjobbet 2010 Ingenjör är drömjobbet En av tio yrkesverksamma (11%) svarar att det nuvarande jobbet är deras drömjobb! Resterande nio har drömmarna någon annanstans. Bland yrkesverksamma är det

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark

Riksskatteverket. Ingivarenkäten. Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13. Kundansvarig: Jonas Persson. Dataansvarig: Jan Lundmark Riksskatteverket Ingivarenkäten Projekt nr 12231 Göteborg 2002-02-13 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen Riksskatteverket har under december 2001 och januari

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för

Läs mer

Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet

Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet Riskkapital Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet Lite om ALMI INVEST Vårt investeringsfokus Life Science, varför

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle.

Alla vinnare i Custice Awards 2013: http://custice.se/pressrum/custice-awards-2013/ Canon Business Center Dalarna. Gävleborg. Koneo Gävle. Sveriges bästa dokumenthanteringsleverantörer län för län Vinnarna av Custice Awards 2013 är de leverantörer som fått högst medelbetyg i företagskundnöjdhet. Idag presenterar vi de bästa leverantörerna

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Västerbottens län Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Värmlands län Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer