Bilagor till rapporten Utvecklingskraft i kommuner och regioner

Transkript

1 Bilagor till rapporten Utvecklingskraft i kommuner och regioner Innehållsförteckning Bilaga 1. Webbaserad enkät till samtliga kommuner och regionala aktörer med regionalt utvecklingsansvar Sid 2 Bilaga 2a. Frågor till kommunala aktörer Sid 5 Bilaga 2b. Frågor till regionala aktörer Sid 14 Bilaga 2c. Frågor till länsaktörer Sid 23 Bilaga 3. Intervjuundersökning riktad till kommuner och lokala bankkontor om kapitalförsörjningsfrågor - metodbeskrivning Bilaga 4. Frågor riktade till kommuner och lokala bankkontor om kapitalförsörjningsfrågor Sid 30 Sid 35 Bilaga 5. Fördjupning kapitalförsörjning Sid 56 Bilaga 6. Sammanställning av synpunkter och svar på enkätfrågor om de regionala aktörernas arbete med internationella frågor i tillväxtarbetet samt redovisning av intervjuer med kommuner. Bilaga 7. Enkät om regionernas internationella arbete inom det regionala tillväxtarbetet Sid 74 Sid 98 Bilaga 8. Fakta om nystartade företag Sid 103 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax Förfrågningar: Ulf Tynelius telefon e-post ulf.tynelius@tillvaxtanalys.se Dnr 2010/016 1

2 Bilaga 1. Webbaserad enkät till samtliga kommuner och regionala aktörer med regionalt utvecklingsansvar En Webbaserad enkätundersökning genomfördes under genom ett utskick till samtliga kommuner och regioner med regionalt utvecklingsansvar. Avsikten med enkäten var att fånga in kommunala och regionala uppfattningar i vissa frågor inom den regionala tillväxtpolitiken. Som framgår av frågorna är avsikten att få en tämligen bred bild av kommunala och regionala uppfattningar. Enkätundersökningen har därefter kompletterats med några fördjupande samtal med såväl kommunföreträdare som läns/region företrädare. 1.1 Om enkäten Enkäten skickades ut under oktober månad I samband med det första utskicket har två påminnelser skickats ut. Därefter har ytterligare en påminnelse riktat till de regionala aktörerna skickats ut under maj/juni Enkäten har skickats till samtliga kommunchefer och regiondirektörer. För län där Länsstyrelsen har det regionala utvecklingsansvaret har enkäten skickats till länsråden. Detta innebär att enkäten gått till samtliga 290 kommuner, 16 regioner samt 5 län. Valet av vilken befattning som enkäten skickades till är gjort utifrån antagandet att dessa personer har den bästa överblicken över organisationens övergripande tillväxt/utvecklingsarbete. Eftersom frågorna är av övergripande karaktär valdes denna målgrupp. 1.2 Bortfallsanalys Enkäten skickades ut till 290 kommuner, fem län (där länsstyrelsen hade det regionala utvecklingsansvaret) och 16 regioner. Den besvarades av 167 kommuner, fem län och fjorton regioner. Bland kommunerna var bortfallet ca 42,5 procent vilket är en relativt hög siffra. Av de kommuner som svarade var det en som inte någonstans angav kommunens namn och vars svar därför inte sorteras till någon kommunkategori, däremot ingår den kommunens svar i beräkningen av medelvärden för samtliga kommuner. Bortfallet var relativt sett lägre i kategorin tätortskommuner (34 procent) än hos glesbygds- och tätortsnära kommunerna (45 respektive 49 procent). Geografiskt sett uppvisar bortfallet ett visst mönster. På västkusten, särskilt i Hallands län, är svarsfrekvensen högre än i södra Sveriges inland. I Sverige söder om Stockholm har mindre inlandskommuner svarat i lägre utsträckning. Då dessa kommuners förutsättningar bör skilja sig från de större och kustnära kommunernas är det troligt att det har en effekt på resultatet. Ett annat noterbart område är den norra delen av norrlandskusten där ingen av kustkommunerna svarat och bara någon enstaka kommun en bit in i landet. Däremot har många av de ytstora inlandskommunerna i norrland svarat. När kommunernas svarsfrekvens jämförs länsvis märks stora variationer. Till exempel svarade alla kommuner i Blekinge län, men bara två av sex i det närliggande Kronobergs län. Även i Kalmar och Dalarnas län var svarsfrekvensen låg. Däremot var den hög i 2

3 Värmlands och Stockholms län. Region Värmland och Västra Götaland har inte besvarat enkäten. Enligt en teori förespråkad av Armstrong och Overton (1977) har enkätsvar som inkommer sent mer gemensamt med de uteblivna svaren än de tidiga har. Med stöd av denna teori har de inkomna svaren delats upp beroende på under vilken av två lika långa tidsperioder de inkom och sedan analyserats. En relativt stor andel av svaren inkom tidigt, samma dag som eller kort efter det att enkäten skickats ut. Den absoluta majoriteten svar inkom dock en till två veckor senare och det är dessa som svarens medelvärde ligger närmast. Det är svårt att se några mönster mellan tidiga och sena svar när det gäller variationer av medelvärden. På det hela taget är skillnaderna i svarens medelvärden är relativt små. Om Armstrongs och Overtons teori stämmer skulle detta innebära att det inte är sannolikt att svaren i bortfallsgruppen skulle medföra radikalt ändrade resultat av undersökningen. 3

4 Bortfallsdata för kommuner, län och regioner Län/Region Län/Regionsvar Svarande Ej Svarande Svarsfrekvens Gotland* Ja % Jämtlands län Ja % Norrbottens län Ja % Västernorrlands län Ja % Västmanlands län Ja % Region Blekinge Ja % Region Dalarna Ja % Region Gävleborg Ja % Region Halland Ja % Region Jönköping Ja % Regionförbundet i Ja % Kalmar Region Skåne Ja % Region södra Småland Ja % Stockholms län Ja % Region Södermanland Ja % Region Uppsala Ja % Region Värmland Nej % Region Västerbotten Ja % Region västra Nej % Götaland Region Örebro Ja % Region Östergötland Ja % * Svar från Gotland avser både Gotlands kommun och region Gotland. 4

5 Bilaga 2a. Frågor till kommunala aktörer 5

6 6

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 Bilaga 2b. Frågor till regionala aktörer 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 Bilga 2c. Frågor till länsaktörer 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 Bilaga 3. Intervjuundersökning riktad till kommuner och lokala bankkontor om kapitalförsörjningsfrågor - metodbeskrivning I denna bilaga beskrivs hur intervjuundersökningen av kapitalförsörjningsfrågor genomförts. Den metod som använts är telefonintervjuer med sammanlagt 74 näringslivsansvariga i lika många kommuner samt 25 företagshandläggare på lokala bankkontor. Intervjuer med kommunala näringslivschefer Tillväxtanalys har under 2010/2011 genomfört en intervjuundersökning riktat till kommunala näringslivschefer och lokala bankkontor för att undersöka vilken bild dessa aktörer har i vissa kapitalförsörjningsfrågor. Avsikten med undersökningen var att få en översiktlig bild av hur näringslivets kapitalförsörjningssituation utifrån en empirisk utgångspunkt. En aspekt som röner särskilt intresse är om kapitalförsörjningsgapet är reellt eller upplevt utifrån företagens synpunkter. Anledningen till att näringslivscheferna ingår i urvalet är att dessa genom sin främjanderoll för det lokala näringslivet antas ha nära relationer till företagen och därmed väl insatta i de lokala företagens situation. Genom sitt arbete antas näringslivscheferna även ha god kunskap om andra viktiga utvecklingsfrågor vilket bör innebära att de har förmåga att sätta in kapitalförsörjningsfrågorna i ett sammanhang. Näringslivscheferna förmodades också kunna ge en något mer generell bild av företagens kapitalförsörjningssituation utifrån en samlad bedömning av ett flertal företag inom den egna kommunen. Principer för urval av kommuner för intervjuer med kommunala näringslivschefer Av den anledningen gjordes ett urval av kommuner, grupperade efter kommunkategoriseringen glesbygdskommuner, tätortsnära landsbygdskommuner samt tätorter. Kommunkategoriseringen följer den indelning som dåvarande Glesbygdsverket tagit fram. Eftersom kommunerna i gruppen glesbygdskommuner är så få som 22 ingick samtliga i urvalet. I de två andra kommunkategorierna valdes 39 stycken kommuner i gruppen tätortsnära landsbygd samt 28 tätortskommuner. Urvalet gjordes genom att 25 procent av det totala antalet kommuner i respektive kategori slumpmässigt valdes ut genom MS Excels slumptalsgenerator. Urvalsprocessen i dessa två kommunkategorier följer principen obundet slumpmässigt urval utan återläggning. I det totala urvalet på sammanlagt 89 kommuner valde 15 näringslivsansvariga att inte delta i studien varför antalet intervjuer begränsades till 74 stycken, 23 kvinnor och 51 män, fördelade på de tre olika kommuntyperna. Nedanstående tabell visar urval och bortfall av näringslivsansvariga fördelat på de tre olika kommuntyperna. 30

31 Tabell 1 Urval och bortfall av näringslivsansvariga fördelat på de tre olika kommuntyperna Kommuntyp Totalt antal kommuner Urval Bortfall Summa Glesbygd Tätortsnära Tätort Summa Inför intervjuerna skickades frågorna ut med en uppmaning till respondenten att läsa dem innan intervjutillfället. (Frågorna finns längre fram i denna bilaga). I frågornas utformning har synpunkter från en kommunal näringslivschef inhämtats. 1 Varje respondent gavs information om att enskilda svar inte kan utläsas i materialet, utan full anonymitet utlovades. Avsikten med detta var givetvis att försöka få respondenten att ge så ärliga svar som möjligt, d.v.s. även sådana som kanske kan upplevas som obekväma eller sådana som kanske inte förväntas. Likaså skulle det i vissa fall kunna tänkas att svaren handlar om sådant som kan uppfattas som kritik mot den egna organisationen. Intervjuerna genomfördes sedan på telefon. Intervjuer med banker Vid frågor som handlar om kapitalförsörjning är bankerna centrala aktörer. Därför har även ett urval av företagshandläggare vid lokala bankkontor intervjuats. Frågorna till bankerna följde i stort sett de frågor som ställdes till de kommunala näringslivscheferna, med vissa tillägg. Även tillvägagångssättet följer samma principer som för näringslivscheferna, d.v.s. att telefonintervjuer har använts. I frågornas utformning har synpunkter inhämtats av representanter från såväl akademin 2 som beprövad erfarenhet genom en f.d. banktjänsteman med ansvar för företagsfrågor 3. En viktig princip i intervjuerna har varit att få information utifrån företagshandläggarens egen erfarenhet, inte bankens offentliga hållning. Detta innebär att det var den lokala företagshandläggarens uppfattning som söktes. Innan intervjuerna fick de intervjuade ta del av intervjumallen och en kort information om syftet med studien. Principer för urval av kommuner för bankintervjuerna Eftersom avsikten med att intervjua bankerna var att spegla svaren från det lokala näringslivet (genom näringslivscheferna) har ett första urval gjorts utifrån de kommuner som deltog i intervjuundersökningen med näringslivscheferna. Detta innebar att det första urvalet bestod av 19 glesbygdskommuner, 33 tätortsnära kommuner samt 22 tätortskommuner, alltså totalt 74 kommuner. 1 F.d. Näringslivschefen i Ragunda kommun, Christer Lindberg. 2 Docent Lars Silver KTH 3 Bernt Dahlberg f.d. ansvarig för företagslångivning inom Swedbank och med ca 30 års erfarenhet av dessa frågor. 31

32 Ett andra urval gjordes utifrån en bedömning av hur många bankkontor som skulle vara möjliga att intervjua under den disponibla tiden. Bedömningen var att ca 20 bankkontor skulle vara möjliga att intervjua, och med ett antagande om ca 50 procents svarsfrekvens fastställdes urvalet till cirka 40 bankkontor. För att begränsa antalet bankkontor och kommuner (från 74 till cirka 40) gjordes en viktning utifrån hur många kommuner som finns i respektive kommungrupp. Avsikten med viktningen var att det mindre urvalet skulle spegla den verkliga fördelningen, dvs. spegla den verkliga fördelningen av hur många kommuner som totalt i riket ingår i de olika kommuntyperna. Denna viktning innebar att det mindre urvalet av kommuner beräknades till 3 glesbygdskommuner, 16 tätortsnära landsbygdskommuner samt 14 tätortskommuner, totalt 33 kommuner. Beroende på att det representativa urvalet gav så få glesbygdskommuner har ytterligare 5 glesbygdskommuner tillförts, varvid summan blir 38 kommuner. Urvalet av kommunerna har gjorts genom att samtliga kommuner i det första urvalet sorterats i alfabetisk ordning i respektive kommungrupp. Därefter har en viss andel av dessa valts ut, t ex har varannan tätortsnära landsbygdskommun valts ut från det första urvalet (16 av 33), samma princip har tillämpats för de övriga kommungrupperna. Med anledning av att också fristående sparbanker tillförts urvalet (se i nedanstående avsnitt) har ytterligare tre kommuner, en från respektive kommungrupp tillförts urvalet. Således ingår 41 kommuner i urvalet för bankintervjuerna. Principer för urval av bankkontor Vägledande för urvalet av vilka bankkoncerner som skulle ingå i undersökningen var att i första hand söka banker som har ett rikstäckande kontorsnät vilket i sin tur gör det möjligt att få information om det finns eventuella skillnader i svar beroende på geografiskt läge. Därför valdes de fyra största bankkoncernerna ut att ingå i urvalet, d.v.s. Swedbank, Svensk Handelsbanken (SHB), Nordea och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). När det gäller rikstäckande spridning av bankkontor har framförallt Swedbank och Handelsbanken hög närvaro i hela landet. Däremot har Nordea och framförallt SHB en svagare representation av lokala bankkontor på mindre orter, vilket i och för sig inte behöver innebära att de inte har kunder i dessa orter. Enligt Svenska Bankföreningen fanns bankkontor i riket per den sista december 2009 enligt följande fördelning: 4 Tabell 2 Antalet bankkontor i Sverige år 2009 Bank Antal kontor De fyra största bankkoncernernas bankkontor som andel av totala antalet bankkontor Antal i urvalet (avrundat uppåt) SEB % 5 Handelsbanken % 13 Swedbank % 11 Nordea % 9 Summa kontor (fyra största Bank och Finansstatistik Svenska Bankföreningen 32

33 bankerna) Totalt antal bankkontor i riket % Till de 38 bankkontoren som hör till någon av de största bankkoncernerna har ytterligare tre bankkontor, en för varje kommunkategori, lagts till för att också få med de fristående sparbankerna i underlaget. Anledningen till detta är att de fristående sparbankerna har en stor lokal representation i många län och därför en god lokal kännedom i dessa områden. Sparbankerna har dessutom en fristående roll som gör det möjligt att kunna agera på den lokala kreditmarknaden. Det totala antalet bankkontor i urvalet är således 41 kontor. Slutligen har de 41 bankkontoren matchats mot de kommuner där de näringslivsansvariga intervjuades. Detta har gjorts manuellt med ambitionen att söka spridning av bankkontoren, dels geografiskt, dels utifrån inriktningen att både stora och små orter bör ingå. I praktisk mening har detta inneburit att det inte varit möjligt att helt uppnå en jämn spridning av kontoren beroende av att de har olika stark närvaro i olika delar av landet. Exempelvis har det inte varit möjligt att finna ett SEB-kontor i en glesbygdskommun (inom urvalet). För Nordea finns samma problematik, i det fallet har dock två Nordeakontor svarat att de har kunder i en glesbygdskommun och de antas därför kunna ha en relativt god inblick i de förhållanden som gäller också i glesbygd. Två Nordeakontor täckte upp fem olika kommuner genom att ett bankkontor i en tätort täckte en glesbygdskommun och två tätortsnära kommuner. Ett Nordeakontor i en tätortsnära kommun täckte den egna kommunen men också en tätortskommun. Urvalet av de 41 bankkontor som valdes ut fördelades efter följande kommungrupper: Tabell 3 Urval och bortfall av lokala bankkontor fördelat på de tre olika kommuntyperna Kommuntyp Totalt antal kommuner Urval Bortfall Summa Glesbygd Tätortsnära Tätort Summa Om intervjuerna Intervjuerna har genomförts vid två olika tidpunkter. Intervjuerna av kommunala näringslivschefer i glesbygdskommuner och tätortsnära landsbygdskommuner har genomförts under perioden mars juni Intervjuerna som omfattar tätortskommunerna har dock genomförts under perioden dec 2010 mars Under den senare perioden har också företagshandläggarna vid bankkontoren intervjuats. I analysen av svaren från intervjuerna har följande princip använts för att beräkna poängen för de olika svarsalternativen i frågorna. Poängen har beräknats genom att 1:or (det svarsalternativ som getts högst rangordning) fått 3 poäng, 2:or har fått 2 poäng och 3:or 33

34 (det som rangordnades som det 3:e svarsalternativet) fick 1 poäng. Dessa principer för poängberäkning har tillämpats för samtliga tabeller där inte annat anges. Observera att vissa respondenter har angett svar som avvikit från den rangordning som angavs i frågorna. Exempel på sådana avvikelser är att respondenterna angett två svarsalternativ med samma värde, till exempel två 1:or. Observera också att vissa respondenter inte kunnat rangordna tre alternativ utan stannat vid att rangordna 1 till 2, dvs. inget alternativ 3. Detta har fått till följd att det i någon enstaka fråga är fler 1:or än antalet respondenter. 34

35 Bilaga 4. Frågor riktade till kommuner och lokala bankkontor om kapitalförsörjningsfrågor Frågor till företagshandläggare vid lokala bankkontor Bakgrund Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) är en statlig myndighet som arbetar på direkt uppdrag av regeringen. En av myndighetens huvuduppgifter är att identifiera hinder för ekonomisk tillväxt samt att, om möjligt, förse regeringen med underlag för hur dessa hinder kan undanröjas. Ett område som bedöms vara viktigt för ekonomisk tillväxt är tillgången till kapital för små och medelstora företag. Tillväxtanalys arbetar för närvarande med flera studier inom detta område. Varför frågar vi dig? Frågan om tillgång till kapital är ständigt aktuell inom näringspolitiken. Inom forskningen finns ett stort antal rapporter som belyser betydelsen av kapital för företagen. Däremot är det inte lika vanligt att studier om kapitalförsörjning också inkluderar synpunkter och bedömningar från banker. Vi hoppas därför att du via en telefonintervju vill förmedla dina samlade erfarenheter kring dessa frågor och därmed bidra till ett bättre kunskapsunderlag. Syftet med våra intervjuer är att undersöka om det finns problem med bristande kapitalförsörjning ur ett näringslivsperspektiv. Intervjuernas upplägg Vi önskar ringa upp dig och ställa några frågor om det ovan beskrivna ämnet. OBSERVERA: Vi vill ta del av din personliga uppfattning, inte bankens officiella, i svaren på frågorna. Frågorna bifogas detta dokument så att du hinner läsa igenom dem och förbereda dig innan intervjun. Samtalet beräknas ta cirka minuter beroende på hur mycket du har att berätta. Hinner du omöjligen med en telefonintervju får du gärna skicka svaren via e-post. Behandling och redovisning av svar Deltagandet är frivilligt och svaren du ger blir anonyma. Svaren kommer att redovisas fullständigt anonymiserat och aggregeras så att enskilda svar inte kan läsas ut. Undersökningens resultat kommer att presenteras som en del i rapporten Kommuner och regioner i det hållbara tillväxtarbetet. Rapporten skickas via e-post till alla som intervjuats under våren Bättre beslutsunderlag Vår uppfattning är att bedömningar från banksektionen utgör viktig kunskap i dessa frågor och genom att ta del av denna vill vi förbättra beslutsunderlaget för politiska överväganden om eventuella åtgärder eller justeringar som kan stärka den lokala konkurrenskraften. Tack på förhand för din medverkan! Mer information och frågor Vid frågor eller önskemål om mer information, kontakta Eva Näslund 35

36 E-post: Tel: Om du har möjlighet; Titta igenom frågorna innan intervjun och markera de alternativ du anser är relevanta i de frågor där du ska ange rangordning, betydelse etc. Ha gärna frågeformuläret framför dig vid intervjutillfället. 36

37 I frågorna nedan vill vi få svar utifrån bankens geografiska upptagningsområde, alltså det område bankens kunder finns inom även om det går utanför kommunens eller länets gränser. För att förenkla språket har vi valt att hädanefter använda ordet område. KAPITALFÖRSÖRJNINGSFRÅGOR I de följande sex frågorna har vi gjort två grupperingar där tre frågor upprepas för: (i) bankens samtliga företagskunder inom området, samt (ii) samtliga företagare inom området (dvs. även de som inte är kund i er bank). Vi inleder med de tre första frågorna där vi vill att ditt svar grundas på kontakter med bankens företagskunder. Startkapital Fråga 1: Utifrån bankens kontakter med företagskunderna, vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för nystartade företag i området att finansiera en företagsstart? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Ägaren/ägarnas egna medel b) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner c) Genom lån från bank d) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) e) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) f) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) g) Genom medverkan från kreditgarantiförening h) Annat (specificera) i) Vet inte Kommentar: Kapital för tillväxt och expansion Fråga 2: Utifrån bankens kontakter med företagskunderna, vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för etablerade företag i området att finansiera expansion eller tillväxt? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Egna företagets vinster b) Ägaren/ägarnas egna medel (ägartillskott) c) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner d) Genom lån från bank 37

38 e) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) f) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) g) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) h) Genom medverkan från kreditgarantiförening i) Annat (specificera) j) Vet inte Kommentar: Kapital för normala ersättningsinvesteringar Fråga 3: Utifrån bankens kontakter med företagskunderna, vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för etablerade företag i området att finansiera ersättningsinvesteringar (till exempel utbyte av gamla, slitna maskiner)? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Egna företagets vinster b) Ägaren/ägarnas egna medel (ägartillskott) c) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner d) Genom lån från bank e) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) f) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) g) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) h) Genom medverkan från kreditgarantiförening i) Annat (specificera) j) Vet inte Kommentar: 38

39 I den andra gruppen frågor, de tre följande, vill vi att ditt svar grundas på din helhetsuppfattning om områdets samtliga företag (även de som inte är kund i er bank). Startkapital Fråga 4: Vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för nystartade företag i bankens geografiska område att finansiera en företagsstart? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Ägaren/ägarnas egna medel b) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner c) Genom lån från bank d) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) e) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) f) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) g) Genom medverkan från kreditgarantiförening h) Annat (specificera) i) Vet inte Kommentar: Kapital för tillväxt och expansion Fråga 5: Vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för etablerade företag i bankens geografiska område att finansiera expansion eller tillväxt? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Egna företagets vinster b) Ägaren/ägarnas egna medel (ägartillskott) c) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner d) Genom lån från bank e) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) f) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) g) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) h) Genom medverkan från kreditgarantiförening 39

40 i) Annat (specificera) j) Vet inte Kommentar: Kapital för normala ersättningsinvesteringar Fråga 6: Vilket/vilka sätt bedömer du vara vanligast för etablerade företag i bankens geografiska område att finansiera ersättningsinvesteringar (till exempel utbyte av gamla, slitna maskiner)? Rangordna de tre vanligaste alternativen där 1 innebär det vanligaste sättet, 2 det näst vanligaste sättet osv. a) Egna företagets vinster b) Ägaren/ägarnas egna medel (ägartillskott) c) Genom lån eller bidrag från familjemedlemmar, släktingar eller vänner d) Genom lån från bank e) Genom lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) f) Genom att ta in externa delägare (inkluderar riskkapital) g) Genom bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) h) Genom medverkan från kreditgarantiförening i) Annat (specificera) j) Vet inte Kommentar: I samtliga återstående frågor vill vi att ditt svar grundas på din helhetsuppfattning om områdets samtliga företag (även de som inte är kund i er bank). BANKENS INFORMATIONSKANALER I DET LOKALA NÄRINGSLIVET Fråga 7: Hur viktigt bedömer du att det är att banken regelbundet informerar sig om näringslivet i området? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Oviktigt och 5 står för Mycket viktigt Kommentar 40

41 Fråga 8: Hur viktigt bedömer du att följande informationskanaler är för att banken ska kunna få information om näringslivet i området? Ange för varje informationskanal ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Oviktigt och 5 står för Mycket viktigt. 1 Genom kontakter med företagsorganisationer 2 Genom lokala och sociala nätverk, exempelvis Rotary, föreningsliv, andra informella sammanhang exempelvis lunchträffar 3 Genom information/seminarier som anordnas av offentliga aktörer 4 Genom information/seminarier som anordnas gemensamt av banken och offentliga aktörer 5 Annat Kommentar DIN BILD AV KAPITALFÖRSÖRJNINGSGAPET 1.3 Omfattning finansieringsmöjligheter i stort, även andra finansieringskällor än banklån Ett kapitalförsörjningsgap kan enkelt beskrivas som skillnaden mellan utbud och efterfrågan av kapital. Det finns två former av kapitalförsörjningsgap: Ett upplevt kapitalförsörjningsgap innebär att företagen upplever att det är brist på kapital, medan kreditgivarna anser att de gjort den korrekta bedömningen att företagen inte ska beviljas kredit. Det reella gapet innebär att företag med goda affärsidéer och tillväxtmöjligheter trots sin livskraft inte hittar finansiering. Fråga 9a: Anser du att det finns ett upplevt kapitalförsörjningsgap i ditt område? Ja Nej (om nej gå till fråga 9b) 41

42 Om Ja, hur utbrett anser du att detta upplevda kapitalförsörjningsgap är? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inte alls utbrett och 5 står för Mycket utbrett Kommentar Fråga 9b: Om gapet är reellt är det ett problem för både företag och samhälle. I vilken omfattning bedömer du att ett sådant reellt kapitalförsörjningsgap existerar för era företagskunder? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inget gap och 5 står för Mycket stort gap Kommentar Fråga 9c) Vad händer vanligtvis med affärsidé och finansiering efter avslag på lån i er bank? (Öppen fråga) Kommentar: OBS! Om du angett svarsalternativ 1 (Inget gap) i fråga 9b, gå till fråga 16. I annat fall gå till fråga 10. Fråga 10: Är ett sådant reellt kapitalförsörjningsgap mest tydligt för a) Investeringskapital? b) Rörelsekapital? c) Både investerings- och rörelsekapital i ungefär samma omfattning? Kommentar: 1.4 Konsekvenser Fråga 11: I vilken grad bedömer du att ett reellt kapitalförsörjningsgap är ett hinder för de företag som verkar i ditt område? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inget hinder och 5 för Mycket stort hinder Kommentar: 42

43 Finansieringsformer Fråga 12: Inom vilken eller vilka av följande kategorier av kapital bedömer du att kapitalförsörjningsgapet är störst i ditt område? Dvs. var finns den största skillnaden mellan reell efterfrågan och utbud? Markera högst tre alternativ där 1 står för den kapitalkategori där gapet är störst, 2 det näst största osv. a) Lån från bank b) Lån från offentliga aktörer (t.ex. ALMI) c) Kapitaltillskott genom nya delägare (inklusive riskkapital) d) Bidrag från offentliga aktörer (t.ex. Länsstyrelse, Regionförbund, Tillväxtverket) e) Annat Kommentar: Företagsfaser Fråga 13: Om ett företags livscykel skulle delas in i nedanstående faser, i vilken eller vilka faser bedömer du att det reella kapitalförsörjningsgapet är störst i din kommun? Markera högst tre alternativ där 1 står för den kapitalkategori där gapet är störst, 2 där det är näst störst osv. a) Förstadie/Idéstadie b) Startskede c) Tillväxt/expansion d) Mognad e) Generationsskifte Kommentar: Lokalisering Fråga 14: Företag kan finnas i olika områden inom en kommun. I vilken eller vilka av nedanstående områdestyper i området bedömer du att kapitalförsörjningsgapet är störst i förhållande till antalet företag? Markera högst tre alternativ där 1 är det område där gapet är störst, 2 där det är näst störst osv. a) Företag i kommunens centralort b) Företag i andra städer eller tätorter i kommunen 43

44 c) Företag i områden av landsbygds- och glesbygdskaraktär d) Ser ingen geografisk skillnad Kommentar: Orsaker Fråga 15: Ett kapitalförsörjningsgap har både en utbuds- och en efterfrågesida. Vilken/vilka orsaker bedömer du främst ligger bakom kapitalförsörjningsgapet i ditt område. Markera högst tre alternativ där 1 är den orsak som främst ligger bakom kapitalförsörjningsgapet a) Företagen har svårt att förmedla sina affärsidéers levnadskraft och investeringsmognad till kapitalmarknaden b) Företagen har otillräckliga säkerheter för lån (t.ex. låga marknadsvärden på fastigheter) c) Företagen har bristande kunskaper om befintliga finansieringsmöjligheter d) Kapitalkällorna/kreditgivarna tillhandahåller för liten volym tillgängligt kapital e) Kapitalkällorna/kreditgivarna har överdrivet stora krav på säkerheter för lån, vilket exempelvis kan bero på externa krav eller lokala rutiner. f) Kapitalkällorna/kreditgivarnas bristande kunskaper om och förståelse för kommunens näringsliv Kommentar: SÄKERHETER Fråga 16: I vilken utsträckning bedömer du att bankens krav på säkerhet för företagslån har ökat under de senaste fem åren? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inga ökade krav och 5 står för Mycket ökade krav Kommentar Fråga 17: I vilken utsträckning bedömer du att bankens krav på personlig borgen vid företagslån har ökat under de senaste fem åren? Ange ett alternativ mellan 1 och 5, där 1 står för Inga ökade krav och 5 står för Mycket ökade krav Fråga 18: Vilken konsekvens i praktiken bedömer du att detta har fått för företagens finansieringsmöjligheter under de senaste fem åren? 44