Rum, rytm och resande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rum, rytm och resande"

Transkript

1 Rum, rytm och resande Genusperspektiv på järnvägsstationer Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Linköping Studies in Arts and Science No. 624 Linköpings Universitet, Institutionen för kultur och samhälle Linköping 2014

2 Linköping Studies in Arts and Science No. 624 Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskar utbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskningen är organis erad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbildningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema Kultur och samhälle vid Institutionen för Tema. Vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q) är forskning och forskarutbildning tvär vetenskapligt organiserad. Kultur studeras som ett dynamiskt praktikfält och forskningen rör såväl kulturprodukterna i sig som hur de produceras, kommuniceras och brukas. Tema Q utgör en del av Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). Distribueras av: Institutionen för Tema Kultur och samhälle Linköpings universitet Linköping Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Rum, rytm och resande Genusperspektiv på järnvägsstationer Upplaga 1:1 ISBN ISSN Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Institutionen för Tema Kultur och samhälle 2014 Tryckeri: LiU-Tryck, Linköping, 2014 Omslag och sättning av text: Elias S. Aupeix, Aupeix Kreativa

3

4

5 Förord Om jag inte misstar mig, om alla tecken som hopar sig förebådar en ny om välvning i mitt liv, ja, då är jag rädd. Det är inte det att mitt liv är rikt, innehållsrikt eller dyrbart. Men jag är rädd för vad som kan komma fram, bemäktiga sig mig dra mig med sig, vart? Måste jag återigen ge mig av, måste jag lämna allting halvgjort, mina forskningar och min bok? Kommer jag att vakna upp om några månader, om några år, utsliten och besviken mitt bland nya spillror? Jag skulle vilja se klart inom mig innan det är försent. (Ur: Äcklet, Jean-Paul Sartre [1938] 1996) Att skriva en avhandling har varit en omtumlande och krävande resa som jag stundtals tvivlat på om jag skulle föra i hamn. Resultatet skulle inte ha varit möjligt om det inte varit för att ett antal förutsättningar och personer funnits där på plats och varit till min hjälp genom åren. Inledningsvis vill jag (postumt) rikta ett tack till min far Bengt, för alla promenader vi tog längs byns grusvägar när jag växte upp, då vi passade på att låta tankarna flyta fritt och samtalsämnena fick löpa som de ville. Tack för leklust och humor. Tack för att du lärde mig att upptäcka och uppskatta det vidunderliga i det mest vardagliga, där små ting som larvens vackra mönstergångar i ett björklöv eller ett kylslaget moget plommon delat en stjärnklar kväll i min farmors gamla trädgård, skapade små stunder av andakt. Ett inledande tack riktas också till min mor Annette, för att böcker alltid har varit en självklar del i ditt liv och för att du introducerade mig till böckernas värld genom att kväll efter kväll läsa sagor och vecka efter vecka ta mig med till byns bibliotek, där jag själv tilläts att botanisera bland spännande titlar och omslag. Många gånger då jag vid senare tillfällen samlat på mig en ansenlig bunt med böcker att läsa eller då jag hittat en intressant artikel, har jag upplevt samma euforiska känsla som jag gjorde där på mitt barndomsbibliotek vid din sida. Du lärde mig också tidigt att ifrågasätta och tänka kritiskt. Genom att lägga fram dina egna förslag, driva igenom dina egna tankar och idéer, utan att anpassa dig efter andra eller falla till föga för kritik och hårda ord, har du lärt mig att hålla fast vid mina övertygelser och arbeta vidare, trots motstånd, osäkerhet och att strömmen vid tillfällen tycks drivit i annan riktning som varit på väg att dra mig med sig. Det är genom att ha upplevt din styrka som jag själv vågat ge mig ut i världen, ofta utan givet slutmål och finna mina vägar där inga fötter vi känt tidigare trampat. Den avhandling som nu är skriven hade inte heller kunnat tillkomma utan möten och stöttning från andra i ett samtida tidrum. Först och främst vill jag sända mitt varma tack till Drude Dahlerup vid Statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet,

6 som jag mötte under min grundutbildningstid. Tack för att du öppnad mina ögon och mitt hjärta för feministiska teorier och vikten av att se historien och samtiden ur ett per spektiv som blottlägger köns- och genusmaktordningar. Tack också för att du uppmuntrade oss studenter att söka vidare till doktorandtjänster. Utan dig hade jag aldrig uppfattat detta som ett alternativ för mig. Vidare vill jag tacka Tema Kultur och samhälle vid Linköpings universitet, för att ni antog mig som doktorand och att jag under er vinge givits möjlig het att färdig ställa avhandlingen. I detta sammanhang vill jag även tacka Banverket/Trafikverket, som finansierat doktorandprojektet och som varit en del av den referens grupp som diskuterat dess utveckling. Tack också till min huvudhandledare Tora Friberg som formulerat den forskningsansökan om ett doktorandprojekt, som legat till grund för de medel som erhållits från Banverket/Trafikverket. Mitt tack riktas även till Norrköpings kommun som jag vid två tillfällen erhållit stipendium från, via Campus Norrköpings stipendium. Dessa medel har finansierat extra omkostnader i samband med färdig ställandet av av handlingen, samt mitt deltagande i konferensen Gender, space and place, vid Notre Dame University i Indiana, USA år Utöver detta vill jag tacka alla resenärer, förvaltare och planerare som bidragit med deras tid och med material till studien. Utan ert deltagande hade av handlingen inte varit möjlig att skriva. Under arbetet har mina tre handledare Tora Friberg, Bodil Axelsson och Carina Listerborn varit av ovärderlig hjälp. Jag är tacksam för ert personliga engagemang och för hur ni utifrån era olika kompetenser ställt kritiska frågor, väglett och uppmuntrat mig i arbetet. Tack även till kollegor vid Tema Kultur och samhälle, som i samband med semi narier kommit med värdefulla synpunkter på mina texter. Ett särskilt tack vill jag rikta till Mats Brusman, Ragnar Andersson och Magdalena Hillström, som ofta funnits till hands och utifrån er erfarenhet av att tidigare genomfört doktorandstudier under tiden som småbarnsföräldrar, visat förståelse för de särskilda ansträngningar som detta kan innebära. Här vill jag även rikta ett tack till vännerna i nätverket FAST (Forskarnätverket aktörer, samhälle och transporter) vid Linköpings universitet och VTI, som givit mig och mitt projekt ett samman hang. Det har alltid varit roligt och givande att träffa er. För av handlingens utveckling vill jag utöver detta rikta ett tack till Åsa Aretun som var opponent på mitt mittseminarium och Wera Grahn som var opponent på mitt slutsemi narium samt Boel Berner, Erling Bjurström och Karolina Isaksson som ingick i slutseminariets bedömning skommitté. Tack för ert engagemang och er konstruktiva kritik som bidragit till nya insikter och en utveckling av avhandlingen i sin helhet. Tack också till alla vänner som stöttat mig och stått mig nära mig under denna resa. Ni vet hur olika omständigheter och lager på lager av saker att klara av en tid in i doktorandperioden bidrog till en stressnivå som till slut drog mig med sig tills jag tappade balansen och var tvungen att släppa allt och för ett tag för att återfå fotfästet. Min inre kom pass snurrade lika hastigt, vilset och utan klar riktning som den ökände Jack Sparrows och

7 den yrsel jag drabbades av bidrog till att jag tycktes utveckla en gång som även kunde liknas vid denna beryktade piratkaptens. Jag utvecklade en ljudkänslighet och upptäckte att mitt humör ändrades, särskilt genom att min vanliga förmåga att skämta och skratta tycktes som bortblåst. Jag blev lättirriterad och när jag om kvällarna läste sagor för barnen upplevde jag hur jag tycktes vara på väg att förvandlas till en bok med hårda pärmar och vassa blad, som mina små pojkar lätt kunde göra sig illa på. Vid tillfällen kände jag mig lika vilsen som Phi ute på sin flotte på ett oändligt hav med bara en tiger, i form av min egen prestationsångest, till sällskap. En kunnig läkare konstaterade att jag drabbats av hjärnstress och ordinerade vila och återhämtning. Vägen tillbaka gick genom vila och att vara i stunden. Under en vår lät jag böcker, artiklar och tangentbord förbli orörda. Jag kunde helt enkelt inte möta eller skapa text. Tyd ligast av allt var att min kropp ville bryta den kraftigt målriktade rörelse, som den tycktes ha varit inbegripen i under de senaste åren genom tankar, under tågresor, under raska promenader i snömodd och uppförsbackar (alltid denna snömodd och dessa uppförs backar) mellan hem, förskola, skola och arbetsrum. Målinriktning och konkurrens fanns också i veckoplaneringar och logistik där min man och jag tycktes skapa ett ständigt över lappande täcke i kalendern av inplanerade möten, kurser och resor, i konkurrens om närvaro med barnen, skjutsande till barnaktiviteter och vila (denna ständigt eftersatta vila och brist på återhämtning). Överallt tycktes denna målriktade rörelse möta och stressa mig framåt. Jag var tvungen att bryta detta mönster. Jag skaffade en hänggunga som jag kunde dra upp fötterna i. Den gav frihet och en stillsam rörelse som inte var på väg i en riktning, utan i stället rörde sig på olika sätt medan den stilla sökte sig mot sitt centrum. Jag tillbringade en sommar med att följa Ernst Kirchsteiger och hans livsbejakande inredningskommentarer i Sommar med Ernst i TV 4. Enligt honom skulle saker göras för att de känns bra, att man gillar dem och att de får en att känna sig så där skön. Dessutom visade han, med sig själv som exempel, att allt inte behöver bli rätt, att man inte behöver vara expert på allt och att man kan skratta åt sina misstag. På det hela taget verkade livet inte så allvarligt, om man bara hade några vänner att dela några glada skratt och sin hemlagade Limocello med. Detta var befriande insikter för en hjärna som krampat ihop och händer som stelnat i tangentbordssättning. Jag återvände till yogan och mötet med mig själv under meditation. Jag vandrade i naturen och simmade. Detta fick mig att djupandas och känna ett lugn i kroppen. Dess utom återupptog jag måleriet och att lustfyllt leka med färg, att betrakta på ett sätt som inte var avsett att leda till resultat, utan enbart fokuserade på upplevelsen i stunden. Där, i den friheten, började jag förstå mitt skapande och min relation till det arbete jag utför. Jag mindes också vad jag lärt av min far, att allt äger sin egen skönhet. Genom måleriet återupptäckte jag att mening skapas beroende på hur nyanser och former skapar rytmer då de sätts i relation till varandra, men att jag kunde skapa motivet. Det var början och vägen tillbaka till skrivandet.

8 Jag är tacksam över att jag under denna tid bemöttes med respekt och förståelse från arbetsplats, läkare, beteendevetare och handläggare på försäkringskassan och att jag gavs tid att återhämta mig i långsam takt och på så sätt kunde finna kraft att färdigställa avhandlingen. Tack till Åsa Hasselrot och den visa studiogruppen på Folkuniversitetet och till Mira och Turiya vid Skandinaviska Yoga och meditationsskolan, vägen till åter hämtning hade varit svårare utan er. Och tack Eva Dahlgren för albumet Snö. Att lyssna på dina texter och din musik är som att få komma in till en storasyster, rik på erfarenheter, och delges skildringar av hur man lever livet innerligt, trots allt. Ett särskilt tack riktas också till Lillemor som avlastat familjen under denna period, när logistiken mellan återhämtning, arbete och barn omsorg inte alltid gått att lösa. Och Arik, älskade Arik, Jonathan och Liam. Min familj. Vad hade jag gjort utan er? Seglat helt vilse? Ni visar mig ständigt att mitt liv är rikt, innehållsrikt och dyrbart trots att det inte alltid är enkelt eller visar en klar riktning. Ni har funnits med mig under hela denna resa. Era kloka, kärleksfulla ord och tillrättavisanden lyser som diamanter i mitt inre. Där bildar de en karta av stjärnor att styra efter under dagar då kompassen tappat fokus. Ni var där redan innan doktorandstudierna påbörjades och ni finns här nu när de är färdigställda. Denna period har inneburit påfrestningar, uppbrott och förändringar för oss alla. Under en tid av doktorandstudierna flyttade vi från Stockholm till Norrköping för att underlätta den vardagliga logistiken, men nu är vi åter hemma i Stockholm igen. Jag är tacksam för att ni finns kvar hos mig, trots alla påfrestningar. Alla vet att resor ger erfarenheter och förändrar, att man omöjligt kan återvända till exakt samma plats och situation som man avreste ifrån, hur gärna man än önskar det. Den här perioden har också varit en del av era liv och - Jonathan och Liam - en del av er barndom. Ibland känns det som denna söta tid gled mig så snabbt ur händerna medan jag koncentrerade mig på doktorandstudier och avhandlingsskrivande. Nu är den tiden passerad och förbi, lagd till den minnesbank som vi på olika sätt kommer att förhålla oss till, ta ut nya riktningar ifrån och bära med oss vidare genom livet. Böckerna vi läser om kvällarna bär nu fler ord och färre bilder. Avhandlingen den bär mjuka pärmar. Nu placerar vi in den i en hylla, som en bland andra titlar, och lägger denna tid bakom oss. Jag har en känsla av att det känns skönt för oss alla.

9 Det är morgon Ljuset som strömmar in viskar en särskild värme Tiden som är har aldrig varit förr Tiden som är känns annorlunda Dagarna står omärkta i min kalender Och ännu är allting kvar att hända Ann-Charlotte Gilboa Runnvik

10

11 Innehållsförteckning 1 Introduktion Genusperspektiv på järnvägsstationer Syfte och frågeställningar Presentation av valet av järnvägsstationer och resenärer East Sweden Mälardalsregionen och TiM Valet av resenärer 9 2 Bakgrund Järnvägens tidiga glansperiod Tågtrafiken utsätts för konkurrens från bil och flyg Renässans för tågtrafiken Transportpolitik och utveckling av ett jämställt transportsystem 17 3 Tidigare forskning Skilda resmönster och vardagsliv Bilen som primärt färdmedel och manlig domän Arbetsresor och pendling Manliga och kvinnliga strategier vid val av bostadsort och arbetsort Den uppdelade arbetsmarknaden Risk och otrygghet i resans offentliga rum Planering av jämställdhet och trygghet Jämställdhet och trygghet inom stadsplanering Jämställdhet och tillgänglighet inom transportsystemet Mobilitet, pendlarrytm och kroppsliga upplevelser Avslutning 33 4 Teoretisk ram Kön, genus och genusmaktordning Genus som en social serie Multipel serialitet, dubbelt medvetande och dominerande blickar Att läsa och uppleva kroppar Framträdande Förlängd kropp Affekt och kroppsligt tänkande Genus, fysiska platser och sociala rum Känslomässiga orienteringar och den sociala kollektiva huden Föränderliga platser och rum Appropriation och genusdomän Genus och samhällets delning i en offentlig och en privat sfär Järnvägsstationers offentliga karaktär Rytm, fysiska platser och sociala rum Genus som rytm Avslutning 54 5 Metod och material 55

12 5.1 Den abduktiva ansatsen Materialinsamling Arbetsgång Material från resenärer Platsobservationer Att studera upplevelser och känslor Urval av resenärer Strategiska val Urvalsperiod Urvalsmetoder Avgränsningar Intervjuer en social interaktion Etiska överväganden och informerat samtycke Resenärerna och deras anknytning till de tre järnvägsstationerna Intervjuer med förvaltare och planerare Material från resenärerna Intervjuer Bearbetning av intervjuer som en del av analysen Dagböcker Bearbetning av dagböcker och återgivning i text Mentala kartor Blankett med val över funktioner på järnvägsstationer Observationer Val av seende vid observationer Forskaren som medskapare vid observationen Forskar-jag och resenärs-jag Perspektiv inifrån och utifrån Min kropp som ett laddat redskap Bearbetning av fältanteckningar Övrigt material Analys av materialet Avslutning 75 DEL I 77 6 Norrköpings järnvägsstation Parkeringsplatser och övergångsställen Perronger, spårområde och mänskliga kroppar Förseningar och den exotiserande, hindrande vita blicken Genus och den objektifierande manligt normerade blicken Väntsalarna som föränderliga platser och rum Tillgänglighet, sittplatser och normerade kroppar Framträdande och dubbelt medvetande Familjeväntsalen och appropriation Korridoren, järnvägscaféet och tillfälliga arbetsplatser Naturrytmer, framträdanden och tillgänglighet för olika kroppar Sociala rytmer och variationer över dygnet Mikrodramatik och väntan 99

13 6.7 Avslutning Kimstad pendeltågsstation Perronger, väderskydd, sittplatser och mänskliga kroppar Parkeringsplatser, busshållplatser, cykelställ och mänskliga behov Gångtunneln, tillgänglighet och seriell tillhörighet Naturrytmer, årstider, dygnstid och väderlek Sociala rytmer, orientering och att ta plats på perrongen Serialitet och utmanande handlingar Avslutning Stockholms Centralstation Centralhallen och kommersialiseringen av allmänna utrymmen Allmänna sittplatser och avskilda lugna oaser Visuella intryck, Bombshell Bell och sexualiseringen av kvinnokroppar Ringen och den porösa heteronormativitet Prinsessornas dag och det heterogena stationsrummet Perrongerna 10, 11, 12 och påträngande närhet Tunnelhallen och tätheten av kroppar Naturrytmer, närhet och värme Sociala rytmer, mångfald och konkurrens Avslutning Analysdel I och idéutvecklingen av genus som rytm 142 DEL II Portföljbäraren tar plats på stationen Den kostymklädda loungen Kostym som manligt dominerad rytm Den pendlande resenären Serialiserade pendlare Pendlarrytm, affekt och känslor som flyter mellan kroppar och rum Känslor av tillhörighet till ting, platser, människor och rytmer Relationer inom pendlarrytmen Ofrivilligt lyssnande och delat ljudrum Pendlarkunskaper och andra resenärer Pendlarrytmens möte med väntans rytm Pendlaren blir resenär, rummet öppnas och genus synliggörs Positiva möten, fantasier och exotisering Identifikation, dubbelt medvetande och genusrytmer Militäruniform och kort kjol som genusrytmer Inskränkt livsrum Trygga uniformskroppar när det offentliga stationsrummet hotas Farliga missbrukskroppar på Norrköpings järnvägsstation A-lagarnas varaktiga appropriation av den lilla väntsalen Bortträngda resenärer och A-lagets mobilitet i stadsrummet Otillgängliga, riskfyllda miljöer och våld som kontinuum Ambivalenta manliga försvarare och den ödsliga tunneln i Kimstad Kringskuret kvinnligt vardagsliv och järnvägsstationer Ifrågasättande av kvinnliga resenärers närvaro på stationen nattetid 195

14 Omtolkning och förminskande av påkallad riskfylld situation Våldsamhet och risk för sexualiserat våld som genusrytmer Resenärernas miljöer Framkomlighet för pendlarrytmen på Norrköpings järnvägsstation Utsmyckning och trivsel på Norrköpings järnvägsstation Delat ljudrum och indelade rum Bristande översikt i gångtunneln vid Kimstad pendeltågsstation Brist på värme och WC på Kimstad pendeltågsstation Genus, hemtrevnad och hygien Konsumtion, rationalitet och omsorg Förvaltare om genus, behov och tillgänglighet Kommersiellt utbud och genuskomplementaritet Genus en knepig fråga att hantera Målrationalitet och omsorg och hemtrevnad som genusrytmer Genusperspektiv på rum, rytm och resande Genus som serialitet Rytmer Genus som rytm Arytmi Mobilitet och tillgänglighet Att arbeta med genus som rytm Jämställdhet och genusmaktordning på järnvägsstationer Vidare forskning 230 Epilog 233 English summary 239 Referenser 245

15

16

17 1 Introduktion Denna avhandling anlägger ett genusperspektiv på järnvägsstationer som fysiska platser och sociala rum. Den undersöker hur genus kommer till uttryck i resenärernas vardagliga vistelser på järnvägsstationerna. Genusperspektivet skapar förståelse för hur genusmaktordningen uttrycks och upprepas i dessa miljöer. Detta är av särskild vikt att undersöka, eftersom ett av de prioriterade områdena inom transportpolitiken är att medverka till ett jämställt samhälle och en jämställd transportpolitik. Hur resenärer upplever och använder järnvägsstationer kan vara av betydelse för om de känner sig bekväma och välkomna där eller om de uppfattar miljön som ogästvänlig och avvisande. För att sätta in studien i sitt sammanhang kommer kapitel 1 att ge en kort introduktion till hur tågtrafiken fått ökad betydelse i ett samhälle som präglas av ambitioner om rörlig arbets kraft och rumslig flexibilitet. Dagens närings- och arbetsmarknadspolitiken är inriktad på region förstoring, vilket innebär ökad rörlighet och att allt fler kvinnor och män innehar arbetspositioner som kräver arbetspendling och tjänsteresor. Tågtrafiken lyfts då ofta fram som ett betydelsefullt transportmedel för att uppnå ett hållbart resande. På så sätt blir även järnvägsstationer betydelsefulla platser för en ökande skara resenärer. Kapitlet presenterar också avhandlingens syfte och frågeställningar samt valet av de järnvägsstationer och resenärer som ingår i studien. Under de senaste tio åren har antalet personresor med tåg ökat. Detta har lett till att fler resenärer vistas kortare eller längre tid på järnvägsstationer i samband med sina resor. Trafikverkets officiella statistik visar att antalet resor med tåg ökat från 146 miljoner år 2003 till 193 miljoner år Prognosen efter den andra kvartalsrapporten för 2013 pekar på att personresor med tåg även fortsättningsvis följer en uppåtgående trend (Trafikanalys, Statistik 2013:25). Tabell 1 Utveckling av antal personresor under åren ÅR ANTAL MILJONER TÅGRESOR Källa: Trafikanalys, Statistik 2013:16, Järnvägstransporter 2013, kvartal 1. Statistiken inkluderar trafik på Trafikverkets järnvägsanläggningar, Arlandabanan, Inlandsbanan, Roslagsbanan och Saltsjöbanan. 1

18 Den ökande arbetspendlingen är ett resultat av processer där tidigare lokala arbets marknader vidgats till större arbetsmarknadsregioner. Ett större antal arbetsplatser görs på detta sätt tillgängliga för arbetskraften, samtidigt som förväntningar läggs på de förvärvsarbetande att på daglig basis förflytta sig över allt större geografiska avstånd mellan bostad och arbetsplats (Sandow & Westin 2007:3 4). Den arbetspendling som sker över en kommun gräns ligger runt 30 procent av den förvärvsarbetande befolkningen (Torége et.al. 2008:5). En ökad arbetspendling nämns som en katalysator för samhällsutvecklingen. Även inom den regionala utvecklingspolitiken förespråkas ökad arbetspendling, eftersom den bedöms leda till ekonomisk tillväxt såväl lokalt, regionalt som i hela riket (SIKA Rapport 2007:1, Trafik analys Rapport 2011:3, Prop.2008/09:35). I dag genomförs endast 10 procent av samtliga resor i Sverige med kollektiva transportmedel medan 50 procent sker med bil. För att locka den ökande skaran arbetspendlare och tjänsteresenärer att resa miljömässigt hållbart finns ett uttalat intresse av att utveckla kollektiv trafiken till ett attraktivt och tillgängligt alternativ till bilen (Torége et.al. 2008:69). En välutvecklad kollektivtrafik betraktas som nödvändig för att göra den ökade arbetspendlingen miljömässigt hållbar (SIKA Rapport 2007:1). 1 Ett antal studier som fokuserar på regionförstoringens konsekvenser ur ett genus perspektiv tyder dock på att ökad pendling riskerar att motverka ett jämställt- och socialt hållbart samhälle. I dessa studier lyfts bland annat faktorer som befästande av könsroller, alltför långa restider samt stress hos vuxna och barn fram som negativa konsekvenser. (Boverket 2005, Friberg 2006, 2008, 1999, Sandow & Westin 2007, Jönsson & Scholten 2010). Studier om genus och transporter har visat att män och kvinnor generellt sett har olika vardagsliv och transportmöjligheter. Till exempel tenderar kvinnor i högre grad än män att åka med kollek tiva färdmedel, medan män i högre grad har tillgång till bil och väljer bilen som färdmedel. Generellt sett arbetspendlar män längre sträckor än kvinnor, medan har kvin nor kor tare väg till sina arbetsplatser eftersom det finns fler lokala arbetstillfällen inom kvinno dominerade yrken, som i vård och omsorgssektorn. Även när kvinnor och män har samma ut bildningsnivå kvarstår förhållandet att män generellt sett pendlar längre sträckor än kvinnor. En anledning som nämns till detta faktum är att kvinnor fortfarande i högre grad än män tar ett större ansvar för barn och hushållsarbete (Friberg 1999, 2008, SOU 2001:44, SIKA 2002). Även om det finns tendenser till att män tar allt större del av det repro duk tiva arbetet i familjen, framförallt genom vård och omsorg av sina barn, ansvarar kvinnor alltjämt för huvudparten. Det leder till att kvinnor gör fler 1 Andra faktorer som sägs bidra till att göra regionförstoring miljömässigt hållbar är utvecklingen av IT, som genom möjlighet till webbaserade möten och uppkoppling till lokala nätverk, ger rumslig flexibilitet åt allt fler arbetsuppgifter som därmed kan utföras på distans (Friberg 2006:170, Torége et. al. 2008:68). 2

19 åter kommande inköps- och service resor jämfört med män samt gör fler resor i samband med barnens fritids aktiviteter (Krantz 1999, Hjorthol 2008). 2 I ett samhälle där såväl män som kvinnor förväntas kunna arbetspendla allt längre sträckor blir både kvinnor och män indragna i nya resmönster. Detta får återverkningar i hur de kan och vill organisera sina vardagsliv. Regionförstoringsprocesser ändrar således människors vardagsliv och tvingar dem till att röra sig i transportsystemet på ett annat sätt än de annars skulle göra. Av den anledningen är det viktigt att undersöka hur människor upplever och använder miljöer som är knutna till detta system t ex järnvägsstationer. 1.1 Genusperspektiv på järnvägsstationer Hur individer upplever järnvägsstationer har betydelse för om de känner sig bekväma och välkomna där eller om de uppfattar miljön som ogästvänlig och avvisande (jfr Forsberg 2005, Kanes Weisman [1981] 2000). En ogästvänlig miljö kan leda till att resenärer undviker vissa platser och situationer på järnvägsstationen eller att de i värsta fall undviker att använda tåg som färdmedel. Denna studie grundar sig i ett intresse av att undersöka hur resenärer i sin vardag använder och upplever de järnvägsstationer som de har för vana att vistas på, vilka känslor som dessa platser väcker i dem, hur de beter sig där och vilka erfarenheter och intryck de har av dessa miljöer. Därutöver utgår studien från ett intresse av att undersöka hur genus skrivs in i den byggda miljön som omger resenärerna och som bidrar till resenärernas upplevelser av järnvägsstationerna som fysiska platser och sociala rum. Särskilt angeläget är att undersöka detta ur ett genusperspektiv, eftersom tidigare forskning tyder på att män och kvinnor bär med sig olika erfarenheter och kalkylerar med olika risker när de befinner sig i offentliga miljöer. (Koskela 1999, Pain 2001,Forsberg 2005, Andersson 2005a, Andersson 2005b). Detta kan bidra till att män och kvinnor förhåller sig på olika sätt till de stationsmiljöer de möter i sin vardag. Ytterst problematiserar mäns och kvinnors bruk och upplevelser av offentliga rum demokratiska aspekter av samhällsdeltagande, eftersom det visar på de skilda möjligheter män och kvinnor i realiteten har att vara mobila och delta i samhällslivet på jämställda villkor. Genom att anlägga ett genusvetenskapligt perspektiv bidrar denna studie bidra till en förståelse av hur genus kommer till uttryck på järnvägsstationer och kunskaper som kan användas i arbetet för att uppnå målsättningarna om jämställdhet inom den rådande transportpolitiken. 3 Redan år 2001 då ett sjätte transportpolitiskt delmål om ett jämställt transportsystem antogs påpekades vikten av att analysera transportsektorn ur ett 2 I kapitel 3 beskrivs mer ingående den forskning som rör genus och transport. 3 Utvecklingen över den transportpolitiska inriktningen om att införa ett jämställt transportsystem utvecklas vidare i kapitel 2. 3

20 genusperspektiv för att nå målsättningen (Prop. 2001/02:20, SOU2001:44). Sedan år 2009 existerar skrivningarna om jämställdhet inom funktionsmålet om tillgänglighet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. (Prop. 2008/09:93) Jämställdhet är ett prioriterat område inom transportpolitiken. De preciseringar som rör jämställdhet som ett prioriterat område slår fast att såväl genomförandet, arbetsformerna som resultaten av transportpolitiken ska medverka till ett jämställt samhälle. Det gäller såväl kortsiktiga åtgärder som syftar till att skapa jämställdhet i den aktuella transport situationen, som mer långsiktiga åtgärder vars syfte är att bidra till att förändra de könsmönster som råder i samhället (Prop. 2008/09:93). Poängteras bör att det finns en skillnad mellan de båda begreppen jämställdhet och genus. Medan jämställdhet definierar ett normativt politiskt begrepp som relaterar till ett jämställt samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter, möjligheter och skyldig heter, så utgör genus ett mångfacetterat vetenskapligt begrepp där makt ordningar i relation till sociala dimensioner av kön undersöks. 4 Genusvetenskapliga studier, som den här av handlingen, kan används för att synliggöra de maktrelationer som råder mellan kvinnor och män på ett samhälleligt plan. De kan även bidra med att lyfta fram kunskapsmässiga och språkliga redskap för att hantera frågor som rör genus (Wittbom 2009:11 21). Min förhoppning är att avhandlingen ska bidra till att skapa en fördjupad förståelse för de genusdimensioner som kommer till uttryck på järnvägsstationer, en kunskap som sedan kan användas för att arbeta vidare med åtgärder för att integrera jämställdhet i transportsystemet och i samhället i övrigt. Denna avhandling kan således ses som ett bidrag till att lyfta fram genusaspekter såväl i resenärernas aktuella transportsituation som i samhället i övrigt. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med avhandlingen är att undersöka hur genus kommer till uttryck i resenärernas vardagliga vistelser på järnvägsstationer. 4 I avhandlingen förekommer både begreppen kön och genus. Inom feministisk- och genusforskning används såväl begreppet kön som genus (se vidare Gemzöe 2002). I denna avhandling benämner begreppen olika saker. Kön används som en statistisk kategori och vid skrivelser och återgivning av tidigare forskning som använer kön som begrepp. Genus används för att definiera något som går över den biologiska kroppens gränser och genom genusmaktordningen kan kopplas till ett strukturellt maktperspektiv. För en utförligare beskrivning se vidare kapitel 4. 4

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Kollektivtrafiken i Örebro län

Kollektivtrafiken i Örebro län Kollektivtrafiken i Örebro län är ett centralt verktyg i arbetet med att skapa goda möjligheter till vardagasresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun

Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun Varumärkesplattform för Mariestad och Mariestads kommun 1 Att bygga ett starkt varumärke Att bygga ett starkt varumärke kräver inte enbart en bra produkt eller tjänst. Att bygga ett starkt varumärke kräver

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg 2008-10-31 Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen

Läs mer

Transport Fakta i korthet

Transport Fakta i korthet Varje tisdag rider jag. Det är en buss som kommer och hämtar mig till ridningen. Busschauffören hjälper mig med väskan och rullstolen hamnar i bagageutrymmet. Citat ur Barn äger Transport Fakta i korthet

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

(Trafik i Mälardalen)

(Trafik i Mälardalen) VI ÄR TıM (Trafik i Mälardalen) TIM KRYMPER MÄLARDALEN! Sedan Trafik i Mälardalen (TiM) bildades i slutet av 1990- talet har människors resemönster successivt förändrats. Också regionens struktur har ändrats.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Välkomna! www.ljk.se

Välkomna! www.ljk.se Välkomna! www.ljk.se Loredana Jelmini Varumärke Identitet så som ni när, med styrkor och svagheter Image bilden av er, den ägs av gästen och är alltid utifrån dennes perspektiv och således alltid sann

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

SJ Reserapport. SJ AB November Tågavgångar Resenärer Antal orter per dag en typisk vardag per dag

SJ Reserapport. SJ AB November Tågavgångar Resenärer Antal orter per dag en typisk vardag per dag SJ Reserapport SJ AB November 2016 Tågavgångar Resenärer Antal orter 440 85 000 160 per dag en typisk vardag per dag 2 En rapport om tågresor SJ knyter ihop städer och regioner. I genomsnitt har vi varje

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon

Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Höghastighetsutredningenmed Ostlänkenglasögon Riksdagen 11 februari 2009 Per Sandström VD Nyköping- Östgötalänken AB www.ostlanken.se Vilka är bolaget? Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping,

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan

med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer