Rum, rytm och resande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rum, rytm och resande"

Transkript

1 Rum, rytm och resande Genusperspektiv på järnvägsstationer Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Linköping Studies in Arts and Science No. 624 Linköpings Universitet, Institutionen för kultur och samhälle Linköping 2014

2 Linköping Studies in Arts and Science No. 624 Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskar utbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskningen är organis erad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbildningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Arts and Science. Denna avhandling kommer från Tema Kultur och samhälle vid Institutionen för Tema. Vid Tema Kultur och samhälle (Tema Q) är forskning och forskarutbildning tvär vetenskapligt organiserad. Kultur studeras som ett dynamiskt praktikfält och forskningen rör såväl kulturprodukterna i sig som hur de produceras, kommuniceras och brukas. Tema Q utgör en del av Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK). Distribueras av: Institutionen för Tema Kultur och samhälle Linköpings universitet Linköping Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Rum, rytm och resande Genusperspektiv på järnvägsstationer Upplaga 1:1 ISBN ISSN Ann-Charlotte Gilboa Runnvik Institutionen för Tema Kultur och samhälle 2014 Tryckeri: LiU-Tryck, Linköping, 2014 Omslag och sättning av text: Elias S. Aupeix, Aupeix Kreativa

3

4

5 Förord Om jag inte misstar mig, om alla tecken som hopar sig förebådar en ny om välvning i mitt liv, ja, då är jag rädd. Det är inte det att mitt liv är rikt, innehållsrikt eller dyrbart. Men jag är rädd för vad som kan komma fram, bemäktiga sig mig dra mig med sig, vart? Måste jag återigen ge mig av, måste jag lämna allting halvgjort, mina forskningar och min bok? Kommer jag att vakna upp om några månader, om några år, utsliten och besviken mitt bland nya spillror? Jag skulle vilja se klart inom mig innan det är försent. (Ur: Äcklet, Jean-Paul Sartre [1938] 1996) Att skriva en avhandling har varit en omtumlande och krävande resa som jag stundtals tvivlat på om jag skulle föra i hamn. Resultatet skulle inte ha varit möjligt om det inte varit för att ett antal förutsättningar och personer funnits där på plats och varit till min hjälp genom åren. Inledningsvis vill jag (postumt) rikta ett tack till min far Bengt, för alla promenader vi tog längs byns grusvägar när jag växte upp, då vi passade på att låta tankarna flyta fritt och samtalsämnena fick löpa som de ville. Tack för leklust och humor. Tack för att du lärde mig att upptäcka och uppskatta det vidunderliga i det mest vardagliga, där små ting som larvens vackra mönstergångar i ett björklöv eller ett kylslaget moget plommon delat en stjärnklar kväll i min farmors gamla trädgård, skapade små stunder av andakt. Ett inledande tack riktas också till min mor Annette, för att böcker alltid har varit en självklar del i ditt liv och för att du introducerade mig till böckernas värld genom att kväll efter kväll läsa sagor och vecka efter vecka ta mig med till byns bibliotek, där jag själv tilläts att botanisera bland spännande titlar och omslag. Många gånger då jag vid senare tillfällen samlat på mig en ansenlig bunt med böcker att läsa eller då jag hittat en intressant artikel, har jag upplevt samma euforiska känsla som jag gjorde där på mitt barndomsbibliotek vid din sida. Du lärde mig också tidigt att ifrågasätta och tänka kritiskt. Genom att lägga fram dina egna förslag, driva igenom dina egna tankar och idéer, utan att anpassa dig efter andra eller falla till föga för kritik och hårda ord, har du lärt mig att hålla fast vid mina övertygelser och arbeta vidare, trots motstånd, osäkerhet och att strömmen vid tillfällen tycks drivit i annan riktning som varit på väg att dra mig med sig. Det är genom att ha upplevt din styrka som jag själv vågat ge mig ut i världen, ofta utan givet slutmål och finna mina vägar där inga fötter vi känt tidigare trampat. Den avhandling som nu är skriven hade inte heller kunnat tillkomma utan möten och stöttning från andra i ett samtida tidrum. Först och främst vill jag sända mitt varma tack till Drude Dahlerup vid Statsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet,

6 som jag mötte under min grundutbildningstid. Tack för att du öppnad mina ögon och mitt hjärta för feministiska teorier och vikten av att se historien och samtiden ur ett per spektiv som blottlägger köns- och genusmaktordningar. Tack också för att du uppmuntrade oss studenter att söka vidare till doktorandtjänster. Utan dig hade jag aldrig uppfattat detta som ett alternativ för mig. Vidare vill jag tacka Tema Kultur och samhälle vid Linköpings universitet, för att ni antog mig som doktorand och att jag under er vinge givits möjlig het att färdig ställa avhandlingen. I detta sammanhang vill jag även tacka Banverket/Trafikverket, som finansierat doktorandprojektet och som varit en del av den referens grupp som diskuterat dess utveckling. Tack också till min huvudhandledare Tora Friberg som formulerat den forskningsansökan om ett doktorandprojekt, som legat till grund för de medel som erhållits från Banverket/Trafikverket. Mitt tack riktas även till Norrköpings kommun som jag vid två tillfällen erhållit stipendium från, via Campus Norrköpings stipendium. Dessa medel har finansierat extra omkostnader i samband med färdig ställandet av av handlingen, samt mitt deltagande i konferensen Gender, space and place, vid Notre Dame University i Indiana, USA år Utöver detta vill jag tacka alla resenärer, förvaltare och planerare som bidragit med deras tid och med material till studien. Utan ert deltagande hade av handlingen inte varit möjlig att skriva. Under arbetet har mina tre handledare Tora Friberg, Bodil Axelsson och Carina Listerborn varit av ovärderlig hjälp. Jag är tacksam för ert personliga engagemang och för hur ni utifrån era olika kompetenser ställt kritiska frågor, väglett och uppmuntrat mig i arbetet. Tack även till kollegor vid Tema Kultur och samhälle, som i samband med semi narier kommit med värdefulla synpunkter på mina texter. Ett särskilt tack vill jag rikta till Mats Brusman, Ragnar Andersson och Magdalena Hillström, som ofta funnits till hands och utifrån er erfarenhet av att tidigare genomfört doktorandstudier under tiden som småbarnsföräldrar, visat förståelse för de särskilda ansträngningar som detta kan innebära. Här vill jag även rikta ett tack till vännerna i nätverket FAST (Forskarnätverket aktörer, samhälle och transporter) vid Linköpings universitet och VTI, som givit mig och mitt projekt ett samman hang. Det har alltid varit roligt och givande att träffa er. För av handlingens utveckling vill jag utöver detta rikta ett tack till Åsa Aretun som var opponent på mitt mittseminarium och Wera Grahn som var opponent på mitt slutsemi narium samt Boel Berner, Erling Bjurström och Karolina Isaksson som ingick i slutseminariets bedömning skommitté. Tack för ert engagemang och er konstruktiva kritik som bidragit till nya insikter och en utveckling av avhandlingen i sin helhet. Tack också till alla vänner som stöttat mig och stått mig nära mig under denna resa. Ni vet hur olika omständigheter och lager på lager av saker att klara av en tid in i doktorandperioden bidrog till en stressnivå som till slut drog mig med sig tills jag tappade balansen och var tvungen att släppa allt och för ett tag för att återfå fotfästet. Min inre kom pass snurrade lika hastigt, vilset och utan klar riktning som den ökände Jack Sparrows och

7 den yrsel jag drabbades av bidrog till att jag tycktes utveckla en gång som även kunde liknas vid denna beryktade piratkaptens. Jag utvecklade en ljudkänslighet och upptäckte att mitt humör ändrades, särskilt genom att min vanliga förmåga att skämta och skratta tycktes som bortblåst. Jag blev lättirriterad och när jag om kvällarna läste sagor för barnen upplevde jag hur jag tycktes vara på väg att förvandlas till en bok med hårda pärmar och vassa blad, som mina små pojkar lätt kunde göra sig illa på. Vid tillfällen kände jag mig lika vilsen som Phi ute på sin flotte på ett oändligt hav med bara en tiger, i form av min egen prestationsångest, till sällskap. En kunnig läkare konstaterade att jag drabbats av hjärnstress och ordinerade vila och återhämtning. Vägen tillbaka gick genom vila och att vara i stunden. Under en vår lät jag böcker, artiklar och tangentbord förbli orörda. Jag kunde helt enkelt inte möta eller skapa text. Tyd ligast av allt var att min kropp ville bryta den kraftigt målriktade rörelse, som den tycktes ha varit inbegripen i under de senaste åren genom tankar, under tågresor, under raska promenader i snömodd och uppförsbackar (alltid denna snömodd och dessa uppförs backar) mellan hem, förskola, skola och arbetsrum. Målinriktning och konkurrens fanns också i veckoplaneringar och logistik där min man och jag tycktes skapa ett ständigt över lappande täcke i kalendern av inplanerade möten, kurser och resor, i konkurrens om närvaro med barnen, skjutsande till barnaktiviteter och vila (denna ständigt eftersatta vila och brist på återhämtning). Överallt tycktes denna målriktade rörelse möta och stressa mig framåt. Jag var tvungen att bryta detta mönster. Jag skaffade en hänggunga som jag kunde dra upp fötterna i. Den gav frihet och en stillsam rörelse som inte var på väg i en riktning, utan i stället rörde sig på olika sätt medan den stilla sökte sig mot sitt centrum. Jag tillbringade en sommar med att följa Ernst Kirchsteiger och hans livsbejakande inredningskommentarer i Sommar med Ernst i TV 4. Enligt honom skulle saker göras för att de känns bra, att man gillar dem och att de får en att känna sig så där skön. Dessutom visade han, med sig själv som exempel, att allt inte behöver bli rätt, att man inte behöver vara expert på allt och att man kan skratta åt sina misstag. På det hela taget verkade livet inte så allvarligt, om man bara hade några vänner att dela några glada skratt och sin hemlagade Limocello med. Detta var befriande insikter för en hjärna som krampat ihop och händer som stelnat i tangentbordssättning. Jag återvände till yogan och mötet med mig själv under meditation. Jag vandrade i naturen och simmade. Detta fick mig att djupandas och känna ett lugn i kroppen. Dess utom återupptog jag måleriet och att lustfyllt leka med färg, att betrakta på ett sätt som inte var avsett att leda till resultat, utan enbart fokuserade på upplevelsen i stunden. Där, i den friheten, började jag förstå mitt skapande och min relation till det arbete jag utför. Jag mindes också vad jag lärt av min far, att allt äger sin egen skönhet. Genom måleriet återupptäckte jag att mening skapas beroende på hur nyanser och former skapar rytmer då de sätts i relation till varandra, men att jag kunde skapa motivet. Det var början och vägen tillbaka till skrivandet.

8 Jag är tacksam över att jag under denna tid bemöttes med respekt och förståelse från arbetsplats, läkare, beteendevetare och handläggare på försäkringskassan och att jag gavs tid att återhämta mig i långsam takt och på så sätt kunde finna kraft att färdigställa avhandlingen. Tack till Åsa Hasselrot och den visa studiogruppen på Folkuniversitetet och till Mira och Turiya vid Skandinaviska Yoga och meditationsskolan, vägen till åter hämtning hade varit svårare utan er. Och tack Eva Dahlgren för albumet Snö. Att lyssna på dina texter och din musik är som att få komma in till en storasyster, rik på erfarenheter, och delges skildringar av hur man lever livet innerligt, trots allt. Ett särskilt tack riktas också till Lillemor som avlastat familjen under denna period, när logistiken mellan återhämtning, arbete och barn omsorg inte alltid gått att lösa. Och Arik, älskade Arik, Jonathan och Liam. Min familj. Vad hade jag gjort utan er? Seglat helt vilse? Ni visar mig ständigt att mitt liv är rikt, innehållsrikt och dyrbart trots att det inte alltid är enkelt eller visar en klar riktning. Ni har funnits med mig under hela denna resa. Era kloka, kärleksfulla ord och tillrättavisanden lyser som diamanter i mitt inre. Där bildar de en karta av stjärnor att styra efter under dagar då kompassen tappat fokus. Ni var där redan innan doktorandstudierna påbörjades och ni finns här nu när de är färdigställda. Denna period har inneburit påfrestningar, uppbrott och förändringar för oss alla. Under en tid av doktorandstudierna flyttade vi från Stockholm till Norrköping för att underlätta den vardagliga logistiken, men nu är vi åter hemma i Stockholm igen. Jag är tacksam för att ni finns kvar hos mig, trots alla påfrestningar. Alla vet att resor ger erfarenheter och förändrar, att man omöjligt kan återvända till exakt samma plats och situation som man avreste ifrån, hur gärna man än önskar det. Den här perioden har också varit en del av era liv och - Jonathan och Liam - en del av er barndom. Ibland känns det som denna söta tid gled mig så snabbt ur händerna medan jag koncentrerade mig på doktorandstudier och avhandlingsskrivande. Nu är den tiden passerad och förbi, lagd till den minnesbank som vi på olika sätt kommer att förhålla oss till, ta ut nya riktningar ifrån och bära med oss vidare genom livet. Böckerna vi läser om kvällarna bär nu fler ord och färre bilder. Avhandlingen den bär mjuka pärmar. Nu placerar vi in den i en hylla, som en bland andra titlar, och lägger denna tid bakom oss. Jag har en känsla av att det känns skönt för oss alla.

9 Det är morgon Ljuset som strömmar in viskar en särskild värme Tiden som är har aldrig varit förr Tiden som är känns annorlunda Dagarna står omärkta i min kalender Och ännu är allting kvar att hända Ann-Charlotte Gilboa Runnvik

10

11 Innehållsförteckning 1 Introduktion Genusperspektiv på järnvägsstationer Syfte och frågeställningar Presentation av valet av järnvägsstationer och resenärer East Sweden Mälardalsregionen och TiM Valet av resenärer 9 2 Bakgrund Järnvägens tidiga glansperiod Tågtrafiken utsätts för konkurrens från bil och flyg Renässans för tågtrafiken Transportpolitik och utveckling av ett jämställt transportsystem 17 3 Tidigare forskning Skilda resmönster och vardagsliv Bilen som primärt färdmedel och manlig domän Arbetsresor och pendling Manliga och kvinnliga strategier vid val av bostadsort och arbetsort Den uppdelade arbetsmarknaden Risk och otrygghet i resans offentliga rum Planering av jämställdhet och trygghet Jämställdhet och trygghet inom stadsplanering Jämställdhet och tillgänglighet inom transportsystemet Mobilitet, pendlarrytm och kroppsliga upplevelser Avslutning 33 4 Teoretisk ram Kön, genus och genusmaktordning Genus som en social serie Multipel serialitet, dubbelt medvetande och dominerande blickar Att läsa och uppleva kroppar Framträdande Förlängd kropp Affekt och kroppsligt tänkande Genus, fysiska platser och sociala rum Känslomässiga orienteringar och den sociala kollektiva huden Föränderliga platser och rum Appropriation och genusdomän Genus och samhällets delning i en offentlig och en privat sfär Järnvägsstationers offentliga karaktär Rytm, fysiska platser och sociala rum Genus som rytm Avslutning 54 5 Metod och material 55

12 5.1 Den abduktiva ansatsen Materialinsamling Arbetsgång Material från resenärer Platsobservationer Att studera upplevelser och känslor Urval av resenärer Strategiska val Urvalsperiod Urvalsmetoder Avgränsningar Intervjuer en social interaktion Etiska överväganden och informerat samtycke Resenärerna och deras anknytning till de tre järnvägsstationerna Intervjuer med förvaltare och planerare Material från resenärerna Intervjuer Bearbetning av intervjuer som en del av analysen Dagböcker Bearbetning av dagböcker och återgivning i text Mentala kartor Blankett med val över funktioner på järnvägsstationer Observationer Val av seende vid observationer Forskaren som medskapare vid observationen Forskar-jag och resenärs-jag Perspektiv inifrån och utifrån Min kropp som ett laddat redskap Bearbetning av fältanteckningar Övrigt material Analys av materialet Avslutning 75 DEL I 77 6 Norrköpings järnvägsstation Parkeringsplatser och övergångsställen Perronger, spårområde och mänskliga kroppar Förseningar och den exotiserande, hindrande vita blicken Genus och den objektifierande manligt normerade blicken Väntsalarna som föränderliga platser och rum Tillgänglighet, sittplatser och normerade kroppar Framträdande och dubbelt medvetande Familjeväntsalen och appropriation Korridoren, järnvägscaféet och tillfälliga arbetsplatser Naturrytmer, framträdanden och tillgänglighet för olika kroppar Sociala rytmer och variationer över dygnet Mikrodramatik och väntan 99

13 6.7 Avslutning Kimstad pendeltågsstation Perronger, väderskydd, sittplatser och mänskliga kroppar Parkeringsplatser, busshållplatser, cykelställ och mänskliga behov Gångtunneln, tillgänglighet och seriell tillhörighet Naturrytmer, årstider, dygnstid och väderlek Sociala rytmer, orientering och att ta plats på perrongen Serialitet och utmanande handlingar Avslutning Stockholms Centralstation Centralhallen och kommersialiseringen av allmänna utrymmen Allmänna sittplatser och avskilda lugna oaser Visuella intryck, Bombshell Bell och sexualiseringen av kvinnokroppar Ringen och den porösa heteronormativitet Prinsessornas dag och det heterogena stationsrummet Perrongerna 10, 11, 12 och påträngande närhet Tunnelhallen och tätheten av kroppar Naturrytmer, närhet och värme Sociala rytmer, mångfald och konkurrens Avslutning Analysdel I och idéutvecklingen av genus som rytm 142 DEL II Portföljbäraren tar plats på stationen Den kostymklädda loungen Kostym som manligt dominerad rytm Den pendlande resenären Serialiserade pendlare Pendlarrytm, affekt och känslor som flyter mellan kroppar och rum Känslor av tillhörighet till ting, platser, människor och rytmer Relationer inom pendlarrytmen Ofrivilligt lyssnande och delat ljudrum Pendlarkunskaper och andra resenärer Pendlarrytmens möte med väntans rytm Pendlaren blir resenär, rummet öppnas och genus synliggörs Positiva möten, fantasier och exotisering Identifikation, dubbelt medvetande och genusrytmer Militäruniform och kort kjol som genusrytmer Inskränkt livsrum Trygga uniformskroppar när det offentliga stationsrummet hotas Farliga missbrukskroppar på Norrköpings järnvägsstation A-lagarnas varaktiga appropriation av den lilla väntsalen Bortträngda resenärer och A-lagets mobilitet i stadsrummet Otillgängliga, riskfyllda miljöer och våld som kontinuum Ambivalenta manliga försvarare och den ödsliga tunneln i Kimstad Kringskuret kvinnligt vardagsliv och järnvägsstationer Ifrågasättande av kvinnliga resenärers närvaro på stationen nattetid 195

14 Omtolkning och förminskande av påkallad riskfylld situation Våldsamhet och risk för sexualiserat våld som genusrytmer Resenärernas miljöer Framkomlighet för pendlarrytmen på Norrköpings järnvägsstation Utsmyckning och trivsel på Norrköpings järnvägsstation Delat ljudrum och indelade rum Bristande översikt i gångtunneln vid Kimstad pendeltågsstation Brist på värme och WC på Kimstad pendeltågsstation Genus, hemtrevnad och hygien Konsumtion, rationalitet och omsorg Förvaltare om genus, behov och tillgänglighet Kommersiellt utbud och genuskomplementaritet Genus en knepig fråga att hantera Målrationalitet och omsorg och hemtrevnad som genusrytmer Genusperspektiv på rum, rytm och resande Genus som serialitet Rytmer Genus som rytm Arytmi Mobilitet och tillgänglighet Att arbeta med genus som rytm Jämställdhet och genusmaktordning på järnvägsstationer Vidare forskning 230 Epilog 233 English summary 239 Referenser 245

15

16

17 1 Introduktion Denna avhandling anlägger ett genusperspektiv på järnvägsstationer som fysiska platser och sociala rum. Den undersöker hur genus kommer till uttryck i resenärernas vardagliga vistelser på järnvägsstationerna. Genusperspektivet skapar förståelse för hur genusmaktordningen uttrycks och upprepas i dessa miljöer. Detta är av särskild vikt att undersöka, eftersom ett av de prioriterade områdena inom transportpolitiken är att medverka till ett jämställt samhälle och en jämställd transportpolitik. Hur resenärer upplever och använder järnvägsstationer kan vara av betydelse för om de känner sig bekväma och välkomna där eller om de uppfattar miljön som ogästvänlig och avvisande. För att sätta in studien i sitt sammanhang kommer kapitel 1 att ge en kort introduktion till hur tågtrafiken fått ökad betydelse i ett samhälle som präglas av ambitioner om rörlig arbets kraft och rumslig flexibilitet. Dagens närings- och arbetsmarknadspolitiken är inriktad på region förstoring, vilket innebär ökad rörlighet och att allt fler kvinnor och män innehar arbetspositioner som kräver arbetspendling och tjänsteresor. Tågtrafiken lyfts då ofta fram som ett betydelsefullt transportmedel för att uppnå ett hållbart resande. På så sätt blir även järnvägsstationer betydelsefulla platser för en ökande skara resenärer. Kapitlet presenterar också avhandlingens syfte och frågeställningar samt valet av de järnvägsstationer och resenärer som ingår i studien. Under de senaste tio åren har antalet personresor med tåg ökat. Detta har lett till att fler resenärer vistas kortare eller längre tid på järnvägsstationer i samband med sina resor. Trafikverkets officiella statistik visar att antalet resor med tåg ökat från 146 miljoner år 2003 till 193 miljoner år Prognosen efter den andra kvartalsrapporten för 2013 pekar på att personresor med tåg även fortsättningsvis följer en uppåtgående trend (Trafikanalys, Statistik 2013:25). Tabell 1 Utveckling av antal personresor under åren ÅR ANTAL MILJONER TÅGRESOR Källa: Trafikanalys, Statistik 2013:16, Järnvägstransporter 2013, kvartal 1. Statistiken inkluderar trafik på Trafikverkets järnvägsanläggningar, Arlandabanan, Inlandsbanan, Roslagsbanan och Saltsjöbanan. 1

18 Den ökande arbetspendlingen är ett resultat av processer där tidigare lokala arbets marknader vidgats till större arbetsmarknadsregioner. Ett större antal arbetsplatser görs på detta sätt tillgängliga för arbetskraften, samtidigt som förväntningar läggs på de förvärvsarbetande att på daglig basis förflytta sig över allt större geografiska avstånd mellan bostad och arbetsplats (Sandow & Westin 2007:3 4). Den arbetspendling som sker över en kommun gräns ligger runt 30 procent av den förvärvsarbetande befolkningen (Torége et.al. 2008:5). En ökad arbetspendling nämns som en katalysator för samhällsutvecklingen. Även inom den regionala utvecklingspolitiken förespråkas ökad arbetspendling, eftersom den bedöms leda till ekonomisk tillväxt såväl lokalt, regionalt som i hela riket (SIKA Rapport 2007:1, Trafik analys Rapport 2011:3, Prop.2008/09:35). I dag genomförs endast 10 procent av samtliga resor i Sverige med kollektiva transportmedel medan 50 procent sker med bil. För att locka den ökande skaran arbetspendlare och tjänsteresenärer att resa miljömässigt hållbart finns ett uttalat intresse av att utveckla kollektiv trafiken till ett attraktivt och tillgängligt alternativ till bilen (Torége et.al. 2008:69). En välutvecklad kollektivtrafik betraktas som nödvändig för att göra den ökade arbetspendlingen miljömässigt hållbar (SIKA Rapport 2007:1). 1 Ett antal studier som fokuserar på regionförstoringens konsekvenser ur ett genus perspektiv tyder dock på att ökad pendling riskerar att motverka ett jämställt- och socialt hållbart samhälle. I dessa studier lyfts bland annat faktorer som befästande av könsroller, alltför långa restider samt stress hos vuxna och barn fram som negativa konsekvenser. (Boverket 2005, Friberg 2006, 2008, 1999, Sandow & Westin 2007, Jönsson & Scholten 2010). Studier om genus och transporter har visat att män och kvinnor generellt sett har olika vardagsliv och transportmöjligheter. Till exempel tenderar kvinnor i högre grad än män att åka med kollek tiva färdmedel, medan män i högre grad har tillgång till bil och väljer bilen som färdmedel. Generellt sett arbetspendlar män längre sträckor än kvinnor, medan har kvin nor kor tare väg till sina arbetsplatser eftersom det finns fler lokala arbetstillfällen inom kvinno dominerade yrken, som i vård och omsorgssektorn. Även när kvinnor och män har samma ut bildningsnivå kvarstår förhållandet att män generellt sett pendlar längre sträckor än kvinnor. En anledning som nämns till detta faktum är att kvinnor fortfarande i högre grad än män tar ett större ansvar för barn och hushållsarbete (Friberg 1999, 2008, SOU 2001:44, SIKA 2002). Även om det finns tendenser till att män tar allt större del av det repro duk tiva arbetet i familjen, framförallt genom vård och omsorg av sina barn, ansvarar kvinnor alltjämt för huvudparten. Det leder till att kvinnor gör fler 1 Andra faktorer som sägs bidra till att göra regionförstoring miljömässigt hållbar är utvecklingen av IT, som genom möjlighet till webbaserade möten och uppkoppling till lokala nätverk, ger rumslig flexibilitet åt allt fler arbetsuppgifter som därmed kan utföras på distans (Friberg 2006:170, Torége et. al. 2008:68). 2

19 åter kommande inköps- och service resor jämfört med män samt gör fler resor i samband med barnens fritids aktiviteter (Krantz 1999, Hjorthol 2008). 2 I ett samhälle där såväl män som kvinnor förväntas kunna arbetspendla allt längre sträckor blir både kvinnor och män indragna i nya resmönster. Detta får återverkningar i hur de kan och vill organisera sina vardagsliv. Regionförstoringsprocesser ändrar således människors vardagsliv och tvingar dem till att röra sig i transportsystemet på ett annat sätt än de annars skulle göra. Av den anledningen är det viktigt att undersöka hur människor upplever och använder miljöer som är knutna till detta system t ex järnvägsstationer. 1.1 Genusperspektiv på järnvägsstationer Hur individer upplever järnvägsstationer har betydelse för om de känner sig bekväma och välkomna där eller om de uppfattar miljön som ogästvänlig och avvisande (jfr Forsberg 2005, Kanes Weisman [1981] 2000). En ogästvänlig miljö kan leda till att resenärer undviker vissa platser och situationer på järnvägsstationen eller att de i värsta fall undviker att använda tåg som färdmedel. Denna studie grundar sig i ett intresse av att undersöka hur resenärer i sin vardag använder och upplever de järnvägsstationer som de har för vana att vistas på, vilka känslor som dessa platser väcker i dem, hur de beter sig där och vilka erfarenheter och intryck de har av dessa miljöer. Därutöver utgår studien från ett intresse av att undersöka hur genus skrivs in i den byggda miljön som omger resenärerna och som bidrar till resenärernas upplevelser av järnvägsstationerna som fysiska platser och sociala rum. Särskilt angeläget är att undersöka detta ur ett genusperspektiv, eftersom tidigare forskning tyder på att män och kvinnor bär med sig olika erfarenheter och kalkylerar med olika risker när de befinner sig i offentliga miljöer. (Koskela 1999, Pain 2001,Forsberg 2005, Andersson 2005a, Andersson 2005b). Detta kan bidra till att män och kvinnor förhåller sig på olika sätt till de stationsmiljöer de möter i sin vardag. Ytterst problematiserar mäns och kvinnors bruk och upplevelser av offentliga rum demokratiska aspekter av samhällsdeltagande, eftersom det visar på de skilda möjligheter män och kvinnor i realiteten har att vara mobila och delta i samhällslivet på jämställda villkor. Genom att anlägga ett genusvetenskapligt perspektiv bidrar denna studie bidra till en förståelse av hur genus kommer till uttryck på järnvägsstationer och kunskaper som kan användas i arbetet för att uppnå målsättningarna om jämställdhet inom den rådande transportpolitiken. 3 Redan år 2001 då ett sjätte transportpolitiskt delmål om ett jämställt transportsystem antogs påpekades vikten av att analysera transportsektorn ur ett 2 I kapitel 3 beskrivs mer ingående den forskning som rör genus och transport. 3 Utvecklingen över den transportpolitiska inriktningen om att införa ett jämställt transportsystem utvecklas vidare i kapitel 2. 3

20 genusperspektiv för att nå målsättningen (Prop. 2001/02:20, SOU2001:44). Sedan år 2009 existerar skrivningarna om jämställdhet inom funktionsmålet om tillgänglighet. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. (Prop. 2008/09:93) Jämställdhet är ett prioriterat område inom transportpolitiken. De preciseringar som rör jämställdhet som ett prioriterat område slår fast att såväl genomförandet, arbetsformerna som resultaten av transportpolitiken ska medverka till ett jämställt samhälle. Det gäller såväl kortsiktiga åtgärder som syftar till att skapa jämställdhet i den aktuella transport situationen, som mer långsiktiga åtgärder vars syfte är att bidra till att förändra de könsmönster som råder i samhället (Prop. 2008/09:93). Poängteras bör att det finns en skillnad mellan de båda begreppen jämställdhet och genus. Medan jämställdhet definierar ett normativt politiskt begrepp som relaterar till ett jämställt samhälle där kvinnor och män har lika rättigheter, möjligheter och skyldig heter, så utgör genus ett mångfacetterat vetenskapligt begrepp där makt ordningar i relation till sociala dimensioner av kön undersöks. 4 Genusvetenskapliga studier, som den här av handlingen, kan används för att synliggöra de maktrelationer som råder mellan kvinnor och män på ett samhälleligt plan. De kan även bidra med att lyfta fram kunskapsmässiga och språkliga redskap för att hantera frågor som rör genus (Wittbom 2009:11 21). Min förhoppning är att avhandlingen ska bidra till att skapa en fördjupad förståelse för de genusdimensioner som kommer till uttryck på järnvägsstationer, en kunskap som sedan kan användas för att arbeta vidare med åtgärder för att integrera jämställdhet i transportsystemet och i samhället i övrigt. Denna avhandling kan således ses som ett bidrag till att lyfta fram genusaspekter såväl i resenärernas aktuella transportsituation som i samhället i övrigt. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med avhandlingen är att undersöka hur genus kommer till uttryck i resenärernas vardagliga vistelser på järnvägsstationer. 4 I avhandlingen förekommer både begreppen kön och genus. Inom feministisk- och genusforskning används såväl begreppet kön som genus (se vidare Gemzöe 2002). I denna avhandling benämner begreppen olika saker. Kön används som en statistisk kategori och vid skrivelser och återgivning av tidigare forskning som använer kön som begrepp. Genus används för att definiera något som går över den biologiska kroppens gränser och genom genusmaktordningen kan kopplas till ett strukturellt maktperspektiv. För en utförligare beskrivning se vidare kapitel 4. 4

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit?

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Säljinformation från TiM september 2015

Säljinformation från TiM september 2015 Säljinformation från TiM september 2015 Inom TiM samverkar vi SJ och de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att förenkla resandet, både inom länen och över länsgränserna. Det händer saker inom regionaltrafiken

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Pendlarråd april 2014

Pendlarråd april 2014 Pendlarråd april Tack till dig som deltog här följer frågor och svar Flexibiliteten försvinner med platsbokning. Vad gör man som pendlare om man missar sitt tåg för att jobbet krävde några extra minuter?

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen

Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h. Linköping-Norrköping, 4:e storstadsregionen Södra Sverige blir mindre i Vision 2030 Ostlänken, en del av det framtida persontrafiknätet över 200 km/h Del av Götalandsbanan Gbg-Jönköping-Sthlm Del av TEN-sträckan Sthlm-Köpenhamn Sammanbinder Östergötland-Södermanland-

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys

Läs mer

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik

Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik Resenärer ger förslag till bättre kollektivtrafik 1 av 5 resenärer tycker att det är svårt att förstå vilken biljett de behöver och hur de ska köpa biljetterna. Hälften av resenärerna anser att meddelanden

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.

att till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag. PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer