God Jul & Gott Nytt År

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God Jul & Gott Nytt År"

Transkript

1 Bilkåristen t i d n i n g f ö r B i l k å r e n Centralstyrelsen önskar alla bilkårister och läsare Centralstyrelsen önskar alla bilkårister och läsare Centralstyrelsen önskar alla bilkårister och läsare God Jul & Gott Nytt År Anmäl dig till Högvakten Tarja Nord i Pakistan Utbildning 2011 Mångfald inom Försvarsmakten nr 4 dec 2010 en frivillig försvarsorganisation

2 T i d n i n g f ö r B i l k å r e n Ledaren Reidun Eklöw Riksbilkårchef MYCKET PÅ GÅNG Nu går året mot sitt slut, sammanfattar man 2010 så har det varit ännu ett händelserikt år. SOM VANLIGT Det började redan i januari Rikshemvärnschefen föreslår ett avtal till alla inom Hemvärnet. Frivilligorganisationer inom Hemvärnet har delad mening i denna fråga. Av den anledningen har en arbetsgrupp bildats för att utreda och komma med ett förslag. Detta förslag skall förhoppningsvis tillgodose både Hemvärnets och Frivilligorganisationernas personal. Ännu har inget resultat av gruppens arbete presenterats. Detta innebär att ingen förändring skett vi har ett Frivilligavtal och ett Hemvärnsavtal. Avtalsfrågan har också medfört något positivt, vi avtalstecknande organisationer till Hemvärnet har fått en bättre och tätare kontakt med varandra än tidigare. I februari började arbetet med att ta fram ett nytt sätt att beräkna organisationsbidraget till Frivilligorganisationerna. Även här bildade vi en arbetsgrupp. I arbetsgruppen ingår tre representanter ur FOS (Frivilliga Organisationernas Samarbetskommitte) som är följande: FRO (Frivilliga Radioorganisationen) Civil (Civilförsvarsförbundet) och Bilkåren samt representanter från Försvarsmakten och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Arbetsgruppen har överlämnat ett förslag som är kopplat till organisationernas uppdrag mot myndigheterna. Förslaget är, enligt vår uppfattning, rättvist och långsiktigt. Arbetsgruppens förslag togs dock inte enhälligt, Civilförsvarsförbundets representant har lämnat in en reservation mot arbetsgruppens förslag. Något svar har ännu inte erhållits utan vi kommer antagligen att få invänta Regleringsbrevet som kommer i slutet av december. Den här osäkerheten som är varje år, när det gäller organisationsbidraget för nästkommande år är inte bra för organisationerna. Vi har alla ett arbetsgivaransvar vilket innebär att både organisationen och anställda får leva med en oro inför vart årsskifte. Om arbetsgruppens förslag går igenom så skulle vi istället känna trygghet och vi skulle redan nu veta vad vi har i organisationsbidrag nästa år. I juni var det dags för kronprinsessans bröllop. Det var en stor händelse för Bilkåren och hela Sverige! Vi var 120 bilkårister som skötte persontransporter och var med och bildade häck längs kortegevägen. Jag lovar att ingen av oss någonsin kommer att glömma lördagen den 19 juni Jag hade hoppats på att i detta nummer av Bilkåristen kunna presentera alla befattningar. Tyvärr kan det inte bli förrän i nästa nummer. Av den anledningen rekryterar ni som vanligt mot det behov som utbildningsgrupperna har lämnat till er. I september genomförde vi vår riksstämma. Denna gång i Linköping. En mycket välarrangerad stämma med många delegater och besökande. Stämman var lugn och inga stora beslut fattades. Däremot delgavs alla närvarande mycket information, om vad som hänt de senaste två åren och vad som väntar dom kommande två åren. Slutligen så har vi genomfört två funktionärsutbildningar, där 200 bilkårister deltagit. Det känns mycket bra inför framtiden. Från och med nästa år kommer vi att kalla alla nya funktionärer till en årlig konferens. Nästa år planeras den vara den 7-8 maj i Södertälje. Bilkåren vill tacka alla myndigheter och övriga frivilligorganisationer för ett gott samarbete. Mörkret faller nu allt tidigare utanför fönstret och det innebär att vi snart får börja med julpyssel och pynt och så skall tomtarna fram! Foto: Sören Lund När hösten kom, då kom också P-TOEM:et (Preliminära målsättningar för hemvärnsförband). I underlaget saknades personaltabeller så vi har arbetat tillsammans med PROD Friv under hösten med en genomgång av alla befattningar. I dagarna ska alla personaltabeller till dom olika befattningarna fastställas. En sak är säkert det krävs många förare. Vår rekrytering får därför inte på något sätt stanna upp! Jag önskar alla bilkårister och läsare GOD JUL & GOTT NYTT ÅR Bilkårshälsningar Reidun Eklöw, Riksbilkårchef 2 B i l k å r i s t e n n r

3 Bilkåristen T i d n i n g f ö r B i l k å r e n Tidning för Sveriges Bilkårers Riksförbund Postadress: Box Stockholm Besöksadress: Östhammarsgatan 70 Tel Tel.tid samt Fax: Plusgiro: (även Totos fond) Hemsida: E-post: E-post: (red) Ansvarig utgivare: Reidun Eklöw E-post: Redaktör: Sören Lund E-post: Prenumerationspris: Medlemmar helår 50:-, icke medlemmar helår 100:- Grafisk form: Åsa Nordlund, Ågrenshuset Produktion, Bjästa, tel: E-post: Tryck & distribution: Ågrenshuset Produktion, Bjästa På Bilkårens kansli arbetar: Reidun Eklöw Riksbilkårchef / Kanslichef Tel Mobil Gunilla Elmberg Förbundssekreterare Tel Lisbeth Carlsson Utbildning Tel Merit Palmgren Ekonomiansvarig Tel Magnus Douhan Ekonomi ass. Tel Lisa Axling Administratör/ Webbansvarig Tel Till dig som vill annonsera i Bilkåristen! Bokning: Agneta Nydahl, Ågrenshuset Produktion, E-post: Priser: helsida 9.900:-, halvsida 5.400:-, kvartssida 2.950:-, sponsorannons :- Annonsprislista kan laddas ned som pdffil från hemsidan Bilkåristen är ej momspliktig Välkommen med din annons! Omslagsbild: Bilkårens tomte Foto: Sören Lund Gunilla Elmberg Tack alla ni som skriver och fotograferar och på det sättet gör tidningen aktuell, levande och intressant. Intressanta artiklar lockar in nya medlemmar i vår organisation och redan medlemmar lockas att gå nya utbildningar och kurser. När du fotograferar och skickar in bilder till tidningen vill vi ge dig några råd: Oftast sparas bilderna i format.jpg, det är vanligast och det är ett bra format att skicka till oss. Om din kamera kan ställas in för olika format så ställ in.jpg innan du tar bilder. Vi kan hantera de flesta formaten men JPEG är enklast för dig att mejla. Ställ in kameran på högsta bildkvalitet. Ju bättre kvalitet originalbilden har desto bättre blir bilden i den tryckta tidningen. I moderna kameror blir bilden ganska stor, den kan vara upp till 4 6 MB och det är mycket bra för oss som skall hantera bilden vidare in i tryckprocessen. I n n e h å l l Funktionärskonferens i Södertälje den 6-7 november 4 Nytt avtal för Högvaktstjänstgöring 5 Mångfald inom Försvarsmakten 6-7 Från Dagis till Brödbil 8-9 Bandvagnsinstruktörskurs Saxat 11, 14 Vattenrening i Pakistan Besök av räddaren i nöden 14 Glada, entusiastiska killar och tjejer rattar runt i terrängen 15 Bilkårister flög SK 60 utan flygcertifikat (!) ATT TÄNKA PÅ INFÖR VINTERN Foto Sören Lund Den sista december i år slutar Gunilla på Kansliet. Hon går i pension efter mer än 10 år på Bilkårens kansli. Gunillas arbetsområde har varit stort och omfattande. Hon har bl a ansvarat för våra föreningar, konferenser och riksstämmor. Hantering av utmärkelser (medaljer, förtjänsttecken och stipendier). Och framför allt ständigt adjungerad som sekreterare till centralstyrelsen. Gunilla har betytt mycket för Bilkåren och varit en fantastisk arbetskamrat och bilkårsvän. Vi kommer att sakna dig men önskar dig lycka till och säkert stöter vi på varandra i olika sammanhang i framtiden. Några tips till dig som skickar in material till Bilkåristen en bild säger mer än tusen ord Exempel på originalbildstorlek i den här tidningen: Gunilla Elmberg, jpg 2,7 MB Pakistan, Tarja Nord, jpg 1,5 MB Bilkårister flög, jpg 0,4 MB BV-instr kurs, jpg 4,5 MB När du sedan mejlar bilden till oss så se till att ditt mejlprogram inte skalar ner eller minskar ner bilden utan skicka den i originalstorlek. Om du skickar flera bilder kan det bli rätt stora mejl men dela då upp i flera mejl så blir det inga problem Glöm inte att skriva vem som är fotograf och en kort bildtext. Du behöver inte lägga ner tid på att klippa och klistra utan skicka texten som ett vanligt worddokument eller direkt i ett mejl och bilderna separat. Har du några frågor eller funderingar så kontakta gärna mig. Utgivningsplan 2011 Nummer 1 Manusstopp Hos medlem Nummer 2 Manusstopp Hos medlem Nummer 3 Manusstopp Hos medlem Nummer 4 Manusstopp Hos medlem 11 februari 11 mars 17 maj 17 juni Sören Lund Totos fond 19 Det löser sig Utbildningsinformation Nya medlemmar augusti 27 september 16 november 16 december B i l k å r i s t e n n r

4 Funktionärskonferens i Södertälje den 6-7 november Den återkommande funktionärsutbildningen hölls på hotell Skogshöjd i Södertälje med cirka 50 bilkårister. Att Södertäljeborna märkte att deras stad blev besökt av Bilkårister under helgen var det nog ingen som tog miste på. Många av deltagarna kom i bilkårs tröjor som verkligen visade vilka vi är. Jon Lundgren, Umeå Bilkår Andreas Nordin, och Kim Isaksson, Umeå Bilkår framför en av de två Informations roll-up sen som finns att köpa på Intranätet Linnéa von Schmidt-Laussitz, kårchef i Piteå med fikande bilkårister under en av pauserna Konferensen inleddes med lunch på lördagen och efter det samlades alla och Reidun Eklöw, riksbilkårchef, hälsade alla varmt välkomna. Reidun inledde med att berätta om nyheter och vad som är på gång. Bilkårister är idag efterfrågade och det finns ett stort behov av förare, eftersom det hela tiden kommer in nya förfrågningar och nya uppdrag. Reidun gjorde också en historisk tillbakablick till åren 1939 då den första fordonsutbildningen hölls och till 1942 då Riksförbundet bildades. Hon drog också parallellen till England och första världskriget då det var finare damer, många gifta med officerare som körde bilarna. På 50 talet togs emblemet och mottot fram. Härliga bilder fån gengasbilarnas kolhantering visades som ledde till att Bilkårister fick smeknamnet sothöns. Idag blir kårerna mer och mer viktiga. Idag finns det ca 80st kårer runt om i landet även om kårerna har minskat under åren, slagits ihop för att få funktionärer så är det viktigt att Bilkåren förblir en rikstäckande organisation även i framtiden. Reidun berättade också om sina kursplatsbesök där hon märker att eleverna är bra ambassadörer för kommande rekrytering hemma i kårerna. Eleverna kommer direkt från utbildningen, fulla med intryck och inspiration. Det ska man dra nytta av hemma i kårerna. Det kommer fler och fler förfrågningar på körningar runt om i landet där det krävs många förare och här efterfrågas ofta Bilkårister. T ex under Idol-turnén i Luleå, Karlstad, Malmö och Göteborg, Sweden Rock i Blekinge, riksdag och regering m.m. Under dessa körningar får Bilkårister beröm när de är ute och tjänstgör. Vi syns tack vare att vi klär hos i marin blått / vitt och många tycker att det är extra roligt att åka med just en Bilkårist. Efter mycket information var det kaffe pauser med buffé av frukter, grönsaker juicer och bakverk som kunde möta de flestas smaker. Under helgen delades deltagarna upp i grupper och fick mer ingående information om Totalförsvar, Trafik, ABU, Info och Rekrytering, Ungdomsverksamhet och Utbildning. Kassörer, sekreterare, valberedning och ordförande fick också fördjupade kunskaper inom sina områden. Lyssnande Bilkårister under föreläsningen om utbildning med Gunilla Svensson Lisa Axling, från kansliet, kom under sista passet på lördagen och visade mer ingående vad som finns att hämta på hemsidan och på Intranätet. Hon berättade om de senaste nyheterna om medlemsinformation och att Intranätet hela tiden utvecklas och förbättras. Har man ännu inte varit inne på intranätet skickar man bara en förfrågan till webbmaster för att få sina inloggningsuppgifter. Kvällen avslutades med gemensam middag och insamling till Totos Fond som inbringade 948 kr. Under hela helgen kunde de som ville handla i Bilkårens bod, farsdagspresenter, kläder och nyttoprylar med Bilkårs emblem. Under söndagen blev det mer information ute i grupperna med tyngdpunkt på utbildning, information och rekrytering. Foto och text Magdalena Öhlander 4 B i l k å r i s t e n n r

5 Nytt avtal för Högvaktstjänstgöring Foton: Sören Lund Frivilligorganisationerna har fått ett nytt uppdrag från Försvarsmakten avseende rekrytering av personal till nytt högvaktskompani vid LSS (Luftvärnets stridsskola) i Uppsala. Om avtalet: Avtalsperiod ett år Förordningen(1994:524) om frivillig försvarsverksamhet och förordningen (1987:8) om frivillig tjänstgöring i Försvarsmakten ligger till grund Max 17 dygns utbildning/övning Max 20 dagars tjänstgöring vid högst fyra tillfällen Arvode för fullgjort avtal 1/10 pbb (prisbasbelopp) idag = kr Arvode för att teckna fortsatt avtal 1/10 pbb Fria resor och förplägnad Ersättning under beredskap och utbildning som vid kursverksamhet För att teckna avtalet krävs att du uppfyller nedanstående krav. Det går bra att kombinera med annat aktivt avtal. Internt inom Bilkåren benäms avtalet X-Högvakt (= extra avtal). Krav: FM FysS baskrav, löpning meter på 18 minuter, gäller för samtlig personal som tecknar avtalet. Samt något av följande: 1. Har giltigt skyddsvaktsförordnande samt gått högvakt inom fem år. Utb på och skyddvakstprov med AK5C. Godkänd i närkamp block A+D. eller 2. Antingen giltigt skyddsvaktsförordnande eller gått högvakt inom fem år samt utbildning på AK5. eller 3. Duglig soldat med utgånget skyddsvaktsförordnande och äldre högvaktserfarenhet. Duglig = x-7-7 motsv eller goda refenser/vitsord från Hv. Intresseanmälan Skickas till Bilkårens kansli senast den 15/ via e-post till Ange namn och personnr, samt en beskrivning av din kompetens mot kraven enligt ovan. Kontaktperson på kansliet är Lisa Axling, tfn Du som skickar in intresseanmälan kommer att få ytterligare information om uppdraget och ersättningar från kansliet. Margareta Alm, kalfaktor 2007 Malin Engberg (gick Högvakt 2007 för 7:e gången på 6 år) Anna Rosenqvist, Högvakt 2007 B i l k å r i s t e n n r

6 Mångfald inom Försvarsmakten En helg i början av oktober 2010 var jag på en helgkurs i Göteborg med Försvarets Personaltjänstförbund. Temat för helgen var Mångfald i internationell tjänst. Det här är en del i Försvarsmaktens Värdegrund. Hemvärnet och Försvarsmakten är Bilkårens största uppdragsgivare och därmed förväntas det av oss i Bilkåren att vi tar värdegrunden till oss i vår dagliga gärning. Kurschef Magnus Berglund En av helgens föreläsare var Krister Fahlstedt som är officer i Försvarsmakten. Han arbetar idag med personaltjänst vid den flygtaktiska staben och har tidigare tjänstgjort som Gender Field Adviser i Afghanistan. Han höll en föreläsning ur HBT-perspektiv. H står för homosexuell, B står för bisexuell och T för transpersoner. Att vara homosexuell, bisexuell eller heterosexuell handlar om sexuell läggning det vill säga att ha förmåga att älska och bli attraherad av samma kön eller olika kön. Transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och handlar inte om sexualitet. Ett exempel på detta är transvestit. Förståelse Varför är det så viktigt att ta upp och prata och medvetandegöra oss själva om detta? Jo det handlar om förståelse för varandras olikheter. Om rätten att få vara sig själv och få vara trygg med det. Sveriges Försvarsmakt är ganska tillåtande. I USA:s försvarsmakt är det inte tillåtet att vara homosexuell eller bisexuell. I USA avskedas militär personal som upptäcks vara homoeller bisexuella. Där råder principen: Don t ask Don t tell vilket innebär att man som militär kan vara homosexuell och anställd hela sitt liv i det amerikanska försvaret det vill säga så länge hemligheten inte uppdagas. Ingen får veta - inte ens de närmaste arbetskamraterna. Dessa människor tvingas leva ett dubbelliv. Närmast anhörig blir till exempel inte underrättad om en homosexuell soldat dödas i strid. Öppenhet och synlighet avdramatiserar och underlättar en tillåtande attityd. Det är mycket svårare att ha fördomar mot den människa man personligen känner. Försvarsmakten ska vara en respektabel arbetsplats där man ska få vara sig själv. Försvarsmakten har behov av att kunna rekrytera de bästa därför går det inte att exkludera delar av befolkningen. I Sverige har vi idag en sammanhållande diskrimineringslag (2008:567). Det finns i lagen sju diskrimeringsgrunder: kön Seroj Ghazarian könsöverskridande identitet eller uttryck etnicitet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Förbudet gäller direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och instruktioner om att diskriminera. Omfattar såväl arbetslivet såväl som andra samhällsområden som till exempel utbildning, hälso- och sjukvård 6 B i l k å r i s t e n n r

7 Krister Sahlstedt Jerker Schmidt och tillhandahållandet av varor och tjänster. När vi i vardagen pratar om mångfald så tänker många på alla nya svenskar vi har i Sverige. En föreläsare under mångfaldshelgen var Seroj Ghazarian som är chef på jämställdhetsoch mångfaldsenheten vid personalstrategiska enheten i Göteborgs stad. Han föreläste om mångfald, mänskliga möten och identiteter och varför Göteborgs kommun som arbetsgivare intresserar sig för mångfaldsfrågor. Tar vi inte dessa frågor på allvar så riskerar det svenska samhället att slitas i delar. Det handlar om vårt lands välfärd och det handlar om fördelningspolitik för att utjämna alltför stora skillnader i befolkningen. Diskriminering urholkar demokratin. Terrorism hämtar sin kraft ur stora sociala skillnader i samhället. Det handlar om vår överlevnad som nation och samhälle i stort. Speciell uppgift som präst En annan föreläsare var Jerker Schmidt som till vardags är domkyrkokaplan i Göteborgs domkyrka. Att ha titeln kaplan betyder att man har en speciell uppgift som präst. I Jerkers fall handlar det om att han är präst i domkyrkan. Men han har också tjänstgjort som militär präst i den svenska utlandsstyrkan i Kosovo och i Nordic Battle Group. På svenska kallas en militär präst pastor eller på engelska chaplain. Militär kaplan är detsamma som fältpräst. Försvarsmakten har ingen tro men det finns människor i Försvarsmakten med tro. En fältpräst välsignar människor men inte vapnen. Religion väcker de innersta känslorna. Många som är på utlandstjänst vill ibland ha stöd och någon att tala med. Det kan till exempel handla om oro för familjen därhemma. Idag innehåller den svenska utlandsstyrkan ett antal religioner. Där finns soldater som till exempel är kristna, muslimer och judar. Det innebär att fältprästen måste kunna säga några ord till alla oavsett religionstillhörighet. En del tror inte på något utan är ateister. Existentiella frågor kommer väldigt nära när man är på utlandstjänstgöring. Särskilt om läget är som i Afghanistan idag då soldaten inte vet med full säkerhet om denne kommer hem igen med livet i behåll. Mångfald är ett viktigt område i dagens svenska samhälle. Chefer måste kunna ta tillvara potentialen i arbetskraften. Vi behöver vara medvetna om våra fördomar. Hur pratet går på kafferasten säger en hel del om klimatet på arbetsplatsen. Vi behöver alla bidra till att arbeta förebyggande med mångfaldsfrågorna i samhället. Det här är svåra frågor! Olikhet kan vara grogrund för konflikter. I en heterogen miljö ställs det andra krav för att kunna lösa uppgifter. Det gäller att skapa en organisationskultur där det är lätt för var och en att få vara sig själv. Att tillåta medarbetarna att få vara delaktiga. Att inte tvinga nya medlemmar till ensidig anpassning utan att även gruppen välkomnar nya medlemmar. Och inte minst ställs det stora krav på chefer att kunna leda på ett trovärdigt sätt. Men inte minst att vi var och en har ett personligt ansvar för vårt eget uppträdande! Det här var en kort sammanfattning av det som vi diskuterade under Mångfaldshelgen i Göteborg. Katarina Horn (text och foto) Linköpingskåren Katarina Horn. Foto: Susanne Falk, photomagica.se B i l k å r i s t e n n r

8 Från Dagis till Brödbil En mycket tidig morgon i början av sommaren, just då solen går upp, blir jag hämtad av min dotter Kaisa. Hon kommer körandes i en lastbil, den hon arbetar med. Jag hade väl ställt många frågor om det nya arbetet eftersom Kaisa tyckte att det var en bra idé att ta med mamma på jobbet och visa hur det är att köra bröd i Stockholmsområdet. Du ska få se vad vackert det är när vi kommer till Essingeleden och man kan se solen gå upp över vattnet kvittrar Kaisa och jag minns hur svårt hon hade att komma upp på morgnarna tidigare. Trivs du bättre med det här jobbet? Frågar jag och tänker att hon kanske ångrat sig eftersom dagis öppnar först om flera timmar. Det är helt perfekt svarar hon Jag saknar ungarna men det här känns mer rätt, liksom. På vilket sätt då? undrar jag. Bättre betalt, utmanande, om jag jobbar bra får jag mer i provision. Jag funderar en stund över det hon sagt och frågar sedan Är det känslan av att kunna påverka som är viktig? Ja, helt klart. svarar Kaisa och tillägger sedan att det var svårare att påverka sin egen arbetssituation på dagis, det är skönt att jobba ensam. Fast ensam är hon ju inte om jobbet, hon har arbetskamrater på Polfärskt som företaget heter. Varje morgon kör Kaisa till lagret i Järfälla. Då vi anländer backar Kaisa in till en lastkaj. Det gäller att vara här lite tidigare än de flesta, annars får man vänta på kajplats informerar Kaisa. Lagerlokalen är stor och ljus. Här finns bröd och kakor av alla de slag. En man kommer och presenteras sig, det är säljchefen Ragnar Estréus. Han har gett sitt tillstånd till att jag ska få följa med Kaisa till arbetet. Han vet att jag ska skriva något i en tidning om den här dagen. Jag berättar om Bilkåren, tidningen och lite om mig själv i det sammanhanget. Han i sin tur informerar om rutinerna i lagerhallen, hur man håller reda på vad förarna plockar ut från lagret och hur många träpallar de tagit med sig. Jag slinker ut genom den hårt trafikerade porten igen. Kaisa lastar sin bil. Jag hjälper henne att lasta in lådor som ska stå i en viss ordning så att de är lätta att få fram på respektive avlämningsplats. Så, nu ska vi bara hämta det som är fryst säger Kaisa och vi går in i hallen, rundar några hyllor och Kaisa tar fram en gammal sliten jacka som jag får sätta på mig. Tro mig, du kommer att behöva den säger hon och drar på sig själv en annan ful jacka. Hon har rätt. I det rum vi kommer in i är det frysgrader. Kaisa och jag plockar åt oss en stor trave lådor under tiden som jag funderar på hur mycket det kan kosta i energi att hålla temperaturen nere i rummet. När allt är lastat kör Kaisa undan lastbilen så en annan förare kan få tillgång till kajplatsen. Vi går in i lagerlokalen igen, där finns en cafeteria. Vi tar en snabbfika, småpratar lite med andra som lastat färdigt och brer några mackor att ta med som matsäck. Polarbröd med ost. Sen åker iväg. Trafiken har inte riktigt kommit igång ännu, så Kaisa kan köra på lite. Det är jättejobbigt senare, när det börjar bli fullt överallt berättar hon Det gäller att lägga upp allt snyggt för det ökar försäljningen (och ger högre provision) Kaisa vid sin lastbil men mitt distrikt är rätt OK för jag hinner genom de mest trafikerade områdena tidigt på morgonen, innan det kommer igång riktigt Sen skäller hon på personbilen framför som inte hittat gaspedalen och tillägger Vad gjorde du av mackorna?. De har jag förståss glömt på fikabordet. Vi kör till Högdalen in i ett industriområde där Kaisa backar in i en trång passage, rundar ett snävt hörn och parkerar vid ett lastområde. Det här kan man tacka bilkåren för, att man klarar av, att backa såhär säger Kaisa, hoppar ur förarhytten och springer in med pallen. Serpentinövningarna, särskilt backning i serpentin fortsätter hon. Ja, bilkåren har bra utbildningar säger jag. För mig är det skönt att ha den utbildningen, för jag kunde köra lastbilen från början och det gjorde att jag kunde koncentrera mig på att lära mig allt det andra. konstaterar Kaisa. Vi fortsätter till Svedmyra, till en ICA-butik. Kaisa 8 B i l k å r i s t e n n r

9 Man får sköta om lastbilen själv, tanka och göra daglig tillsyn backar in till lastkajen och så tar hon med sig en liten manick och ringer på klockan för att bli insläppt. En ung man kommer och öppnar. Jag har med mig min mamma säger hon och vi går in i butiken. Vi letar oss fram till brödavdelningen. Kaisa diskuterar en kort stund med tjejen som har hand om brödet och sedan sätter hon igång med att inventera vad som finns kvar av det hon tidigare levererat. Hon knappar in informationen i handdatorn. Bak i bilen finns en terminal för handdatorn. När hon placerar den där kan hon skriva ut en lista på vad kunden ska ha. Plocklistan sätter hon upp med en magnet på en av lastförankringsstolparna och börjar ta fram det som ska in i butik. Då vi fått ihop det vi ska kör vi bröd och kakor på en vagn in i butiken igen. Där lägger vi upp det prydligt i den del av hyllan som är vikt åt varorna från Polarfärskt. Det är viktigt att varorna läggs upp på rätt sätt, det säljer mer informerar Kaisa mig. Kaisa stämmer av med brödtjejen inför nästa leverans, får en påskrift på sitt papper och vi åker till nästa ställe. Då Kaisa slutade gymnasiet ville hon inte fortsätta studera. Hon fick arbete på ZARA, en klädbutik i Stockholm. Även om hon arbetade där i ett par år trivdes hon inte riktigt med miljön, men stannade på ZARA tills hon fick arbete som timvikarie på ett dagis. Under dagen, där i brödbilen, börjar jag få en reviderad bild av min dotter. Jag hade i början av året jobbat några dagar på det dagis där hon arbetade. Kaisa hade ringt en morgon och frågat om jag kunde komma och vikariera eftersom det var många sjuka bland personalen. Att jobba ihop med Kaisa på en småbarnsavdelning kändes lite konstigt i början. Jag som jobbat med barn i skolan i över trettio år blev nybörjaren på en dagisavdelning med min dotter som någon slags handledare. Det var roligt, lärorikt och det skiftade min syn på Kaisa, hon blev vad jag fortfarande kallar för dagisfröken, en vuxen kvinna med arbetserfarenhet som fungerade väl i rollen. Kaisa och jag åkte vidare till Enskede till nästa butik. Samma rutiner följdes som i förra butiken. Inventera, knappa in och trycka ut en plocklista. Packa vagnen, lägga ut i hyllorna och en påskrift. Vi fortsatte till Tyresö där Kaisa hade tre butiker att leverera till och vidare till dagens sista butik i Älta. Vid några tillfällen under dagen tänkte jag på ICA-reklamen på TV. I butikerna fanns en hel del paralleller. De något underliga personerna fanns där, liksom de skumma samtalen och kommentarerna. Den som skriver reklamavsnitten måste ha upplevt vad som händer bakom kulisserna i en butik. Kaisa sprang runt och gjorde sitt jobb med mig som assistent och hann säga några ord och skämta med de butiksanställda. Jag imponerades av hennes förmåga att komma ihåg vad alla heter. Kaisa med sin handdator. Med den sköts leveranser, returer och nya order Det gäller att ha lastat rätt och ha ordning i bilen Under färden mellan butikerna pratade vi om bilkåren, hemvärnet och om insatskompaniet som Kaisa är placerad i. Kaisa gick med i bilkåren Jag skulle nog inte ha gått med om inte du varit med i bilkåren. Jag fick ju vara med lite då och då på kurser och annat. Det var kul. berättar Kaisa. Dessutom fick jag ju prova på att köra terrängbil på Botkyrka Motorklubb en gång. Kaisa säger att de flesta kurser hon deltagit i med bilkåren har varit riktigt roliga och att hon lärt sig mycket på dem. Strax efter normal lunchtid stannade vi till på Statoil och tankade lastbilen. Då först kände vi hur hungriga vi var och tog en varsin korv. Jag var alldeles ledbruten och trött. Jag är ingen morgonmänniska men jag är glad att jag tog mig tid att följa med Kaisa till arbetet. Tarja Nord, text och foto B i l k å r i s t e n n r

10 Bandvagnsinstruktörskurs Just hemkommen från en 6v bandvagnsinstruktörskurs i Boden där vi var 13 deltagare från hela landet, 8 yrkesofficerare. och 5 Bilkårister. Kursen innehöll teknik, körning väg och terräng, orientering, simning och körning med kärra. Teknik hade vi ganska många timmar med jätteduktiga och ambitiösa lärare som fick oss att göra massor med konster med både motor, elsystem, NBC-anl. och bandaggregat. Lotta i stridsutrustning Annika har badat i myren Jag är inte ett dugg orolig för att bli lämnad ensam i skogen med en BV som havererat. Då värmer man sig i sitt kroppsskydd och sin stridsväst som man alltid har på sig(natt som dag känns det som) + Hjälmen som gör att man inte kan vrida på huvudet(det finns ju aldrig storlekar som passar en pygmé ). Vi orienterade ganska mycket också, både i mörker och ljus med varierande resultat. Ibland kom man rätt och ibland fel (undertecknad kom mest fel) Orienteringen skedde både med kompass och med GPS. Det förväntas att man kan hantera dylika finesser när man kommer till kursen. Under tiden vi gick kursen hade vi också med en av den senare generationens BV BVS10 som Hägglunds provade i olika situationer. Vi hade då förmånen 1 dag att få sitta i bakvagnen på denna, 6 st. och åka med 2 av våra instruktörer som inte körde passagerarvänligt i ca 3 tim. för att avsluta resan med att kräkas av åksjuka. Det är sådant som är nyttigt att veta. Det borde alla körkortsaspiranter pröva på. Kör Du illa kräks passagerarna!!! Vi gjorde en marsch till Piteå på 2-3 tim. där vi hade halkkörning som alltid är nyttigt, tro mig det är lättare att låsa banden på en BV och åka åt skogen än det är med ett hjulfordon. Alltid en tröst. Sverige är fantastiskt. När man är så långt hemifrån(18 tim med tåg) åker man inte hem så ofta. Detta innebar då att man fick se mycket av Norrland på sin fritid, Storforsen, Jokkmokk, Arvidsjaur, Arjeplog m.m. Helt suveränt och annorlunda. Vi 13 blev ett mycket sammansvetsat gäng. Vinterdelen på 2 v. har vi kvar och då får vi se om jag har anledning att återkomma om några nya strapatser i snön. Jag vet att alla inte har möjlighet att närvara då men jag vill tacka samtliga elever för den gemenskap vi hade. Ni fattas mig. Hoppas vi syns vid något annat tillfälle. Text och foto: Lotta Anner, Smålandsstenars Bilkår BV S10 på lördagens test Djupvadning på myren BV S10 i vattnet 10 B i l k å r i s t e n n r

11 Ingela kör BV S10 Truppförsök i bakvagnen på BV S10 BV 309w SAXAT Sammanställt av Sören Lund $ Att så många inte följer lagen kan få tragiska konsekvenser. Under 2009 omkom totalt 44 fotgängare i trafiken. Mer info på Fyra av tio bilförare stannar inte alltid vid övergångsställe En undersökning från försäkringsbolaget If visar att fyra av tio bilförare inte alltid stannar för att släppa fram fotgängare vid övergångsställen. Den så kallade zebralagen kom till för att skydda fotgängarna, men om lagen inte följs lever fotgängarna farligt. Försäkringsbolaget If har frågat bilförare om de stannar vid övergångsställe för att släppa över fotgängare. 37 procent uppger att de inte alltid stannar. Trots att lagen varit i kraft i många år verkar inte alla bilister förstå att de är skyldiga att stanna vid övergångsställena. Undersökningen visar att fotgängare fortfarande svävar i fara, säger Iréne Isaksson Hellman, trafiksäkerhetsexpert vid If. Paris: elbilar för allmänheten Stadens borgmästare Bertrand Delanoë presenterade häromdagen det nya programmet kallat Autolib. De som prenumererar på tjänsten kommer att få tillgång till elbilar och över 700 stationer utspridda i staden, samt en mängd andra förmåner. Autolib kommer att testas i juni nästa år, och förhoppningsvis vara i full drift från och med september. Elbilsprogrammet kan ses som en logisk fortsättning på Vélib, stadens omfattande system för cykeldelning, som har varit en stor framgång trots problem med stölder och vandalism. Prenumeranterna kommer att betala 15 Euro (cirka 140 kronor) i månadsavgift för tjänsten, och ytterligare 5 Euro (47 kronor) för varje halvtimme som de använder en bil, skriver Treehugger. Mer info: B i l k å r i s t e n n r

12 BAKGRUND: Distriktet Muzaffargarh, i Punjab provinsens södra del, är ett av de områden som har drabbats hårdast av översvämningar i Pakistan. Genom Punjab flyter floden Indus och floden Chenab. Många personer tog sin tillflykt till uppsamlingsplatser i städerna för att söka hjälp efter översvämningarna. I ett bilateralt samarbete, mellan Sverige och Pakistan, har MSB bistått med ett team bestående av ett antal experter samt 3 vattenreningsverk. Teamet har i samråd med NDMA och lokala myndigheter byggt upp; en anläggning bestående av två verk i staden Kot Addu samt ett verk i staden Baseera. Lokala arbetare har utbildats till att driva och underhålla verken och förser fortsättningsvis ortsbefolkningen med rent dricksvatten. Vattenreningsverken har donerats till NDMA. (NDMA National Disaster Management Authority) Tarja kollar dagens vattenproduktion Vattenrening i Pakistan I slutet av augusti 2010 åkte jag till Pakistan för att lösa av den insatschef som varit med vid starten. Två veckor hade förflutit av insatstiden. Jag möttes av riktig förödelse. Människor hade fått sina hem bortspolade av översvämningen, alla tillhörigheter antingen bortspolade eller förstörda av vattnet. Vattnet var kontaminerat då avloppsvatten och färskvatten hade blandats och man började diskutera faran av kolerautbrott och annat som medföljer den här typen av katastrofer. Myndigheterna såg vikten av att komma igång snabbt med vattenreningen. Teamet hade tillsammans med lokala myndigheter hittat ett par platser där MSB:s vattenreningsverk skulle placeras. Ett var redan uppbyggt i Kot Addu ett annat skulle man börja bygga upp i Baseera, just då jag anlände. På det nya stället erbjöd sjukhuset intill en sjukhussal med några sängar som laboratorium/kontor, men det kunde vi inte acceptera eftersom det skulle innebära att det redan överfulla sjukhuset då skulle få färre sängar och ett rum mindre. Efter lite förhandlingar ordnades en mindre lokal på området. Det var viktigt att vattenreningsverken placerades så att man hade närhet till befolkningen, tillgång på råvatten, ett verkligt behov av vattenrening, civila samarbetspartners, tillgång till kvalificerad lokal personal för utbildning för vidare drift av reningsverket samt för distribution av producerat vatten. Det fanns hos lokalbefolkningen i början en skepticism mot att använda vattnet, som de upplevde hade en lätt klorlukt och smakade lite gummiaktigt. Jag och teamet föregick med gott exempel och drack av vattnet vilket gjorde att de började använda det mer. Säkerheten för teamet var viktig. Det är tidvis oroligt i Pakistan som leder statistiken av självmordsbombare. Vi var eskorterade av lokal polis hela tiden. Vi bad dem sköta detta med låg profil. Vi ville ha en balans mellan att ses som främlingar, få dem att se oss som hjälpare istället. Främlingar bevakas hårt och kan inte röra sig fritt. Vårt boende ordnades av borgmästaren, inom ett inhägnat fabriksområde hos ett kraftbolag som hade ett enkelt Guest House och bra bevakning. På grund av ökad hotbild fick vi vissa dagar inte lämna förläggningen. Under den helg då muslimerna bryter fastan under Ramadan, Eid al Fitr, fick teamet husarrest av säkerhetsskäl och stannade i förläggningen under tre hela dagar. Det fysiska arbetet tillsammans med värmen var mycket påfrestande. Vi mätte temperaturer upp till 49º C. De som utförde den störta delen av fysiskt arbete genom att bygga upp verken har haft symptom på vätskebrist som resulterat i bl.a. kramp. Under utbildningen märkte vi av kulturella skillnader. Problem uppstod i början med att motivera de lokala lärlingarna till fysiskt arbete. Det kan bero på den hierarki som finns i landet. Det normala förhållandet är att man har arbetare, de som befinner sig högre upp i hierarkin utför inte kroppsarbete. Vänligt men bestämt övertalade vi lärlingarna till även det fysiska arbete som krävdes. Teori och praktik varvades i utbildningen och många Vy över bosättning som spolats bort Människor har tagit sin tillflykt till vägarna 12 B i l k å r i s t e n n r

13 Anställningsintervju av tolk Jari Koivumaa och Tarja vid vattenverket i Baseera, Punjabdistriktet Tarja med vattentankarna i bakgrunden Här bor en hel familj Barn är positiva varelser Pakistanska flickor vid tappstället repetitioner genomfördes. På grund av att lärlingarna hade andra uppgifter samtidigt, men även av andra okända orsaker, var närvaron bristfällig. Vi Montering av tappkranar i Baseera, Punjabdistriktet Pakistanska flickor vid tappstället fick utbilda med stor flexibilitet och föra noggranna anteckningar över vem som deltagit i de olika momenten. Det var svårt att utbilda på engelska. Lärlingarna hade bristfälliga kunskaper, då få av dem hade tillräckliga kunskaper i engelska språket så vi engagerade tolkar de sista två veckorna. Utbildningen på vartdera stället pågick i ungefär fyra veckor. Därefter genomfördes kunskapskontroller. Varje lärling som klarade kunskapsprovet fick ett certifikat som tydligt angav vilka kunskaper han besitter samt vad som ingick i hela kursen. Inga kvinnor deltog i utbildningen. De få kvinnor som kontaktade teamet vände sig enbart till oss kvinnor. Det har varit ett intressant uppdrag och jag har lärt mig mycket om vattenrening och om utrustningen för detta. Att leda teamet har, enligt min uppfattning, fungerat bra. Ibland har det uppstått lite underliga situationer då männen i Pakistan naturligt vände sig till männen i teamet även om de tydligt framfört att det var jag som var Team Leader. För första gången under en insats för MSB, märkte jag av att det kan vara en utmaning att vara kvinna och chef över män. Men teamet har stått på sig och litat på mig. Det kan ju vara bra att visa att man kan ha en annan modell som fungerar i ett land som Pakistan. Tarja Nord Foto: Anna Hjärne, MSB B i l k å r i s t e n n r

14 Besök av räddaren i nöden I slutet av augusti månad möttes ett antal medlemmar i Sundsvalls Bilkår för en annorlunda kårafton. Vi fick besök av Sjöräddningssällskapet som anlände till Sundsvalls gästhamn i sin räddningsbåt av typen stridsbåt 90. Besöket inleddes med information om hur organisationen är uppbyggd och verkar utmed Sveriges kuster. I över 100 år har Sjöräddningssällskapet, en ideell förening, haft uppdraget att rädda människor i sjönöd. Idag har de 64 bemannade räddningsstationer längs vår långa kust, och i de stora sjöarna. Tack vare nästan frivilliga sjöräddare finns det alltid en besättning som ställer upp dygnet runt, året om. 15 minuter efter ett larm ska de vara på väg ut ur hamnen, och inom en timme ska de nå den nödställde. Sjöräddningssällskapet har en egen version av Vägverkets nollvision, det vill säga att alla i sjönöd som kal- Maj Gottarp, Elisabeth Holmbom och Kristina Aversjö har just klivit ombord på sjöräddningssällskapets räddningsbåt. lar på hjälp också ska kunna räddas. Tack vare en donation från specialoljeföretaget Nynas, utrustas dessutom 25 räddningsstationer med miljöräddningssläp och utbildas i hur man begränsar till exempel olja i olika miljöer och situationer. Detta gör det möjligt för Sjöräddningssällskapet att aktivt delta i miljöarbetet i både vattens- och söt- h a v s m i l j ö samt vara ett viktigt komplement till de andra miljövårdsresurser som finns i landet. Efter denna intressanta session fick vi följa med på en tur i Räddningsbåten som gör 34 knop. Det är otroligt hur snabbt och smidigt båten klarar att starta, stoppa och vända i vattnet! Vi blev förevisade utrustningen man har i båten och hur man arbetar när man är ute på räddningsuppdrag. Inget för den som har anlag för sjösjuka! Som de motorintresserade bilkårister vi är så fick vi även ta en titt på motorn. Både Bilkåren och Sjöräddningen bygger på frivilliga insatser och har en viktig roll i samhället. En mycket intressant och spännande kväll för Bilkårens medlemmar! Maj Gottarp, Sundsvalls Bilkår Foto: SSRS och Marie Larsson Fakta SSRS Sjöräddningssällskapet Sjöräddningssällskapet, SSRS, har en enda uppgift att rädda liv till sjöss. Förra året gjorde vi 1419 utryckningar. Och med ett enda mål noll döda till sjöss kan vi inte bara fokusera på sjöräddning. Vi vet att förebyggande information, forskning och utveckling dessutom är viktigt. Hela verksamheten bygger på gåvor, medlemskap och ideella insatser. Sjöräddningssällskapet utför 70% av all sjöräddning i Sverige. Utan bidrag från staten I över 100 år har Sjöräddningssällskapet, en ideell förening, haft uppdraget att rädda människor i sjönöd. Idag har vi 64 bemannade räddningsstationer längs vår långa kust, från Piteå i norr till Ystad i söder, och i de stora sjöarna. Tack vare nästan frivilliga sjöräddare finns det alltid en besättning som ställer upp dygnet runt, året om. 15 minuter efter ett larm ska de vara på väg ut ur hamnen, och inom en timme ska de nå den nödställde. Mer info på: 14 B i l k å r i s t e n n r

15 Glada, entusiastiska killar och tjejer rattar runt i terrängen Magdalena Öhlander poserar framför lastbilen. Ronny Pålsson studerar kartan inför körningen på de Halländska vägarna. Ebba Wisell Källström har intagit förarplatsen Lördagen den 17 april träffades vi från Bilkåren och FAK på motorområdet på Lv6 Halmstad. Vi inledde dagen med indelning av fordon, några lastbilar, TGB 13 och 20 och genomgång av vad som skulle hända under dagen, och naturligtvis intag av medhavd fika. Sen full fart ut till körgården och terrängbilsbanan. Avbrott för en lättlunch, baguette och kaffe. Därefter en runda med karta ut på de Halländska vägarna. Alla hittade tillbaka och fick sluta det hela med åtgärder efter körning och rengöra sina fordon. Som extra bonus efter allt detta avslutade vi med en måltid med gott grillat kött med tillbehör. Alla nöjda, belåtna och glada för en dag i god bilkårsanda som i gamla tider. Tack till våra FAK-killar som gjorde så att vi fick denna dag, och för gott och trevligt samarbete. Text och bild: Marita Andreasson Varbergs Bilkår Alf Karlberg rattar terrängbilen på ett eminent sätt. I terrängbilsbanan upp och... ner... B i l k å r i s t e n n r

16 Bilkårister flög SK 60 utan Tänk dig att få flyga själv och spaka med luftbromsar, landningsklaffar och samtidigt sätta ner planet mjukt och försiktigt för att sekunden senare bromsa lika mycket med både höger och vänster broms I början av oktober var det precis vad cirka 20 deltagare från Bilkåren och FAK Halland fick göra. Många hade inte varit på flyg-flottiljen i Halmstad, så bara det var spännande och en ny erfarenhet. Gruppen guidades runt av Lt Thorsten Håkansson, som delade med sig av sin enorma kunskap om allt som finns i ett flygplan och alla tillbehör. Allt från öppnade motorrum och delade motorer, piloternas fantastiska kläder, hur katapulten fungerar, alla vapen som finns m.m. Varför det är si eller så. Mycket intressanta saker som gjorde att flygplanskunskapen fördjupades. Efter guidningen fick vi en egen instruktör, sonen Henrik Håkansson, som tog väl hand om oss och inuti simulatorrummet stod nosen och cockpiten på ett riktigt SK 60 flygplan. Inuti planet fanns alla saker som finns i ett riktigt flygplan som t.ex. spakar, reglage, datorskärmar och andra svårnämnda mojänger. Att sedan efter en kort instruktion flyga detta plan i en fiktiv datavärld genom att titta ut genom fönstret och Marita Andreasson, Kerstin Andersson, Birgitta Persson och Annett Berg väntar på att inta spakarna i SK 60 planet. där se luft, träd, hus och senare även en landningsbana som var målet för flygningen. Flera av deltagare klarade galant av att landa och gjorde det med stil, men några få kraschade med besked efter ett par loopar och några rullningar i luften, kanske inte så konstigt att de blev lite yra i mössan efter att ha sett allt snurrat runt omkring. Kompisarna som i rummet bredvid kunde följa flygturen på en stor bildskärm, hade minst lika roligt som de som agerade piloter. Efter detta studiebesök kan vi i Halland konstatera att nya piloter är födda och andra ska hålla sig på marken och ha hjul under sig. Text och foto: Magdalena Öhlander och Marita Andreasson Här har Annett börjat sin flygtur med Anders Håkansson. Marita Andreasson stod näst i tur B i l k å r i s t e n n r

17 flygcertifikat (!) Vi kunde ju inte låta bli att ta chansen att sitta på planet. Lite roligt måste man ha också! Detta plan fick man klättra upp i och testa och prova och pilla på som man ville. därefter Birgitta Persson och nu är det Magdalena Öhlanders tur. B i l k å r i s t e n n r

18 ATT TÄNKA PÅ INFÖR VINTERN (utdrag ur Vintersoldat) Uppträdande i alla de vintermiljöer som du kan komma att hamna i har en gemensam nämnare, nämligen ansvaret för såväl dig själv som dina kamrater. Detta gäller alla, oavsett om du är enskild soldat eller chef. Du måste ha förståelse för vinterns specifika krav och kunna anpassa dig till olika situationer. Du måste lära dig att klä på dig rätt för att inte börja frysa. Du måste också lära dig att äta och dricka på rätt sätt. Huden blir blek(vit) när man blir kall När kylan träffar kroppen prioriterar den att värma upp de vitala kroppsdelarna först, kroppen skickar då ut mindre blod till armar och ben och därmed försämras funktionen i händer och fötter. Om hudtemperaturen på händerna sjunker mot 15 C blir fingrarna i det närmaste oanvändbara. Du kan t ex inte öppna en ryggsäck, stänga värmejackan eller ta på dig skidorna! Mycket av kroppsvärmen förloras via huvudet, eftersom det hela tiden hålls varmt av blodgenomströmningen och du har många ytliga blodkärl för kroppen använder hjässan till att reglera värmen i kroppen via ex: svettning. Hjärnan behöver kontinuerligt syre för att fungera och därför kan inte kroppen stänga av blodtillförseln till huvudet för att spara värme i kroppskärnan. Av den kropps värme du förlorar vid -10 C försvinner hälften via huvudet om du inte har mössa påtagen. Vid -20 C kan du förlora upp till 75 %. Om kroppsvärmen ökar, på grund av hårt fysiskt arbete eller att du har för mycket kläder på dig, strömmar blodet till huden för avkylning. Detta är inte alltid tillräckligt för att behålla kroppens värmebalans du börjar svettas. Kroppen försöker sedan dunsta bort svetten på huden. Detta kräver värme, vilket gör att kroppstemperaturen sänks ytterligare. 18 B i l k å r i s t e n n r Från huden avdunstar hela tiden, även vid kyla, 0,5 1 liter vatten per dygn. Avdunstningen genom svettning, kan vid hårt arbete vara upp till 4 liter per timme. Vid risk för svettning måste du ta av dig vissa kläder och dessutom se till att du kan ventilera bort överskottsvärmen. Vid risk för svettning måste du lätta på klädseln. Svettas man, dör man. Grönländsk ordspråk Ventilera genom att... knäppa upp i halsen eller ta av ett skikt av plaggen. öppna gylfen. ta av vantar eller handskar eller ta på tunnare handskar. ta av mössa eller hjälm en kort stund. Om du blivit svettig byt kläder/skor så fort du kan för tjänsten. Huttring innebär ofrivilliga sammandragningar i musklerna för att öka kroppsvärmen. Den börjar långsamt och kulminerar i våldsamma skakningar i hela kroppen. Huttring är kroppens eget skydd mot avkylning och en tydlig signal till dig att du måste göra något förstärka klädseln, börja med fysisk aktivitet, uppsöka värme i hus eller tält samt äta och dricka något varmt. Många kylskador uppstår i samband med fukt (våta kläder), även vid plusgrader. Fuktig luft känns alltid kyligare än torr, även om temperaturen är densamma. Det beror på att kroppen avger mer värme, genom ledning, till vattenmolekylerna än till luftmolekylerna. Normalt är ditt dygnsbehov av vätska ca 3 liter. Behovet ökar vintertid, eftersom det försvinner större mängder vätska med din utandningsluft. Du förlorar även vätska genom att kroppen måste värma upp och fukta den torra och kalla inandningsluften. Drick därför 4 5 liter per dygn. Vätskan du dricker bör förses med kolhydrater, t ex druvsockerpulver, som gör att kroppen bättre kan tillgodogöra sig vätskan. Sträva alltid efter att dricka varm vätska (minst 20 C). TÄNK PÅ ATT KAFFE ÄR VÄTSKE UTDRIVANDE För att undvika att vätskan i din dricksflaska eller termos fryser ska du vara noga med hur du förvara dem. I sträng kyla kan det bli nödvändigt att bära fältflaskan innanför fältjackan, nära kroppen, t ex med en rem runt halsen. Säkerställ att du är torr, varm och mätt (ät upp tilldelad mat) Drick minst 4 5 liter vätska per dygn (drick små mängder & ofta, drick varm dryck) Kissa så ofta du kan i extrem kyla för att slippa låta kroppen hålla värmen på kisset, det är bättre att värma dina kalla händer eller fötter. VARNING! Mörk urin är ett tecken på vätskebrist! Klar och genomskinlig urin är ett tecken på att vätskebalansen är bra! På vintern är en riktigt sammansatt kost, med ett näringsinnehåll som ger mycket energi, viktig för din uthållighet. När du är trött är det lätt att frestas till att strunta i matlagningen eller att äta. Eftersträva att ha t ex kex, choklad, russin i fickorna för att få tillgång till extra energi. Var alltid noga med att värma upp maten, eftersom frusen mat kan ge diarré och kramper. Dessutom går det åt mycket kroppsenergi när man äter kall mat och du riskerar då att bli nedkyld. Förutsättningarna för överlevnad vintertid är givetvis att vi har bra klädsel och utrustning. Grundprincipen för hur din beklädnad är uppbyggd och hur du ska tilllämpa denna är av stor betydelse. Det handlar såväl om att skydda sig mot kyla och väta som att kunna hantera överskottsvärme, i synnerhet när du riskerar att svettas. Felaktiga beteenden uppstår ofta på grund av oerfarenhet och rädsla att göra fel. Stress är ofta orsaken till att många små och viktiga rutinåtgärder inte utförs, t ex toalettbesök, att dricka och att reglera klädseln.

19 Om du utsätts för kyla och vind är det risk att utsatta ställen som kinder, näsa och fingrar får vita fläckar. Sådana är tecken på en ytlig kylskada. Om kylan får verka en längre tid kan skadan, om den inte åtgärdas, tränga ner i underliggande vävnader och man får en djup kylskada. Symptom En stickande smärta övergår i känslolöshet. Det är inte säkert att man känner smärtan, t ex vid hård blåst eller i en stressad situation. Huden blir kall och vit (vit fläck), men är inte hård och kan fortfarande förskjutas mot underliggande vävnad. Behandling Kom i skydd för vinden. Förstärk klädseln. Drick söt, varm dryck. Var i rörelse. Värm med egen eller kamrats kroppsvärme, hud mot hud. OBS! Gnugga inte. Ansikte: Med varm hand. Hand: I armhålan innanför kläderna. Fot: I kamrats armhåla innanför kläderna. Fortsätt behandlingen tills känsel, färg och rörelseförmåga återkommer. Skydda skadan mot återförfrysning. Glasögon, smycken och klockarmband av metall skall vara avtagna dessa kan orsaka ytliga kylskador. Om kroppen successivt förlorar mer värme än den kan alstra kan man drabbas av allmän nedkylning. Det kan inträffa när du blir våt, utsatt för hårt väder med stark vind eller om du är skadad och tvingas sitta eller ligga stilla en längre tid. Det är således väta, vind och oförmåga att med rörelser skapa värme som leder till stora värmeförluster och allmän nedkylning. Du kan drabbas även vid plusgrader. Vid allmän nedkylning i sträng kyla är det stor risk att även Planera för regelbundna raster, vätske- intag och utspisning. Kontrollera temperatur, vind och väderleksutsikter. Säkerställ att soldaterna har rena strumpor, torra skor och inläggssulor. Anpassa klädseln till temperaturen, och framför allt till verksamheten. (ge order om att byta kläder vid behov). Utspisa regelbundet och se till att drycken är varm. Har soldaterna ätit, druckit och vilat tillräckligt? Kontrollera att utrustningen är hel, funktionsduglig och rätt tillpassad. Kontrollera allmäntillståndet regelbundet(kontrollera varandras ansikten, fötter och händer). Du kan undvika kylskador om du är noga med klädsel, dryck, föda och kontroller. En grundregel är att alltid vara TORR, VARM OCH MÄTT Fältuniformssystemet är uppbyggt efter flerskiktsprincipen. De olika skikten är ett innerskikt som transporterar bort fukt från huden, ett mellanskikt som isolerar luft och binder den fukt som kommer inifrån kroppen, samt ett ytterskikt som främst skyddar mot vind och väta. Dessutom har du förstärkningskläder för ökat skydd. Väl utprovade och rymliga kläder ger bra plats för luften mellan plaggen. Detta gäller även dina skor och handskar. Eftersom luft leder värme dåligt stannar värmen kvar i dessa skikt på ett bra sätt. Väljer du för trånga kläder, handskar och skor så begränsas utrymmet kraftigt för den isolerande luften. Välj dock inte för stora kläder, eftersom du då kan få svårt att värma upp luftlagren. Dina kläder är delar i ett flexibelt system som ska ge dig många möjligheter till ventilering av överskottsvärme och isolering mot kyla. Du kommer med säkerhet att hamna i situationer då temperaturen ofta växlar mellan kallt och varmt, t ex genom att hoppa in och ut ur fordon, vid snabba förflyttningar som övergår till väntan i skyddsställning, in i och ut ur tält eller byggnader. Du riskerar då att bli fuktig eller rentav våt, såväl inifrån som utifrån. Då minskar dina kläders förmåga att skydda dig mot avkylning. Det är därför viktigt att du håller dig fri från snö, särskilt när du går in i varma utrymmen. Slarvar du så smälter snön och du blir fuktig. När du väl kommer ut igen isas kläderna och du kyls snabbt av, med väsentligt försämrat stridsvärde som följd. Eftersom du inte kan gardera dig mot alla situationer, utan sannolikt kommer att bli både fuktig och våt flera gånger, är det viktigt att du behärskar olika metoder för att torka kläder. Anpassa klädseln till temperaturen, och framför allt till verksamheten. Om du kan förutse att du kommer att bli fuktig eller våt, använd så lite kläder som möjligt. Spara förstärkningsplaggen till raster, stridspauser, etc. Borsta bort snön från dina kläder, framför allt skorna, innan du går in i varma utrymmen. Sänk värmen i fordonet speciellt vid fötterna. För vinterbruk har du i huvudsak två par skor att välja på. Gummistövlarna med innerfoder lämpar sig bäst vid temperaturer ned till ca -10 C och om du riskerar att bli våt av snö, stöp eller vattenpölar. Vinterkängorna i läder lämpar sig bäst för kallare och torrare klimat. Det är viktigt att skorna är så rymliga att du kan röra på tårna. Mät din fot med påtagen ytter- och innerstrumpa, för att få bästa passform på gummistövlar och vinterkängor. Inläggssulorna har en mycket viktig värmeisolerande funktion. Sulorna måste därför torkas regelbundet (i vissa fall flera gånger om dagen) och bytas ut när de blir för gamla. (byt sommar/vinter sulor minst 4 gånger/år) Litteratur hänvisning Vintersoldat SoldR P Totos fond Plusgiro: Bilkårernas stipendiefond Ragnvi Torslow-Lundgrens minnesfond Fonden tillförs medel genom gåvor, donationer samt räntor och aktieutdelningar. Stipendium och bidrag kan tilldelas medlem i bilkår. Torget Kontakta kansliet om du vill annonsera på torget så mejlar vi ett underlag. B i l k å r i s t e n n r

20 Det löser sig FMCK:s och Bilkårens ungdomsledarutbildning i Göteborg september 2010 Under fem intensiva dagar var en liten skara blivande ungdomsledare samlade på Göteborgs garnison för att få en bra grund för framtida ungdomsledaruppgifter. Det var en synnerligen blandad grupp av båda könen: från pensionär till gymnasieungdom, från Luleå i norr till Malmö i söder och flera olika yrkesgrupper: lastbilschaufför, elektriker, lärare, vård- och omsorgspersonal med mera. En sådan mix tillsammans med en mycket inspirerande och kompetent kursledning kan bara ge ett resultat: en fantastiskt givande och lärorik kurs! Vad fick vi lära oss? Kommer vi att få ett schema för dessa dagar? Det löser sig! När ska vi använda träningskläderna? Det löser sig! Att vänta och se har vi fått ordentlig träning i. Man måste inte veta allt i detalj hela tiden, vilket är användbart i vardagslivet som helhet. Vi fick också lära oss en hel del trafikvett, sjukvård, konflikthantering, planering, ekonomi, föreningskunskap, och mycket annat. En hel del var repetition för flera av oss, men det fanns sådant som var helt nytt också. Som med all annan kunskap behövs repetition för att minnas, och det har kursledarna sett till att vi kan få genom att alla genomgångar bränts ner på cd-skivor (tack för det!). Projektarbete hann vi också med. Vilka oanade resurser det fanns bland oss! De förutsättningar vi fick för att presentera ett förslag till en ungdomskurs var ganska knapphändiga. Ändå kunde båda grupperna visa upp två jättespännande läger för ungdomar, som jag hoppas få se bli verklighet så småningom. I den grupp jag var med i hade vi en ung man som hade många idéer som var konkreta och fullt genomförbara. Vi hade även ålderns vishet (pensionären) och erfarenhet av att jobba med ungdomar av olika slag. Gruppdynamik och konflikthantering är något vi alltid får vara med om, det må vara i familjen, på jobbet, i skolan, ja överallt stöter vi på detta. Så även på denna kurs, även om tiden var för kort för att vi skulle hinna gå igenom alla faser i gruppdynamiken i verkligheten. Inför våra kommande uppdrag med ungdomsgrupper behöver vi ha åtminstone den teoretiska kunskapen hur grupper fungerar och även hur konflikter hanteras. Det fick vi rejält av här, mycket matnyttigt för oss. Maten ja. För den som inte är så begiven på matlagning var det helt underbart att bli serverad mat alla dagarna och allt smakade bra. Andra som tycker om och ägnar sig åt matlagning var inte lika entusiastiska över det som serverades. Det är som med allt annat allt passar inte alla. Vi fick också en jättefin rundtur på garnisonen. Vilken enorm utsikt högst Övre raden fr. v. Per Nilsson (FMCK), Adam Nilsson (FMCK), Bob Niemöller (FMCK), Tony Källgren (Bilkåren), KursC Christian Söderberg (FMCK), Barbra Eriksson (Bilkåren). Nedre raden fr. v. Emma Karlsson (Bilkåren), Lars-Erik Andersson (FMCK), Majlis Seppänen (Bilkåren) 20 B i l k å r i s t e n n r

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning

KLÄDER OCH KYLA. Blodcirkulation. Svettning KLÄDER OCH KYLA Vi bor i en del av Sverige där vi har vinter ca 4-5 månader på ett år och där även höstar och vårar kan vara ganska kyliga ibland. Trots det har alla årstider upplevelser att bjuda i skogen,

Läs mer

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet.

Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. Vi räddar liv till sjöss. Om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. S jöräddningssällskapet är en ideell förening som är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Vår uppgift är att

Läs mer

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar.

FYRAHUNDRA TUSEN. De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. FYRAHUNDRA TUSEN De frivilliga försvarsorganisationerna, en viktig del av Sveriges försvar. VILL DU GÖRA EN FRIVILLIG INSATS FÖR FRIHETEN? Fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är några

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot

När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att. under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Spring genom vintern - en inaktiv vinter blir jobbig att ta igen När mörker, kyla och halka kommer är det många som har svårt att under vintern har många fördelar. Både för formen, humöret och mot Det

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Förberedd för kylan - del 1. Historiska exempel. Cold Skills AB Förberedd för kylan - del 1. Cold Skills AB

Förberedd för kylan - del 1. Historiska exempel. Cold Skills AB Förberedd för kylan - del 1. Cold Skills AB 1 I del 1 av 2 i guiden "Förberedd för kylan" kan ni läsa om historiska händelser där kylan har varit en avgörande faktor för överlevnad, både fysiskt och mentalt. I guiden kommer de vanligaste orsakerna

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

INBJUDAN TILL RIKSSTÄMMA 2011

INBJUDAN TILL RIKSSTÄMMA 2011 2011-02-21 Till FMCK Riksstyrelse, hedersledamöter i FMCK RF, samtliga kårer, valberedning samt revisorer INBJUDAN TILL RIKSSTÄMMA 2011 FMCK Värmland har tillsammans med FMCK Riksförbund äran att inbjuda

Läs mer

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån.

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån. Packa inför hajk Jacob-style! Jag kommer skriva det i prioritetsordning med det viktigaste först och gå igenom vissa saker som ofta går lite snett och som många undrat över lite mer i detalj! Ryggsäck:

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Projektet En hemlighet känd av många

Projektet En hemlighet känd av många Projektet En hemlighet känd av många Fredag 12/2 Helgen inleddes med presentation av daltagare efter middag på hotell Scandic Star i Sollentuna av kursledare Helena Svensson och Veronica Svensk. Deltagarna

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Deltagare: Stockholmare: Göteborgare Gunnar Landborg Jan Lemos Håkan Karlsson Jukka Hämäläinen Klas Eliasson Bo Hörnquist Birger Vilhjalmsson Magnus Juthage Ingemar

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Inbjudan till ungdomsutbildning 4-6 Oktober -13

Inbjudan till ungdomsutbildning 4-6 Oktober -13 Flygvapenfrivilliga 2013-09-08 Sida 1 av 6 Inbjudan till ungdomsutbildning 4-6 Oktober -13 Hej ungdom! Härmed inbjuds du som är elev och medlem i FVRM eller FBU Stockholm att delta i ungdomsutbildning

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka

Vad Hände 2004? 2005. 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Vad Hände 2004? 2005 12 december Luciatåg i Ursvikens kyrka Dom som var i den proppfulla kyrkan denna dag fick se ett underbart luciatåg med massor av barn. Det blev mycket sång och dans under ledning

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Risker med kallt vatten vätskebalans

Risker med kallt vatten vätskebalans Risker med kallt vatten vätskebalans SSSKs Iskunskapskurs Version jan 2011 www.paddlingsnyaadress.com har ett par artiklar som jag skrivit om kallt vatten värmebalans och vätskebalans Värmereglering Produktion

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Svenska Kontingenten till Världsscoutjamboreen i Japan 2015

Svenska Kontingenten till Världsscoutjamboreen i Japan 2015 Hej! Nu är det bara ungefär en månad kvar till avresa till Japan och det har blivit dags för det sista deltagarbrevet innan vi reser. Med det här brevet medföljer en packlista som vi anser är bättre än

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

fukt utan att kännas våt och värmer även i fuktigt tillstånd.

fukt utan att kännas våt och värmer även i fuktigt tillstånd. 22 BARN 23 Ruskovillas barnplagg tillverkas i, silke och ekologisk bom. Den mjuka merinoen lämpar sig för kallare årstider som underställ och mellanplagg. Ullen andas och sköter om kroppens värmereglering,

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez

På fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren

Läs mer

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst

FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst FUB bladet, maj 2015 Information till Uppsala FUB:s medlemmar FUB försöker bevaka och påverka allt från liftar till färdtjänst Inflytande Under första delen av året har vi använt mycket tid till att försöka

Läs mer

2007-08-27 Skogen i skolan -ett centrum för samarbete

2007-08-27 Skogen i skolan -ett centrum för samarbete 2007-08-27 Skogen i skolan -ett centrum för samarbete Tema Resa i Kina med Kultur, teknik och shopping 28 oktober - 4 november 2007 Inbjudan Tema Resa Kina Kultur, teknik och shopping Alla pratar om Kina

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

6 Lathund rikstäckande arrangemang

6 Lathund rikstäckande arrangemang LATHUND RIKSTÄCKANDE AR R A N G E M A N G SPÄNNANDE PROJEKT Att arrangera ett Rikstäckande Arrangemang är ett roligt men ganska stort och krävande arbete. Det behövs planering och mycket förberedelser

Läs mer

Borlänge Skolors Musikkår

Borlänge Skolors Musikkår Borlänge Skolors Musikkår 27 juni 8 juli 2013 Nu är det snart dags att stiga på bussarna och åka till Lido di Jesolo! Vi ledare ser fram emot ett par härliga veckor tillsammans med er och hoppas att allt

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Reseberättelse Vietnam (Hanoi) HT 2013

Reseberättelse Vietnam (Hanoi) HT 2013 Reseberättelse Vietnam (Hanoi) HT 2013 Sjuksköterskeprogrammet Old Quarter, Hanoi Emmy Lundbäck Sanna Henricsson Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2/11 Vi har alltid velat göra någon typ av utbyte under vår

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba

sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba sommarjobb i botkyrka Guide för dig som ska sommarjobba Min arbetsplats Här fyller du i information om din arbetsplats. Arbetsplats:... Adress:... Handledare:... Telefonnummer:... Annan kontaktperson:...

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013

MAJ 2013. Mallorca. den 22 maj 2013. Mallis nästa. den 17 maj 2013 MAJ 2013 Mallorca den 22 maj 2013 Så har vi anlänt till Mallorca och den lilla byn Soller här på ön, sist jag var här var för 2 år sedan med laget. Denna gång är det bara jag A-K och Bettan men vi har

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Fredag 25 mars 2011 NORRBOTTEN Oro för kärnkraft Jordskalven i Japan har skadat kärnkraftverket i Fukushima. Risken är stor att strålning kommer att läcka ut från kärnkraftverket.

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer