God Jul & Gott Nytt År

Transkript

1 Bilkåristen t i d n i n g f ö r B i l k å r e n Centralstyrelsen önskar alla bilkårister och läsare Centralstyrelsen önskar alla bilkårister och läsare Centralstyrelsen önskar alla bilkårister och läsare God Jul & Gott Nytt År Anmäl dig till Högvakten Tarja Nord i Pakistan Utbildning 2011 Mångfald inom Försvarsmakten nr 4 dec 2010 en frivillig försvarsorganisation

2 T i d n i n g f ö r B i l k å r e n Ledaren Reidun Eklöw Riksbilkårchef MYCKET PÅ GÅNG Nu går året mot sitt slut, sammanfattar man 2010 så har det varit ännu ett händelserikt år. SOM VANLIGT Det började redan i januari Rikshemvärnschefen föreslår ett avtal till alla inom Hemvärnet. Frivilligorganisationer inom Hemvärnet har delad mening i denna fråga. Av den anledningen har en arbetsgrupp bildats för att utreda och komma med ett förslag. Detta förslag skall förhoppningsvis tillgodose både Hemvärnets och Frivilligorganisationernas personal. Ännu har inget resultat av gruppens arbete presenterats. Detta innebär att ingen förändring skett vi har ett Frivilligavtal och ett Hemvärnsavtal. Avtalsfrågan har också medfört något positivt, vi avtalstecknande organisationer till Hemvärnet har fått en bättre och tätare kontakt med varandra än tidigare. I februari började arbetet med att ta fram ett nytt sätt att beräkna organisationsbidraget till Frivilligorganisationerna. Även här bildade vi en arbetsgrupp. I arbetsgruppen ingår tre representanter ur FOS (Frivilliga Organisationernas Samarbetskommitte) som är följande: FRO (Frivilliga Radioorganisationen) Civil (Civilförsvarsförbundet) och Bilkåren samt representanter från Försvarsmakten och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Arbetsgruppen har överlämnat ett förslag som är kopplat till organisationernas uppdrag mot myndigheterna. Förslaget är, enligt vår uppfattning, rättvist och långsiktigt. Arbetsgruppens förslag togs dock inte enhälligt, Civilförsvarsförbundets representant har lämnat in en reservation mot arbetsgruppens förslag. Något svar har ännu inte erhållits utan vi kommer antagligen att få invänta Regleringsbrevet som kommer i slutet av december. Den här osäkerheten som är varje år, när det gäller organisationsbidraget för nästkommande år är inte bra för organisationerna. Vi har alla ett arbetsgivaransvar vilket innebär att både organisationen och anställda får leva med en oro inför vart årsskifte. Om arbetsgruppens förslag går igenom så skulle vi istället känna trygghet och vi skulle redan nu veta vad vi har i organisationsbidrag nästa år. I juni var det dags för kronprinsessans bröllop. Det var en stor händelse för Bilkåren och hela Sverige! Vi var 120 bilkårister som skötte persontransporter och var med och bildade häck längs kortegevägen. Jag lovar att ingen av oss någonsin kommer att glömma lördagen den 19 juni Jag hade hoppats på att i detta nummer av Bilkåristen kunna presentera alla befattningar. Tyvärr kan det inte bli förrän i nästa nummer. Av den anledningen rekryterar ni som vanligt mot det behov som utbildningsgrupperna har lämnat till er. I september genomförde vi vår riksstämma. Denna gång i Linköping. En mycket välarrangerad stämma med många delegater och besökande. Stämman var lugn och inga stora beslut fattades. Däremot delgavs alla närvarande mycket information, om vad som hänt de senaste två åren och vad som väntar dom kommande två åren. Slutligen så har vi genomfört två funktionärsutbildningar, där 200 bilkårister deltagit. Det känns mycket bra inför framtiden. Från och med nästa år kommer vi att kalla alla nya funktionärer till en årlig konferens. Nästa år planeras den vara den 7-8 maj i Södertälje. Bilkåren vill tacka alla myndigheter och övriga frivilligorganisationer för ett gott samarbete. Mörkret faller nu allt tidigare utanför fönstret och det innebär att vi snart får börja med julpyssel och pynt och så skall tomtarna fram! Foto: Sören Lund När hösten kom, då kom också P-TOEM:et (Preliminära målsättningar för hemvärnsförband). I underlaget saknades personaltabeller så vi har arbetat tillsammans med PROD Friv under hösten med en genomgång av alla befattningar. I dagarna ska alla personaltabeller till dom olika befattningarna fastställas. En sak är säkert det krävs många förare. Vår rekrytering får därför inte på något sätt stanna upp! Jag önskar alla bilkårister och läsare GOD JUL & GOTT NYTT ÅR Bilkårshälsningar Reidun Eklöw, Riksbilkårchef 2 B i l k å r i s t e n n r

3 Bilkåristen T i d n i n g f ö r B i l k å r e n Tidning för Sveriges Bilkårers Riksförbund Postadress: Box Stockholm Besöksadress: Östhammarsgatan 70 Tel Tel.tid samt Fax: Plusgiro: (även Totos fond) Hemsida: E-post: info@bilkaren.se E-post: (red) bilkaristen@bilkaren.se Ansvarig utgivare: Reidun Eklöw E-post: reidun.eklow@bilkaren.se Redaktör: Sören Lund E-post: soren@inspelningsteamett.se Prenumerationspris: Medlemmar helår 50:-, icke medlemmar helår 100:- Grafisk form: Åsa Nordlund, Ågrenshuset Produktion, Bjästa, tel: E-post: asa.nordlund@agrenshuset.se Tryck & distribution: Ågrenshuset Produktion, Bjästa På Bilkårens kansli arbetar: Reidun Eklöw Riksbilkårchef / Kanslichef Tel Mobil Gunilla Elmberg Förbundssekreterare Tel Lisbeth Carlsson Utbildning Tel Merit Palmgren Ekonomiansvarig Tel Magnus Douhan Ekonomi ass. Tel Lisa Axling Administratör/ Webbansvarig Tel Till dig som vill annonsera i Bilkåristen! Bokning: Agneta Nydahl, Ågrenshuset Produktion, E-post: agneta.nydahl@agrenshuset.se Priser: helsida 9.900:-, halvsida 5.400:-, kvartssida 2.950:-, sponsorannons :- Annonsprislista kan laddas ned som pdffil från hemsidan Bilkåristen är ej momspliktig Välkommen med din annons! Omslagsbild: Bilkårens tomte Foto: Sören Lund Gunilla Elmberg Tack alla ni som skriver och fotograferar och på det sättet gör tidningen aktuell, levande och intressant. Intressanta artiklar lockar in nya medlemmar i vår organisation och redan medlemmar lockas att gå nya utbildningar och kurser. När du fotograferar och skickar in bilder till tidningen vill vi ge dig några råd: Oftast sparas bilderna i format.jpg, det är vanligast och det är ett bra format att skicka till oss. Om din kamera kan ställas in för olika format så ställ in.jpg innan du tar bilder. Vi kan hantera de flesta formaten men JPEG är enklast för dig att mejla. Ställ in kameran på högsta bildkvalitet. Ju bättre kvalitet originalbilden har desto bättre blir bilden i den tryckta tidningen. I moderna kameror blir bilden ganska stor, den kan vara upp till 4 6 MB och det är mycket bra för oss som skall hantera bilden vidare in i tryckprocessen. I n n e h å l l Funktionärskonferens i Södertälje den 6-7 november 4 Nytt avtal för Högvaktstjänstgöring 5 Mångfald inom Försvarsmakten 6-7 Från Dagis till Brödbil 8-9 Bandvagnsinstruktörskurs Saxat 11, 14 Vattenrening i Pakistan Besök av räddaren i nöden 14 Glada, entusiastiska killar och tjejer rattar runt i terrängen 15 Bilkårister flög SK 60 utan flygcertifikat (!) ATT TÄNKA PÅ INFÖR VINTERN Foto Sören Lund Den sista december i år slutar Gunilla på Kansliet. Hon går i pension efter mer än 10 år på Bilkårens kansli. Gunillas arbetsområde har varit stort och omfattande. Hon har bl a ansvarat för våra föreningar, konferenser och riksstämmor. Hantering av utmärkelser (medaljer, förtjänsttecken och stipendier). Och framför allt ständigt adjungerad som sekreterare till centralstyrelsen. Gunilla har betytt mycket för Bilkåren och varit en fantastisk arbetskamrat och bilkårsvän. Vi kommer att sakna dig men önskar dig lycka till och säkert stöter vi på varandra i olika sammanhang i framtiden. Några tips till dig som skickar in material till Bilkåristen en bild säger mer än tusen ord Exempel på originalbildstorlek i den här tidningen: Gunilla Elmberg, jpg 2,7 MB Pakistan, Tarja Nord, jpg 1,5 MB Bilkårister flög, jpg 0,4 MB BV-instr kurs, jpg 4,5 MB När du sedan mejlar bilden till oss så se till att ditt mejlprogram inte skalar ner eller minskar ner bilden utan skicka den i originalstorlek. Om du skickar flera bilder kan det bli rätt stora mejl men dela då upp i flera mejl så blir det inga problem Glöm inte att skriva vem som är fotograf och en kort bildtext. Du behöver inte lägga ner tid på att klippa och klistra utan skicka texten som ett vanligt worddokument eller direkt i ett mejl och bilderna separat. Har du några frågor eller funderingar så kontakta gärna mig. Utgivningsplan 2011 Nummer 1 Manusstopp Hos medlem Nummer 2 Manusstopp Hos medlem Nummer 3 Manusstopp Hos medlem Nummer 4 Manusstopp Hos medlem 11 februari 11 mars 17 maj 17 juni Sören Lund Totos fond 19 Det löser sig Utbildningsinformation Nya medlemmar augusti 27 september 16 november 16 december B i l k å r i s t e n n r

4 Funktionärskonferens i Södertälje den 6-7 november Den återkommande funktionärsutbildningen hölls på hotell Skogshöjd i Södertälje med cirka 50 bilkårister. Att Södertäljeborna märkte att deras stad blev besökt av Bilkårister under helgen var det nog ingen som tog miste på. Många av deltagarna kom i bilkårs tröjor som verkligen visade vilka vi är. Jon Lundgren, Umeå Bilkår Andreas Nordin, och Kim Isaksson, Umeå Bilkår framför en av de två Informations roll-up sen som finns att köpa på Intranätet Linnéa von Schmidt-Laussitz, kårchef i Piteå med fikande bilkårister under en av pauserna Konferensen inleddes med lunch på lördagen och efter det samlades alla och Reidun Eklöw, riksbilkårchef, hälsade alla varmt välkomna. Reidun inledde med att berätta om nyheter och vad som är på gång. Bilkårister är idag efterfrågade och det finns ett stort behov av förare, eftersom det hela tiden kommer in nya förfrågningar och nya uppdrag. Reidun gjorde också en historisk tillbakablick till åren 1939 då den första fordonsutbildningen hölls och till 1942 då Riksförbundet bildades. Hon drog också parallellen till England och första världskriget då det var finare damer, många gifta med officerare som körde bilarna. På 50 talet togs emblemet och mottot fram. Härliga bilder fån gengasbilarnas kolhantering visades som ledde till att Bilkårister fick smeknamnet sothöns. Idag blir kårerna mer och mer viktiga. Idag finns det ca 80st kårer runt om i landet även om kårerna har minskat under åren, slagits ihop för att få funktionärer så är det viktigt att Bilkåren förblir en rikstäckande organisation även i framtiden. Reidun berättade också om sina kursplatsbesök där hon märker att eleverna är bra ambassadörer för kommande rekrytering hemma i kårerna. Eleverna kommer direkt från utbildningen, fulla med intryck och inspiration. Det ska man dra nytta av hemma i kårerna. Det kommer fler och fler förfrågningar på körningar runt om i landet där det krävs många förare och här efterfrågas ofta Bilkårister. T ex under Idol-turnén i Luleå, Karlstad, Malmö och Göteborg, Sweden Rock i Blekinge, riksdag och regering m.m. Under dessa körningar får Bilkårister beröm när de är ute och tjänstgör. Vi syns tack vare att vi klär hos i marin blått / vitt och många tycker att det är extra roligt att åka med just en Bilkårist. Efter mycket information var det kaffe pauser med buffé av frukter, grönsaker juicer och bakverk som kunde möta de flestas smaker. Under helgen delades deltagarna upp i grupper och fick mer ingående information om Totalförsvar, Trafik, ABU, Info och Rekrytering, Ungdomsverksamhet och Utbildning. Kassörer, sekreterare, valberedning och ordförande fick också fördjupade kunskaper inom sina områden. Lyssnande Bilkårister under föreläsningen om utbildning med Gunilla Svensson Lisa Axling, från kansliet, kom under sista passet på lördagen och visade mer ingående vad som finns att hämta på hemsidan och på Intranätet. Hon berättade om de senaste nyheterna om medlemsinformation och att Intranätet hela tiden utvecklas och förbättras. Har man ännu inte varit inne på intranätet skickar man bara en förfrågan till webbmaster för att få sina inloggningsuppgifter. Kvällen avslutades med gemensam middag och insamling till Totos Fond som inbringade 948 kr. Under hela helgen kunde de som ville handla i Bilkårens bod, farsdagspresenter, kläder och nyttoprylar med Bilkårs emblem. Under söndagen blev det mer information ute i grupperna med tyngdpunkt på utbildning, information och rekrytering. Foto och text Magdalena Öhlander 4 B i l k å r i s t e n n r

5 Nytt avtal för Högvaktstjänstgöring Foton: Sören Lund Frivilligorganisationerna har fått ett nytt uppdrag från Försvarsmakten avseende rekrytering av personal till nytt högvaktskompani vid LSS (Luftvärnets stridsskola) i Uppsala. Om avtalet: Avtalsperiod ett år Förordningen(1994:524) om frivillig försvarsverksamhet och förordningen (1987:8) om frivillig tjänstgöring i Försvarsmakten ligger till grund Max 17 dygns utbildning/övning Max 20 dagars tjänstgöring vid högst fyra tillfällen Arvode för fullgjort avtal 1/10 pbb (prisbasbelopp) idag = kr Arvode för att teckna fortsatt avtal 1/10 pbb Fria resor och förplägnad Ersättning under beredskap och utbildning som vid kursverksamhet För att teckna avtalet krävs att du uppfyller nedanstående krav. Det går bra att kombinera med annat aktivt avtal. Internt inom Bilkåren benäms avtalet X-Högvakt (= extra avtal). Krav: FM FysS baskrav, löpning meter på 18 minuter, gäller för samtlig personal som tecknar avtalet. Samt något av följande: 1. Har giltigt skyddsvaktsförordnande samt gått högvakt inom fem år. Utb på och skyddvakstprov med AK5C. Godkänd i närkamp block A+D. eller 2. Antingen giltigt skyddsvaktsförordnande eller gått högvakt inom fem år samt utbildning på AK5. eller 3. Duglig soldat med utgånget skyddsvaktsförordnande och äldre högvaktserfarenhet. Duglig = x-7-7 motsv eller goda refenser/vitsord från Hv. Intresseanmälan Skickas till Bilkårens kansli senast den 15/ via e-post till kansliet@bilkaren.se Ange namn och personnr, samt en beskrivning av din kompetens mot kraven enligt ovan. Kontaktperson på kansliet är Lisa Axling, tfn Du som skickar in intresseanmälan kommer att få ytterligare information om uppdraget och ersättningar från kansliet. Margareta Alm, kalfaktor 2007 Malin Engberg (gick Högvakt 2007 för 7:e gången på 6 år) Anna Rosenqvist, Högvakt 2007 B i l k å r i s t e n n r

6 Mångfald inom Försvarsmakten En helg i början av oktober 2010 var jag på en helgkurs i Göteborg med Försvarets Personaltjänstförbund. Temat för helgen var Mångfald i internationell tjänst. Det här är en del i Försvarsmaktens Värdegrund. Hemvärnet och Försvarsmakten är Bilkårens största uppdragsgivare och därmed förväntas det av oss i Bilkåren att vi tar värdegrunden till oss i vår dagliga gärning. Kurschef Magnus Berglund En av helgens föreläsare var Krister Fahlstedt som är officer i Försvarsmakten. Han arbetar idag med personaltjänst vid den flygtaktiska staben och har tidigare tjänstgjort som Gender Field Adviser i Afghanistan. Han höll en föreläsning ur HBT-perspektiv. H står för homosexuell, B står för bisexuell och T för transpersoner. Att vara homosexuell, bisexuell eller heterosexuell handlar om sexuell läggning det vill säga att ha förmåga att älska och bli attraherad av samma kön eller olika kön. Transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och handlar inte om sexualitet. Ett exempel på detta är transvestit. Förståelse Varför är det så viktigt att ta upp och prata och medvetandegöra oss själva om detta? Jo det handlar om förståelse för varandras olikheter. Om rätten att få vara sig själv och få vara trygg med det. Sveriges Försvarsmakt är ganska tillåtande. I USA:s försvarsmakt är det inte tillåtet att vara homosexuell eller bisexuell. I USA avskedas militär personal som upptäcks vara homoeller bisexuella. Där råder principen: Don t ask Don t tell vilket innebär att man som militär kan vara homosexuell och anställd hela sitt liv i det amerikanska försvaret det vill säga så länge hemligheten inte uppdagas. Ingen får veta - inte ens de närmaste arbetskamraterna. Dessa människor tvingas leva ett dubbelliv. Närmast anhörig blir till exempel inte underrättad om en homosexuell soldat dödas i strid. Öppenhet och synlighet avdramatiserar och underlättar en tillåtande attityd. Det är mycket svårare att ha fördomar mot den människa man personligen känner. Försvarsmakten ska vara en respektabel arbetsplats där man ska få vara sig själv. Försvarsmakten har behov av att kunna rekrytera de bästa därför går det inte att exkludera delar av befolkningen. I Sverige har vi idag en sammanhållande diskrimineringslag (2008:567). Det finns i lagen sju diskrimeringsgrunder: kön Seroj Ghazarian könsöverskridande identitet eller uttryck etnicitet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Förbudet gäller direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och instruktioner om att diskriminera. Omfattar såväl arbetslivet såväl som andra samhällsområden som till exempel utbildning, hälso- och sjukvård 6 B i l k å r i s t e n n r

7 Krister Sahlstedt Jerker Schmidt och tillhandahållandet av varor och tjänster. När vi i vardagen pratar om mångfald så tänker många på alla nya svenskar vi har i Sverige. En föreläsare under mångfaldshelgen var Seroj Ghazarian som är chef på jämställdhetsoch mångfaldsenheten vid personalstrategiska enheten i Göteborgs stad. Han föreläste om mångfald, mänskliga möten och identiteter och varför Göteborgs kommun som arbetsgivare intresserar sig för mångfaldsfrågor. Tar vi inte dessa frågor på allvar så riskerar det svenska samhället att slitas i delar. Det handlar om vårt lands välfärd och det handlar om fördelningspolitik för att utjämna alltför stora skillnader i befolkningen. Diskriminering urholkar demokratin. Terrorism hämtar sin kraft ur stora sociala skillnader i samhället. Det handlar om vår överlevnad som nation och samhälle i stort. Speciell uppgift som präst En annan föreläsare var Jerker Schmidt som till vardags är domkyrkokaplan i Göteborgs domkyrka. Att ha titeln kaplan betyder att man har en speciell uppgift som präst. I Jerkers fall handlar det om att han är präst i domkyrkan. Men han har också tjänstgjort som militär präst i den svenska utlandsstyrkan i Kosovo och i Nordic Battle Group. På svenska kallas en militär präst pastor eller på engelska chaplain. Militär kaplan är detsamma som fältpräst. Försvarsmakten har ingen tro men det finns människor i Försvarsmakten med tro. En fältpräst välsignar människor men inte vapnen. Religion väcker de innersta känslorna. Många som är på utlandstjänst vill ibland ha stöd och någon att tala med. Det kan till exempel handla om oro för familjen därhemma. Idag innehåller den svenska utlandsstyrkan ett antal religioner. Där finns soldater som till exempel är kristna, muslimer och judar. Det innebär att fältprästen måste kunna säga några ord till alla oavsett religionstillhörighet. En del tror inte på något utan är ateister. Existentiella frågor kommer väldigt nära när man är på utlandstjänstgöring. Särskilt om läget är som i Afghanistan idag då soldaten inte vet med full säkerhet om denne kommer hem igen med livet i behåll. Mångfald är ett viktigt område i dagens svenska samhälle. Chefer måste kunna ta tillvara potentialen i arbetskraften. Vi behöver vara medvetna om våra fördomar. Hur pratet går på kafferasten säger en hel del om klimatet på arbetsplatsen. Vi behöver alla bidra till att arbeta förebyggande med mångfaldsfrågorna i samhället. Det här är svåra frågor! Olikhet kan vara grogrund för konflikter. I en heterogen miljö ställs det andra krav för att kunna lösa uppgifter. Det gäller att skapa en organisationskultur där det är lätt för var och en att få vara sig själv. Att tillåta medarbetarna att få vara delaktiga. Att inte tvinga nya medlemmar till ensidig anpassning utan att även gruppen välkomnar nya medlemmar. Och inte minst ställs det stora krav på chefer att kunna leda på ett trovärdigt sätt. Men inte minst att vi var och en har ett personligt ansvar för vårt eget uppträdande! Det här var en kort sammanfattning av det som vi diskuterade under Mångfaldshelgen i Göteborg. Katarina Horn (text och foto) Linköpingskåren Katarina Horn. Foto: Susanne Falk, photomagica.se B i l k å r i s t e n n r

8 Från Dagis till Brödbil En mycket tidig morgon i början av sommaren, just då solen går upp, blir jag hämtad av min dotter Kaisa. Hon kommer körandes i en lastbil, den hon arbetar med. Jag hade väl ställt många frågor om det nya arbetet eftersom Kaisa tyckte att det var en bra idé att ta med mamma på jobbet och visa hur det är att köra bröd i Stockholmsområdet. Du ska få se vad vackert det är när vi kommer till Essingeleden och man kan se solen gå upp över vattnet kvittrar Kaisa och jag minns hur svårt hon hade att komma upp på morgnarna tidigare. Trivs du bättre med det här jobbet? Frågar jag och tänker att hon kanske ångrat sig eftersom dagis öppnar först om flera timmar. Det är helt perfekt svarar hon Jag saknar ungarna men det här känns mer rätt, liksom. På vilket sätt då? undrar jag. Bättre betalt, utmanande, om jag jobbar bra får jag mer i provision. Jag funderar en stund över det hon sagt och frågar sedan Är det känslan av att kunna påverka som är viktig? Ja, helt klart. svarar Kaisa och tillägger sedan att det var svårare att påverka sin egen arbetssituation på dagis, det är skönt att jobba ensam. Fast ensam är hon ju inte om jobbet, hon har arbetskamrater på Polfärskt som företaget heter. Varje morgon kör Kaisa till lagret i Järfälla. Då vi anländer backar Kaisa in till en lastkaj. Det gäller att vara här lite tidigare än de flesta, annars får man vänta på kajplats informerar Kaisa. Lagerlokalen är stor och ljus. Här finns bröd och kakor av alla de slag. En man kommer och presenteras sig, det är säljchefen Ragnar Estréus. Han har gett sitt tillstånd till att jag ska få följa med Kaisa till arbetet. Han vet att jag ska skriva något i en tidning om den här dagen. Jag berättar om Bilkåren, tidningen och lite om mig själv i det sammanhanget. Han i sin tur informerar om rutinerna i lagerhallen, hur man håller reda på vad förarna plockar ut från lagret och hur många träpallar de tagit med sig. Jag slinker ut genom den hårt trafikerade porten igen. Kaisa lastar sin bil. Jag hjälper henne att lasta in lådor som ska stå i en viss ordning så att de är lätta att få fram på respektive avlämningsplats. Så, nu ska vi bara hämta det som är fryst säger Kaisa och vi går in i hallen, rundar några hyllor och Kaisa tar fram en gammal sliten jacka som jag får sätta på mig. Tro mig, du kommer att behöva den säger hon och drar på sig själv en annan ful jacka. Hon har rätt. I det rum vi kommer in i är det frysgrader. Kaisa och jag plockar åt oss en stor trave lådor under tiden som jag funderar på hur mycket det kan kosta i energi att hålla temperaturen nere i rummet. När allt är lastat kör Kaisa undan lastbilen så en annan förare kan få tillgång till kajplatsen. Vi går in i lagerlokalen igen, där finns en cafeteria. Vi tar en snabbfika, småpratar lite med andra som lastat färdigt och brer några mackor att ta med som matsäck. Polarbröd med ost. Sen åker iväg. Trafiken har inte riktigt kommit igång ännu, så Kaisa kan köra på lite. Det är jättejobbigt senare, när det börjar bli fullt överallt berättar hon Det gäller att lägga upp allt snyggt för det ökar försäljningen (och ger högre provision) Kaisa vid sin lastbil men mitt distrikt är rätt OK för jag hinner genom de mest trafikerade områdena tidigt på morgonen, innan det kommer igång riktigt Sen skäller hon på personbilen framför som inte hittat gaspedalen och tillägger Vad gjorde du av mackorna?. De har jag förståss glömt på fikabordet. Vi kör till Högdalen in i ett industriområde där Kaisa backar in i en trång passage, rundar ett snävt hörn och parkerar vid ett lastområde. Det här kan man tacka bilkåren för, att man klarar av, att backa såhär säger Kaisa, hoppar ur förarhytten och springer in med pallen. Serpentinövningarna, särskilt backning i serpentin fortsätter hon. Ja, bilkåren har bra utbildningar säger jag. För mig är det skönt att ha den utbildningen, för jag kunde köra lastbilen från början och det gjorde att jag kunde koncentrera mig på att lära mig allt det andra. konstaterar Kaisa. Vi fortsätter till Svedmyra, till en ICA-butik. Kaisa 8 B i l k å r i s t e n n r

9 Man får sköta om lastbilen själv, tanka och göra daglig tillsyn backar in till lastkajen och så tar hon med sig en liten manick och ringer på klockan för att bli insläppt. En ung man kommer och öppnar. Jag har med mig min mamma säger hon och vi går in i butiken. Vi letar oss fram till brödavdelningen. Kaisa diskuterar en kort stund med tjejen som har hand om brödet och sedan sätter hon igång med att inventera vad som finns kvar av det hon tidigare levererat. Hon knappar in informationen i handdatorn. Bak i bilen finns en terminal för handdatorn. När hon placerar den där kan hon skriva ut en lista på vad kunden ska ha. Plocklistan sätter hon upp med en magnet på en av lastförankringsstolparna och börjar ta fram det som ska in i butik. Då vi fått ihop det vi ska kör vi bröd och kakor på en vagn in i butiken igen. Där lägger vi upp det prydligt i den del av hyllan som är vikt åt varorna från Polarfärskt. Det är viktigt att varorna läggs upp på rätt sätt, det säljer mer informerar Kaisa mig. Kaisa stämmer av med brödtjejen inför nästa leverans, får en påskrift på sitt papper och vi åker till nästa ställe. Då Kaisa slutade gymnasiet ville hon inte fortsätta studera. Hon fick arbete på ZARA, en klädbutik i Stockholm. Även om hon arbetade där i ett par år trivdes hon inte riktigt med miljön, men stannade på ZARA tills hon fick arbete som timvikarie på ett dagis. Under dagen, där i brödbilen, börjar jag få en reviderad bild av min dotter. Jag hade i början av året jobbat några dagar på det dagis där hon arbetade. Kaisa hade ringt en morgon och frågat om jag kunde komma och vikariera eftersom det var många sjuka bland personalen. Att jobba ihop med Kaisa på en småbarnsavdelning kändes lite konstigt i början. Jag som jobbat med barn i skolan i över trettio år blev nybörjaren på en dagisavdelning med min dotter som någon slags handledare. Det var roligt, lärorikt och det skiftade min syn på Kaisa, hon blev vad jag fortfarande kallar för dagisfröken, en vuxen kvinna med arbetserfarenhet som fungerade väl i rollen. Kaisa och jag åkte vidare till Enskede till nästa butik. Samma rutiner följdes som i förra butiken. Inventera, knappa in och trycka ut en plocklista. Packa vagnen, lägga ut i hyllorna och en påskrift. Vi fortsatte till Tyresö där Kaisa hade tre butiker att leverera till och vidare till dagens sista butik i Älta. Vid några tillfällen under dagen tänkte jag på ICA-reklamen på TV. I butikerna fanns en hel del paralleller. De något underliga personerna fanns där, liksom de skumma samtalen och kommentarerna. Den som skriver reklamavsnitten måste ha upplevt vad som händer bakom kulisserna i en butik. Kaisa sprang runt och gjorde sitt jobb med mig som assistent och hann säga några ord och skämta med de butiksanställda. Jag imponerades av hennes förmåga att komma ihåg vad alla heter. Kaisa med sin handdator. Med den sköts leveranser, returer och nya order Det gäller att ha lastat rätt och ha ordning i bilen Under färden mellan butikerna pratade vi om bilkåren, hemvärnet och om insatskompaniet som Kaisa är placerad i. Kaisa gick med i bilkåren Jag skulle nog inte ha gått med om inte du varit med i bilkåren. Jag fick ju vara med lite då och då på kurser och annat. Det var kul. berättar Kaisa. Dessutom fick jag ju prova på att köra terrängbil på Botkyrka Motorklubb en gång. Kaisa säger att de flesta kurser hon deltagit i med bilkåren har varit riktigt roliga och att hon lärt sig mycket på dem. Strax efter normal lunchtid stannade vi till på Statoil och tankade lastbilen. Då först kände vi hur hungriga vi var och tog en varsin korv. Jag var alldeles ledbruten och trött. Jag är ingen morgonmänniska men jag är glad att jag tog mig tid att följa med Kaisa till arbetet. Tarja Nord, text och foto B i l k å r i s t e n n r

10 Bandvagnsinstruktörskurs Just hemkommen från en 6v bandvagnsinstruktörskurs i Boden där vi var 13 deltagare från hela landet, 8 yrkesofficerare. och 5 Bilkårister. Kursen innehöll teknik, körning väg och terräng, orientering, simning och körning med kärra. Teknik hade vi ganska många timmar med jätteduktiga och ambitiösa lärare som fick oss att göra massor med konster med både motor, elsystem, NBC-anl. och bandaggregat. Lotta i stridsutrustning Annika har badat i myren Jag är inte ett dugg orolig för att bli lämnad ensam i skogen med en BV som havererat. Då värmer man sig i sitt kroppsskydd och sin stridsväst som man alltid har på sig(natt som dag känns det som) + Hjälmen som gör att man inte kan vrida på huvudet(det finns ju aldrig storlekar som passar en pygmé ). Vi orienterade ganska mycket också, både i mörker och ljus med varierande resultat. Ibland kom man rätt och ibland fel (undertecknad kom mest fel) Orienteringen skedde både med kompass och med GPS. Det förväntas att man kan hantera dylika finesser när man kommer till kursen. Under tiden vi gick kursen hade vi också med en av den senare generationens BV BVS10 som Hägglunds provade i olika situationer. Vi hade då förmånen 1 dag att få sitta i bakvagnen på denna, 6 st. och åka med 2 av våra instruktörer som inte körde passagerarvänligt i ca 3 tim. för att avsluta resan med att kräkas av åksjuka. Det är sådant som är nyttigt att veta. Det borde alla körkortsaspiranter pröva på. Kör Du illa kräks passagerarna!!! Vi gjorde en marsch till Piteå på 2-3 tim. där vi hade halkkörning som alltid är nyttigt, tro mig det är lättare att låsa banden på en BV och åka åt skogen än det är med ett hjulfordon. Alltid en tröst. Sverige är fantastiskt. När man är så långt hemifrån(18 tim med tåg) åker man inte hem så ofta. Detta innebar då att man fick se mycket av Norrland på sin fritid, Storforsen, Jokkmokk, Arvidsjaur, Arjeplog m.m. Helt suveränt och annorlunda. Vi 13 blev ett mycket sammansvetsat gäng. Vinterdelen på 2 v. har vi kvar och då får vi se om jag har anledning att återkomma om några nya strapatser i snön. Jag vet att alla inte har möjlighet att närvara då men jag vill tacka samtliga elever för den gemenskap vi hade. Ni fattas mig. Hoppas vi syns vid något annat tillfälle. Text och foto: Lotta Anner, Smålandsstenars Bilkår BV S10 på lördagens test Djupvadning på myren BV S10 i vattnet 10 B i l k å r i s t e n n r

11 Ingela kör BV S10 Truppförsök i bakvagnen på BV S10 BV 309w SAXAT Sammanställt av Sören Lund $ Att så många inte följer lagen kan få tragiska konsekvenser. Under 2009 omkom totalt 44 fotgängare i trafiken. Mer info på Fyra av tio bilförare stannar inte alltid vid övergångsställe En undersökning från försäkringsbolaget If visar att fyra av tio bilförare inte alltid stannar för att släppa fram fotgängare vid övergångsställen. Den så kallade zebralagen kom till för att skydda fotgängarna, men om lagen inte följs lever fotgängarna farligt. Försäkringsbolaget If har frågat bilförare om de stannar vid övergångsställe för att släppa över fotgängare. 37 procent uppger att de inte alltid stannar. Trots att lagen varit i kraft i många år verkar inte alla bilister förstå att de är skyldiga att stanna vid övergångsställena. Undersökningen visar att fotgängare fortfarande svävar i fara, säger Iréne Isaksson Hellman, trafiksäkerhetsexpert vid If. Paris: elbilar för allmänheten Stadens borgmästare Bertrand Delanoë presenterade häromdagen det nya programmet kallat Autolib. De som prenumererar på tjänsten kommer att få tillgång till elbilar och över 700 stationer utspridda i staden, samt en mängd andra förmåner. Autolib kommer att testas i juni nästa år, och förhoppningsvis vara i full drift från och med september. Elbilsprogrammet kan ses som en logisk fortsättning på Vélib, stadens omfattande system för cykeldelning, som har varit en stor framgång trots problem med stölder och vandalism. Prenumeranterna kommer att betala 15 Euro (cirka 140 kronor) i månadsavgift för tjänsten, och ytterligare 5 Euro (47 kronor) för varje halvtimme som de använder en bil, skriver Treehugger. Mer info: B i l k å r i s t e n n r

12 BAKGRUND: Distriktet Muzaffargarh, i Punjab provinsens södra del, är ett av de områden som har drabbats hårdast av översvämningar i Pakistan. Genom Punjab flyter floden Indus och floden Chenab. Många personer tog sin tillflykt till uppsamlingsplatser i städerna för att söka hjälp efter översvämningarna. I ett bilateralt samarbete, mellan Sverige och Pakistan, har MSB bistått med ett team bestående av ett antal experter samt 3 vattenreningsverk. Teamet har i samråd med NDMA och lokala myndigheter byggt upp; en anläggning bestående av två verk i staden Kot Addu samt ett verk i staden Baseera. Lokala arbetare har utbildats till att driva och underhålla verken och förser fortsättningsvis ortsbefolkningen med rent dricksvatten. Vattenreningsverken har donerats till NDMA. (NDMA National Disaster Management Authority) Tarja kollar dagens vattenproduktion Vattenrening i Pakistan I slutet av augusti 2010 åkte jag till Pakistan för att lösa av den insatschef som varit med vid starten. Två veckor hade förflutit av insatstiden. Jag möttes av riktig förödelse. Människor hade fått sina hem bortspolade av översvämningen, alla tillhörigheter antingen bortspolade eller förstörda av vattnet. Vattnet var kontaminerat då avloppsvatten och färskvatten hade blandats och man började diskutera faran av kolerautbrott och annat som medföljer den här typen av katastrofer. Myndigheterna såg vikten av att komma igång snabbt med vattenreningen. Teamet hade tillsammans med lokala myndigheter hittat ett par platser där MSB:s vattenreningsverk skulle placeras. Ett var redan uppbyggt i Kot Addu ett annat skulle man börja bygga upp i Baseera, just då jag anlände. På det nya stället erbjöd sjukhuset intill en sjukhussal med några sängar som laboratorium/kontor, men det kunde vi inte acceptera eftersom det skulle innebära att det redan överfulla sjukhuset då skulle få färre sängar och ett rum mindre. Efter lite förhandlingar ordnades en mindre lokal på området. Det var viktigt att vattenreningsverken placerades så att man hade närhet till befolkningen, tillgång på råvatten, ett verkligt behov av vattenrening, civila samarbetspartners, tillgång till kvalificerad lokal personal för utbildning för vidare drift av reningsverket samt för distribution av producerat vatten. Det fanns hos lokalbefolkningen i början en skepticism mot att använda vattnet, som de upplevde hade en lätt klorlukt och smakade lite gummiaktigt. Jag och teamet föregick med gott exempel och drack av vattnet vilket gjorde att de började använda det mer. Säkerheten för teamet var viktig. Det är tidvis oroligt i Pakistan som leder statistiken av självmordsbombare. Vi var eskorterade av lokal polis hela tiden. Vi bad dem sköta detta med låg profil. Vi ville ha en balans mellan att ses som främlingar, få dem att se oss som hjälpare istället. Främlingar bevakas hårt och kan inte röra sig fritt. Vårt boende ordnades av borgmästaren, inom ett inhägnat fabriksområde hos ett kraftbolag som hade ett enkelt Guest House och bra bevakning. På grund av ökad hotbild fick vi vissa dagar inte lämna förläggningen. Under den helg då muslimerna bryter fastan under Ramadan, Eid al Fitr, fick teamet husarrest av säkerhetsskäl och stannade i förläggningen under tre hela dagar. Det fysiska arbetet tillsammans med värmen var mycket påfrestande. Vi mätte temperaturer upp till 49º C. De som utförde den störta delen av fysiskt arbete genom att bygga upp verken har haft symptom på vätskebrist som resulterat i bl.a. kramp. Under utbildningen märkte vi av kulturella skillnader. Problem uppstod i början med att motivera de lokala lärlingarna till fysiskt arbete. Det kan bero på den hierarki som finns i landet. Det normala förhållandet är att man har arbetare, de som befinner sig högre upp i hierarkin utför inte kroppsarbete. Vänligt men bestämt övertalade vi lärlingarna till även det fysiska arbete som krävdes. Teori och praktik varvades i utbildningen och många Vy över bosättning som spolats bort Människor har tagit sin tillflykt till vägarna 12 B i l k å r i s t e n n r

13 Anställningsintervju av tolk Jari Koivumaa och Tarja vid vattenverket i Baseera, Punjabdistriktet Tarja med vattentankarna i bakgrunden Här bor en hel familj Barn är positiva varelser Pakistanska flickor vid tappstället repetitioner genomfördes. På grund av att lärlingarna hade andra uppgifter samtidigt, men även av andra okända orsaker, var närvaron bristfällig. Vi Montering av tappkranar i Baseera, Punjabdistriktet Pakistanska flickor vid tappstället fick utbilda med stor flexibilitet och föra noggranna anteckningar över vem som deltagit i de olika momenten. Det var svårt att utbilda på engelska. Lärlingarna hade bristfälliga kunskaper, då få av dem hade tillräckliga kunskaper i engelska språket så vi engagerade tolkar de sista två veckorna. Utbildningen på vartdera stället pågick i ungefär fyra veckor. Därefter genomfördes kunskapskontroller. Varje lärling som klarade kunskapsprovet fick ett certifikat som tydligt angav vilka kunskaper han besitter samt vad som ingick i hela kursen. Inga kvinnor deltog i utbildningen. De få kvinnor som kontaktade teamet vände sig enbart till oss kvinnor. Det har varit ett intressant uppdrag och jag har lärt mig mycket om vattenrening och om utrustningen för detta. Att leda teamet har, enligt min uppfattning, fungerat bra. Ibland har det uppstått lite underliga situationer då männen i Pakistan naturligt vände sig till männen i teamet även om de tydligt framfört att det var jag som var Team Leader. För första gången under en insats för MSB, märkte jag av att det kan vara en utmaning att vara kvinna och chef över män. Men teamet har stått på sig och litat på mig. Det kan ju vara bra att visa att man kan ha en annan modell som fungerar i ett land som Pakistan. Tarja Nord Foto: Anna Hjärne, MSB B i l k å r i s t e n n r

14 Besök av räddaren i nöden I slutet av augusti månad möttes ett antal medlemmar i Sundsvalls Bilkår för en annorlunda kårafton. Vi fick besök av Sjöräddningssällskapet som anlände till Sundsvalls gästhamn i sin räddningsbåt av typen stridsbåt 90. Besöket inleddes med information om hur organisationen är uppbyggd och verkar utmed Sveriges kuster. I över 100 år har Sjöräddningssällskapet, en ideell förening, haft uppdraget att rädda människor i sjönöd. Idag har de 64 bemannade räddningsstationer längs vår långa kust, och i de stora sjöarna. Tack vare nästan frivilliga sjöräddare finns det alltid en besättning som ställer upp dygnet runt, året om. 15 minuter efter ett larm ska de vara på väg ut ur hamnen, och inom en timme ska de nå den nödställde. Sjöräddningssällskapet har en egen version av Vägverkets nollvision, det vill säga att alla i sjönöd som kal- Maj Gottarp, Elisabeth Holmbom och Kristina Aversjö har just klivit ombord på sjöräddningssällskapets räddningsbåt. lar på hjälp också ska kunna räddas. Tack vare en donation från specialoljeföretaget Nynas, utrustas dessutom 25 räddningsstationer med miljöräddningssläp och utbildas i hur man begränsar till exempel olja i olika miljöer och situationer. Detta gör det möjligt för Sjöräddningssällskapet att aktivt delta i miljöarbetet i både vattens- och söt- h a v s m i l j ö samt vara ett viktigt komplement till de andra miljövårdsresurser som finns i landet. Efter denna intressanta session fick vi följa med på en tur i Räddningsbåten som gör 34 knop. Det är otroligt hur snabbt och smidigt båten klarar att starta, stoppa och vända i vattnet! Vi blev förevisade utrustningen man har i båten och hur man arbetar när man är ute på räddningsuppdrag. Inget för den som har anlag för sjösjuka! Som de motorintresserade bilkårister vi är så fick vi även ta en titt på motorn. Både Bilkåren och Sjöräddningen bygger på frivilliga insatser och har en viktig roll i samhället. En mycket intressant och spännande kväll för Bilkårens medlemmar! Maj Gottarp, Sundsvalls Bilkår Foto: SSRS och Marie Larsson Fakta SSRS Sjöräddningssällskapet Sjöräddningssällskapet, SSRS, har en enda uppgift att rädda liv till sjöss. Förra året gjorde vi 1419 utryckningar. Och med ett enda mål noll döda till sjöss kan vi inte bara fokusera på sjöräddning. Vi vet att förebyggande information, forskning och utveckling dessutom är viktigt. Hela verksamheten bygger på gåvor, medlemskap och ideella insatser. Sjöräddningssällskapet utför 70% av all sjöräddning i Sverige. Utan bidrag från staten I över 100 år har Sjöräddningssällskapet, en ideell förening, haft uppdraget att rädda människor i sjönöd. Idag har vi 64 bemannade räddningsstationer längs vår långa kust, från Piteå i norr till Ystad i söder, och i de stora sjöarna. Tack vare nästan frivilliga sjöräddare finns det alltid en besättning som ställer upp dygnet runt, året om. 15 minuter efter ett larm ska de vara på väg ut ur hamnen, och inom en timme ska de nå den nödställde. Mer info på: 14 B i l k å r i s t e n n r

15 Glada, entusiastiska killar och tjejer rattar runt i terrängen Magdalena Öhlander poserar framför lastbilen. Ronny Pålsson studerar kartan inför körningen på de Halländska vägarna. Ebba Wisell Källström har intagit förarplatsen Lördagen den 17 april träffades vi från Bilkåren och FAK på motorområdet på Lv6 Halmstad. Vi inledde dagen med indelning av fordon, några lastbilar, TGB 13 och 20 och genomgång av vad som skulle hända under dagen, och naturligtvis intag av medhavd fika. Sen full fart ut till körgården och terrängbilsbanan. Avbrott för en lättlunch, baguette och kaffe. Därefter en runda med karta ut på de Halländska vägarna. Alla hittade tillbaka och fick sluta det hela med åtgärder efter körning och rengöra sina fordon. Som extra bonus efter allt detta avslutade vi med en måltid med gott grillat kött med tillbehör. Alla nöjda, belåtna och glada för en dag i god bilkårsanda som i gamla tider. Tack till våra FAK-killar som gjorde så att vi fick denna dag, och för gott och trevligt samarbete. Text och bild: Marita Andreasson Varbergs Bilkår Alf Karlberg rattar terrängbilen på ett eminent sätt. I terrängbilsbanan upp och... ner... B i l k å r i s t e n n r

16 Bilkårister flög SK 60 utan Tänk dig att få flyga själv och spaka med luftbromsar, landningsklaffar och samtidigt sätta ner planet mjukt och försiktigt för att sekunden senare bromsa lika mycket med både höger och vänster broms I början av oktober var det precis vad cirka 20 deltagare från Bilkåren och FAK Halland fick göra. Många hade inte varit på flyg-flottiljen i Halmstad, så bara det var spännande och en ny erfarenhet. Gruppen guidades runt av Lt Thorsten Håkansson, som delade med sig av sin enorma kunskap om allt som finns i ett flygplan och alla tillbehör. Allt från öppnade motorrum och delade motorer, piloternas fantastiska kläder, hur katapulten fungerar, alla vapen som finns m.m. Varför det är si eller så. Mycket intressanta saker som gjorde att flygplanskunskapen fördjupades. Efter guidningen fick vi en egen instruktör, sonen Henrik Håkansson, som tog väl hand om oss och inuti simulatorrummet stod nosen och cockpiten på ett riktigt SK 60 flygplan. Inuti planet fanns alla saker som finns i ett riktigt flygplan som t.ex. spakar, reglage, datorskärmar och andra svårnämnda mojänger. Att sedan efter en kort instruktion flyga detta plan i en fiktiv datavärld genom att titta ut genom fönstret och Marita Andreasson, Kerstin Andersson, Birgitta Persson och Annett Berg väntar på att inta spakarna i SK 60 planet. där se luft, träd, hus och senare även en landningsbana som var målet för flygningen. Flera av deltagare klarade galant av att landa och gjorde det med stil, men några få kraschade med besked efter ett par loopar och några rullningar i luften, kanske inte så konstigt att de blev lite yra i mössan efter att ha sett allt snurrat runt omkring. Kompisarna som i rummet bredvid kunde följa flygturen på en stor bildskärm, hade minst lika roligt som de som agerade piloter. Efter detta studiebesök kan vi i Halland konstatera att nya piloter är födda och andra ska hålla sig på marken och ha hjul under sig. Text och foto: Magdalena Öhlander och Marita Andreasson Här har Annett börjat sin flygtur med Anders Håkansson. Marita Andreasson stod näst i tur B i l k å r i s t e n n r

17 flygcertifikat (!) Vi kunde ju inte låta bli att ta chansen att sitta på planet. Lite roligt måste man ha också! Detta plan fick man klättra upp i och testa och prova och pilla på som man ville. därefter Birgitta Persson och nu är det Magdalena Öhlanders tur. B i l k å r i s t e n n r

18 ATT TÄNKA PÅ INFÖR VINTERN (utdrag ur Vintersoldat) Uppträdande i alla de vintermiljöer som du kan komma att hamna i har en gemensam nämnare, nämligen ansvaret för såväl dig själv som dina kamrater. Detta gäller alla, oavsett om du är enskild soldat eller chef. Du måste ha förståelse för vinterns specifika krav och kunna anpassa dig till olika situationer. Du måste lära dig att klä på dig rätt för att inte börja frysa. Du måste också lära dig att äta och dricka på rätt sätt. Huden blir blek(vit) när man blir kall När kylan träffar kroppen prioriterar den att värma upp de vitala kroppsdelarna först, kroppen skickar då ut mindre blod till armar och ben och därmed försämras funktionen i händer och fötter. Om hudtemperaturen på händerna sjunker mot 15 C blir fingrarna i det närmaste oanvändbara. Du kan t ex inte öppna en ryggsäck, stänga värmejackan eller ta på dig skidorna! Mycket av kroppsvärmen förloras via huvudet, eftersom det hela tiden hålls varmt av blodgenomströmningen och du har många ytliga blodkärl för kroppen använder hjässan till att reglera värmen i kroppen via ex: svettning. Hjärnan behöver kontinuerligt syre för att fungera och därför kan inte kroppen stänga av blodtillförseln till huvudet för att spara värme i kroppskärnan. Av den kropps värme du förlorar vid -10 C försvinner hälften via huvudet om du inte har mössa påtagen. Vid -20 C kan du förlora upp till 75 %. Om kroppsvärmen ökar, på grund av hårt fysiskt arbete eller att du har för mycket kläder på dig, strömmar blodet till huden för avkylning. Detta är inte alltid tillräckligt för att behålla kroppens värmebalans du börjar svettas. Kroppen försöker sedan dunsta bort svetten på huden. Detta kräver värme, vilket gör att kroppstemperaturen sänks ytterligare. 18 B i l k å r i s t e n n r Från huden avdunstar hela tiden, även vid kyla, 0,5 1 liter vatten per dygn. Avdunstningen genom svettning, kan vid hårt arbete vara upp till 4 liter per timme. Vid risk för svettning måste du ta av dig vissa kläder och dessutom se till att du kan ventilera bort överskottsvärmen. Vid risk för svettning måste du lätta på klädseln. Svettas man, dör man. Grönländsk ordspråk Ventilera genom att... knäppa upp i halsen eller ta av ett skikt av plaggen. öppna gylfen. ta av vantar eller handskar eller ta på tunnare handskar. ta av mössa eller hjälm en kort stund. Om du blivit svettig byt kläder/skor så fort du kan för tjänsten. Huttring innebär ofrivilliga sammandragningar i musklerna för att öka kroppsvärmen. Den börjar långsamt och kulminerar i våldsamma skakningar i hela kroppen. Huttring är kroppens eget skydd mot avkylning och en tydlig signal till dig att du måste göra något förstärka klädseln, börja med fysisk aktivitet, uppsöka värme i hus eller tält samt äta och dricka något varmt. Många kylskador uppstår i samband med fukt (våta kläder), även vid plusgrader. Fuktig luft känns alltid kyligare än torr, även om temperaturen är densamma. Det beror på att kroppen avger mer värme, genom ledning, till vattenmolekylerna än till luftmolekylerna. Normalt är ditt dygnsbehov av vätska ca 3 liter. Behovet ökar vintertid, eftersom det försvinner större mängder vätska med din utandningsluft. Du förlorar även vätska genom att kroppen måste värma upp och fukta den torra och kalla inandningsluften. Drick därför 4 5 liter per dygn. Vätskan du dricker bör förses med kolhydrater, t ex druvsockerpulver, som gör att kroppen bättre kan tillgodogöra sig vätskan. Sträva alltid efter att dricka varm vätska (minst 20 C). TÄNK PÅ ATT KAFFE ÄR VÄTSKE UTDRIVANDE För att undvika att vätskan i din dricksflaska eller termos fryser ska du vara noga med hur du förvara dem. I sträng kyla kan det bli nödvändigt att bära fältflaskan innanför fältjackan, nära kroppen, t ex med en rem runt halsen. Säkerställ att du är torr, varm och mätt (ät upp tilldelad mat) Drick minst 4 5 liter vätska per dygn (drick små mängder & ofta, drick varm dryck) Kissa så ofta du kan i extrem kyla för att slippa låta kroppen hålla värmen på kisset, det är bättre att värma dina kalla händer eller fötter. VARNING! Mörk urin är ett tecken på vätskebrist! Klar och genomskinlig urin är ett tecken på att vätskebalansen är bra! På vintern är en riktigt sammansatt kost, med ett näringsinnehåll som ger mycket energi, viktig för din uthållighet. När du är trött är det lätt att frestas till att strunta i matlagningen eller att äta. Eftersträva att ha t ex kex, choklad, russin i fickorna för att få tillgång till extra energi. Var alltid noga med att värma upp maten, eftersom frusen mat kan ge diarré och kramper. Dessutom går det åt mycket kroppsenergi när man äter kall mat och du riskerar då att bli nedkyld. Förutsättningarna för överlevnad vintertid är givetvis att vi har bra klädsel och utrustning. Grundprincipen för hur din beklädnad är uppbyggd och hur du ska tilllämpa denna är av stor betydelse. Det handlar såväl om att skydda sig mot kyla och väta som att kunna hantera överskottsvärme, i synnerhet när du riskerar att svettas. Felaktiga beteenden uppstår ofta på grund av oerfarenhet och rädsla att göra fel. Stress är ofta orsaken till att många små och viktiga rutinåtgärder inte utförs, t ex toalettbesök, att dricka och att reglera klädseln.

19 Om du utsätts för kyla och vind är det risk att utsatta ställen som kinder, näsa och fingrar får vita fläckar. Sådana är tecken på en ytlig kylskada. Om kylan får verka en längre tid kan skadan, om den inte åtgärdas, tränga ner i underliggande vävnader och man får en djup kylskada. Symptom En stickande smärta övergår i känslolöshet. Det är inte säkert att man känner smärtan, t ex vid hård blåst eller i en stressad situation. Huden blir kall och vit (vit fläck), men är inte hård och kan fortfarande förskjutas mot underliggande vävnad. Behandling Kom i skydd för vinden. Förstärk klädseln. Drick söt, varm dryck. Var i rörelse. Värm med egen eller kamrats kroppsvärme, hud mot hud. OBS! Gnugga inte. Ansikte: Med varm hand. Hand: I armhålan innanför kläderna. Fot: I kamrats armhåla innanför kläderna. Fortsätt behandlingen tills känsel, färg och rörelseförmåga återkommer. Skydda skadan mot återförfrysning. Glasögon, smycken och klockarmband av metall skall vara avtagna dessa kan orsaka ytliga kylskador. Om kroppen successivt förlorar mer värme än den kan alstra kan man drabbas av allmän nedkylning. Det kan inträffa när du blir våt, utsatt för hårt väder med stark vind eller om du är skadad och tvingas sitta eller ligga stilla en längre tid. Det är således väta, vind och oförmåga att med rörelser skapa värme som leder till stora värmeförluster och allmän nedkylning. Du kan drabbas även vid plusgrader. Vid allmän nedkylning i sträng kyla är det stor risk att även Planera för regelbundna raster, vätske- intag och utspisning. Kontrollera temperatur, vind och väderleksutsikter. Säkerställ att soldaterna har rena strumpor, torra skor och inläggssulor. Anpassa klädseln till temperaturen, och framför allt till verksamheten. (ge order om att byta kläder vid behov). Utspisa regelbundet och se till att drycken är varm. Har soldaterna ätit, druckit och vilat tillräckligt? Kontrollera att utrustningen är hel, funktionsduglig och rätt tillpassad. Kontrollera allmäntillståndet regelbundet(kontrollera varandras ansikten, fötter och händer). Du kan undvika kylskador om du är noga med klädsel, dryck, föda och kontroller. En grundregel är att alltid vara TORR, VARM OCH MÄTT Fältuniformssystemet är uppbyggt efter flerskiktsprincipen. De olika skikten är ett innerskikt som transporterar bort fukt från huden, ett mellanskikt som isolerar luft och binder den fukt som kommer inifrån kroppen, samt ett ytterskikt som främst skyddar mot vind och väta. Dessutom har du förstärkningskläder för ökat skydd. Väl utprovade och rymliga kläder ger bra plats för luften mellan plaggen. Detta gäller även dina skor och handskar. Eftersom luft leder värme dåligt stannar värmen kvar i dessa skikt på ett bra sätt. Väljer du för trånga kläder, handskar och skor så begränsas utrymmet kraftigt för den isolerande luften. Välj dock inte för stora kläder, eftersom du då kan få svårt att värma upp luftlagren. Dina kläder är delar i ett flexibelt system som ska ge dig många möjligheter till ventilering av överskottsvärme och isolering mot kyla. Du kommer med säkerhet att hamna i situationer då temperaturen ofta växlar mellan kallt och varmt, t ex genom att hoppa in och ut ur fordon, vid snabba förflyttningar som övergår till väntan i skyddsställning, in i och ut ur tält eller byggnader. Du riskerar då att bli fuktig eller rentav våt, såväl inifrån som utifrån. Då minskar dina kläders förmåga att skydda dig mot avkylning. Det är därför viktigt att du håller dig fri från snö, särskilt när du går in i varma utrymmen. Slarvar du så smälter snön och du blir fuktig. När du väl kommer ut igen isas kläderna och du kyls snabbt av, med väsentligt försämrat stridsvärde som följd. Eftersom du inte kan gardera dig mot alla situationer, utan sannolikt kommer att bli både fuktig och våt flera gånger, är det viktigt att du behärskar olika metoder för att torka kläder. Anpassa klädseln till temperaturen, och framför allt till verksamheten. Om du kan förutse att du kommer att bli fuktig eller våt, använd så lite kläder som möjligt. Spara förstärkningsplaggen till raster, stridspauser, etc. Borsta bort snön från dina kläder, framför allt skorna, innan du går in i varma utrymmen. Sänk värmen i fordonet speciellt vid fötterna. För vinterbruk har du i huvudsak två par skor att välja på. Gummistövlarna med innerfoder lämpar sig bäst vid temperaturer ned till ca -10 C och om du riskerar att bli våt av snö, stöp eller vattenpölar. Vinterkängorna i läder lämpar sig bäst för kallare och torrare klimat. Det är viktigt att skorna är så rymliga att du kan röra på tårna. Mät din fot med påtagen ytter- och innerstrumpa, för att få bästa passform på gummistövlar och vinterkängor. Inläggssulorna har en mycket viktig värmeisolerande funktion. Sulorna måste därför torkas regelbundet (i vissa fall flera gånger om dagen) och bytas ut när de blir för gamla. (byt sommar/vinter sulor minst 4 gånger/år) Litteratur hänvisning Vintersoldat SoldR P Totos fond Plusgiro: Bilkårernas stipendiefond Ragnvi Torslow-Lundgrens minnesfond Fonden tillförs medel genom gåvor, donationer samt räntor och aktieutdelningar. Stipendium och bidrag kan tilldelas medlem i bilkår. Torget Kontakta kansliet om du vill annonsera på torget så mejlar vi ett underlag. B i l k å r i s t e n n r

20 Det löser sig FMCK:s och Bilkårens ungdomsledarutbildning i Göteborg september 2010 Under fem intensiva dagar var en liten skara blivande ungdomsledare samlade på Göteborgs garnison för att få en bra grund för framtida ungdomsledaruppgifter. Det var en synnerligen blandad grupp av båda könen: från pensionär till gymnasieungdom, från Luleå i norr till Malmö i söder och flera olika yrkesgrupper: lastbilschaufför, elektriker, lärare, vård- och omsorgspersonal med mera. En sådan mix tillsammans med en mycket inspirerande och kompetent kursledning kan bara ge ett resultat: en fantastiskt givande och lärorik kurs! Vad fick vi lära oss? Kommer vi att få ett schema för dessa dagar? Det löser sig! När ska vi använda träningskläderna? Det löser sig! Att vänta och se har vi fått ordentlig träning i. Man måste inte veta allt i detalj hela tiden, vilket är användbart i vardagslivet som helhet. Vi fick också lära oss en hel del trafikvett, sjukvård, konflikthantering, planering, ekonomi, föreningskunskap, och mycket annat. En hel del var repetition för flera av oss, men det fanns sådant som var helt nytt också. Som med all annan kunskap behövs repetition för att minnas, och det har kursledarna sett till att vi kan få genom att alla genomgångar bränts ner på cd-skivor (tack för det!). Projektarbete hann vi också med. Vilka oanade resurser det fanns bland oss! De förutsättningar vi fick för att presentera ett förslag till en ungdomskurs var ganska knapphändiga. Ändå kunde båda grupperna visa upp två jättespännande läger för ungdomar, som jag hoppas få se bli verklighet så småningom. I den grupp jag var med i hade vi en ung man som hade många idéer som var konkreta och fullt genomförbara. Vi hade även ålderns vishet (pensionären) och erfarenhet av att jobba med ungdomar av olika slag. Gruppdynamik och konflikthantering är något vi alltid får vara med om, det må vara i familjen, på jobbet, i skolan, ja överallt stöter vi på detta. Så även på denna kurs, även om tiden var för kort för att vi skulle hinna gå igenom alla faser i gruppdynamiken i verkligheten. Inför våra kommande uppdrag med ungdomsgrupper behöver vi ha åtminstone den teoretiska kunskapen hur grupper fungerar och även hur konflikter hanteras. Det fick vi rejält av här, mycket matnyttigt för oss. Maten ja. För den som inte är så begiven på matlagning var det helt underbart att bli serverad mat alla dagarna och allt smakade bra. Andra som tycker om och ägnar sig åt matlagning var inte lika entusiastiska över det som serverades. Det är som med allt annat allt passar inte alla. Vi fick också en jättefin rundtur på garnisonen. Vilken enorm utsikt högst Övre raden fr. v. Per Nilsson (FMCK), Adam Nilsson (FMCK), Bob Niemöller (FMCK), Tony Källgren (Bilkåren), KursC Christian Söderberg (FMCK), Barbra Eriksson (Bilkåren). Nedre raden fr. v. Emma Karlsson (Bilkåren), Lars-Erik Andersson (FMCK), Majlis Seppänen (Bilkåren) 20 B i l k å r i s t e n n r