FÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I ESBO SOCKEN r.f. 90 ÅR. en kort historik eller plock ur en 90 årig verksamhet

Transkript

1 1 (7) FÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I ESBO SOCKEN r.f. 90 ÅR en kort historik eller plock ur en 90 årig verksamhet

2 2 (7) FÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I ESBO SOCKEN 90 ÅR en kort historik eller plock ur en 90 årig verksamhet Vi undertecknade hava idag beslutit stifta en förening, vars namn är Föreningen Folkhälsan i Esbo socken och vars stadgar i ett exemplar bifogas denna avhandling. Esbo Undertecknat av Carl Nyberg, Anna Morelius och Irene Forsberg. Så grundades Föreningen Folkhälsan i Esbo socken r.f. den 8 april 1921 på Villa Breidablick i Esbo som Samfundet Folkhälsans första filialförening, endast tre veckor efter att Samfundet Folkhälsan hade grundats den 16 mars Närvarande vid grundandet var 14 personer. Föreningens första ordförande var dr Maggi von Born- Heikel. Initiativet till grundandet av föreningen hade tagits av professor Ossian Schauman, som också grundat Samfundet Folkhälsan och var Samfundets första ordförande. Professor Schauman hade tillbringat varje sommar på Villa Dalby vid Bodom träsk och var väl insatt i ortens förhållanden. Det är en glädje för föreningen att kunna fira sitt 90 års jubileum här. När verksamheten så körde igång var föreningen synnerligen behövlig. Tuberkulosen härjade och spädbarnsdödligheten var stor på 1920-talet. Konkret och direkt hjälp behövdes, likaså upplysningsverksamhet och rådgivning. Professor Schauman medverkade till att föreningen redan i början av följande år efter grundandet fick en hälsosyster. Den 1 februari 1922 anställdes sjuksköterskan Martha Öhqvist av föreningen som kretssköterska i Esbo. Hon blev en förgrundsgestalt bland hälsosysterpionjärerna och arbetade också på Samfundets byrå i Helsingfors under åren där hon vid syster Rachel Edgrens sida utvecklade folkhälsoarbetet. Därefter tjänstgjorde hon ännu som hälsosyster i Esbo tills hon blev pensionerad år Hon har skrivit ner sina minnen från åren i Esbo. Om hennes upplevelser av folkhälsoupplysningens första tappra år kan man läsa i Landskapsföreningen Folkhälsans i Nyland historik skriven av Jarl Brommels. Hälsosysterverksamheten utvecklades under 20-talet. Redan år 1924 skrev föreningen till Esbo kommun och föreslog att kommunen skulle anställa föreningens hälsosyster som skolsköterska i kommunen och ersätta föreningen för hennes avlönande. Två år senare konstaterades hon ha utfört sitt värv till befolkningens fromma och lyckats tillvinna sig dess förtroende och aktning. Även på 1930-talet fortsatte arbetet med barnomsorgen och spädbarnsrådgivningen att vara i fokus. År 1931 bekostade föreningen utbildningen av en barnavårdsinstruktör och avlönade henne. Barnen undersöktes och övervakades och hembesök gjordes. Man hade s.k. fullständigt inredda vandringskorgar som utnyttjades i verksamheten och barnvågen flyttades från hem till hem. Rådgivningstillfällen hölls i Grankulla, Esbo sjukhus och en läkarmottagning hölls på Esbo gård. Barnavårdsinstruktören har antecknat att i allmänhet måste man säga att de flesta mödrar gärna följt givna anvisningar. Såsom exempel kan nämnas att småttingarna i regel ej mera hållas inne under den varma årstiden utan tom ha fått såva ute i det fria. En annan anteckning: Även om instruktörsverksamheten måste avstanna borde läkarmottagningarna få fortsätta de är

3 3 (7) mycket uppskattade. Följande anteckning finns om arbetet som skolsköterska och tuberkulossköterska: Där renligheten varit försummad har handgripliga åtgärder vidtagits såsom gnöttkamning, fot- och handtvätt. År 1939 övergick spädbarnsrådgivningen till Esbo kommun. Majblomsförsäljningen började inom föreningen och år 1932 såldes över 1000 majblommor. För intäkterna ordnades bl.a. gymnastikkurser. År 1933 instiftade Esbo kommun en tuberkulosfond till vilken föreningen fick utse två representanter, de första var fru Anna Morelius och bankkontorsföreståndaren John Juslin. Tuberkulosfonden verkade i kommunen ända till år 1981 då den upplöstes och medlen tillföll föreningen för att användas för tuberkulosens bekämpande i staden. På föreningens initiativ infördes bespisning av skolelever i kommunen år 1936 och år 1938 lades grunden till den verksamhet som skulle bli föreningens viktigaste skötebarn i några årtionden, nämligen grundandet av en barnträdgård i kyrkbyn. Barnträdgården började sin verksamhet den 7 mars 1939 med 19 småttingar i åldern 4-7 år. Tiderna var dock svåra och barnträdgårdsverksamheten blev lidande pga undantagsförhållandena i landet. Under tiden för den första frivilliga evakueringen var barnträdgården stängd och man hade knappt hunnit börja arbetet på nytt innan det definitivt avbröts vid krigsutbrottet och kunde upptas igen först på hösten Föreningen förmedlade också fadderbarn via Samfundet under krigsåren. När barnträdgården igen öppnade var den i full funktion med 38 elever, det tillåtna antalet med hänsyn till lokalens storlek var 25. Avgiftsfri bespisning och tandvård infördes och barnen undersöktes på föreningens bekostnad. Man anhöll hos socialministeriet om tillstånd till utökat antal barn. Några år senare infördes avgift för bespisningen, men barn till stupade och reservister fick äta gratis. År 1944 ordnades en talrikt besökt simkurs. För att få tillskott till kassan arrangerades lotterier, såldes minnes- och hyllningsadresser samt majblommor. Också under hela talet och in på 1970-talet kretsade verksamheten främst kring barnträdgården. På somrarna hölls dock simkurser vid Stor-Sima i Esbo å, i Rödskog och vid havsstränderna. Kassan utökades med försäljning av brudkistlotter, majblommor och luciamärken. År 1954 ordnade man en kaffekonsert i Lagstad nya skola med hela 250 personer som åhörare. På den här tiden ingick även en klädinsamling i Luciainsamlingen och föreningen fick av Samfundet både kläder och skor att dela ut till barnrika familjer inför julen under flera års tid. År 1957 dryftade styrelsen frågan om överlåtandet av barnträdgården till kommunen, men det skulle räcka länge innan det steget togs. År 1969 erhöll man ännu inget statsbidrag för verksamheten och ur dokumenten kan man läsa följande önskemål: Vi borde ännu kunna fånga en av Onassis storleksklass till våra understödare, så vore Morby Barnträdgårds framtid säkrad. År 1971 fick man för första gången statspengar från socialstyrelsen för verksamheten vid barnträdgården och år 1973, på mötet den 13 april var det tid för föreningen att besluta att överlämna barnträdgårdsverksamheten till Esbo stad vid skolårets slut den 31 maj Då höstterminen inleddes placerades barnen från Folkhälsans barnträdgård i Nupurböle barnträdgård, i Lagstad skolas 0-klass samt i Kirstibackens barnträdgård. En 34 år lång och arbetsdryg verksamhet var således till ända.

4 4 (7) Det gällde nu i medlet av 1970-talet för föreningen att söka och pröva nya verksamheter. Föreningen hade kanske i någon mån svårigheter att finna en ny roll. Simkurser och utlåningsverksamheten fortsatte och föräldra- och familjekurser hölls som en ny verksamhetsform. Med anledning av Barnets År 1979 understödde föreningen Finnå svenska barnträdgård, Esbobygdens Musikskola och det nystartade eftermiddagshemmet i Lagstad skola. Man bedrev informationsverksamhet om tobakens skadlighet och motionens stora betydelse. Man gick in för väntjänst för synskadade och lånade ut spädbarnsvågar och rullstol. Försäljningen av märken hade legat nere sedan Esbo-lärarna hösten 1969 i en skrivelse hade meddelat att de inte kan medverka vid spridningen av Lucia-märken och Majblommor. Under 1980-talet tog dock märkesförsäljningen ny fart med föreningens egna krafter. Hela 1980-talet präglades även av en stor understödsverksamhet som började med en insamling i TV till förmån för leukemibarnen på avdelning 10 på Barnkliniken i Helsingfors. Insamlingen gav impulser för föreningens fortsatta satsningar till förmån för dessa barn och cancerbarn i Esbo. Man understödde även handikappade, bl.a. Samfundets habiliteringsavdelning Habben, taltidningsprojekt för synskadade, astmatiker, juniorfolkdansare och lägerskolor. I februari år 1985 behandlade föreningen Landskapsföreningens skrivelse till Folkhälsan i Esbo med förfrågan om föreningen kunde åta sig att som juridisk person ansvara för Hagalund svenska barnträdgård och dess verksamhet. Efter att ha grundligt undersökt saken ansåg styrelsen sig inte ha resurser att kunna ansvara för barnträdgården och dess verksamhet. Beslutet ledde till att Föreningen Folkhälsan i Esbo socken fick en systerförening Föreningen Folkhälsan i Hagalund. Senare har ännu två lokalföreningar bildats i Esbo, Föreningarna Folkhälsan i Alberga och Esboviken. I slutet av 1980-talet och under 1990-talet satsade föreningen på föreläsningar och aftnar kring aktuella hälso- och sociala frågor och kampanjer. Som tema hade man barn och allergi, samlevnad, antivåld, handikappade barn och insamlingen Räck oss handen, ett seminarium Att åldras är att växa Det gäller dig som inledning på verksamhet för äldre. Föreningen deltog i den delegation som överlämnade det nordiska manifestet till Esbos socialdirektör Kullervo Pyrhönen med anledning av kampanjen. En hyfs och vett kampanj arrangerades för skolelever. Simskolverksamheten tog ny fart i samarbete med staden. En discodanskurs och teater ordnades för barn och unga. Veteranerna på Kuusikoti underhölls med musikprogram. Temakvällar om Mama programmet och bröstcancer hölls och nyfamiljens problem och möjligheter diskuterades. Två unga personer anställdes för en tid för att gå ut och gå med äldre patienter på Aurorahemmet, något som verkligen uppskattades av både patienter och personal. År 1992 inleddes på försök vattengymnastik för äldre i Kaisankoti, en verksamhet som nästa år får fira sitt 20 års jubileum. På Landskapsföreningens vårmöte i maj 1989 överlämnade föreningen en skivelse gällande TV- och videovåldet. Samma år firade Folkhälsans simundervisning sitt 60 års jubileum. Folkhälsan i Esbo socken stod som lokal värd för jubiléet som ordnades i

5 5 (7) Esbovikens simhall och deltog aktivt både i planeringen före och i genomförandet av festprogrammet. Intäkterna från lotteriet som föreningen arrangerade överlämnades till Samfundet till förmån för simverksamhet för handikappade. Vid 1990-talets ingång var medlemsantalet uppe i 70. När verksamheten under 1980 och -90-talen så här uppräknas verkar det nu som om föreningen inte skulle ha haft någon brist på varken motivation eller ork. Dock hade det känts svårt och tungt att hålla verksamheten igång och en upplösning av föreningen hade varit på tapeten i medlet av 1990-talet. Landskapsföreningen Folkhälsans i Nyland dåvarande verksamhetsledare Rolf Österholm kallades till ett möte för att diskutera föreningens eventuella upplösning. Han lyckades dock inge styrelsen nytt hopp och föreningen fortsatte sin verksamhet. Under 2000-talet har föreningen haft livlig verksamhet både för barn och äldre och medlemsantalet har rört sig kring 200. Isynnerhet klubbverksamheten för barnen i skolorna på föreningens verksamhetsområde har varit omfattande och pågått under flera års tid. Det har varit frågan om klubbar i innebandy, svenska, finska, engelska, pyssel, idrott, konst, dans, gitarrspel, orkester, drama, fotboll och matlagning. Tjejgrupper har fungerat i Grankulla ungdomsgård, i Bemböle, Karamalmens och Lagstad skolor. Föreningen etablerade samarbete med Finns folkhögskola och lyckades få dragare till klubbverksamheten därigenom. Simskolverksamheten i Brunnsmästarsimhallen i Esbo centrum är efterfrågad och kurserna har blivit fullbokade utan att de egentligen har behövt utannonseras. En pappa-barn grupp har bildats som en ny verksamhetsform, likaså en stödgrupp för närståendevårdare. Dessa verksamheter har fått sin början i samarbete med Esbo svenska församling. Vattengymnastiken har fortsatt i Kaisankoti och har idag två grupper, en dagsgrupp och en kvällsgrupp. Strechgymnastik för damer har anordnats i Bemböle skola, verksamheten har pågått i 11 år. Samfundets 80 års jubileum år 2001 firades med ett budkaveljippo för föreningarna. Startskottet gick i universitetets solennitetssal där budkavelryggsäcken mottogs av föreningens dåvarande ordförande Hannele Nybo som representant för den äldsta lokalföreningen. Budkaveljippot genomfördes med häst och kärra från Överby längs Kungsvägen till Glims där Föreningen Folkhälsan i Alberga tog emot budkavelryggsäcken för sin del och för vidarebefordran till följande förening. Föreningen har även haft olika föreläsningskvällar. I Oitans friluftsgård har hållits en temakväll om knark med föreläsare från föreningen Fri från Narkotika och i Noux friluftsgård har hållits sensommarläger för barn. Motionens och kostens betydelse har poängterats och deltagarnas blodryck har kollats. År 2007 hölls i Lagstad skola en föreläsningskväll för föräldrar till tonårsbarn med dr Raisa Cacciatore som föreläsare. Kvällen lockade en talrik publik och diskussionen blev livlig. Lagstad skola deltog i undersökningen Hälsoverkstaden och föreningen ordnade i skolan en kväll om resultatet av undersökningen med föreläsare från Folkhälsans förbund. Föreningen har i slutet av 2000-talet satsat på konst, kultur och hälsa och har bl.a. möjliggjort för daghemspersonalen på sitt område att bekanta sig med musikpedagogiska arbetsmetoder genom lek- och rörelse. Verksamheten var lyckad och daghemmen

6 6 (7) önskade att den skulle fortsätta. Föreningen har även anordnat teaterföreställningar för sina medlemmar och för förskolebarn. I planerna för år 2011 finns en ambulerande konst och kulturklubb för eftermiddagsbarn. Medelanskaffning sker genom försäljning av både lucia- och majblommor i fyra skolor på föreningens verksamhetsområde, nämligen Karamalmens skola, Lagstad skola, Kungsgårdsskolan och Bemböle skola. Föreningen har lyckats engagera egna frivilliga majblomsutgivare till några skolor. I nämnda skolor stöder föreningen också arbetet mot mobbning och gott kamratskap. Föreningen tilldelar den elev i åk 6, som eleverna själva röstat fram som den elev som de anser bäst har verkat mot mobbning och varit en god kamrat, ett stipendium och ett diplom vid våravslutningen. I början av verksamheten och nästan till slutet av 1980-talet hölls föreningens möten hemma hos ordföranden eller någon styrelsemedlem. Sedermera har mötena hållits i Bemböle skola. Hösten 2010 planterade eleverna i skolan 500 tulpanlökar på skolans gårdsplan med anledning av Samfundet Folkhälsans 90 års jubileum år Föreningen valde att tulpanlökarna, som föreningen fick, skulle planteras där eftersom föreningen vanligen håller sina möten i skolan. Många har de samarbetspartner och enskilda personer varit som under åren på ett eller annat sätt har stött verksamheten och föreningen, såsom Esbo stad, Esbo svenska församling, Bemböle Marthakrets, Esbo Mellersta Ungdomsförening (numera Fallåker rf) och Samfundet Folkhälsan, Landskapsföreningen Folkhälsan i Nyland samt Folkhälsans förbund. Föreningen riktar ett varmt tack till alla. Föreningen Folkhälsan i Esbo socken rf:s styrelse jubileumsåret 2011 består av Maj-Len Ståhle som ordförande, Marianne Blom som sekreterare, Maria Koskenvesa som kassör och Peggy Granholm, Marianne Pentti, Camilla Törrönen och Anna Wiklund som styrelsemedlemmar. Esbo den 18 april 2011 Marianne Blom sekreterare

7 7 (7) FÖRENINGEN FOLKHÄLSAN I ESBO SOCKEN r.f. Ordförande: Maggi von Born-Heikel Helga Feiring Ready Nymalm Ingegärd Ekström Gea Savunen Pia Runeberg-Roos Hannele Nybo Maj-Len Ståhle Sekreterare: Gustaf Eklund Tor Österlund Ingrid Björkman Tyra Backman Marianne Blom Ingegärd Ekström Gea Savunen Helena Kilpeläinen Peggy Granholm Marianne Blom Skattmästare/kassör: Edward Salenius Tor Österlund John Juslin Anna Morelius Saga Sikström Marika Lindell Katarina von Troil Maria Koskenvesa 2002-