Internet som stöd för inlärning och distansutbildning

Transkript

1

2 ii Internet som stöd för inlärning och distansutbildning Litteraturstudie Tommy Strandvall Avhandling för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Institutionen för lärarutbildning Vasa, 2000

3 Författare Strandvall Tommy 2000 Titel Internet som stöd för inlärning och distansutbildning. Litteraturstudie. Opublicerad avhandling i pedagogik för pedagogie magisterexamen. Sidoantal (tot): 113 Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. Institutionen för lärarutbildning. Projekt inom vilket arbetet gjorts: IT-pedagogik Referat (Avhandlingens syfte, problemformuleringar, metoder, respondenter, huvudsakliga resultat, slutsatser) Finland tillhör idag en av världens ledande IT (informationsteknik) nationer. Trots det används den nya tekniken inte ännu i någon stor utsträckning i utbildning och få lärare har tillräckliga kunskaper om pedagogisk användning av IKT (informationsoch kommunikationsteknik). Syftet med denna litteraturstudie var att utreda hur Internet kan stöda inlärning och användas som ett effektivt medium för utbildning och distansstudier. Syftet var också att utreda hur goda och effektiva läromedel och kurser på Internet är uppbyggda samt vilka fördelar och nackdelar det finns med IKT-stödd utbildning. Avhandlingen är en litteraturstudie. De övergripande frågorna är: 1. Hur kan man med stöd av IKT och Internet få till stånd en effektiv inlärning? 2. Hur kan man utforma bra läromedel och kurser med hjälp av IKT och Internet? 3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med IKT-baserad inlärning och utbildning? På basen av tidigare forskning konstateras att IKT och Internet kan tas in i utbildning på två övergripande sätt: som stöd för närundervisning eller som ett medium för distansutbildning. Vid IKT-baserad utbildning bör man alltid utgå från inlärningsmålen och därefter välja de metoder som bäst stöder de studerande att uppnå målen, vilket kan inbegripa användning av IKT och Internet. Läraren behöver också tillräckliga pedagogiska och tekniska kunskaper för att effektivt kunna utnyttja den nya tekniken, dessutom krävs en teknisk infrastruktur som kan vara dyr att anskaffa. De effektivaste sätten att utnyttja IKT och Internet är att utnyttja dem för samarbetsinlärning, interaktion samt som stöd för konstruktion av kunskap. Tekniken bör dessutom utnyttjas till fullo. Att bara placera material på webben ger inga stora fördelar inlärningsmässigt, utan bara praktiska fördelar. Forskningen som presenterades i avhandlingen gav vid handen att IKT och Internet i sig själva inte förbättrar inlärningen nämnvärt. Det viktiga är hur den används och vilken pedagogik som står som grund. IKT kan dock tillföra utbildning någonting som aldrig tidigare varit möjligt: den kan stöda en global interaktiv virtuell inlärningsmiljö för konstruktion av kunskap. Sökord / indexord enl. tesaurus Distansutbildning, IT, informationsteknik, inlärning, Internet Årtal

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund och val av ämne Avhandlingens syfte och frågeställningar Definitioner Avhandlingens struktur Inlärningsteorier och tillämpningar Behaviorism Kognitivism Konstruktivism Samarbetsinlärning Livslångt lärande Internet Internets bakgrund och historia Internets funktion Tjänster på Internet E-post, elektroniska meddelanden World Wide Web, världens största bibliotek USENET/News, ett konferenssystem Telnet för uppkoppling mot andra datorer FTP, för förflyttning av filer mellan datorer Chatt, IRC och MUD, för diskussion i realtid Utbildning med hjälp av Internet Nya inlärningsmiljöer för distansstudier Internetbaserad utbildning Utformning av Internetbaserad distansutbildning Kommunikation och interaktion med IKT Datorstödd samarbetsinlärning Distans- och flerformsstudier via Internet...62

5 ii 5 Inlärning med stöd av IKT Inlärning och lärande Behaviorism och IKT Kognitivism, konstruktivism och IKT Hypermedia och inlärning IKT och inlärning Simuleringar och inlärning Sammanfattande diskussion Material och metod Stöder IKT inlärning? Vad kännetecknar goda IKT-baserade läromedel? Fördelar och nackdelar med IKT-baserad utbildning Viktigaste upptäckter, konsekvenser för utbildning Förslag till fortsatt forskning Kommer IKT att ersätta läraren? Litteratur Bilaga...113

6 1 Inledning För en tid sedan blev jag uppringd av en radioreporter. Hon berättade att en lågstadieskola i södra Finland skulle inleda ett IT (informationsteknik) -projekt där man tar in datorer i undervisningen. Nu ville hon veta om det är så att datorerna kommer att ersätta lärarna i klassrummet, vilket ju kunde vara ett bra sätt att råda bot på lärarbristen. Jag svarade: Föreställ dig en klass med 25 busiga 10-åringar där läraren är ersatt med en dator som surrar framme vid katedern omöjligt! Det kommer alltid att behövas lärare, åtminstone i lågstadiet. Den lärare som tror att han kommer att bli ersatt av en dator borde bli det. Men hur är det egentligen? Vad kommer den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT) att betyda för utbildning och inlärning, och kommer läraren att bli överflödig i framtiden? 1.1 Bakgrund och val av ämne Med 123 Internetanvändare per 1000 invånare är Finland idag världsledande före USA och Island när det gäller Internetanvändning (EU satsar på Internet, 2000). Vissa anser till och med att utvecklingen av Finland till ett IT -samhälle borde kunna fungera som modell för resten av världen. Det som gör Finland annorlunda jämfört med till exempel USA och Japan är att vi i Finland kan förvandla hela samhället till ett IT-samhälle. I många större länder är detta omöjligt eftersom det där oftast finns fattiga områden som inte kan delta i omvandlingen. Om man klarar av omvandlingen i lilla Finland ger det hopp om att man också kan åstadkomma en global omvandling (Himanen, 1998, s. 8). 1

7 2 Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av IKT och datorer. Under den tid jag har studerat till klasslärare har Internet och webben utvecklats mycket. När jag inledde mina studier 1995 och gjorde min första webbsida, var det inte många som hade kommit i kontakt med nätet. Nu fem år senare finns det knappt någon i Finland som aldrig har hört talas om webben. Samtidigt har många också börjat intressera sig för Internets pedagogiska möjligheter, så även jag. Därför beslöt jag mig för att fördjupa mig i ämnet och skiva min avhandling pro gradu om IKT och lärande. Trots att jag skall bli klasslärare har jag inte riktat in mig på att undersöka IKT-baserad utbildning för barn. Jag tror nämligen inte att regelrätt IKT-baserad distansutbildning kommer bli aktuell för barn i någon stor utsträckning. Istället finns för närvarande den stora potentialen för IKT-baserad utbildning och inlärning bland vuxna varför jag valt att fokusera dem. Avhandlingen är en litteraturstudie. Enligt Nyberg (2000, s. 29) innebär detta att man inte har någon empirisk datainsamling utan man istället samlar in, ordnar, omstrukturerar, analyserar och gör egna synteser av information som har samlats in av andra. Orsakerna till att jag valde att göra en litteraturstudie är flera. Eftersom jag är intresserad av att ta reda på hur, och om, man lär sig bättre med hjälp av Internet och IKT, samt hur man gör goda läromedel med hjälp av dessa, skulle en empirisk undersökning i praktiken ha betytt att jag borde ha skapat och undersökt kurser och läromedel. Detta skulle ha krävt ett omfattande förarbete. Därför valde jag att istället göra en litteraturstudie. Resultaten av denna studie kommer sedan att ligga till grund för fortsatt forskning och empiriska undersökningar inom området. Den nya kraftfulla och dynamiska informations- och kommunikationstekniken som låter oss ge utbildning var som helst, när som helst, åt vem som helst kommer enligt många experter att revolutionera utbildning och inlärning. IKT har emellertid hittills använts rätt sparsamt för pedagogiska ändamål. Enligt Jedeskog (1998, s. 41) finns det dock tecken som tyder på att allt fler lärare nu börjat inse att användningen av IKT kan minska på arbetsbördan och fungera som stöd i utbildningen. Men IKT kräver också en förändrad lärarroll som kan verka avskräckande på många lärare. Många lärare saknar ännu tillräckliga kunskaper i IKT. I SITRA:s rapport om informations- och kommunikationsteknologin i utbildningen i högskolorna kom man nämligen fram till att endast 20 % av lärarna hade kunskaper i att använda IKT i undervisningen (Sadeniemi, 1998, s. 13).

8 3 1.2 Avhandlingens syfte och frågeställningar Syftet med denna avhandling är att utreda hur Internet kan stöda inlärning och användas som ett effektivt medium för utbildning och distansstudier. Syftet är också att utreda hur goda och effektiva läromedel och kurser på Internet är uppbyggda samt vilka fördelar och nackdelar det finns med IKT-stödd utbildning. Genom att bekanta mig med teorier och forskning om IKT och IKT-pedagogik vill jag undersöka vilka tillvägagångssätt som anses vara de mest effektiva då man vill förmedla utbildning med hjälp av Internet och IKT. De övergripande frågor jag vill söka svar på i mitt forskningsarbete är: 1. Hur kan man med stöd av IKT och Internet få till stånd en effektiv inlärning? a) Hur stöder IKT och Internet inlärning? b) Lär man sig bättre med hjälp av IKT och Internet än med traditionella medel? c) Hur kan inlärning stödd av IKT och Internet bidra till konstruktion av förståelse? 2. Hur kan man utforma bra läromedel och kurser med hjälp av IKT och Internet? a) Hur bygger man upp bra och pedagogiska IKT-baserade läromedel, webbplatser, webbsidor och kurser? b) Hur kan man utforma goda distanskurser och utbildningar med hjälp av Internet? 3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med IKT-baserad inlärning och utbildning? a) Vilka är fördelarna och nackdelarna med IKT-baserad inlärning? b) Blir utbildning dyrare eller billigare p.g.a. IKT? c) Är det tidsmässigt fördelaktigt med IKT? d) Kommer den nya tekniken att innebära att lärare ersätts av datorer?

9 4 1.3 Definitioner I denna avhandling syftar begreppen distansstudier, distansutbildning och distansundervisning på en inlärningssituation där den studerande befinner sig på en annan fysisk plats än källan för informationen och undervisningen. Flerformsstudier syftar på en situation där distansstudier systematiskt och planerat kombineras med närstudier. Begreppet studerande är i denna avhandling en allmän beteckning för en lärande person. Begreppen IT (informationsteknik) och IKT (informations- och kommunikationsteknik) är paraplybegrepp för den teknik som används för distribution samt behandling av information och kommunikation. I denna avhandling kommer begreppet IKT att användas genomgående då jag syftar på denna teknik. World Wide Web (WWW), även kallat webben är ett övergripande begrepp för ett stort antal grafiska dokument som kan innehålla länkar till andra dokument på det globala datanätet Internet. Dokumenten kan bestå av text, ljud, video, bild och kalkylfiler, det vill säga dokument i alla dataformat (Kronman, 1998). I denna avhandling används begreppen WWW, webben och World Wide Web synonymt. Enligt Altun (2000, s. 36) kan hypertext definieras som icke linjär skriven text som är förgrenad och som tillåter val hos läsaren. Det är en serie av textstycken som är sammankopplade med länkar som tillåter läsaren att välja olika vägar. Multimedia och hypermedia innebär att man använder datorer för att presentera material som innehåller flera olika typer av media t.ex. bild, text, ljud, hypertext och video. 1.4 Avhandlingens struktur Avhandlingen inleds med att jag beskriver olika inlärningsteorier och på vilket sätt dessa hittills tillämpats i utbildning (kap. 2). I kapitel tre presenterar jag Internets bakgrund och uppbyggnad. I kapitlet beskriver jag också de olika tjänsterna som erbjuds

10 5 via Internet. I kapitel fyra, som jag har rubricerat Utbildning med hjälp av Internet, presenterar jag hur man kan använda Internet i utbildning och som ett medium för utbildning. I kapitlet behandlar jag också Internet som inlärningsmiljö samt distansutbildning via Internet. IKT och inlärning behandlas i det femte, och sista teorikapitlet. Avhandlingen avslutas med en sammanfattande diskussion. Denna avhandling kompletteras med webbsidor som finns på avhandlingens webbplats. Där finns också alla länkar som jag hänvisar till i avhandlingen. Avhandlingen finns publicerad i sin helhet på Internet. Adressen till avhandlingens webbplats är:

11 2 Inlärningsteorier och tillämpningar Detta kapitel behandlar inlärning och olika teorier om inlärning. Behaviorism, kognitivism och konstruktivism presenteras och definieras. De två sista avsnitten behandlar hur inlärningsteorierna kan tillämpas i utbildning. I avsnitt 2.4 presenteras samarbetsinlärning som har visat sig inverka positivt på inlärningsresultatet. Till sist, i avsnitt 2.5, presenteras principen om livslångt lärande och dess vikt i dagens snabbt föränderliga samhälle. Idag råder det enligt von Glasersfeld (1995, ss. 3-4) samstämmighet om att någonting är fel i den traditionella skolan. Vissa studerande går ur skolan utan tillräckliga kunskaper för att klara sig i samhället. Orsaken till detta kan enligt honom vara att vi under de senaste 50 åren har haft en behavioristiskt inriktad undervisning i skolorna. Behaviorismen har utplånat skillnaden mellan träning (prestationer) och inlärning (skapa förståelse). Vissa undersökningar har till exempel visat att universitetsstudenter är bra på att svara rätt på standardfrågor. Men när de tvingas lösa problem som skiljer sig från de bekanta problemen i textböckerna, visar det sig att de saknar förståelse för de saker de har lärt sig utantill. Enligt Rauste-von Wright (1997, s. 128) är förståelse ett resultat av den lärandes egen tankeaktivitet. Information och kunskap förflyttas inte in utifrån utan varje lärande måste själv konstruera sin egen kunskap. Varför och hur -frågor är mycket viktiga för begreppsförståelsen. I den traditionella utbildningen är det dock fortfarande faktasökande frågor (t.ex. vad, var, när, hur många) som dominerar. Då man undersöker läromedel finner man mycket sällan, enligt Hakkarainen, frågor där den studerande uppmuntras att söka efter förklaringar. Det krävs oftast bara att de studerande letar efter fakta och att de kan beskriva dessa. Att 6

12 7 förklara och att söka efter förklaringar, blir oftast bara lärarens uppgift. Genom kognitiva undersökningar har man kommit fram till att förklaring (att förklara både för sig själv och för andra) har en mycket viktig roll då man skapar en välstrukturerad och välintegrerad kunskapsbas (Hakkarainen, 1997, ss ). För att lyckas på 2000-talet måste man enligt Conway (1997) vara förberedd på livslångt lärande. Detta har gjort att man i utbildningen har sett sig tvungen att frångå en pedagogik där man poängterar memorering av stora mängder information, till förmån för en mer processorienterad pedagogik. Före 1970-talet var det behaviorismen som formade grunden för hur lärarna undervisade i klassrummet. Nu, i och med betoningen av det livslånga lärandet, är det den kognitiva psykologin som ger en bättre grund för utbildning. Motivation Enligt Biehler och Snowman (1997, ss ) har den studerandes motivation en stor betydelse för inlärningsresultatet. Motivation definierar de som den kraft som står för igångsättandet, urvalet, inriktningen och upprätthållandet av beteendet. Enligt den behavioristiska inlärningssynen ökas motivationen genom förstärkning av det eftertraktade beteendet. Den studerande belönas alltså på något sätt för sina prestationer vilket höjer motivationen. Enligt det kognitiva synsättet strävar människan efter att organisera och hitta balans i sin uppfattning av omvärlden. En känsla av jämvikt kan uppstå då en ny erfarenhet relateras till redan befintliga erfarenheter, vilket i sig kan fungera som motivation. Förståelse Förståelse innebär enligt Spiro, Feltovich, Jacobson, och Coulson (1995, s. 92) att man går vidare från den presenterade informationen. För att till exempel förstå en text krävs det mer än att man bara förstår informationen och språket som är kodat i texten. Förståelse innebär att man konstruerar sin egen förståelse och då är texten bara en preliminär ritning. Informationen i texten måste kombineras med information utanför texten, vilket inkluderar den kunskap som läsaren redan innehar.

13 8 2.1 Behaviorism Enligt Biehler och Snowman (1997, ss ) bestod det mesta av forskningen kring inlärning under den första delen av 1900-talet av att observera och objektivt mäta vad externa stimuli (S) gav upphov till för respons (R) hos en individ. Denna inriktning kallas behaviorism och kulminerade i B. F. Skinners arbete under första hälften av 1900-talet. Skinners teori om operant eller instrumentell betingning, innebär att responsen hos djur eller människor, då de utsätts för vissa stimuli, blir starkare då den förstärks. Skinner gjorde bland annat djurförsök med råttor där råttan alltid fick en belöning, i form av mat, då den gjorde någonting rätt. På så sätt förstärktes det eftertraktade beteendet. Grundidén i behaviorismen är att alla beteenden åtföljs av vissa konsekvenser. Dessa konsekvenser inverkar starkt på om beteendet kommer att upprepas igen och med vilken intensitet detta sker. Konsekvenserna, responsen, kan endera vara behagliga och eftertraktade eller obehagliga och icke eftertraktade. Detta förstärker eller försvagar möjligheten för att samma beteende skall ske igen vid liknande situationer. En positiv förstärkning stimulerar alltså målbeteendet. I utbildningssammanhang kan förstärkningen t.ex. vara uppmärksamhet och beröm från läraren, vitsord eller annan typ av belöning. Negativ förstärkning har samma mål som positiv förstärkning man vill öka styrkan hos ett visst beteende. Men i stället för att ge en positiv stimulus tar man bort en obehaglig och icke eftertraktad stimulus. Ett exempel på detta är när barnet plockar upp sina saker från golvet för att slippa höra föräldrarna klaga. Enligt behavioristerna finns det tre sätt att minska på ett visst beteende: straff, time-out och utsläckning. De inverkar alla negativt på ett visst beteende: straff genom en icke eftertraktad stimulus efter beteendet, time-out genom att den positiva förstärkningen temporärt tas bort, utsläckning genom att beteendet ignoreras. Huvudidén bakom Skinners inställning till utbildning är att inlärningen skall vara formad. Stoffet och konsekvenserna skall leda till att den studerande styrs mot ett visst förutbestämt slutmål (Biehler & Snowman, 1997, ss ). Läraren formar de studerande En lärare kan förstärka ett visst beteende både medvetet och omedvetet. Medvetet t.ex. genom att ge beröm då en studerande gör det som läraren önskar eller genom straff, då

14 9 den studerande gör något som inte är önskvärt. När en person lär sig ett nytt beteende kommer de att lära sig detta snabbare ifall de får en förstärkning för varje korrekt respons. Enligt Woolfolk har forskare sett positiva inlärningsresultat då läraren medvetet och välavvägt berömmer studerande. För att beröm skall fungera bör det kopplas specifikt till det beteende som skall förstärkas och dessutom vara trovärdigt (Woolfolk, 1998, ss , 217). Skinner och andra behaviorister koncentrerade sig på att undersöka observerbara indikationer på inlärning och vad dessa kunde innebära för undervisningen. Enligt Conway (1997) är lärarens arbete, enligt behavioristerna, att modifiera beteendet hos den lärande genom att få till stånd situationer som förstärker den eftertraktade responsen. Läraren är alltså den som styr och som definierar vad den studerande skall uppnå och kunna (se figur 1). Figur 1. Enligt behaviorismen ses kunskap som någonting som kan förflyttas från en lärare till en lärande. Läraren styr och definierar vad den lärande skall uppnå. 2.2 Kognitivism Många fann de behavioristiska idéerna otillfredsställande. De som ifrågasatte behaviorismen var mer intresserade av det som inte var observerbart och som skedde inne i huvudet hos den lärande. John Dewey, Lev Vygotsky, Jean Piaget och Jerome Bruner är några av de mer kända forskarna som har undersökt dessa frågor inom det

15 10 som kallas kognitivismen. De framhöll att man aktivt konstruerar kunskap och att detta sker i en social kontext. Vygotsky ansåg också att all inlärning sker i en zon av proximal utveckling. Zonen är skillnaden mellan vad den lärande redan kan och vad han eller hon kan lära sig med assistans. Genom att bygga vidare på det som den lärande redan kan och genom att ge lagom utmanande uppgifter kan läraren stöda den lärandes process genom olika stadier av utveckling (Conway, 1997). Inom den kognitiva psykologin studerar man hur människors intellekt fungerar och inverkar på beteendet. I motsats till behaviorismen menar man inom kognitivismen att det också är möjligt att studera icke observerbara beteenden, så som tankeprocesser, på ett vetenskapligt sätt (Biehler & Snowman, 1997, s. 317). Enligt den kognitiva psykologin är ett av de viktigaste elementen i inlärningsprocessen det som den lärande tar med sig till inlärningssituationen, det som den lärande redan kan. Vad vi redan vet och kan, avgör till en stor del vad vi kommer att uppmärksamma, uppfatta, lära, minnas och glömma (Woolfolk, 1998, s. 247). Sammanfattningsvis finns det alltså tre aspekter av inlärning som tillsammans bildar grunden för kognitivismen. Först och främst ses inlärning som en kunskapskonstruktionsprocess och inte som en kunskapsregistreringsprocess. För det andra är inlärning kunskapsberoende, man använder befintlig kunskap för att skapa ny kunskap. För det tredje är inlärningen mycket beroende av den situation där den försiggår (Resnick, 1989, s. 1). 2.3 Konstruktivism Den konstruktivistiska synen har gått längre än kognitivismen och riktar inte bara in sig på hur hjärnan behandlar information. Konstruktivismen handlar också om hur människan skapar förståelse utifrån erfarenheter och upplevelser (McMahon, 1997). Biehler och Snowman (1997, ss ) säger att den konstruktivistiska inlärningssynen är motsatsen till sådana teorier där man anser att all kunskap finns utanför och är

16 11 oberoende av människor och att vissa människor (experter och lärare) har kunskap som andra (nybörjare och studerande) inte har. Kunskapen kan enligt dessa teorier förflyttas från en person till en annan med sådan exakthet att den studerande lär sig det som läraren vet (se figur 1). Enligt konstruktivismen däremot är meningsfull inlärning ett aktivt skapande av kunskapsstrukturer utgående från personliga erfarenheter. Det betyder alltså att den studerande formar en personlig bild av världen utifrån befintliga kunskaper, intressen, attityder och mål. Kunskap kan inte förflyttas Inlärningen är meningsfull då den lärande använder sig av den kunskap och de färdigheter han eller hon redan har, för att lösa realistiska problem i en realistisk kontext. En annan uppfattning inom konstruktivismen är att kunskapen hos en människa aldrig i sin helhet kan flyttas över till en annan människa (jfr figur 1). Detta eftersom kunskap är resultatet av en personlig tolkning av erfarenheter, vilka påverkas av sådana faktorer som bland annat ålder, kön, etnisk bakgrund och kunskapsbas. Detta medför att när kunskap förflyttas från en person till en annan går en del av kunskapen till spillo vid översättningen, så att säga. En viktig del vid konstruktion av kunskap är samtal och diskussioner med andra lärande och läraren (se figur 2). Öppna och systematiska diskussioner hjälper den lärande att skapa en personlig syn på stoffet som han eller hon lär sig (jfr samarbetsinlärning i avsnitt 2.4) (Biehler & Snowman, 1997, ss ). Figur 2. Enligt den konstruktivistiska synen kan inte kunskap förflyttas över från läraren till de lärande, utan den skapas aktivt genom interaktion med andra (jfr figur 1).

17 12 Konstruktivistisk inlärning innebär också att man plockar ut relevant information och tolkar den med hjälp av redan befintlig kunskap. Läraren är en deltagare i denna process där förståelse konstrueras. Inom konstruktivismen riktar man, enligt Mayer, in sig på att hjälpa den studerande att utveckla tanke- och inlärningsstrategier som är relevanta. Målet är alltså att hjälpa den lärande att utveckla skicklighet i hur man lär sig och hur man använder denna skicklighet för att konstruera användbar kunskap. Evalueringen är därmed kvalitativ hellre än kvantitativ: man avgör hur den studerande strukturerar och behandlar kunskap i stället för att mäta hur mycket den studerande har lärt sig. Meningsfull inlärning sker enligt Mayer då den lärande väljer ut relevant information, organiserar informationen till en sammanhängande helhet och integrerar den med existerande kunskap. Denna process kan sammanfattas i tre ord: urval, organisering och integrering (Mayer, 1998, ss ). Utvecklings- och sociokulturell teori Enligt Airasan och Walsh (1997) är konstruktivism en epistemologi, en filosofisk förklaring på vad kunskap är. Det är inte ett undervisningssätt som säger hur man skall undervisa det är en syn på hur man lär sig, vilken har konsekvenser för hur man undervisar. Konstruktivismen kan delas in i två olika teorier om kognition: utvecklingsoch sociokulturell teori. Utvecklingsteoretiker, som till exempel Piaget, fokuserar på att beskriva universella former av kunskapsstrukturer som styr förståelsen. Inom denna inriktning är det den individuella lärande som skapar förståelsen. Utvecklingen av den egna kunskapen är då huvudmålet för inlärningen. Den andra konstruktivistiska inriktningen, den sociokulturella, betonar den sociala konstruktionen av kunskap och avvisar Piagets individualistiska teori. Kunskap ses som en konstruktion av individens interaktion med den sociala miljö där han eller hon befinner sig, som resulterar i en förändring både hos individen och hos miljön. Inom socialkonstruktivismen anser man alltså att kunskap har en social komponent. Kunskap kan inte skapas av en individ då han eller hon handlar oberoende av den sociala kontexten. Motivation Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv är inlärning alltså inte ett stimulus respons (S- R) fenomen, som behaviorismen säger. Inlärning kräver självstyrning och att den lärande själv bygger upp begrepp genom reflektion och abstraktion. Man löser inte

18 13 problem genom att lära in de rätta svaren. För att lösa ett problem intelligent, måste man först se problemet som ens eget problem. Man måste alltså se problemet som ett hinder som blockerar ens väg mot ett visst mål. Den bästa motivationen är önskan om att nå slutpunkten, ett visst mål. Ifall den lärande har sökt efter en lösning och själv funnit en väg att komma till slutmålet, känner han i allmänhet större tillfredsställelse än om han bara får höra av läraren att han har svarat rätt. När den lärande har hittat ett sätt att bemästra ett visst problem behöver det inte innebära att motivationen försvinner. Då kan andra kriterier i stället bli relevanta. Kanske har lösningen varit kostsam eller invecklad och man vill finna en lättare lösning på problemet. I detta fall kan en lärare ha en mycket stor betydelse genom att han kan styra in den lärandes uppmärksamhet i rätt riktning (von Glasersfeld, 1995, s. 14). Att stöda konstruktion av kunskap Utbildning är en verksamhet som erbjuder mer eller mindre idealiska förhållanden för studerande att konstruera kunskap, men som inte direkt omformar den studerandes kunskaper och färdigheter (Lehtinen, 1997, s. 21). För att stöda ett konstruktivistiskt lärande kan man enligt Biehler och Snowman (1997, ss ) lägga upp undervisningssituationen så att de studerande exponeras för olika synvinklar av ett problem eller ämne. Läraren skall arrangera innehållet i inlärningsuppgiften och leda den studerandes aktiviteter så att den studerande själv upptäcker, och konstruerar, en personlig och meningsfull uppfattning om problemet eller ämnet. Läraren kan också bidra till diskussioner bland de studerande genom att skapa kognitiva konflikter genom att till exempel presentera en provokativ idé som berör stoffet. Diskussioner stöder också konstruktion av kunskap. Ett annat sätt att stöda konstruktion av kunskap är genom kognitivt lärlingsskap mellan lärare och studerande. Detta innebär att läraren skapar en kognitiv process, en modell för inlärning, som den studerande lär sig. Då den studerande blir skickligare förflyttas sedan ansvaret för processen över till denne. De inlärningsuppgifter som den studerande får bör också finnas i en realistisk kontext. En realistisk kontext är en omgivning där den studerande löser ett meningsfullt och verkligt problem, genom att använda en mängd olika färdigheter och information. Ett tredje sätt att stöda konstruktion av förståelse är genom att de studerande tillåts se idéer och problem ur flera olika synvinklar (Biehler & Snowman, 1997, ss ).

19 Samarbetsinlärning Littleton och Häkkinen (1999, s. 21) säger att det finns många definitioner på begreppet samarbetsinlärning, kollaboration. En sammanfattande beskrivning av begreppet är att samarbetsinlärning involverar konstruktion av förståelse genom interaktion med andra och kan karaktäriseras av ett åtagande som strävar mot ett gemensamt mål. Enligt Biehler och Snowman (1997, ss ) innebär samarbetsinlärning att en grupp studerande arbetar tillsammans för att nå ett gemensamt mål. Vid samarbetsinlärning är de studerande inriktade på att anstränga sig och samarbeta för att uppfylla gruppnormen. Samarbetsinlärningsgrupperna bör enligt Biehler och Snowman vara relativt små och heterogena samt borde innehålla både män och kvinnor. Gruppen bör också ha ett klart gemensamt mål att sträva efter. Målet nås bara ifall alla i gruppen lär sig det stoff som krävs och aktivt deltar i gruppens arbete och stöder andra i gruppen. Vid samarbetsinlärning (se figur 3) bör läraren visa de studerande hur de hjälper varandra att lösa problem. Genast från början bör läraren också påpeka att varje gruppmedlem måste delta aktivt i gruppens strävan att uppnå målet. För att samarbete inom gruppen skall kunna ske bör de studerande känna till hur de skall få det mesta ut av kontakten med de andra studerandena, deras interpersonliga färdigheter har alltså en stor betydelse. Innan man sätter igång med samarbetsinlärning bör de studerande, enligt Biehler och Snowman, lära sig grundfärdigheter som ledarskap, beslutsfattande, kommunikation och konfliktlösning, för att samarbetsinlärningen skall fungera. Läraren bör också se till att alla i gruppen har samma möjligheter att bidra till gruppens arbete. Tävlingar mellan grupper kan, då de används på rätt sätt, fungera som en aktivt motiverande faktor för studerandenas samarbete (Biehler & Snowman, 1997, ss ).

20 15 Figur 3. Vid samarbetsinlärning samarbetar de studerande för att lära sig och nå ett gemensamt mål. Traditionell samarbetsinlärning De grundläggande kännetecknen för samarbetsinlärning är enligt Conway (1997) att studerande arbetar tillsammans i grupp (se figur 3) för att bemästra teoretiskt material, att grupperna består av hög-, medel- och lågpresterande studerande samt är könsligt och etniskt blandade, belöningssystemen är grupporienterade hellre än individcentrerade. Conway nämner också några exempel på olika typer av traditionell samarbetsinlärning; 1) Situationer då de studerande delar på prestationen genom att hjälpa varandra att lära in stoffet. De studerande har individuella prov där poängen påverkas av hur stor förbättringen är sedan tidigare prov. Gruppens mål är att få en hög förbättringspoäng för hela gruppen. 2) Situationer där varje studerande i gruppen utses till expert för ett visst delområde som de sedan lär ut till de andra i gruppen. Studerande från andra grupper med samma delområde samarbetar sinsemellan. Sedan återvänder de studerande till sin egen grupp där de delar med sig av det de har lärt sig. 3) Forskning, där de studerande i gruppen väljer tema, inriktning och uppläggning. De forskar sedan alla tillsammans och presenterar sina resultat för andra grupper. Samarbetsinlärning är inte en metod eller en mekanism Enligt Dillenbourg (1999, ss. 6-8) är samarbetsinlärning varken en metod eller en mekanism. Detta eftersom samarbetsinlärning inte är en enda mekanism. Man lär sig