Internet som stöd för inlärning och distansutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internet som stöd för inlärning och distansutbildning"

Transkript

1

2 ii Internet som stöd för inlärning och distansutbildning Litteraturstudie Tommy Strandvall Avhandling för pedagogie magisterexamen Åbo Akademi Pedagogiska fakulteten Institutionen för lärarutbildning Vasa, 2000

3 Författare Strandvall Tommy 2000 Titel Internet som stöd för inlärning och distansutbildning. Litteraturstudie. Opublicerad avhandling i pedagogik för pedagogie magisterexamen. Sidoantal (tot): 113 Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten. Institutionen för lärarutbildning. Projekt inom vilket arbetet gjorts: IT-pedagogik Referat (Avhandlingens syfte, problemformuleringar, metoder, respondenter, huvudsakliga resultat, slutsatser) Finland tillhör idag en av världens ledande IT (informationsteknik) nationer. Trots det används den nya tekniken inte ännu i någon stor utsträckning i utbildning och få lärare har tillräckliga kunskaper om pedagogisk användning av IKT (informationsoch kommunikationsteknik). Syftet med denna litteraturstudie var att utreda hur Internet kan stöda inlärning och användas som ett effektivt medium för utbildning och distansstudier. Syftet var också att utreda hur goda och effektiva läromedel och kurser på Internet är uppbyggda samt vilka fördelar och nackdelar det finns med IKT-stödd utbildning. Avhandlingen är en litteraturstudie. De övergripande frågorna är: 1. Hur kan man med stöd av IKT och Internet få till stånd en effektiv inlärning? 2. Hur kan man utforma bra läromedel och kurser med hjälp av IKT och Internet? 3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med IKT-baserad inlärning och utbildning? På basen av tidigare forskning konstateras att IKT och Internet kan tas in i utbildning på två övergripande sätt: som stöd för närundervisning eller som ett medium för distansutbildning. Vid IKT-baserad utbildning bör man alltid utgå från inlärningsmålen och därefter välja de metoder som bäst stöder de studerande att uppnå målen, vilket kan inbegripa användning av IKT och Internet. Läraren behöver också tillräckliga pedagogiska och tekniska kunskaper för att effektivt kunna utnyttja den nya tekniken, dessutom krävs en teknisk infrastruktur som kan vara dyr att anskaffa. De effektivaste sätten att utnyttja IKT och Internet är att utnyttja dem för samarbetsinlärning, interaktion samt som stöd för konstruktion av kunskap. Tekniken bör dessutom utnyttjas till fullo. Att bara placera material på webben ger inga stora fördelar inlärningsmässigt, utan bara praktiska fördelar. Forskningen som presenterades i avhandlingen gav vid handen att IKT och Internet i sig själva inte förbättrar inlärningen nämnvärt. Det viktiga är hur den används och vilken pedagogik som står som grund. IKT kan dock tillföra utbildning någonting som aldrig tidigare varit möjligt: den kan stöda en global interaktiv virtuell inlärningsmiljö för konstruktion av kunskap. Sökord / indexord enl. tesaurus Distansutbildning, IT, informationsteknik, inlärning, Internet Årtal

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund och val av ämne Avhandlingens syfte och frågeställningar Definitioner Avhandlingens struktur Inlärningsteorier och tillämpningar Behaviorism Kognitivism Konstruktivism Samarbetsinlärning Livslångt lärande Internet Internets bakgrund och historia Internets funktion Tjänster på Internet E-post, elektroniska meddelanden World Wide Web, världens största bibliotek USENET/News, ett konferenssystem Telnet för uppkoppling mot andra datorer FTP, för förflyttning av filer mellan datorer Chatt, IRC och MUD, för diskussion i realtid Utbildning med hjälp av Internet Nya inlärningsmiljöer för distansstudier Internetbaserad utbildning Utformning av Internetbaserad distansutbildning Kommunikation och interaktion med IKT Datorstödd samarbetsinlärning Distans- och flerformsstudier via Internet...62

5 ii 5 Inlärning med stöd av IKT Inlärning och lärande Behaviorism och IKT Kognitivism, konstruktivism och IKT Hypermedia och inlärning IKT och inlärning Simuleringar och inlärning Sammanfattande diskussion Material och metod Stöder IKT inlärning? Vad kännetecknar goda IKT-baserade läromedel? Fördelar och nackdelar med IKT-baserad utbildning Viktigaste upptäckter, konsekvenser för utbildning Förslag till fortsatt forskning Kommer IKT att ersätta läraren? Litteratur Bilaga...113

6 1 Inledning För en tid sedan blev jag uppringd av en radioreporter. Hon berättade att en lågstadieskola i södra Finland skulle inleda ett IT (informationsteknik) -projekt där man tar in datorer i undervisningen. Nu ville hon veta om det är så att datorerna kommer att ersätta lärarna i klassrummet, vilket ju kunde vara ett bra sätt att råda bot på lärarbristen. Jag svarade: Föreställ dig en klass med 25 busiga 10-åringar där läraren är ersatt med en dator som surrar framme vid katedern omöjligt! Det kommer alltid att behövas lärare, åtminstone i lågstadiet. Den lärare som tror att han kommer att bli ersatt av en dator borde bli det. Men hur är det egentligen? Vad kommer den nya informations- och kommunikationstekniken (IKT) att betyda för utbildning och inlärning, och kommer läraren att bli överflödig i framtiden? 1.1 Bakgrund och val av ämne Med 123 Internetanvändare per 1000 invånare är Finland idag världsledande före USA och Island när det gäller Internetanvändning (EU satsar på Internet, 2000). Vissa anser till och med att utvecklingen av Finland till ett IT -samhälle borde kunna fungera som modell för resten av världen. Det som gör Finland annorlunda jämfört med till exempel USA och Japan är att vi i Finland kan förvandla hela samhället till ett IT-samhälle. I många större länder är detta omöjligt eftersom det där oftast finns fattiga områden som inte kan delta i omvandlingen. Om man klarar av omvandlingen i lilla Finland ger det hopp om att man också kan åstadkomma en global omvandling (Himanen, 1998, s. 8). 1

7 2 Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av IKT och datorer. Under den tid jag har studerat till klasslärare har Internet och webben utvecklats mycket. När jag inledde mina studier 1995 och gjorde min första webbsida, var det inte många som hade kommit i kontakt med nätet. Nu fem år senare finns det knappt någon i Finland som aldrig har hört talas om webben. Samtidigt har många också börjat intressera sig för Internets pedagogiska möjligheter, så även jag. Därför beslöt jag mig för att fördjupa mig i ämnet och skiva min avhandling pro gradu om IKT och lärande. Trots att jag skall bli klasslärare har jag inte riktat in mig på att undersöka IKT-baserad utbildning för barn. Jag tror nämligen inte att regelrätt IKT-baserad distansutbildning kommer bli aktuell för barn i någon stor utsträckning. Istället finns för närvarande den stora potentialen för IKT-baserad utbildning och inlärning bland vuxna varför jag valt att fokusera dem. Avhandlingen är en litteraturstudie. Enligt Nyberg (2000, s. 29) innebär detta att man inte har någon empirisk datainsamling utan man istället samlar in, ordnar, omstrukturerar, analyserar och gör egna synteser av information som har samlats in av andra. Orsakerna till att jag valde att göra en litteraturstudie är flera. Eftersom jag är intresserad av att ta reda på hur, och om, man lär sig bättre med hjälp av Internet och IKT, samt hur man gör goda läromedel med hjälp av dessa, skulle en empirisk undersökning i praktiken ha betytt att jag borde ha skapat och undersökt kurser och läromedel. Detta skulle ha krävt ett omfattande förarbete. Därför valde jag att istället göra en litteraturstudie. Resultaten av denna studie kommer sedan att ligga till grund för fortsatt forskning och empiriska undersökningar inom området. Den nya kraftfulla och dynamiska informations- och kommunikationstekniken som låter oss ge utbildning var som helst, när som helst, åt vem som helst kommer enligt många experter att revolutionera utbildning och inlärning. IKT har emellertid hittills använts rätt sparsamt för pedagogiska ändamål. Enligt Jedeskog (1998, s. 41) finns det dock tecken som tyder på att allt fler lärare nu börjat inse att användningen av IKT kan minska på arbetsbördan och fungera som stöd i utbildningen. Men IKT kräver också en förändrad lärarroll som kan verka avskräckande på många lärare. Många lärare saknar ännu tillräckliga kunskaper i IKT. I SITRA:s rapport om informations- och kommunikationsteknologin i utbildningen i högskolorna kom man nämligen fram till att endast 20 % av lärarna hade kunskaper i att använda IKT i undervisningen (Sadeniemi, 1998, s. 13).

8 3 1.2 Avhandlingens syfte och frågeställningar Syftet med denna avhandling är att utreda hur Internet kan stöda inlärning och användas som ett effektivt medium för utbildning och distansstudier. Syftet är också att utreda hur goda och effektiva läromedel och kurser på Internet är uppbyggda samt vilka fördelar och nackdelar det finns med IKT-stödd utbildning. Genom att bekanta mig med teorier och forskning om IKT och IKT-pedagogik vill jag undersöka vilka tillvägagångssätt som anses vara de mest effektiva då man vill förmedla utbildning med hjälp av Internet och IKT. De övergripande frågor jag vill söka svar på i mitt forskningsarbete är: 1. Hur kan man med stöd av IKT och Internet få till stånd en effektiv inlärning? a) Hur stöder IKT och Internet inlärning? b) Lär man sig bättre med hjälp av IKT och Internet än med traditionella medel? c) Hur kan inlärning stödd av IKT och Internet bidra till konstruktion av förståelse? 2. Hur kan man utforma bra läromedel och kurser med hjälp av IKT och Internet? a) Hur bygger man upp bra och pedagogiska IKT-baserade läromedel, webbplatser, webbsidor och kurser? b) Hur kan man utforma goda distanskurser och utbildningar med hjälp av Internet? 3. Vilka fördelar och nackdelar finns det med IKT-baserad inlärning och utbildning? a) Vilka är fördelarna och nackdelarna med IKT-baserad inlärning? b) Blir utbildning dyrare eller billigare p.g.a. IKT? c) Är det tidsmässigt fördelaktigt med IKT? d) Kommer den nya tekniken att innebära att lärare ersätts av datorer?

9 4 1.3 Definitioner I denna avhandling syftar begreppen distansstudier, distansutbildning och distansundervisning på en inlärningssituation där den studerande befinner sig på en annan fysisk plats än källan för informationen och undervisningen. Flerformsstudier syftar på en situation där distansstudier systematiskt och planerat kombineras med närstudier. Begreppet studerande är i denna avhandling en allmän beteckning för en lärande person. Begreppen IT (informationsteknik) och IKT (informations- och kommunikationsteknik) är paraplybegrepp för den teknik som används för distribution samt behandling av information och kommunikation. I denna avhandling kommer begreppet IKT att användas genomgående då jag syftar på denna teknik. World Wide Web (WWW), även kallat webben är ett övergripande begrepp för ett stort antal grafiska dokument som kan innehålla länkar till andra dokument på det globala datanätet Internet. Dokumenten kan bestå av text, ljud, video, bild och kalkylfiler, det vill säga dokument i alla dataformat (Kronman, 1998). I denna avhandling används begreppen WWW, webben och World Wide Web synonymt. Enligt Altun (2000, s. 36) kan hypertext definieras som icke linjär skriven text som är förgrenad och som tillåter val hos läsaren. Det är en serie av textstycken som är sammankopplade med länkar som tillåter läsaren att välja olika vägar. Multimedia och hypermedia innebär att man använder datorer för att presentera material som innehåller flera olika typer av media t.ex. bild, text, ljud, hypertext och video. 1.4 Avhandlingens struktur Avhandlingen inleds med att jag beskriver olika inlärningsteorier och på vilket sätt dessa hittills tillämpats i utbildning (kap. 2). I kapitel tre presenterar jag Internets bakgrund och uppbyggnad. I kapitlet beskriver jag också de olika tjänsterna som erbjuds

10 5 via Internet. I kapitel fyra, som jag har rubricerat Utbildning med hjälp av Internet, presenterar jag hur man kan använda Internet i utbildning och som ett medium för utbildning. I kapitlet behandlar jag också Internet som inlärningsmiljö samt distansutbildning via Internet. IKT och inlärning behandlas i det femte, och sista teorikapitlet. Avhandlingen avslutas med en sammanfattande diskussion. Denna avhandling kompletteras med webbsidor som finns på avhandlingens webbplats. Där finns också alla länkar som jag hänvisar till i avhandlingen. Avhandlingen finns publicerad i sin helhet på Internet. Adressen till avhandlingens webbplats är:

11 2 Inlärningsteorier och tillämpningar Detta kapitel behandlar inlärning och olika teorier om inlärning. Behaviorism, kognitivism och konstruktivism presenteras och definieras. De två sista avsnitten behandlar hur inlärningsteorierna kan tillämpas i utbildning. I avsnitt 2.4 presenteras samarbetsinlärning som har visat sig inverka positivt på inlärningsresultatet. Till sist, i avsnitt 2.5, presenteras principen om livslångt lärande och dess vikt i dagens snabbt föränderliga samhälle. Idag råder det enligt von Glasersfeld (1995, ss. 3-4) samstämmighet om att någonting är fel i den traditionella skolan. Vissa studerande går ur skolan utan tillräckliga kunskaper för att klara sig i samhället. Orsaken till detta kan enligt honom vara att vi under de senaste 50 åren har haft en behavioristiskt inriktad undervisning i skolorna. Behaviorismen har utplånat skillnaden mellan träning (prestationer) och inlärning (skapa förståelse). Vissa undersökningar har till exempel visat att universitetsstudenter är bra på att svara rätt på standardfrågor. Men när de tvingas lösa problem som skiljer sig från de bekanta problemen i textböckerna, visar det sig att de saknar förståelse för de saker de har lärt sig utantill. Enligt Rauste-von Wright (1997, s. 128) är förståelse ett resultat av den lärandes egen tankeaktivitet. Information och kunskap förflyttas inte in utifrån utan varje lärande måste själv konstruera sin egen kunskap. Varför och hur -frågor är mycket viktiga för begreppsförståelsen. I den traditionella utbildningen är det dock fortfarande faktasökande frågor (t.ex. vad, var, när, hur många) som dominerar. Då man undersöker läromedel finner man mycket sällan, enligt Hakkarainen, frågor där den studerande uppmuntras att söka efter förklaringar. Det krävs oftast bara att de studerande letar efter fakta och att de kan beskriva dessa. Att 6

12 7 förklara och att söka efter förklaringar, blir oftast bara lärarens uppgift. Genom kognitiva undersökningar har man kommit fram till att förklaring (att förklara både för sig själv och för andra) har en mycket viktig roll då man skapar en välstrukturerad och välintegrerad kunskapsbas (Hakkarainen, 1997, ss ). För att lyckas på 2000-talet måste man enligt Conway (1997) vara förberedd på livslångt lärande. Detta har gjort att man i utbildningen har sett sig tvungen att frångå en pedagogik där man poängterar memorering av stora mängder information, till förmån för en mer processorienterad pedagogik. Före 1970-talet var det behaviorismen som formade grunden för hur lärarna undervisade i klassrummet. Nu, i och med betoningen av det livslånga lärandet, är det den kognitiva psykologin som ger en bättre grund för utbildning. Motivation Enligt Biehler och Snowman (1997, ss ) har den studerandes motivation en stor betydelse för inlärningsresultatet. Motivation definierar de som den kraft som står för igångsättandet, urvalet, inriktningen och upprätthållandet av beteendet. Enligt den behavioristiska inlärningssynen ökas motivationen genom förstärkning av det eftertraktade beteendet. Den studerande belönas alltså på något sätt för sina prestationer vilket höjer motivationen. Enligt det kognitiva synsättet strävar människan efter att organisera och hitta balans i sin uppfattning av omvärlden. En känsla av jämvikt kan uppstå då en ny erfarenhet relateras till redan befintliga erfarenheter, vilket i sig kan fungera som motivation. Förståelse Förståelse innebär enligt Spiro, Feltovich, Jacobson, och Coulson (1995, s. 92) att man går vidare från den presenterade informationen. För att till exempel förstå en text krävs det mer än att man bara förstår informationen och språket som är kodat i texten. Förståelse innebär att man konstruerar sin egen förståelse och då är texten bara en preliminär ritning. Informationen i texten måste kombineras med information utanför texten, vilket inkluderar den kunskap som läsaren redan innehar.

13 8 2.1 Behaviorism Enligt Biehler och Snowman (1997, ss ) bestod det mesta av forskningen kring inlärning under den första delen av 1900-talet av att observera och objektivt mäta vad externa stimuli (S) gav upphov till för respons (R) hos en individ. Denna inriktning kallas behaviorism och kulminerade i B. F. Skinners arbete under första hälften av 1900-talet. Skinners teori om operant eller instrumentell betingning, innebär att responsen hos djur eller människor, då de utsätts för vissa stimuli, blir starkare då den förstärks. Skinner gjorde bland annat djurförsök med råttor där råttan alltid fick en belöning, i form av mat, då den gjorde någonting rätt. På så sätt förstärktes det eftertraktade beteendet. Grundidén i behaviorismen är att alla beteenden åtföljs av vissa konsekvenser. Dessa konsekvenser inverkar starkt på om beteendet kommer att upprepas igen och med vilken intensitet detta sker. Konsekvenserna, responsen, kan endera vara behagliga och eftertraktade eller obehagliga och icke eftertraktade. Detta förstärker eller försvagar möjligheten för att samma beteende skall ske igen vid liknande situationer. En positiv förstärkning stimulerar alltså målbeteendet. I utbildningssammanhang kan förstärkningen t.ex. vara uppmärksamhet och beröm från läraren, vitsord eller annan typ av belöning. Negativ förstärkning har samma mål som positiv förstärkning man vill öka styrkan hos ett visst beteende. Men i stället för att ge en positiv stimulus tar man bort en obehaglig och icke eftertraktad stimulus. Ett exempel på detta är när barnet plockar upp sina saker från golvet för att slippa höra föräldrarna klaga. Enligt behavioristerna finns det tre sätt att minska på ett visst beteende: straff, time-out och utsläckning. De inverkar alla negativt på ett visst beteende: straff genom en icke eftertraktad stimulus efter beteendet, time-out genom att den positiva förstärkningen temporärt tas bort, utsläckning genom att beteendet ignoreras. Huvudidén bakom Skinners inställning till utbildning är att inlärningen skall vara formad. Stoffet och konsekvenserna skall leda till att den studerande styrs mot ett visst förutbestämt slutmål (Biehler & Snowman, 1997, ss ). Läraren formar de studerande En lärare kan förstärka ett visst beteende både medvetet och omedvetet. Medvetet t.ex. genom att ge beröm då en studerande gör det som läraren önskar eller genom straff, då

14 9 den studerande gör något som inte är önskvärt. När en person lär sig ett nytt beteende kommer de att lära sig detta snabbare ifall de får en förstärkning för varje korrekt respons. Enligt Woolfolk har forskare sett positiva inlärningsresultat då läraren medvetet och välavvägt berömmer studerande. För att beröm skall fungera bör det kopplas specifikt till det beteende som skall förstärkas och dessutom vara trovärdigt (Woolfolk, 1998, ss , 217). Skinner och andra behaviorister koncentrerade sig på att undersöka observerbara indikationer på inlärning och vad dessa kunde innebära för undervisningen. Enligt Conway (1997) är lärarens arbete, enligt behavioristerna, att modifiera beteendet hos den lärande genom att få till stånd situationer som förstärker den eftertraktade responsen. Läraren är alltså den som styr och som definierar vad den studerande skall uppnå och kunna (se figur 1). Figur 1. Enligt behaviorismen ses kunskap som någonting som kan förflyttas från en lärare till en lärande. Läraren styr och definierar vad den lärande skall uppnå. 2.2 Kognitivism Många fann de behavioristiska idéerna otillfredsställande. De som ifrågasatte behaviorismen var mer intresserade av det som inte var observerbart och som skedde inne i huvudet hos den lärande. John Dewey, Lev Vygotsky, Jean Piaget och Jerome Bruner är några av de mer kända forskarna som har undersökt dessa frågor inom det

15 10 som kallas kognitivismen. De framhöll att man aktivt konstruerar kunskap och att detta sker i en social kontext. Vygotsky ansåg också att all inlärning sker i en zon av proximal utveckling. Zonen är skillnaden mellan vad den lärande redan kan och vad han eller hon kan lära sig med assistans. Genom att bygga vidare på det som den lärande redan kan och genom att ge lagom utmanande uppgifter kan läraren stöda den lärandes process genom olika stadier av utveckling (Conway, 1997). Inom den kognitiva psykologin studerar man hur människors intellekt fungerar och inverkar på beteendet. I motsats till behaviorismen menar man inom kognitivismen att det också är möjligt att studera icke observerbara beteenden, så som tankeprocesser, på ett vetenskapligt sätt (Biehler & Snowman, 1997, s. 317). Enligt den kognitiva psykologin är ett av de viktigaste elementen i inlärningsprocessen det som den lärande tar med sig till inlärningssituationen, det som den lärande redan kan. Vad vi redan vet och kan, avgör till en stor del vad vi kommer att uppmärksamma, uppfatta, lära, minnas och glömma (Woolfolk, 1998, s. 247). Sammanfattningsvis finns det alltså tre aspekter av inlärning som tillsammans bildar grunden för kognitivismen. Först och främst ses inlärning som en kunskapskonstruktionsprocess och inte som en kunskapsregistreringsprocess. För det andra är inlärning kunskapsberoende, man använder befintlig kunskap för att skapa ny kunskap. För det tredje är inlärningen mycket beroende av den situation där den försiggår (Resnick, 1989, s. 1). 2.3 Konstruktivism Den konstruktivistiska synen har gått längre än kognitivismen och riktar inte bara in sig på hur hjärnan behandlar information. Konstruktivismen handlar också om hur människan skapar förståelse utifrån erfarenheter och upplevelser (McMahon, 1997). Biehler och Snowman (1997, ss ) säger att den konstruktivistiska inlärningssynen är motsatsen till sådana teorier där man anser att all kunskap finns utanför och är

16 11 oberoende av människor och att vissa människor (experter och lärare) har kunskap som andra (nybörjare och studerande) inte har. Kunskapen kan enligt dessa teorier förflyttas från en person till en annan med sådan exakthet att den studerande lär sig det som läraren vet (se figur 1). Enligt konstruktivismen däremot är meningsfull inlärning ett aktivt skapande av kunskapsstrukturer utgående från personliga erfarenheter. Det betyder alltså att den studerande formar en personlig bild av världen utifrån befintliga kunskaper, intressen, attityder och mål. Kunskap kan inte förflyttas Inlärningen är meningsfull då den lärande använder sig av den kunskap och de färdigheter han eller hon redan har, för att lösa realistiska problem i en realistisk kontext. En annan uppfattning inom konstruktivismen är att kunskapen hos en människa aldrig i sin helhet kan flyttas över till en annan människa (jfr figur 1). Detta eftersom kunskap är resultatet av en personlig tolkning av erfarenheter, vilka påverkas av sådana faktorer som bland annat ålder, kön, etnisk bakgrund och kunskapsbas. Detta medför att när kunskap förflyttas från en person till en annan går en del av kunskapen till spillo vid översättningen, så att säga. En viktig del vid konstruktion av kunskap är samtal och diskussioner med andra lärande och läraren (se figur 2). Öppna och systematiska diskussioner hjälper den lärande att skapa en personlig syn på stoffet som han eller hon lär sig (jfr samarbetsinlärning i avsnitt 2.4) (Biehler & Snowman, 1997, ss ). Figur 2. Enligt den konstruktivistiska synen kan inte kunskap förflyttas över från läraren till de lärande, utan den skapas aktivt genom interaktion med andra (jfr figur 1).

17 12 Konstruktivistisk inlärning innebär också att man plockar ut relevant information och tolkar den med hjälp av redan befintlig kunskap. Läraren är en deltagare i denna process där förståelse konstrueras. Inom konstruktivismen riktar man, enligt Mayer, in sig på att hjälpa den studerande att utveckla tanke- och inlärningsstrategier som är relevanta. Målet är alltså att hjälpa den lärande att utveckla skicklighet i hur man lär sig och hur man använder denna skicklighet för att konstruera användbar kunskap. Evalueringen är därmed kvalitativ hellre än kvantitativ: man avgör hur den studerande strukturerar och behandlar kunskap i stället för att mäta hur mycket den studerande har lärt sig. Meningsfull inlärning sker enligt Mayer då den lärande väljer ut relevant information, organiserar informationen till en sammanhängande helhet och integrerar den med existerande kunskap. Denna process kan sammanfattas i tre ord: urval, organisering och integrering (Mayer, 1998, ss ). Utvecklings- och sociokulturell teori Enligt Airasan och Walsh (1997) är konstruktivism en epistemologi, en filosofisk förklaring på vad kunskap är. Det är inte ett undervisningssätt som säger hur man skall undervisa det är en syn på hur man lär sig, vilken har konsekvenser för hur man undervisar. Konstruktivismen kan delas in i två olika teorier om kognition: utvecklingsoch sociokulturell teori. Utvecklingsteoretiker, som till exempel Piaget, fokuserar på att beskriva universella former av kunskapsstrukturer som styr förståelsen. Inom denna inriktning är det den individuella lärande som skapar förståelsen. Utvecklingen av den egna kunskapen är då huvudmålet för inlärningen. Den andra konstruktivistiska inriktningen, den sociokulturella, betonar den sociala konstruktionen av kunskap och avvisar Piagets individualistiska teori. Kunskap ses som en konstruktion av individens interaktion med den sociala miljö där han eller hon befinner sig, som resulterar i en förändring både hos individen och hos miljön. Inom socialkonstruktivismen anser man alltså att kunskap har en social komponent. Kunskap kan inte skapas av en individ då han eller hon handlar oberoende av den sociala kontexten. Motivation Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv är inlärning alltså inte ett stimulus respons (S- R) fenomen, som behaviorismen säger. Inlärning kräver självstyrning och att den lärande själv bygger upp begrepp genom reflektion och abstraktion. Man löser inte

18 13 problem genom att lära in de rätta svaren. För att lösa ett problem intelligent, måste man först se problemet som ens eget problem. Man måste alltså se problemet som ett hinder som blockerar ens väg mot ett visst mål. Den bästa motivationen är önskan om att nå slutpunkten, ett visst mål. Ifall den lärande har sökt efter en lösning och själv funnit en väg att komma till slutmålet, känner han i allmänhet större tillfredsställelse än om han bara får höra av läraren att han har svarat rätt. När den lärande har hittat ett sätt att bemästra ett visst problem behöver det inte innebära att motivationen försvinner. Då kan andra kriterier i stället bli relevanta. Kanske har lösningen varit kostsam eller invecklad och man vill finna en lättare lösning på problemet. I detta fall kan en lärare ha en mycket stor betydelse genom att han kan styra in den lärandes uppmärksamhet i rätt riktning (von Glasersfeld, 1995, s. 14). Att stöda konstruktion av kunskap Utbildning är en verksamhet som erbjuder mer eller mindre idealiska förhållanden för studerande att konstruera kunskap, men som inte direkt omformar den studerandes kunskaper och färdigheter (Lehtinen, 1997, s. 21). För att stöda ett konstruktivistiskt lärande kan man enligt Biehler och Snowman (1997, ss ) lägga upp undervisningssituationen så att de studerande exponeras för olika synvinklar av ett problem eller ämne. Läraren skall arrangera innehållet i inlärningsuppgiften och leda den studerandes aktiviteter så att den studerande själv upptäcker, och konstruerar, en personlig och meningsfull uppfattning om problemet eller ämnet. Läraren kan också bidra till diskussioner bland de studerande genom att skapa kognitiva konflikter genom att till exempel presentera en provokativ idé som berör stoffet. Diskussioner stöder också konstruktion av kunskap. Ett annat sätt att stöda konstruktion av kunskap är genom kognitivt lärlingsskap mellan lärare och studerande. Detta innebär att läraren skapar en kognitiv process, en modell för inlärning, som den studerande lär sig. Då den studerande blir skickligare förflyttas sedan ansvaret för processen över till denne. De inlärningsuppgifter som den studerande får bör också finnas i en realistisk kontext. En realistisk kontext är en omgivning där den studerande löser ett meningsfullt och verkligt problem, genom att använda en mängd olika färdigheter och information. Ett tredje sätt att stöda konstruktion av förståelse är genom att de studerande tillåts se idéer och problem ur flera olika synvinklar (Biehler & Snowman, 1997, ss ).

19 Samarbetsinlärning Littleton och Häkkinen (1999, s. 21) säger att det finns många definitioner på begreppet samarbetsinlärning, kollaboration. En sammanfattande beskrivning av begreppet är att samarbetsinlärning involverar konstruktion av förståelse genom interaktion med andra och kan karaktäriseras av ett åtagande som strävar mot ett gemensamt mål. Enligt Biehler och Snowman (1997, ss ) innebär samarbetsinlärning att en grupp studerande arbetar tillsammans för att nå ett gemensamt mål. Vid samarbetsinlärning är de studerande inriktade på att anstränga sig och samarbeta för att uppfylla gruppnormen. Samarbetsinlärningsgrupperna bör enligt Biehler och Snowman vara relativt små och heterogena samt borde innehålla både män och kvinnor. Gruppen bör också ha ett klart gemensamt mål att sträva efter. Målet nås bara ifall alla i gruppen lär sig det stoff som krävs och aktivt deltar i gruppens arbete och stöder andra i gruppen. Vid samarbetsinlärning (se figur 3) bör läraren visa de studerande hur de hjälper varandra att lösa problem. Genast från början bör läraren också påpeka att varje gruppmedlem måste delta aktivt i gruppens strävan att uppnå målet. För att samarbete inom gruppen skall kunna ske bör de studerande känna till hur de skall få det mesta ut av kontakten med de andra studerandena, deras interpersonliga färdigheter har alltså en stor betydelse. Innan man sätter igång med samarbetsinlärning bör de studerande, enligt Biehler och Snowman, lära sig grundfärdigheter som ledarskap, beslutsfattande, kommunikation och konfliktlösning, för att samarbetsinlärningen skall fungera. Läraren bör också se till att alla i gruppen har samma möjligheter att bidra till gruppens arbete. Tävlingar mellan grupper kan, då de används på rätt sätt, fungera som en aktivt motiverande faktor för studerandenas samarbete (Biehler & Snowman, 1997, ss ).

20 15 Figur 3. Vid samarbetsinlärning samarbetar de studerande för att lära sig och nå ett gemensamt mål. Traditionell samarbetsinlärning De grundläggande kännetecknen för samarbetsinlärning är enligt Conway (1997) att studerande arbetar tillsammans i grupp (se figur 3) för att bemästra teoretiskt material, att grupperna består av hög-, medel- och lågpresterande studerande samt är könsligt och etniskt blandade, belöningssystemen är grupporienterade hellre än individcentrerade. Conway nämner också några exempel på olika typer av traditionell samarbetsinlärning; 1) Situationer då de studerande delar på prestationen genom att hjälpa varandra att lära in stoffet. De studerande har individuella prov där poängen påverkas av hur stor förbättringen är sedan tidigare prov. Gruppens mål är att få en hög förbättringspoäng för hela gruppen. 2) Situationer där varje studerande i gruppen utses till expert för ett visst delområde som de sedan lär ut till de andra i gruppen. Studerande från andra grupper med samma delområde samarbetar sinsemellan. Sedan återvänder de studerande till sin egen grupp där de delar med sig av det de har lärt sig. 3) Forskning, där de studerande i gruppen väljer tema, inriktning och uppläggning. De forskar sedan alla tillsammans och presenterar sina resultat för andra grupper. Samarbetsinlärning är inte en metod eller en mekanism Enligt Dillenbourg (1999, ss. 6-8) är samarbetsinlärning varken en metod eller en mekanism. Detta eftersom samarbetsinlärning inte är en enda mekanism. Man lär sig

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Vad är det för skillnad?

Vad är det för skillnad? Vad är det för skillnad? Olika pedagogisk grundsyn leder till olika sätt att bemöta barn med autism Ulrika Aspeflo Jag hör ofta kollegor säga att alla vi som arbetar med barn med autism arbetar på ungefär

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Hur kan man göra omvärlden begriplig?

Hur kan man göra omvärlden begriplig? Hur kan man göra omvärlden begriplig? - om att använda visualiseringar i undervisningen 1:3 Lars Nohagen 1 Utbildningsvetenskapliga perspektiv, 20 p Moment 1: SAMHÄLLE Utbildning, pedagogik och samhälle

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek

Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Att använda nätet - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Göteborg 2 mars, 2011 Innehåll: Vår kulturella plattform Pedagogiska utmaningar Alingsås biblioteks Internetkurser Källa: Olle

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox. FRÅGOR & SVAR ANGÅENDE INTERNET Vad är en domän? Sytemet delar upp t.ex www.gy.varmdo.se i domäner dom läses från höger till vänster allt så.se först som står från vilket land den är i från i detta tillfälle

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Kvalité i distans- & flexstudier

Kvalité i distans- & flexstudier Kvalité i distans- & flexstudier eller Man måste bli sedd även om man inte syns! Lärare Gotland Lärcentra Pedagogik IKT-stödd distansutbildning Teknik Pedagogik Teknik Den tekniska utvecklingen går snabbt.

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

RECOMMENDED OR REQUIRED READING

RECOMMENDED OR REQUIRED READING OPETUSSUUNNITELMA 2015 på förskole och lågstadiet KOODI 693683P Orienterande praktik 1:a året Efter orienterande praktik har de studerande en utvecklad ämnessyn och en fördjupad syn på sin lärarroll samt

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Request For Information, LearnConnection

Request For Information, LearnConnection Dokumentet är ställt till: Högskolan i Gävle Att: Mats Brenner Stockholm 23 September 2003 Request For Information, LearnConnection Open Training Sweden AB (OT) har nöjet att för Högskolan i Gävle (HiG)

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på "Sekretesspolicy" längst ner på webbsidorna.

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på Sekretesspolicy längst ner på webbsidorna. Sekretesspolicy Elanco, en division inom Eli Lilly and Company (Lilly), (härefter "Elanco" eller "Lilly" i denna Sekretesspolicy) respekterar integriteten hos dem som besöker våra webbsidor och det är

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{s"n"-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr

FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER. - omikt i skolan. ';j, :d- r..'11*{sn-' :Jr. i ri:sslr:,iriitlr FRÅttwtKrsTlLL MATTEFILMER - omikt i skolan :Jr r..'11*{s"n"-' :d- ';j, i ri:sslr:,iriitlr ffiffihxxnffi ffi*# ffiasfrfrgä Smxsrfrillem Konkret, Lekfullt. Roligt. Det är några omdömen om Rutiga familjen,

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

» RSS - Bygg din egen RSS!

» RSS - Bygg din egen RSS! 1 of 5 29.4.2006 18:46» RSS - Bygg din egen RSS! Sett en orange liten skylt med vita bokstäver som antingen sagt XML eller RSS nyligen utan att direkt koppla varför den finns där? Du är antagligen inte

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET

Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET LDC Roland Månsson 2001-02-20 Riktlinjer: avveckling av AppleTalk-routing i LUNET Bakgrund Ett beslut om att avveckla bl a AppleTalk-routingen inom LUNET är fattat och kommer att verkställas 15 januari

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner?

Torsdagen den 20 oktober Akut omhändertagande vad händer i mötet mellan patienter, närstående och olika professioner? I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under hösten via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer