Vilka faktorer påverkar vuxna andraspråkselever att välja Vård- och omsorgsutbildningen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vilka faktorer påverkar vuxna andraspråkselever att välja Vård- och omsorgsutbildningen?"

Transkript

1 Vilka faktorer påverkar vuxna andraspråkselever att välja Vård- och omsorgsutbildningen? Fri eller ofri? Ann-Christin Lindberg Institutionen för Pedagogik och didaktik Examensarbete 15 hp Vårdpedagogik KPU vård, hälsa och omsorg Vårterminen 2013 Handledare: Helena Rehn Examinator: Ulf Olsson What factors influences adult second languages students to choose health care education?

2 Sammanfattning Merparten av eleverna på vuxengymnasiets vård- och omsorgsutbildningar har svenska som andra språk. Många av dem har inte gått klart grundutbildningen i svenska som andra språk och de har svårt att ta till sig undervisningen. Lärarna på vuxengymnasierna tar ett stort ansvar för att eleverna ska klara utbildnigen och bli godkända. Samtidigt ökar medellivslängden hos befolkningen och forskning inom vården resulterar i att vi vårdar allt mer komplicerade sjukdomstillstånd. Många patienter som tidigare vårdades på sjukhus kan nu vårdas i hemmet eller äldreboende. Dessa fakta resulterar i att vi behöver bli allt fler som vårdar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som påverkade vuxna andraspråks elever att välja Vård- och omsorgsutbildningen. Var det deras egna fria val som gjorde att de sökte sig till just den här utbildningen eller kände de något slags tvång att gå? Jag var också intresserad av att ta reda på vad de hade gjort tidigare i livet. Metoden har varit kvantitativ. En strukturerad enkät med fasta svarsalternativ delades ut i tre klasser på två olika skolor. Enkäten delades ut när de studerande, som valt att gå Vård- och omsorgsutbildningen som ett program, hade gått ett par veckor på sin utbildning. Jag använde mig av den franske sociologen Pierre Bourdieus begrepp habitus, könshabitus, kapital och symboliskt kapital som teoretisk ram. Resultatet visade att det främst är kvinnor med ringa studieerfarenheter såväl från hemlandet som i svenska språket som har valt Vård- och omsorgsutbildningen på vuxengymnasiet. De uppgav att de fick information om utbildningen på internet eller av bekanta. De uppgav också att det var deras eget val att gå utbildningen och att de ville gå den för att de vill arbeta med människor och för att öka sina chanser till att få ett arbete. De flesta hade sysselsättning som arbete eller studier innan de började denna utbildning. Endast en 43 % uppgav att de kunde tänka sig att studera vidare på högskola. Nyckelord: Andraspråkselever, vuxenstuderande, utbildningsbakgrund, utbildningsval 1

3 2

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Vuxenutbildningen... 5 Skolinspektionen... 6 Vård och omsorgsprogrammet... 7 Språket... 8 Eleverna Tidigare forskning Teoretisk ram Syfte Frågeställningar Metod Enkät Urval Genomförande Databearbetning Validitet/ Reliabilitet Etiska aspekter Resultat Elevernas bakgrund Elevernas utbildningsbakgrund Motiv till utbildningsvalet Sysselsättning före studierna Målet med utbildningen Motivation för studier Resultatanalys Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Referenser Bilagor

5 Inledning Som sjuksköterska har jag alltid satt stort värde på undersköterskornas och barnsköterskornas kunskaper. Jag anser att de, genom att vara den personalgrupp som oftast är närmast patienten, har erfarenheter som är ovärderliga. Utan undersköterskorna och barnsköterskorna skulle vården tappa en stor och bred kompetens. Också som biträdande chefsjuksköterska och senare chefsjuksköterska på olika avdelningar har jag arbetat för att öka samarbetet mellan sjuksköterskor och barnsköterskor/undersköterskor. Som lärarstuderande fortsatte jag att engagera mig i de blivande undersköterkornas kunskaper och kompetens eftersom jag visste vilka krav som skulle ställas på dem som arbetstagare; allt från kunskaper i sjukvård, omvårdnad, omsorg, hygien, patientsäkerhet till empati och att kunna föra patienternas och vårdtagarnas talan. Därför blev jag också påtagligt bekymrad när jag nästan genast under min första verksamhetsförlagda utbildning, VFU, på ett vuxengymnasium i Stockholm VT 2011, slogs av hur lärarna flera gånger fick göra egna lösningar för att kunna godkänna vissa elever i en kurs, som t.ex. Medicinsk grundkurs eller Sjukvård. Deras agerande byggde visserligen på att de kände eleverna och att de ville ge dessa elever en chans att komma vidare i utbildningen. Dessa elever hade språksvårigheter och/eller studiesvårigheter som kunde grunda sig i koncentrations svårigheter eller svårigheter med att läsa avsedd litteratur hemma. Eleverna hade begränsat ordförråd och svårigheter att uttrycka sig både muntligt och skriftligt och därmed även svårt att nå de uppsatta målen för kursen. Efter att ha gjort en omtentamen, med fortsatt lågt resultat, fick eleverna svara på frågor muntligt som avsåg speciella delar av skrivningen och som svarade för ett visst avsnitt i lärandet vilket hade dragit ner slutresultatet till IG. Avsikten lärarna hade var att hjälpa eleverna med ett godkänt slutbetyg för att säkra en anställning inom vård- och omsorgssektorn. Vad skulle det annars bli av dem? Utan utbildningsbevis inget arbete. Många av de studerande hade mycket begränsade erfarenheter av studier i sitt hemland. Vilket naturligtvis gör dem beundransvärda för de prestationer de lägger ner på utbildning i Sverige. Men det jag såg var att lärarna fick sänka nivån på både sin undervisning och på målen för utbildningen. Eftersom jag har lång erfarenhet av arbete inom akutsjukvården, både som medarbetare och chef, vet jag vilka krav det är på oss som arbetar där och det var naturligt att frågan; var ska dessa undersköterskor arbeta, dök upp. Även hemsjukvården och äldreomsorgen behöver personal som kan kommunicera med de äldre, sjuka och dåligt hörande vårdtagarna. Det är yttersta väsentligt med basala sjukvårdskunskaper hos de anställda och att kommunikationen inom all vård och omsorg fungerar för att kunna ge trygghet och patientsäkerhet. Jag kände spontant att skolan, utbildningsanordnarna, har ett ansvar gentemot de blivande arbetsgivarna. Andra frågor som dök upp var varför de studerande hade valt vård- och omsorgsutbildningen, var det av eget intresse eller någon som föreslagit utbildningen som en aktivitet för dem som de ansågs kunna vara i stånd att klara av? Det var slående hur många som hade invandrarbakgrund och svenska som andra språk. I en klass, som jag hade VFU i, hade 75 % av eleverna svenska som andra språk. Några elever tyckte själv att man borde höja inträdeskraven i svenska, vilket utbildarna inte får, eftersom de tyckte att litteraturen var svår att ta till sig; de hade inte tillräckligt med ordförråd och det tog allt för lång tid för dem att läsa. T.ex. frågade de vad förebyggande och komplikationer betydde. Sjukvårdssvenska är inte enkel ens för infödda svenskar i vilken grupp det också finns många som har svårigheter att ta sig igenom grundskola och andra mer teoretiska gymnasieprogram. 4

6 Bakgrund Vuxenutbildningen Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras (Skollagen 2010:800, 20 kap. 2 ). Enligt samma lag ska alla vuxna som vill studera få möjlighet att göra det under förutsättning att de saknar kunskaper i det som kursen ger samt har förutsättningar att klara kursen (20 ). Det står också att de som läser sfi (svenska för invandrare) ska kunna kombinera detta med bl.a. andra studier eftersom det ger eleven möjlighet att öva det svenska språket i utbildningen (22 kap. 7 ) Med ovanstående lag som rättesnöre är många vuxna välkomna att studera inom vuxenutbildningens yrkesinriktade program. Vuxenutbildningen inom Stockholms stad har sedan 2007 varit tvungna att göra ett urval av sökande. Urvalet sker i enlighet med Förordningen (2011:1 108, 3 kap 7 ) om kommunal vuxenutbildning där kort utbildning ges företräde framför den som har längre utbildningsbakgrund. För att komma in på en vuxenutbildnings gymnasiekurser ska de sökande kunna visa att de har grundläggande kunskaper. Många sökande kan inte visa dokument som styrker att de har det men yrkesvägledarna på intagningskansliet träffar alla sökande och ställer frågor om deras mål och syfte med studierna och går igenom tidigare utbildningsbakgrund och yrkeserfarenheter. För de som söker till t.ex. vård- och omsorg finns det möjlighet att validera yrkeserfarenheter mot betyg. Inom vuxenutbildning bedöms också tidigare kunskaper via test eller att sökande på annat sätt kan visa upp motsvarande kunskaper för att ha förutsättning att klara kurserna. En vuxen person har ofta förvärvat kunskaper på andra sätt än genom utbildning och skola. Intagningskansliet erbjuder också test för de som har annat modersmål än svenska för att kunna rekommendera lämplig startnivå i svenska samt lämpliga kombinationer med andra ämnen utifrån den sökandes mål med studierna. För att kunna ta beslut om antagning grundar sig intagningskansliet just på nivåtestet i svenska språket, på insända handlingar samt de frågor som sökande besvarat via ansökningshandlingen. Antalet elever inom komvux sjönk kraftigt från slutet av 1990-talet framtill slutet av 2000-talet men under de senaste åren har antalet elever ökat. Under 2011 ökade antalet elever på gymnasial nivå med 3 % jämfört med föregående år. Mellan 1993 och 2006 fick kommunerna extra statsbidrag för särskilda utbildningsåtgärder mot arbetslösheten, bl. a. inom det s.k. Kunskapslyftet. Detta medförde att komvux expanderade kraftig under 1990-talet. Från och med slutet av 1990-talet minskade antalet elever. Bakgrunden till detta var troligen den förbättrade konjunkturen som skapade fler arbetstillfälle och att bidragen till utbildningsanordnarna minskade. Sedan 2009 utgår det ett riktat statsbidrag till kommuner som anordnar yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, en satsning benämnd yrkesvux. Enligt skolverket förklarar dock inte denna satsning fullt ut elevökningen inom gymnasial vuxenutbildning. Enligt statistiken har det skett en elevökning inom all gymnasial utbildning, både inom teoretiska kurser och inom yrkeskurser (Skolverket, Utbildningsstatistik, PM, Dnr :33). 5

7 Yrkesvux är en satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning mellan åren Syftet är att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning och att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning alternativt har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Satsningen innebär att kommunerna kan få statsbidrag för yrkesutbildningar där arbetsgivare saknar kompetent arbetskraft. Förordningen (2009:43 3 i vissa fall 2012:256) om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå innehåller bestämmelser om statsbidraget. Bestämmelserna om urval till utbildningarna som stöds av bidraget ska inte följa det som står i förordning om gymnasialvuxenutbildning (2011:108 3 kap 8 ). Istället ska, om samtliga behöriga sökande inte kan tas emot till utbildningen, företräde ges till den som, oavsett tidigare utbildning, har en svag ställning på arbetsmarknaden rapporterade Stockholms kommun att 901 personer finansierades med statliga pengar från yrkesvuxsatsningen. Av dem var 673 kvinnor och 228 män. 350 personer uppges vara födda utanför Europa. I ämnet omvårdnad var det klart flest antal deltagare med yrkesvuxfinansiering, 297 personer, följt av Barn och Fritid med 136 deltagare. Huruvida andelen för finansieringen var uppdelad mellan deltagare födda i och utanför Sverige framgick inte av rapporten. Det är en hög andel kvinnor som läser på komvux. På de gymnasiala utbildningarna, sett på riksnivå, är det 64 % kvinnor och har varit så sedan Antalet utlandsfödda deltagare är 30 % på gymnasial vuxenutbildning och har så varit sedan 2008 (http://www.skolverket.se/om-skolverket/visaenskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftry cksak%2frecord%3fk%3d2836 Till vård- och omsorgskurserna på vuxenutbildningen krävs endast att man ska ha godkänt i grundläggande kunskaper i svenska. Om man inte har svenska som modersmål har intagningsnämnden i Stockholm hållit på att man ska ha G i sfi- kurs D eller motsvarande samt G i grundläggande Svenska som andraspråk, SAS. Detta anser bl. a. lärarna på Åsö vuxenutbildning är i minsta laget för att de studerande ska kunna tillgodogöra sig innehållet i utbildningen. Men egentligen är det endast det som står i skollagen (2010: 800), om att det som ska ha störst betydelse och det som intagningsnämnden ska bedöma, är om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (20 kap. 20, punkt 3).. Skolinspektionen Skolinspektionen är en statlig tillsynsmyndighet som styrs av förordningen 2011:556, Sveriges Riksdag. Myndigheten genomför två olika granskningar; regelbunden tillsyn och kvalitetsgranskning. Ansvaret gäller hela skolväsendet från förskola, skola till vuxenutbildning. Enligt skollagen (2010:800, 26 kap. 2 ) avses med tillsyn en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. Under perioden maj-augusti 2011 gjorde skolinspektionen en tillsyn av vuxenutbildningen i Stockholms stad för verksamheterna kommunal vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare samt särvux (Beslut efter tillsyn dnr :5 286 offentliggjordes ). Skolinspektionen slog ner på ett antal punkter men bl. a. gjorde de bedömningen att de studerande inom sfi inte tillåts att kombinera sina studier med studier inom komvux i enlighet med författningarnas krav. Här syftar man på 11 kap. 10 och 19 i 1985 års skollag och 4 i Förordningen (1994:895) 6

8 om svenskundervisning för invandrare. Den senare lagen är ersatt av Förordningen (2011:1 108) om vuxenutbildningen. Även i de nya lagarna finns motsvarande formuleringar om att sfi ska/får kombineras med andra offentliga utbildningar. Det som Stockholms kommun hade gjort var att ange lokala bestämmelser angående förkunskapskrav för grundläggande vuxenutbildning. På bl. a. vuxenutbildningens hemsida fanns information om att det krävdes D-nivå eller motsvarande kunskaper i svenska (Skolinspektionens beslut , dnr :5 286). I intervjuer med lärare och företrädare på central nivå framträdde vidare en tendens att betrakta behärskning av svenska som nyckeln till samtliga studier inom komvux. Skolinspektionen menar att de behörighetskrav som gäller för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning anges i skollagen och ska följas av kommunerna som inte får ange egna inträdes krav vilket inte heller lokala utbildningsanordnare får. Skolinspektionen anser också att skolorna måste fortsätta med att arbeta för att hitta mer flexibla lösningar och individuella arbetssätt vilket lärarna menar är svårt på grund av det stora antalet elever i varje kurs och komprimerade undervisningstimmar (a. a.). Stockholms stad skriver i sitt svar till Skolinspektionen Bakgrunden till att inte studerande kunnat kombinera sina sfi-studier med studier inom Komvux har varit en bedömning grundat på erfarenheten att dessa studerande inte haft tillräckliga kunskaper för att framgångsrikt klara studierna. Denna bedömning måste dock göras individuellt utifrån den enskilda individens förutsättningar och tidigare skolbakgrund. Här krävs ett bra samarbete med sfi som bör kunna bedöma vilka studerande som har möjligheter att läsa på komvux parallellt (Redovisning av arbetsmarknadsnämndens åtgärder utifrån tillsynsbeslut från Skolinspektionen, oktober 2011). Stockholms kommun måste dock lova att åtgärda texter och praxis. Man ska ha i åtanke att inom gymnasieskolans ordinarie ungdomsutbildning stramas inträdeskraven upp från och med GY11. I skollagen (2010:800) om gymnasieskolan, 16 Kap 30 står: För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. I tidigare skollag (1985:100), 5 kap 23 om behörighet till gymnasieskolan står: För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik. På ungdomsgymnasiet har man alltså ökat inträdeskraven med betyget godkänt i fem ämnen i och med att den nya lagen har trätt i kraft. Som jag kort nämnde i min inledning var det en studerande med svenska som andra språk, som en dag kom fram till mig och sa att hon tyckte att intagningsnämnden hade ljugit när de sa till eleverna att de skulle klara sig med SAS grund på omvårdnadsutbildningen. Vård och omsorgsprogrammet Vård och omsorgsarbete kan på vuxenutbildningen läsas som enskilda kurser eller som ett helt program på tre terminer. Flera utbildningsanordnare kallar ett helt program för undersköterskeutbildning. Undersköterska är ju dock en tjänst, liksom personlig assistent, vårdare, skötare samt boendestödjare och inte en examen. Efter examen ska eleverna ha sådana grundläggande kunskaper som behövs för att arbeta som vårdoch omsorgspersonal inom äldreomsorgen, psykiatrin och med funktionshindrade. Men de som är intresserade ska också kunna specialisera sig i olika grenar inom hälso- och sjukvården t.ex. akutsjukvård eller geriatrik. Speciellt den tredje och sista terminen ger möjligheter för detta beroende på vilket utbud utbildningsanordnaren har. 7

9 På sin hemsida skriver skolverket om vikten av att ge alla elever en ordentlig uppsättning av baskunskaper eftersom det dels är mycket som förenar de olika yrkesområdena men också ur kvalitetssynpunkt som en garanti för att visa arbetsgivarna att alla som har gått vård-och omsorgsprogrammet har en bred gemensam bas (http://www.skolverket.se/forskola-ochskola/gymnasieutbildning/program/nationella-program/vard-och-omsorgsprogrammet/vard-ochomsorgsprogrammet ). Antingen du arbetar med unga eller äldre, som personlig assistent, inom psykiatrin, i äldreomsorgen, i en vårdtagares hem eller på sjukhus inom somatiken är bemötandet och kommunikationen central. Inom äldreomsorgen ska alla kunna dokumentera samtal och genomförandeplaner vilket också ställer krav på att man har en god svenska. Att språket har stor betydelse förstår man när man läser ämnesplanerna för Vård- och omsorgsarbete. Programmet betonar etiska frågor, bemötande, ett empatiskt förhållningssätt och elevernas förmåga att kommunicera med de människor som de möter i sitt framtida yrkesliv. Därför ingår också en kurs i svenska eller SAS som karaktärsämne på ungdomsgymnasiet. Men ansvaret att ha ett bra språk och därför läsa extra svenska, ligger på vuxengymnasiet, på den enskilde eleven. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla kunskaper inom basala hygienrutiner såväl som kunskaper om hur smitta och smittspridning förhindras. Detta kommer inte bara att läras under utbildningen utan här måste den blivande omvårdnadspersonalen kunna läsa sig till ny kunskap och nya instruktioner om vad som gäller en speciell smitta, på en speciell, kanske svag, patient och på en speciell arbetsplats. Det kan vara i patientens eller vårdtagarens hem, på en geriatrikavdelning eller på en transplantationsavdelning där högsta graden av förebyggande smittspridning måste tillämpas. Vidare ska arbetsuppgifterna utföras ergonomiskt, både för patienten och för den egna säkerheten. Vi pratar här om arbetsmiljö och miljö både praktiskt och vad lagarna säger i de olika ämnena. Ämnesplanen tar också upp den medicinskt tekniska utvecklingen med olika apparater där det är viktigt att kunna läsa instruktioner (http://www.skolverket.se/forskola-ochskola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/vaar?subjectcode=v%c3%85r&lang=sv) Vård och Omsorgsprogrammet är ett populärt program med många sökande vid varje intag. Vintern 2011/2012 sattes betyg på elever som har gått Vård-och Omsorgsprogrammet i Stockholm jämfört med Barn och Fritidsprogrammet där det sattes betyg under samma tid och Fordonsprogrammet endast 396. Fler exempel finns i diagrammet i bilaga 1. Tyvärr går det inte att få någon statistik från Stockholm på hur många deltagare som har svenska som andraspråk som studerar vård och omsorgsämnena. Att de med annat modersmål än svenska är överrepresenterade i dessa utbildningar kan man se när man besöker klasrummen som kurserna går i. Att antalet studerande i vård- och omsorgsämnena är stort är en fördel och utgör en behövlig framtida arbetskraft. Våra äldre medborgare ökar ständigt i antal. Antalet pensionärer, åldersgruppen 65 år och äldre, har under de senaste decennierna, från 1990 och fram till 2012, ökat med personer i Stockholms län. Den äldsta gruppen pensionärer, de från 84 år och uppåt, har ökat med personer under samma tidsperiod (http://www.scb.se/pages/product aspx). Våra äldre behöver en god omsorg och omvårdnad på äldre dagar. Till detta ska läggas att sjukvården nu kan behandla allt fler diagnoser vilket betyder att allt fler både yrkesverksamma och äldre vårdas för olika sjukdomstillstånd. Språket Eftersom språket och förmågan att kunna kommunicera med de människor man möter, är central inom vården och omsorgen, är det angeläget att behandla detta i eget stycke. Enligt skollagen (2010:800), 22 8

10 kap som handlar om svenska för invandrare är hemkommunen skyldig att erbjuda en nyanländ flykting utbildning i svenska, gärna så snart som möjligt men senast 3 månader efter det att personen har fått uppehållstillstånd, om inte särskilda skäl föreligger. Förtydligande om vad särskilda skäl gäller går att läsa i Förordningen om vuxenutbildningen (2011:1 108), 3 kapitlet om behörighet. Svenskundervisning för invandrare regleras också i Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I 1 står Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna ska ge de nyanlända förutsättningar för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. Lagen gäller en nyanländ som har fyllt 20 men inte 65 år och som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring. Svenska för invandrare, sfi, består av tre olika studievägar, sfi 1, sfi 2 och sfi 3, som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Sfi 1 utgörs av kurserna A och B, sfi 2 av kurserna B och C samt sfi 3 av kurserna C och D. De fyra kurserna tydliggör progressionen inom utbildningen. Sfi 1 vänder sig i första hand till personer med mycket kort studiebakgrund och Sfi 3 till dem som är vana att studera. Trots att en elev kan avsluta sfi efter respektive kurs eller studieväg är intentionen att alla elever ska ges möjlighet att studera till och med kurs D. Bedömningen av på vilken nivå en elev ska börja sina studier utgår från en kartläggning av hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna att nå målen (http://www.skolverket.se/skolfs?id=1492). De flesta av de vuxna andraspråkseleverna är i sin nybörjarfas vad det gäller svenska språket. Enligt Viberg (refererad i Wallerstedt, 1997, s. 7) behärskar barn i första klass ca ord. Med ord som bas klarar en andraspråksinlärare sig tillräckligt för att framgångsrikt kunna gissa sig till vad som står i en text. För att kunna läsa en dagstidning med god behållning krävs att man behärskar ca ord. Ju senare i livet en person ska lära ett andra språk, ju längre tid tar det för att nå en infödd persons nivå. För andraspråksinlärare som ska studera på gymnasial vuxenutbildning räcker det inte med att ha ett basförråd av ord. Förutom att de ska lära sig ca 3000 nya ord per år är det viktigt att de dessutom förstärker grunden och reparerar sina kunskapsluckor (a.a. s. 7) En av orsakerna till att kursdeltagare med kort eller ingen utbildning lyckas sämre är naturligtvis att de måste utveckla sina läs- och skrivfärdigheter för att kunna uppnå godkänt betyg, vilket naturligtvis tar mycket tid. Bristande studievana gör också att man har svårare att tillgodogöra sig undervisningen som inte alltid, i tillräcklig täckning, är anpassad för denna typ av deltagare (Lindberg, 2004, s. 17). Lindvall (2010) visar att andraspråkselever som har längre erfarenhet av det svenska språket har lättare att utveckla sitt språk i ett ämne än de andraspråkselever som har kortare erfarenhet av svenska språket och som har levt kortare i Sverige. Man skulle kunna tro att det var tvärtom, att de som har varit i landet kortast tid utvecklar sitt språk mest, men Lindvalls studie visar att de elever som har kortare erfarenhet av svenskan behöver lägga väldigt mycket energi på att även lära sig ämnet vilket troligen beror på att de inte hunnit så långt i sin acklimatisering av den svenska kulturen och känslan av samhörighet i sitt nya hemland. Andraspråkseleverna ska inte bara lära sig nya fackord utan även allmänna akademiska, kanske redan kända, ord i ett nytt textsammanhang där de, för den studerande, får en ny innebörd. Detta kan för den mindre språkvana skapa förvirring medan det för den med större erfarenhet av svenska får en direkt språkutvecklande funktion. Betyg och resultat från ämnesprov och NU-prov i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik visar, föga förvånande, att de elever som lyckats bäst i första hand är de som har vistats längst 9

11 tid i Sverige och därför kan förväntas förstå undervisningsspråket bäst. Att ha nått förstaspråksnivån i svenska är en förutsättning för att ha samma utgångsläge som övriga elever (Elmeroth, 2005a, s. 183). Vi kan bara gå till oss själva; när vi saknar ord eller inte förstår innebörden i orden hänger vi inte med i vissa sammanhang och förstår inte de bakomliggande koderna. Att inte förstå ett språk påverkar både våra psykologiska och sociala funktioner. Vi blir begränsade att uttrycka det vi vill förmedla. Det vet vi alla som har försökt att prata ett språk som vi inte behärskar. För andraspråkseleverna blir det svårt att ta till sig ämnet när de inte känner till orden som hör till eller ens behärskar de mest förekommande svenska orden. Allra svårast har förstås de elever som inte har så lång studiegång i sitt forna hemland och därför inte behärskar sitt modersmål på ett utvecklat sätt eller som inte har fått läsa grammatik i skolan på sitt eget språk. Andraspråkseleverna blir också begränsade i att uttrycka det de vill säga i klassrummet och skriva som svar på skrivningar. Som exempel kan jag ta när vi, i en vård och omsorgskurs, skulle tala om ordet bemötande och det goda samtalet. Lärarna gav de studerande, i hemuppgift att beskriva ett bra och ett dåligt bemötande som de själva hade upplevt. En del av andraspråkseleverna hade svårigheter med att beskriva ett bra respektive dåligt bemötande. En del klarade det trots ett torftigt språk. För tre av dem gick det inte att förklara att ett gott bemötande inte är det samma som att man absolut får sina önskemål tillgodosedda. Vi måste syna våra läroböcker i de olika ämnena på vård och omsorgsprogrammet. De är inte skrivna för elever med ord i sitt register. Wallerstedt (2004) har i sin studie på Omvårdnadsprogrammet, åk 1, gjort en testanalys som tydligt visar att ett par sidor i, den dåvarande, läroboken Omvårdnadskunskap A är skrivna utan en tanke på att målgruppen till stor del utgörs av andraspråkselever. Wallerstedt frågar sig bl.a. hur en ung människas självförtroende påverkas, när hon utsätts för ett språkflöde som hon inte förstår, hur deras motivation på sikt berörs och hur de ska kunna nå godkänd nivå i sina studier. Dessutom ställer Wallerstedt frågan: Är beslutsfattare medvetna om den låga kunskapsnivå i det svenska språket en del andraspråksinlärare befinner sig på när de har nått gymnasienivå (s. 138)? Eleverna Vuxna andraspråkselever är ingalunda en homogen grupp. De har olika kön, ålder, modersmål, personlighet och har levt i olika kulturer. De har också olika, tidigare, utbildningslängd, olika erfarenhet av att studera, olika traumatiska upplevelser i bagaget innan de kom till Sverige, olika attityder till studier och är olika mycket motiverade. Flera vuxna invandrare kommer till Sverige med ett yrke i bagaget. Alla dessa faktorer spelar roll när de ska lära sig ett nytt språk som svenska och ett yrke inom vårdoch omsorgssektorn på det nya språket. Dock är de elever som väljer vård- och omsorgsämnena väldigt sällan invandrarakademiker eftersom de personerna ofta studerar på SIFA (Stockholms intensivsvenska för akademiker) och samtidigt går en orienteringskurs med inriktning på den yrkesprofil de har. Det vi med säkerhet vet om andraspråkseleverna på vuxengymnasiets Vård- och omsorgsprogram är att de är en större grupp än de som har svenska som modersmål, att det är flesta kvinnor, att många inte har någon lång studieerfarenhet från sitt hemland och att flera har svårt att förstå och kunna göra sig förstådda på svenska språket. Att byta språk, kultur och yrke innebär temporärt att man ger upp vissa delar av sin identitetet men också att man bygger upp en ny. Ofta ser vi, infödda svenskar, bara andraspråksanvändarnas tillkortakommande vad det gäller att kunna uttrycka sig och göra sig förstådda. Detta skymmer sikten för människorna bakom språket och alla de egenskaper, kunskaper och resurser och erfarenheter som de har att bjuda (Lindberg, 2004, s. 24). 10

12 I en avhandling av Carlson från 2002 (refererad i Lindberg, 2004) intervjuas unga, lågutbildade, turkiska kvinnor om sina möten med det svenska utbildningsväsendet och om den syn som de tror att svenskarna har på dem. Flera av kvinnorna berättar om hur det är att hela tiden bli bemötta och bedömda som människor, medborgare, förälder, arbetssökande och yrkesutövare utifrån hur väl de behärskar svenska språket (ss. 23, 24). Eleverna kategoriseras utifrån, för vad de ser ut att vara och förväntas vara, dvs. oftast utifrån hur vi uppfattar dem (Hägerström, 2004, s. 139). Det är en stor mångfald på komvux vilket lärarna är vana vid. Lärarna är också medvetna om att denna mångfald betyder att det är heterogena grupper. Ändå återkommer de ständigt till ett dom där andraspråkseleverna blir en klump. Även andraspråkseleverna positionerar sig i grupper och pratar om dom andra andra, de andra invandrarna eller utlänningarna (a.a. s. 140). Tidigare forskning Jag hade önskat att finna tidigare forskning på hur personer som kommer till ett nytt land resonerar kring och väljer sysselsättning i sitt nya hemland. Jag har gjort sökningar på ord som immigrant students, choice, secondary education och vocational education för att få fram något om de individer som väljer att studera vård och omsorg. Här fann jag flera studier med syftet att undersöka vilka val invandrareleverna gör till gymnasiet och vidare till högre studier. Dock fann jag ingen som fokuserade på vuxna invandrares val av utbildning och yrke. Studierna som fanns fokuserade på invandrarelevernas prestationer i grundskolan och huruvida det ledde dem över till gymnasiestudier och sedan vidare till akademiska studier. Om man valde ett yrkesprogram hamnade det i den gruppen som inte gick över till akademiska studier. Jackson, Johnson och Rudolphi (2012) har undersökt huruvida utbildningssystem liknande de som finns i Sverige och England där man har möjlighet att välja utbildningsväg både till gymnasiet och till högskolan, även om man inte har toppbetyg, ger studiemöjligheter till etniska minoriteter. Studien visar att, trots att många invandrare har lägre betyg i grundskolan än majoritetspråkseleverna, så söker de flesta sig vidare till gymnasieskolan. Det finns dock en del elever, från vissa invandrargrupper, som har högre betyg än de inhemska eleverna. Märkbart är att författarna såg att flera etniska minoriteter undvek att välja yrkesinriktade program. De hade i stället en benägenhet att lämna skolan eller att satsa på högre akademiska studier. Många andraspråksanvändare var väldigt ambitiösa och klarade sig bättre än de inhemska eleverna i gymnasieskolan medan elever från vissa etniska minoriteter föll igenom rejält och borde ha fångats upp för att inte riskera att de hamnade i arbetslöshet och utanförskap. De etniska minoriteter som klarar sig bäst i Sverige är andraspråks elever från vissa asiatiska länder som gör väldigt bra ifrån sig. De som klarar sig sämst är barn till invandrare från Turkiet och Sydamerika Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att invandrarelever är minst lika framgångsrika som icke-invandrare och ibland mer framgångsrik men vissa grupper av ESL (engelska som andra språk) elever möter stora utmaningar och presterar dramatiskt sämre än andra studenter. Dessutom har många invandrarelever svårt att utnyttja sina akademiska framgångar på arbetsmarknaden (Gilmore, 2008). Hägerströms (2004) avhandling Vi, dom och alla dom andra på Komvux handlar om förståelse av samspelet mellan etnicitet, genus och klass i utbildning och skola. Syftet med avhandlingen är att försöka förstå hur grupper och kategorier av oss och dom, vi och dom, uppstår, reproduceras, uppdelas och förändras. Att Hägerström valt att fokusera på etnicitet, genus och klass beror bl.a. på att dessa tre begrepp är betydelsefulla strukturer, symboler och identiteter i dagens svenska samhälle, grundläggande, inte bara för hur vi skapar våra identiteter och organiserar våra liv, utan för hur samhället i stor 11

13 utsträckning är organiserat, uppbyggt och strukturerat. Hägerström har använt sig av deltagande observationer på två Komvuxskolor, i sju olika ämnen, och kombinerat detta med semi-strukturerade intervjuer av elever, lärare, kuratorer och studievägledrare. Hägerström har även lyft fram rasbegreppet eftersom ras är av särskild vikt för förståelsen av vi och dom. Skolans roll har alltid bland annat varit att fostra en nationell identitet och från början handlade det om rätt svensk klassidentitet och rätt kön: pojke från övre medelklass. Idag är det framför allt medelklasskvinnor som är de högpresterande i svensk skola och i relativt stor utsträckning oberoende av etnisk bakgrund. Nu förtiden har synen på vem som behöver utbildning ändrats och faktiska resultat visar vem som har förmåga att tillgodogöra sig utbildning men den historiska grunden lever vidare. Resultatet av studien visar att klass väger tungt när det gäller utbildning och skola, precis som etnicitet / ras gör för vi- och dom-grupper. Klass är en tung struktur som spelar en stor roll, inte minst i utbildning och skola varav Komvux är en del, och därför sker det återskapande av klasser även där. Komvux är en andra chans för många och en möjlighet som tillåter att detta förhållande överskrids men klassreproduktion sker ändå. Detta blir tydligt i Hägerströms studie eftersom alla de medelklasselever som författaren har pratat med anger att de är på väg mot högre studier till skillnad från eleverna från andra bakgrunder som inte på samma sätt vet vad de vill med sina Komvuxstudier. Man kan här tala om hur medelklassen hela tiden förflyttar sina positioner. De höjer ribban och bibehåller makten och sin överlägsna position. Hägerström vill framhålla att etnicitet / ras, genus och klass är grunder för uppdelning i vi- och dom-grupper men förståelsen för vi- och dom- grupper ligger bl.a. i intersektionaliteten. Vi och dom är inte homogena grupper. Det förekommer inre hierarkier inom båda grupperna och en kamp om utrymme och tolkningsföreträde. Ibland kan vi och dom överbrygga varandra och gränserna lättas upp. Vissa elever kan tycka att detta är obehagligt och blir då mer noggrannare med att visa var gränserna går. Vi-gruppen är den vita medelklassen som har tolkningsföreträde. Dom-gruppen beskrivs som de andra, de som skiljer sig åt, de som avviker från normen. Svenskar invandrare, vi och dom, kan ses som par, ojämlika och beständiga kategorier som uppstår och fortlever. Man kan tolka studien som att ojämlikheten består och att gränserna mellan oss och dom hela tiden bevakas vilket gör att dom aldrig får en chans till ett eget tolkningsföreträde att kunna bestämma över hur dom uppfattas av oss andra. Men den sociala verkligheten i studiens Komvuxskolor är dock mer nyanserad och vi och dom är inga för alltid fastlåsta eller förutbestämda olika grupper. Gottskalksdottir (2002) licentiatavhandling har intresserat mig eftersom den belyser hur invandrarnas möjlighet att behålla sin identitet påverkas av graden av integration. Gottskalksdottir har intervjuat 31 politiska flyktingar som hade en akademikerutbildning med sig från sitt hemland. Några hade inte avslutat den utan gjorde det först här i Sverige. Avhandlingens syfte var att belysa betydelsen av arbetslivsdeltagande för en grupp invandrarakademiker i Sverige. Studien belyser hur vi skapar oss en identitet när vi kan känna en känsla av sammanhang och få bekräftelse av att det vi gör är bra och accepterat och leder till att jag är delaktig i det samhälle jag lever i. Precis som Lindberg (2004) skriver så ger invandrarna upp en viss del av sin identitet när de väljer att bosätta sig i ett annat land med ett annat språk och en annan kultur. Denna identitet ska nu byggas upp igen men för att möjliggöra detta behöver invandrarna dela vissa erfarenheter med andra för att uppnå en identitetskänsla och sedan uppleva sin personliga särprägel för att söka sig vidare i sin relation till omgivningen och i sin identitetsutveckling. Resultatet visade att endast tre av de intervjuade personerna hade fått sin utbildning från utlandet erkänd i arbetslivet i Sverige och blev därmed integrerade i arbetslivet och assimilerade i samhället utan större avbrott i identiteteten. 15 intervjupersoner hade inte fått något förslag på arbete som låg i samklang med deras yrkesidentitet. Det som var intressant i denna grupp var att man bland dessa personer kunde urskilja två olika förhållningssätt i deras arbetssökande. Ett som ledde till integration och som i förlängningen också ledde till en känsla av kontinuitet. Det andra förhållningssättet ledde till en ytlig assimilation vilket medförde att dessa personer hade svårt att knyta samman det som 12

14 är nu med det som tidigare varit. De sista 13 personerna i undersökningen var antingen arbetslösa eller hade arbeten där deras utbildning, inte alls, kom till nytta. Dessa personer var varken integrerade i arbetslivet eller i samhället. Detta har inte endast lett till ett avbrott i yrkesidentiteten utan också tärt på hela identiteten. Ett viktigt resultat var att det för alla 31 intervjupersonerna fanns en tydlig önskan och en strävan efter att i arbetslivet få tydliggöra sina yrkeskvalifikationer samt i kontakten med arbetslivet bli sedda utifrån sina egna förutsättningar och inte som en grupp invandrare. En slutsats som Gottskalksdottir drar av sin undersökning är att intervjupersonerna ser sin utbildning och yrkeserfarenheter som betydelsefulla faktorer både för det sociala livet och för att känna mening i sitt eget liv. Det är således viktigt att andraspråksanvändarna, på komvux, får en utbildning som leder till att de verkligen får en anställning som kan bekräfta att de behövs i samhället men också en anställning där de blir respekterade för sitt professionella förhållningssätt. Som jag skrev tidigare har det, delvis, varit svårt att hitta tidigare forskning som är relevant för uppsatsens syfte. I databaserna DIVA, LIBRIS Uppsök, EBSCOSs Academic Search Premier, CINAHL, ERIC och Academic Search Complete har jag sökt på allehanda sökord som andraspråksanvändare, vuxna invandrare, yrkesinriktad utbildning, second language acquisition, adult education. På dessa sökord hittade jag främst studier som fokuserade på betydelsen av att lära sitt nya språk. Wallerstedt (1997) har många års erfarenheter från vårdläraryrket men också ett stort intresse i svenska språket. Med syfte att öka kunskaperna om invandrarelevernas språkliga kompetens och inlärningssituation har hon i sin uppsats undersökt den receptiva ordförståelsen hos andraspråksinlärare på ett Omvårdnadsprogram i åk 1 på gymnasieskolan. Wallerstedt konstruerade två tester med ord och uttryck som valts ut från elevernas lärobok Omvårdnadskunskap A. I det ena testet presenterades orden och uttrycken lösryckta ur sitt sammanhang och i test 2 presenterades de i sin kontext. Orden och uttrycken testades på en grupp med 68 elever med annat modersmål än svenska och jämfördes med en grupp med 49 elever som hade svenska som modersmål. Dessutom har Wallerstedt intervjuat fem erfarna vårdlärare om andraspråksanvändarnas situation på omvårdnadsprogrammet. Resultatet av studien visade att det var ett signifikant sämre testresultat på båda ordförståelsetesterna hos andraspråksinlärarna jämfört med de elever som hade svenska som modersmål. Samma resultat blev det mellan de andraspråkselever som hade gått mindre än 5 år i svensk skola som visade signifikant sämre testresultat än de som hade gått mer än fem år i svensk skola. Intervjuerna med de fem vårdlärarna bekräftade den bild som elevenkäterna gav. De anser att andraspråkseleverna har dålig läsförståelse, ett begränsat ordförråd som gör att de har svårt att uttrycka sig. Lärarna anser vidare att andraspråkseleverna har svårt att förstå innehållet i läroboken och att de har ett sämre utgångsläge än de svenska eleverna på grund av sina språksvårigheter. Nivån på lärarnas undervisning har sänkts de senaste åren eftersom de har anpassat sig till att elevgruppen, totalt sett, anses vara svagare idag. Lärarna anser att färre elever per klass skulle främja andraspråkselevernas kunskap- och språkutveckling. Lindvall (2010) som är vuxenpedagog, med svenska och svenska som andra språk som ämnen, har undersökt en grupp med 19 andraspråksinlärare på vuxengymnasiets Barn- och fritidsprogram. Syftet var att analysera vilka språkhinder, i den ämnesbaserade undervisningen, som eventuellt fanns och som försvårade för eleverna att uppnå ämnesmålen och hur lärare och elever arbetade för att utveckla språket. Lindvall skriver att I mina möten med pedagoger och elever inom kommunal vuxenutbildning är en vanlig reflektion att kursmål är svåra att uppnå, inte på grund av kunskapsbrister i själva ämnet utan snarare, på grund av språkliga brister. Lindvall har gjort en fallstudie där hon har analyserat olika dokument och texter. I läromedlen har hon kartlagt användandet av ämnesspecifik vokabulär jämte en allmän akademisk vokabulär och de 15 elevtexterna har analyserats utifrån om textgenrekrav har uppnåtts. Styrdokumentets mål och betygskriterier analyserades för att tydliggöra vilka språkliga krav dessa dokument formulerar. Lindvall gjorde också klassrumsobservationer med ett specifikt pro- 13

15 tokoll benämnt SIOP (Shelter Instruction Obsesrvation Protocol) som är framtaget för detta ändamål och webkamerainspelningar. En enkät delades ut till de 19 deltagarna och utifrån svaren i enkäten valdes fyra deltagare ut för enskilda intervjuer där syftet var att följa upp intressanta drag som svaren på frågorna i enkäten visade. Även en lärarintervju gjordes. Resultatet visade att eleverna hade svårigheter att förstå och konstruera skolbaserade textgenrer. De har svårt att förstå lärarens anvisningar av hur de ska utföra uppgifterna men även att strukturera texter enligt förväntad norm. Eleverna hade ett enormt behov av att utveckla sitt ordförråd för att kunna förstå och lära. De mest uttryckliga specialiserade ämnesbaserad orden var inte ett stort problem för de flesta andraspråkseleverna, men att förstå och använda, implicita, allmänna akademiska ord var en utmaning för många. Strukturerade tillfällen till interaktioner i smågrupper hjälper andraspråkseleverna att förstå ordens innebörd och hur de kan användas i olika talade och skrivna sammanhang. Styrdokumenten preciserar, varken i målen eller i betygskriterierna, någon språklig kompetens. Lindvall avslutar Vuxna som lär ett nytt språk samtidigt som de utbildar sig inom olika ämnesområden för att skapa en identitet inom yrkesutbildning och arbetsliv påverkas av en mångfald faktorer som i sin tur påverkar känslomässiga och intellektuella förhållningssätt till det nya språket och språkinlärningen. Detta är faktorer som en skolverksamhet, en ämneskurs och en enskild lärare inte kan påverka i någon större grad. Men kanske just därför är det mycket viktigt att den språkutveckling som kan ske inom olika typer av utbildning är den bästa tänkbara och den bör medvetet och aktivt genomsyra både övergripande verksamhetsstyrning inom en kommun, den enskilda skolans kursupplägg och lärarkompetens, till den språkstöttning en enskild lärare kan ta i klassrummet. Adesope, Lavin, Thompson och Ungerleider (2011) har gjort en metaanalys för att undersöka vilka pedagogiska strategier som bäst lämpar sig för att lära ut engelska som andraspråk till invandrare. I metaanalysen ingick 26 studier som genomförts med syfte att undersöka litteraciteten hos elever som lär engelska som andra språk. Sammanlagt ingick deltagare från förskoleådern upp till åk 6. Resultatet visade att gemensam läsning av engelska texter där man tillsammans med sina kamrater från ursprungsbefolkningen hade fått diskutera texterna och förhandla innehållet gav bättre litteracitet än vad instruktioner via olika multimedia, guidad läsning och strukturerad skrivning gav. Samma resultat fann man över alla åldersgrupperna och även hos invandrarna med låg socioekonomisk status. Detta resultat stöds av vad Corson (1998) skriver i sin bok Changing education for diversity där han menar att andraspråksinlärare utvecklar sitt läsande och skrivande på det andra språket bäst när det finns klasskamrater som stödjare i undervisningen. Elmroth (2006) diskuterar, i sin artikel Monokulturella studier av multikultureller elever, den teoretiska grunden för att kunna utvärdera ämnet svenska som andra språk. Anledningen är att det är första gången som detta ämne fanns med i Skolverkets nationella utvärdering av grundskolans resultat 2003 (NU 03). Syftet som skolverket hade med NU 03 var att man ville mäta grundskolans resultat över en tioårig period, dvs. man ville titta på utvecklingen, i detta fall, språkutvecklingen. Av olika orsaker redovisades resultaten väldigt kortfattigt och övergripande. Den främsta orsaken till detta var att det var svårt att identifiera vilka elever som egentligen hade svenska som andra språk. Ibland studerade eleverna svenska som andra språk men fick betyg i svenska och vise versa. Ibland gick de två av fyra lektioner i veckan i svenska och de andra två i svenska som andraspråk. En annan orsak var att man använde samma frågeformulär i svenska som i svenska som andra språk med motiveringen att kursplanerna var näst intill identiska. I artikeln presenterar Elmeroth en möjlig framtida modell för vad som skulle kunna vara utgångspunkten till att konstruera ett instrument att använda vid utvärdering av andraspråksutveckling. 14

16 Elmroth skriver att de invandrarelever som vistas i en rik språkmiljö lär sig andraspråket mycket snabbt. Basordförrådet, ord, kan de lära sig på ett par år, men den nivå som krävs för att följa undervisningen på det andra språket tar minst 5 år ibland upp till tio år. Under tiden som invandrareleverna utvecklar sitt andraspråk utvecklas även de svenska klasskamraterna sitt språk. Detta gör att de enspråkiga eleverna blir rörliga måltavlor. Förvärvandet av undervisningsspråket är helt avgörande för andraspråks-elevens skolframgång i samtliga skolans ämnen. För den invandrade eleven blir språkutvecklingen en kapplöpning med tiden. Parallellt med andraspråks-förvärvandet sker ämnesstudier, där framgång är beroende av språket. Elever med svenska som andraspråk ställs inför den dubbla uppgiften att utveckla den bas som övriga elever har vid skolstarten, samtidigt som de ska bygga ut språket för att komma ifatt och hålla takten med de enspråkiga elevernas utveckling. De ska både lära ett andraspråk och lära på ett andraspråk. För att den kognitiva utvecklingen ska bli optimal måste modersmålet samtidigt hållas vid liv och utvecklas. Modersmålet förvarvas av implicit lärande, dvs. ett språkligt inflöde som sker utan att någon förtydligar några ord eller begrepp. Andraspråksinlärandet kräver både implicita och explicita inlärningsprocesser. Enligt Hulstijn (refererad i Elmeroth, 2006) kan det explicita lärandet definieras som språkligt inflöde med en medveten intention att tydliggöra begrepp och regler och hur dessa ska kunna läras. Bland språkforskare diskuteras hur implicit och explicit lärande samverkar. Någon forskare anser att det explicita lärandet inte kan göras implicit och vice versa. Andra menar att båda formerna är nödvändiga. Det explicita lärandet sker i skolan, när eleverna i andraspråksundervisningen får regler och förklaringar, medan det implicita sker i den informella kontakten med svensktalande. Lärare, som är medvetna om hur implicit och explicit lärande samverkar, kan involvera elevernas erfarenheter från språkliga möten utanför klassrummet och göra den implicita kunskapen explicit. Elmeroth skriver också om hur ämnet svenska som andraspråk har haft olika positioner i samhällsdebatten. Från och med 1969 fick invandrarbarn stödundervisning i svenska. Sedan dess har det diskuterats vad ämnet skulle heta och om det skulle ha en egen kursplan fick ämnet sitt nuvarande namn: svenska som andra språk (SAS). Det fick också en egen kursplan och egna betygskriterier. Målen som ligger till grund för kursplanen i SAS är näst intill lika de som ligger till grund för kursplanen i ämnet svenska. Elmeroth anser därför att SAS har blivit ett skuggämne till Svenska. Vidare diskuterar Elmeroth hur vi mäter skolresultat och hur vi förklarar dem. De flesta utvärderinga av elever med utländsk bakgrund visar på gruppens sämre skolresultat. Hon ifrågasätter forskare och utvärderare som förklarar detta med att peka på att föräldrarna har lägre utbildning, är arbetslösa, har lägre socioekonomisk status eller färre böcker i hemmet. Slutsatserna av sådana rapporteringar menar Elmeroth visar på att det inte är språkutvecklingen som är avgörande, utan snarare invandrarföräldrarnas tillkortakommanden. Inför nästa utvärdering ser Elmeroth fram emot: att ämnet svenska som andraspråk har en tydlig organisation som t ex ger möjlighet att studera den grupp som följer undervisningen i ämnet, att elevernas kunskaper kan studeras med utgångspunkt i en kursplan som tar hänsyn till deras språkliga bakgrund, att kunskapstester som är utvecklade för ändamålet att bedöma kunskaper i ämnet svenska som andraspråk ska kunna användas, att en fördjupad diskussion om hur den monokulturella normen påverkar de multikulturella eleverna har kommit till stånd liksom en diskussion om hur elevernas skolresultat kan förklaras ur ett multikulturellt perspektiv. 15

17 16

18 Teoretisk ram Eftersom jag intresserar mig för en grupp människor som har sitt ursprung i andra kulturer än den svenska och som också avskärmas som grupp från dem som behärskar svenska språket och från dem som är vana vid koderna i det svenska samhället har jag valt att använda mig av de teoretiska begrepp som den franske sociologen Pierre Bourdieu använde sig av i sina forskningsmetoder. Pierre Bourdieu ( ) var en fransk sociolog och forskare i Paris och professor vid Collège de France. Hans forskning har varit inriktad på att förklara och kartlägga hur sociala distinktioner, olika tillgångar och värden, medför hur makteliter formas och reproduceras och hur karriärvägar öppnas och stängs inom olika sociala rum. De teoretiska begrepp som var framträdande i Bourdieus forskning var kapital såsom symboliskt kapital med kulturellt kapital som undergrupp och habitus, så även könshabitus. Med habitus menar Bourdieu ett system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. Dessa system av dispositioner är resultatet av sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka som ristats in i människors kroppar och sinnen (Broady, 1991, s. 225). Det är vanor som är nedärvda från tidigare generationer. Habitus medför också att när en människa begår en handling manifesterar hon en social praktik som uppkommer ur hennes livshistoria, klasstillhörighet och den situationen som hon befinner sig i för närvarande. Men det visar också hennes strävan och önskningar. Bourdieu menade att människan måste förstås som både halvt fri och halvt ofri dvs. människan är fri att göra sina egna val men ändå står hon inte fri eftersom det finns så mycket nedärvt i kroppen. Även om Bourdieus habitus är ett centralt tema i alla hans arbeten är han uppmärksam på att människan besitter intentioner, vilja och en förmåga till aktivt handlande. Däremot försummar han aldrig att resa frågan om hur dessa intentioner, denna vilja har inplanterats (Broady, 1998, s. 18). Med könshabitus menar Bourdieu att kvinnor har förkroppsligat, tagit till sig, ett tankemönster vilket gör dem underordnade männen. Det förkroppsligade sitter så hårt fast och gör det svårt att bryta med handlingsmönster som reproducerar underordning. Bourdieu (1999) ställer i Den manliga dominansen frågan: hur kan man förklara att de patriarkaliska strukturerna återfinns i olika tider och i olika miljöer utan att samtidigt bekräfta dem som av naturen givna? Och hur ska man lyckas analysera den manliga dominansen när de kategorier genom vilka vi tänker, själva vårt sätt att tänka, är en produkt av just denna manliga dominans? Det som gör dominansstrukturerna svåra att upptäcka är deras självklarhet, både för de dominerade och de dominerande. Vi uppfattar världen genom skillnader och definierar oss själva genom det som skiljer oss från andra. Den grundläggande skillnaden är den mellan man och kvinna. Detta seende av världen genom skillnader verkar vara allmänmänskligt och ligger kanske i människans natur, men Bourdieu betonar samtidigt dessa skillnaders godtycklighet. Det finns naturligtvis reella biologiska skillnader mellan könen, men hur dessa uppfattas och tolkas är godtyckligt och inte naturgivet. De olika skillnaderna sätts in i hela tankesystem av homologa och sammanbundna motsatsrelationer som aktivt passivt, högt lågt, torrt fuktigt etc. där det första ledet i varje motsatspar förknippas med det manliga och det andra med det kvinnliga. De synliga skillnaderna mellan den manliga och kvinnliga kroppen uppfattas och konstrueras genom den androcentriska världsåskådningens glasögon och dessa biologiska skillnader blir därför den främsta garanten för dess värderingars och tolkningars fortbestånd. Könsstrukturerna verkar alltså vara i hög grad självständiga gentemot de ekonomiska strukturerna, eftersom de i så hög grad bevaras även efter övergången från ett bondesamhälle till ett kapitalistiskt. Hur ska denna historiska oföränderlighet hos könsstrukturerna förklaras utan att de bekräftas som 17

19 naturliga? Bourdieu förklarar deras evighet med, vad han kallar, ett historiskt förevighetsarbete. Ett viktigt instrument för detta är familjen, som står för den tidiga socialiseringen. Men i polemik med de flesta feministiska teoretikerna betonar Bourdieu de stora institutionernas betydelse, framförallt kyrkan, staten och skolan. Dessa institutioner spelar samma roll i moderna samhällen som olika invigningsriter i traditionella: att göra pojkar till män och flickor till kvinnor. Att välja könshabitus som teoretiskt begrepp i denna studie är intressant ur det perspektivet att så stor andel av de som väljer vård- och omsorgsämnena på vuxengymnasiet är kvinnor oavsett om de har svenska som modersmål eller som andra språk. Symboliskt kapital är det som erkänns (Broady, 1989). Med detta menar Bourdieu att kapital inte behöver stå för det som har med ekonomi att göra. Det symboliska kapitalet kan bestå av en titel, en akademisk examen, betyg från ett visst lärosäte, att man har många barn, att man har gjort något hedersvärt eller äger något betydelsefullt. Begreppet symboliskt kapital är dock relationellt så till vida att det endast har betydelse i den grupp av människor som erkänner det som värdefullt. Därför kan vi precisera: symboliskt kapital är det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde. (a.a., s. 2) Med kulturellt kapital, som är en underavdelning till symboliskt kapital, menar Bourdieu inte bara ett utbildningskapital utan också ett informationskapital. Att besitta ett rikt mått av kulturellt kapital innebär inte minst att vi håller oss informerade (Broady, 1998, s. 8). Det betyder att man är väl bekant med och förmögen att värdera det spektrum av möjligheter som utbildning och yrkesliv erbjuder. Det kulturella kapitalet är dock ingen fast, oföränderlig tillgång. Det är fråga om dispositioner, förmågor, handlings- och orienteringsmöjligheter, vilka för det första modifieras, för det andra brukas på nya sätt i nya situationer. (a.a.) Att välja habitus och kapital, framförallt symboliskt kapital, som teoretiska begrepp i denna studie är intressant ur det perspektivet att studien vill undersöka hur människor som är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige, med en annan kultur och ett annat hemspråk än svenska. De har inte de naturliga sociala kontakterna som t.ex. gamla skolkamrater eller släktrelationer, som de har som har vuxit upp i Sverige, utan är mer utlämnade åt att i stort lita på egna, tidigare, erfarenheter i livet. 18

20 Syfte Att undersöka vilka faktorer som påverkar vuxna andraspråksstuderande att välja Vård- och omsorgsutbildningen. Frågeställningar Vilka skäl anger de studerande till valet av utbildning? Vad anger de studerande för syfte med utbildningen? Hur ser deras tidigare utbildnings- och arbetsbakgrund ut? 19

21 Metod Enkät Jag har valt att göra en enkätundersökning eftersom det med denna metod var möjligt att täcka en större population. Studien är således kvantitativ med hög grad av standardiserade och strukturerade frågor. En standardiserad enkät är ett frågeformulär med i förväg fastställda frågor. Likaså är ett formulär med fasta svarsalternativ en enkät där respondenterna har ett litet utrymme att svara inom. Det innebär att studiens enkät har hög grad av strukturering där respondenterna inte tillåts att sväva ut i olika svar utan är hänvisade till enkätens förslag på strukturerade svar (Patel & Davidsson, 2011, s. 76). Endast i sex frågor var det möjligt att skriva på fria rader. Fördelen med enkätstudier jämfört med intervjuer är, förutom att man kan nå fler respondenter, att man också, i vanliga fall, på ett enkelt sätt dvs. med post eller , kan nå respondenter inom ett stort geografiskt område. Att frågeformuleringarna är standardiserade i ett enkätformulär gör att alla frågor och alla svarsalternativ presenteras på samma sätt för alla respondenterna vilket leder till, förhållandevis, lättolkade resultat. Vid enkätundersökningar eliminerar man intervjueffekten. Ejlertsson (2005) skriver att det är väldokumenterat, att respondenter vid en intervju i större eller mindre utsträckning påverkas av intervjuarens sätt att ställa frågor och följdfrågor. (s. 12) Nackdelen är dock att man i en enkätstudie, som undersökare, inte har möjlighet att ställa kompletterande frågor. Studien är vad Ejlertsson (2005, s. 8) naturligt definierar en gruppenkät dvs. en enkät som samtidigt kan distribueras till en grupp personer som regelbundet träffas i en lokal. Jag ville ha svar på vilka faktorer som påverkade de studerande att välja att studera vård och omsorgsämnena. Var det deras eget val eller var det personer som de hade kontakt med t.ex. yrkesvägsledare, arbetsförmedlare eller socialarbetare som sa att de var tvungna att utbilda sig för att få arbete och kunna försörja sig och som föreslog vård- och omsorgsprogrammet på vuxengymnasiet som en möjlig studiegång? Det skulle också kunna vara chefer inom vård och omsorgssektorerna som sa att för att få ett fast arbete krävs utbildning. Eller kanske de studerande såg vård- och omsorgsprogrammet som en möjlighet att skaffa sig behörighet till högskolan. Jag ville också få kännedom om vilka studieerfarenheter eleverna hade med sig sedan tidigare och framför allt hur mycket svenska de hade läst. Utifrån dessa funderingar formulerade jag syftet med studien och mina frågeställningar vilka också var i fokus när jag utformade enkäten. Urval Jag vände mig till andraspråksanvändare som började läsa Vård- och msorgsprogrammet på vuxengymnasiet i Stockholm, hösten Personerna skulle ha kommit till Sverige som vuxna eller när de var i övre tonåren, dvs. de skulle inte ha gått i svensk grundskola. Jag valde att dela ut enkäterna i tre klasser, på två olika skolor, som båda, hösterminen 2012, startade Vård- och omsorgsämnena som ett utbildningspaket till undersköterska. De aktuella skolorna hade stora intagningar; den ena klassen bestod av 49 elever varav 32 andraspråksanvändare. 28 av dessa var närvarande när enkäten delades ut och alla 28 svarade. I den andra klassen fanns totalt 28 elever varav 17 andraspråksanvändare. 6 av dessa var tyvärr borta vid enkätens utlämnande. Därav endast 11 insamlade enkäter i den klassen. Alla närvarande var positiva och fyllde i enkäten. I den sista klassen fanns 29 studerande varav 20 andraspråksanvändare. 7 av dessa var ej närvarande och därav fick jag 13 insamlade, i fyllda, enkäter. Således 52 enkäter totalt. Det visade sig under resultatgenomgången att 20

22 en studerande hade rest till och från Sverige i omgångar och dessutom gått i svensk grundskola flera år därför plockades denne person bort från studien. Kvar fanns 51 enkäter att bearbeta. Det interna bortfallet har varit mycket litet. Högst tre enkäter per fråga har varit aktuella att ta bort pga. ologiskt svar eller inget svar alls. De frågorna är följande: 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 18, 19, 21, 22, 24, 25, 26 och 27. Det är inte samma respondent som har fallit bort på flera frågor utan svarsbortfallet står för flera olika respondenter. Endast i ett fall hade en respondent antagligen missat sista sidan vilket motsvarar de 4 sista frågorna på enkäten. Anledningen till att jag nöjde mig med att dela ut enkäten i två skolor var att de aktuella skolorna hade ett stort antal elever vid kursstar. Den ena skolan var Stockholms enda kommunala vuxengymnasium och den andra skolan således i privat regi. Flera andra privata aktörer, på samma område, finns i Stockholm men de har betydligt färre intag, färre antal andraspråksanvändare och många gånger studerar eleverna på distans. Att vända sig till grupper hos dessa utbildningsanordnare skulle inte ge så många fler enkätsvar. Jag bedömde att 51 enkäter ändå skulle visa representativa svar. Genomförande Jag tog kontakt med skolornas rektorer som godkände min enkätstudie och förmedlade kontakten med aktuella lärare. Jag valde att personligen närvara vid enkäternas i fyllande eftersom jag med detta förfarande fick flera fördelar. Jag lämnade själv informationen om studiens syfte och kunde ge garantier för deltagarnas anonymitet. I alla klasserna togs mitt intresse för deras situation emot positivt och alla som var närvarande när jag lämnade informationen besvarade också enkäten och på så sätt har studien inget externt bortfall. För säkerhets skull, om respondenterna skulle få senare frågor, lämnade jag även en skriftlig information med telefonnummer till mig för att de skulle känna sig trygga med att få mer information om de så önskade. Ingen har dock hört av sig. Andra vinster med att jag själv informerade, delade ut och samlade in enkäten var att jag sparade tid genom att slippa skriva adresser på kuvert, eliminerade risken att någon adress inte stämde och medförde att en enkät kom tillbaka. Jag slapp också tiden det skulle ta att behöva påminna de som eventuellt inte hade skickat tillbaka en besvarad enkät. Jag kunde också svara på frågor som uppstod under själva enkätens ifyllande. Eftersom jag valde att inte göra en pilotstudie ansåg jag att det var väldigt värdefull. I efterhand har jag funderat på, vid ett flertal tillfälle, om jag ändå inte skulle gjort en pilotstudie. Dels för att jag då skulle blivit uppmärksammad på ord som var främmande för respondenterna, t.ex. parallellt eller hinder, vilka ord jag kommer till nedan, men också för att bli observant på svarsalternativ som hade varit bra att ha med i de standardiserade svaren. Det var framförallt tidsfaktorn som avgjorde att pilotstudien utgick men för ett högre valideringsvärde hade en sådan haft betydelse. Enkätens 27 frågor tog ca 30 minuter för respondenterna att fylla i vilket Ejlertsson (2005, s. 12) skriver är en tumregel för hur lång tid en enkät får ta att fylla i. Databearbetning Jag räknade svaren manuellt på de frågorna med fasta svarsalternativ. Därefter räknade jag om svaren i procent trots att materialet, förhållandevis, är litet. De öppna frågorna är få och lätta att få en överblick över. Kategorisering kändes onödig så till vida att svaren på de öppna frågorna också var få och väldigt lika. T.ex. var det många som svarade att de var intresserade av att arbeta med människor. Likaså när respondenterna kunde se ett hinder med att studera så var det språket som de angav som ett hinder. De öppna frågorna redovisar jag dock genom att skriva ut respondenternas svar. Jag 21

23 analyserade varje fråga för sig. På vissa frågor som t.ex. de frågor där det framgick vilka som inte hade läst så mycket svenska eller hos de som redan hade hunnit skaffa sig en utbildning i sitt hemland, försökte jag se om det gick att hitta något mönster genom att leta efter likhet eller olikheter i bakgrundsfaktorerna. Resultatet presenterar jag i sammanfattad form och främst de data som har anknytning till mina frågeställningar. Oftast redovisar jag svaren i löpande text men jag använder också tabeller när det synes mig mer läsvänligt och lättillgängligt. Det var t.ex. när variabelvärdet blev relativt högt och frekvenserna blev relativt låga. I en fråga vill jag veta hur många år som respondenterna hade studerat i sitt hemland. Svaren blev att variabeln, som är år, fick en spridning på mellan 4 och 18 år. Alltså 15 olika årtal och frekvenserna, så många gånger som ett variabelvärde förekom, blev 1-7 respondenter. I detta fall skulle det bli väldigt tjatigt att behöver skriva hur många som har studerat ett visst antal år i sitt hemland. Här var det utmärkt att välja tabell som presentation. Jag använder mig dessutom av diagram när jag vill presentera svaren på ett enkelt men överskådligt sätt. T.ex. ville jag åskådligöra vilka kontinenter de flesta andraspråksanvändarna härstammade från. I detta fall använde jag diagrammet som ett komplement till tabellen eftersom tabellen visar vilka olika länder som representerades i de olika kontinenterna och exakta frekvensvärde för en variabel (land) medan diagrammet visar frekvensvärdet för kontinenterna. Både stapeldiagram och cirkeldiagram är lämpligast att använda då ett inte allt för stort antal grupper ska presenteras. Ytan på varje sektion ska vara proportionell mot frekvensen eller andelen (Ejlertsson, 2005, s. 130). Validitet/ Reliabilitet Validitet och reliabilitet är två begrepp som beskriver vetenskaplig kvalitet inom kvantitativ forskning. För att få hög validitet måste jag veta vad det är jag mäter. Jag måste ställa frågorna så att de verkligen mäter det jag vill att de ska mäta. Ett sätt att säkra validiteten är innehållsvaliditet (Ejlertsson, 2005, s 102; Patel & Davidson, 2011, s. 102). Är innehållet i enkätfrågorna sådant att svaren blir rätt? Svarar respondenterna verkligen på det som jag vill att de ska svara på? I det här fallet vilka faktorer som påverkar vuxna andraspråkselever att väljer Vård- och omsorgsutbildningen. Jag har alltså försökt definiera de områden som kan påverka vilka faktorer det kan röra sig om och utifrån min teoretiska ram försökt konstruera frågor med hög innehållsvaliditet. När vi mäter reliabiliteten mäter vi tillförlitligheten med enkäten. Det får inte finnas något som gör att respondenten gör ett slumpmässigt val av svar. Jag vill här diskutera tre frågor; Det är fråga 15 som hade sex interna bortfall. Frågan löd; Läser du för närvarande, parallellt med Vård- och omsorgskursen, SFI, SAS grund, SAS 1 eller SAS 2? Flera personer frågade vad ordet parallellt betydde och jag drar därför slutsatsen att det var ett illa valt ord i det här sammanhanget vilket kan vara en orsak till det stora bortfallet på just denna fråga. Frågan var också lång med flera satser men syftet var att förtydliga frågan för respondenterna som därmed skulle förstå innebörden i frågan bättre (Ejlertsson, 2005, s. 63) Fråga 16 lämnades obesvarad av 11 personer. Frågan löd: Har du studerat något eller några andra ämnen i Sverige? Även om två personer, uttryckligen, har skrivit Nej som svar så antar jag att även de andra, som inte har fyllt i något alls, menade att de inte har studerat några andra ämnen sedan de kom till Sverige. Fråga 26; Kan du se något hinder med att studera vård och omsorg i Sverige? Det var många elever som frågade vad som menades med hinder. Ett hinder kan ju tolkas som ett konkret substantiv och göra att man inte riktigt kan förstå innebörden av frågan där hinder var avsiktligt att betyda svårighet. Endast 8 hade svarat ja på den frågan. Om jag skulle gjort enkäten idag hade jag formulerat frågan annorlunda. Ejlertsson (2005, s 11) skriver att Om utformningen av frågor och svarsalternativ är korrekt, blir det därigenom förhållandevis lättolkade resultat.. För att få högre reliabilitet hade, även svarsalternativen, kunnat vara annorlunda formulerade t.ex. under fråga 17; Vad var det som fick dig att söka vård och omsorgsprogrammet? och fråga 22; Hur fick du information om utbildnigen? Här kunde jag haft med 22

24 arbetsgivare som svarsalternativ på båda frågorna. På fråga 21; Vad gjorde du innan du började utbildningen? hade jag också kunnat ha fler svarsalternativ. Istället för bara SFI hade det kunnat stå SFI/SAS och ytteliggare ett alternativ Studerade (vad som helst) hade varit på sin plats. Sannolikheten för en högre reliabilitet skulle därmed öka. Etiska aspekter Enligt etikprövningslagen (2003:460) som innefattar forskning på människor är det inte nödvändigt att ansöka om någon prövning för den här typen av studie (http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-etikprovning_sfs /). Studien behandlar inga känsliga personuppgifter, medför inga fysiska ingrepp på undersökningspersonerna och innebär inte heller någon uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt. Inga frågor i enkäten berör heller det som enligt Ejlertsson (2005, s. 12) kan uppfattas som känsligt av respondent som t.ex. sexualitet, kriminalitet, alkohol, droger eller inkomst. Däremot var det viktigt för mig att presentera syftet med studien på ett så positivt sätt som möjligt för att denna redan så stigmatiserade grupp, som andraspråksanvändarna är i vårt svenska samhälle, inte skulle känna att det var något negativt förknippat med studien utan att det tvärtom var så att de i framtiden kunde ha glädje av studiens resultat. Min etiska ansats ligger därför närmast utilitarismens. Nyttoeffekt av studiens resultat skulle kunna leda till en förbättring av utbildningen för dessa elever vilket skulle medföra även en förbättring för deras fortsatta yrkeskarriär, höja kompetensen på deras presumtiva arbetsplatser och ett ökat välbefinnande hos vårdtagarna. Jag tror faktiskt att jag lyckades förmedla att studieresultatet skulle kunna få en positiv betydelse för framtida andraspråkselever vilket också resulterade i att alla ville svara på enkäten trots att jag hade informerat om att det var helt frivilligt att ställa upp och att den som inte ville givitvis hade sin fulla rätt att avstå. Som jag skriver ovan, tog jag kontakt med rektorerna för skolan först för att be om lov och informera dem om syfte och frågeställningar. Både berörda lärare och elever fick muntlig såväl som skriftlig information. För de enskilda lärarna skulle det kunna gå att identifiera en elevs enkät eftersom vissa ursprungsländer och minoritetsspråk representeras endast av ett fåtal respondenter och ibland endast av en person. Därtill kan man lägga kön, ålder och det facto att lärarna kan ta reda på vilken nivå av SAS en elev har betyg i. Här gäller att jag som forskare har en god etisk hållning och agerar enligt det som vetenskapliga rådet kallar det grundläggande individskyddskravet som bl.a. innefattar konfidentialitetskravet vilket betyder att uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2011, s. 69). 23

25 Resultat Elevernas bakgrund I studien ingår 51 personer, 39 kvinnor och 12 män. I procent blir det 76 % kvinnor och 24 % män. Den yngste deltagaren är född 1992 och den äldste % av eleverna är mellan 25 och 39 år. Eleverna kommer från en mångfald av länder. Tyngdpunkten ligger på länder i Afrika med 53 %, följt av Asien med 31 %, Östeuropa 6 % och Sydamerika 10 %. Afrika Asien Elfenbenskusten 1 Afghanistan 3 Eritrea 4 Filippinerna 1 Etiopien 4 Irak 2 Gambia 4 Iran 1 Ghana 1 Kazakstan 1 Kamerun 1 Pakistan 2 Kongo 2 Thailand 5 Mali 1 Tibet 1 Marocko 4 16 Somalia 2 Tanzania 2 Uganda Sydamerika Brasilien 1 Östeuropa Chile 1 Rumänien 1 Peru 2 Ryssland 1 Venezuela 1 Tjeckien

26 Språkmässigt finns 28 olika hemspråk representerade i de båda klasserna. Det finns också en stor spridning av hur länge de har varit i Sverige. Den som har varit i landet längst har varit här i 23 år medan de som varit här kortast tid har varit här 1 år. Se tabell nedan. Två interna bortfall förekommer. De allra flesta, utom 9 personer, kom till Sverige samma år som de hade lämnat sitt hemland. Medianvärdet för ankomstår till Sverige ligger på år Elevernas utbildningsbakgrund Elevernas utbildningsbakgrund från hemlandet varierade; tre elever hade 4 års studier med sig från hemlandet medan 1 elev hade 18 år. År Kvinnor Män Totalt Det var två interna bortfall på denna fråga eftersom en kvinna hade svarat 0 och en man ingen på frågan. Utbildningsnivåerna motsvarade i 74 % grundskolenivå, 22 % gymnasienivå och i 4 % högskolenivå 10 personer i studien har skaffat sig en utbildning i sitt hemland som de kunde försörja sig på. De utbildningar/yrke som de uppger är: Barnskötare och Manikyr, Hotell och restaurang, Fotografi, Office sekreterare, Hudterapeut, Gymnasieutbildning och arbetat på juvelföretag med export via internet, Företagsekonomi, Marketing import-export, journalist och ett internt bortfall. De flesta eleverna, 44 stycken, svarade att de har läst svenska för invandrare (sfi) varav 40 stycken har läst på den högsta nivån, nivå D. Två elever har inte svarat på om de har gått sfi men det visar sig att dessa elever har betyg i svenska som andraspråk grund (SAS grund) och svenska som andra språk A 25

27 (SAS A). 19 elever uppger att de har fått göra en nivåtest i svenska som medförde att de kunde hoppa över och placeras i en högre nivå. När det gäller deltagande i SAS ser fördelningen ut som i tabellen nedan. Tre interna bortfall t.o.m. steg 2, SAS Grund Klar med Betyg i Betyg i SAS Grund SAS A SAS B Läser svenska parallellt. Förutom svenska har många av respondenterna, 40 stycken, läst ytterligare ämnen i Sverige. Några hade läst flera ämnen: Engelska (25), Data (19), Psykologi (4), Matematik (17), Samhällskunskap (18), Historia (4), Medicinsk grundkurs (2), Religion (3), Naturkunskap (2), Företagsekonomi A (1), Företagsekonomi B (1), Geografi (1), Bild (1), Arbetsmiljö och säkerhet (1), Barn- och fritidsprogrammet (2), IVIK (1), Infokom (1), och Fastighetsskötare (1). Studietiden varierade från några månader, en termin eller grundkurs till gymnasienivå C och ett par år. Även om Data var en ofta förekommande kurs var det bara en kort kurs som angavs. 11 elever hade inte svarat på fråga 16. Även om två uttryckligen skrivit Nej i enkäten så antar jag att även de andra, som inte hade fyllt i något, menade att de inte hade studerat några andra ämnen sedan de kom till Sverige. Motiv till utbildningsvalet Anledningen för de allra flesta att söka till Vård- och omsorgsprogrammet är att de är intresserade av att arbeta med människor. Samtidigt uppger de att de vill öka sina chanser att få ett arbete. Endast en person har uppgett att hon fick förslaget från en tjänsteman på arbetsförmedlingen. Denna person hade dock valt flera olika motiv vilket var möjligt. Jag är intresserad av att arbeta med människor, 46 Jag ville öka mina chanser att få ett arbete, 26 Jag ville ha något att göra, 3 Mina vänner föreslog en utbildning där jag får arbeta med människor, 6 En yrkesvägsledare föreslog den här utbildningen, 5 Jag fick förslaget av arbetsförmedlingen, 1 Andra orsaker (fria rader): - Ska läsa sjuksköterskeprogram efter, framtidens säkerhetskull, Ville jobba med något annat - Jag är en människa som älska att ta hand om äldre liksom mina egna förandra - Jag har en stor erfarenhet av att ta hand gamla människor från mitt hemland - För att arbeta med människor som behova hjälp, Högre lön, Få arbete - Jag drömde alltid att bli undersköterska. Jag ville bli när jag var yngre än i dag - Jag vill ha erfarenhet med människor och träna svenska språket och försatta till Universitetet - Mitt mål är att få jobb och jag har erfarenhet att ta hand om min farmor 26

28 - Jag tycker om medicin och jag planerar att studera vidare till sjuksköterska - Jag vill gärna jobba på sjukhuset special på BB eller förlösningen - Något att göra med jag försök att fortsätta med utbildning/vidare utbildning - Jobbade två som personlig assistent. Nu har jobbat i mer än ett år i ett servicehus så det här utbildning hjälper mig för att kunna utföra bättre mitt jobb. Jag ville bättre jobb än jag hade kanske ska studera vidare. Jag själv hade drogproblem och nu vill jag hjälpa andra Kommentar: De orsaker som har angivits på de fria raderna är ordagrant avskrivna. 90 % svarade att beslutet att gå utbildningen helt och hållet, var deras eget. Två har svarat att det inte helt och hållet var deras eget beslut men har valt att inte svara på vem eller vad som påverkade dem. Det finns också tre interna bortfall här. Några elever, fyra stycken, uppger att de valde mellan andra utbildningar. De fyra alternativen var: Ssk- att jobba inom sjukhuset, butiksäljare, el programmet och engelska, kunskapsamhälle. Anledningen till att de dock valde Vård och omsorgsprogrammet uppger de som följer: - Butiksäljare för att Jag har Jobbat längre inom Vården. - Sjuksköterska Tips från min kompisar - El programmet Kom inte in på El. - Engelska inget svar Sysselsättning före studierna Det större antalet studerande var, innan de började på Vård och Omsorgsprogrammet, sysselsatta med någon form av arbete eller studie. Studierna var förutom svenska även grundläggande vuxenstudier som kärnämnena. Några uppger att de var arbetssökande. Information om utbildningen fick de studerande främst genom att söka på internet men också genom bekanta. Några hade fåt information från arbetsförmedlingen och några från en yrkesvägledare. Enstaka hade sett en annons eller broschyr. I något fall hade personen fått information från sin arbetsplats eller genom utbildningsanordnare. Målet med utbildningen Målet med att gå utbildningen liksom motivet till utbildningsval är att få ett arbete och att få arbeta inom vård- och omsorgssektorn. För några studerande är målet också att kunna studera vidare på högskolan och utbilda sig till sjuksköterska. 16 elever uppger dessutom att de hade valt att utbilda sig inom vård- och omsorgsarbetet även om de hade varit kvar i sitt hemland. Lika många svarar dock att de inte att hade valt vård och omsorgssektorn men att de inte vet vad de hade utbildat sig till. Några hade varit nöjda med den sysselsättning som de hade medan andra vet att de inte hade utbildat sig alls. 7 elever svarade att de hade valt att utbilda sig till något annat: advokat, djurskötare eller polis, sjukhusfotograf, psykolog, datatekniker, sjuksköterska och undersköterska. 44 elever skriver att de känner att de har tillräckliga förkunskaper för att klara en vårdutbildning medan 5 svarar att de inte känner det. 2 elever hade inte svarat på frågan. Endast 8 elever svarade att de såg något hinder med att studera vård och omsorg i Sverige och de uppgav följande orsaker till det: - Språket lite - Att skriva uppsats 27

29 - Svenska språket och många år utbildning - Språket som jag tycker att jag måste kämpa och träna mer - Om du inte trygg t.ex. förs stöd, familj som inte stöd dig om man tapp luste så är vald står hinder att föst utbildning - Språket/ hur skriver mina tankar på svenska. Ha tankarna men har svårt att koppla göra en mening Ett internbortfall på denna fråga. Motivation för studier På frågan om hur motiverade eleverna kände sig att studera Vård- och omsorg svarade 26 elever att de kände sig Väldigt mycket motiverade. 18 svarade att de kände sig ganska mycket motiverade och 5 svarade att Jag känner mig lite motiverad. Ingen elev svarade Känner mig inte så motiverad och två enkäter hade uteblivet svar. Resultatanalys Resultatet visar att av 51 inlämnade enkäter, besvarade av elever på vuxengymnasiets Vård- och omsorgsprogram, är 39 kvinnor och 12 män. 76 % kvinnor och således 24 % män. Alla vård och omsorgsutbildningar domineras av kvinnor. I generationer har det varit kvinnorna som ansetts mest lämpade att sköta om barn, gamla och sjuka. Kvinnor har ansetts ha de naturliga egenskaper som krävs för den nära omvårdnaden. I Den manliga dominansen skriver Bourdieu (1999) om den tvivelaktiga uppdelningen av det som är manligt och det som är kvinnligt. Att män, rent fysiskt, ser ut på ett sätt och kvinnor på ett annat är den naturliga skillnaden men den kulturella skillnaden är något helt annat. Bourdieu menar att de sexuella attributen, där rörelse uppåt förknippas med mannen liksom den övre positionen i könsakten, har fått en social betydelse där männen har skapat kulturella skillnader mellan det som är manligt och det som är kvinnligt. Ovanpå eller under, aktiv eller passiv; de parallella valen beskriver könsakten som ett dominansförhållande (s. 32). I alla tider har den sociala ordningen dominerats av den manliga principen; att det är männen som är de aktiva och kvinnorna de passiva, männen är de som styr och kvinnorna de som tjänar, det är männen som ska synas i det offentliga rummet medan kvinnornas plats ska vara i hemmet. Bourdieu menar alltså att de, sedan urminnestider, sexuellt naturliga skillnaderna har förvrängts till att även vara de kulturella och att de är ett resultat av ett oavbrutet reproduktionsarbete (och alltså historiskt) till vilket enskilda agenter (däribland männen med vapen som fysiskt och symboliskt våld) och institutioner familjen, kyrkan, skolan, staten bidrar (s. 48). Bourdieu (1999) skriver att habitus är en individs handlingsmönster som är inlärda och som leder till att reproducera makthierarkier. Individens habitus präglas av det förhärskande habitus i den grupp individen tillhör. Bourdieu beskriver också en speciell könshabitus som innebär att kvinnorna har internaliserat ett tankemönster som beskriver dem som underordnade männen. Denna könshabitus är så att säga inristad i kroppen och gör det svårt att bryta med handlingsmönster som reproducerar underordningen. Att det i huvudsak är kvinnor som är överrepresenterade på vård- och omsorgsutbildningarna är enligt Bourdieus teori de historiska dominansförhållanden som än i dag 28

30 råder. Även om Bourdieu (1999) säger att det finns möjligheter till att den manliga dominansen så småningom gradvis tvinar bort (t.ex. den feministiska rörelsens kritiska arbete, förvandling av skolinstitutionens funktion flickornas ökade tillträde till högre utbildning, omvandling av familjestrukturerna och framför allt rätt politiska handlingar ss , 133) så beror det antagligen mer på det faktum att, de män som i denna studie har vågat trotsa det som anses naturligt, d.v.s. att det är kvinnorna som ska sköta omsorgen, och börjat på vård och omsorgsprogrammet, att de är invandrare än att omsorgsarbetet generellt har accepterats och fått status i de androcentriska värdena (s. 107). När det gäller studiebakgrund hade de flesta eleverna, 74 %, endast en utbildning som motsvarar vår grundskola innan de började studera på vuxengymnasiet. När det gäller kulturellt kapital säger Bourdieu att den effektivaste indikatorn på att mäta dessa tillgångar är utbildningsnivån (Broady, 1989, s. 22). Det är således endast de med relativt lågt kulturellt kapital som söker sig till en vård- och omsorgsutbildning. Har man akademisk utbildning med sig från sitt hemland kan man vända sig till Stockholms Intensivsvenska För Akademiker, SIFA. SIFA erbjuder akademiker som ekonomer, jurister, pedagoger, ingenjörer och andra yrkesgrupper svenska på hög nivå från grunden till allmän behörighet till universitet. De har, vid sidan om studierna, mentorsprogram i samarbete med yrkeslivet och KTH. Av de 51 respondenterna svarade 10 stycken att de hade hunnit skaffa sig en utbildning i sitt hemland som de kunde försörja sig på. När jag studerar dessa 10 svar närmare ser jag att det är 9 kvinnor och en man. Bourdieu säger att det är männens som tar plats i det offentliga rummet d.v.s. skaffar sig en utbildning och är de som har försörjningsansvaret. Den man som svarade att han hade en utbildning som han kunde försörja sig på var journalist i sitt hemland. Hans mål är att studera vidare på högskola och han känner sig mycket motiverad att gå utbildningen. Han vill således inte arbeta inom vård- och omsorg på den nivå som en gymnasieexamen ger. Att vuxna män, med svenska som andra språk, söker sig till omsorgsutbildningarna kan man bara spekulera i. Männen i studien har i genomsnitt 9,5 års studier med sig från hemlandet jämfört med hela gruppen respondenter som har 9 år. Det är ingen markant skillnad! När jag ser på hur de manliga respondenterna svarat på frågan om vad som fick dem att söka till vård- och omsorgsprogrammet hade 11 män valt alternativet Jag är intresserad av att arbeta med människor. En man hade skrivit på fria raderna att han hade erfarenhet att ta hand om gamla från sitt hemland och en annan att han själv hade haft drogproblem och nu ville hjälpa andra. En hade svarat att han ville byta arbete och att han genom att gå den här utbildningen skulle öka sina chanser att få ett arbete. Samme man kan dock tänka sig att studera vidare på högskolan. Totalt fyra män har som mål med utbildningen att studera vidare på högskola. De andra männen har skrivit att målet med utbildningen är att få ett arbete och fyra har valt alternativet att målet med utbildningen är att få arbeta inom vård och omsorgssektorn. Det finns relativt gott om arbetstillfälle inom vård- och omsorgssektorn och särskilt i äldre och handikappomsorgen. Samtidigt är det ett lågstatusyrke. Kanske har de här männen ett stort behov av att känna att de kan försörja sig och en ev. familj med ett hederligt arbete - dvs. få känna sig bekräftade som män - och ser här en möjlighet att verkligen kunna få göra det vilket i så fall skulle stärka Bourdieus teori om mannen som försörjare och familjefader. Eller så har kvinnorörelsernas arbete (se ovan)lett till att luckra upp synen på vem som kan utföra omvårdnadsarbete. Männen har då möjlighet att plocka fram sina mjuka sidor utan att försaka sin heder. Det hade varit roligt att veta vad männen hade för daglig sysselsättning i sitt hemland. En annan aspekt är förstås om man, i vissa kulturer, anser att det är ett mansgöra att ta hand om sjuka, barn och äldre. Det skulle då förklara att det fanns en man som hade stor erfarenhet av att ta hand om äldre i sitt 29

31 hemland. Bland de 9 kvinnor som svarade att de hade skaffat sig en utbildning i sitt hemland ingick de som också hade längst antal studieår i med sig (18, 14, 12, 12, 10, 10, 9, 9, och 4 år). Det var, som jag redovisat ovan, inte några akademiska utbildningar. För övrigt skilde sig inte dessa kvinnor från de andra kvinnorna i studien jämfört med studier i svenska som andraspråk, syftet med att gå utbildningen eller motivationen. Liksom männen svara kvinnorna att anledningen till att de sökte vårdoch omsorgsprogrammet var att de är intresserade av att arbeta med människor och att de vill öka sina chanser till att få ett arbete. Målet med att gå utbildningen är samma för kvinnorna som för männen. Det är att få ett arbete och ett arbete inom vård och omsorgssektorn. Totalt sett var det 20 respondenter (40 %) som svarade att de hade ett arbete innan de började utbildningen. Vi vet inte om detta var i vård- och omsorgen och att de vill utbilda sig för att få fast arbete. Det kan vara så men detta kan vi bara spekulera om. Knappt hälften, 43 %, har, som isolerat svarsalternativ eller tillsammans med något av de andra alternativen, valt att kryssa i alternativet Jag vill utbilda mig vidare på högskola. Många invandrare som kommer till Sverige vill säkert både studera och få ett arbete. Flera har inte getts möjlighet till högre studier i sina hemländer. Att intagningskraven till vuxengymnasiets vård- och omsorgsprogram är få gör säkert att många invandrare, med lågt utbildningskapital, ser detta som en möjlighet, kanske den enda, till utbildning med chans till anställning eller till vidare studier. Att utbildningen är yrkesorienterad innebär att eleverna får en inkörsport till arbetslivet och att det dessutom är en bristsektor som söker deras kunskaper gör att de av dessa skäl leds in i vård- och omsorgsområdet. Varför så många eller så få som 43 % svarar att de vill, eller kan tänka sig, att läsa vidare på högskolan är svårt att sia om. För Bourdieu är utbildningssystemet först och främst ett socialt system som upprätthåller en symbolisk handling som klassificerar människor och benämner världen (Universitets - och högskoleämbetet [ ], 1985, s. 61). Bourdieu ville se vilken roll utbildningsinstitutionerna spelade i bestämda sociala gruppers reproduktion av sina ställningar i förhållande till andra grupper (s. 62) t.ex. vilka utbildningar man väljer och vilka examina man skaffar sig. En del behöver bara sina examina för att visa upp dem eftersom de ändå skulle fått samma utbildning utan papper, andra behöver verkligen sitt examensbetyg för att konkurera med andra till utbildningar eller till att t.ex. få en fast anställning (jag tänker på de 40 % i min studie som angav att de hade ett arbete innan de började utbildningen, kanske endast tim- eller vikariatsanställningar och går denna utbildning för att få tillsvidareanställning), och en tredje grupp vill visa upp att de har en sträng arbetsmoral eller känna att de är exklusiva i förhållande till andra grupper. Jag tror att det finns alla kategorier i vår studiegrupp; även om den gruppen som verkligen behöver sitt betyg för att få ett arbete eller studera vidare definitivt är störst så finns det nog också någon enstaka som endast kommer att gå utbildningen men sedan inte kommer att yrkesarbeta. Kanske är denna, någon enstaka, vigd åt att ta hand om barn och hem även i Sverige? En person hade nämligen svarat att hon hade gått Barnoch fritids utbildning i Sverige men trots att hon inte hade arbetat med detta efter studierna så kände hon att hennes självkänsla hade växt pga. av de avklarade studierna. Bourdieu studerade hur människor formades och förkovrade sig i skolan eftersom skolan ingår i en struktur där makt utövas (s. 63). Han studerade hur människor, var formade i och av utbildningssystemet, deras värden och föreställningar om sig själva, deras bilder av sin och andras kompetens, deras framtidsförväntningar och deras förhållanden till kulturen och till språket, d.v.s. deras habitus. Parallellt med att studera människornas habitus försökte Bourdieu att kartlägga strukturen i utbildningssystemet vilket innebär 30

32 den specifika selektionen av elever till just detta ställe i utbildningssystemet och den specifika selektionen av lärare, utbildningens position i hierarkin av utbildningar, kursernas innehåll, den objektiva framtid som väntar elever härifrån etc. (Broady i UHÄ, 1985). Andelen respondenter som kommer att söka vidare till högskola är avhänghängigt hur eleverna kommer att klarar vård- och omsorgsprogrammet. En elev hade med egna ord, efter det fasta alternativet om att söka in till högskola, skrivit om klarar det. Bourdieu återkommer också till lärarnas förmåga att utpeka bestämda elever som begåvade. Dessa elever har symboliska tillgångar, nedärvt i sina kroppar, som lärarna tillerkänner ett värde vilket beror på lärarnas egna dispositioner, som de under sin levnadsbana, har format och därför skattar högt (Broady, 1991, s. 170). Inom vård- och omsorgsämnena kan jag tänka mig att detta skulle kunna vara att en elev visar stor empatisk förmåga, är noggrann och ordentlig, tar ansvar mm. Egenskaper som förutom de rent praktiska omvårdnadsåtgärderna och teoretiska kunskaper krävs för att ha framgång på alla typer av arbetsplatser men framför allt när man arbetar med människor som är utlämnade åt andra människors agerande. 31

33 Diskussion Metoddiskussion Jag valde mellan att göra en intervju- eller enkätstudie. Jag hade gärna gjort en intervjustudie eftersom jag under hela min VFU har velat prata med elever om deras situation. Jag hade många frågor som jag ville få svar på; Varför har ni sökt den här utbildningen? Hur har ni fått information om att den finns? Vilket land kommer ni ifrån? Vad har ni gjort tidigare i era liv? Vad har ni för kultur och vilken religion tillhör ni? Vad har ni med er i bagaget? Var har ni tänkt er att ni ska arbeta när ni är klara? En intervju skulle göra det möjligt för mig att ställa följdfrågor och fånga upp nyanser i intervjupersonernas svar. Nackdelen med intervjuer är att jag under en bestämd tid skulle få svar från avsevärt färre respondenter än vid en enkätundersökning. En intervju skulle kunna ge mer exakta svar för just den respondenten men svaren från många enkäter visar mer generellt hur ett flertal andraspråksanvändare tänker och handlar. En enkätstudie kan med andra ord täcka en större population. En intervjustudie medför ju alltid en kvalitativ ansats medan den kvantitativa ansatsen var mer tilltalande för mig eftersom jag var ute efter att kunna tyda mönster. Att jag till slut bestämde mig för att göra en enkätundersökning byggde på att jag ansåg att en kvantitativ studie bäst skulle ge svar på de frågeställningar som jag hade. Under Genomförande i metodavsnittet berör jag det facto att jag inte har genomfört någon pilotstudie. Jag tycker att det är en av studiens stora nackdelar. Jag har aldrig gjort någon enkätstudie förut och anser själv att om jag hade haft den tiden det tar att göra en pilotstudie så hade denna studie fått en annan reliabilitet. Jag tyckte själv inte att frågorna kunde missförstås och ansåg också att jag hade täckt in de olika svarsalternativen som jag var intresserad av att få veta. Detta visade sig inte var fallet. Under studiens gång upptäckte jag svagheter både i frågeformuleringarna och i svarsalternativen. Det är möjligt att en del brister inte skulle upptäckts förrän jag satt och analyserade resultaten men några felkonstruktioner hade kunnat justeras. Studien har inte något externt bortfall pga. av det genomförande jag hade; att personligen åka till klassrummen och dela ut enkäten och även närvaro under själva ifyllandet av den. Trots min egen kritik av frågeformuleringarna har studien inte heller något nämnvärt internt bortfall. Ejlertsson (2005) skriver att En väl förberedd och väl genomförd enkätundersökning till allmänheten bör kunna ha en svarsfrekvens kring eller tom över 80 %. (s. 12) En fråga har ett bortfall högre än så. Det är fråga 16 som jag tar upp i under validitet/reliabilitet där är bortfallet 21 %. För övrigt ligger det interna bortfallet på ca 5 %. Resultatdiskussion Syftet med den här enkätstudien var att ta reda på vilka faktorer som påverkar vuxna andraspråkselever att välja Vård- och omsorgsutbildningen. Sammanfattningsvis kan jag säga att det jag funnit är att respondenterna, till ca 75 %, är kvinnor. Respondenterna kommer från ett flertal länder men tyngdpunkten är på länder i Afrika. 20 elever har en kortare studiegång, än motsvarande vår grundskolenivå, med sig från hemlandet. Endast 20 respondenter har betyg i SAS A. D.v.s. det är en grupp elever som har problem med att förstå studielitteraturen och ta till sig det som sägs på lektionerna. Respondenteran svarar att anledningen till att de har valt att söka Vård- och omsorgsprogrammet liksom målet med utbildningen är att de vill arbeta med människor men också att 32

34 de ville öka sina chanser till att få ett arbete. Vi kan inte veta om respondenterna valde att svara att målet var att få arbeta med människor eftersom de kanske trodde att det förväntades av dem. Påfallande många har dock skrivit, på de fria raderna, att de har önskningar om och tror sig äga kvalitéer för att arbeta med människor. Alla utom en svarar att det är deras eget val. De flesta var sysselsatta med arbete eller studier innan de påbörjade utbildningen. Målet att gå utbildningen var främst att få ett arbete men helst ett arbete inom vård och omsorgssektorn. Flera kan också tänka sig att söka vidare till högskola. Är då vård- och omsorgsutbildningen, med sina låga krav på förkunskaper, men ändå, en utbildning som ger möjlighet till arbetstillfälle och eventuellt, tillgång till högre studier, en utbildning som drar till sig kvinnor med låg status - andra språks användare, låg studiebakgrund från sitt hemland, dåliga svenska kunskaper- som trots allt vill få en möjlighet att försörja sig och vill arbeta med människor? Vård och omsorg har alltid ansetts tillhör kvinnornas domäner. Kvinnor har i alla kulturer och alla generationer varit de som har tagit hand om hemmet; städning, matlagning, barnen, de gamla och de sjuka. Det finns olika anledningar till att det fortfarande är kvinnor som utför den vård och omsorg som är längst ner i hierarkin. T.ex. var det endast män som tilläts bli läkare och inte förrän 1888 fick Sverige fick sin första kvinnliga läkare. Jordfeldt (2010) skriver om 1800-talet att Kvinnorna som vårdade var underordnade männen och den spirande medicinska vetenskapen hade en överordnad placering i sjukvården.(s.29) Arbetarklassens kvinnor hade länge arbetat inom industrin medan det i de övre samhällsklasserna fanns ett överskott på kvinnor som behövde försörjas. Det var alltså kvinnor från borgerskapet som ansågs passa till sjuksköterskor och på så sätt ges en möjlighet till att försörja sig själv. Dock ville dessa kvinnor inte beblanda sig med den övriga ekonomipersonalen inom sjukvården. Sjuksköterskeuniformen kom att fylla flera funktioner; den gav en signal om exklusivitet och ansågs vara ett skydd som gav sjuksköterskorna tillgång till det offentliga rummet men framförallt skapade den en avgränsning gentemot andra grupper inom sjukvården (Dufwa, 2010, s. 45). Även utbildningen till sjuksköterska var i sig exkluderande eftersom endast de med ekonomiskt starka fäder hade möjligheter att utbilda sig. Lägst och längst ner på skalan stod och står undersköterskorna och vårdbiträdena. I modern tid har kvinnor, i samma takt som vi överlåtit till samhället att ta ansvar för de äldres och sjukas vård och omsorg, fått arbete inom den offentliga sektorn. Rigmor Wendt (1984) skriver Att mata, ta hand om urin och avföring, bädda, tvätta, torka, smörja in har sedan urminnes tider varit lagt på kvinnor. Inom vården sköts dessa uppgifter i hög grad även av biträden, undersköterskor och barnsköterskor. (s. 29) De som utbildar sig på Vård- och omsorgsprogrammet kommer således att få en anställning långt ner i hierarkin. Studien visar att de som söker sig till Vård- och omsorgsutbildningen inte har någon längre studieerfarenhet med sig från hemlandet. Om de hade kunnat stanna kvar i sina hemländer hade de inte utbildat sig. Antingen hade de haft ett arbete som inte kräver någon utbildningen eller så kanske de hade arbetat inom hemmet i sitt hemland. När de kommer till Sverige kan de inte få något arbete om de inte har utbildning för att utföra det. Inte ens inom vård och omsorg som är en bristsektor. Komvux ska ge medborgarna, de som har svenska som modersmål såväl som de som har svenska som andra språk, en andra chans. Många gånger söker sig de som har svenska som modersmål till de teoretiska kurserna på komvux för att komplettera sina betyg och få behörighet till högskola medan de som har svenska som andra språk och låg utbildning (t.ex. har de inte grundskolebehörighet i matte och engelska) inte har någon annan möjlighet än att söka sig till ett yrkesinriktat program där inträdeskraven är extremt låga. Även om vi inte vet vilken samhällsklass som respondenterna kom från, i sina hemländer, kan vi gissa att det, pga. den, i många fall, låga utbildningsnivån, inte var någon av de högre. Bland respondenterna i denna studie var det endast 43 % som svarade att de kunde tänka 33

35 sig att studera vidare på högskolan vilket ska jämfört med vad Östin (2012) visar i en studie bland elever på ungdomsgymnasiets Omvårdnadsprogram. Här var det hela 80 % som angav att det viktigt att de fick behörighet till högskolan. Gottskalksdottir (2002) kom fram till att arbetslivsdeltagandet är viktigt för att kunna bibehålla vår identitet. Vi skapar oss en identitet när vi kan känna en känsla av sammanhang där vi får bekräftelse av att det vi gör är accepterat och som leder till att jag är delaktig i samhället. Detta delas av Lindberg (2004) som skriver att invandrarna ger upp en viss del av sin identitet när de väljer att bosätta sig i ett annat land med ett annat språk och en annan kultur. Denna identitet ska nu byggas upp igen men för att möjliggöra detta behöver invandrarna dela vissa erfarenheter med andra för att uppnå en identitetskänsla och sedan uppleva sin personliga särprägel för att söka sig vidare i sin relation till omgivningen och i sin identitetsutveckling. Även om Bourdieus habitus talar för att studerande på vård- och omsorgsutbildningen på komvux just är kvinnor som inte har några planer på att studera på högskola utan kommer att stanna inom omsorgen, liksom att de flesta svarar att de har gjort ett aktivt val, så är kanske dessa kvinnor dubbelt ofria att välja någon annan försörjning. Både deras könshabitus och det faktum att de är invandrare med låg utbildningsbakgrund och dåliga andraspråksanvändare gör att de inte har så många val. Några är dock väldigt glada att ha fått möjlighet att utbilda sig och några för att de får utbilda sig just inom vård- och omsorg eftersom det har funnits som en önskan hos dem även när de var kvar i sitt hemland. Fördelen med att det finns många personer med svenska som andra språk i omsorgen och vården är förstås att de, tillsammans, representerar en bred repertoar med olika språk vilket är väsentligt för Sveriges välfärd när vi alla, inte bara infödda personer, lever allt längre och kommer att vårdas på våra sjukhus och i andra vårdformer. Ofta ser vi bara andraspråksanvändarnas tillkortakommanden. Flerspråkigheten framstår som en brist snarare än som en resurs. Tillsammans kan de olika språken i en personalgrupp ses som en stor repertoar av språk som kan komplettera varandra. Därmed inte sagt annat än att svenskan är det gemensamma officiella språket på en arbetsplats eller inom en sektor och som ska behärskas av alla personal. Om utbildningsanordnarna ska följa Skollagen (2010:800) och målet för den kommunala vuxenutbildningen som bl.a. säger att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar och att de som har minst utbildning ska prioriteras (20 kap. 2 ) liksom att de som läser sfi (svenska för invandrare) ska kunna kombinera detta med bl.a. andra studier eftersom det ger eleven möjlighet att öva det svenska språket i utbildningen (22 kap. 7 ) krävs ett annat kursupplägg än det nuvarande. Befolkningen i Sverige kommer i framtiden att leva allt längre och vårdbehovet kommer att öka. Vi kommer också att få ett ökat behov av vårdgivare. Vi har här en grupp människor, i de flesta fall, kvinnor som är villiga att skaffa sig en utbildning inom vård- och omsorgssektorn, inte bara för att de vill arbeta med människor utan dessutom för att de på så sätt vill kunna försörja sig själva och få en identitet. Varför då inte ge dem en utbildning med rätt upplägg där de inte bara får ett papper på genomförda studier utan dessutom kunskaper som riktar sig till den nivån av arbetsuppgifter de kommer att utföra inklusive ett språk som de kan förstå och göra sig förstådda med? Elmroth (2006) skriver att förvärvandet av undervisningsspråket är helt avgörande för andraspråkselevens skolframgång i samtliga skolans ämnen. Lindvall (2010) menar att andraspråkseleverna, på barn- och fritidsprogrammet på ett vuxengymnasium, hade ett enormt behov av att utveckla sitt ordförråd för att kunna förstå och lära. De mest uttryckliga specialiserade ämnesbaserad orden var inte ett stort problem för de flesta andraspråkseleverna, men att förstå och använda implicita allmänna akademiska ord var en utmaning för många. Flera forskare (Adesope, Lavin, Thompson & 34

36 Ungerleider, 2011; Corson, 1998; Lindvall 2010) skriver om betydelsen av hemspråkselevernas stöd till andraspråkseleverna och hur interaktioner i smågrupper hjälper andraspråkseleverna att förstå ordens innebörd och hur de kan användas i olika talade och skrivna sammanhang. Svårigheten med detta är, som jag ser det att i de flesta klasserna på vuxengymnasiets vård- och omsorgsutbildningar, så är andraspråksanvändarna överrepresenterade. För de som redan behärskar svenska språket kan det upplevas alltför tungt och tidsödande att behöva lära klasskamraterna som är andraspråksanvändare svenska. Här tror jag att det är viktigt att studieanordnarna får resurser att stötta vårdlärarna och eleverna med svensklärare som kan rikta inlärningen av svenska språket. Som Gottskalksdottir (2002) skriver så finns det en tydlig önskan och en strävan efter att i arbetslivet få tydliggöra sina kvalifikationer och bli sedda utifrån sina egna förutsättningar och inte som en grupp invandrare. Gottskalksdottirs intervjupersoner ser också sin utbildning som en betydelsefull faktor både för det sociala livet och för att känna mening i sitt eget liv. Det är således viktigt att andraspråksanvändarna, på komvux, får en utbildning som leder till att de verkligen får en anställning som kan bekräfta att de behövs i samhället men också en anställning där de blir respekterade för sitt professionella förhållningssätt. Här är språket ett viktigt verktyg också för att dessa personer ska kunna hävda sina rättigheter på arbetsmarknaden för att det inte ska bli en segregering i personalgruppen inom en enskild sektor. Efter att ha genomfört denna studie har jag sett att utbildningsanordnarna inte bara har ett ansvar gentemot den enskilda eleven utan också borde ta ett större ansvar gentemot hela samhället inklusive de blivande arbetsgivarna. Som det är nu tar lärarna ett stort ansvar för att få en elev godkänd men organisatoriskt ser det värre ut. Studien visar tydligt att det är många som har valt vård och omsorgsprogrammet för att de vill och har fått möjlighet till att läsa just den utbildningen. Som utbildningsanordnare borde vi erbjuda de som, av olika anledningar har svårigheter att studera men som ändå, gärna vill utbilda sig till ett yrke som är efterfrågat, en utbildning som svarar till alla inblandades tillfredsställelse. Mer resurser och/ eller en omstrukturering av utbildningen skulle ge flera av de studerande större möjligheter att kommunicera begripligt med patienter och vårdtagare, arbeta patientsäkert och inte minst kunna föra sin egen talan när det gäller anställningsvillkor och löneförhandling. Jag tycker det skulle vara intressant att intervjua arbetsgivarna om hur de ser på de arbetssökande andraspråksanvändarna inom vård och omsorgssektorn. Hur arbetsgivarna uppfattar andraspråksanvändarna grad av professionalitet i sitt arbete, vad de har för kontakt med patienterna eller vårdtagarna och vilka möjligheter de har att hävdar sig på arbetsmarknaden. Jag tycker också det skulle vara intressent att djupintervjua några vuxna andraspråks användare på vuxengymnasiets vård- och omsorgsutbildning för att om möjligt få fram fler faktorer som påverkar än vad denna studie har kommit fram till. Till sist skulle jag självklart vilja intervjua politiker i utbildningsnämnden och utbildningsutskottet om deras syn på andraspråksanvändarnas utbildningsmöjligheter och integration på den svenska arbetsmarknaden. 35

37 Referenser Adesope, O. O., Lavin, T., Thompson, T. & Ungerleiden, C. (2011). Pedagogical strategies for teaching literacy to ESL immigrant students: A meta-analysis. British Journal of Educational Psychology. 81, Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bourdieu, P. (1999). Den manliga dominansen. Enskede: TPB. Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. (2., korr. utg.) Uppsala: ILU, Uppsala Universitet. Broady, D. (1991). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. (2., korr. uppl.) Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning). Broady, D. (1989). Kapital, habitus och fält. Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi. Stockholm: UHÄ. Ejlertsson, J. (2005). Enkäter i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Elmeroth, E. (2005a). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Svenska och svenska som andraspråk. Årskurs 9. Stockholm: Skolverket. Elmeroth, E. (2006). Monokulturella studier av multikulturella elever: Att mäta och förklara skolresultat. Pedagogisk forskning i Sverige, 11, Corson, D. (1998). Changing education for diversity. Buckingham: Open University Press. Gottskalksdottir, B. (2002). Arbetet som en port till samhället: invandrarakademikernas integration och identitet. Lund: Univ.. Hägerström, J. (2004). Vi och dom och alla dom andra på Komvux: etnicitet, genus och klass i samspel. Diss Lund: Univ., Lund. Jackson, M., Jonsson, J., O. & Rudolphi, F. (2012). Ethnic Inequality in Choice-driven Education Systems: A Longitudinal Study of Performance and Choise in England and Sweden. Sociology of Education, 85, (2), Jordfeldt, I. (2010). Vårdvetenskap ur ett genusperspektiv. I H. Eriksson & H. Strömberg (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, I. (2004). Andraspråksresan. Stockholm: Folkuniversitet. Lindvall, M. (2010). Vuxnas andraspråksutveckling i ämnesbaserad undervisning förståelse och produktion av textgenrer och behärskning av en allmän akademisk vokabulär jämte en ämnesspecifik vokabulär. D-uppsats. Centrum för tvåspråkighet. Stockholms universitet. Redovisning av arbetsmarknadsnämndens åtgärder utifrån tillsynsbeslut från Skolinspektionen, oktober 2011, Arbetsmarknadsförvaltningen, Utvecklings- och Utredningsstaben, Stockholms stad, Skolinspektionens beslut , dnr :

38 SFS 2009:43. Förordning om statsbidrag för yrkesinriktad och viss teoretisk vuxenutbildning på gymnasial nivå. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:197. Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2011:556. Förordning med instruktion för Statens skolinspektion. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2011: Förordning om vuxenutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket. (2003). Läsförståelse hos elever med utländsk bakgrund: en fördjupad analys av resultaten från PISA 2000 i 10 länder. Stockholm: Statens skolverk. Universitets- och högskoleämbetet (1985). Kultur och utbildning: om Pierre Bourdieus sociologi. Stockholm: UHÄ, FoU-enheten. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wallerstedt, A. (1997). Den receptiva ordförståelsen hos invandrarelever och deras inlärningssituation: en studie genomförd i åk 1 på Omvårdnadsprogrammet. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet. Wendt, R. (1984). Självständighet eller underordning: kvinnoperspektiv på vårdarbete. Lund: Studentlitteratur. Östin, C. (2012). Vilka ungdomar söker omvårdnadsprogrammet och varför? En kvantitativ studie om gymnasieungdomars val av omvårdnadsprogrammet. Institutionen för pedagogik och didaktik. Stockholms Universitet. Länkar: Riksdagen. (2003). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, källa hämtad om-etikprovning_sfs / Skolverket. (2008). Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare, källa hämtad Skolverket. (2012). PM Elever och studieresultat i komvux 2011, källa hämtad Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2836 Skolverket. (2013). Ämnes- och läroplan för Vård- och omsorgsarbete 1 och 2, källa hämtad Skolverket. (2013). Fakta om vård- och omsorgsprogrammet, källa hämtad Statsitiska Centralbyrån. (2013). Befolkningsstatistik. Källa hämtad aspx 37

39 Bilagor Bilaga 1. Fördelning av satta betyg på kurser inom olika gymnasieprogram inom Komvux Sthlm Läsåret 2011/2012 Utbildningsinriktning Antal betyg (IG-MVG) Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet 475 Ekonomi Elprogrammet Energiprogrammet Fordonsprogrammet 396 Handel o administration Hantverksprogrammet 464 Hotell o restaurang 864 Industri o teknik 563 Livsmedel 465 Vård Källa - statistik från Komvux Sthlm/Eva Hellstrand

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

KURSKATALOG Våren 2012

KURSKATALOG Våren 2012 KURSKATALOG Våren 2012 1 VUXENUTBILDNINGEN INOM SYDNÄRKES UTBILDNINGSFÖRBUND Vilka kan anmäla sig till våra utbildningar? Du skall vara folkbokförd i Askersund, Hallsberg eller Laxå. I annat fall måste

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svedala

Vuxenutbildningen i Svedala Vuxenutbildningen i Svedala 2015/16 Komvux Gymnasiekompetens för vuxna Grundvux Grundskolekompetens för vuxna Sfi Svenska för invandrare Nils Fredriksson Utbildning NFU Välkommen till vuxenutbildningen

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildningens syfte Språk öppnar fönster mot världen. Språket speglar skillnader och likheter mellan människor, deras personlighet, bakgrund och intressen.

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

KOMVUX I LUND 2014/15

KOMVUX I LUND 2014/15 KOMVUX I LUND 2014/15 FRAMTIDEN BÖRJAR HÄR När du besöker Komvux i Lund, stanna gärna till i dörren till det stora caféet. För det mesta är det fullt av människor i olika åldrar. Alla med olika bakgrund

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Behörighet, urval och antagning

Behörighet, urval och antagning Behörighet, urval och antagning Stödpedagog inom funktionshinderområdet/lss, 200 Yh-poäng, Söderköping 1 Vem är behörig? Grundläggande behörighet 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux?

Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26: Hur kan vi utveckla yrkesvux? ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Niemelä Tuomo Hellstrand Eva Datum 2015-04-13 Rev. 2015-05-12 Diarienummer AMN-2015-0158 Arbetsmarknadsnämnden Av FP, M, C och KD aktualiserad fråga 2015-02-26:

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

KURSKATALOG Hösten 2011- Våren 2012

KURSKATALOG Hösten 2011- Våren 2012 KURSKATALOG Hösten 2011- Våren 2012 WWW.SYDNARKEVUX.SE 1 VUXENUTBILDNINGEN INOM SYDNÄRKES UTBILDNINGSFÖRBUND Vilka kan anmäla sig till våra utbildningar? Du skall vara folkbokförd i Askersund, Hallsberg

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx ett gott exempel på samverkan över flera gränser Sfinx är en intensivutbildning för invandrade ingenjörer i Stockholms län. Verksamheten startade

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Vuxenutbildning Mariestad. Kursutbud hösten 2015

Vuxenutbildning Mariestad. Kursutbud hösten 2015 Vuxenutbildning Mariestad Kursutbud hösten 2015 Välkommen till Vuxenutbildning i Mariestad! Passar någon av punkterna in på dig? Du har bestämt dig för att fullfölja dina avbrutna studier Du vill komplettera

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux

Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun. Komvux Kvalitetsredovisning för läsåret 10/11 Barn- och utbildningsförvaltningen Oskarshamns kommun Komvux Gymnasiechef Ann-Marie Lotsengård Jakobsson Rektor Komvux Per Hofstedt Administrativ chef Ulrika Hernäng

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Terminstid: Vårterminen 2016 160118-160603 Höstterminen 2016 160815-161216 prel OBS! För alla kurser gäller att de anordnas om de får tillräckligt antal sökande. Om den kurs

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13 Datum 1 (7) Kvalitetsanalys för Niketo AB läsåret 2012/13 Varje anordnare har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) 204 gymnasieskola 2011 (VO) Examensmål för vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta

Läs mer

Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se

Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se Nu börjar din framtid. vetlandalarcentrum.se Vill du ta ett steg i din utveckling? På Vetlanda Lärcentrum har vi samlat all vuxenutbildning under ett tak. Vi erbjuder ett brett utbud av kurser både på

Läs mer

Studieinformation hösten 2011

Studieinformation hösten 2011 Studieinformation hösten 2011 och information för dig som vill söka utbildning/kurs med start i början av år 2012 För kurs/utbildningsstart under januari-februari 2012 - gymnasiala kurser - sök under perioden

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING 2015-05-07 Välkommen till Birgittaskolans vuxenutbildning GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING Kurs CSN poäng Närkurs eller distanskurs Biologi Biologi, två terminer 75/termin Närkurs Data Data, orienteringskurs

Läs mer

vuxenutbildning för dig

vuxenutbildning för dig CAS vuxenutbildning för dig Studie- och yrkesvägledarna hjälper dig att hitta rätt Nytt yrke? Högskolebehörighet? Gymnasiekompetens? Jobbkompetens? I samtal med vägledare får du hjälp med att strukturera

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! VÄLKOMMEN TILL BIRGITTASKOLAN! På Birgittaskolan händer allt och lite till! Birgittaskolan är en skola där du blir sedd och får möjlighet att utvecklas. Under din tid på skolan kommer du att lära känna

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete Mål För lärare och deltagare: ett verktyg för kartläggning och stöd i samtal om språklig kompetens. individuell

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne 2015

Vuxenutbildningen Sunne 2015 Vuxenutbildningen Sunne 2015 www.larcenter.sunne.se Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare SFI.. 7 Grundläggande

Läs mer

SFI Bollnäs. Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen. Nämnd: Lärande och Arbete. Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

SFI Bollnäs. Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen. Nämnd: Lärande och Arbete. Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor SFI Bollnäs Sektor: Svenska för invandrare, Sfi, Vuxenutbildningen Nämnd: Lärande och Arbete Datum 090910 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Kvalitetsredovisningen

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans

Vårdutbildningar. som leder till arbete. Studera i grupp. Studera på distans Vårdutbildningar som leder till arbete Studera i grupp Studera på distans Studera flexibelt - individuella upplägg Studera effektivt Studera för framtiden Svensk Vård & Kompetensutveckling vardkompetens@svok.se

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Vuxenutbildningen. På väg mot nya mål!

Vuxenutbildningen. På väg mot nya mål! Vuxenutbildningen På väg mot nya mål! Kurskatalog Vuxenutbildningen i Mjölby Höstterminen 2014 Välkommen till Norrgårdens Utbildningscentrum och Mjölby vuxenutbildning! En plats där Du hittar nya vägar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare 2012 En uppdatering av rapport från 2011 Linda Folke

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare 2012 En uppdatering av rapport från 2011 Linda Folke Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare 2012 En uppdatering av rapport från 2011 Linda Folke Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet

Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Vård- och omsorgscollege Kronoberg aktuellt om utbildningsutbudet Projektgruppsmöte 16 mars 2012 GY 2011 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, Prop. 2008/09:199 BEHÖRIGHETSKRAV Yrkesprogram

Läs mer

VAD HÄNDER EFTER SFI?

VAD HÄNDER EFTER SFI? VAD HÄNDER EFTER SFI? STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Hos oss kan du få studie- och yrkesvägledning information om utbildningar, behörighetsregler och ansökningstider komma på drop-in med korta frågor boka

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer