Förstudie om hållbar hästuppfödning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie om hållbar hästuppfödning"

Transkript

1 December 2008 Förstudie om hållbar hästuppfödning Studien är delfinansierad av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande 2008 M. Ventorp & J. Löwenhielm Toth

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Bakgrund och syfte...4 Dagsläget...5 Effekter av uppstallning...7 Djurmiljö...7 Arbetsmiljö...7 Varför håller vi hästar inne?...9 Tradition...9 Tillgänglighet...9 Djurskyddsföreskrifter...9 Hästens klimattålighet...11 Ekonomi...12 Investeringar...12 Driftskostnader...12 Arealbehov...13 Kostnadsjämförelse...14 Foderkostnader...14 Kostnader för ohälsa...15 Intäkter...15 Visnings- och försöksanläggning...16 Principer...17 Forskning...18 Undervisning...19 Utformning...19 Avelsston...20 Unghästar...20 Utbildningshästar...20 Skolhästar...21 Exempel lösdrift för 20 stora hästar...21 Referenser (25)

3 Inledning De senaste decenniernas kraftiga ökning av antalet hästar i landet har medfört att hästhållning blivit en alltmer intressant verksamhet för lantbruket. Handjursbidragens försvinnande innebär idag också att man ser sig om efter alternativa användningsområden för viss jordbruksmark. Traditionell hästhållning i isolerade boxstallar kräver mycket manuellt arbete och det är svårt att bedriva kommersiellt livskraftig uppfödning av hästar i denna inhysningsform. Det håller också på att växa fram en insikt om att för mycket stillastående i stall påverkar hästens utveckling och hållbarhet negativt. Det finns mycket som tyder på att hästar som tillåts leva i grupp utomhus med tillgång till stora arealer att röra sig på utvecklas bättre, såväl fysiskt som psykiskt, än hästar som föds upp på stall. Man har till exempel visat att riskerna för hälsostörningar, till exempel luftvägsproblem och magsår, minskar kraftigt hos hästar i utedrift. De trivselmässiga fördelarna för ett nomadiserande flockdjur som hästen att gå ute i grupp jämfört med att vara instängd i ensambox torde vara uppenbara. Möjligheterna att använda friare former för hästhållning har ökat väsentligt genom att tekniska system som möjliggör noggrann individuell foderstyrning för hästar som hålls i grupp har utvecklats. Detta gör att det går att säkerställa varje individs näringsintag och att konkurrensen om fodret, vilket tidigare varit ett svårt problem i grupphållning. försvinner. Foderutnyttjandet blir också bättre när givan kan fördelas i småportioner över hela dygnet och foderspillet kan hållas lågt. Väl fungerade lösdrifter har mängder av fördelar gentemot traditionell uppstallning, men man skall vara medveten om att det inte är så lätt att åstadkomma en bra lösdrift. Många tidiga försök med lösdrift har misslyckats totalt och den som tror att det bara är att släppa ut hästarna och låta dem sköta sig själva kommer inte att åstadkomma något hästparadis utan snarare att syssla med vanvård. Om den svenska hästen skall kunna konkurrera framgångsrikt på den internationella marknaden måste vi utnyttja den möjlighet som vår goda tillgång på mark ger, för att skapa starka och hållbara hästar. Att hålla hästar under förhållanden som liknar hästens naturliga miljö är inte bara ett djurriktigt sätt för uppfödning, det är också mycket kostnadseffektivt. Framför allt ligger kostnaderna för arbete långt under de som man har i traditionella stall. Betydande vinster för såväl arbets- som djurmiljö får man på köpet. Dessa idéer har ofta diskuterats vid olika möten med hästorganisationer och forskare men det finns få anläggningar där man kan visa upp hur denna typ av hästhållning kan fungera i praktiken och där forskning kan bedrivas. I Sörmland genomfördes , bland annat med stöd av EU-pengar, ett utedrifts-projekt med titeln Naturlig kvalitetsuppfödning av hopphästar". Projektet leddes av veterinären och tidigare Flyingechefen Professor Ingvar Fredricsson. Här hölls sto och föl i grupp och man uppmuntrade motion och hoppning genom att foder, vatten och ligghall låg långt ifrån varandra och vägarna däremellan var försedda med enklare hinder. Erfarenheterna av denna uppfödningsform uppges vara positiva. Fölen och unghästarna utvecklades enlig uppgift väl och inga skador relaterade till den dagliga hoppningen kunde konstateras. Kostnadseffektiva, djurvänliga och hälsofrämjande sätt att hålla hästar är en förutsättning för att utveckla alla områden inom hästsektorn, inte bara i uppfödarledet. Även tävlingshästar, turridningshästar och fritidshästar kan hållas i fria inhysningsformer, som tillvaratar såväl hästens som ägarens intressen bättre än dagens boxstall. 3 (25)

4 Bakgrund och syfte Detta arbete har sammanställts av Vet. Med. Dr. Per Michanek, på uppdrag av Bollerups Lantbruksinstitut. Medverkat har också Agr. Lic. Michael Ventorp. Båda har bakgrund som forskare inom ämnet husdjurens närmiljö på Sveriges Lantbruksuniversitet och de har också lång praktisk erfarenhet av hästhållning. Studien är delfinansierad av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande Syftet är att visa på ett sätt för hästföretagare att utveckla sin djurhållning mot bättre lönsamhet, friskare och mer välmående djur samt bättre arbetsmiljö 4 (25)

5 Dagsläget Traditionell hästuppfödning i Sverige innebär ofta fölning inomhus i box och att sto och föl går på bete tillsammans med andra hästar under fölets första sommar. Efter betesperioden avvänjs fölet och hålls sedan under vinterhalvåret på stall, i ensambox eller tillsammans med jämnåriga unghästar. Daglig utevistelse i grupp är vanligt. Under unghästtiden går hästarna vanligtvis på bete under sommaren och hålls på stall under vintern. Detta sätt att föda upp hästar, med en hel del stillastående inomhus, har många nackdelar, såväl för hästarnas utveckling och välbefinnande som för ägarens ekonomi och arbetsförhållanden. Uppfödningsformer som innebär större frihet för hästarna blir nu vanligare i Sverige och många unghästar föds idag upp i grupp, med fri tillgång till utevistelse. Ett problem med grupphållning är foderstyrningen det är svårt att veta att varje individ får rätt mängd foder. Ny teknik som löser dessa problem finns dock och färdiga system för transponderstyrd individuell utfodring av såväl grov- som kraftfoder finns på marknaden (Bild 1). Det mest använda systemet (HIT-Active Stable) finns idag på 250 anläggningar fördelade på alla europeiska länder. I Sverige finns för närvarande 12 besättningar som använder systemet och populariteten ökar snabbt i och med att fler blir medvetna om att möjligheten finns. Modellen har avsevärda fördelar, till exempel: individuell styrning av såväl grov- som kraftfoder fördelning av fodergivan i små portioner över hela dygnet skapar möjlighet till grupphållning med stor rörelsefrihet för alla sorters hästar kan dramatiskt minska arbetsinsatsen för skötsel och utfodring fortlöpande kontroll av att varje häst äter sin giva Bild 1. Grovfoderstation med plats för två hästar. Givan styrs individuellt. (Gimmex AB) Uppfödning av hästar utan foderstyrning, med fri tillgång till grovfoder och eventuellt också kraftfoder, är ett annat alternativ som kan reducera kostnaderna ytterligare utan att påverka resultatet negativt. I stora delar av världen hålls hästar i utedrift, inte bara som unghästar, utan genom hela livet. I Sverige är det dock ovanligt att hålla tävlingshästar ute, även om det finns enstaka exempel på framgångsrika svenska tränare, både inom trav- och galopp, som har sina hästar i utedrift. Hans Adielsson, professionell travtränare med en stabil, unikt hög, segerandel runt 30%, har under många år haft ett flertal av sina tävlingshästar i utedrift. Det finns också flera andra exempel på mindre svenska amatörtränare, som håller sina tävlingshästar i utedrift (Bild 2). I 5 (25)

6 andra länder är det betydligt vanligare och den store franske travtränaren Jean-Pierre Dubois är ett lysande exempel på att det går att nå stora internationella framgångar med tävlingshästar som lever ute. Inom ridhästsektorn i Sverige är utedrift mycket ovanligt. Många svenska tävlingshästar, kanske framför allt inom dressyren, hålls idag inne i box så gott som hela dygnet. Ett skäl till detta verkar vara att man är rädd för att hästarna skall skada sig om de släpps i hage. Hur man har tänkt sig att en häst som tvingas till stillastående nästan hela dygnet skall hålla för hård fysisk träning och tävling är oklart. Elitidrottsmän använder stora delar av sin vakna tid till fysisk aktivitet för att kunna prestera maximalt och undvika skador. Ett undantag när det gäller inhysning är islandshästar, som ofta hålls utomhus, antagligen därför att man på Island föregår med gott exempel och låter hästarna gå ute och ofta ströva fritt över stora områden. Bild 2. Svenska hindergaloppören Lavirdan, obesegrad över hinder (sex starter i Sverige, Norge & Tyskland sex segrar) lever i utedrift med tillgång till enkel byggnad. Ett bra exempel på att utedrift i Sverige går att förena med prestation på internationell nivå. (Foto: Stefan Uppström, Per Michanek) 6 (25)

7 Effekter av uppstallning Djurmiljö Hästen är till sin natur ett flocklevande stäppdjur som rör sig betydande sträckor varje dag (Henderson, 2007). Det finns mycket som tyder på att den inskränkning av rörelsefriheten som uppstallade hästar utsätts för, påverkar hästens utveckling och framtida hållbarhet negativt. Studier har visat att till exempel skelettets grovlek och täthet påverkas starkt av hur mycket motion den växande hästen får (Hiney et al., 2004). Man har också visat att unghästar som hålls på stall uppvisar mer begränsade benrörelser än hästar som går ute (Back et al., 1999). Det finns indikationer på att den motion hästen får när den går på bete, vilket liknar hästens naturliga miljö, är optimal för skelettutvecklingen och att tidig påtvingad träning kan ge negativa effekter (Cornelissen et al., 1999). En annan negativ faktor i traditionell stallmiljö är den dåliga luften. Svenska stall ventileras genomgående för litet, ofta på grund av att man saknar kunskaper om hästars klimattålighet och tror att kyla och drag är något skadligt. Detta medför att stalluften blir kraftigt förorenad av damm som kommer ifrån stråfoder och strö. Höga halter av små, luftburna partiklar som kan innehålla såväl levande mikroorganismer som höga halter endotoxiner (Pomorska et al., 2007), är vanligt i häststall. Dessa partiklar följer med inandningsluften ned i lungorna och orsakar skador som kan påverka lungfunktionen hos hästar som vistas mycket inomhus. Uppkomna skador i luftvägarna kan orsaka bestående problem för drabbade djur, även om övergång till utedrift i många fall ger snabba förbättringar (Wyse et al., 2005). En bidragande orsak till problem med dålig luft är att de luftflöden som anges i Svensk Standard nonchalerar damm-problematiken och baseras på fukt- och värmebalans. Flödena blir därmed inte tillräckliga för att hålla partikelnivåerna i luften på en tillfredställande nivå. Magsår är ett vanligt problem hos våra sporthästar idag och det har visat sig att uppstallade hästar utvecklar magsår i högre grad än frigående, sannolikt framför allt på grund av skillnader i ätmönster (Murray & Eichorn, 1996). Hästar är aktiva djur som har relativt lätt att utveckla beteendestörningar. Att hålla hästar instängda, speciellt i enhäst- boxar eller spiltor, är en mycket viktig orsak till krubbitning, vävning, boxvandring med flera så kallade stereotypa beteenden (Bachmann et al., 2003; Walters et al., 2002). Dessa beteenden utvecklas på grund av stress och frustration när miljön hindrar hästen att utföra viktiga avsnitt av dess beteenderepertoar som att söka föda och beta, vandra, social interaktion med andra flockmedlemmar, flyktbeteende och så vidare. Man har identifierat tre faktorer som är viktiga för att undvika att hästar utvecklar beteendestörningar: 1. Kontakt med andra hästar. 2. Rörelsefrihet. 3. Grovfoderbaserad foderstat. Hos hästar som fötts upp och hålls i utedrift är beteendestörningar mycket ovanliga. I en nyligen publicerad svensk studie om nötkreatur i utedrift (Lundström, 2008) konstaterar man att starka motiv för att ha djuren ute på vintern inkluderar att Djuren är friska och fungerar bra, samt kan bete sig naturligt. Arbetsmiljö Den ofta starkt förorenade luften i häststall är lika skadlig för de människor som vistas i stallet som för hästarna. Luftvägsproblem är betydligt vanligare hos lantarbetare i djurstall än hos resten av befolkningen (Radon et al., 2002). Traditionell stallmiljö innebär också mycket manuellt arbete med transporter av foder och rengöring av boxar/spiltor. Tungt arbete som grovfoder- och gödseltransporter är sällan mekaniserat och är ergonomiskt ogynnsamt. Detta tunga arbete utförs dessutom ofta av unga kvinnor. Det är svårt att mekanisera effektivt i ett 7 (25)

8 traditionellt häststall med enhästboxar. Det går att använda till exempel djupströbäddar som kan gödslas med traktor, men sådana kräver mycket god ventilation, så god att det i princip blir utetemperatur i stallet. I utedriftsanläggningar kan arbetsmiljöproblemen lösas effektivt. I princip allt manuellt arbete kan mekaniseras och lufthygienproblemen försvinner. När enformigt och oergonomiskt arbete försvinner frigörs tid för mer kvalificerade arbetsuppgifter. 8 (25)

9 Varför håller vi hästar inne? Tradition Hur kommer det då att vi har hamnat i en situation där vi håller hästar på ett sätt som inte är bra för varken djur, människor eller ekonomi. Om vi ser tillbaks på den tid när hästen hölls som bruksdjur, när dess arbetsförmåga utnyttjades för transporter och som dragkraft inom lantbruket och armén, så hölls hästar huvudsakligen i spilta. Dessa hästar arbetade stora delar av dygnet och när de var i stallet gick tiden åt till att äta och att vila. Sysslolöshet var inget problem för djuren och eftersom de skulle ut och arbeta varje morgon var det rationellt och lättskött att ha dem tillgängliga i spiltor. Mekanisering av tungt arbete med hästskötsel var i huvudsak inte möjligt och de problem med luft- och arbetsmiljö som vi identifierat idag var inte särskilt uppmärksammade, även om C-G Wrangel redan 1889 i Handbok för hästvänner skriver att Stallet är ett nödvändigt ont på våra breddgrader. Att så mycket som möjligt minska skadeverkningarna av detta onda är en av hästvännens viktigaste uppgifter. Detta sätt att hålla hästar har sedan levt vidare, trots att dagens sporthästar inte används mer än en timme per dag och sedan tillbringar resten av dygnet sysslolösa. Den skadliga effekten av dålig lufthygien ökar med antalet timmar som tillbringas i stallet. Spiltorna har idag bytts mot boxar, vilket ger hästarna något mer frihet, men som gör stallet betydligt dyrare att både bygga och sköta. Efter hand verkar man ha glömt varför det var väl motiverat att hålla hästar uppstallade förr i tiden och det har utvecklats en föreställning om att hästar behöver hus att bo i, precis som vi själva. Hästar hålls som sällskapsdjur och det känns kanske som om de har samma behov och krav på bekvämlighet som människor. Många hästägare förstår inte att hästens behov skiljer sig helt från deras egna. Tillgänglighet Ett annat skäl till att hålla hästar instängda i boxar är att man vill ha dem lätt tillgängliga och rena när de skall användas. Man negligerar då hästens och i viss mån skötarens behov och ser enbart till ryttarens bekvämlighet. Fritidsryttaren, som bara har en häst, upplever säkert också samvaron i stallet under den begränsade tid då man mockar sin box, som trivsam och värdefull. Det känns bra att göra rent och bädda fint åt sin fyrbente vän, samtidigt som man umgås med människor som har samma intresse. För den som skall driva en verksamhet yrkesmässigt blir dock situationen en helt annan eftersom det inte alls lika är mysigt för anställd personal att mocka boxar och köra gödsel i skottkärra åtta timmar varje dag. Djurskyddsföreskrifter De föreskrifter om djurhållning som utfärdas av Jordbruksverket, har givit stort utrymme åt regler om detaljer i traditionell stallmiljö såsom boxmått, takhöjder, gångbredder och galler. Man kan misstänka att denna fokusering på konventionell uppstallning har förstärkt föreställningar om att ett stall med spiltor eller enhästboxar är den naturliga miljön för hästar och att det inte finns några alternativ. Utedrift har snarast misstänkliggjorts genom skrivningar som antytt att endast speciellt tåliga hästraser skulle klara att gå ute och att alla hästar behöver hus att gå in i för att klara sin värmebalans mellan vissa datum. På senare tid har dock hästens behov av utevistelse och rörelsefrihet fått mer plats i regelverket och idag finns bestämmelser om att hästar måste ges möjlighet att röra sig fritt på rimliga ytor dagligen och att unga hästar bör hållas i grupp. 9 (25)

10 De svenska djurskyddsföreskrifterna är ovanligt detaljrika medan man i andra länder oftast nöjer sig med en mer övergripande lagstiftning. Ibland har olika näringsgrenar genomfört certifieringssystem där god djurhållning uppmärksammas och premieras på olika sätt. I England finns till exempel Freedom Food märkningen, där maten kommer från gårdar som har speciellt goda förhållanden för sina djur. Det kan liknas vid vår KRAV-märkning, men Freedom Food utgår ifrån djurens synvinkel, inte konsumentens. Inom EU pågår sedan några år ett stort projekt under namnet Welfare quality, där forskare från samtliga EUländer samarbetar för att förbättra förhållandena för lantbrukets djur. Inom detta projekt inriktar man sig på att uppskatta djurens välbefinnande genom att med olika metoder undersöka hur de mår. Om djuren på en gård är friska, välnärda, fria från skador och beteendestörningar och så vidare, så anser man att djurhållningen är bra och lägger sig inte i hur det har gått till att få djuren att må väl. En logisk och rimlig modell, som fokuserar på resultatet i stället för metoderna. Om detta tankesätt får genomslag kan fria djurhållningsformer få en skjuts framåt, eftersom det sedan länge är väl känt att välskötta djur i utedrift generellt sett är friskare och mer välmående än djur som hålls i stall. Redan idag arbetar man, till exempel inom nötköttsbranschen, på uppdrag av Jordbruksverket, med att ta fram ett kontrollprogram för fortlöpande uppföljning av välbefinnandet hos utegångsdjur. Tanken är att ett sådant kontrollprogram skall kunna ersätta dispensförfarandet, när man vill hålla djur i utedrift utan ligghall. En effekt av djurskyddsföreskrifterna är att de bidragit till att fördyra hästhållningen. Den har, om inte förbjudit, så i alla fall avskräckt från enkla inhysningsformer med utedrift. Krav på ombyggnader för att höja tak och förändra boxstorlekar har också inneburit kostnader för enskilda hästhållare. Om föreskrifterna i sin nuvarande form sammantaget bidrar till att förbättra våra hästars välbefinnande är omtvistat. 10 (25)

11 Hästens klimattålighet Hästen lever i vilt tillstånd på stora grässlätter. De lever i stabila familjegrupper med en hingst, några ston och unghästar. Födan består av relativt näringsfattigt gräs och hästen måste ägna stor del av dygnet (16-20 timmar) åt att beta och den rör sig över stora arealer för att kunna täcka sitt näringsbehov (Henderson, 2007). Den har ingen möjlighet att hålla sig i närheten av skyddande terräng utan är tvungen att klara av alla typer av väder helt utan skydd. Det är den också mycket väl utrustad för. Hästens stora kroppshydda kan spara värme effektivt genom att den har förhållandevis liten yta som avger värme till omgivningen. En 500 kilos häst har bara en tredjedel av den yta per kilo som en 70 kilos människa har (McCutcheon, 1999; FASS, 2008). Hästen har också en mycket effektiv isolering i form av en päls som isolerar mot kyla och står emot vatten och vind. Ett bytesdjur som hästen, som klarar sig från att bli uppäten av rovdjur genom att springa ifrån dem, vill ha fri uppsikt över sin omgivning för att upptäcka faror tidigt. Detta bidrar också till att hästen blir kvar ute på slätten i en snöstorm och inte söker upp skyddande terräng. De hästar som har överlevt och fortplantat sig har varit mycket klimattåliga och denna egenskap har därför förts vidare. Klimattålighet har inneburit en stor evolutionär fördel. En förutsättning för att hästen skall klara hårt vinterklimat är att den får tillräckligt med foder. Fodret är bränsle för de processer som håller hästen varm och ju mer foder den får, desto kallare miljö klarar den. En häst med vinterpäls som får fri tillgång till foder, så att den kan öka sitt intag vid behov, har inga problem att leva i svenskt vinterklimat. Den har inget behov av skydd, utan har det lika skönt liggande i en snödriva när det är tio grader kallt som vi har inomhus under ett duntäcke. Utemiljön är betydligt hälsosammare än stallmiljön och vi måste försöka frigöra oss från vår egen upplevelse av klimatet och inse att hästens naturliga miljö är ute, inte inne i ett stall. En vanlig föreställning är att det är för kallt för hästar att leva vilt i Sverige, men det är en missuppfattning. Att det inte finns eller funnits vildhästar i norra Sverige beror snarare på att det är för kallt för gräset än för hästen. Utan att ge sig in på komplicerade beräkningar av värmebalans kan man konstatera att vetenskap och beprövad erfarenhet visar att hästhållning i utedrift är möjlig i alla delar av vårt land. I äldre tider hölls inte hästar på stall vintertid, det är ett relativt modernt påfund. 11 (25)

12 Ekonomi Hästhållning som alternativ till annan arealanvändning för lantbruket måste vara ekonomiskt bärkraftig och ha bättre lönsamhet än traditionell uppstallning. System med grupphållning i utedrift med automatutfodring fungerar för alla typer av hästar, även blandade grupper, eftersom utfodringen styrs helt individuellt, och det går att hålla till exempel växande unghästar tillsammans med vuxna tävlingshästar. För mer homogena grupper är även betydligt enklare inhysningsformer, med utfodring i form av fri tillgång till grovfoder, också möjliga. Ett problem för lantbrukare som inte har erfarenhet av hästhållning kan vara att få hästägarnas förtroende att ta hand om deras många gånger högt värderade (såväl ekonomiskt som känslomässigt) djur. Väl planerade anläggningar där hästarna till stor del sköter sig själva och där utfodringsautomatik ger en betydande grad av kontroll, underlättar för lantbrukare med mindre omfattande hästerfarenhet att komma igång. Web-baserad kameraövervakning kan också bidraga till att ge hästägare det förtroende och den insyn som krävs för att våga lämna sina djur i andras vård. Många mindre jordbruk övertas dock idag av hästfolk och i sådana fall finns ofta den hästvana som behövs. Investeringar Dagens isolerade häststall med enhästboxar är mycket kostsamma att bygga. Man räknar idag med en investeringskostnad för ett isolerat stall, inklusive gödsellagring men utan foderlagringsutrymmen på :- kronor per hästplats (LRF). Kostnader på det dubbla är inte alls ovanligt. Ett lösdrifttssystem med ligghall, full utfodringsautomatik och 150 m 2 hårdgjord rastgård per häst kostar cirka :- per hästplats att bygga. Om det är fråga om lösdriftshästar som skall ridas, tillkommer en isolerad skötselavdelning. Om vi räknar på en lösdriftsanläggning för 20 hästar finns det alltså 1,3 miljoner kvar att satsa på en skötselavdelningen innan man når upp till samma investeringskostnad som för det traditionella stallet. Då har man fått en anläggning som uppfyller högt ställda krav på såväl djur- som arbetsmiljö och driftsekonomi. Om verksamheten i lösdrift kan bedrivas utan ligghall eller med enklare utfodringssystem sjunker investeringskostnaden för byggnader kraftigt. För enbart uppfödning av unghästar kan man också tänka sig varianter med ranchdrift, det vill säga uppfödning på stora arealer utan vare sig byggnader eller foderautomater, med fri tillgång på lämpligt grovfoder som enda utfodring. Detta är fullt möjligt och kan vara ett mycket djurvänligt och kostnadseffektivt alternativ. Kostnaderna för byggnader försvinner då helt och arbetsinsatsen reduceras ytterligare. Om lantbrukaren kan producera grovfodret själv kan uppfödning av hållbara hästar i ranchdrift bedrivas med ett minimum av kostnader. I nuläget krävs dock dispens från Jordbruksverket för att få hålla hästar utan ligghall på vintern. Driftskostnader Kostnaderna för arbete i det traditionella boxstallet är också avsevärda, mycket beroende på den stora arbetsinsats som skötseln av hästarna kräver. I ett fördjupningsarbete från Hippologenheten vid SLU (Hellberg & Karlsson, 2008) tog det i genomsnitt 7.5 minuter per dag för en van person att mocka åt en häst. I arbetsstudier i Tyska boxstall (KTBL, 1999) visade man att mockningen utgör cirka en fjärdedel av den totala arbetstiden i sådana stall. Då inräknas allt, även administration, skötsel av ridbanor, reparationer m.m. Foderberedning och utfodring tog också cirka en fjärdedel av tiden och ytterligare en fjärdedel fylldes med 12 (25)

13 ströning och in- och utsläpp i hage. Tre fjärdedelar av arbetstiden upptas alltså av arbete som i en bra lösdrift antingen sker automatiskt eller kan göras på en bråkdel av den tiden. Man får dock inte glömma att det går att rationalisera arbetet även i ett boxstall. Med kraftfoderautomater, fri tillgång på grovfoder och djupströbäddar eller mekanisk utgödsling som mockas med minilastare kan arbetstiden reduceras väsentligt. Dessa åtgärder kan dock påverka investeringskostnaden, Den totala arbetstiden per häst, i traditionella boxstall respektive lösdriftsstall, har undersökts i minst fem olika tyska studier under 1990-talet (Göbbel, 1994; Beyer 1995; Wendel et al., 1995; Rosenberger, 1998; KTBL, 1999). Variationen både inom och mellan studierna är stor, eftersom de inte omfattar så många stall (arbetsstudier är mycket resurskrävande) och effektiviteten i olika system kan vara mycket olika. Det genomsnittliga antalet arbetstimmar per häst och år varierade i de olika studierna mellan 55 och 148 för boxstallen och mellan 17 och 60 för lösdrifterna. Med en timkostnad på 152 kronor (LRF, 2008) blir då årskostnaden för enbart arbete mellan 8.360:- och :- per häst i det traditionella stallet och mellan 2.584:- och 9.120:- i lösdriften (extra kostnader för helgarbete är ej inräknade). I populärpress har man kunnat se uppgifter om hästägare som reducerat sin arbetsinsats med 90% när de byggt om från traditionell uppstallning till grupphållning med foderautomater (Sjöstedt, 2007). Med ovanstående siffror som bakgrund förefaller detta inte orimligt, om man går från ett ovanligt tungarbetat boxstall till en mycket rationell lösdrift. Arealbehov I de fall hästar hålls i lösdrift på stora arealer tillkommer kostnader för den mark som hästarna ges tillgång till. Som utgångspunkt kan användas Statens Jordbrukverks riktlinjer för spridningsareal (SJV, 2008), som anger att det går att hålla 2.5 vuxna hästar per hektar utan att gränserna för mängden tillförd växtnäring överskrids. Om det finns ligghall och hårdgjorda ytor där gödsel kan samlas in, kan betydligt fler hästar per hektar hållas utan att spridningsarealen blir för liten. Enbart ligghall och rastgård är också ett gott alternativ till traditionell uppstallning och då ökar inte arealbehovet alls, snarare tvärtom. Genom att alla hästar har tillgång till hela den hårdgjorda ytan hela dygnet, blir den totala arealen mindre än vid konventionell uppstallning med rasthagar, plus att djurens välbefinnande ökar. Det bör dock påpekas att det är en fördel att använda stor areal per häst, för att de förväntade fördelarna med hälsosam egenträning skall optimeras och för att slitaget på icke hårdgjord mark skall bli så liten som möjligt. Det förväntas att mark som annars används som ren betesmark utnyttjas. Eftersom hästhållning utnyttjar betet på samma vis som alternativ uppfödning av till exempel nötkreatur och samma EU-stöd kan förväntas, uppkommer i ett jordbruksföretag ingen förlust på grund av dåligt utnyttjad mark. Kapitalkostnaden för marken måste dock beaktas när man jämför med konventionell uppstallning, där man också behöver hagar, om än betydligt mindre areal. Om vi antar att man i utedrift behöver en tredjedels hektar per häst utöver vad som används i konventionell hästhållning så får vi lägga till cirka kronor per häst till investeringskostnaden (LRF Konsult, 2008). Vid ren ranchdrift är arealbehovet ännu större och investeringskostnaden för marken bör därför räknas upp, förslagsvis med ytterligare 1/3 hektar per häst (17.000). Det är viktigt att förstå att minimibehovet av areal, när det gäller grönytor, bestäms till stor del av markens beskaffenhet. På lätta sandjordar, där marken tål slitage från hovar, går det år betydligt mindre areal än på styva lerjordar. Om marken blir helt söndertrampad, så att vegetationen under följande växtperiod påverkas, kan det medföra att hästarna trivs sämre och att såväl naturvärden som EU- bidraget för betesmark går förlorade. 13 (25)

14 Kostnadsjämförelse I Tabell 1 har ovanstående antaganden sammanställts för att ge en uppfattning om hur stora investeringar olika inhysningssystem kan kräva och vilka skillnader i arbetskostnader som kan förväntas. Skillnaderna mellan besättningar med olika förutsättningar kan vara avsevärda och siffrorna i tabellen bör endast ses som exempel. Uppskattningen gör inte anspråk på att ge en totalbild av kostnaderna utan visar bara på vilken i storleksordning skillnaderna i vissa kostnader kan ligga. Jämförelsen avser en anläggning för uppfödning av unghästar. För hästar som tränas, rids eller körs, tillkommer i lösdriftsalternativen en skötselavdelning vars storlek och standard kan vara mycket olika beroende på verksamheten. I det traditionella stallet ingår så att säga skötselavdelningen, om än en ganska orationell sådan (i boxen eller i gången). Investeringarna i traditionellt boxstall fördelar sig på per häst för byggnader och för rasthagar (7 hästar/hektar) inklusive staket. Lösdrift med ligghall och rastgård kostar per häst plus för ytterligare en tredjedels hektar grönytor (inkl. staket) per häst. Tar man bort utfodringsautomaterna och fodrar med fri tillgång på grovfoder samt ersätter rastgården med större grönytor (alltid tillgängliga) kan investeringen reduceras med per häst för utfodringssystemet och för minskade hårdgjorda ytor. Tillkommer gör per häst för mer mark. Investeringen för ranchdriften beräknas vara per häst för ett hektar mark (inkl. stängsel) plus för utfodringsanordningar (foderhäckar). Arbetsbehovet för skötsel av hästarna har chablonmässigt antagits ligga mitt emellan yttervärdena i de fem tyska studierna (för boxstall respektive lösdrift). Tabell 1. Uppskattning av vissa investerings- och arbetskostnader (SEK) för olika inhysningsformer (20 hästar). Isolerat stall med enhästboxar och rasthagar Lösdrift med ligghall, rastgård, foderautomater och grönytor Lösdrift med ligghall, stor areal och utfodring med fri tillgång Ranchdrift Investering (+ ev. skötselavdelning) (+ ev. skötselavdelning) Arbete / år Foderkostnader Foderbehovet är högre för hästar som går ute, framför allt på grund av ökad aktivitet men också beroende på ökad klimatpåverkan. Foderbehovet antas öka med cirka 0.7% för varje grad under ±0 C (Cymbaluk, 1990). Ökat foderintag på grund av kyla när det handlar om växande hästar kommer dock inte att eldas för kråkorna eftersom det konsumerade fodret till stor del används till ökad tillväxt (som också ger värme). Kraftfoderutnyttjandet bör vara betydligt bättre för hästar som fodras i automater, med många små givor per dygn, särskilt för hästar som får mycket kraftfoder. Det förekommer uppgifter om 30-40% bättre foderutnyttjande om dygnsgivan fördelas på många givor jämfört med traditionell utfodring två gånger per dygn. Risken för matsmältningsstörningar minskar också 14 (25)

15 med en mer fysiologisk utfodring. Om fodergivan styrs helt individuellt kan överutfodring undvikas. För stort foderintag börjar bli ett problem, inte bara hos människor, utan också hos hästar och påverkar med stor sannolikhet såväl hälsa som hållbarhet. Kostnader för ohälsa De stora förbättringar i såväl arbets- som djurmiljö bör minska kostnaderna för ohälsa. Friska djur medför minskade veterinärkostnader och förbättrad arbetsmiljö ger färre sjukdagar. Kapitalkostnaden för brukshästar kommer också att minska om hästarna blir användbara under längre tid. Intäkter Intäkterna från försäljning av unghästar förväntas öka vid uppfödning i lösdrift, eftersom bättre hälsa och ökad hållbarhet höjer marknadsvärdet. Att öka hästarnas hållbarhet och prestationsförmåga är, förutom vinsterna i form av bättre djur- och arbetsmiljö, huvudsyftet med att hålla dem i grupp på stora arealer, men det är svårt att sätta en siffra på hur marknadsvärdet kommer att påverkas. Om resultatet blir det förväntade hållbara hästar kan en avsevärd höjning av försäljningspriset förväntas, om modellen och dess positiva effekter får allmän acceptans. Man kan också emotse en lönsam marknad för lego-uppfödning av unghästar från andra länder som har mindre god arealtillgång. 15 (25)

16 Visnings- och försöksanläggning Ett stort problem är att våra utbildningsanläggningar inte kan visa upp någon särskilt modern hästhållning. Hur skall de ungdomar som utbildar sig inom hästsektorn kunna ta till sig nya modeller för hästhållning när det som visas upp på hästsportens högskolor ofta liknar museer över historisk uppstallning? Problemet förvärras genom att ungdomarnas förebilder, professionella tränare och tävlingsryttare/kuskar, nästan till 100% håller sina hästar i traditionella boxstall. Som skäl för att hålla hästarna inne hör man ofta att: 1. Tävlingshästar är känsliga och kan fara illa av uteklimatet. Detta argument är svårt att förstå, eftersom tävlingshästar får mer foder än andra hästkategorier och därigenom blir mycket köldtåliga. Det råder tyvärr en stor kunskapsbrist i hästsverige när det gäller hästars klimattålighet, 2. Skaderisk. När hästar som står mycket inne och som inte är vana att gå i grupp tillfälligt släpps ut uppstår betydande skaderisker, men erfarenheter visar att hästar som är vana att gå ute i grupp inte har ökad risk för skador (en modell som helt eliminerar riskerna för skador orsakade av andra hästar är att hålla hästar i individuell utedrift). 3. De springer av sig för mycket energi. Erfarenheter från trav- och galopphästar som hålls i utedrift visar tydligt att så inte är fallet. 4. Tävlingshästar behöver stå inne och vila eftersom de tränar så hårt. Det finns en bristande förståelse för att hästar som tränas hårt behöver röra sig även resten av dygnet för att bli starka och hållbara. Kroppens läkande system fungerar dåligt vid stillastående (till exempel kräver blodcirkulationen i ben och leder rörelse). 5. Hästarna blir smutsiga och långhåriga när de går ute. Detta är helt riktigt. Att hålla hästen i skinande show-condition kräver mer arbete om de går ute. Ovanstående föreställningar om att det inte går att hålla tävlingshästar ute är en orsak till att det finns ett behov av anläggningar som kan visa upp modern, hästriktig djurhållning i verkligheten. Den som aldrig sett en väl fungerande lösdrift har svårt att förstå hur bra detta sätt att hålla hästar kan vara. Anläggningar med modern hästhållning som är uttalat öppna och välkomnar besökare bör tillskapas på svenska utbildningsanläggningar. De kan bli mycket värdefulla för att visa på alternativ till det i Sverige traditionella sättet att hålla hästar och en tillgång även för skolor som själva inte kan visa upp något liknande. Hästarna kan inhysas i grupphållning med fri tillgång till utevistelse under hela eller delar av sitt liv. Det finns dock en bristande logik i att föda upp hästar i grupp på stora arealer för att sedan stänga in dem i boxstallar. Det kan vara minst lika viktigt för den vuxna, arbetande hästen att få röra sig och andas frisk luft som för den växande unghästen. Ett ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande kan ge mycket goda effekter på prestationsförmågan. För att hästarna skall fungera optimalt i grupp som vuxna är det också av betydelse att de vuxit upp i grupp. Om de får leva i grupp från början blir de socialt väl fungerande, vilket gör att konflikter med tillhörande skaderisker även senare hålls på en låg nivå. På Bollerups Lantbruksinstitut och Naturbruksgymnasium har man ambitionen att på sikt ställa om alla delar av hästhållningen till olika former av lösdrift. Uppbyggnad av en hästhållning där djuren går i lösdrift under hela sitt liv sker dock inte över en natt och det är fullt möjligt att börja med att hålla en hästkategori, till exempel fölston, unghästar eller tävlingshästar i grupp. 16 (25)

17 Bild 3. Översiktsbild över anläggning med ligghall, rastgård, foderstation och grönytor. (Gimmex AB) Principer Det är en fördel om anläggningarna är flexibla, så att olika varianter av grupphållning kan visas. Grundalternativet kan vara grupphållning med strödd ligghall (Bild 3), möjlighet att använda foderautomater för grov- såväl som kraftfoder samt möjlighet att ge tillgång till större gröna arealer, helst varierad terräng. En komplett rastgård med hårdgjorda ytor runt ligghall och utfodringsanordningar skall finnas så att anläggningarna kan användas utan att hästarna har tillgång till grönytor (Bild 4). Ligghallen bör kunna stängas av om man vill hålla hästar i utedrift utan tillgång till ligghall och den skall också kunna användas som en sluten lösdrift, det vill säga att hästarna skall kunna stängas in i ligghallen. Utfodring bör därför kunna ske i ligghallen. Alla delar av anläggningarna, även ridhus och träningsbanor, kan övervakas kontinuerligt med web-kameror som finns fritt åtkomliga på skolans hemsida, för att skapa uppmärksamhet och förtroende kring moderna former för hästhållning. 17 (25)

18 Bild 4. Ligghall med omgivande hårdgjord rastgård och väg till foderstation. (Gimmex AB) Forskning Att med vetenskaplig metodik visa om det är så att hästar som lever under semi-naturliga förhållanden, ute på stora arealer med goda möjligheter till egenträning, blir hållbarare och presterar bättre än hästar som hålls uppstallade på traditionellt vis är ett stort och komplicerat arbete. Många faktorer spelar in; hästens genetiska förutsättningar, stoets förhållanden under dräktigheten, ett flertal variabler i hästens miljö och behandling från födseln och framåt, utfodring, träning, tävling, olyckshändelser, sjukdomar och så vidare. Inget enskilt forskningsprojekt kan hoppas på att bidraga med mer än en liten bit till detta puzzel. Hittills har man bland annat visat att fysisk aktivitet påverkar skelettutvecklingen, att utevistelse radikalt minskar risken för luftvägsproblem, att risken för magsår är låg hos hästar som har ständig tillgång till stråfoder och att beteendestörningar till stor del hör samman med uppstallning i ensamboxar. En viktig forskningsuppgift är att klarlägga hur utedriftsanläggningar skall utformas för att stimulera hästarna till tillräcklig men inte överdriven egenträning. Idag finns inte ens grunddata på detta område. Vi vet något om var gränserna går mellan för litet - lagom - för mycket men obetydligt om vilka förutsättningar som krävs för att uppnå olika aktivitetsnivåer. Hur gruppstorlek, areal, hagarnas form, terrängens beskaffenhet och utfodringsteknik påverkar resultaten är idag i huvudsak okänt. För att börja arbeta med sådana frågeställningar behövs först och främst teknikutveckling för att kartlägga enskilda individers och gruppers aktivitet i olika miljöer. GPS-teknik kan användas för att följa hur hästar i utedrift rör sig och ger utmärkta möjligheter att under hela dygnet i detalj dokumentera sträckor och hastigheter i olika gångarter. Utrustning och analysverktyg behöver dock först anpassas till verksamheten. Metodiken används framgångsrikt för att studera förflyttningar av frigående djur, så lämplig utrustning bör vara lätt att få tag i. Med ett fungerande system för insamling av och analys av 18 (25)

19 aktivitetsdata kan sedan individers och gruppers förflyttningar i till exempel olika miljöer, situationer och väderlek studeras. En annan viktig forskningsuppgift är att klarlägga hur hästens klimattålighet fungerar i praktiken. De vetenskapliga data som finns idag kommer till stor del från teoretiska modeller och laboratorieförsök. Hästens värmebalans kan till exempel studeras med hjälp av värmekameror och inplanterade microchips som registrerar temperaturen på olika djup, för att bedriva forskning om hur hästarnas värmebalans påverkas av exempelvis olika väderfaktorer, pälsansättning och utfodring. Undervisning Anläggningar med modern hästhållning i lösdrift kan få stor betydelse som demonstrationsobjekt i undervisningen och skapa möjligheter inte bara till regelrätt forskning utan även till fördjupnings- och examensarbeten. Tråkigt och oergonomiskt skötselarbete kan tas bort från schemat till förmån för viktigare utbildning. Personalkostnader för hästskötsel kan minskas vilket ger ekonomisk möjlighet att hålla fler och bättre utbildade skolhästar. Utformning En anläggning som skall hysa hästar i grupp under hela livet behöver ett antal avdelningar med olika utformning (Figur 1). Dräktiga ston kan, om lämplig areal och terräng finns, hållas i ranchdrift med fri tillgång till grovfoder. Unghästar kan hållas i system med fri tillgång på grovfoder tills de börjar utbildas. Kraftfoder behövs först när hästarna sätts i arbete (Forsmark, 2006). Hästar under utbildning och färdiga skolhästar och tävlingshästar hålls lämpligen i system med individuellt styrd utfodring och tillhörande skötselavdelning. Nedan följer exempel på hur sådana anläggningar kan utformas. Unghästar Lösdrift med ligghall, rastgård & grön areal. Grovfoder ad lib. Ridning, körning Skötselavdelning Avelsston Utedrift med eller utan ligghall. Grovfoder ad lib. SOMMARBETE Utbildningshästar Lösdrift med ligghall, rastgård & grön areal. Individuell utfodring. Skötselavdelning Skolhästar/tävlingshästar Lösdrift med ligghall, rastgård & grön areal. Individuell utfodring. Ridning, körning Figur 1. Schematisk översikt som visar hur olika hästkategorier kan inhysas i ett komplett lösdriftssystem. 19 (25)

20 Avelsston Ranchdrift kan fungera väl med vuxna ston. Fri tillgång till grovfoder på väl tilltagna foderplatser som flyttas ofta minskar konkurrensen. Om man inte ger tillgång till ligghall undviks även denna konfliktkälla, men ranchdrift utan ligghall kräver väl tilltagen areal, terräng med inslag av vindbrytande element och, i dagsläget, dispens från Jordbruksverket. En enklare skötselavdelning med sjukbox bör finnas i närheten. Ofta finns byggnader, till exempel gamla stall, som kan byggas om till skötselavdelning. Unghästar Efter avvänjning hålls unghästarna i blandade grupper (ston & hingstar) under första vintern, därefter delas de i grupper efter behov. Utfodring sker med fri tillgång till väl anpassat grovfoder. Strödda ligghallar för de tre grupperna kan antingen förläggas separata eller som olika avdelningar i samma byggnad. Hårdgjorda rastgårdar vid ligghallar anläggs och inhägnas så att omgivande markområden kan stängas av vid behov. Skötselavdelning med sjulboxar kan delas med gruppen för avelsston. Utbildningshästar När hästarnas utbildning skall påbörjas flyttas de till en mer påkostad avdelning där den största skillnaden mot tidigare inhysning är att utfodringen sker individuellt med både grovoch kraftfoder i automater (Bild 5). I anslutning till ligghall och rastgård finns också en skötselavdelning där hästarna tas in när de skall hanteras och utbildas (ex. löshoppas, köras eller ridas). Här bör också utrymme för undervisning finnas. Denna hästkategori kanske inte dagtid har tillgång till stora grönområden, eftersom det kan vara opraktiskt att behöva gå långa sträckor och hämta hästarna. Det är dock fullt möjligt att programmera utfodringsautomatiken så att hästarna finns tillgängliga i närheten av skötselavdelningen vid de tidpunkter när de skall användas. Bild 5. Kraftfoderstation. a) En häst är färdig och nästa går in. b) Häst som fodras i kraftfoderstation. (Gimmex AB) 20 (25)

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring

Active stable. - nytänkande på hästens villkor. Tema: Utfodring Active stable - nytänkande på hästens villkor Harmoniska hästgrupper, minskad arbetsbörda och i längden en bättre ekonomi. Det är några av argumenten för det tyska stallsystemet Active stable som just

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Nina Pietarila

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Nina Pietarila Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Olika inhyssningssystem och deras påverkan på unghästens mentala

Läs mer

Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson

Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson Kurs i stallbyggnation och stallmiljö för häst Måndagen den 26 mars 2012 på Jägersro Föreläsare Michael Ventorp, SLU och HIR Värd för visning Jägersros anläggningschef Inge Persson Kursen är delfinansierad

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Extra offentlig kontroll enligt 24 djurskyddslagen föranledd av anmälan

Extra offentlig kontroll enligt 24 djurskyddslagen föranledd av anmälan KONTROLLRAPPORT 1 (5) Datum FÖRVALTNINGSENHETEN Veterinär och Djurskydd Therese Elverstedt Telefon 021-19 51 84 Therese.elverstedt@lansstyrelsen.se Ridskolan Strömsholm AB Att: Jonas Johnsson Herrskogsvägen

Läs mer

Förstudierapport för lösdriftuppfödning av fölston och unga hästar

Förstudierapport för lösdriftuppfödning av fölston och unga hästar Förstudierapport för lösdriftuppfödning av fölston och unga hästar Agneta Wennerberg 2011-05-13 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Visningsanläggningen... 4 Hästgrupperna... 6 Nulägesanalys...

Läs mer

Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU

Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU Grupphästhållning - något för din häst och dig? AgrD Karin Morgan, docent SLU Chef FoU Dags att väcka den björn som sover! Arbetsmiljö Företagande Kunden Tätortsnära hästhållning Samhällets krav Hästens

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Hur påverkas föls beteende och hull av avvänjning? Susanna

Läs mer

HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte

HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte HÄSTKUNSKAP Ämnet hästkunskap behandlar hästens biologi, skötsel av hästar, utrustning och tillhörande anläggningar samt ridning och körning av skolad häst. Centralt i ämnet är etiska ställningstaganden,

Läs mer

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER

Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning ANSÖKAN. Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN OM TILLSTÅND AVSER Teknisk service/miljöenheten 1(6) ANSÖKAN Datum Om tillstånd för viss djurhållning... enl 16 Djurskyddslagen Hästhållning Skickas till: Teknisk service/miljöenheten Säffle kommun 661 80 SÄFFLE ANSÖKAN

Läs mer

Individuell utfodring för sunda hästar

Individuell utfodring för sunda hästar Individuell utfodring för sunda hästar Reducerar fodermängden med ca. 20% Reducerar arbetstiden (upp till 90 %) Reducerar foderkostnaden med ca. 30% Professionell service och support Grupphästhållning

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Kompetensbeskrivning travhästskötare

Kompetensbeskrivning travhästskötare Kompetensbeskrivning travhästskötare Det övergripande målet är att travhästskötaren, med iakttagande av god hästhållning, skall ha kompetens att under arbetsledning på ett självständigt och yrkesmässigt

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2015 Positiva effekter av att hålla hästar i grupp Lina Sundin

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

Fördjupningsarbete av Karin Tedesund

Fördjupningsarbete av Karin Tedesund Fördjupningsarbete av Karin Tedesund Steg 3 kursen 2004/2005 INLEDNING Jag valde mitt ämne på grund av att jag nyligen inskaffat mig en skrittmaskin `Walker. Skrittmaskinen har använts i över 30 år. För

Läs mer

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling travcentrum för uppfödning och träning under utveckling Rundbana Tränlingsanläggning Fornminne Rakbana Sisyfos Välkommen till Sisyfos på Söderby Gård, en anläggning för människor och travhästar. Gården

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Hä stpolicy elevstället

Hä stpolicy elevstället 2015-06-18 rev. 2015-06-18 Sida 1 av 5 Hä stpolicy elevstället Innehåll Inledning... 2 Säkerhetsrutiner... 3 Personlig skyddsutrustning... 3 Ridning... 3 Körning, longering och tömkörning... 3 Reflexer...

Läs mer

HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte

HÄSTKUNSKAP. Ämnets syfte HÄSTKUNSKAP Hästen har i dag ett stort värde för många människor och används i många olika sammanhang, till exempel inom hästsport, fritidsverksamhet och rehabilitering samt som arbetshäst inom natur-

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Dnr 2006-1814 2006-05-23 Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2006:x) om hästhållning 1. Vilket är problemet

Läs mer

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Dra nytta av svensk erfarenhet av utedrift Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Frikopplingen av de tidigare djurbidragen minskar de rörliga intäkterna i nötköttsproduktionen. Detta gör det ännu viktigare än tidigare

Läs mer

Hur föds svenska fullblod upp?

Hur föds svenska fullblod upp? Hur föds svenska fullblod upp? Ett fördjupningsarbete av Caroline Söderberg och Gabriella Carlsson, Steg 3 2011 1 Inledning Alla uppfödare vill föda upp hållbara, snabba och framgångsrika hästar. Alla

Läs mer

function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); }

function get_style79 () { return none; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } function get_style79 () { return "none"; } function end79_ () { document.getelementbyid('embattle79').style.display = get_style79(); } Docent Göran Dalin från SLU föreläste för Umåkers Hästägareförening

Läs mer

Avel och uppfödningsenkät - ej företag

Avel och uppfödningsenkät - ej företag Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella

Läs mer

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter Känsligt område Över 10 djurenheter Administrativa uppgifter 1. Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Församling Verksamhetsutövare

Läs mer

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och

Läs mer

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst.

2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. 2014-10-16 Författare Jan Erik Svensson Uppvärmning galopphäst kontra travhäst. Tränares samt jockey/kusk uppfattning om sättet att värma upp trav kontra galopphäst. I detta arbete vill jag försöka få

Läs mer

Unghästträning hos Tomas Rosén Den lugna miljön skapar harmoniska hästar

Unghästträning hos Tomas Rosén Den lugna miljön skapar harmoniska hästar Tema: Unghäst En lugn och harmonisk inkörning, där varje individ hanteras utifrån sina egna förutsättningar. Där målet inte är att ta fram den bästa h ästen utan att hästarna får jobba i lugn och ro. Det

Läs mer

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013.

Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Presentationerna skrevs av ryttarna under hösten 2012 och har kompletterats med kommentar till mål 2013 av ryttarna själva under hösten 2013. Sandra Nilsson Född 95 Meriter : Lag-SM medaljer på ponny Startat

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RIDNING OCH KÖRNING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RIDNING OCH KÖRNING Ämnet ridning och körning behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

Hästinventering. Kävlinge kommun 2002/2003

Hästinventering. Kävlinge kommun 2002/2003 Hästinventering Kävlinge kommun 2002/2003 Miljö &Teknik Jenny Lövgren, 046-73 91 90 jenny.lovgren@kavlinge.se Mars 2003 Inventering Miljö- och hälsoskyddsavdelningen beslutade hösten 2001 att genomföra

Läs mer

Få den bästa starten

Få den bästa starten Få den bästa starten Det bästa från naturen För att stoet och hingsten kan leverera hälsosamma avkommor, är det viktigt med en bra start i livet. Fodrets näringsämnen påverkar alla kroppens funktioner,

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Häst i grupphållning. Kristine Gulbrandsen

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Häst i grupphållning. Kristine Gulbrandsen Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2013 Häst i grupphållning Kristine Gulbrandsen Strömsholm HANDLEDARE:

Läs mer

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark Stall och ventilation för hästar Anders Ehrlemark Bostäder och lokaler för människor Stora utrymmen per person Viktigt med termisk komfort Obetydlig värmeavgivning från människorna ger uppvärmningsbehov

Läs mer

Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning

Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning Skriftlig överenskommelse över hur hästverksamheten på Julmyra området skall bedrivas med målsättning att minimera och undvika

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

Unghästprojektet på Wången 2010-2012

Unghästprojektet på Wången 2010-2012 Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder

Läs mer

ACTIVE STABLE en utvecklingsmöjlighet för NRS/Bullersta?

ACTIVE STABLE en utvecklingsmöjlighet för NRS/Bullersta? Slutrapport Juni 2012 ACTIVE STABLE en utvecklingsmöjlighet för NRS/Bullersta? Effektiv och rationell framtidsverksamhet med hästhållning och arbetsmiljö i fokus Innehållsförteckning Inledning... 3 Lösdrift

Läs mer

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp 1 Slutrapport: Ekologisk grisproduktion - en tillväxtmöjlighet för mindre producenter? Ekonomisk jämförelse av produktion enligt KRAV eller EU-regler (projnr 0446023) Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson,

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Anders Ehrlemark. Huddinge kommun, kartläggning ridskolor, Sundby. Version 2014-02-05

Anders Ehrlemark. Huddinge kommun, kartläggning ridskolor, Sundby. Version 2014-02-05 P R A K T E K Anders Ehrlemark Version 2014-02-05 Huddinge kommun, kartläggning ridskolor, Sundby Detta dokument innehåller en dokumentation av observationer och noteringar angående byggnaderna på anläggningen.

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

sto, föl och den växande unghästen

sto, föl och den växande unghästen Utfodring Det digivande stoet ska producera mjölk till fölet och fölet och unghästen ska växa till full storlek, det innebär högre näringsbehov för dessa hästar och kräver extra tillägg i foderstaten för

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor. Kursöversikt med kursplaner

Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor. Kursöversikt med kursplaner Kvalificerad Hästskötarkurs 20veckor Profil Trav eller Trav/Monté Profil Ridledare för Islandshäst Kursöversikt med kursplaner Kursöversikt Kursen är en folkhögskoleutbildning och ges genom Hästsportens

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Svenska Ridsportförbundets definition av begreppet God Hästhållning - fastställd av FS

Svenska Ridsportförbundets definition av begreppet God Hästhållning - fastställd av FS Svenska Ridsportförbundets definition av begreppet God Hästhållning - fastställd av FS 2010-09-20 Som den ledande ridsportorganisationen i Sverige presenterar Svenska Ridsportförbundet (SvRF) här sin värdegrund

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Optimera djurhälsa och mjölkmängd Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Förslag till en princip för en ridanläggning

Förslag till en princip för en ridanläggning Malmö stad Fritidsförvaltningen 2010-06-17 Förslag till en princip för en ridanläggning För att kunna ta fram kostnader för att bygga/hyra en ridanläggning och projektera en ny ridanläggning har fritidsförvaltningen

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till

Läs mer

Utvärdering och jämförelse av arbetsmiljön i mekaniserad och konventionell hästhållning

Utvärdering och jämförelse av arbetsmiljön i mekaniserad och konventionell hästhållning Utvärdering och jämförelse av arbetsmiljön i mekaniserad och konventionell hästhållning Niklas Adolfsson & Qiuqing Geng, Projektet är finansierat av Jordbruksverkets satsning Livskraftigt hästföretagande.

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Nya betesregler för mjölkgårdar

Nya betesregler för mjölkgårdar Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.

Läs mer

Kan vi utbilda och träna framtidens lantbrukare och djurskötare?

Kan vi utbilda och träna framtidens lantbrukare och djurskötare? Kan vi utbilda och träna framtidens lantbrukare och djurskötare? Exempel på djurkurser med säkerhetsmål Djurkunskap grund Lantbruksdjurs skötsel Djursjukvård Arbetsliv naturbruk Arbetsmiljö och säkerhet

Läs mer

DeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift

DeLaval Optimat II spara tid och skär ner på din största utgift spara tid och skär ner på din största utgift Se utfodringen som en möjlighet DeLaval Optimat är ett utfodringssystem som kommer att minska din arbetsbörda med timmar varje dag. Det kommer också ge dig

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop

Märke 2. Käftgrop. Kindkjedjegrop Märke 2 Huvudeds delar Mungipa Nosrygg Näsborre Mun Underläpp Haka Käftgrop Kindkjedjegrop Ganasch Skoning Skorna spikas fast i hoven med spikar som kallas sömmar. Man kan se huvuden på dem här. (6 st)

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar PRAKTEK anders.ehrlemark@ptek.se 2016-12-01 Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar Dessa råd gäller klimatreglerade stallar, d.v.s. isolerade stallar där man önskar

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Rent och renoverat utan driftsavbrott

Rent och renoverat utan driftsavbrott s e r v i c e fö r l a n t b r u k Rent och renoverat utan driftsavbrott Lagningssystem för betong i lantbruk och industri 2 Rengöring är a och o för en lyckad betongrenovering. Professionell het vattentvätt

Läs mer

KRAFTFODERSTATION TILL HÄSTAR - Äter hästen grovfoder eller halm efter konsumtion av små kraftfodergivor?

KRAFTFODERSTATION TILL HÄSTAR - Äter hästen grovfoder eller halm efter konsumtion av små kraftfodergivor? , Examensarbete inom Lantmästarprogrammet KRAFTFODERSTATION TILL HÄSTAR - Äter hästen grovfoder eller halm efter konsumtion av små kraftfodergivor? CONCENTRATE FEED DISPENSER FOR HORSES Do horses eat forage

Läs mer

Ridskolan Strömsholm, sportoch

Ridskolan Strömsholm, sportoch FTema: Stall Ridskolan Strömsholm, sportoch ridutbildningens riksanläggning, drevs ursprungligen i militär regi. Än idag är det lätt att föreställa sig hur rakryggade soldater på välborstade hästar skrittat

Läs mer

Informationsmöten Oktober 2012

Informationsmöten Oktober 2012 Informationsmöten Oktober 2012 Föreningen Hästriket Roslagen driver projektet med samma namn, vilket pågår tom 2013 Finansieras av Leader UROSS Anknytning till Norrtälje kommun konkret genom att ett antal

Läs mer

Swedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång

Swedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång Swedish Warmblood Den svenska vägen till internationell framgång Den svenska varmblodiga hästen KUNGLIGT ARV. Bra saker tar tid. högkvalitativ hästuppfödning och framgångar på tävlingsarenorna är ingenting

Läs mer

Slutrapport av Kotledsskador hos svensk halvblodshäst en pilotstudie

Slutrapport av Kotledsskador hos svensk halvblodshäst en pilotstudie Ridskolan Strömsholm 2008-07-15 AgrD Karin Morgan Slutrapport av Kotledsskador hos svensk halvblodshäst en pilotstudie Genomförande Studien har genomförts i fyra delar. 1. Workshop Pilotprojekt rörande

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst.

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Magsår hos häst. Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2014 Magsår hos häst -Hur ofta förekommer och hur ska magsår förebyggas?

Läs mer

RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

RID- OCH KÖRKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet RID- OCH KÖRKUNSKAP Ämnet rid- och körkunskap behandlar träning i att rida och köra olika typer av hästar i olika åldrar och utbildningsstadier. I arbetet som hästskötare ingår att motionera och träna

Läs mer

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare

Distriktsveterinärerna tipsar. Information till. Stoägare Distriktsveterinärerna tipsar Information till Stoägare Avelssäsongen Våren är här och en ny avelssäsong stundar. Nya drömmar om föl väcks över hela landet hos såväl ston som stoägare. Då det varje år

Läs mer

Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet djur ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: DJUR Ämnet djur behandlar skötsel av djur och anläggningar. I ämnet behandlas djur för livsmedelsproduktion och landskapsvård samt hästar, hundar, sällskapsdjur och djurparksdjur av olika slag. Ämnet omfattar

Läs mer

Utforma kalv- och ungdjurstallet

Utforma kalv- och ungdjurstallet Utforma kalv- och ungdjurstallet rätt Catarina Svensson, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU och, catarina.svensson@slu.se Catarina svensson är smålänning, veterinär sedan 1988, VMD, docent och professor

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten

Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 p 2012 Vilka hästar är anpassade för utevistelse året runt? Lina Karlsson

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

Olika inhysningssystem och hur de påverkar hästarna

Olika inhysningssystem och hur de påverkar hästarna SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Olika inhysningssystem och hur de påverkar hästarna Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Therése Nilsson

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Att arbeta med statistik

Att arbeta med statistik Denna manual är en av fyra som arbetats fram under projektet Regionala forum för hästsektorn - Regionala lärprojekt. Manualen ska underlätta arbetet med att stärka sektorn regionalt. Regionala forum för

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008

Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Utbildning tvärvillkorskontrollanter 2 3 september 2008 Tvärvillkor Djurskydd Kerstin Edeen Mirjam Håkansson OBS! Bedömningsförslagen utgjorde diskussionsunderlag på kursen, ska inte betraktas som normerande.

Läs mer

Handmatning och beröm!

Handmatning och beröm! Handmatning och beröm! Det finns vissa saker som vi människor gärna gör dagligen med våra hästar för att vara visa hästarna att vi är vänliga och vill dem väl, eller visa vår uppskattning och kärlek. Ibland

Läs mer

En grå och mulen novemberdag åkte Karin och jag till Siri Swärd för en intervju.

En grå och mulen novemberdag åkte Karin och jag till Siri Swärd för en intervju. En grå och mulen novemberdag åkte Karin och jag till Siri Swärd för en intervju. Siri har i princip ridit i hela sitt liv. Hon började på ett gotlandsruss, fortsatte med en shetlandsponny och sen en B-ponny.

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för:

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från 2011-02-01. Bakom denna flik finns information om och plats för: Flik 10, Djuromsorg Bakom denna flik finns information om och plats för: - Skriftliga skötselrutiner för djuren (exempel) - Avtal för inhyrd djurskötare (mall) - Dokumentation av klövverkning - Informationsblad

Läs mer

Lönsam mjölkproduktion

Lönsam mjölkproduktion Lönsam mjölkproduktion ALPRO driftsledningssystem Din lösning varje dag ALPRO är driftsledningssystemet som förser dig med daglig information om din mjölkproduktion. ALPRO-anslutna system ger automatiserad

Läs mer

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.

Hästgårdar. Till dig som planerar att bygga. Information 2009. Miljö & Teknik. Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv. Hästgårdar Jordbruksverket 036-15 50 00 jordbruksverket@sjv.se www.sjv.se Till dig som planerar att bygga Naturvårdsverket 08-698 10 00 registrator@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Boverket

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige

Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige Anders Herlin, SLU Alnarp Lena Lidfors, SLU Skara Kristina Lindgren, JTI Uppsala Katharina Graunke, Leibniz Institut, Rostock Lars GB Andersson, SLU Alnarp

Läs mer

Resultat från projektet: Mekanisering av häststallar

Resultat från projektet: Mekanisering av häststallar Resultat från projektet: Mekanisering av häststallar -inventering och förslag på nya lösningar Anna Wallertz och Margareta Bendroth Innehåll Resultat...3 Utgödslingssystem:...3 Utgödsling från box och

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Om skolan och miljon. Om framtiden

Om skolan och miljon. Om framtiden FAKTA Skolans internat har plats för 51 elever. Rummen är fördelade på fyra hus med eget kök och allrum med TV. Alla rum har egen dusch och toalett. På skolan finns ett välutrustat gym, datasal med internet,

Läs mer