Förstudierapport för lösdriftuppfödning av fölston och unga hästar

Transkript

1 Förstudierapport för lösdriftuppfödning av fölston och unga hästar Agneta Wennerberg

2 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Visningsanläggningen... 4 Hästgrupperna... 6 Nulägesanalys... 7 Riskanalys... 8 Intressentanalys... 8 Budget... 9 Rekommendationer... 9 Bilagor: Bilaga 1 Affärsmodell utan EU stöd Bilaga 2 Affärsmodell med EU stöd...12 Sammanfattning

3 Bakgrund Hästen är ett flockdjur som i vilt tillstånd vandrar över stora ytor. I naturligt tillstånd äter hästen ca 18 timmar per dygn då magsäcken är relativt liten i förhållande till hästens storlek. Det naturliga vandrandet är dels en jakt på föda men även ett sätt att hålla sig undan rovdjur då hästen är ett bytesdjur. Öppna ytor med god överblick och är att föredra om hästen själv får välja. Våra hästar föds idag upp på alltför små markområden och tillbringar en stor del av sin tid i box. Förslitningsskador är den vanligaste skadeersättningen hos våra försäkringsbolag och står för en stor summa pengar årligen. Traditionell uppstallning är också ett ganska dyrt sätt att föda upp hästar på. Många hingstämnen kastreras utan att först ha bedömts då det kan vara svårt för uppfödarna att ha dem kvar hemma. Detta är ett stort problem för vår inhemska avel då det är få svenskfödda hingstar på vårt Bruksprov. Forskning visar att rörelse under uppväxten påverkar hållbarheten positivt och skapar starkare individer. Med utgångspunkt av detta vore en uppväxt i en lösdriftsanläggning anpassad för hästens behov det optimala både utifrån ett hållbarhetsperspektiv och utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Sverige har goda förutsättningar att skapa dessa anläggningar då det finns stora outnyttjade, kuperade markområden som lämpar sig ypperligt för hästuppfödning enligt modellen. Vi skulle således kunna skapa en attraktivexportprodukt för den gröna näringen. Detta skulle gynna god landskapsvård och skapa nya arbetstillfällen inom den gröna näringen. 3

4 Syfte och mål Projektets syfte är att i enlighet med de forskningsrön som finns avseende rörelse under uppväxten, skapa en visningsanläggning för uppfödning av unga hästar som genom sitt upplägg: Skapar friska och hållbara hästar Att i möjligaste mån efterlikna hästarnas utveckling i vilt tillstånd Gynna den svenska halvblodsavelns genom att fler hingstämnen kan förbli okastrerade fram tills rådgivande bedömning. Detta borde i sin tur leda till att vi i framtiden har fler godkända, svenskfödda hingstar. Anläggningen ska sorteras in under Flyinge AB:s paraply. Flyinge har stor kompetens inom avel- och uppfödningsområdet, vilket ytterligare kan höja anläggningens möjligheter att utvecklas. Målet är att de bästa individerna i varje årskull ska får växa upp här Tillsammans med sin goda genetiska uppsättning och optimal rörelse under uppväxtåren kan dessa individer bli morgondagens världsstjärnor. Kvalitativ forskning ska bedrivas på anläggningen och det finns en hel rad exempel på områden som bör beforskas. Detta borde vara en stor tillgång för Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Anläggningen ska utrustas med web-kameror och hästarnas förses med GPS och RFID-sensorer vilket borgar för stora möjligheter till högkvalitativ forskning. Anläggningen ska också kunna ta emot svenska såväl som utländska studenter, forskare och gäster. På sikt ska anläggningar av denna typ kunna bli en attraktiv exportvara. Det ska vara intressant att skicka sina unga hästar till Sverige för att få dem optimalt uppfödda. Visningsanläggningen Marken Kravet på areal för denna typ av flock är ca 1 hektar mark per häst. Marken bör vara kuperad. Sandbaserad mark är att föredra då denna håller bättre för hästar. Lek- och rullningsytor bör anläggas och bestå av sand. Ett antal utfodrings- och vattenstationer ska finnas och placeringen av dessa ska uppmana till rörelse. Det skapas således vandringsleder där mat och vatten är naturliga inslag för hästen att söka sig till. Dessa vandringsleder kan vara enkelriktade för att stimulera till optimal rörelse samt bör ha skiftande underlag och gärna innehålla enklare 4

5 hinder. De bör vara uppbyggda så att vandringssträckan är minst 2 mil per dag. Man kan också tänka sig att man delar in vandringslederna i två filer med olika underlag. Detta för att spara marken och undvika skador på hästarna. Vidare ska den rena betesvallen kunna delas under vintern för att undvika att denna trampas sönder. Hästarna ska utrustas med GPS för att på så sätt mäta hur de rör sig under dygnets olika timmar. Ligghallen Ligghallen ska vara placerad på en fri och öppen höjd. Hästen är ett bytes- och flyktdjur och vill gärna kunna överblicka eventuella hot. Ligghallen ska har flera ingångar samt även en skötsel- och sjukavdelning. Man kan även använda flyttbara ligghallar vilket i sin tur kan ligga till grund för en hel del etologiska studier t ex kring hur ligghallens placering påverkar tiden hästarna vistas i den. I detta fall måste man bygga upp en permanent avdelning för skötsel och semin som även ska innehålla sjukboxar. Staket Stängsel ska vara hållbara och lättskötta. Gärna trä- eller plaststaket i kombination med el. Även vandringslederna ska utrustas med stängsel av hög kvalitet. Grovfoder Grovfoderstationer bör placeras på en hårdgjord yta då hästarna vistas här under stora delar av dygnet. Platsen man väljer bör vara lugn och skyddad men ändå ha en god överblick över närområdet. Hästarna ska ha fri tillgång på grovfoder. Detta ska hålla hög hygienisk kvalitet och ha ett näringsinnehåll som väl stämmer överens med hästarnas behov. Kraftfoder Kraftfoderstationer placeras med fördel i slutet av en vandringsled. Dagsgivan av kraftfoder portioneras ut under 10 till 15 tillfällen per dygn. Genom detta utnyttjar man hästens naturliga sökande efter föda och stimulerar då till optimal rörelse.hästarna förses med RFID-sensorer så att varje häst får rätt mängd kraftfoder. 5

6 Vatten Tillgång till friskt och rent vatten är av största vikt. Vattenstationer bör placeras på flera olika ställen på anläggningen. Förslagsvis finns det vattenstationer både vid ligghallen och vid grovfoderstationerna. Hästgrupperna Varje hästgrupp bör bestå av 20 till 25 hästar vilka ska förfoga över en markareal på ca 20 ha. Fölstogruppen De dräktiga stona fölar på lösdriften, antingen i flocken eller i separata fölningsboxar. Under vintertid med kyla sker fölning i box. Fölen är färdiga för att skiljas från sina mammor under senhösten. Man har då två val. Antingen går alla sto-avkommor kvar med sina mammor tills de är 1,5 respektive 2,5 år beroende på ras eller följer ungstona hingstarnas mönster med en egen avdelning. Väljer man att skilja från alla föl kan man ha fler permanenta ston i lösdriften. Syftet med att låta stofölen gå kvar med sina mammor är att efterlikna det naturliga beteendet i så stor utsträckning som möjligt. Stona skiljer själva ifrån sina föl i samband med att nästa föl föds och går kvar med sina mammor under sin uppväxt. Unghästgrupper Gruppsammansättningen i dessa grupper beror till stor del på hur man fördelar ridhästar respektive travhästar. Generellt stannar alla ridhästar tills de är 2,5 år medan travhästarna sätts i träning redan vid 1,5 års ålder. För att få en jämn beläggning bör man sträva mot att på hösten ha 15 st avvanda föl med fördelningen 10 travhästar och 5 ridhästar. Till dessa ansluter de 5 ridhästar som sattes in föregående år och således är 1,5 år. De 10 travhästarna från samma kull har då lämnat anläggningen för att sättas i träning. De uppfödare som tillfrågats ser inget hinder alls i denna modell med blandade åldersgrupper då det viktigaste är att varje åldersgrupp är tillräckligt stor och att den yngre gruppen alltid är fler till antalet än den äldre. I vilt tillstånd är det inte ovanligt att en grupp unghingstar slår sig ihop och kamperar ihop fram tills de skaffar en egen flock. 6

7 Nulägesrapport Dagens lösningar för uppfödning av unga hästar sker till stor del med traditionell uppstallning och begränsad utevistelse. En del större uppfödare har olika varianter på lösdriftsuppfödning men dessa har sällan tillräckligt stora arealer för att uppnå optimal rörelse under de unga hästarnas uppväxt. Nedan belyser jag en del av de faktorer som spelar in: Styrkor Mycket forskning stöder tesen om att mycket rörelse under uppväxten skapar friska och hållbara individer vilket ger chansen till både bättre hästar och mindre sjukvårdsomkostnader. Marken ska lämpa sig mycket väl för projektet Flyinge står bakom projektet med sin expertis kring uppfödning Branschorganisationerna står bakom konceptet Svagheter Alla hästar klarar av olika anledningar inte av att växa upp på denna typ av anläggning. Kunderna d v s uppfödarna är inte intresserade av att låta sina hästar växa upp på anläggningen Möjligheter Ligger rätt i tiden framför allt för att kunna ge uppfödare till lovande hingstföl möjlighet att ha dessa kvar fram tills en rådgivande bedömning har skett. Att blanda travhästar och ridhästar borde ge stora möjligheter till erfarenhetsutbyte som kan vara gynnsamt för många intressenter. Den gröna näringen i Sverige har med sina stora outnyttjade markområden stora möjligheter att skapa en attraktiv exportprodukt i form av uppfödning av unga hästar på dessa anläggningar. Då hästarna kommer att förse med GPS och RFID-sensorer och anläggningen kommer att utrustas med webkameror kommer kvalitativ forskning att kunna bedrivas på anläggningen. Hot Prisbild Konkurrens med dagens uppfödningssystem Misstro från uppfödarna 7

8 Riskanalys I projektet finns det en del risker som bör lyftas fram. En risk är att alla hästar inte passar för att leva och växa upp på detta sätt. En annan risk är att uppfödarna av olika anledningar väljer att inte låta sina hästar växa upp på anläggningen. En anledning kan vara ekonomiska skäl. Man är helt enkelt inte beredd att betala för kvalitet. En tredje risk kan vara svårighet att få ihop finansieringen för uppbyggnad av anläggningen. Intressentanalys Som till de flesta projekt finns det en stor del intressenter kopplade och här följer exempel på en del av dessa: Kärnintressenter Markägare Investerare Primärintressenter Kunder Foderleverantörer Forskare Branschorganisationerna Jordbruksverket Djurskyddslagen Arbetsmiljölagar Djurskyddsinspektörer Sekundärintressenter Grannar Media Budget Den affärsmodell som finns i bilaga 1 bygger på generella förutsättningar enligt schablon. Modellen ändras utifrån de markbeskaffenheter som finns på den plats där man väljer att bygga. 8

9 Rekommendationer Utifrån ovanstående rapport ser jag stora möjligheter i att bygga upp denna typ av anläggning. Jag rekommenderar att man under resans gång regelbundet träffar en referensgrupp bestående av personer från branschorganisationerna, experter, markägare och personal från Flyinge. Dessa möten bör hållas regelbundet för att säkerställa att projektet framskrider i linje med planen. Man bör också i ett tidigt skede koppla in Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som kan vara behjälpliga i framtagningen av olika forskningsprojekt knutna till anläggningen. 9

10 Affärsmodell utan EU-stöd Investeringar Lösdrift baserad på 20 hästar Fast egendom Ligghall/stall Möjlighet till EU stöd 30% Sjukstall och semindel Hårdgörning av ytor och gångar Lös egendom Grovfoderhäckar st /anläggning Kraftfoderstationer st/anläggnning Vattenautomater st /anläggning Stängsel ,5:-/meter Gångar ,5:-/meter Grindar st a` 2500:- Forskningsrelaterad utrustning Datorsystem Web-kameror Summa Löpande kostnader för hästarnas uppehälle Kostnad 1:-/kg åtgång 20 kg per häst och da Pelleterat foder 6:-/kg, 1 kg per häst och da Lönekostnad Avser halvtidstjänst Grovfoder dagar Kraftfoder dagar Summa Skötsel av marker Sprutning vart tredje år 2500 Harvning och vältning två ggr per år 8000 Betesputsning 2 ggr per år 1,5 h/ha 8000 Gödning Summa Avskrivningar Avskrivning fast egendom 20 år Avskrivning lös egendom 5 år Avskrivning forskningsrelaterad utrustning 2 år Ränta fast egendom 5-7% Ränta lös egendom 5-6% Ränta forskningsrelaterad utrustning 2 år 1500 Minskade intäkter betesarrende

11 Kostnadssummering Summa kostnader per år under år 1 t o m Summa kostnader per år från år Intäkter Uppstallning 2000:-/häst och månad Uppstallning 2500:-/häst och månad Uppstallning 3000:-/häst och månad Förväntat netto År 1-5 med 2000:-/häst och månad År 6 med 2000:-/häst och månad År 1-5 med 2500:-/häst och månad År 6 med2500:-/häst och månad År 1-5 med3000:-/häst och månad År 6 med 3000:-/häst och månad Kommentarer Hänsyn måste tas till eventuellt dragning av el och vatten i investeringsskedet. 11

12 Affärsmodell med EU stöd Investeringar Lösdrift baserad på 20 hästar Fast egendom Ligghall/stall EU stöd 30% Sjukstall och semindel EU stöd 30% Hårdgörning av ytor och gångar Lös egendom Grovfoderhäckar st /anläggning Kraftfoderstationer st/anläggnning Vattenautomater st /anläggning Stängsel ,5:-/meter Gångar ,5:-/meter Grindar st a` 2500:- Forskningsrelaterad utrustning Datorsystem Web-kameror Summa Löpande kostnader för hästarnas uppehälle Kostnad 1:-/kg åtgång 20 kg per häst Pelleterat foder 6:-/kg, 1 kg per häst Lönekostnad Avser halvtidstjänst Grovfoder dagar Kraftfoder dagar Summa Skötsel av marker Sprutning vart tredje år 2500 Harvning och vältning två ggr per år 8000 Betesputsning 2 ggr per år 1,5 h/ha 8000 Gödning Summa Avskrivningar Avskrivning fast egendom 20 år Avskrivning lös egendom 5 år Avskrivning forskningsrelaterad utrustning 2 år Ränta fast egendom 5-7% Ränta lös egendom 5-6% Ränta forskningsrelaterad utrustning 2 år 1500 Minskade intäkter betesarrende Kostnadssummering 12

13 Summa kostnader per år under år 1 t o m Summa kostnader per år från år Intäkter Uppstallning 2000:-/häst och månad Uppstallning 2500:-/häst och månad Uppstallning 3000:-/häst och månad Förväntat netto År 1-5 med 2000:-/häst och månad År 6 med 2000:-/häst och månad 5950 År 1-5 med 2500:-/häst och månad År 6 med2500:-/häst och månad År 1-5 med3000:-/häst och månad År 6 med 3000:-/häst och månad Kommentarer Hänsyn måste tas till eventuellt dragning av el och vatten i investeringsskedet. 13

14 Sammanfattning Mitt uppdrag har bestått i att sammanställa den forskning och de fakta som finns inom ämnet samt hitta en lämplig plats för projektering av en lösdriftsanläggning. Projektets syfte är att i enlighet med de forskningsrön som finns avseende rörelse under uppväxten, skapa en visningsanläggning för uppfödning av unga hästar. Denna anläggning ska ligga i framkant vad det gäller forskning avseende hästens beteende och hållbarhet. Hästarna och anläggningen kommer att förses med RFID-sensorer, GPS och webkameror för att möjliggöra kvalitativ forskning. En hel del forskning finns kring uppfödning av unga hästar och hur rörelse påverkar deras hållbarhet. Genom att selektera fram de genetiskt bästa individerna och låta dessa växa upp på en anläggning som den som beskrivs i projektet tror vi oss kunna få fram morgondagens stjärnor. Stora möjligheter ges också till uppfödare av lovande hingstföl då dessa kan växa upp på vår anläggning. Detta kan leda till att fler svenskfödda hingstar kommer till Rådgivande bedömning och Bruksprov. Förhoppningsvis leder detta då till att vi får in fler svenskfödda hingstar i vårt avelsprogram Jag föreslår därför att projektet genomförs enligt min rapport och att hänsyn tas till mina beskrivna rekommendationer. 14

15 15

16 16

17 17