Ridskolan Strömsholm, sportoch

Transkript

1 FTema: Stall Ridskolan Strömsholm, sportoch ridutbildningens riksanläggning, drevs ursprungligen i militär regi. Än idag är det lätt att föreställa sig hur rakryggade soldater på välborstade hästar skrittat över de linjerakt krattade grusgångarna, och förnimma ljudet av ryktskrapor som knackas rena mot stallgångarna. Då, som nu, prioriterades ordning och funktionalitet. Modern teknik anrik anläggni Öppningsbara boxväggar, elevatorer och gödselskrapor förenklar mockningen av de närmare tre hundra boxarna på Ridskolan Strömsholm. Ska man utbilda framtidens hästmänniskor kan man inte använda tals teknik, menar Linda Kjellberg, huvudlärare i hästkunskap. Text och foto: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Ridskolan Strömsholm omfattar totalt cirka 200 hektar och på anläggningen ryms alltifrån Ridsportens hus till elevbostäder, två ridhus, hagar och sammanlagt sju stall. Armén lämnade anläggningen 1968, därefter tog Ridfrämjandet vid och för femton år sedan installerade sig Ridskolan Strömsholm. Anläggningen var då mycket nedsliten. Ett omfattande renoveringsarbete krävdes, och genomfördes inom ramen för Program Strömsholm, finansierat av EU, Länsstyrelsen, Hallstahammars kommun och Statens fastighets verk. Sammanlagt 200 miljoner kronor satsades på en upprustning av hela Strömsholmsområdet, däribland Strömsholms slott och djursjuk huset. Ridskolan Strömsholm tilldelades ungefär en fjärdedel av pengarna. Resultatet blev en funktionell och modern anläggning, om än renoverad med varsamhet eftersom de flesta byggnader är K-märkta. Inget stall är det andra likt, vilket är en medveten strategi. Tanken är att lära eleverna att det går att ha hästar på olika sätt, förklarar Linda Kjellberg. Två stall fick extra finesser Strömsholm genomgick inte bara en ansiktslyftning, utan växte också. Antalet boxplatser ökade från 160 till dagens 275. Två av de stall där extra krut lagts på funktionalitet är det så kallade vita stallet, en renoverad 1800-tals byggnad, samt Kungsgårdsstallet. Det senare stod klart

2 på ng Linda Kjellberg, huvudlärare i hästkunskap på Ridskolan Strömsholm. Kungsgårdsstallet inrymmer 50 boxar, fördelade på två stallbyggnader. Varje box är 12 kvadratmeter stor och har dels en ingång från stallgången, dels en från utsidan. Utsidans dörr är bred som en garageport och har en dörr i dörren som fungerar som en vanlig boxdörr, utformad som en halvdörr, med ett fönster av okrossbart glas på den övre halvan. Men det är sällsynt att den delen av dörren är stängd. Här står nästan alltid öppet. När temperaturen sjunker täckas hästarna och får ett par kilo extra grovfoder, berättar Linda Kjellberg. Aldrig hästar på stallgången Hästarna vistas aldrig i stallgången utan in- och utsläpp sker endast från dörren på utsidan. Med jämna mellanrum mockas boxarnas djupströbäddar ur med bobcat. Via dörren mot stallgången sker endast den dagliga mockningen som går ut på att ta bort det som ligger löst men inte gräva i bädden. Skottkärrorna töms inne i stallet, i en så kallad elevator. En lucka öppnas i golvet, gödslet hälls ned och forslas via ett löpande band till en container på utsidan. I containern, som är dold bakom en utbyggnad i samma färg och stil som stallet, fördelas gödslet per automatik i två högar. Separat skötselbyggnad Kungsgårdsstallet ventileras på naturlig väg via öppningar i taknocken. Temperaturen är därför anpassad till hästar istället för människor. Kallt, med andra 13

3 Kungsgårdsstallet I Kungsgårdsstallet finns 50 boxar, fördelade på två stallbyggnader. Stallet stod färdigbyggt Skottkärrorna töms inne i stallet, i en elevator. Varje box är 12 kvadratmeter stor och den utvändiga dörren har en inbyggd boxdörr. Hästarna går aldrig in eller ut i stallet någon annan väg än från utsidan. Gödslet fördelas i två högar, i en container på utsidan. Containern döljs av en utbyggnad i samma stil och färg som stallet. Stallet ventileras på naturlig väg, via öppningarna i taknocken. Samtliga hästar i stallet leds till skötsel byggnaden när de ska göras i ordning för träning, duschas, stå i solarium eller skos. Via ett löpande band forslas gödslet ut från stallet. 14

4 ord. Betydligt varmare är det inne i torkrummet för täcken, där även en tvättmaskin står. Inredningen ser vid en första anblick ut som ljusgrått trä, men visar sig vid en närmare titt bestå av återvunnen plast. Det slits inte på samma sätt som trä och är lätt att desinficera. Den så kallade skötselbyggnaden som också hör till Kungsgårdsstallet har, med människomått mätt, en betydligt behagligare temperatur. Dit leds hästarna när de ska göras i ordning för träning, duschas, stå i solarium eller skos. Golvet i skötselbyggnaden är klädda med gummimattor, varje skötplats är rymlig och i ett separat rum finns rader med skåp där utrustning till vardera häst förvaras. Tidigare trodde jag att det skulle kännas krångligt att leda hit hästen varje gång den ska göras i ordning, men jag vande mig snabbt vid det, säger Linda Kjellberg. Vita stallet I det vita stallet har stallgången höjts, för att inte hästarna ska dra med sig alltför mycket spån ut från boxarna. I varje box finns ett skåp som på ovansidan har en inbyggd krubba. Skåpets dörr öppnas vid mockning, och där skottas gödslet in. Nytänkande i gammalt stall Det vita stallet andas förgångna tider, men här och var har moderna lösningar införlivats. Bland annat har stallgången höjts så att den är cirka en decimeter högre än golvet i boxarna. Hästarna kliver upp på gången och tar därför inte med sig halva boxen när den går ut. Det minskar förstås sopandet, förklarar Linda Kjellberg. Stallgångarna är delvis täckta av spån för att åstadkomma ett mjukt och ljuddämpande underlag. Den mest radikala åtgärd som gjorts i det vita stallet rör utgödslingen. I varje box finns ett skåp som på ovansidan har en inbyggd krubba. Skåpets dörr öppnas vid mockning, och där skottas gödslet in. Det ramlar då ned i den tvärkulvert som löper under boxarna. Gödselskrapor för då gödslet framåt, på ett Stallgångarna är delvis täckta av spån. Syftet är att underlaget ska vara mjukt och ljuddämpande. löpande band, som även det leder fram till en container utanför stallet. En och annan barnsjukdom Linda Kjellberg kan inte se några direkta nackdelar med de system som valts för, i första hand, utgödslingen. Visst har tekniken krånglat en och annan gång, menar hon, men tycker på det stora hela att skötseln varit relativt lätt. Via den tvärkulvert som löper under boxarna förs gödslet framåt, på ett löpande band, som även det leder ut till en container på stallets utsida. Det är som med en bil. Fyller man inte på olja så stannar den till sist. De barnsjukdomar systemet hade i början var att de så kallade tryckarna, med uppgift att trycka på gödslet den sista vägen ut på elevatorn, var dimensionerade för det mycket tyngre gödslet från nötkreatur. Efter en tid togs tryckarna helt enkelt bort då de inte var nödvändiga. 15

5 Tema: Stall Stor anläggning krävs... för att få lönsamhet med mekanisk utgödsling Det krävs volym på verksamheten för att ett mekaniserat utgödslingssystem av den typ som används vid Ridskolan Strömsholm ska vara lönsamt att installera. Det visar ett examens arbete från hippologenheten vid SLU. Tabell 1. Sammanställningen visar mockningstiderna respektive signifikansnivåer mellan de olika metoderna: mekaniserad uttransport respektive skottkärra. Examensarbetet, Arbetsåtgång vid mockning i häststall med mekaniserad utgödsling (Olof Hellberg och Linn Karlsson, SLU 2008), hade två syften. Dels undersöktes om det är tidsbesparande med mekanisk utgödsling kontra traditionell mockning. Dels undersöktes under vilka förutsättningar det är lönsamt att installera ett mekaniskt utgödslingssystem. P-värde är ett uttryck för statistisk signifikans där man med 95% säkerhet hamnar I referensintervallet (normalvärdeskurvor) om p<0,05. Tabell 2. Sammanställningen visar en medelårskalkyl (kostnader under ett normalår) för ett mekaniserat utgödslingssystem. * Text: Lotta Isacsson lotta@asvt.se Mätningar i vita stallet Studien utgick från en kartläggning av arbetet i vita stallet på Ridskolan Strömsholm vilket, såsom nämnts i föregående artikel, har ett mekaniserat utgödslingssystem. Det här systemet kommer från Delaval. Undersökningen baserades på tidsmätning av mockning i tio av boxarna. Ena veckan mockades de via det mekaniska utgödslingssystemet, andra veckan på traditionellt vis. Olika personer skötte mockningen. Arbetstid och ekonomi De totala arbetstiderna vid varje mockning dokumenterades noggrant och sammanställdes statistiskt. Sammanställningen av arbetstidsmätningen visade att den totala mockningstiden per box och dag genomsnittligen var 21 sekunder kortare vid mekaniserad utgödsling (tabell 1). I studien ingick även en ekonomisk analys av lönsamheten vid mekanisk utgödsling där kostnader för 10, 20 respektive 30 boxar gjordes. Analysen visade att ju större stall och ju fler boxar, desto lättare är det att få ekonomi i att installera ett system av den typ som används i vita stallet (tabell 2). Det ska poängteras att olika system för mekanisk utgödsling givetvis skiljer sig åt, vad gäller såväl de tidsmässiga som ekonomiska effekterna. FOTNOT: I studien framhålls att det finns ergonomiska fördelar med mekanisk utgödsling. Det kan finnas en ekonomisk vinst i och med att sjukskrivningar hos personal, på grund av förslitningsskador, i högre grad undviks. Tabellerna kommer från examensarbetet. * Ett beräknat värde som visar hur mycket en viss produkt bidrar till att betala kostnader inom verksamheten. Studiens slutsatser: Det finns en tidsbesparing med mekaniserat utgödslingssystem. Storleken på tidsbesparingen beror på sträckan till uttömningsstället samt skottkärrrans storlek. Det lönar sig inte att installera ett mekaniskt utgödslingssystem ur rent ekonomisk synvinkel. För att utveckla stallarbetet måste man få in mer pengar i hästbranschen för att kunna täcka sådana investeringar som utgödslingssystem. I studien ansågs att så länge tidsvinsten understiger tre minuter per box kommer inte utgödslingen att betala sig. 16