Förslag till en princip för en ridanläggning

Transkript

1 Malmö stad Fritidsförvaltningen Förslag till en princip för en ridanläggning För att kunna ta fram kostnader för att bygga/hyra en ridanläggning och projektera en ny ridanläggning har fritidsförvaltningen utgått från en princip för en ridanläggning. Den delas upp med en bas anläggning för 40 ridskolehästar, en utökad anläggning för 60 ridskolehästar samt vad som krävs för en tävlingsanläggning. Denna princip för en ridanläggning kommer inte i sin helhet att realiseras utan är en grund för att kunna ta fram kostnaderna för de olika delarna som behövs för att en ridanläggning ska fungera. Denna princip för en ridanläggning förutsätter att hästarna har tillgång till sommarbete någon annanstans. Bedömningen av de olika delarna som ingår i en ridanläggning har gjorts utifrån Kommunförbundets skift Ridanläggningar 1994, Svenska ridsportförbundet Bygga för Häst, programutredning från fritidsförvaltningen i Malmö Ridanläggning i cementfabriken på Klagshamnsudden eller på annan plats i Klagshamn samt från material och samtal från Idrottsförvaltningen i Stockholm Utveckling av Stockholms ridanläggningar efter Den 1 augusti 2007 började merparten av bestämmelserna i en ny djurskyddsföreskrift (DFS 2007:6) för hästar att gälla. I nybyggda stallutrymmen som ska användas för hästens dygnsvila ska hästar hållas i box eller ligghall. Från den 1 augusti 2010 ska hästar dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Detta ska huvudsakligen ske i beteshage eller rasthage. Boxväggar eller boxdörrar ska utformas så att hästarnas sociala behov tillgodoses. Denna princip för en ridanläggning begränsas genom att handlar om ett traditionellt stall med boxplatser. Det kan också vara en mer modern lösning med utegång, men det behandlas inte här. Utegång innebär att hästarna huvudsakligen hålls utomhus med byggnader såsom ligghall och utfodringshall som ger hästarna väderskydd vid vila respektive foderupptag. Vilket inomhusklimat ska gälla i stallet eller anläggningens olika delar? Vilka byggsystem och byggnadsmaterial? Vilka skötselrutiner, vilken mekaniseringsgrad? Ergonomiskt. Tillgänglighetsanpassat Brandskydd bilaga 3 FRITIDSFÖRVALTNINGEN Henrik Smithsgatan Malmö Tel Org.nr fritid@malmo.se

2 2 (5) Ridanläggning Bas 40 hästar En anläggning för 40 ridskolehästar. Stall Stallplatser för 40 hästar. I stall som byggs efter den 1 augusti 2007 ska hästar hållas i boxar eller ligghall. Detta innebär att en anläggning för 40 hästar behöver 40 boxplatser. För en anläggning med 40 hästar behövs uppskattningsvis ca 700 m² till stall med biutrymmen. Svenska Ridsportförbundet rekommenderar följande mått för boxar: Hästens mankhöjd Area (m²) 1,31 1,48 9 1, boxplatser bedöms ha en area på 9 m² och 20 boxplatser bedöms ha en area på mellan m². Stallgångsbredden ska vara minst 2,5 meter. Två spolplatser (ca 3 x 3 m vardera) Förråd för stallredskap Sadelkammare/putsrum Plats för stallådor för förvaring av ryttarnas materiel Hovslagarplats Sjukbox Tvätt- och torkrum för hästutrustning För att ridskoleverksamheten ska fungera bedöms två ridhus behövas för 40 ridskolehästar. Ett större ridhus med måtten 30 x 60 m, med läktarkapacitet för personer och ett mindre ridhus med måtten 22 x 40 m, med läktarkapacitet för personer. Lokaler för administration och drift (tillgänglighetsanpassade) Expedition Personalrum för omklädning, hygien och måltider Vil- och sjukrum med brits Städförråd Soprum och/eller separat sopcontainer Teknikutrymmen för värmeanläggning, varmvattenberedare, ventilations- och elanläggning Lokaler för ryttare och besökare Entré/foajé för besökare Klubbrum, lektionsrum, samlingsrum och cafeteria för samvaro, klubboch studieverksamhet kan helt eller delvis kombineras. För lektioner behövs plats för sittande Toaletter, varav en handikapptoalett, ska finnas i anslutning till cafeteria och läktare

3 3 (5) Två omklädningsrum för ryttare med toalett och dusch, ett mindre och ett större Foderutrymme Förvaring av grovfoder och strö är beroende på förvaringsperiodens längd, strömedel, packning och förvaringshöjd. Gödselutrymme Gödselhanteringen är beroende på vilket sätt gödslet tas om hand. Det kan ske genom en uppställningsyta/container eller på platta. Garage Garage med plats för större redskap, traktorer m.m. med plats för reparationer. En utomhusridbana med lämpligt mått 80 x 30 m och med belysning. Totalt m². Inhägnas då den skall användas för lektionsridning. Rastgårdar Inhägnade rastgårdar behövs med ca m²/häst. Rastgårdens minsta storlek bör vara 10 x 30 meter. För dagligt bruk beräknas behovet till en parkeringsplats per två hästar. Särskilda platser för handikappfordon behövs 25 meter från entrén. Cykelparkering. Kommunikationsytor Kommunikationsytor tillkommer med ca 10 % av övriga ytor.

4 4 (5) Ridanläggning Utökad 60 hästar En anläggning för 60 ridskolehästar. Stall Stallplatser för 60 hästar. Boxplatser för 60 hästar. För en anläggning med 60 hästar behövs uppskattningsvis ca m² till stall med biutrymmen. 30 boxplatser bedöms ha en area på 9 m² och 30 boxplatser bedöms ha en area på mellan m². Samma som i ridanläggning 40 hästar. De två ridhusen i ridanläggning bas 40 hästar bedöms även räcka för att ridskoleverksamheten ska fungera för 60 ridskolehästar. Foderutrymme Något mer utrymme för grovfoder behövs än i ridanläggning bas 40 hästar i och med ökat antal hästar. Gödselutrymme Något mer utrymme behövs än i ridanläggning bas 40 hästar i och med ökat antal hästar. Garage Samma som i ridanläggning bas 40 hästar. Utomhusridbanor Utöver ridbanan i ridanläggning bas 40 hästar, ytterligare en ridbana med lämpliga mått 80 x 30 m och med belysning. Totalt m². Inhägnas då den skall användas för lektionsridning. Rastgårdar Inhägnade rastgårdar behövs med ca m²/häst. Rastgårdens minsta storlek bör vara 10 x 30 meter. För dagligt bruk beräknas behovet till en parkeringsplats per två hästar. Särskilda platser för handikappfordon behövs 25 meter från entrén. Cykelparkering. Kommunikationsytor Kommunikationsytor tillkommer med ca 10 % av övriga ytor.

5 5 (5) Ridanläggning - Tävling Hoppning med måttet 23 x 65 m är för nationella hopptävlingar. För hopptävlingar i svårare klasser behöver 80 x 25 m. En sådan hall kan genom flyttbara mellanväggar delas i två banor. Domartorn och domarbås utformas med hänsyn till tävlingsomfattning och tävlingsformer. En tävlingsbana för hoppning behöver en yta på minst 100 x 80 m plus en framridningsbana på minimum m². Dressyr Tävlingsbana med måttet 22 x 60 m är för internationella dressyrtävlingar. Domartorn och domarbås utformas med hänsyn till tävlingsomfattning och tävlingsformer. Framridningsbana ska finnas med samma mått som tävlingsbanan. En tävlingsbana för dressyr behöver en yta på 100 x 60 m, för att få en frizon på 20 meter runtom, samt plats för domare vid kortsidan. Vid liten tävlingsverksamhet (mindre än 100 åskådare) kan publiken stå på marken intill banans långsidor. Voltige Arenan måste ha en diameter av minst 15 m och takhöjden ska vara minst 5 m. Vid tävlingar och andra arrangemang behövs ytterligare ca 200 platser motsvarande ca m² som kan ordnas provisoriskt.