Rektors komplexa uppdrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rektors komplexa uppdrag"

Transkript

1 Rektorsprogrammet, K1 Öru, Mdh, HDa Fördjupningsarbete Block 5: Rektor som resultat- och verksamhetsansvarig Rektors komplexa uppdrag - en studie om korstryck, friutrymme och skolutveckling Författare: Magnus Wistrand Björn Hansson Sven-Erik Gustafsson

2 Innehållsförteckning Magnus Wist 1. Inledning sid Bakgrund sid Syfte, avgränsning och undersökningsobjekt sid Frågeställningar sid Metod sid 5 2. Studiens referensram sid Relevant forskning som belyser krav på rektor sid Krav på rektor utifrån styrdokument sid Vad ställer statliga formella styrdokument för krav på rektor? sid Vad ställer kommunala formella styrdokument för krav på rektor? sid Vad ställer övriga formella styrdokument för krav på rektor? sid Slutsatser om den formella styrningen från stat och kommun sid Beskrivning av verksamheten och lokal kontext sid Tillvägagångssätt, urval mm vid intervjustudien sid Resultatredovisning och analys sid Intervju med huvudmän för gymnasieskolan sid Enskilda slutsatser av intervjustudien sid Samstämmighet sid Olikheter sid Slutsatser avseende möjligheter att bedriva skolutveckling sid Gemensamma slutsatser och diskussion sid Slutsatser sid Diskussion sid 19 Referenslista sid 21 Bilaga 1 sid 23 2

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Under Rektorsprogrammet och vår yrkesverksamma tid som skolledare har tankar avseende en grundproblematik som rör rektors komplexa uppdrag växt fram. Det rapporteras återkommande i media om de ökade kraven på skolledare, den nya skollagens skärpning gentemot de pedagogiska verksamheterna, skolväsendets försämrade resultat etc. Efter den senaste tidens stora förändringar i skolan har kraven på ökad måluppfyllelse ökat i samma takt. Förväntningarna på att den pedagogiska personalen ska lyckas leverera kunniga, demokratiskt fostrade studenter och samhällsmedborgare är en självklarhet för de allra flesta, såväl beslutsfattare som den allmänne medborgaren. Trycket på skolledningen, som har det yttersta ansvaret för verksamheten, är påtagligt. Den enskilde medborgarens rätt till information utifrån offentlighetsprincipen, Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 1 (SFS 1949:105), och förväntan att ständigt kunna kommunicera med skolans personal inom myndighetens verksamhetsområde, Förvaltningslagen 4 (SFS 1986:223), har ökat markant. Detta gör skolans verksamhet mer transperent, vilket i sin tur ställer högre krav på att rätt information ges vid varje extern kontakt. Statens granskningar av skolorna i landet under 2012, via Skolinspektionen, visar att drygt tre procent av gymnasieskolorna klarade sig utan anmärkningar (Skolinspektionen, 2012). Parallellt med detta ställer kommunens politiker ökade krav avseende måluppfyllelse inom snäva ekonomiska ramar. Samtidigt som konkurrensen mellan skolor ökar, vilket medför att tid och kompetens satsas på marknadsföring och andra resurskrävande aktiviteter som inte tillhör kärnverksamheten, där effektiviseringskraven ofta gör att stöttningen och delegationsmöjligheterna avseende detta minskar och rektor belastas ytterligare. Komplexiteten i ledarskapet och utförandet av uppdragen som skolledaren ställs inför ställer oerhörda krav på att lyckas samordna och utföra alla fordringar från stat, kommun, medborgare och brukare. En komplexitet som inte alltid är så tydlig eller lätt att sätta fingret på när man försöker beskriva helhetsbilden avseende rektorernas vardag och uppdrag. Relationen mellan den pedagogiska verksamheten och brukaren förändras visserligen kontinuerligt i takt med samhället i övrigt och är ofrånkomligt, men det är i relationen stat-rektor-kommun som den kontradiktoriska styrningen kan uppstå och där korstrycket också kan uppkomma (Berg, 2011). Denna studie ämnar belysa detta korstryck. 3

4 1.2 Syfte, avgränsning och undersökningsobjekt Syftet med studien var att undersöka vilken skolutveckling som är möjlig på lokal och kommunal nivå utifrån det komplexa korstryck rektor utsätts för från statlig och kommunal styrning. Dessutom undersöktes i vilken omfattning rektor kan använda den statliga styrningen som ett redskap för att skapa ett frirum för skolutveckling. Det finns, förutom detta problemområde, ytterligare påverkan av skolans verksamhet från externa intressenter i form av näringsliv, brukare och medborgare i allmänhet. En avgränsning har dock gjorts avseende dessa påverkansfaktorer. Istället är det den dubbla styrningen från stat och kommun som fokuseras. Detta genomfördes utifrån tre perspektiv i form av juridik, mål- och resultatstyrning och skolledarskap. Undersökningsobjekt är statlig och kommunal styrning av gymnasieverksamhet, där tre kommuners respektive processer undersöktes empiriskt. Forskningsetiskt hänsynstagande har tagits till vilka kommuner och intervjupersoner som är undersökningsobjekt och därför redovisas ej vilka kommuner som studien genomförs i eller vilka intervjupersonerna är. Ännu en avgränsning har gjorts utifrån att studien endast undersöker kommunal verksamhet och ej fristående skolor. 1.3 Frågeställningar 1. Är skolutveckling möjlig utifrån rektors komplexa uppdrag? Detta är studiens huvudfråga. Genom dokumentstudier och andra empiriska studier har slutsatser dragits avseende vilka förutsättningar för skolutveckling som finns i uppdraget som rektor. Fråga 2 och 3 nedan användes för att belysa och dra slutsatser om den möjliga skolutveckling som är studiens huvudsyfte. 2. Kan rektor uppfylla de krav som ställs från stat respektive kommun? Detta undersöktes genom dokumentstudier på statlig nivå och genom intervjuer på kommunal nivå. För mer ingående beskrivning av hur intervjustudien genomfördes, se avsnitt Kan rektor bedriva verksamhet och skolutveckling utifrån det statliga uppdraget gentemot en kommunal huvudman? 4

5 Rektorer utsätts för ett korstryck mellan statlig styrning och kommunal reglering med tillhörande resurstilldelning. Detta undersöktes empiriskt medelst genomförande av enskilda intervjuer och enskilt genomförda analyser av dessa intervjuer genom reflektion och avslutande koppling till forskningslitteratur, se avsnitt 5.2. Intervjuobjekten är nuvarande förvaltningschefer och gymnasienämndsordföranden i respektive undersökt kommun. 1.4 Metod Studien är kvalitativ och bygger på litteraturstudier samt empiriska studier. Litteraturstudierna har genomförts i undersökning av statliga och kommunala styrdokument samt genomlysning av befintlig forskning och utredningar av i huvudsak Ulf Blossing, Ulf Nytell, Gunnar Iselau och Gunnar Berg (Berg, 2011; Blossing, 2011; Nytell, 1994; Skolverket, 2011). Skolverket gör i första hand utredningar inom sitt ansvarsområde, men vår bedömning är att utredningarna belyser forskningsfältet i studien på ett bra sätt och bör ses som viktiga underlag till referensramen. De empiriska studierna utgörs av intervjuer av förvaltningschefer med ansvar för gymnasieskolan i respektive kommun och respektive ansvariga skolnämnders ordförande. Studiens inledning och referensram samt slutsatser och diskussion är gemensamt framarbetade och redovisas i studien således likadant (avsnitt 1, 2 och 6). Den individuella intervjustudien samt de individuella analyserna och slutsatserna är genomförda i studiens beskrivning av verksamheten, tillvägagångssätt och resultatredovisning (avsnitt 3, 4 och 5). Detta och analysen/slutsatserna därav är studiens individuella del. Analysen som följer varje enskild fråga i resultatredovisningen av intervjuerna, bygger på egen reflektion utifrån verksamhetskännedom och har genomförts så objektivt som möjligt. Slutsatserna, som dras enskilt sammanfattande i avsnitt 5.2 och övergripande för studien i sin helhet i avsnitt 6.1, kopplas till litteratur på området. Urvalet avseende intervjupersoner beror på att dessa myndighetspersoner är politiskt och tjänstemannamässigt ansvariga för de kommunala styrprocesserna avseende skolan. Dessa personer bör därför ha kännedom om rektors komplexa uppdrag och utsatthet för korstryck, eftersom de fattar beslut som påverkar rektors uppdrag. Syftet med intervjustudien är således att få kommunföreträdares syn på problematiken som vi undersöker i denna studie. 5

6 Generaliserbarheten är knuten till populationen och kontexten, vilket försvårar möjligheter till att dra allmänna slutsatser av denna intervjustudie. Validitet och reliabilitet är svårt att kontrollera vid kvalitativ metod, men intervjufrågorna är framarbetade för att nå hög tillförlitlighet, de redovisas i Bilaga 1. Kvalitén har försökt säkerställas med hänsyn tagen till intern och extern reliabilitet och validitet genom omsorgsfullt framtagande av intervjufrågor med bearbetning och kvalitetskontroll av handledare samt noggranna förberedelser av intervjuerna så att de utfördes så likt varandra som möjligt. 2. Studiens referensram 2.1 Relevant forskning som belyser krav på rektor Skolverket (2011) undersöker skillnader mellan kommunerna avseende vem det egentligen är som har det verkliga huvudmannaansvaret. Det är flera tjänstemän och politiker som inte har klart för sig vem som har det faktiska ansvaret som huvudman. Vidare berörs också frågan angående två statliga styrningar. Det ena gäller den ekonomiska styrningen som tilldelas för skolans förfogande, där kopplingar också finns till styrdokumenten i skolan. Vid fördelningen av dessa resurser uppstår diskrepans mellan kommunledningens insikt och skolans behov för att kunna följa den juridiska styrningen. Det andra avser den juridiska styrningen från skollag och läroplaner som uppfattas vara mer angelägenhet för rektorer och lärare att ansvara över (Boström & Lundmark, 2009). Om staten vill att skolan skall förändra någonting då menar flera tjänstemän och politiker att staten kan skicka med mer pengar. I rapporten framgår att den ekonomiska ramen fördelas schablonmässigt och inte efter vilket behov som finns i kommunens skolor (Skolverket, 2011). Gunnar Berg (2011) beskriver uppdraget för rektorer som ett resultat och verksamhetsuppdrag där det är viktigt för rektorn att kombinera chefskapet när det gäller resultatansvaret, styrning av och i skolan, och ledarskapet vad gäller verksamhetsansvaret, ledning av och i skolan. Rektorn som använder sig av ett modernt resultat- och verksamhetsansvar utnyttjar frirummet med ett genomtänkt och situationsanpassat ledarskap. Den rektorn vet vart de yttre och inre gränserna går och tillåter att personalen är med och utnyttjar frirummet. I syfte att främja skolutvecklingen på en skola bör en kulturanalys genomföras. Frirumsstrategin utgår från de kulturer som finns i och runt skolan och dess 6

7 undervisning. Genomförs en kulturanalys av en utsedd utvecklingsgrupp så bör man ha en bra skolutvecklingsstrategi inom två år. Förhoppningsvis behövs inte gruppen därefter, utan utvecklingsarbetet ska då fortgå som en del av det dagliga arbetet. Enligt forskning om skolutveckling så handlar det pedagogiska ledarskapet i första hand om att planera, genomföra och följa upp skolutveckling (Berg, 2011). En kvalitetsgranskningsrapport visar på vilka framgångsfaktorer för utveckling av skolverksamhet som finns samt vilka aktuella områden som behöver utvecklas (Skolinspektionen, 2012). Om skolan kortsiktigt hanterar svårigheter på grund av för hög belastning och i för stor utsträckning gör brandkårsutryckningar kan det hämma skolutvecklingen. Om rektor leder den gemensamma kunskapsbildningen avseende lärande vid tillfällen då åtgärder av något slag behövs, kan det skapa förutsättningar för nya sätt att tänka och utveckling av skolverksamheten (Skolinspektionen, 2012). Lärarförbundets sammanställning av en skolledarenkät i maj 2009 visar på sammanhanget med antal underställd personal och rektorns arbetsbelastning. Vidare så visar studien att strategisk planering och tid för reflektion är viktigt, men att det sällan finns tid för det (Lärarförbundet, 2009). Arbetsmiljöverkets rapport från 2011 tar också upp frågan om rektorers arbetsmiljö och arbetsbelastning. Under 2009 och 2010 besökte Arbetsmiljöverket 52 kommunala arbetsgivare. Syftet med rapporten var att få fram vad som behöver göras åt det systematiska arbetsmiljöarbetet för rektorer. Rapporten visade tydligt på att hög arbetsbelastning i kombination med högt ställda krav, både från staten, föräldrar och huvudmän, gör att många rektorer drabbas av ohälsa. Många rektorer anser att det är ekonomi och administration som styr verksamheten inte uppdraget i sig. Man anser sig inte hinna med det pedagogiska ledarskapet och skolutvecklingsarbetet. Arbetsmiljöverket har lagt krav på förbättringsåtgärder på 9 av 10 arbetsgivare efter genomförd inspektion (Arbetsmiljöverket, 2011). Nytell (1994) belyser den svåra arbetssituation som omgivningssanktion skapar för rektorerna. Forskare pekar entydigt på den komplexa situation rektorer ofta hamnar i. Han menar att rektorer av olika anledningar tvingas prioritera hårt för att hinna med det viktigaste, som då i de allra flesta fall handlar om administrativa uppgifter. Internationellt sett, så ser det likadant ut i många andra länder och historiskt sett har denna fråga varit aktuell under en lång 7

8 tid (Nytell, 1994). Inte heller efter den förra skolreformen 1994, då det centraliserade och reglerade systemet övergick till det nya i huvudsak decentraliserade systemet, har någon förändring skett för rektors arbetsvillkor. Dagens skola har återigen styrts mot en mer centraliserad styrning, där den statliga kontrollen över skolans resultat har ökat avsevärt, till något som kan uttryckas som en kontrollregim (Blossing, 2011). Känslan av att inte kunna göra allt en rektor borde göra, eller framför allt vill göra, är mest påtaglig för de rektorer som inte har så lång erfarenhet inom yrket (Nytell, 1994). Positivt är att de mer erfarna rektorerna som lyckats hålla sig kvar i rektorsrollen, inte låter sig påverkas eller styras lika mycket av omgivningssanktionerna, som de med kortare erfarenhet. De erfarna har inte samma behov av att få bekräftelse från omgivningen, utan försöker i större utsträckning rikta in sig på sin egen vision och sina egna förväntningar. Intressant är också att det i de formella uppgifterna mer sällsynt pratas om de administrativt förvaltande uppgifterna i ledarskapet, utan det är det pedagogiska ledarskapet som lyfts fram istället (Nytell, 1994). 2.2 Krav på rektor utifrån styrdokument Rektors komplexa arbetssituation styrs av flera typer av styrdokument från stat och kommunal huvudman. På den statliga sidan finns författningarna med lagar, förordningar och föreskrifter. I en av våra grundlagar, Regeringsformen 2 kap. 18 (SFS 1974:152), är det reglerat att alla barn har rätt till kostnadsfri utbildning. Skollagen, gymnasieförordningen och myndighetsföreskrifter från exempelvis Skolverket är typiska fall av reglerande juridiska aspekter av skolan (Blossing, 2011). Avvikelser från denna styrning kontrolleras av Skolinspektionen som gör verksamhetsbesök med inspektioner och tillhörande avvikelserapportering utifrån gällande styrdokument. Efter en genomförd inspektion får respektive skola en rapport med tydliggörande av vilka områden skolan ifråga inte uppfyller tillfredsställande (SFS 2011:556). Den övergripande styrningen av skolverksamheten sker även genom Läroplanen, som är en förordning med tillhörande ämnesplaner och regelverk kring utformning av utbildningar (SFS 2010:2039). Läroplanen reglerar grundläggande värderingar samt styr mål, innehåll och uppdrag (Boström & Lundmark, 2009). Kommunalt fanns tidigare krav på en skolplan och kvalitetsredovisning men i och med införandet av den nya skollagen trycker man istället på hur ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet förtydligats gentemot huvudmannen och rektor (Skolinspektionen, 2012). Det 8

9 sker även direkt kommunal reglering av gymnasieskolan från gymnasieförvaltningen genom uppsättande av kommunala verksamhetsmål och reglering genom förvaltningsgemensamma rutiner, men den övergripande styrningen ska ske utifrån statliga intentioner. Här kommer ju även budgetstyrningen in som är det som ger förutsättningarna och resurserna kring skolans arbete (Kommunallag 8 kap. 5, SFS 1991:900). 2.3 Vad ställer statliga formella styrdokument för krav på rektor? Skollagen reglerar rektors direkta ansvar för utbildningen och de elever som genomgår utbildning vid den aktuella skolenheten. Bland annat ställs krav på beslut avseende utredning om elevers behov av stöd, beslut om åtgärdsprogram, utfärdande av betyg och åtgärder kring trygghet och studiero (SFS 2010:800). Antalet beslutsområden har i och med införandet av den nya skollagen blivit fler och tydligare. En skillnad finns även i en tydlighet avseende delegationen av beslut och att vissa av dessa beslut inte kan delegeras till annan på skolenheten, utan att de ska fattas av rektor. Vidare regleras skolverksamheten mer utförligt genom Gymnasieförordningen och Läroplanen, där skyldigheter och rättigheter inom skolväsendet och hur organisation och utbildning ska utformas hanteras, samt genom myndighetsföreskrifterna som detaljstyr reglering av exempelvis nationella prov (Blossing, 2011). Detta innebär att flertalet formella statliga styrdokument ställer flertalet krav på rektor avseende myndighetsutövande. 2.4 Vad ställer kommunala formella styrdokument för krav på rektor? De kommunala styrdokumenten ska följa intentionerna av den statliga styrningen (Kommunallag 2 kap. 5, SFS 1991:900; Kommunallag 3 kap. 5, SFS 1991:900). De statliga styrdokumenten reglerar vad som är huvudmannens ansvar och vad som är rektors direkta ansvar. Huvudmannen kan genom den politiska nämnden delegera vissa beslut till rektor och det finns då en delegationsordning som reglerar detta (Blossing, 2011). Regleringen av skolplan och kvalitetsredovisning finns inte längre uttryckt från staten, men kommuner har i vissa delar fortfarande kvar denna metod som redskap för styrande av skolverksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet. Den övergripande styrningen från staten gentemot kommunen trycker bland annat på måluppfyllelse, men ännu har de flesta kommuner inte fullt ut lyckats arbeta effektivt med detta (Skolverket, 2011). Förutom denna styrning kan kommunalpolitiken ha en syn som 9

10 avviker från riksplanet, men detta får inte innebära avsteg från den statliga styrningen av skolan, förutom när det gäller fördelningen av resurser. Annan styrning avser kommungemensamt arbete som också påverkar rektors situation, till exempel frånvarorutiner, blanketter och policys. 2.5 Vad ställer övriga formella styrdokument för krav på rektor? Andra formella styrdokument som har inverkan på regleringen av rektors uppdrag, förutom det som direkt reglerar skolans verksamhet, är exempelvis Förvaltningslagen, Arbetsmiljölagen och Tryckfrihetsförordningen (SFS 1986:223; SFS 1977:1160; SFS 1949:105). Detta sker utifrån rektors komplexa roll med arbetsgivaransvar, ansvar för elevernas sociala hälsa och välfärd, ansvar för korrekt dokumenthantering och flertalet ytterligare uppdrag (Boström & Lundmark, 2009). Detta innebär att rektor måste vara uppdaterad och kunnig inom flera omfattande områden och har kravet på sig att hantera ärenden och fatta beslut utifrån denna styrning. Det finns utöver de formella krav som ställs en mängd förväntningar ofta baserade på visioner, som inte alltid är tydligt utryckta eller reglerade i styrdokument (Nytell, 1994). 2.6 Slutsatser om den formella styrningen från stat och kommun Lokal kontext kan få en påverkan på hur respektive kommun hanterar styrningen av skolan och nationella olikheter kan uppstå. Komplexiteten som uppstår, bildas i luftrummet mellan de olika formella styrningarna som inte alltid samstämmer (Berg, 2011). Skolans dubbla huvudmannaskap är något som kan komplicera rektors ledarskap. Styrdokumenten visar tydligt vilka åligganden som finns på rektor men eftersom huvudmannaskapen är olika kan kontradiktioner uppstå avseende exempelvis elevers rätt till särskilt stöd. Som exempel kan tas ett tydligt behov av att rekrytera en specialpedagog till en verksamhet, men att pengarna till att göra det saknas. Skollagen 3 kap. 8 (SFS 2010:800) säger tydligt vad som ska göras utifrån behoven, men den kommunala huvudmannen kan eller vill inte omfördela ekonomiska medel till att uppfylla den statliga formella styrningen. Detta skapar en korstryckssituation som är svår att hantera för rektor (Berg, 2011). De mångfacetterade kraven från stat och kommunal huvudman kan sammanfattas med lagstyrning, förvaltningsstyrning och ekonomisk styrning, där komplexiteten av innefattande regleringar är betydande. 10

11 3. Beskrivning av verksamheten och lokal kontext Intervjustudien, den enskilda delstudien, genomfördes inom gymnasieskolan i tre kommuner i Mellansverige. Den enskilda delstudien i denna studie, genomfördes i en medelstor svensk tätort där det finns sex kommunala gymnasieskolor och tolv fristående gymnasieskolor som tillsammans bedriver utbildningsverksamhet för cirka 7000 ungdomar. Kommunens gymnasieskolor (enheter) erbjuder utbildningar för drygt 5000 av dessa ungdomar inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, med utbildningar även inom riksgymnasium för döva, hörselskadade och dövblinda. Den kommunala gymnasieverksamheten är organiserad under en förvaltning med förvaltningschef, gymnasieenhetschefer och programrektorer. Förvaltningen får i sin tur sitt övergripande uppdrag från och är ansvariga gentemot en politisk driftsnämnd, gymnasienämnden. 4. Tillvägagångssätt, urval mm vid intervjustudien Intervjuerna genomfördes som fysiska intervjuer under juni-augusti Svaren skrevs ned under intervjugenomförandet, utan användande av teknisk utrustning. Intervjuerna redovisas i denna studie i sin helhet, utan omskrivning eller annan censurering mer än det som tagits bort på grund av irrelevans för studien. Detta kan till exempel vara när en intervjuperson kommenterat annat än det som berör studiens frågor eller där namn nämns som skulle kunna identifiera kontext eller personer. Därmed utesluts ej visst bortfall av bokstavlig ordalydelse. Under intervjuerna och analysen därefter kunde en upprepningsproblematik uppmärksammas avseende fråga tre och fyra i intervjuformuläret. Det som skedde genomgående var att intervjupersonen redan besvarade fråga fyra i besvarandet av fråga tre. Två personer valdes som undersökningsobjekt i den empiriska studien: gymnasieskolans förvaltningschef och gymnasienämndsordförande. Dessa är med etiskt hänsynstagande oidentifierbara i studien. Intervjun genomfördes på respektive persons arbetsplats under avskilda betingelser. Frågestunden inleddes med att intervjuledaren förklarade syftet med intervjun och hur resultaten skulle användas. Valet av undersökningsobjekt grundar sig i att det är de som formulerar övergripande kommunala uppdrag för verksamheterna samt är beslutsfattare med påverkan på bland annat hur monetära resurser tilldelas gymnasieverksamheten i kommunen. Frågorna och respektive persons svar redovisas nedan, 11

12 med efterföljande korta analyser. Dessa analyser genomfördes utifrån studiens referensram och egna erfarenheter. Slutledningar dragna avseende svaren och dess motiveringar har genomförts så strikt och objektivt som möjligt. Intervjuformuläret bifogas, se Bilaga Resultatredovisning och analys 5.1 Intervju med huvudmän för gymnasieskolan 1) Hur ser du på den statliga styrningen i relation till de kommunala medel rektor får för att fullgöra uppdraget? Förvaltningschefens svar: Rektorsrollen är väldigt komplex, man arbetar mot väldigt många intressenter. Stödfunktioner, kollegor etc. är lite närmre på gymnasiet jämfört med grundskolan, men ändå, det är ett väldigt komplext uppdrag. Nationella styrdokument trycker på pedagogiskt ledarskap men det är oerhört svårt för rektor att hinna med. Dessutom är resurserna begränsade, det är svårt att få medel att räcka till. Nämndordförandens svar: Svårigheten ligger i att olika majoriteter på riksnivå och lokal nivå ser olika på olika områden, vilket ibland kan försvåra den kommunala styrningen. Detta kan till exempel påverka fördelningen av pengar. Kommunen har stor makt avseende hur pengarna fördelas eftersom skolan finansieras helt av kommunala skattemedel, med eventuellt tillskjutande av statliga pengar som riktade medel ibland. Till exempel så anser vi att gymnasiereformen inte är kostnadsneutral som staten hävdar. Något som ytterligare försvårar planeringen av skolverksamheten och fördelningen av resurserna är friskolereformen, som gör att det blir svårt att balansera elevkullar, konkurrens etc. Analys: Både nämndordförande och förvaltningschef verkar se en problematik med att begränsade resurser för skolorna och hur pengar ska fördelas mellan utbildningar och verksamheter. En skillnad ligger dock i hur man från förvaltningen fokuserar på rektorsrollens komplexitet medan politikern ensidigt trycker på den ekonomiska tilldelningen och svårigheterna i kommunal styrning. Detta kan förklaras till viss del genom att förvaltningschefen själv tidigare arbetat som rektor och därför troligtvis har mer kunskap om rektorsrollens svårigheter och krav. 12

13 2) Hur ser du på rektors uppdrag och ansvar? Vilka anser du är rektorns viktigaste uppdrag? Förvaltningschefens svar: Pedagogisk ledare för lärarna för att nå maximal måluppfyllelse är det viktigaste. Att utveckla lärare och elevhälsa är viktigt. Att coacha, motivera, ge konstruktiv kritik m.m., att skapa en vi-känsla. Ekonomin är inte ett mål, det är medel för att nå målen, men visst är det ett viktigt uppdrag att hålla budget. Nämndordförandens svar: Det viktigaste uppdraget är att leda verksamheten pedagogiskt, att leda personalen inför framtida utmaningar och utveckla skolan. Det näst viktigaste är ekonomi. Till exempel hur man utifrån behoven fördelar resurser och använder medel klokt för olika satsningar. Och kopplat till det en budget i balans, ekonomiskt ansvar. Analys: En mycket tydlig samstämmighet avseende de primära och sekundära uppdragen redovisas. Pedagogiskt ledarskap uttrycks och definieras i viss mån av båda intervjupersonerna, men inte särskilt tydligt, vilket kan tyda på en komplexitet och inte så enkel definierbarhet. 3) Det ställs större krav på lärarna idag än det gjordes för några år sedan, dokumentation, IT kunskaper, etc. Hur tycker du att rektor ska hantera lärarnas utökade arbetsuppgifter/krav med befintliga ramar? Förvaltningschefens svar: 13

14 Ett dilemma. Vi har inte kontroll på arbetstiden på samma sätt som andra verksamheter. 40 timmars arbetstid skulle kunna ge mer utveckling och man skulle kunna få ut mer av lärarna, nu är det svårt att prioritera bort arbetsuppgifter för lärarna. Utan full tillgång till tiden så har rektor svårt att prioritera i uppdragen åt och tillsammans med lärarna. Nämndordförandens svar: Rektor måste ha makten över hur man fördelar resurser. Till exempel, om rektor vill ha administrativ personal för att kunna avlasta personalen så, så måste rektor kunna få prioritera det inom de ekonomiska ramarna. Analys: Tjänstemannen uttalar vikten av makt över arbetstiden och politikern uttalar vikten av makten över resurserna, vilket kan spegla skillnader i angreppssätt. För förvaltningsledningen, som förhandlar med de fackliga företrädarna, kan arbetstiden vara ett återkommande hinder i utövande av arbetsgivarrollen. 4) Ser du någon problematik med detta? Till exempel brott mot skollagen. Förvaltningschefens svar: Det är återigen viktigt att få tillgång till den fulla arbetstiden, för att till exempel kunna minimera riskerna för brott mot skollagen. Risken finns. Nämndordförandens svar: Ja. Därför är det viktigt med tydlig kommunikation mellan rektor och nämnd om resurserna inte räcker till. Att arbeta i 2-3-årsbudgetar skulle underlätta planering och släta ut obalans. Analys: Både nämnd och förvaltning ser risken för att en rektor skulle kunna hamna i dilemma med risk för lagbrott, men metoderna för att minimera detta skiljer sig lite åt. 14

15 5) Om en rektor utifrån statligt uppdrag går emot kommunal styrning, vad händer då? Det kan exempelvis handla om att bryta budgetram för att uppfylla elevers stödbehov. Förvaltningschefens svar: Om man inte håller budget så gör man först en analys av varför. Om det finns förklaringar som är vettiga så är det en sak, men om man har goda förutsättningar och ändå drar över budget så är det en annan sak, då kan kan börja fundera om det är rätt person på rätt plats. Nämndordförandens svar: Återigen är kommunikationen mellan nämnd och rektor viktig. Är det övertrassering ett år så blir det inte en omplacering direkt, men sker det återkommande så skulle man kunna dra slutsatsen att rektorn inte är en person på rätt plats och bör flyttas på. Analys: Nämndordförande och förvaltningschef trycker på kommunikation. En problematik är att rektor sällan har direktkommunikation med nämnd och förvaltning, utan kommunicerar med en gymnasieenhetschef, som i sin tur tolkar uppdragen. 6) Hur får du som huvudman återkoppling på skolans resultat? Får du tillräcklig återkoppling för att ha ett underlag inför budgetfördelning och uppsättning av kommunala mål? Förvaltningschefens svar: Elevers måluppfyllelse och hur många elever som söker till olika program analyseras. Tidigare tittade man på kvalitetsredovisningen, men nu skulle man behöva följa upp mer avseende hur man arbetar och vad man gör i verksamheten. Nämndordförandens svar: 15

16 Vi får återkoppling kontinuerligt, oftast terminsvis. Vi tittar på betygsstatistik och funderar över varför vissa skolor eller utbildningar går bra och andra går sämre. Ett resultat i en analys kan bli att flytta utbildningar. Analyserna ligger till grund för pengarnas fördelning mellan skolor, förutom det som sker genom direktfördelning utifrån elevpengen i resursfördelningen. Vi förstärker till exempel ekonomin för skolor med många elever i behov av stöd utifrån deras betygsvärden från grundskolan. Analys: Liknande svar avseende återkoppling på resultat, där förvaltningschefen ser ett tydligt behov av nya former för uppföljning, när kvalitetsredovisningsansvaret försvunnit. Är återkopplingen systematisk? Annars följer man inte skollagen (SFS 2010:800). 7) Har du någon uppfattning om rektors arbetsbelastning? Förvaltningschefens svar: Det varierar mellan uppdrag. Alla har inte en rimlig arbetsbörda, runt lärare per rektor kan fungera. Antal medarbetare är viktigt för att kunna ta sig rollen som pedagogisk ledare. Nämndordförandens svar: Vi har duktiga rektorer som lägger sin själ i sina uppdrag, men också då har svårt att släppa jobbet. Nämnden granskar studier som har gjorts om rektorers arbetsbelastning och försöker hitta underlättande lösningar. Många rektorer är för lojala och skulle behöva säga nej mer. Analys: Både nämndordförande och förvaltningschef verkar ha en bild av att rektorer arbetar mycket och står under hög belastning och tittar på lösningar avseende detta. En intressant observation är att nämnden förespråkar lite olydighet från rektorer. 8) Är rektors arbetsbelastning hållbar över tid, som du ser det? Många skolledare byter arbete och få vill bli skolledare enligt nyligen genomförda studier. 16

17 Förvaltningschefens svar: Skolledarjobbet är slitsamt, framförallt på grundskolan, men även på gymnasiet. Arbetsbelastningen är hög. Lönen är en del av attraktiviteten och behöver ses över, nu är lönerna för låga. Nämndordförandens svar: Uppskattningen med lön skulle behöva bli bättre. Bra villkor är viktigt; möjligheter till karriär, gratis träningskort och andra incitament. En rektor har stort ansvar och måste få lön efter sitt ansvar, lönen ska spegla det man gör. Analys: Både förvaltningschef och nämndordförande ser den låga lönesättningen som det stora problemet, men frågan är egentligen ställd utifrån arbetsbelastningen. En reflektion är att de menar att lön och andra incitament skulle göra att man attraherar bra arbetskraft samt att befintliga rektorer känner sig mer uppskattade och därmed anser sin arbetsbörda stå i bättre relation till ersättningen. 5.2 Enskilda slutsatser av intervjustudien Samstämmighet Generellt tyder intervjuresultaten på en relativt god samstämmighet i gymnasienämnd och gymnasieförvaltning avseende rektors huvuduppdrag, där pedagogiskt ledarskap är centralt (Berg, 2011). Det finns även en samstämmighet avseende den problematik som finns rörande rektors arbetsbelastning. Det finns arbetsmiljörisker som ska följas upp där arbetsuppgifternas mängd och omfattning, arbetsuppgifternas innehåll och ansvarsområden, fördelningen av ansvarsområden, befogenheter och rektors behov av stödresurser och psykiskt påfrestande moment i arbetet är centrala delar (Arbetsmiljöverket, 2011) Olikheter Det totala ökandet av uppdrag och dess omfattning i relation till ekonomiska resurser är en fråga som förvaltning och nämnd resonerar olika kring, vilket kan bero på en viss okunskap i vidden av de nya uppdragen (Berg, 2011). Skillnader mellan förvaltningen och nämndens syn på olika frågor styrks i intervjustudien, exempelvis avseende intervjufråga 1. Med utgångspunkt i svaren på fråga 5 så verkar dock risken för att bli av med jobbet eller få 17

18 reprimander inte vara så stor, bara det finns goda anledningar och skäl till ett överskridande av den ekonomiska tilldelningen. Utifrån intervjuerna är den förutsättning för detta och även en slutledning att detta kräver kommunikation och förståelse mellan rektor och huvudman, se intervjufråga Slutsatser avseende möjligheter att bedriva skolutveckling Utifrån studien kan vi dra slutsatser avseende möjligheterna att bedriva skolutveckling inom den lokala kontexten. Möjligheter finns utifrån en relativ öppenhet från gymnasieskolans kommunövergripande ledning att kommunicera och diskutera hur ansvaret för verksamhet kontra resurstilldelning ska tas. Även huvudmannens åsikt att rektors viktigaste uppdrag är pedagogiskt ledarskap skulle kunna möjliggöra en större autonomi och resurs att fokusera på de statliga uppdragen och skolutvecklingen, även i relation till begränsade monetära resurser (Skolverket, 2011). Begränsningar finns, utifrån intervjustudien, primärt inom den höga arbetsbelastningen som rektor står under, där realistiska möjligheter inte alltid finns att bedriva skolutveckling eller pedagogiskt ledarskap. Skolinspektionen menar att: Rektorn behöver således vara mer aktiv i sin kommunikation och i sin närvaro för att säkra det viktiga och centrala för kärnprocesserna. (Skolinspektionen, 2012, s. 30). En möjlig och önskvärd skolutveckling skulle kunna innebära ett minskande av rektors arbetsbelastning, med ökade delegationsmöjligheter. Lagstyrningen avseende detta finns, som referensramen visar, men huvudmannen ger inte alltid förutsättningar. Resultaten av intervjuerna, som även styrks av litteraturstudien, visar en komplex styrning av rektors uppdrag, där det behöver finnas mer tid i rektors arbete till korrekt myndighetsutövande och pedagogisk ledarskap. Detta är avhängigt inflytande över användandet av tilldelade resurser. 6. Gemensamma slutsatser och diskussion 6.1 Slutsatser Rektors viktigaste uppdrag är, enligt intervjustudierna, det pedagogiska ledarskapet. Huvudmannen har ett ansvar kring resurser, stöd och förväntningar avseende rektors ledarskap vilket ger förutsättningarna för skolledares prioritering och utövande av det pedagogiska ledarskapet. Kommunikation och förankring av uppdrag, inflytande från pedagogerna och organisationsförstärkning är förutsättningar för framgångsrik skolutveckling. Forskningen visar tydligt på att skolledarens behov av administrativt stöd är 18

19 för dåligt tillfredsställt (Skolinspektionen, 2012). En slutsats, utifrån huvudfrågeställningen, är att om dessa förutsättningar inte finns, så riskerar således skolutvecklingen inhiberas och det pedagogiska ledarskapet försvagas eller utebli. Detta konstaterar Skolinspektionen: De vardagliga frågorna och det som dagligen sker kräver energi, tid och insatser och tränger ofta undan de fördjupade samtalen och processerna för skolutveckling. (Skolinspektionen, 2012, s. 30 ). Ökade verksamhetskrav kräver att verksamheterna anpassas efter den utveckling som sker. Det kan konkret innebära att rektors makt över nyttjandet av tillgängliga resurser behöver vara tydlig och att man som rektor tillåts prioritera inom verksamheten avseende investeringar. Som rektor kan man aldrig bortse från den juridiska styrningen, vilket skapar en motsvarighet till korstryck (Skolverket, 2011). Här kan återigen exemplet med elevers rätt till särskilt stöd lyftas, där rektor helt enkelt inte alltid har ekonomiska medel från kommunen att utföra det lagen kräver. Utifrån spänningsfältet mellan rektors statliga uppdrag och den kommunala uppdragsstyrningen och ekonomiska verkligheten så upplever vi ett primärt problem utifrån resursfördelningen. Kommunen ska tillse att skolan får så mycket resurser att den når målen, vilket blir kontradiktoriskt gentemot en monetärt begränsad verksamhet, där man arbetar utifrån uppdragsstyrning och rådande ekonomisk möjlighet (Kommunallag 8 kap. 4, SFS 1991:900). En slutsats, utifrån studiens andra fråga, ser vi genom tydligheten i Skolinspektionens avvikelserapporter att rektor inte uppfyller kraven som ställs juridiskt, när kraven från kommunen är att rektor ska hålla budget i en begränsad ekonomi. Skolverket menar att: "Resursfördelningen sker också schablonmässigt, inte utifrån en analys av lokala förutsättningar och behov för att nå de nationella målen." (Skolverket, 2011, s. 58). Det finns tydliga direktiv avseende kraven som ställs på rektor utifrån den statliga styrningen, men det finns en diskrepans mellan uppdragets omfattning och den kommunala resurstilldelning och de krav som uppdraget innebär, särskilt då kommunen sätter snäva ekonomiska begränsningar. Detta ger en kontradiktion då staten ger kommunen uppdraget att tilldela resurser till skolan så att skolan kan uppfylla målen (Skolverket, 2011). Det finns ett friutrymme eller frirum mellan de olika styrningar som rektor påverkas av, där denne skulle kunna manövrera och skapa premisser för skolutveckling (Berg, 2011). Det bygger dock på förutsättningar avseende rimlig arbetsbelastning och möjliggörande av tid för reflektion och strategisk planering (Lärarförbundet, 2009). Utifrån intervjustudien och undersökningens 19

20 tredje fråga kan slutsatsen dras att det finns möjlighet för rektor att bedriva verksamhet och skolutveckling utifrån det statliga uppdraget gentemot en kommunal huvudman om rektor har rimlig arbetsbelastning och tydliga kommunikationsvägar med den kommunala huvudmannen. Huvudmannen säger: Återigen är kommunikationen mellan nämnd och rektor viktig. Är det övertrassering ett år så blir det inte en omplacering direkt, men sker det återkommande så skulle man kunna dra slutsatsen att rektorn inte är en person på rätt plats och bör flyttas på., se intervjufråga 5. Rektor måste i den kommunikationen våga stå på sig utifrån den statliga styrningen gentemot kommunens ekonomiska direktiv. 6.2 Diskussion Grunden till denna studie ligger, som tidigare diskuterats, i en komplex arbetssituation och en problematik avseende högt ställda krav på rektor från många olika intressenter samtidigt som resurserna är knappa. Genom de problem som belysts och besvarats i studien anser vi att komplexiteten i professionen tydliggjorts. Om vi utifrån validitet och reliabilitetsbegreppen mätt rätt saker och om mätningen gjorts med god kvalitet kan alltid diskuteras, men troligt är enligt vår uppfattning att en utökning av studiens omfattning i antal intervjupersoner, skolformer och skolors huvudmannaskap, skulle kunna verifiera våra slutsatser generellt. Anledningen till detta är egen kunskap utifrån fleråriga studier samt mångfaldiga diskussioner med rektorskollegor i olika kommuner som ofta berör problematik avseende rektorsuppdraget av samma karaktär som denna studie visar. Genom den ständiga tidsbristen och mångfalden i vardagens arbetsuppgifter, riskerar verksamheten att inte få den kvalité och analys på uppföljningen av skolans mål och resultat som det egentligen är tänkt utifrån den statliga styrningens intentioner (Skollagen 4 kap. 3, SFS 2010:800). Det är heller inte helt glasklart ur vilka perspektiv själva uppföljningen av skolans resultat ska göras, då arbetssätten och synen på lärandet förändras kontinuerligt. Att göra en övergripande mål- och resultatuppföljning genom att studera betygskatalogerna är i själva verket inte så svårt i vår mening, men det räcker inte. Svårigheten ligger i att analysera till en resultatförståelse, något som forskare vanligtvis ägnar sig åt, samt utveckla avvikelserna i rätt riktning som också kräver mycket engagemang och tid (Löwing & Bergeå, 20

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap kapitel 6 Pedagogiskt ledarskap Vad är pedagogiskt ledarskap? Trots att diskussionen om hur rektors pedagogiska ledarskap ska balanseras mot lärarnas autonomi har pågått sedan 1946 års skolkommission finns

Läs mer

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen. Internationell nivå Nationell nivå SL, Lpo KL Skolverket & Myndigheten Central kommunal nivå Kommunfullmäktige Styrelse/nämnd Skolplanen Lokal skolnivå Rektor Elever Föräldrar Personal Fackliga org Underström

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun

Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Revisionsrapport Ledarskapets villkor - granskning av enhetschefernas förutsättningar att utöva sitt ledarskap i Motala kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Stefan Wik Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda Informationsmöte Linghemsskolan Personal och vårdnadshavare 23 januari 2014 Agenda Skolinspektionens granskningar av Linghemsskolan 2005 - Vad är regelbunden tillsyn? Syfte Kontrollera att skolan/verksamheten

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader

Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader www.pwc.se Revisionsrapport Viktor Prytz & Sandra Marcusson 17 Uppföljning av granskning om grundskolans resultat och kostnader Emmaboda kommuns revisorer Uppföljning av granskning om grundskolans resultat

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Rektors styrning och ledning

Rektors styrning och ledning Revisionsrapport Rektors styrning och ledning Katrineholms kommun Marie Lindblad Jukka Törrö Januari 2012 Rektors styrning och ledning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av Barn- och utbildningsnämndens. styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Åtvidabergs kommun

REVISIONSRAPPORT. Granskning av Barn- och utbildningsnämndens. styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Åtvidabergs kommun REVISIONSRAPPORT Granskning av Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten Åtvidabergs kommun December 2003 Håkan Lindahl Karin Jäderbrink Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05

Utredningen om utsatta barn i skolan U 2009: 05 U 2009: 05 Carl-Anders Ifvarsson, utredare Eva Edström Fors, huvudsekreterare Eva-Lotta Eriksson, sekreterare Somia Frej, sekreterare Karin Månsson, sekreterare, jurist Uppdrag i utredningen kartläggning

Läs mer

Förutsättningar för eleverna att nå målen

Förutsättningar för eleverna att nå målen Revisionsrapport Förutsättningar för eleverna att nå målen Viktor Prytz Vimmerby kommuns revisorer 10 juni 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga och revisionskriterier...

Läs mer

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1 CHEF OCH LEDARSKAP Sida 1 GISLAVEDS KOMMUNS LEDNINGSVISION Som chef i Gislaveds kommun står du för skillnaden mellan en fungerande verksamhet och en mycket bra verksamhet. I ditt ledarskap är du modig

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning

Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning 1 Systematiskt kvalitetsarbete för Halmstad Utbildning Fastställd av ledningsgruppen 2012-06-01 Reviderad 2013-10-23 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Rapport avseende granskning av Rektors roll som pedagogisk ledare. Östersunds kommun

Rapport avseende granskning av Rektors roll som pedagogisk ledare. Östersunds kommun Rapport avseende granskning av Rektors roll som pedagogisk ledare Östersunds kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 Uppdrag och bakgrund 2 Revisionsfråga 2 Revisionskriterier 2 Avgränsning

Läs mer

Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD,Hda. Ht 2012/Vt 2013

Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD,Hda. Ht 2012/Vt 2013 Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5 Öru, MHD,Hda Ht 2012/Vt 2013 Hur förhåller sig Skolinspektionens krav på rektors ledarskap i förhållande till de förväntningar pedagoger på egna skolan samt

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

Rektors styrning och ledning

Rektors styrning och ledning Revisionsrapport Rektors styrning och ledning Vingåkers kommun Marie Lindblad Jukka Törrö Rektors styrning och ledning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 3

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Framtidens skola i Norrtälje kommun

Framtidens skola i Norrtälje kommun Framtidens skola i Norrtälje kommun Kommunalt självstyre i skolorna Stärk undervisningen för barn med särskilda behov En differentierad skolpeng Stärka ledarskapet i skolan Separera skolmaten från skolpengen

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 2. Låt skolledare fokusera på att vara skolledare

EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 2. Låt skolledare fokusera på att vara skolledare EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 2 Låt skolledare fokusera på att vara skolledare Rensa och skapa tid för det pedagogiska ledarskapet Alla som vill att Sverige ska nå bättre kunskapsresultat måste

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Genomlysning av Ledningsorganisation - Tekniska Stenungsunds kommun

Genomlysning av Ledningsorganisation - Tekniska Stenungsunds kommun GLOBAL SERVICE/ INDUSTRY Genomlysning av Ledningsorganisation - Tekniska Stenungsunds kommun Liselott Daun 2005-09-13 AUDIT / TAX / ADVISORY / LINE OF BUSINESS 1 Syfte och metod Syftet är att belysa styrkor

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 Systematiskt kvalitetsarbete, målstyrning och skolutveckling Lär dig konkurrera med bättre kvalitet DÄRFÖR ÄR KVALITETSARBETE SÅ VIKTIGT! Tänker du strategiskt kring kompetensutveckling

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde

Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde Utbildningsförvaltningen Antagna av barn- och utbildningsnämnden 2010-03-10 Riktlinjer för intraprenader inom barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde 1 Definition Intraprenaden är en självständig

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Lärarnas arbetsmiljö

Lärarnas arbetsmiljö www.pwc.se Revisionsrapport Marie Lindblad Cert. kommunal revisor Lärarnas arbetsmiljö Skellefteå kommun Linda Marklund Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014

Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014 Välkomna till Rektorsprogrammet, Stockholms universitet: Möte med huvudmän ht 2014 Tema: Vad kännetecknar framgångsrika utbildningssystem och skolor? Dagens agenda 10.00 11.00 Rektorsprogrammet, nya programmet

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Kvalitetsgranskning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten Skolinspektionens rapport 2012:1 Diarienummer 40-2011:2236 Stockholm 2012 Foto: Monica Ryttmarker Kvalitetsgranskning

Läs mer

Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå

Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Revisionsrapport* Granskning av grundskolans styrning och ledning - från rektors ansvarsnivå Söderhamns kommun Februari 2008 Hans-Lennart Stenqvist Louise Cedemar *connectedthinking (1) 1. Bakgrund och

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor

Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Avesta kommun Februari 2008 Bengt Andersson Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 1 1.2

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse...

1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 1.Bakgrund... 3 2.Tillvägagångssätt... 3 3.Strategi - Sveriges bästa skola 2021... 4 Verksamhetsidén... 4 Mätpunkter i SKL:s öppna jämförelse... 4 Fokusområden som kommit fram i undersökningar... 4 4.Mål

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer