P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

Transkript

1 P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I.

2 Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat pedagogiskt ledarskap? 4 Granskningsmålet bedöms 5 Vad avser rektor med pedagogiskt ledarskap? 5 Granskningslnålet bedöms 5 Vad innebär rektors pedagogiska ledarskap i ett lärarperspektiv? 5 Granskningslnålet bedöms 6 Vilka initiativ har nämnd/förvaltning tagit för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap? 6 Granskningsnlålet bedöms 6 På vilket sätt sker uppföljning och utvärdering av rektorernas arbete som pedagogiska ledare? 6 Granskningslnålet bedölns 7 Revisionsfrågan besvaras, 7 Revisionell bedölnning 7 20f8

3 p"wc t PIl h' Komrev inom PwC har på uppdrag av revisorerna i Örebro kommun granskat hur Skolnämnd Sydost arbetar för att stärka och utvecl<la rektorernas uppgift som pedagogiska ledare. Rektorernas arbetssituation är ständigt föremål för diskussioner och ifrågasättande. Olika undersökningar visar att många rektorer upplever sin arbetssituation pressande som en följd av att ansvar och befogenheter inte hänger ihop, bl.a. till följd av brister i delegationsordningarna, oklarheter avseende rektors verksamhetsansvar relativt ekonomiska krav/förutsättningar. En stor andel rektorer upplever att de inte i tillräcklig omfattning hinner vara närvarande i det pedagogiska ledningsarbetet bl.a. som en följd av administrativ belastning och krav från överordnad nivå i organisationen. Inte sällan uppfattas att det går tid till okvalificerad administration som med fördel hade kunnat utföras av någon annan. Skolans pedagoger upplever ibland att rektor har svårt med det pedagogiska ledningsarbetet. I sämsta fall uppfattas ledarskapet som frånvarande. Stadsrevisionen har efter en bedömning av väsentlighet och risk beslutat att genomföra en granskning av rektorernas förutsättningar för att utöva sitt pedagogiska ledarskap. GransImingen ska besvara följande revisionsfrågor: Bedriver skolnämnden verksamheten så att rektors roll som pedagogisk ledare säkerställs och möjliggör en ändamålsenlig verksamhet? Är skolnämndens interna kontroll av rektors möjligheter till pedagogiskt ledarskap tillräcklig? Uppdraget har begränsats till grundskolan inom Skolnämnd Sydost. Följande dokument har aktualiserats i samband med granskningen: Slmlplan för Örebro kommuns förskolor och skolor , Kvalitetsredovisning 2009/2010 för Mariebergsskolan inld fritidshem Skolnämnd Sydost, Verksamhetsplan för Mariebergsskolan 2010/2011 Mariebergsskolan inkl. fritidshem Skolnämnd Sydost, Navets verksamhetside, Verksamhetsplan 2009/2010 Navet skola, förskoleldass och fritidshem Slmlnämnd Sydost, Örebro, Kvalitetsredovisning 2009/2010 Navet skola, förskoleklass och fritidshem Skolnämnd Sydost, Örebro, kallelse till dialog träff mellan rektor och Skolnämnd Sydost samt Ledardeldaration Navet F-6. Ökad måluppfyllelse (Lokal programskrift). Skolbesök har genomförts vid Mariebergsskolan samt Navet. Vid skolbesöken har intervjuer/samtal förts med rektorer, pedagoger, lärledare och utvecklingsledare. Intervju/samtal hal' förts med ordförande för Slcolnämnd Sydost. 30f 8

4 1111,dalt t. l' '. I n 'Il 'II 11" 1\ 11 () 'h upp:'irt "I det pedagogiska ledarskapet ingår att leda skolans kärnprocesser, undervisning och lärande, och kunna analysera och tolka resultaten. Allt i rektorsrollen som handlar om att nå de nationella målen i skolan ochförbättra skolans resultat så att vmje elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling, kan sägas ingå i det pedagogiska ledarskapet." Skolinspektionen Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Utöver att som pedagogisk ledare ha huvudansvaret för att leda skolans kärnprocesser - undervisning och lärande har rektor en rad andra roller och arbetsuppgifter. Rektor är i formell mening arbetsgivarföreträdare med ansvar för arbetsmiljön på skolan. Inom ramen för chefskapet skall rektor bland annat lönesätta medarbetarna samt genomföra utvecklingssamtal. Rektor har också huvudansvaret för att skolans pedagoger ges praktiska möjligheter att genomföra verksamheten, vilket innefattar kontroll över ekonomin, fungerande schemaläggning, personalplanering med mera. Vidare skall rektor vara en god "skolideolog" och som sådan ha förmågan att kommunicera skolans såväl statliga som kommunala uppdrag. Sist men inte minst skall rektor uppfylla de krav som ställs på alla ledare i form av att vara synlig och som demokratisk ledare skapa delaktighet. Rektorsuppdraget är ytterst komplext och mångfasetterat, vilket inte sällan medför svårigheter att på ett entydigt sätt föra en dialog kring det pedagogiska ledarskapet som innebär att leda skolans kärnprocesser, undervisning och lärande, och kunna analysera och tolka resultaten. Sl<olinspektionen skriver vidare i sin rapport 2010:15 "Kärnprocesserna - en svart låda Undervisningsprocessen tycks vara något av skolornas "svarta låda". Det sker sällan några systematiska undersökningar eller analyser av läramas undervisning, vare sig med hjälp av kollegor eller av rektor. Läramas utvärderingar av sin egen undervisning används inte i kvalitetsarbetet och kunskapsresultaten analyseras endast i undantagsfall iförhållande till undervisningens kvalitet. Inte heller görs analyser och utvärderingar av variationer i kunskapsresultat mellan olika arbetsenheter, lärare och ämnen. Det är svårt att utläsa av granskningen vad som påverkar läramas val av innehåll, arbetssätt, metoder och utvärderingsform. Möjligen är det så att skoloma saknar analysverktyg för att granska undervisningen. Få rektorer besöker undervisningen i syfte attfå underlag föl' diskussion om de pedagogiska processema och kunna utmana lärarnas tänkande kring sin egen undervisning för att förbättra elevemas lärande och resultat. En rektorsnorm ärjust att rektor inte böl' styra över den pedagogiska praktiken." För att ge en rättvisande bild är det således angeläget att gransimingen och den revisionella bedömningen sätts i relation till den mer omfattande granskning som Skolinspektionen genomfört. I 2 kap. 2 skollagen, anges att det ska finnas rektorer i ledningen för utbildningen i skolorna. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Rektor ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och har ansvar för att verka för att utbildningen utvecklas. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet med mera (Lpo 94), tydliggörs 4of8

5 att rektor som pedagogisk ledare och chefför lärare och övrig personal i skolan, har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektor har ansvar för skolans resultat. I Örebro kommun har den politiska nivån beslutat om två huvudmål för skolorna: Ökad måluppfyllelse Ökad trygghet Skriften Ökad Måluppfyllelse innehåller ett avsnitt med rubriken "Rektors ledarskap och kompetens", som i ett vidare perspektiv beskriver krav och förväntningar knutna till rektorsuppdraget. Mot bakgrund av vad som anges i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet med mera (Lpo 94) finns anledning att anta att nämnden gjoli en indirekt definition av rektors pedagogiska ledarskap. Någon tydlig definition av vad som avses med rektors pedagogiska ledarskap har inte redovisats...,. De rektorer som kommit till tals i samband med granskningen har god uppfattning om rektors ansvar, uppdrag och arbetsuppgifter. När rektorerna ombeds att beskriva vad som avses med rektors pedagogiska ledarskap saknas förmågan att på ett tydligt sätt beskriva vad som är det speciella ijust detta ledarskap relativt ledarskap i allmänhet. Det finns en tendens att uppehålla sig vid det ansvar som innebär att skapa förutsättningar för verksamheten: organisation, schema, ekonomi med mera. Vid fördjupat samtal kommer man in på förmågan att kommunicera skolans uppdrag och den värdegrund som ligger till grund för uppdraget. I något fall beskrivs också vad som kan karaktäriseras som allmänt goda ledaregenskaper: tydlig, lyssnande, inkännande, synlig och så vidare. ", ' Skolnämnd Sydost har inte säkerställt att rektorerna har en gemensam och entydig bild av vad som avses med rektors pedagogiska ledarskap. För flertalet pedagoger innebär rektors pedagogiska ledarskap att rektor i första hand skall säkerställa att den vardagliga verksamheten fungerar. Behöver jag hjälp skall rektor finnas tillgänglig. I övrigt överensstämmer pedagogernas beskrivning av rektors pedagogiska ledarskap väl med den något "spretiga" bild som förmedlas av rektorerna. Inte i något fall sker definitionen i överensstämmelse med det resonemang Skolinspektionen beskriver ovan: "I det pedagogiska 5 0f8

6 ledarskapet ingår att leda skolans kämprocesser, undervisning och lärande, och kunna analysera och tolka resultaten." Skolnämnd Sydost har inte säkerställt att pedagogerna har en gemensam och entydig bild av vad som avses med rektors pedagogiska ledarskap. I de dialogträffar som nämnden genomför med samtliga rektorer är skolornas resultat en viktig del av underlaget för dialogen, vilket innebär att man försöker att närma en dialog luing det pedagogiska ledarskapet som innebär att leda skolans kärnprocesser, undervisning och lärande. Samtidigt måste Skolinspektionens konstaterande beaktas" Rektorsuppdraget är således ytterst komplext och mångfasetterat, vilket inte sällan medför svårigheter att på ett entydigt sättföra en dialog kring det pedagogiska ledarskapet." Skolnämnd Sydost har inte redovisat några riktade insatser för att stärka och utveckla rektors pedagogiska ledarskap. "När rektors arbete värderas måste utgångspunkten vara i vilken mån rektor, tillsammans med sina medarbetare, lyckats leda skolans utvecklingsarbete så att alla eleverfår möjlighet att nå sina mål. Det äl' ett ansvarför huvudmannen attföij'a upp, stödja och utvärdera att så sker." Skolinspektionen rapport 2010:15 Som tidigare nämnts träffar nämnden rektorerna i så kallade dialogträffar. En väsentlig del i uppföljningen är skolans resultat avseende de prioriterade målen: Ökad måluppfyllelse och ökad trygghet, vilket ligger väl i linje med Skolinspektionens konstaterande. Samtidigt konstateras att den bild som förmedlas av dialogträffarna inte indikerar att samtalen förs på sådant sätt att rektors pedagogiska ledarskap, på ett djupare plan, diskuteras och utvärderas med utgångspunkten: "1 det pedagogiska ledarskapet ingår att leda skolans kärnprocesser, undervisning och lärande, och kunna analysera och tolka resultaten." Vilket enligt Skolinspektionen sannolikt allmänt kan förklaras av att: "Få rektorer besöker undervisningen i syfte attfå underlag för diskussion om de pedagogiska processerna och kunna utmana lärarnas tänkande kring sin egen undervisning för attförbättra elevernas lärande och resultat. En rektorsnorm ärjust att rektor inte böl' styra över den pedagogiska praktiken." 6 of8

7 Oj I Eftersom en för organisationen entydig och gemensam definition saknas kan Skolnämnd Sydost inte genomföra någon riktad uppföljning och utvärdering av rektors pedagogiska ledarskap. I) Bedriver skolnämnden verksamheten så att rektors roll som pedagogisk ledare säkerställs och möjliggör en ändamålsenlig verksamhet? Eftersom Skolnämnd Sydost inte gjort någon egentlig definition av vad som avses med rektors pedagogiska ledarskap överlåts i princip på respektive rektor att göra en egen definition. Nämnden har därmed inte säkerställt hur uppföljning och utvärdering av rektors roll som pedagogisk ledare kan genomföras. Är skolnämndens interna kontroll av rektors möjligheter till pedagogiskt ledarskap tillräcklig? Intern kontroll och uppföljning av skolornas resultat sker med rektorerna, men eftersom en entydig definition av rektors pedagogiska ledarskap saknas blir den interna kontrollen av just detta omöjlig. Samtidigt måste Skolinspektionens antagande beaktas: "Möjligen är det så att skolorna saknar analysverktyg för att granska Llndervisningen"..Är Skolinspektionens antagande riktigt har som en följd av detta nämnden begränsade möjligheter att utforma riktlinjerna för den interna kontrollen av rektors pedagogiska ledarskap.. \( H De brister som påtalats överensstämmer med Skolinspektionens iakttagelser i en betydlig mer omfattande och bredare granskning. Vilsenheten kring vad som avses med rektors pedagogiska ledarskap är mer legio än undantag. Detta är inte acceptabelt och måste åtgärdas. Det finns grund för revisionell kritik, men denna måste framföras i beaktande av att de brister som påtalats inte är unika för Örebro kommun och/eller Skolnämnd Sydost, utan i princip är att betrakta som ett systemfel i svensk grundskola. Detta undantar inte nämnder och enskilda skolor från ansvaret att aktivt medverka till en förändring. Det finns anledning för nämnden att ta initiativ i frågan. Kommunens revisorer bör följa utvecklingen och genomföra en uppföljande granskning. 70f S

8 ffctn"s-lennart Stenqvist, projektledare / J ;' Kurt Westerback, kundansvarig 8 of 8.