Institution och kreativitet. Kulturproduktionens villkor Karlstad 17 september 2015

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Institution och kreativitet. Kulturproduktionens villkor Karlstad 17 september 2015"

Ida Lundström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Institution och kreativitet Kulturproduktionens villkor Karlstad 17 september 2015

2 Furillen Furillen är en ö med en särpräglad natur, ett f.d. militärområde och en nedlagd kalkfabrik som utvecklats till en kreativ miljö för aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna. Fabriken Furillen. Miljö för mode-, musik- och reklamfoto. Marknadsförs även av Film på Gotland för filmproduktion. AQ Arkitekters studiobyggnad. Kulturkuben. Björn Ulvaeus studiobyggnad. Bostäder.

3 Fabriken Furillen Fotografen Johan Hellström började använda miljön för modefoto. Köpte kalkbrottet och fabriken med omgivande mark Skapade Fabriken Furillen med hotell, restaurang, bageri och konferensanläggning utifrån en vision om ett designhotell i samklang med den säregna naturen. Grön turism. 15 helårsarbeten. Blandning mellan enkelhet och lyx. Byggdes upp etappvis. Besökande fotografer med följe gav ekonomiskt underlag att fortsätta bygget efter en första etapp.

4 Fabriken Furillen En förutsättning har varit övergången från analog till digital teknik med bredbandsteknologin för distribution. Fick turistnäringens utmärkelse för årets uppstickare Har fört en ständig dialog med politiker och byråkrater om sina idéer för Furillen. Har köpt all ledig mark på ön. Har mötts av ständiga överklaganden från fritidsboende grannar vilket gett långa handläggningstider och bromsat utvecklingen av verksamheten. Hotellet och restaurangen är sedan 2012 en del av Nobiskoncernens verksamhet.

5 AQ Arkitekters studiobyggnad En studiobyggnad med studio, ritsalar och övernattningsrum där medarbetare, samarbetspartners och beställare kan arbeta tillsammans. Använder också Furillen för att experimentera och testa nya saker. Support från Fabriken Furillen ger möjlighet till total koncentration på arbetsuppgifterna.

6 Kulturkuben Verkstad och boende för gästande konstnärer, artister och författare. Ritat av AQ Arkitekter. Bakom projektet står industriprofilen Mikael Blomqvist.

7 Björn Ulveaus studio Björn Ulveaus studio fick efter överklaganden avslag i miljööverdomstolen.

8 Johan Hellströms lärdomar Du kan aldrig få någon annan att tro på en idé om du inte tror på den själv till 100 procent. Arbeta med och inte mot byråkrater och politiker. Gör dem delaktiga tidigt i planer och processer. Det är först när tjänstemän, politiker och företagare samarbetar långsiktigt som hållbar utveckling skapas. Se framåt. Älta aldrig det som varit och gräm dig inte över gamla saker som kunde ha gått bättre.

9 Norrlandsoperan Norrlandsoperan AB: Norrlandsoperan Ägare: Symfoniorkestern En dansavdelning Västerbottens läns landsting 60 procent Umeå kommun - 40 procent Finansiering: Offentliga anslag och biljettintäkter.

10 Norrlandsoperan några effekter Bidrar till ett attraktivt kulturutbud vilket gör staden och regionen bättre att leva i. Bidrar till att skapa ett kreativt kulturklimat. Identitets- och profilskapande. Arbetstillfällen inom och utanför kultursektorn. Lockar besökare från både andra delar av landet och utlandet vilket ger besöksnäringen inkomster.

11 Tre aspekter av regional (och lokal) kultur Mötet mellan publik och artist kräver arbetsdelning mellan artister, producenter och marknadsförare. Betydelsen av personliga nätverk. Om de är kreativa överskrider de gärna institutionella ordningar och territoriella gränser. Det politiska spelets betydelse. Regional kultur handlar om värderingar och omvärderingar, som kräver ett engagemang och kan komma att uppfattas som provocerande.

12 Norrlandsoperan Blygsam start 1974 som svar på ett initiativ från utredningen Kulturrådet två år tidigare. Umeå stad hade då i ett halvsekel diskuterat bygget av en stadsteater. Central tomtmark hade reserverats redan på 1960-talet men bygget hamnade i långbänk. Vadstena-Akademins konstnärlige ledare Arnold Östman kom till Umeå med en grupp sångare som tillsammans med några regionmusiker gav operaföreställningar och konserter. Lokala och regionala politiker och lokala tjänstemän agerade mot staten.

13 Norrlandsoperan Norrlandsoperan startade 1974 med en fast ensemble och en traditionell operarepertoar. Startade i mycket litet format men behövde snart såväl en orkester som fler sångare och dessutom en stor salong. Kompletterades 1975 med en stråkkvintett. Tre år senare bildades Norrlands symfoniorkester. Idunteatern med olika stora scener, samlingslokaler, restaurang, etcetera projekterades och byggdes under senare delen av 1970-talet. Norrlandsoperan fick ett eget hus 1984 med loger, repetitionslokaler, ateljéer, etcetera.

14 Norrlandsoperan Den växande operan behövde bättre lokaler invigdes den nya Norrlandsoperan med en black box för repetitioner och experiment, en operascen med 500 platser och en konsertsal med 600 platser. Ny roll som värd för arrangemang med varierande genrehemvist, bl.a. genom samarbete med olika festivaler. Norrlandsoperan var i början av 1970-talet ett djärvt tankeexperiment, tvunget att lita till traditionen för att överleva. Den är nu en etablerad institution, beredd till samarbete både över genre- och institutionsgränser.

15 Europeisk kulturhuvudstad 2014 Kulturhuvudstadsprojektet är ett resultat av en långsiktig strategi att bygga Umeå som kulturstad. Några förutsättningar har varit: Befolkningstillväxt. Förhållandevis god kommunal ekonomi. Närvaro av såväl etablerade kulturinstitutioner som festivaler och alternativa arrangemang. De upparbetade nätverken som ger institutioner möjlighet att byta personal och erfarenheter. Publiken.

16 Några lärdomar Etableringen av Norrlandsoperan fick brett politiskt stöd och frågan drevs både på politisk nivå och tjänstemannanivå. Norrlandsoperan byggdes upp långsamt och förankrades under tiden hos såväl publiken som på politisk nivå. Ett kulturintresserat informellt nätverk har haft stor betydelse och har genom åren drivit kulturfrågor och skapat festivaler, konferenser, etcetera.

17 Ice Dome Concert Hall några slutsatser Problem med finansieringen. Produktionskostnaderna för de förgängliga snökonstruktionerna är mycket höga, antalet besökare är begränsat och säsongen är kort. Klimatförändringarna skapar osäkerhet. Innovativa idéer från bl.a. konstnärer måste fångas upp och förädlas på ett professionellt sätt, t.ex. i en FUNK-modell. Intressenterna i en kreativ process måste ha handlingsberedskap, resurser, kunskap och intresse att medverka i den här typen av utvecklingsprojekt. Innovatören har begränsat tålamod när det gäller att utreda, förankra och testa idéer utan vill komma till skott snabbt.

18 Ice Dome Concert Hall några slutsatser De kommersiella aktörerna har begränsat tålamod när det gäller ekonomisk bärighet och avkastning. Ingen av de näringslivsbefrämjande organisationerna deltog aktivt i projekten. En större aktivitet hos dessa organisationer skulle kunna öka potentialen för innovativa tillväxtprojekt.

19 Bygger på antaganden Projekt som Furillen, Norrlandsoperan och Ice Dome Concert Hall bygger på antaganden om hur framtiden gestaltar sig, men det är inte ovanligt att en del antaganden som görs i initialfasen av mönsterbrytande idéer visar sig vara felaktiga.

20 Diskutera Hur har verksamhetsidéerna i de olika exemplen förändrats över tid? Vilka har aktörerna varit? Vad karaktäriserar dem? Hur har relationen mellan konstnärlig och ekonomisk/ administrativ kompetens sett ut? Hinder respektive framgångsfaktorer. Likheter respektive olikheter mellan satsningarna. Effekterna av satsningarna.

Relevanta dokument

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010

1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Västerbottens läns landsting avseende kulturverksamhet år 2010 Samverkan Statens kulturråd (Kulturrådet) och Västerbottens läns landsting