KVALITET OCH STANDARD. Aktivitet 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITET OCH STANDARD. Aktivitet 4"

Transkript

1 KVALITET OCH STANDARD Aktivitet 4

2

3 Kvalitet och standard, Arbetsgruppens rapport KVALITET OCH STANDARD Aktivitet 4 ARBETSGRUPPENS RAPPORT ALLMÄN PRESENTATION AV FRÅGESTÄLLNINGEN Digitalisering av samlingar eller enskilda objekt är något som sker hos alla kulturarvsinstitutioner. Idag sker det utan samverkan och samarbete, vilket fått till följd att digitalisering sker på olika sätt med olika kvalitet på respektive institution. Att standardisera denna process är därför en viktig angelägenhet, inte bara för de deltagande institutionerna, utan också för alla de som utnyttjar det digitaliserade materialet. Att ta fram rekommendationer för kvaliteten på det digitaliserade materialet såväl som att standardisera och beskriva bästa tillvägagångssätt i digitaliseringsprocessen har därför blivit en självklar och viktig del av projektet. UPPDRAG Uppdraget har bestått i att utreda och sammanställa rekommendationer för kvalitet och standard för digitala avbildningar. Med digitala avbildningar avses digitalt lagrade fotografiska avbildningar av objekt ingående i kulturarvsinstitutionernas samlingar. Arbetsgruppen skall även dokumentera och fastställa best practices för att skapa, lagra och tillgängliggöra avbildningar. Efter en revidering av projektplanen gjordes ett tillägg till uppdraget, nämligen att beskriva tillämpningen av best practices vid användning av olika typ av utrustning. Tillvägagångssätt för bästa resultat vid digitalisering, kan skilja sig något åt beroende på hur hög kvalitet den använda utrustningen håller. Vid revideringen bestämdes också att avrapportering ska ske både i form av en skriftlig rapport och i form av en webbpublikation där gruppens arbete redovisas. Webbpublikationen är tänkt att bli ett levande dokument som kan vara till hjälp för alla som är intresserade av digitalisering av historiskt material. ORGANISATION AV ARBETET Arbetet i delaktiviteten har organiserats efter en modell i ett antal olika faser. - Inventering och kartläggning - Utredning och framtagning av best practices - Sammanställning av resultat - Webbpublikation Första fasen har bestått i en inventering och kartläggning av de olika institutionernas arbetssätt idag, vilken utrustning man använder, hur man lagrar de data som blir resultatet av en digitaliseringsprocess, etc. I den andra fasen har dels ett utredande arbete pågått, dels ett mera praktiskt undersökande arbete för att få fram de rekommendationer som är ett av målen med projektet. Den tredje fasen är sammanställning av de resultat som uppnåtts vid arbetet med fas ett och två. Den sista delen av arbetet är att omforma den skriftliga sammanställningen till en webbpublikation. Aktivitetsplanens olika aktiviteter kom att behandlas inom ramarna för ett antal arbetsgrupper. Antalet deltagare har varierat något men totalt har tio personer från de olika institutionerna varit 237

4 Kvalitet och standard, Arbetsgruppens rapport involverade i delaktiviteten. Redovisning av resultaten följer denna uppdelning. Eftersom antalet deltagare var begränsat beslöts tidigt att någon arbetsgrupp fick arbeta med flera av ovan nämnda frågeställningar. De olika arbetsgrupperna har varit följande: 1. Filformat 2. Produktionstekniska metadata 3. Kvalitet på bildfiler 4. Färghantering 5. Autenticitet 6. Att bevara digital information på lång och kort sikt 7. Guider Dessa sammanställdes efter provdigitaliseringarna och är en sammanfattning av bästa tillvägagångsätt och dessutom en praktisk handledning när det gäller digitaliseringar av olika typer av objekt. GENOMFÖRANDE Delaktivitetens arbete påbörjades i oktober Initialt gjordes en ordentlig kartläggning av de olika områden som arbetsgruppernas arbete pågick inom. Resultatet av kartläggningen låg sedan till grund för ett intensivt arbete med att ta fram grundläggande metoder och instruktioner för de rekommendationer som uppdraget omfattar. Dessa rekommendationer tillämpades senare vid ett antal provdigitaliseringar som skedde hos alla de deltagande institutionerna där olika praktiska aspekter diskuterades. Arbetet i de olika arbetsgrupperna har varierat något men har omfattat litteraturstudier, seminarier, informationssökning, provdigitaliseringar och diskussioner. RESULTAT OCH SLUTSATSER Vi tolkade vårt uppdrag på så sätt att resultatet av arbetsgruppernas arbete bör vara tydliga rekommendationer för dels de deltagande institutionerna, men också rekommendationer som är tillämpbara för alla de som arbetar med digitalisering av historiskt material. Arbetsgruppernas kartläggning låg också till grund för diskussioner om hur beskrivningar av bästa tillvägagångssätt eller best practices skulle utformas. Varje arbetsgrupp har redovisat sina resultat och slutsatser i bilagan Bästa tillvägagångssätt vid digital bildhantering, som medföljer rapporten. Sammandrag av slutsatser av mer allmän karaktär följer här. 1. Filformat Uppdraget för arbetsgruppen för filformat var att utreda och analysera format för långtidslagring, presentation och leverans av digitala filer för att kunna ge råd och anvisningar om lämpliga format för olika ändamål. Kartläggningen av filformat visade att det finns en lång rad filformat att välja på för olika typer av ändamål. Ett av de viktigaste ändamålen vid digitalisering är att hitta rätt typ av format för långtidslagring av data. Idag finns, i princip, endast ett alternativ, nämligen okomprimerad TIFF. Det är viktigt att spara en högupplöst fil för framtida ändamål då man digitaliserar. Okomprimerad TIFF är det filformat som, i dagsläget, är lämpligast att användas för långtidslagring. Det är denna fil (eller en kopia av den) som vi kallar masterfil. Masterfil är den högupplösta fil som skapas vid inläsningen av en bild och som kan och bör hålla sk. faksimilkvalitet. Masterfilen kan sedan användas för att skapa olika typer av visningsformat. Det är viktigt att poängtera att masterfilen bör sparas tillsammans med metadata för framtida bruk. De flesta visningsformat sänker bildkvaliteten betydligt och skapar en bild lämplig för skärmvisning med andra parametrar som styrande, t.ex. bandbredd för den som ska se filen över Internet. Ofta handlar det om att anpassa visningsfilen för visning via modemförbindelser, vilket 238

5 Kvalitet och standard, Arbetsgruppens rapport innebär filer med låg kvalitet. Om man sparar masterfilen kan man från denna generera nya visningsformat eller skapa underlag för tryck. Detta är inte möjligt om man ej sparat masterfilen utan följden blir ofta omdigitalisering om man vill göra något nytt med sitt digitaliserade material. När det gäller format för visning via bildskärm så bör man helt enkelt välja det som passar ens behov bäst. Om man har sparat en masterfil av den digitaliserade förlagan så kan man alltid utgå från denna och generera en ny visningsbild om behoven skulle ändras. Olika filformat har olika för- och nackdelar och man bör kartlägga de krav man ställer på visningsbilden innan man väljer filformat för denna. Utvecklingen för hela tiden fram nya filformat för bildskärmsvisning med egenskaper anpassade för olika behov. Bästa tillvägagångssätt är att man vid en digitalisering alltid skapar och lagrar en högupplöst masterfil. Filen ska lagras i okomprimerad TIFF tillsammans med metadata för framtida bruk. Från masterfilen kan en brukskopia skapas som sedan används vid generering av olika visningsformat. Innan man bestämmer sig för ett visningsformat bör man göra en kravspecifikation på de krav man ställer på sitt visningsformat, nuvarande och eventuella framtida, för att lättare kunna välja rätt format. 2. Produktionstekniska metadata Uppdraget för arbetsgruppen var att analysera och utreda vilken metadata som bör registreras vid den digitala bildfångsten för att säkerställa hög kvalitet i det långsiktiga bevarandet. En viktig sak som ofta förbises vid digitaliseringsprojekt är skapandet och bevarandet av produktionstekniska (och administrativa) metadata tillsammans med masterfilen. Dessa metadata är mycket viktiga då man i framtiden vill återanvända en långtidslagrad bildfil. Utan dessa metadata är möjligheten att få en rättvis uppfattning om hur originalet egentligen såg ut nästan obefintlig. Produktionstekniska metadata bör alltid skapas vid digitaliseringstillfället och, om möjligt, exporteras från TIFF-filens filhuvud då masterfilen skapas. Tillgången till metadata höjer bildfilens värde och förbättrar dess användbarhet under en lång tidsperiod. Det är viktigt att man vid val av bildfångstapplikation undersöker dess möjligheter att automatiskt generera metadata och att lagra dessa direkt i filhuvudet på TIFF-filen. En bildfångstapplikation bör även ha stöd för import/export av metadata till olika format, främst ASCII. Andra typer av metadata som också bör skapas är kontextuella och administrativa metadata. Inte minst administrativa metadata fyller en viktig funktion vid långtidslagring. Produktionstekniska metadata är viktiga för en digital fils framtida bruk. Dessa metadata bör alltid skapas vid produktionstillfället. Produktionstekniska metadata bör också, om möjligt, exporteras till en fil i ascii-format för lagring eller import av data till andra system. Tillsammans med produktionstekniska metadata bör också administrativa metadata skapas och, om möjligt, lagras i TIFF-filens filhuvud. 3. Kvalitet på bildfiler Uppdraget till arbetsgruppen bildkvalitet var att rekommendera en gemensam minimistandard för den digitala avbildningens kvalitet med utgångspunkt i avbildningens syfte. En av utgångspunkterna för många digitaliseringsprojekt är just i vilket syfte man digitaliserar. Frågorna cirkulerar ofta runt utrustning och hur man skall nå upp till den kvalitet man eftersträvar. Likaså hur man undviker att göra fel och förstöra de avbildningar man skapat. 239

6 Kvalitet och standard, Arbetsgruppens rapport Frågorna är många och svaren inte alltid så enkla. Att uppnå en god kvalitet på sin avbildning är en viktig del i ett digitaliseringsprojekt, speciellt om man vill skapa en sk. masterfil som sedan skall långtidslagras. Att uppnå rätt bildkvalitet är en av de parametrar som avgör om ett bilddigitaliseringsprojekt ska betraktas som lyckat eller misslyckat. Rätt bildkvalitet uppnås genom att man kontrollerar hela digitaliseringsprocessen, från början till slut. All utrustning som ingår i processen bör kalibreras. Rummet som man arbetar i kan, med enkla medel, anpassas för att ge en miljö som underlättar digitaliseringsarbetet och vidarebearbetning av de digitala filerna. Lagring av de digitala bildfilerna bör ske i ett format som bevarar den uppnådda kvaliteten. Detta för att man ej ska behöva göra om digitaliseringen vid ett senare tillfälle om man bestämmer sig för ett annat användningsområde för de digitala filerna. Rätt bildkvalitet är naturligtvis också kopplat till vad man har tänkt göra med det digitaliserade materialet. Om det endast är en tillgänglighetsaspekt (läs skärmvisning), som ligger till grund för beslutet att digitalisera, kan det naturligtvis vara tillräckligt med digitalisering på en enkel utrustning i en icke-kontrollerad miljö. Om det däremot är ett material som digitaliseras för att skyddas från t.ex. slitage bör man överväga en digitalisering med faksimilkvalitet som mål. Materialet löper då onekligen en risk att förstöras och bevarandeaspekter bör då vägas in vid beslutet om digitalisering. Om målet med digitaliseringen är att kunna återtrycka ett material så ska man alltid arbeta i en kontrollerad miljö. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att använda digitala bildfiler i en tryckprocess som framställts i en okontrollerad miljö. Det tryckta resultatets utseende kommer med all sannolikhet att avvika från den förlaga som digitaliserades. Om man, i efterhand, ska korrigera dessa avvikelser kommer det att krävas en betydande arbetsinsats. Bästa tillvägagångssätt vid val av bildkvalitet är att man gör en noggrann utvärdering av eventuella framtida behov för det material som ska digitaliseras. Först därefter, görs ett val av bildkvalitet för det digitaliserade materialet. Det är viktigt att notera att man vid vissa val automatiskt kan komma att välja bort framtida möjligheter till användning av det digitaliserade materialet, genom att bildkvaliteten blir för låg. 4. Färghantering Uppdraget till arbetsgruppen färghantering var att sammanställa rekommendationer för införande och upprätthållande av en korrekt digital färghantering, s.k. colour management. En av de viktigare aspekterna på arbete med digitala avbildningar finner man i begreppet colour management. Begreppet översätts ofta med färghantering och innebär att man försöker kontrollera färgåtergivningsegenskaperna hos de enheter som ingår i digitaliseringsprocessen. Eftersom all utrustning har sina egna egenskaper är det viktigt att genomföra rutiner för färghantering om man vill få ett bra slutresultat vid digitalisering. Färghanteringen fungerar genom att man kalibrerar all ingående utrustning och beskriver deras färgåtergivningsegenskaper i så kallade icc-profiler. Icc-profilerna används sedan av bildbehandlingsprogram för att kompensera för de felaktiga egenskaper som finns hos den utrustning som används. En annan viktig aspekt på färghantering är att ha ljus med rätt egenskaper i det rum där digitaliseringen sker. Detta glöms ofta bort, men är en nog så viktig aspekt på arbetet med färghantering. Den typ av utrustning som kalibreras är t.ex. skannrar, bildskärmar och skrivare. Kalibrering utförs på så sätt att speciell utrustning mäter de färgegenskaperna hos t.ex. den bildskärm som ska kalibreras. Denna utrustning går att köpa och det finns även utbildning att få för den som 240

7 Kvalitet och standard, Arbetsgruppens rapport vill införa färghanteringskonceptet. Givetvis finns också dessa tjänster att köpa hos olika leverantörer. Om man vill införa färghantering i sin organisation bör man tänka på att redan vid inköp införskaffa utrustning som är av god kvalitet och som eventuellt är förberedd för kalibrering. Införande av detta koncept innebär också att rutiner behöver skapas för att genomföra kalibrering med jämna intervall. Ofta kan det röra sig om en gång i veckan, eventuellt tätare beroende på vilken kvalitet den utrusning man har håller, dvs hur stabil är den och hur snabbt förändras de uppmätta värdena. Det är viktigt att poängtera att man kan, även om man inte genomför detta koncept, med enkla medel kan förbättra digitaliseringsresultatet genom t.ex. anpassning av arbetsrummet. Om man vill uppnå en optimal kvalitet på det digitaliserade materialet bör färghanteringskonceptet införas. Det är viktigt att man skapar rutiner för regelbunden kalibrering av all utrustning som ingår i digitaliseringsprocessen. Även arbetsrummet bör anpassas för digitaliseringsarbetet. Man måste skapa rutiner för att spara och arkivera de iccprofiler som varit aktiva vid digitaliseringen, både som enskilda profiler, samt beskrivna i det produktionstekniska metadata som skapas vid digitaliseringstillfället. 5. Autenticitet Uppdraget till arbetsgruppen autenticitet var att utreda och sammanställa best practices för autenticitet, d.v.s. regler för att säkra äkthet och tillförlitlighet för digitala reproduktioner. Att kunna bevisa att ett dokument är autentiskt har alltid varit en viktig fråga för vårt samhälle. I och med digitalteknikens framväxt har frågan om digitala dokuments autenticitet aktualiserats. Att fastställa ett digitalt dokuments autenticitet stöter till viss del på helt andra frågeställningar än vad som gäller för analoga dokument. Frågan är aktuell och det pågår ett flertal projekt världen över med syfte att lösa åtminstone en del av problematiken kring detta. Vi har under arbetets gång funnit att det är ett pågående arbete vilket gör att vi valt att redovisa en del av detta. Slutsatsen är att det finns olika tekniska möjligheter, t.ex. checksummor, digitala signaturer, etc. för att till viss del lösa autenticitetsproblemet, men att det är för tidigt att dra några egentliga slutsatser ännu, eftersom arbetet med autenticitetsproblemet för digitala dokument ännu inte hunnit så långt som vore önskvärt. 6. Att bevara digital information på lång och kort sikt Uppdraget till arbetgruppen var att resonera om huvudprinciper för kort- och långtidslagring av digitala avbildningar, samt att resonera om med vilken teknik och på vilka databärare deltagande institutionerna bör lagra sitt digitala material. Principer för datamigrering skall också undersökas. Arbetsgruppen skall resonera om hur institutionerna bör se på administrationen av långtidsbevarande för sina digitala avbildningar. En de viktigaste frågorna att lösa för kulturarvinstitutionerna är långtidslagring av digitalt material. Långtidslagring är en fråga som måste bedömas utifrån ett antal olika perspektiv. Det finns åtminstone ett tekniskt perspektiv, ett deskriptivt (metadata) perspektiv och ett perspektiv som omfattar formatfrågor, både i form av metadata och lagring. Det tekniska perspektivet omfattar frågor kring lagring och migrering av data mellan olika databärare. I en analog miljö ser man ofta till databärarens livslängd då man diskuterar långtidslagring. Ett exempel är mikrofilm där man ofta hänvisar till filmens livslängd vid bevarandefrågor. Med digitalt material är ett sådant synsätt helt felaktigt eftersom den tekniska livslängden hos utrustningen för olika lagringsmedier är betydligt kortare än livslängden hos lagringsmediet självt. Teknologiskiften kan ske med några få års mellanrum och snabbt göra en 241

8 Kvalitet och standard, Arbetsgruppens rapport teknik föråldrad. Det är viktigt att man ser ett digitalt arkiv som ett levande arkiv med data som hela tiden måste migreras mellan olika databärare för att fortleva. Vid skapandet av ett digitalt arkiv är det viktigt att man tar dessa frågor i beaktande redan från början för att inte låsa in sig, och inom en snar framtid få ett arbetskrävande hinder då man ska migrera data vidare. Det deskriptiva perspektivet består i mångt mycket av vilka metadata man komma att behöva för att på ett bra sätt administrera det digitala arkivet. Metadata behöver omfatta många olika områden, delvis olika beroende på vilken typ av objekt det är som arkiveras. Objektet kan bestå av digitaliserat material, dvs data i form av avbildningar av något slag. Det kan också vara en applikation som arkiveras där metadata måste omfatta saker som operativsystem och systemkrav. Detta för att göra det möjligt att köra applikationen i en framtida emulerad miljö. Det kommer också att behövas administrativa metadata för att beskriva objektets historia i arkivet, t. ex. om det skett någon konvertering från ett föråldrat filformat till ett nytt bättre filformat. En av de viktigare frågorna i ett arkiv är i vilket format som data och metadata ska arkiveras. Det finns ett antal olika projekt som har arbetat fram metadatastandarder för långtidslagring av digitalt material. Det är viktigt att man väljer ett format som är öppet och välbeskrivet med tanke på att det förmodligen kommer att vara aktivt under ett antal år framöver. Det finns också möjlighet att skapa digitala arkivobjekt innehållande både data och metadata i ett och samma objekt. Om de skapade objekten endast ska vara arkivobjekt och sällan användas är detta förmodligen det bästa valet för ett digitalt arkiv. Om det däremot ska ges tillgång till det arkiverade materialet mera frekvent bör man däremot skapa och underhålla en kopia av metadata och data för snabb åtkomst. Det finns idag ett flertal olika sätt att bygga upp ett digitalt arkiv på. Det bästa tillvägagångssättet är om man redan från början tar upp frågor kring migrering, konvertering, tillgänglighet och administration. Beroende på resurser kan detta innebära olika typer av lösningar. Det är viktigt att man lagrar flera kopior (minst två) av det arkiverade materialet, gärna på olika orter. Vid val av format för metadata är det viktigt att man väljer ett öppet, väl beskrivet, format. Då detta skrivs är de bästa formaten XML-baserade. När det gäller hur data ska arkiveras har inte samma standardiseringsprocess ägt rum utan här får man snarare välja hur man vill bygga upp sitt arkiv. Det arbete som kommit längst är förmodligen OAIS (Open Archival Information System) som utarbetats av NASA. Detta är en referensmodell för ett digitalt arkiv och man bör basera sitt arkiv på denna modell eftersom den är heltäckande och vunnit stort genomslag världen över. 7. Guider Arbetsgruppen har sammanställt ett antal praktiska guider för användning vid digital bildhantering: A. Att digitalisera i stor skala B. Att välja skanner för positiv och negativ film C. Att skanna färgnegativ D. Att skanna påsikt gråskala E. Att skanna med digitalt bakstycke F. Att skanna småbildsdia G. Att skanna glasplåtar (glasnegativ) 242

9 Kvalitet och standard FÖRSLAG PÅ BÄSTA TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID DIGITAL BILDHANTERING ÖVERSIKT 1. Filformat 2. Produktionstekniska metadata 3. Kvalitet på bildfiler 4. Färghantering 5. Autenticitet 6. Att bevara digital information på lång och kort sikt 7. Guider A. Att digitalisera i stor skala B. Att välja skanner för positiv och negativ film C. Att skanna färgnegativ D. Att skanna påsikt gråskala E. Att skanna med digitalt bakstycke F. Att skanna småbildsdia G. Att skanna glasplåtar (glasnegativ) 1. FILFORMAT ALLMÄNT OM DIGITALISERING AV ETT BILDMATERIAL Vid digitalisering av ett bildmaterial finns en mängd faktorer man måste ta hänsyn till för att erhålla "rätt" kvalitet på den digitaliserade bilden. Idealet är att låta syftet (vad man i slutänden vill eller avser göra med den digitaliserade bilden) få styra hur (vilka tekniker man använder vid bildfångsten) digitaliseringen skall gå till. I sammanhanget skall dock påpekas att den praktiska möjligheten att göra just detta i många fall regleras av de ekonomiska ramarna för digitaliseringsarbetet, dvs den utrustning med vilken man låter fånga bilden blir styrande för den maximala kvalitetsnivån. Ett exempel på detta är om man låter fånga bilderna med en ordinär digitalkamera ur vilken man enbart kan exportera de digitala bilderna i vissa bestämda filformat som redan är komprimerade, dvs bilderna uppfyller kvalitetskraven för att kunna visas på webb samtidigt som de lämnar en hel del att önska avseende kvalitetsnivå och lämplighet för långtidslagring. Avseende långtidslagring bör man således alltid se till att man använder utrustning och tekniker som möjliggör fångst av bilder i ett okomprimerat råformat såsom TIFF, som sedan kan konverteras vidare till andra, för visning på webb eller korttidslagring, mera lämpade format. 243

10 Sammanfattningsvis kan man alltså säga att kraven på "rätt" bildkvalitet är som störst i de fall man avser att långtidslagra det digitaliserade bildmaterialet, detta utesluter dock ej att man i andra fall även tillser att fånga bildmaterialet så att man får en kvalitetsnivå som vid långtidslagring, tvärt om är detta att rekommendera som standard eftersom man då redan tillsett att det digitaliserade bildmaterialet håller för att långtidslagra, och således undviker att behöva göra om hela digitaliseringsarbetet om det, i en framtid, skulle bli aktuellt med långtidslagring. VISNING AV BILDER Vid visning av bilder har man andra faktorer att ta hänsyn till än vid lång- och korttidslagring. Hur, i vilken form och för vem vi avser att presentera bilder styr vårt val av filformat. Förutom de sedan lång tid mer eller mindre vedertagna filformaten för visning av bilder på webben och presentation i tryck har på marknaden kommit ett antal filformat speciellt anpassade för visning på webben. Generellt för dessa filformat är att de möjliggör att bilder kan presenteras i icke förstörande komprimerad form, dvs en bild skiljer sig ej från en högupplöst bild då den presenteras. Användandet av dessa filformat ger väsentligt kortare nedladdningstider än om bilden skulle ha laddats i högupplöst form. Många av dessa nya filformat ger också möjlighet till direkt panorering och zoom utan att bilden förlorar i kvalitet. Detta är möjligt genom att endast den del av bilden som presenteras just då laddas hem eller dekomprimeras. För presentation av bildobjekt i tryck har man andra faktorer att ta hänsyn till än vid presentation på webben. Dessa faktorer styr sedan i sin tur valet av lämpligt filformat för tryck. FAKTORER VID VAL AV FILFORMAT På samma sätt som vid migration bör man utveckla någon form av riskhanteringssystem/schema för val av filformat för visning av bilder. TASI (Technical Advisory Service for Images) har funnit några generella faktorer som, förutom de redan nämnda, styr valet av filformat vid visning av bilder: För vilken utrustning är presentationen tänkt? dvs våra behov i samband med att bildobjekten presenteras Den mottagande utrustningens prestanda? Hur många färger och vilken upplösning kan den hantera? Vilken typ av bildobjekt avser vi presentera? t ex fotografi, ritning, animation eller rörlig bild (film) På vilket media avser vi att leverera bildobjekt? CD-ROM eller Webben? I det senare spelar mottagarens uppkopplingstyp stor roll för hur och vilka bildobjekt som kan tas emot problemfritt. I vilket format och på vilket media avser mottagaren att spara de mottagna bildobjekten? Metadata Några av de nya filformaten ger också möjlighet att lagra metadata om bilden i samma fil som bilden vilket gör att man ej som tidigare behöver spara eventuella metadata i separata filer. 244

11 Binary Large Objects (BLOB) Många av dagens databashanterare ger möjlighet att direkt komprimera bilder i databasposterna, dvs bilden komprimeras och lagras i databasens fil/filer. Detta är dock EJ att rekommendera om man ser till åtkomst av bilden ur såväl lång- som korttidslagringsperspektiv, detta pga att bilden när man komprimerar ner den i databasen ej längre är åtkomstbar annat än genom databasen eller via speciella drivrutiner för visning av bilden. Med andra ord så kan man inte komma åt att ändra bilden eller uppdatera den i databasen utan måste komprimera ner den på nytt. Det korrekta och bästa sättet ur alla aspekter att lagra bilder i en databas är att bara lagra länken till ursprungsbilden i databasen. På så sätt blir alla bilder nåbara och kan uppdateras oberoende av var och i vilken/vilka datas/databaser de finns lagrade. NYA FILFORMAT FÖR PRESENTATION AV BILDER I PIXELFORMAT Portable Network Graphics (PNG) Ett format som använder justerbar, icke förstörande komprimering, med en algoritm som vid 8- bitars bilder är 30% mer effektiv än GIF-formatet, för att visa 24-bitars fotografier eller heltonsbilder på webben. Formatet kan spara bilder i färglägena RGB, Indexerad färg, Gråskala eller ren svart/vit (punktuppbyggdbild). Medger automatisk korrigering av gammagrad utifrån vad som angivits när bilden först sparades i PNG-formatet. Filer kan också innehålla sökbar metadata i form av nyckelord och hela textsträngar. PNG-formatet har också en förstklassig hantering av transparens som kan varieras i bilden med hjälp av en extra färgkanal (alfakanal). PNG-formatet är bäst lämpat för visning av bilder på webben, men det kompletta färgstödet gör det också lämpat för tryckta dokument. JPEG2000 Ett format med syfte att förbättra det gamla JPG-formatet i fråga om komprimering, nedladdning, färg- och gammakorrigering. Bilder kan sparas i både förstörande och icke förstörande komprimering. En ny förbättrad komprimeringsalgoritm för båda formerna ger högre kvalitet och kortare nedladdningstider än det gamla JPG-formatet. Metadata i form av bildbeskrivning, fotograf och färgprofil kan lagras direkt i filen. Still Picture File Format (SPIFF) SPIFF-formatet är ett nytt format liknande det gamla JPG-formatet med en mängd förbättringar gjorda. Eftersom formatet är så nytt medger få bildprogram att det används i någon större utsträckning. Bilder i SPIFF-format kan sparas i både förstörande (JPG) och icke förstörande komprimering (SPF), samt helt okomprimerade med bibehållande av all bild- och färginfomation i likhet med dagens okomprimerade TIFF-format. Formatet medger både automatisk justering av gammagrad och en utökad färghantering. Avseende metadata finns en mängd textfält inbyggda i formatet för angivande av bildbeskrivning, datum/tid, fotograf, copyright, etc. FlashPix (FPX) Ett öppet skalbart filformat utvecklat av Kodak, dvs en bildfil innehåller en hel hierarki av samma bild i olika upplösningar. Vid visning kan sedan den upplösning som är bäst lämpad för ändamålet och mediet på vilket visningen sker väljas, så kan t ex vid visning på webben användaren själv välja i vilken upplösning bilden skall visas. Bilder kan lagras i FPX-formatet okomprimerade, med JPEG-komprimering eller enkel färgkomprimering. Varje bild i hierarkin medger komprimering oberoende av övriga bilder. FPXformatet medger steglös zoomning i bilden när den visas. Valfri metadata kan lagras i bildfilen. Bilder lagrade i FPX-formatet visas vanligen m h a en plug-in i webbläsaren, men kan också visas utan denna genom användning av klientbaserad Java. Detta ger dock en långsammare laddning av bilden. 245

12 PhotoCD Ett format som ursprungligen utvecklats av Kodak för lagring av bilder på CD-ROM skivor. Formatet använder förstörande komprimering för att packa och lagra varje bild i fem olika upplösningar (sex i PhotoCD Pro-formatet). PhotoCD-formatet är populärt vid distribution av bilder på CD-ROM skivor då formatet medger lagring av 100 högupplösande bilder på en CD- ROM skiva. MR SID Ett nytt format utvecklat av LizardTech Inc. i USA. MR SID-formatet använder en kombination av komprimeringsalgoritmer som ger mycket små filer med liten förlust i kvalitet och skärpa. Formatet ger full möjlighet till storleksändring, direkt panorering och zoom i samband med att bilden visas på webben, dvs endast den del av bilden som visas just då laddas hem och visas på det sätt som valts. DjVu Ett nytt format utvecklat av LizardTech i USA. DjVu-formatet har använder en kombination av komprimeringsalgoritmer vilken medger att hela dokument innehållande både text och bilder kan komprimeras ner till mycket små filer med liten förlust i kvalitet och skärpa. DjVu-formatet ger full möjlighet till storleksändring, direkt panorering och zoom i samband med att bilden visas på Webben, dvs endast den del av bilden som visas just då laddas hem och visas på det sätt som valts. Unikt för DjVu-formatet är att ett dokument kan delas upp i lager som kan komprimeras oberoende av varandra. Detta är speciellt användbart vid visning på Webben av bok- och dokumentsidor innehållande både text och bild då man t ex kan välja att ge texten maximal skärpa och djup medan man visar bilder och sidans pappersstruktur mindre noggrant. NYA FILFORMAT FOR PRESENTATION AV BILDER I VEKTORFORMAT Scalable Vector Graphics (SVG) SVG-formatet baseras helt på XML (Extensible Markup Language). Formatet är ett standardformat som tagits fram av W3C-konsortiumet. En SVG-fil består endast av text, dvs instruktionerna för hur ett ritprogram eller en browser skall rita upp vektorbilden. Till skillnad från pixelbaserade bilder, som alltid måste öppnas i någon form av bildmanipuleringsprogram vid editering, kan en SVG-fil öppnas och editeras i stort sett vilken textbaserad editor som helst. En bild i SVG-format kan alltid visas eller skrivas ut i vilken upplösning som helst eftersom den baseras på vektorer. SVG-formatet möjliggör att man kan skapa och animera bilder i vektorformat för visning på webben, något som tidigare endast var möjligt i för ändamålet speciella programvaror och till dessa låsta filformat såsom Macromedias Flash-format och Apples QuickTime-format. Bilder i vektorformat kan idag lagras med 24-bitars färgdjup i SVG-formatet. Formatet medger användandet av ICC-färgprofiler för färghantering, panorering och zoom. Eftersom SVG-formatet enbart är avsett för bilder i vektorformat lämpar det sig bäst för ritningar, animeringar och kartpresentationer (GIS, Geographical Information System). ÖVRIGA FILFORMAT Windows Bit Map Picture (BMP) Standardformat för bilder i pixelformat I Windows-miljö. BMP-formatet stödjer både lagring i helt okomprimerad form och lagring i icke förstörande komprimering, men används mest för att lagra bilder helt okomprimerade. Bilder kan i formatet endast lagras i färgläget RGB med ett färgdjup på 1, 4, 8 eller 24-bitar. 246

13 Formatet lever kvar i Windows-miljö då de flesta program kan hantera det och det fungerar på de flesta plattformar. Formatet lämpar sig ej speciellt väl för bilder som skall tryckas eller visning på webben. BMP-formatet finns också i en version avsett för operativsystemet OS2, dock är denna version mycket sällsynt eftersom operativsystemet OS2 idag har en mycket liten användning. Bilder lagrade i BMP-format för Windows kan även öppnas och användas i ett flertal program i Machintosh-datorer. PCX PCX-formatet är fortfarande vanligt förekommande I Windows-miljön, men börjar mer och mer ersättas av andra nyare format. Formatet har stöd för färglägena RGB, indexerad färg, gråskalor och svart/vit (punktuppbyggd bild). Bilder kan komprimeras med den icke förstörande komprimeringsmetoden RLE. Bilder kan ha ett färgdjup på 1, 4, 8, eller 24-bitar. PCX-formatet är ej lämpligt för offsettryckta dokument eller visning på webben. Tagged Image Format File (TIFF) TIFF är ett flexibelt format för bilder i pixelformat som stöds av i stort sett alla rit-, bildredigerings- och DTP- (Desk Top Publishing) program. Förutom detta kan nästan alla bildläsare producera TIFF-bilder. Formatet stödjer färglägena RGB, CMYK, lab- och indexerad färg, gråskale och svart/vit (punktuppbyggd bild). TIFF stödjer också icke förstörande komprimering (LZW) såväl som förstörande komprimering (JPG). Tagged Image Format File for Electronic Photography (TIFF/EP) Den nyligen antagna ISO-standardiserade TIFF/EP-rasterbildsformatet (ISO :2001) bygger helt på den öppna tillverkarstandarden TIFF 6.0 (specifiserad av Adobe System Incorporated ) och använder exakt samma sk "Image File Header" (med pekare till en sk "Image file directory") som i TIFF 6.0. Om möjligt använder TIFF/EP redan i TIFF 6.0 definierade sk "TIFF fields" (var och en bestående av en sk "Tag" och dess värde) för att uppnå en så hög kompabilitet som möjligt med på marknaden förekommande TIFF-bildhanteringsprogramvara (se avsnittet "Produktionstekniska metadata" nedan). TIFF/EP tillåter (till skillnad från TIFFF 6.0) ej standard-värden på sk tags utan alla värden måste explicit fastställas. Genom detta kan förhoppningsvis interoperabilitet med kommande versioner av TIFF/EP tryggas. Det är mycket viktigt att INGEN efterbehandling sker av "färdig-taggade" sk master TIFF/EPfiler (gäller naturligtvis även alla "vanliga" TIFF-filer) och att dessa snarast "arkivlagras" som "Read-only" TIFF(/EP)-filer för att eventuellt inte förlora viktiga metadata när TIFF(/EP)- bildfiler öppnas i olika bildhanteringsapplikationer/bild-viewers, vilka ej är helt kompatibla med TIFF(/EP) -specifikationen vad gäller tag-strukturen. TARGA file format (TGA) Ett av de första formaten som togs fram för lagring av högupplösande bilder i pixelformat. Lagring kan i formatet ske i helt okomprimerad form och i icke förstörande form med hjälp av en mängd olika komprimerings-algoritmer. Formatet stödjer färglägena RGB och Gråskale bild med ett färgdjup på 8, 6, 24 eller 32-bitar. Idag används TGA-formatet mest vid professionell videoredigering. 247

14 Graphics Interchange Format (GIF) Ett populärt och vida spritt format som utvecklats och ägs av Compuserve. GIF-formatet ger möjlighet att spara bilder dels helt okomprimerat och dels komprimerat med den icke förstörande komprimeringsmetoden LZW. GIF-formatet kan endast visa 256 färger varför det bäst fungerar med bilder som använder ett begränsat antal färger, såsom logotyper, ikoner och diagram. I sin senaste version (GIF89a) har formatet både stöd för transparens (en färg definieras som genomskinlig och visas ej) samt animering (en fil kan innehålla flera bilder som visas efter varandra). GIF-formatet rekommenderas ej för offsettryck och är ej heller lämpligt för visning av fotografier på webben. Macintosh Picture format (PICT) PICT-formatet är vanligt förekommande i bild- och DTP-program för Macintosh-datorer. PICTformatet är speciellt bra på att komprimera bilder som innehåller en helfärg. Det maximala färgdjupet är 24-bitar. Formatet stödjer ej färgseparationer, är enhetsoberoende och rekommenderas inte för högupplösande tryck. Encapsulated Postscript (EPS) EPS-formatet är utvecklat av Adobe Inc. som ett generellt filformat för utskrift på skrivare med stöd för PostScript. Filer kan innehålla bilder både i vektor- och pixelformat. EPS-formatet kan enkelt konverteras till andra format, men det är oftast ej möjligt att konvertera andra format till EPS-format. En utveckling av EPS-formatet är DCS-formatet (Desktop Color Separations), som förutom att vara ett EPS-format också ger möjlighet att spara färgseparerade CMYK-bilder eller flerkanalsfiler.för EPS- och DCS-filer gäller att man måste ha tillgång till en skrivare med PostScript-drivrutiner för att kunna skriva ut dessa filer. Computer Graphics Metafile (CGM) Ett format utvecklat av ANSI (American National Standards Institute) med syfte att vara ett generellt format för utbyte av digitalt lagrade bilder. Har stöd för bilder i både vektor- och pixelformat. Windows MetaFile (WMF) Ett speciellt Windows-format som framför allt används vid överföring av vektorbilder mellan olika Windows-program. WMF-filer kan också innehålla pixelbaserad bildinformation, men de flesta bildbehandlingsprogram kan bara läsa vektorbildsinformationen. Färgstödet är begränsat till 16-bitars RGB och färgseparationer understöds ej. WMF-formatet är ej lämpligt för offsettryckta dokument eller för visning av bilder på webben. En utveckling av WMF-formatet är EMF-formatet (Enchanted MetaFile). Joint Photographic Expert Group (JPG/JPEG) Formatet, som är skapat för att kunna lagra och visa en bild med maximerad komprimering (förstörande) används oftast för att visa fotografier och andra bilder med färgtoner via HTMLfiler på webben. JPEG-formatet stöder färglägena CMYK, RGB och gråskalor. Till skillnad från GIF-formatet så behåller en bild lagrad i JPEG-format all vital färginformation i RGB-läget. JPEG-formatet använder en justerad, förstörande komprimeringsmetod som effektivt reducerar filstorleken genom att identifiera och ta bort data (dvs färgnyanser) som ej är viktiga för visningen av bilden. En högre kompressionsgrad medför lägre bildkvalitet, medan en lägre kompressionsgrad ger bättre bildkvalitet men större filer. I de flesta fall kan en bild komprimeras i JPEG-format utan att man med blotta ögat ser någon större skillnad i bildkvalitet jämfört med originalet. En JPEG-fil packas automatiskt upp när man öppnar den. 248

15 Man bör dock tänka på att en JPEG-bild förlorar både i kvalitet och skärpa om man manipulerar och spar den på nytt JPEG-format. Detta gör att man bör se till att, i det fall det krävs, utföra alla manipulationer av bilden i sitt originalformat innan man slutligen sparar i JPEG-format. JPEG-formatet fungerar bra för fotografier, men heltonsbilder (bilder som innehåller stora mängder av en färg) har en tendens att förlora i skärpa. JPEG-formatet kan användas både för visning av bilder på webben och i kommersiellt tryckta dokument. Bilder i JPEG-format kan också sparas progressivt, dvs bilden visas gradvis i en serie av svep under tiden den hämtas in. Detta visningssätt är speciellt skapat för visning av bilder på webben i det att betraktaren kan få en uppfattning av bilden direkt utan att behöva vänta på att hela bilden är inhämtat i sin fulla kvalitet. Vanligtvis kan man när man sparar en JPEG-bild ange i hur många svep den skall hämtas in. För progressiva JPEG-bilder gäller att dessa filer blir något större och kräver mera internminne vid visning, det är ej heller säkert att progressiva JPEGbilder kan hanteras av alla program och webbläsare. Vissa program har också svårigheter att läsa JPEG-bilder i CMYK-format. Resource Interchange File Format (RIFF) Består av en grupp av format för presentation av multimedia. Format som ingår i RIFF är Palette File format (PAL), Waveform Audio Format (WAV), MID (MIDI-format) och Device Independent Bitmap (DIB). Portable Document Format (PDF) Är en standard för distribution och visning av kompletta dokument med bibehållen layout, typografi, samt bibehållna bilder i både vektor- och pixelformat. PDF-formatet bygger på standardspråket PostScript 3 avsett för professionellt tryck, vilket gör att PDF-sidor har stor likhet med PostScript-sidor, dock kan PDF-filer också innehålla multimedia och funktioner för att söka och navigera i dokumenten. Adobe Photoshop (PSD) Adobe Photoshops eget format för bilder. Formatet stödjer fullt ut alla bildlägen och kanaler som finns i Photoshop, samt medger att man infogar ICC-profiler för färghantering. Adobe Illustrator (AI) Adobe Illustrators eget format för vektorgrafiska bilder. Är i princip ett EPS-format utan möjlighet till förhandsgranskning. AI-formatet kan bara öppnas i Adobe Illustrator och ett fåtal andra bildbehandlingsprogram varför det endast lämpar sig under bearbetningsprocessen. När bilden/ritningen är klar bör den lagras i ett, för ändamålet, mera lämpligt filformat. AI-formatet finns också i en tidigare version och heter då art-format. Interchange File Format (IFF) Ett gammalt format som ursprungligen användes som allmänt grafikformat av Amiga-datorer. IFF-formatet har stora likheter med Machintosh-datorernas PICT-format. Scitex Continuous Tone (CT) Format utvecklat för att bearbeta bilder i Scitex datorsystem. PIXAR-format (PXR) Ett 3D-format som används för framtagande av tredimensionella-bilder på PIXAR Workstation (dator utformad för avancerade grafiktillämpningar). Drawing Exchange Format (DXF) Ett filformat utvecklat av företaget Autodesk, Inc. för att kunna flytta bilder i vektorformat mellan olika 3D program eller till 2D vektorprogram. 249

16 Filmstrip Format för att flytta animeringar mellan Adobe Premiere (program för videoredigering) och Adobe Photoshop. Macromedia Freehand (FH) Bildredigeringsprogrammet Freehands interna filformat som finns i ett flertal versioner. Råformat (RAW) Ett grundformat som stödjer de flesta färglägen. Formatet kan användas för att flytta och öppna bilder i annan utrustning eller programvara när inget annat format fungerar. För att kunna öppna en bild i RAW-format måste man ha tillgång till en mängd grunduppgifter, såsom pixelstorlek och antalet lager bilden består av. xres (LRG) Ett format utvecklat av företaget Macromedia. LRG-formatet som har stora likheter med TIFFformatet stödjer ett färgdjup på 24 eller 32 bitar, samt ger möjlighet till en alfa-kanal. QuickTime Movie (MOV) Ett samlingsformat framtaget för publicering av bilder, animationer och film på webben och på CD-ROM. MOV-formatet stödjer ett 100-tal olika multimediaformat avsedda för lagring av bild, ljud, video, etc. QuickTime komprimerar de använda formaten när de lagras, för att sedan packa upp och koordinera bild, text och ljud när MOV-filen öppnas. Virtual Reality Modelling Language (VRML) Egentligen ett programspråk för publicering av 3D bilder på webben. VRML-format kan användas för att tredimensionellt visualisera föremål, miljöer, arkitektur, händelser och förlopp. FILKOMPRIMERING Eftersom digitaliserade filer ofta når en ansenlig storlek har olika typer av komprimeringsalgoritmer utvecklats för att minska storleken på filerna och göra dem hanterbara. Ett par av de mer betydelsefulla parametrarna för en fils storlek vid digitalisering, är kombinationen av upplösning och färgdjup. En avbildning i sk. faksimilkvalitet av en affisch i storleken 70cm x 100cm med 24 bitars färgdjup ger en fil i storleksordningen 300 MB. Att hantera filer i denna storlek kräver bra datorutrustning och en god lagringskapacitet. Ytterligare behov av att göra filerna mindre har uppstått genom användningen av Internet. Datorer kopplade mot Internet har ofta en begränsad bandbredd och för att se bilder på ett snabbt och effektivt sätt krävs att de håller en mycket liten storlek. Även med dagens ökade användning av sk. bredband kommer filstorlekarna att behöva hållas nere för att de ska kunna användas vid visning via webbsidor. Det är från denna typ av utmaningar som komprimeringstekniken har vuxit fram. Vad är komprimering? Komprimering innebär att man på olika sätt kodar om filens innehåll för att filens storlek ska bli mindre. De olika komprimeringstekniker som finns använder olika typer av algoritmer (matematiska metoder) för att uppnå resultat. Fysisk och logisk komprimering Komprimeringsalgoritmer beskrivs ofta på olika sätt men använder oftast endast två olika grundtyper av komprimering. Fysisk komprimering innebär att man komprimerar data utan att röra vid innehållet. Innehållet kan vara en bild, ljud, ett dataprogram etc. Vid användning av en sk. logisk komprimeringsmetod ersätts data i filerna med annan typ av data t.ex. United States of America ersätts med USA. Logisk komprimering fungerar bara på teckennivå och används normalt inte vid komprimering av bilder. 250

17 Symmetrisk och asymmetrisk komprimering Komprimering kan också delas in i två olika kategorier symmetrisk och asymmetrisk komprimering. En symmetrisk komprimeringsalgoritm använder i princip samma metod för komprimering som för dekomprimering och utför därmed ungefär samma arbete vid komprimering som vid dekomprimering. Asymmetriska komprimeringsalgoritmer använder däremot en metod vid komprimering och en annan för dekomprimering. Vanligen tar komprimeringsfasen betydligt mer tid och systemresurser i anspråk än dekomprimeringsfasen. Asymmetrisk komprimering används ofta för data som ska komprimeras en gång men dekomprimeras flera t.ex. musik i digital form (MP3). Adaptiv, semi-adaptiv och icke-adaptiv komprimering Vissa komprimeringsalgoritmer som använder sig av ordlistor är konstruerade att endast komprimera en viss typ av data. En icke-adaptiv algoritm använder sig av en statisk ordlista med strängar som man vet ofta förekommer i en fil. T.ex. om en svensk text ska komprimeras så kan ordlistan innehålla ord som och, eller, men, etc. En adaptiv algoritm har ingen fördefinierad ordlista utan bygger upp den utifrån varje enskild fil som ska komprimeras. Exempel på denna metod är LZW-komprimering. En semi-adaptiv algoritm är en mix av adaptiv och icke-adaptiv komprimering. Förstörande och icke förstörande komprimering Man kan också dela in de komprimeringsalgoritmer som finns i kategorierna förstörande och icke förstörande. När en algoritm är av typen icke förstörande innebär det att då en fil komprimeras och dekomprimeras så är innehåller slutresultatet samma data som filen bestod av från början, dvs. data bevarades i sin helhet under komprimerings- och dekomprimeringsfasen. Vid användning av en förstörande metod är resultatet det omvända, dvs ursprungsdata har inte bevarats. Vid komprimering av dokument som består av text eller numeriska data är inte en förstörande komprimeringsmetod acceptabel, däremot kan vid användning på t.ex. grafisk information som bilder en sådan komprimering vara acceptabel och kanske också värd att eftersträva. Ett bra exempel på detta är då man vill visa bilder över Internet eller användningen av MP3-formatet för ljud där målsättningen har varit att få ned filens storlek och ändå ge ett bra resultat vid visning eller uppspelning av filens innehåll. Hur går komprimering till? Det finns som, tidigare nämnts, ett antal olika komprimeringsstrategier och algoritmer som används i vid komprimering. För att illustrera hur en komprimeringsalgoritm fungerar kan vi använda oss av textsträngen aaaaaaabbbccccccddddd. En enkel komprimeringsalgoritm för denna sträng skulle omvandla den till 7a3b6c5d. En sådan komprimering skulle innebära en besparing på ca. 60% i lagringsutrymme. Detta är också exempel på en icke förstörande komprimering, dvs ingen information plockas bort från det som komprimeras. Vid förstörande komprimering finns flera olika metoder för att minska filinnehållet. Ett bra exempel på en förstörande komprimering är det som sker när man skapar en ljudfil i filformatet mp3. Här har man försökt mäta vad örat hör och inte hör vid uppspelning av musiken och följaktligen plockat bort information som inte påverkar vårt hörande. Vid konvertering av en fil från wav-formatet till mp3 så minskar filens storlek till ca. 1/12-del av den ursprungliga filstorleken. Vilka olika komprimeringsalgoritmer finns det i olika filformat? I den uppräkning av komprimeringsalgoritmer som följer, är endast de vanligaste uppräknade. Det finns betydligt fler algoritmer men de som räknas upp är de vanligast förekommande idag. 251

18 LZW LZW är uppkallad efter sina skapare Abraham Lempel, Jakob Ziv och Terry Welch. Komprimeringstekniken är förhållandevis enkel. Den är av typen icke förstörande dvs. ingen information tas bort från de data som komprimeras. Komprimeringstekniken fungerar på så sätt att den identifierar återkommande strängar som ordnas i en tabell med ett indexvärde. Då strängen återkommer i filen ersätts denna med det index som motsvarar strängen i tabellen. Det finns ett flertal filformat som använder sig av LZW-komprimering. De mest kända är TIFF och GIF. CCITT G3/G4 CCITT är en standardiseringsorganisation som har utvecklat en serie kommunikationsprotokoll som officiellt kallas CCITT T.4 och T.6. I dagligt tal brukar de benämnas CCITT Grupp3- och Grupp4-komprimering. Ibland kallas de också, delvis felaktigt, för Huffman kodning efter en komprimeringsalgoritm introducerad av David Huffman Grupp3- och Grupp4- algoritmerna skapades speciellt för användning på svart-vita bilder och överföring via telefoni och fax. Vid användning av Grupp3-komprimering uppnås en komprimering i skalan 5:1-8:1. Vid användning av Grupp4-komprimering uppnås det dubbla ca. 15:1. G3/G4 komprimering stöds bl.a. av filformatet TIFF. JPEG Joint Photographic Experts Group JPEG är inte en algoritm utan kan ses mer som ett bibliotek med bildkomprimeringsverktyg som kan anpassa komprimeringen efter användarens behov. Man kan skapa väldigt små filer i relativt dålig kvalitet eller något större filer i bra kvalitet men fortfarande med mycket bra komprimering. JPEG använder dock en sk. förstörande komprimering vilket gör att bildinformation tas bort och inte kommer att kunna återskapas igen. JPEG skapades primärt för användning på digitala fotografiska objekt, stillbilder, komplex grafik, etc., vilket gör att den inte fungerar lika bra på t.ex. svart-vitt material. Den komprimeringseffekt som uppnås vid användning av JPEG ligger i skala 20:1 25:1 utan att någon större synlig effekt uppstår. Vid högre komprimering kommer olika typer av synliga effekter att uppstå i bilden. JPEG stöds av bl.a. av filformaten JFIF (i dagligt tal kallat JPEG) och SPIFF. IW44 IW44 är en våglängdsbaserad komprimeringsteknik. Användning av IW44 ger en mycket hög komprimeringsgrad. Algoritmen används bl.a. i filformatet Deja-Vu. JBIG JBIG står för Joint Bi-level Image experts Group, vilket är en standardiseringskommitte inom ISO. JBIG är en komprimeringsmetod som är framtagen för bi-level data dvs. data bestående av två olika färger. JBIG är tänkt att helt ersätta de algoritmer som används av CCITT G3/G4 protokollen. Den vanligaste typen av två-färgs bilder är svart-vita bilder men tekniken kan också hantera andra färger. JBIG används bl.a. av filformatet Deja-Vu. RLE Run-Length Encoding Run-length encoding är en väldigt enkel komprimeringsalgoritm. Dess stora fördel är att den är enkel att implementera och snabb att exekvera. Nackdelen är att det kan vara svårt att få bra komprimering hos vissa typer av filer. En svart-vit bild är ett bra exempel på ett material där denna typ av algoritm fungerar bra. Den innehåller ofta stora sammanhängande områden av vitt eller svart vilket gör att man får längre strängar av samma tecken men vid komprimering av en text är det sällan man har dessa och följaktligen fungerar denna algoritm sämre här. Algoritmen fungerar på så sätt att reducerar den fysiska storleken av återkommande tecken. Exempelvis så komprimeras strängen aaaaabbbbb till 5a5b. Notabelt är att då algoritmen appliceras på en sträng av typen adsgf blir resultatet 1a1d1s1g1f vilket innebär att beskrivningen av strängen blir större efter komprimeringen än vad den var okomprimerad. RLE stöds t.ex. av filformaten TIFF, BMP och PCX. 252

19 MPEG Motion Pictures Experts Group MPEG är en specifikation för komprimerad dataström av filer som innehåller video och ljud. MPEG specifikationen skapades först och främst för att kunna lagra video och ljud på ett digitalt media som cd-rom eller DAT (Digital Audio Tape). MPEG är en s.k. assymetrisk komprimerings- teknik vilket innebär att det är relativt komplicerat att komprimera data, men enkelt att dekomprimera. Innebörden av detta är att komprimering kräver mer datakraft än dekomprimering och MPEG lämpar sig speciellt för data som ska komprimeras och lagras en gång men dekomprimeras och spelas upp flera gånger. MPEG finns i ett flertal olika versioner för olika ändamål och benämns då MPEG-1, MPEG-2 och MPEG-4. MPEG används också som filtyp för de datafiler som innehåller MPEG-komprimerad data. Ett filformat som vunnit stor spridning är MP3. MP3 står för MPEG-1 Audio Layer 3 och är den data i en MPEG-1- komprimerad dataström som innehåller ljud. MP3 är ett bra exempel på den typ av data som används vid MPEG-komprimering, dvs komprimeras en gång och dekomprimeras för uppspelning flera gånger. Varför ska man komprimera och när bör man låta bli? Komprimering används ofta i samband med att visningsfiler skapas. Ofta kan det vara jpegeller gif-filer som ska användas och visas via webbsidor. I detta sammanhang är komprimering motiverat eftersom det kriterium som är viktigast är den begränsade bandbredd många har som tittar på dessa filer, t.ex. användare som via modem är anslutna till Internet. I andra fall används komprimering av filer för att spara utrymme. Man kanske har begränsat med hårddisk eller annan lagring och därför väljer komprimering som en metod för att minska lagringsbehovet. Det man bör vara medveten om är att om man använder ett filformat med sk. förstörande komprimering, t. ex. jpeg, tas data bort ifrån filen. Dessa data kommer inte att kunna återställas. Om man däremot använder ett annat filformat och använder en icke förstörande komprimering, t. ex. TIFF med lzw-kompression, kommer filen att kunna återställas till sitt originaltillstånd. Om komprimering, av olika skäl bedöms vara nödvändig, så är detta att föredra framför en förstörande komprimering. Arbetsgruppens rekommendation är att visningsbilder kan, och i många fall bör, komprimeras att brukskopior av masterfiler kan komprimeras, men då med en icke förstörande metod att masterfiler avsedda för långtidslagring aldrig bör komprimeras utan lagras i filformatet TIFF, utan att komprimeras REFERENSER Murray, James D. och van Ryper, William. (1996). Encyclopedia of Graphics File Formats, second edition. 2. PRODUKTIONSTEKNISKA METADATA För att i framtiden dels möjliggöra framställning av originalliknande reproduktioner i form av bildskärmsrepresentationer samt korrektur- och kvalitetstryck och dels snabbt och enkelt kunna återsöka digitalt lagrade bilder i ett Digitalt BildDatabasSystem (DBD-system) är det mycket viktigt att helst i direkt anslutning till digitaliseringstillfället alltid registrera olika typer av sk metadata. Eftersom en betraktare av digitala bilder i ett DBD-system vanligen endast får se en mer eller mindre lågupplöst bildskärmsrepresentation eller en sk surrogat-bildfil (med begränsad detaljsamt ton- och färgåtergivning) av den inskannade förlagan (den sk digitala master-bildfilen) 253

20 måste såväl surrogat- som master-bildfilen åsättas relevanta metadata. Därmed kan betraktaren förhoppningsvis få en rättvis uppfattning av originalets verkliga kvalitet (dvs den analoga förlagan) i avseende på framförallt detalj- samt ton- och färgåtergivning samt verkligt fysiskt format. Med andra ord bör förlagans fysiska format samt bla den erhållna master-bildfilens pixeldimension (i x- och y-led); bitdjup/färgdjup och färgmodelltillhörighet mfl färgparametrar (tex ICC-standardiserade färgdata) registreras som sk produktionstekniska metadata i direkt anslutning till rasterbildsdata. Detta ger betraktaren/användaren i praktiken möjlighet att avgöra om kvaliteten i den digitala bildfilen i fråga räcker till åsyftat ändamål (tex till ett tidningstryck i två gångers förstoring eller till ett högkvalitativt fyrfärgsboktryck i skala 2:1). Tillgång till tillförlitliga metadata av olika slag förbättrar således i hög grad rasterbildfilens användbarhet under en lång tidsperiod. Det är viktigt att alla bildfångstapplikationer till olika digitala bildfångstutrustningar innehåller funktioner för att mer eller mindre automatiskt kunna hantera (dvs skriva till/läsa från fil) olika typer av viktiga metadata, vilka i första hand berör det tekniska framställningssättet och parameterinställningar (sk produktionstekniska metadata). Därtill behöver själva bildfångstapplikationen eller separata TIFF-tag-import/export-moduler (se nedan) kunna hantera viktiga administrativa samt i mindre utsträckning en del nödvändiga innehållsbeskrivande eller sk kontextuella metadata. För detta ändamål bör man lämpligen använda sig av nedan beskrivna standardiserade TIFFtaggar (i TIFF6- eller TIFF/EP-utbytesformatet) för att knyta bla textinformation (i ASCII-form) till de digitalt lagrade bilderna. Data i TIFF-huvudets (eng. Header) olika taggar (eng. Tags) som berör produktionstekniska förhållanden (dvs framställningssätt/parameterinställningar) bör kunna skrivas till fil (exporteras) som en ASCII-textsträng (helst automatiskt) från bildsfångst-programvaran till ett tillgängligt eller planerat DBD-system med hjälp av en sk TIFF-tag-exportmodul. Det är även viktigt att (helst automatiskt) kunna skriva in några viktiga administrativa och kontextuella metadata (eventuellt tillgängliga i DBD-systemet) i relevanta taggar i TIFF-huvudet med hjälp av en TIFF-tag-importmodul. Administrativa metadata skall i princip upplysa användaren om bla typ av databärare samt server/biblioteks- och filstrukturer som bildfilerna är relaterade till. Metadata vad gäller databärare; rastergrafiskt utbytesformat och eventuellt komprimerings/dekomprimeringssätt (eng. COmpressionDECompression/CODEC) ger framtida användare av bildfilerna viktig upplysning för att möjliggöra nödvändig migrering av rasterbildfilerna till nya magnetiska/optiska databärare; konvertering till nya datarepresentationer/utbytesformat samt nya CODEC-algoritmer utan dataintegritetsintrång). Det är som sagt även viktigt att alltid registrera olika typer av sk metadata, vilka mer eller mindre berör originalens/förlagornas proveniens/innehåll (dvs innehållsbeskrivande eller sk kontextuella metadata). Relevant textbaserad beskrivning (indexering) av erhållna rasterbildfiler i ett centralt DBDsystem är en nödvändig förutsättning för att sekundsnabbt kunna återsöka ett fåtal relevanta digitala bilder i 100-tals Internet/Intranet-baserade DBDS-servrar, vilka var och en kanske lagrar tals rasterbildfiler. Denna typ av metadata har behandlats i projektets aktivitet Obligatoriska dataelement. Metadata bör i första hand inkludera information om vald bildfångstutrustning/system (tillverkare/modell; optik; belysningstyp och karaktär; bildfångstmjukvara (namn och version), etc) 254

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning TNMK30, 2010 Föreläsning Bilder... Tobias Trofast, LiU 1 Dagens föreläsning Olika grafikformat Bitdjup Färglägen och kanaler Komprimering Filformat Bildkvalitet Upplösning & Interpolering Objektgrafik

Läs mer

Digital bildhantering

Digital bildhantering Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen

Läs mer

Torstens Digitalbildguide

Torstens Digitalbildguide Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras

Läs mer

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 1, 2013-02-08 INNEHÅLL Inledning... 3 Kontorsdokument... 3 E-postmeddelanden...

Läs mer

Att lyckas med utskrifter

Att lyckas med utskrifter Att lyckas med utskrifter Utgiven av Universitetstryckeriet, Luleå, 1999 Gunnar Tuisku Foldern tar upp vanliga problem som kan uppstå vid utskrifter i PC- och Mac-miljö. Att lyckas med utskrifter! Denna

Läs mer

Avsnitt 1 Multimedia på Internet Introduktion

Avsnitt 1 Multimedia på Internet Introduktion Avsnitt 1 Multimedia på Internet Introduktion SMIL (Synchronized Multimedia Integration Language.) är en multimediastandard för internet, baserat på XML. RealNetworks i USA utvecklade denna teknik och

Läs mer

Att skapa er logotyp. Kreativitet

Att skapa er logotyp. Kreativitet Att skapa er logotyp Er logotyp är ert ansikte utåt. Det är er logotyp som ger en första bild av vilka ni är, vad ni gör, vad ni kan etc. Framtagandet av er logotyp är viktig och består enligt oss av två

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett

Läs mer

Chaos desktop viewer manual

Chaos desktop viewer manual Chaos desktop viewer manual Chaos systems AB 2010-05-31 Tommy Axelsten Innehållsförteckning Chaos desktop viewer... 3 Chaos desktop viewer format... 7 Konvertera... 10 Mätning... 12 Redline- och snap inställning...

Läs mer

Adobe Photoshop Elements Skapa bakgrundsbilder för webbsidor

Adobe Photoshop Elements Skapa bakgrundsbilder för webbsidor 1 Adobe Photoshop Elements Skapa bakgrundsbilder för webbsidor Du kan använda ett foto som bakgrundsbild för en webbsida. Men om du använder ett fyrfärgsfoto som är stort nog att fylla en hel webbsida

Läs mer

Allmänhet Myndighet Riksarkivet Sökning via NAD Riksarkivet och SVAR:s webbplats ARKIS Data Management RALF KRAM Myndighetsverktyg för kontroll och SIP-generering Access Dissemination Ingest Digitala Kedjan

Läs mer

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat

19-21. Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat 19-21 Samling och kaffe Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat Forska själv Diskussion kring temat Forska själv Höstens temakvällar 13/9 Digitala bilder i släktforskningen 11/10

Läs mer

Guide till tryckfärdigt original

Guide till tryckfärdigt original Guide till tryckfärdigt original Pixelbilder, objektgrafik och text Ett grafiskt original kan bestå av pixelbilder, objektgrafik (vektorgrafik) eller en kombination av dessa. En pixelbild begränsas av

Läs mer

Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se

Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren ulrik@digitalfotografen.se 1 Kontaktinfo Göteborg: DigitalFotografen AB Mintensgatan 3b 416 63 Göteborg Sweden Telefon: +46-31-711

Läs mer

Välkommen till Flyerskola!

Välkommen till Flyerskola! Välkommen till Flyerskola! Flyerskola Var började det hela Tryckmetoder Teckensnitt Upplösning av bilder Vanligaste filformaten Program Underlätta arbetet för redaktören Att tänka på vid skapandet av en

Läs mer

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik 2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

Digital dokumenthantering

Digital dokumenthantering Digital dokumenthantering Skanning av inkommande dokument Lösning: En bordskanner med god arkmatning (80 ark/min). En skanner per registrator Mjukvara som hanterar flera moment i samma skanning (inläsning,

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet 1. Multimedia för persondator och mobiltelefon distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

Effektiv fotoproduktion Ulrik Södergren - ulrik@digitalfotografen.se

Effektiv fotoproduktion Ulrik Södergren - ulrik@digitalfotografen.se Effektiv fotoproduktion Ulrik Södergren - ulrik@digitalfotografen.se 1 1 Kontaktinfo Göteborg: DigitalFotografen AB Mintensgatan 3b 416 63 Göteborg Sweden Telefon: +46-31-711 17 01 ulrik@digitalfotografen.se

Läs mer

DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS. Sammanställd av

DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS. Sammanställd av DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS Sammanställd av INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... 3 Några olika bildkällor... 3 Inladdning av fotografier från digitalkamera till dator... 3 Bildbehandlingsprogram...

Läs mer

INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för produktioner med stöd beslutade efter 2012-09-18

INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för produktioner med stöd beslutade efter 2012-09-18 Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1-5 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se INTYG OM LEVERANS AV SÄKERHETSMATERIAL Nedanstående regler gäller för

Läs mer

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK Helene Brogeland Vektorgrafik och animation VT 2014 2014-04-29 Inledning Före aktuell kurs hade jag bara en vag uppfattning av innebörden av vektorgrafik och hade aldrig jobbat

Läs mer

Regionala Cancercentrum Logotyp

Regionala Cancercentrum Logotyp Regionala Cancercentrum Logotyp Innehåll 1. LOGOTYPEN 3 1.1 Logotypen 4 1.2 Logotyp för fyrfärgstryck 5 1.3 Logotyp för Pantonetryck 6 1.4 Logotyp för webb 7 1.5 Logotyp för kontorsbruk 8 1.6 Logotypfärger

Läs mer

Filformat och långtidslagring Magnus Wåhlberg 051102. Filformat och Långtidslagring

Filformat och långtidslagring Magnus Wåhlberg 051102. Filformat och Långtidslagring Filformat och Långtidslagring 2005 Filformat och långtidslagring Termer runt L-lagring Trestegsraketen Orientering runt L-strategier Migreringshuset Teckentabeller Filformat Exempel Allmänt om långtidslagring

Läs mer

Aktivitetsrapport från Aktivitet 3 Digitala Leveranser 2005 2005-12-04

Aktivitetsrapport från Aktivitet 3 Digitala Leveranser 2005 2005-12-04 Aktivitetsrapport från Aktivitet 3 Digitala Leveranser 2005 2005-12-04 Arkivering, Långtidslagring I dokumentet Aktivitetsplan för Projekt Digitala Leveranser, daterat 2005-09-14, framgår det att aktivitetens

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Riktlinjer för digital slutarkivering

Riktlinjer för digital slutarkivering Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av (datum och ) Kommunstyrelsen (2013-06-05 107 ) Giltig fr.o.m. 2013-06-05 Dokumentansvarig Arkivföreståndare, Kommunledningsförvaltningen Gäller för Alla kommunens verksamheter

Läs mer

Vård och långsiktigt bevarande av digitalt material. Jens Granlund

Vård och långsiktigt bevarande av digitalt material. Jens Granlund Vård och långsiktigt bevarande av digitalt material Jens Granlund Innehåll Lagringsmedier Dokumentformat Långsiktigt Digitalt Bevarande Säkerhet / Säkerhetskopiering Rutiner Papper vs. Digitalt material

Läs mer

Adobe Photoshop Elements 5.0 Adobe Premiere Elements 3.0. Adobe Produktguide

Adobe Photoshop Elements 5.0 Adobe Premiere Elements 3.0. Adobe Produktguide Adobe Photoshop Elements 5.0 Adobe Premiere Elements 3.0 Adobe Produktguide Dina minnen som du minns dem varje gång Förbättrat Rätt känsla Rätt färgton Rätt exponering Rätt kontrast Adobe Photoshop Elements

Läs mer

Dagens agenda. Lagring & berarbetning av data. Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser

Dagens agenda. Lagring & berarbetning av data. Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser Lagring & berarbetning av data 1IK426 Introduktion till informationsteknik Patrik Brandt Filer och filformat Metadata Komprimering Kryptering Olika typer av data Filsystem Databaser Dagens agenda Filer

Läs mer

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006 Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon

Läs mer

Förbundet Vi Ungas. Grafiska handbok

Förbundet Vi Ungas. Grafiska handbok Förbundet Vi Ungas Grafiska handbok Innehållsförteckning INLEDNING 2 KAPITEL ETT 3 LOGOTYPEN 4 Vad man inte får göra med Vi Ungas logotyp 5 FÄRGER 6 TYPSNITT 7 FLÄTAN 8 KAPITEL TVÅ 9 GRAFISKA ELEMENT 10

Läs mer

Bilduppladdning i Järnvägshistoriskt forum (gäller MS Windows för PC)

Bilduppladdning i Järnvägshistoriskt forum (gäller MS Windows för PC) Bilduppladdning i Järnvägshistoriskt forum (gäller MS Windows för PC) I Järnvägshistoriskt (i forts. Jvmv) forum finns ingen möjlighet att ladda upp bilder direkt i inlägg från sin hårddisk. Man måste

Läs mer

SkanRead hjälp. SkanRead 2.0. Elevdata AB

SkanRead hjälp. SkanRead 2.0. Elevdata AB SkanRead hjälp SkanRead 2.0 Elevdata AB SkanRead hjälp: SkanRead 2.0 Elevdata AB Copyright 2011 Elevdata AB Innehållsförteckning Inledning... v 1. Så här gör du!... 1 2. SkanRead i CD-ORD och programmenyn...

Läs mer

RADAR. Mats Berggren / 2013-05-15

RADAR. Mats Berggren / 2013-05-15 RADAR Mats Berggren / 2013-05-15 1 RADAR Varför digitalt bevarande? Riksarkivets digitala arkiv (RADAR) RADAR och eard 2 RADAR Varför digitalt bevarande? Riksarkivets digitala arkiv (RADAR) RADAR och eard

Läs mer

Kort lektion i Scannerteknik

Kort lektion i Scannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en Scanner? En Scanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av Scanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddscanner. Läser

Läs mer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Digisam Datum Dnr RA 06-2013/4851 2013-10-30 1 (9) Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer 1. Myndighetens/institutionens namn: Riksutställningar 1.1. Hur ser myndighetens/institutionens

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

Hur man införskaffar e-böcker till Reader

Hur man införskaffar e-böcker till Reader Hur man införskaffar e-böcker till Reader 2010 Sony Corporation 4-259-024-11(1) Hämta e-böcker Hämta e-böcker e-bokhandel Reader Library-programvara Läsare Med programvaran Sony Reader Library (Reader

Läs mer

Filformat för digitala stillbilder M A J I E D S H I E R K H A N L O U

Filformat för digitala stillbilder M A J I E D S H I E R K H A N L O U M A J I E D S H I E R K H A N L O U Examensarbete Stockholm, Sverige 2006 M A J I E D S H I E R K H A N L O U Examensarbete i medieteknik om 20 poäng vid Programmet för civilingenjör & lärare Kungliga

Läs mer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Fördelar Enkelt Billigt Snabbt Bildbehandlig Bildhantering Lätt att dela med sig Bli bättre fotograf Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Vad behöver jag? Kamera Oundgängligt Dator Praktiskt

Läs mer

Nya möjligheter med Office 2007

Nya möjligheter med Office 2007 Nya möjligheter med Office 2007 Göran Johannesson 19 mars 2007 www.programsupport.se Innehåll Helt nytt användargränssnitt...1 Teman och format styr utformningen...2 Bättre understöd för moderna mediefiler...3

Läs mer

Inför tryck. Om tryckfärger

Inför tryck. Om tryckfärger Inför tryck Om tryckfärger Förutom att dela in i RGB-färgsystemet och CMYK-färgsystemet talar man också om 4-färgstryck och dekorfärgstryck. Vid 4-färg blandas de fyra färgerna (CMYK) till önskade färger

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering 1 (7) Tillämpningsanvisningar E-Lin projektet 2015-06-18 Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering Upprättad: 2015-06-12 Reviderad: Fastställt av Styrgrupp för E-Linprojektet

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

ICC-profiler och färginställningar

ICC-profiler och färginställningar ICC-profiler och färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion... 3 Betraktningsmiljö... 4 Skärmkalibrering... 5 ICC-profiler... 6 Färginställningar... 7 Bildbehandling... 9 Tryckanpassning...

Läs mer

Riktlinjer och kvalitetssäkringsregler för produktbilder

Riktlinjer och kvalitetssäkringsregler för produktbilder Version E Gäller från 2014-10-31 Validoo AB Box 622, 101 32 Stockholm Västra Järnvägsgatan 15, 12 tr T +46 8 50 10 10 00 www.validoo.se Innehåll 1 Introduktion... 4 2 Syfte med dokumentet... 4 3 Omfattning...

Läs mer

Kort lektion i skannerteknik

Kort lektion i skannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en skanner? En skanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av skanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddskanner. Läser

Läs mer

Hantering av Digitala Tillgångar (Digital Asset Management)

Hantering av Digitala Tillgångar (Digital Asset Management) Hantering av Digitala Tillgångar (Digital Asset Management) AFK Digicirkeln 31.5.2006 2006 Mikael Albrecht Agenda Risker och allmän terminologi Arkivering Metadata Katalogprogram och läsare Säkerhetskopiering

Läs mer

Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements

Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements Spela in och exportera din PowerPoint som en film via Premiere Elements Microsoft Powerpoint är ett program som numer är välbekant för alla inom utbildningssektorn. Det som många inte känner till är att

Läs mer

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder:

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder: Bildhantering i OEW Bilder på webben Bilder som man ser på olika hemsidor bör ha dessa egenskaper: 1 Klara färger 2 Skärpa 3 Snabbladdade 4 Rätt storlek för syftet Vi ska arbeta med följande bilder: Program

Läs mer

Arkivering av webbplatser några anvisningar

Arkivering av webbplatser några anvisningar Arkivering av webbplatser några anvisningar Sammanfattning Webbplatsen för en organisation är ett fönster ut mot både medlemmar och allmänhet, ett sätt på vilket organisationen presenterar sig för omvärlden,

Läs mer

Manual för beställning via Capitex

Manual för beställning via Capitex Manual för beställning via Capitex BESTÄLLNING 1. Välj objekt och bilder att exportera: I valfri objektlista börja du med att markera det objekt du vill arbeta med. Klicka på Utför, välj Diakrit och därefter

Läs mer

Sharpdesk Sharpdesk Dokumenthanteringslösning

Sharpdesk Sharpdesk Dokumenthanteringslösning Sharpdesk Sharpdesk Dokumenthanteringslösning Fungerande affärsinformation Hantera arbetsflödet Att hämta, organisera och dela affärsinformation Sharpdesk är ett av branschens mest populära dokumenthanteringssystem.

Läs mer

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi

EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi EIZOs guide till en djupare förståelse av digital fotografi Vad definierar en skärm med korrekt visning? Vad är den idealiska arbetsmiljön? Vad är de optimala inställningarna för mitt bildredigeringsprogram

Läs mer

I den här övningen tränar du på att göra olika programfönster. Övningarna går att göra på egen hand.

I den här övningen tränar du på att göra olika programfönster. Övningarna går att göra på egen hand. I den här övningen tränar du på att göra olika programfönster. Övningarna går att göra på egen hand. Innehållsförteckning Kontrollpanelen i kategoriläge. Frågor 2 Utforskaren, hantera filer och mappar.

Läs mer

Digital färgstyrning. ett måste för att ha kontroll på färgerna

Digital färgstyrning. ett måste för att ha kontroll på färgerna FÄRGSTYRNING Digital färgstyrning ett måste för att ha kontroll på färgerna Lär dig styra färgerna så slipper du otrevliga överraskningar i den färdiga trycksaken. AV JONAS HEDMAN Jonas Hedman har en 120-poängsexamen

Läs mer

Skanna. WorkCentre C2424-kopiator/skrivare

Skanna. WorkCentre C2424-kopiator/skrivare Skanna Det här kapitlet innehåller: "Vanlig skanning" på sida 4-2 "Installera skannerdrivrutinen" på sida 4-4 "Justera skanningsalternativ" på sida 4-5 "Hämta bilder" på sida 4-11 "Hantera filer och styra

Läs mer

Digital arkivering för vanliga användare

Digital arkivering för vanliga användare TAM 8:2011 REKOMMENDATION Digital arkivering för vanliga användare Revision 1.0 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Några råd för enkel digital arkivering 4 3 Några praktiska exempel 7 3.1 Arkivering

Läs mer

Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret.

Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret. Innehållsförteckning Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret. Hur vill ni ha originalet? Vad är ett original? Vad är DPI? Vad är vektorgrafik? Vad är pixelgrafik?

Läs mer

Snabbguide. 1. Systemkrav. 2. Installation och aktivering. Installation. Aktivering

Snabbguide. 1. Systemkrav. 2. Installation och aktivering. Installation. Aktivering Snabbguide Denna snabbguide hjälper dig att installera och komma igång med Readiris TM 15. För detaljerad information om Readiris TM alla funktioner, läs hjälpfilen som medföljer programvaran, eller de

Läs mer

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT

Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Grafisk manual GAVLEFASTIGHETERS VARUMÄRKE FÖR EN HÅLLBAR TILLVÄXT Gavlefastigheter äger och förvaltar fastigheter för både näringsliv och för kommunala verksamheter. Bolaget ägs av Gävle kommun och är

Läs mer

från Äppelklyftig 2004-05-25

från Äppelklyftig 2004-05-25 från Äppelklyftig 2004-05-25 1 Bruksanvisning för programmet Ordramar Tack för att du har införskaffat programmet Ordramar från Äppelklyftig. Vi hoppas att programmet ska vara till din nytta och förenkla

Läs mer

Digital rektifiering på Macintosh

Digital rektifiering på Macintosh SLUTREDOVISNING LÄNSMUSEET GÄVLEBORG DNR 119/322 Digital rektifiering på Macintosh PM om lokal rektifiering Landskapsprojektet 1999 Stefan Nilsson INLEDNING Under våren 1998 har länsinventerarna Stefan

Läs mer

archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group

archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group Det handlar egentligen inte om standarder för filformat, arkivredovisning och lagringsmedia. Det handlar om att bevara värdefull information.

Läs mer

Guide. Webbsidor i Studentportalen. Innehåll. Uppdaterad: 2014-10-07

Guide. Webbsidor i Studentportalen. Innehåll. Uppdaterad: 2014-10-07 Guide Eva Pärt-Enander, 2012-12-14 Webbsidor i Studentportalen Uppdaterad: 2014-10-07 Innehåll Webbsidor i Studentportalen... 1 Om webbsidor... 2 Lägg till en webbsida... 2 Lägg till samma webbsida på

Läs mer

Stockholms Digitala Stadsmuseum. S-Å Sändh

Stockholms Digitala Stadsmuseum. S-Å Sändh Stockholms Digitala Stadsmuseum S-Å Sändh Digitala Stadsmuseet Stockholms Stadsmuseums nya digitala skyltfönster Övergipande Designmål: 1. Skapa ett gemensamt system för publicering av Stadsmuseets digitala

Läs mer

Blickfång proffsen litar på

Blickfång proffsen litar på Blickfång proffsen litar på Undvik vanliga fallgropar 1) Se till att göra din bild i rätt format. På hemsidan vid varje tryckbar produkt nämner vi Designstorlek och Bildstorlek. Bildstorleken är den synliga

Läs mer

Att få in bilder i datorn

Att få in bilder i datorn Att få in bilder i datorn 32 Första steget är att skapa bilden och få in den i datorn. Har du en digitalkamera känner du redan till hur man gör. Har du bilder på papper eller film kan dessa skannas och

Läs mer

Scan2Text Svensk Doc 2.0. Scan2Text Användarguide

Scan2Text Svensk Doc 2.0. Scan2Text Användarguide Scan2Text Svensk Doc 2.0 Scan2Text Användarguide Copyright Copyright 2004 Claro Software Ltd. Alla rättigheter är reserverade. Claro Software Ltd äger och har copyright på all teknisk dokumentation, tryckt

Läs mer

DIGITAL DOKUMENTDISTRIBUTION EFFEKTIVA LÖSNINGAR FÖR ETT OPTIMALT DOKUMENTFLÖDE SHARP DOCUMENT SOLUTIONS

DIGITAL DOKUMENTDISTRIBUTION EFFEKTIVA LÖSNINGAR FÖR ETT OPTIMALT DOKUMENTFLÖDE SHARP DOCUMENT SOLUTIONS DIGITAL DOKUMENTDISTRIBUTION EFFEKTIVA LÖSNINGAR FÖR ETT OPTIMALT DOKUMENTFLÖDE SHARP DOCUMENT SOLUTIONS KONSTEN ATT SKAPA SÄKRARE OCH På Sharp är vi medvetna om behovet av mer effektiva kommunikationsmetoder

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte

WEBBTEKNIK. Ämnets syfte WEBBTEKNIK Webbteknik används för att utveckla och vidareutveckla statiska och dynamiska webbsidor, webbplatser, webbapplikationer eller andra applikationer där webbtekniker används, till exempel applikationer

Läs mer

IT-kurser Office IT-Partner Våren 2015

IT-kurser Office IT-Partner Våren 2015 IT-kurser Office IT-Partner Våren 2015 Office datautbildningar Innehåll Anmälan, avbokning och garanti... 3 IT-kurser våren 2015... 4 Microsoft Word grund... 5 Microsoft PowerPoint... 5 SharePoint 2013

Läs mer

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Vad kan man förbereda inför e-arkivering INFORMATION 1(6) Vad kan man förbereda inför e-arkivering I detta dokument beskriver vi ett antal frågor som en myndighet behöver ta ställning till innan man kan börja leverera information till SSC:s kommande

Läs mer

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Delrapport DP3 FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Karin Bredenberg & Mats Berggren IT/SoU 010-476 71 23 2013-01-14 2.0 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BILAGA 1: METS...3 1.1 INTRODUKTION...3

Läs mer

Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder

Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder eställas från nb ww ka w. nt Detta do kum en t är.se xa di erat endast fö rs tim op kä ör ast f sd n E m skär bild ning vis. Ett tryckt d ing ok sn um vi e rm Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder C Gråskala

Läs mer

Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING

Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING Adobe PHOTOSHOP ELEMENTS 9 FÖRDJUPNING Innehållsförteckning 1 Bildstorlek, perspektiv och histogram...5 Sammanfattning... 8 Storlek på arbetsyta... 9 Storlekskommandon...10 Stödraster och linjaler... 11

Läs mer

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor...

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor... Del HANTERA MUSIKFILER. Importera filer... 6. Skapa ordning i din musiksamling... 8 7. Skapa spellistor... 6 8. Bränna cd-skivor... . IMPORTERA FILER När du använder samma ljudformat för alla dina musikfiler,

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING [ FILÖVERFÖRING ] Hur överför man filler och mappar mellan olika enheter OPERATIVSYSTEM. Windows 7 ANVISUA.

STUDIEHANDLEDNING [ FILÖVERFÖRING ] Hur överför man filler och mappar mellan olika enheter OPERATIVSYSTEM. Windows 7 ANVISUA. STUDIEHANDLEDNING [ FILÖVERFÖRING ] Hur överför man filler och mappar mellan olika enheter OPERATIVSYSTEM Windows 7 ANVISUA Anna Larsson Studiehandledning Filöverföring www.anvisua.se Copyright 2015 Anna

Läs mer

BILD Objektgrafik, Pixelgrafik & Färglära

BILD Objektgrafik, Pixelgrafik & Färglära BILD Objektgrafik, Pixelgrafik & Färglära BILD Webben i början kritik designers som vi gör mot papper gör vi mot webben har nu anpassat sig (börjat) specifika filformat Design regler BILD CG - Computer

Läs mer

Bildbehandling Grunder

Bildbehandling Grunder Bildbehandling Grunder Thor Stone Education 1 FÖRORD 3 1 LJUS 4 1.1 Ljus 4 1.1.1 Synligt ljus, våglängder 4 2 FÄRGER I DATORN 6 2.1 Färg på bildskärmen och utskriven färg 6, 7 2.1.1 Färg på bildskärmen

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges Viktigaste Jobb. ringen

Grafisk manual för Sveriges Viktigaste Jobb. ringen grafisk manual Grafisk manual för Sveriges Viktigaste Jobb ringen Vår symbol ringen med texten Sveriges Viktigaste Jobb ska finnas på alla enheter. Ringen är den minsta gemensamma nämnaren för satsningen

Läs mer

Wireless Image Utility användarguide

Wireless Image Utility användarguide För Wireless Image Utility ver. 1,1 Androidapplikation för NEC-projektorer Wireless Image Utility användarguide NEC's Image Innehåll 1. Beskrivning av Wireless Image Utility... 2 1-1. Funktioner... 2 1-2.

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

4/2013. PDF/A - det rekommenderade formatet för att information skall kunna läsas och återskapas i en framtid.

4/2013. PDF/A - det rekommenderade formatet för att information skall kunna läsas och återskapas i en framtid. OpenFormat är nyhetsbrevet för alla verksamheter som hanterar information och dokument i digital form där krav finns på att informationen är tillgänglig, sökbar, läsbar och återanvändbar även i framtiden.

Läs mer

Personalträff 2015-05-26. Naturrum Tåkern och Ödeshögs lokalhistoriska arkiv

Personalträff 2015-05-26. Naturrum Tåkern och Ödeshögs lokalhistoriska arkiv Personalträff 2015-05-26 Naturrum Tåkern och Ödeshögs lokalhistoriska arkiv Vad är arkiv? - Förvaringslokal (fysiskt eller digitalt) Institution Arkivbildare Vård av arkiv Skydd mot: -Brand -Stöld -Vatten

Läs mer

4. Skrivmaterial och informationslagring. Innehållsförteckning ARKIVHANDBOK 2007-06-01. Landstingsarkivet

4. Skrivmaterial och informationslagring. Innehållsförteckning ARKIVHANDBOK 2007-06-01. Landstingsarkivet ARKIVHANDBOK 2007-06-01 Landstingsarkivet 4. Skrivmaterial och informationslagring Innehållsförteckning Skrivmaterial och informationslagring... 2 Märkning med svenskt arkiv... 2 Tekniska krav för certifiering

Läs mer

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb

ATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR

Läs mer

Distansutbildning. av Anders Andersson. Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter

Distansutbildning. av Anders Andersson. Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter Distansutbildning av Anders Andersson Västanvik Resurs- och Utvecklingscenter VRC är en ek. förening bildad av: Sveriges Dövas Riksförbund Sveriges Dövas Ungdomsförbund Västanviks folkhögskola Dalarnas

Läs mer

Projektplan. Digitalisering av Kattresan

Projektplan. Digitalisering av Kattresan Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR

Läs mer

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover nya media KONST & DESIGn FRIA FÖRBEREDANDE KONSTLINJEN Du söker med 5-10 verk digitalt. Det är valfritt att söka med måleri, skulptur, teckning, video, foto, ljud, objekt osv. Digitala arbetsprover kan

Läs mer

Snabbguide HJÄRNTORGET Produktionsverktyget

Snabbguide HJÄRNTORGET Produktionsverktyget Snabbguide HJÄRNTORGET Produktionsverktyget Skapa ny Importera Kopiera Sida Skapa en sida med text, bild, ljud eller film. Mapp Skapa en mapp som kan innehålla annat innehåll. Test Skapa ett test med poängsatta

Läs mer