Avsnitt 1 Multimedia på Internet Introduktion

Transkript

1 Avsnitt 1 Multimedia på Internet Introduktion SMIL (Synchronized Multimedia Integration Language.) är en multimediastandard för internet, baserat på XML. RealNetworks i USA utvecklade denna teknik och W3C Internets standardiseringsorgan har rekommenderat denna teknik som internetstandard. Det innebär att många av Internetbranschens giganter kommer att integrera denna standard i sina produkter. Naturligtvis kan man utnyttja befintliga multimediaspelare typ realplayer för att spela upp dessa filer, men tekniken kommer att integreras i webbläsarna. Internet Explorer 6.0 har stöd för smil 2.0. Den stora fördelen med denna teknik är att man kan kombinera text, ljud, video, bild och animeringar (gif eller flash) i samma presentation. Man utnyttjar etablerade och komprimerade format vilket gör att filerna blir mycket små. Man kan anpassa produktionen till olika bandbredder, vilket gör att även dom som har modemuppkopplingar kan se och höra vår multimediaproduktion utan att man först måste ladda hem hela produktionen. Man utnyttjar streamingtekniken vilket innebär att när ca 2-25% av filen har laddats ned kommer produktionen att börja spelas upp i den besöktes dator. Man sparar en massa nedladdnings tid med denna teknik. Det krävs dock att produktionen är anpassad till besökarens bandbredd så att inte uppspelningen stallar, stannar och man får vänta tills tillräckligt med information har laddats ned innan produktionen kan spelas upp igen. Mer om hur man kalkylerar kommer jag att ta upp längre fram i kursen. Den här tekniken fungerar naturligtvis alldeles utmärkt för online-sändningar, s.k. broadcasting. Planering av en multimedia produktion En multimedia produktion på nätet kan innehålla en enda fityp (t.ex. ett bildspel) eller en kombination av många olika filer i form av audio, video, bildspel mm. Hur enkel eller omfattande en presentation än är gäller det att planera noggrant. Det första steget i planeringen är att bestämma vilken streaming teknik man skall använda. Vanlig http-streaming via en vanlig webserver eller den mera effektiva multimedia server tekniken. Realserver håller reda på dom olika filernas prestanda på ett effektivt sätt och känner av vilken bandbredd som finns tillgänglig för varje enskild spelare som är ansluten till produktionen. Man kan t.o.m. ha olika varianter av varje enskild presentation som vi vill streama. Så att dom som har bredbandsuppkopplingar kan få en högre kvalitet. Använder man den enklare http-streaming varianten tar det längre tid innan produktionen spelas upp. Den har också andra begränsningar. Begränsningar med http-streaming Har man inte tillgång till en realserver kan man naturligtvis använda en vanlig webserver. Nackdelen är att man inte kan använda en sk. SureStream som är anpassad till flera bandbreddsalternativ av presentationen samtidigt, som anpassas efter besökarens bandbredd.

2 För att kunna lösa det måste man tyvärr göra olika varianter av produktionen för dom aktuella överföringshastigheterna. En annan nackdel med http-streaming är att man får vänta längre innan presentationen startar. Det beror på att ca 25% av produktionen måste läsas in i datorn innan den startar (preroll). När man använder en realserver går det betydligt snabbare. En annan liten utmaning är om man har många tunga filer som ska spelas upp parallellt i en presentation. Spelarna kan få lite problem att hålla synkroniseringen om man använder en webserver för distributionen av presentationen. Så använd inte för många olika filer i presentationerna när du använder en webserver. Vi kan inte heller använda sökningsfunktionen i presentationerna eller använda en webserver till direktsändning sk. broadcasting. Att välja olika format Eftersom smil är en öppen standard kan man använda de flesta standardformat för multimedia, men det är inte alla som är lämpliga för streaming. Ska man göra en produktion sam är anpassat för en enskild PC eller ett nätverk lokalt på ett företag eller institution kan man använda de flesta formaten eftersom man inte behöver ta så stor hänsyn till bandbredd eller filstorlek. Följande format går att använda till en smilproduktion: Audio * RealAudio (.rm) * AIFF (.aif) * AU (.au) * WAV (.wav) * Mpeg (mp3) Video * RealVideo (.rm) * ASF (.asf) * AVI (.avi) * QuickTime (.mov) * Vivo (.viv) * Mpeg (.mpg1, mpg2) Animering * Realflash (flashproduktion.swf) * Animerade gif-bilder (.gif) * SVG (.svg) Stillbilder * JPEG (.jpg) * GIF87och GIF89 (noninterlaced) (.gif) * PNG (.png) * SVG (.svg) För att underlätta streamningen av JPEG-bilder har RealnetWorks tagit fram en programvara som bearbetar dessa bilder kallat JPEGTRAN. Så innan man använder

3 detta format bearbetar man dom med detta program. Denna procedur behöver man inte göra med GIF och PNG-bilderna. Text Text kan man också streama med olika tekniker. Det är enkelt och behöver inte mycket bandbredd. * TXT (.txt) * Realtext (.rt) Dom olika filerna sammanställs i en smil-fil där uppspelningsordning och layoututformning av presentationsfönstret bestäms. Den har filändelsen.smi För att kunna spela upp smilproduktioner på nätet behöver vi en realspelare eller den senaste quicktimespelaren. Realnetworks har många gratisprodukter och manualer som hjälper oss med produktionen. Att använda editerings och produktionsverktyg Ska man göra en produktion för nätet måste man spela in och editera dom olika produktionsavsnitten och filerna noggrant. Vi behöver en del utrustning och program som bearbetar och komprimerar dom olika filerna. Ska vi t.ex. göra en ljud och videoproduktion behöver vi ett ljudprogram typ Adobe audition, Wavestudio eller liknande, där vi kan spela in och editera speakerröst och eller bakgrundsmusik. En mikrofon är naturligtvis nödvändigt att ha. Det finns dessutom en hel del videoprogram typ Videoframer/studio 8 där vi kan editera och spela in våra videosnuttar. Videokamera av hygglig kvalitet finns också på önskelistan. Efter det att man har gjort ett original måste man komprimera ljud och videofilerna till format som kan streamas på nätet. Dom flesta fabrikaten av ljud och videorediteringsprogram har också codec/format för de bandbredder som man vill att produktionen ska anpassas till. Realnetworks har gjort denna komplicerade process enkel för oss. Dom har tagit fram ett program kallat Realproducer där det finns instruktioner och steg för steg beskrivningar på hur man anpassar sina ljud och videofiler. Programmet har en inbyggd encoder som komprimerar orginalfilerna till rätt format. Dessutom kan man spela in ljud och video direkt i programmet med rätt codec/format. Nackdelen är dock att vi inte med detta program kan editera efteråt. Den stora fördelen är att det finns en GRATIS-variant av programmet som vi kan ladda ned från deras webbplats. Mer om ljud och videoproduktion tar vi upp senare i denna kurs.

4 Arbeta med "timelines" och bandbredd. När man gör en multimediaproduktion med olika media samtidigt. Är det viktigt att göra en tidsaxel och tala om för mediaspelaren när olika bild, text, ljud och videofiler ska presenteras i presentationsfönstret. Dessutom var dom ska placeras. Vi vet också att produktionen måste anpassas till besökarnas bandbredd. Dessa två faktorer är mycket viktiga att arbeta med och kalkylera så att allt flyter smidigt. En vanlig webbsida på nätet som innehåller bl.a. text och bilder har ingen intern tidsaxel utan laddas ned så fort som möjligt, "hipp" som "happ" helt okontrollerat. Det skulle definitivt inte fungera i multimedia sammanhang där man vill presentera allt material i en bestämd ordning. Video, audio och animationer har naturligtvis egna interna tidsaxlar. Har man däremot en hel del stillbilder som man vill visa i ett bildspel, kanske med någon bakgrundsmusik måste man bestämma när respektive bild ska visas. Dessutom när respektive ljud och textfil ska starta sinsemellan. Låter det krångligt. Låt oss se på ett exempel. Här har vi ett konkret fall. Som vi ser på bilden startar videofilen och textfilen (realtext) samtidigt. När dom har slutat ersätts dom av två nya filer som spelas upp parallellt. Ljudfilen och bildspelet (realpix). Dessutom har textfilen och bildfilen sina egna interna tidsaxlar (timelines). Den fil som håller reda på alla dessa filer i presentationen kallas smil-filen och har ändelsen.smi. Att hålla sig till angiven bandbredd När man gör en multimediaproduktion för nätet är det viktigt att hålla sig till den bandbredd som besökarna har till förfogande. Gärna med en liten reserv. RealNetworks har tagit fram hjälpmedel till oss så att vi kan kalkylera detta.

5 När man t.ex. ska göra ett bildspel med bakgrundsmusik eller speakerröst för 28.8Kbps kalkylerar man med max 20Kbps för både ljud och bildfilen. Har man en realserver startar produktionen mycket snabbt och det är naturligtvis att föredra, men har inte din internetleverantör en sådan server går det utmärkt att använda en vanlig webserver. Mer om detta i kommande avsnitt. Sammanfattning multimediaspråket SMIL - avsnitt 1 SMIL (Synchronized Multimedia Integration Language.) är en multimediastandard för Internet, baserat på XML. W3C Internets standardiseringsorgan har rekommenderat denna teknik som Internetstandard. Den stora fördelen med denna teknik är att man kan kombinera text, ljud, video, bild och animeringar (gif eller flash) i samma presentation. Eftersom smil är en öppen standard kan man använda de flesta standardformat för multimedia. Dom olika filerna sammanställs i en smil-fil där uppspelningsordning och layoututformning av presentationsfönstret bestäms. Den har filändelsen.smi Ska man göra en produktion för nätet måste man spela in och editera dom olika produktionsavsnitten och filerna noggrant. Programmet realproducer har en inbyggd encoder som komprimerar orginalfilerna till rätt format. Det är viktigt att anpassa sin multimediaproduktion efter målgruppens (besökarens) bandbredd på nätet.