En studie av två gränskommuner i Värmland. Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie av två gränskommuner i Värmland. Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red)"

Transkript

1 En studie av två gränskommuner i Värmland Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red)

2 Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red) Centrum för forskning om regional utveckling. Karlstads universitet

3 Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red). Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland. ISBN Författarna & Cerut Distribution: Karlstad University Press Karlstads universitetsbibliotek Karlstad Omslagsfoto Framsida: Årjängs Turistbyrå Baksida: Morokulien Infocenter, Eda Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2011

4 Förord De båda värmländska gränskommunerna Eda och Årjäng har en omfattande arbetspendling till Norge. Dessutom har betydande investeringar gjorts i köpcentra i kommunerna för att locka norrmän till inköpsresor. Dessa rörelser över gränsen har bidragit till ekonomisk tillväxt i en region som annars betraktas som en periferi i ett svenskt perspektiv. Detta var utgångspunkten för en forskningsansökan till Vinnova inom ramen för deras utlysning Dynamo 2 från Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet. Tillsammans med övriga beviljade projekt inom Dynamo 2 presenterade vi vid en startkonferens i november 2006 vårt projekt Regionförstoring på gränsen. En studie om arbete, liv och hälsa i en perifer tillväxtregion. Vi som arbetat i projektet representerar kulturgeografi, sociologi och socialt arbete. Detta har säkerligen påverkat vårt sätt att angripa de forskningsfrågor som vi bedömt som angelägna att studera. Det betyder också att vi arbetat med såväl kvalitativa som kvantitativa analyser. En viktig del i projektet har varit de fältarbeten som gjorts i de båda kommunerna och där också studenter från sociologi- och socionomutbildningen vid Karlstads universitet deltagit och bidragit till datainsamling. I de enkätstudier som varit en viktig del i arbetet har vi haft förmånen att ingå i den omfattande studien Liv och hälsa 2008 och inom ramen för denna kunnat publicera en del av våra forskningsresultat. Vi har också genom samarbete med SCB kunnat genomföra en omfattande studie av arbetspendlingen från Eda och Årjängs kommuner till Norge. Vi vill tacka alla de människor som bidragit med synpunkter i samband med våra besök i Eda och Årjäng. Det gäller alla företrädare för kommuner, företag, organisationer, föreningar och alla som i egenskap av pendlare, konsumenter eller kommuninnevånare förmedlat till oss hur det är att leva nära gränsen. Ett särskilt tack vill vi också rikta till våra kontaktpersoner på Vinnova, Barbro Burén och Erling Ribbing, som med stor entusiasm besökt vår projektgrupp och som ordnat givande konferenser inom Dynamo 2. Karlstad i januari 2011 Lars Aronsson, professor och föreståndare för Cerut Sune Berger, projektledare, professor emeritus Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 1

5

6 Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 3 Perifera platser på gränsen till omvandling. 13 Gränshandel som drivkraft för regional utveckling Svante Karlsson Studiens forskningsmetoder 26 surveyundersökningar, intervjuer och observationer Eva Olsson Gräset är grönare på andra sidan 35 att pendla till en arbetsplats i Norge Hans Olof Gottfridsson I skuggan av den Norske Lykken 49 ambivalens, insiders och outsiders Eva Olsson Gränsbunden livsstil 68 om genusrelationer och social polarisering Eva Olsson Plats på gränsen 84 Sune Berger Ekonomisk tillväxt vid gränsen 97 siffermässig beskrivning av sociala och hälsomässiga förhållanden Bengt Starrin Författar-presentationer 105 Bilaga Intervjuguide Bilaga Enkät till pendlare i Årjäng och Eda Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 3

7

8 Inledning Fotograf: Eva Olsson Regionförstoring på gränsen en introduktion Stora delar av den svenska glesbygden har kännetecknats av strukturella problem med låg tillväxt, låg rörlighet, låg andel unga kvinnor och utflyttning av såväl människor som företag (Glesbygdsverket, 2004; Nutek, 2002). Ofta är dessutom arbetslösheten hög och utbildningsnivån låg och många har pekat på att landsbygden och framförallt glesbygden på sätt och vis är att betrakta som en förlorare i den postindustriella ekonomin (se t.ex. Blom, 2000). I det nationella perspektivet framträder emellertid regionala skillnader och oväntat har flera landsbygdskommuner uppvisat en stark tillväxt, även om glesbygden generellt uppvisar utvecklingsproblem i jämförelse med storstadsregionerna (Glesbygdsverket, 2001; Nutek/ITPS, 2002; Svenskt näringsliv, 2006). I det sammanhanget ter sig Värmland som särskilt intressant genom en lång industriell historia som vid vissa tidspunkter uppvisat en omfattande tillbakagång lokalt med stora sociala problem som följd, men som lokalt uppvisat en stark tillväxt i gränsområdena mot Norge (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2004). Värmlands geografiska läge med en lång gränslinje som utgör EU:s yttre gräns mot Norge är också intressant när regionförstoring och arbetspendling kommer på tal. De strukturella problem som landsbygden drabbats av och den utvecklingsproblematik som kan relateras till den har ägnats intresse i flera problemorienterade studier inom skilda discipliner. Ofta har intresset riktats mot företagsnedläggningars sociala konsekvenser, bristen på utvecklingsdynamik, eller allmän stagnation och ungas villkor (se t.ex. Bäck-Wiklund & Lindfors, 1990). Att det skett en stark tillväxt i tidigare traditionella lands- och eller glesbygdskommuner har däremot inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Landsbygdens och glesbygdens utvecklingsproblematik och utvecklingsmöjligheter har istället ägnats intresse och då särskilt underifrån drivna utvecklings- och mobiliseringsprocesser som snarare mer har syftat till välfärd än tillväxt (Se t.ex. Ronnby, 1995; Lundberg Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 5

9 & Karlsson, 2002). Tongivande studier av utvecklingsdynamik, tillväxt och innovationsförmåga har istället, kanske naturligt nog, riktat intresset mot urbana områden där inte sällan universitetet och nya näringar varit starka och i sammanhang av modernitet har utveckling ofta varit synonymt med just urbana miljöer (Se t.ex. Florida, 2002; Porter, 1994; Porter, 1998; Saxenian, 1998). Den lokalt höga tillväxten och den på vissa håll till synes starka utvecklingsdynamiken i vissa glesbygdskommuner måste därför angripas på ett nytt sätt. Intresset bör riktas mot förmågan att anpassa sig till marknadens förändrade villkor där rörlighet och dynamik är nyckelord, och i detta sammanhang rikta sökljuset mot hur snabb tillväxt påverkar enskilda människor, familjer och sociala relationer. Regionförstoring på gränsen är ett forskningsprojekt som har just en sådan ansats. Västra Värmland I västra Värmland, invid EU:s yttre gräns, har befolkning och näringsliv i många avseenden dragit nytta av den starka tillväxten i Osloregionen (Berger, Forsberg & Ørbeck, (red) 2004). Det kommer bland annat till uttryck genom en riksgränsöverskridande regionförstoring med arbetspendling från Sverige till Norge, inköpsresor från Norge till Sverige och norrmän som köper bostäder och fritidshus på den svenska sidan om riksgränsen (Berger, Forsberg & Ørbeck (red.) 2004; Berglund, 2005). Under 2005 invigdes ett stort köpcentrum i Töcksfors (Årjängs kommun), och under 2006 invigdes ett lika stort köpcentrum i Charlottenberg (Eda kommun). De skillnader i pris- och kostnadsnivåer som genereras av gränsen antas spela en central roll här, men erfarenheter pekar också på att riksgränsen i vissa avseenden utgör en barriär för fortsatt regionförstoring. En slags paradox framträder därmed där riksgränsen utgör både en förutsättning för och ett hinder mot regionförstoring. Exempel på hinder är bland annat former och innehåll i arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik och i infrastrukturens och kollektivtrafikens utbyggnad och utformning. Tidigare forskning visar dock att det sociala och kulturella utbytet över gränsen är omfattande (Forsberg, Grimsrud, Jakobsen, Jansdotter, & Vangsgraven Stubberud 2006). Vilken roll spelar det för mentala bilder, gränsöverskridanden respektive upplevelsen av hinder? Detta är frågor som projektet Regionförstoring på gränsen försöker besvara. Undersökningens syfte och frågeställningar I projektet Regionförstoring på gränsen studeras effekterna av ekonomisk tillväxt på människors livsvillkor, där hastigheten i tillväxten särskilt beaktas liksom dess lokala karakteristika. Studiet av effekter riktas mot både förbättringar och försämringar av livsvillkor och hälsa. 6 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

10 Dessutom finns ännu en övergripande fråga: på vilka sätt äger regionförstoring rum? Den övergripande frågeställningen i projektet Regionförstoring på gränsen gäller därför riksgränsens betydelse i fråga om regionförstoring och tillväxt på landsbygden. Projektet som helhet avser att svara på följande frågor: Vad betyder riksgränsen i fråga om regionförstoring? Vad betyder riksgränsen i fråga om regional tillväxt och lokal utvecklingsdynamik? Hur är det att arbeta och leva i en gränsregion som gått från stagnation till stark tillväxt? Vilken roll spelar fysisk infrastruktur i form av vägstandard och kollektivtrafik för möjligheterna till arbetspendling och regionförstoring? Vilken roll spelar riksgränsen för människors mentala bilder och därmed pendlingsbenägenhet? Bokens uppläggning och innehåll I första kapitlet Perifera platser på gränsen till omvandling beskriver Svante Karlsson bakgrunden till utvecklingen i Eda och Årjäng. I kapitlet beskrivs den strukturella omvandling från jord- och skogsbruk till tillverkningsindustri och handel samt turism, som skett. Här får läsaren följa utvecklingen i form av statistik om befolkning och näringsliv. Karlsson beskriver också gränskommunernas relationer med Norge och avslutar med att kommentera den fortsatt växande handelns möjliga inverkan på de två gränskommunerna. I kapitel 2 presenteras metoder och material. I därpå följande kapitel (3-7) presenteras studiens resultat och slutsatser. Arbetspendling och gränslöst vardagsliv I kapitel 3 Gräset är grönare på andra sidan att pendla till en arbetsplats i Norge redogör Hans Olof Gottfridsson för resultatet av totalstudien av arbetspendlingen över gränsen i Årjäng och Eda. Studien är genomförd i enkätform, och de frågor som gränspendlarna har besvarat har behandlat såväl orsaker till arbetspendlingen som eventuella sociala effekter av den. Gottfridsson beskriver i kapitlet vilka gränspendlarna är, vart de pendlar, varför de väljer att pendla och hur de upplever att pendla. Det visar sig att en del av de föreställningar som finns om arbetspendling över gränsen inte verkar stämma. Flertalet arbetspendlare pendlar till exempel dagtid fram och tillbaka, mindre än en fjärdedel veckopendlar. Det är dessutom många av dem som arbetspendlar över gränsen som är födda utomlands, nästan hälften av dem är det. Här antas att det till största delen handlar om inflyttade norrmän som har sin arbetsplats kvar i hemlandet. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 7

11 Livet på gränsen, ambivalens och polarisering? Kapitel 4, I skuggan av den Norske Lykken, av Eva Olsson, bygger huvudsakligen på de kvalitativa intervjuer som gjorts i projektet. Kapitlet är det första av två empiriska kapitel, där de insamlade intervjuerna och observationerna analyseras. Både kapitel 4 och kapitel 5 handlar om livet på gränsen, men ur lite olika synvinklar. Olsson visar i kapitel 4 hur intervjupersonerna påverkas av de förändrade relationer till grannlandet som blivit resultatet av de norska satsningarna i kommunerna och av den ökade gränshandeln. Det intervjupersonerna uttrycker kan tolkas som att lokalbefolkningen i Eda och Årjäng har blivit allt mer beroende av Norge och norrmännen, både vad gäller handel och arbetstillfällen, vilket lett till en asymmetri i relationerna mellan grannarna. Norrmännen befinner sig i ett överläge gentemot lokalbefolkningen, en situation som är ovan för dem på den svenska sidan och en förändring som gått snabbt. För de intervjuade leder det till ambivalens i förhållandet till de norska grannarna som också kan vara vänner eller släktingar. Av tradition finns nämligen ett socialt utbyte över gränsen i form av både äktenskap och andra sociala relationer. Platsens betydelse diskuteras också utifrån generella samhälleliga förändringstendenser såsom individualisering, urbäddning och återinbäddning. I detta sammanhang kanske platsen skall ses som det enda stabila i tillvaron och att platsen därför kan få en ökad betydelse för de senmoderna individerna när sociala relationer tappar sitt konkreta sammanhang eller förändras på ett oförklarligt sätt. Det senare kan här konkretiseras med att den lokala identiteten hotas av både kunder, fritidshusägare och inflyttade, så kallade outsiders. Kapitel 5 fortsätter på samma tema som kapitel 4, men nu i form av en analys av de tidigare beskrivna effekterna för livsstil och livsvillkor. Här behandlas varför gränsbefolkningen arbetspendlar, hur det kommer sig att de hellre bor kvar än flyttar, och familjens betydelse i förhållande till detta. Finns det en särskild gränsmentalitet är frågan, och är livsstilen på gränsen speciell? I kapitlet avhandlas särskilt genusrelationer och genuskontrakt som sociala positioner och gränsfall, där det senare inte nödvändigtvis skall uppfattas som traditionellt konstruerade könsroller eller genuskontrakt. De intervjuade ger uttryck för en gränslös livsstil där både det sociala utbytet över gränsen och arbetspendlingen har betydelse, men lever samtidigt i en anomi-liknande situation, det vill säga i en situation där normer upplöses och förändras. Flera av de som intervjuats ger uttryck för vad som kan tolkas som frustration och polarisering mellan lokalbefolkning och inpendlande/ inflyttade norrmän, där gränsens betydelse är såväl positiv som negativ, och riksgränsen både ett hinder och en möjlighet. 8 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

12 Identitet och mentala bilder I kapitel 6, Plats på gränsen, beskriver Sune Berger regionförstoringens konsekvenser för gränskommunerna i form av individualisering och avtraditionalisering. Berger diskuterar bland annat effekten av den ekonomiska uppgången i termer av både materialism, konsumtionshets och identitetsutveckling. Den utveckling som varit ekonomiskt fördelaktig för gränskommunerna får inte enbart positiva effekter i form av till exempel lägre arbetslöshet, det finns också en mörk baksida som Berger skriver. Det finns ett lågt intresse för högre studier bland de unga som på sikt kan skapa problem i kommunerna. Berger menar vidare att platsidentiteten och platskänslan vid gränsen förändrats över tid. De norska satsningarna har bland annat lett till en skiktning mellan tätorterna och att arbetspendlingen lett till statusskillnader mellan kommuninvånare. Den ekonomiska tillväxtens effekter i siffror I kapitel 7 visar Bengt Starrin hur den ekonomiska tillväxten vid gränsen påverkat sociala och hälsomässiga förhållanden hos lokalbefolkningen i Årjäng och Eda genom att jämföra statistiska uppgifter insamlade åren 2000, 2004 och 2008, vilka ingår i undersökningen Liv & Hälsa (se vidare kapitel 2). Inledningsvis beskriver Starrin olika teser om hur ekonomisk tillväxt respektive ekonomisk recession påverkar människors väl och ve. De olika teorierna är motsägelsefulla och det är framförallt inte alls självklart att ekonomisk tillväxt är enbart positiv för vare sig individer eller samhälle. Starrin tecknar sedan en bild av utvecklingen i de två gränskommunerna som till viss del skiljer sig från utvecklingen i resten av Värmlandskommunerna. Intressant är till exempel att andelen värmlänningar som uppger sig ha en ekonomisk buffert har ökat mer i övriga Värmland än i Årjäng och Eda. Självskattade förändringar, det vill säga de som besvarat enkäten har fått skatta huruvida deras förhållanden förbättrats eller försämrats jämfört med för fyra år sedan, visar dock ett intressant mönster. Ju yngre man är i desto högre grad anser man att den psykiska hälsan förbättrats, liksom att man fått bättre framtidstro. Här utmärker sig Eda och Årjäng. Bilden av de sociala, ekonomiska och hälsomässiga förändringarna är dock både tvetydig och motsägelsefull. Avslutningsvis frågar sig Starrin om ekonomisk tillväxt är en bra indikator på välfärd och välbefinnande i en befolkning. Det kanske finns andra mått som bör ingå som ett av flera på den samlade välfärden i ett land? Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 9

13 Vad hände sedan? I forskningsprojekt finns alltid en eftersläpningseffekt och för Regionförstoring på gränsen kom denna eftersläpning att få ett ganska speciellt innehåll. När vi hade avslutat vår datainsamling, gjort våra intervjuer och genomfört observationer inträffade nämligen den senaste i raden av efterkrigstidens större finanskriser. Krisen började i USA och hade sitt ursprung i bank- och fastighetsspekulationer, vilket bland annat ledde till att bostadsmarknaden i stort sett kapsejsade med likviditetsproblem hos flera större banker samt att villaägare fick gå ifrån sina hus som följd. Krisen har emellertid inte fått riktigt dessa effekter i Sverige. Vi fick dock vara med om att arbetslösheten steg på grund av att företag fick slå igen eller dra ner på verksamhet och anställda. Så även i gränskommunerna. En ny forskningsfråga har därmed uppstått i anslutning till regionförstoring och frågan om gränsens betydelse. Vad har 2008 års finanskris betytt för gränskommunerna? Har de till exempel klarat sig bättre än motsvarande kommuner längre in i landet? Nya frågor för fortsatt forskning har därmed uppstått. En del av dessa frågor tas upp i en särskild forskningsrapport som bland annat beskriver finanskrisens konsekvenser i Värmland (Berger, Dahlgren & Westlindh, 2011). 10 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

14 Referenser Berger, S., Dahlgren, B. & Westlindh, S (2011) Krisen kom plötsligt. En värmländsk berättelse om den globala finanskriden. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red.) (2004) Atlas över Inre Skandinavien. Befolkningsutveckling, näringsliv och livsmiljö. Karlstad: Karlstad University Studies, 2004:66. Berglund, C. (2005) Ja, vi elsker dette landet og En studie av norskägda fritidshus i svenska delen av Inre Skandinavien. Arbetsrapport 2005:15, Cerut. Karlstad: Karlstads universitet. Blom, T. (2000) Morbid tourism - a postmodern market niche with an example from Althorp. Norwegian Journal of Geography. 54, 1, Bäck-Wiklund, M. & Lindfors, H. (1990) Landsbygd, livsform och samhällsförändring. Göteborg: Daidalos. Florida, R. (2002) The Rise of the Creative Class. New York: Basic books. Forsberg, G., Grim srud, G. M., Jakobsen, L., Jansdotter, M. & Vangsgraven Stubberud, K. (2006) Gränsfall - Platsens betydelse för omställning och utveckling i en gränsregion. Stockholm: Nordregio. Glesbygdsverket (2001) Årsbok Vad kännetecknar inflyttningsrika bygder? Glesbygdsverket. Glesbygdsverket (2004) Årsbok Glesbygdsverket. Lundberg, B. & Karlsson, S. (2002) Lokala utvecklingsstrategier perspektiv, resurser och beroende. I Lundberg, B. m.fl. (red.) Arvegods och nyodlingar. Karlstad: Karlstad University Studies, 2002:47. Nutek/ITPS (2002) Regionernas tillstånd En rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner. A2002:012. Nutek/ITPS. Porter, M.E. (1994) The role of Location in Competition. Journal of the Economics of Business,1, Porter, M.E. (1998) Clusters and the new Economics of Competition. Harward Business Review, November/December,77-9. Ronnby, A. (1995) Den lokala kraften. Människor i utvecklingsarbete. Malmö: Liber utbildning. Saxenian, A. (1998) Regional Advantage. Culture and Competition in Silicon Valley and Route 128. Cambridge MA: Harward University Press. Svenskt näringsliv (2006) Företagsklimat Svenskt näringsliv. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 11

15

16 Projektets publikationer Berger, S. (2007) Mentalitet som gränshinder. I Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red) Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S. (2007) Värmländsk identitet, provinsialism och rörlighet. I Arvidsson, B., Karlsson, S. Lönnbring, G. & Stolare, M. (red). Bilder av Värmland. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S. (2009) Regionförstoring en fråga om plats och pendling. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S., Gottfridsson, H-O., Karlsson, S., Olsson, E. & Starrin, B. (2010) Regionförstoring på gränsen. I Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. Resultatredovisningar från 15 FoU-projekt inom VINNOVAs DYNAMOprogram. Stockholm: VINNOVA Rapport VR 2010:08. Berger, S. & Karlsson, S. (2011) På gränsen till kreativitet. I Aronsson, L. & Braunerhielm, L. Kreativitet på plats. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S. & Karlsson, S. (2011) Folkbokföring hotar gränspendling. Nya Wermlandstidningen, Debatt, 2 februari Björck, A. & Engstig, M. (2007) Handeln i västra Värmland - ett förhållande i förändring. Masteruppsats, Karlstads universitet. Frydenlund, S., Karlsson, S. & Kristofferesen, J. (2007) Klima for naeringsutvikling i grenseland. I Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red) Omställning och utveckling i Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad: Karlstad University Press. Karlsson, S. (2011) Växande handel och ökad mobilitet. Nya arbetsmarknader i de västra gränstrakterna. Geografiska notiser, 2, Karlsson, S. & Berger, S. (2009) Känsla för plats och framtid. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Olsson, E. & Gottfridsson, H O. (2009) Pendling acceptabelt och lönsamt men helst inte. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Starrin, B. (2009) Sociala- och ekonomiska förhållanden är viktigt för hälsan. I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 13

17 Starrin, B. (2009) Är Värmlänningen lycklig? I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Starrin, B. (2009) Socioekonomiska förhållanden och psykisk ohälsa. I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Ørbeck, M. & Karlsson, S. (2007) Nye teorier på gamle naeringer - omstilling i skogsbruk og skogsindustri i Inre Skandinavia. I Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red) Omställning och utveckling i Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad: University Press. 14 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

18 Perifera platser på gränsen till omvandling. Gränshandel som drivkraft för regional utveckling Svante Karlsson Fotograf: Svante Karlsson Strukturell omvandling vid riksgränsen Gamla företag lägger ner och nya kommer till. Familjer flyttar in och ut, barn föds och de gamla går ur tiden. Platser, orter och bygder förändras därför över tid och särskilt förändras de med avseende på befolkningens och näringslivets sammansättning. Befolkning och näringsliv och samspelet mellan dessa kan därmed ses som viktiga drivkrafter i en ständigt pågående regional utveckling (Vatne, 2004). När det gäller omvandling i ett regionalt utvecklingssammanhang utgör just bygderna längs riksgränsen mellan Norge och Sverige, som denna bok handlar om, goda exempel. De omvandlades tidigt från jordbrukssamhällen där småskaliga familjejordbruk utgjorde basen till industrisamhällen med inriktning på förädling av naturresurser och Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 15

19 med tiden också en omfattande verkstadsindustri. De rika tillgångarna på vedråvara och vattenkraft liksom goda transportmöjligheter ut på exportmarknaderna skapade förutsättningar för en råvaruförädlande industri under 1800-talets senare hälft. Det var platsens läge och interna och externa faktorer som samverkade. Idag, nästan 150 år efter att dessa gränstrakter blev en del av den industriella ekonomin, spelar återigen det geografiska läget invid riksgränsen en avgörande roll för en strukturell omvandling (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2007). Numera är det emellertid inte skogen och vattnet framförallt som skapar grund för välstånd och sysselsättning utan idag handlar det istället om närheten till riksgränsen i sig och den dynamiska Osloregionen med en stor köpstark befolkning. På den svenska sidan av riksgränsen spelar idag gränshandeln och den starka arbetsmarknaden i Norge en framträdande roll för sysselsättningsutvecklingen, medan lokalt jord- och skogsbruk i många avseenden intar en undanskymd plats samtidigt som tillverkningsindustrin uppvisar en reducerad roll i fråga om arbetstillfällen. Gränsbygderna har därmed, åtminstone delvis, genomgått en omvandling från produktions- till konsumtionslandskap och befolkningen har på ett påtagligt sätt blivit en del av ett allt mer internationaliserat arbets- och näringsliv. I detta kapitel behandlas den strukturella omvandling i de båda värmländska kommunerna Eda och Årjäng som kommit till uttryck i en mycket snabb expansion, både med avseende på infrastruktur, byggnader, företag och sysselsättning inom gränshandeln. Syftet med kapitlet är att undersöka gränshandelns och den starka norska ekonomins (framförallt arbetsmarknaden på den norska sidan av riksgränsen) påverkan på arbetsmarknaden nära gränsen. Framför allt analyseras samspelet mellan förändringar i den relativa betydelsen av olika ekonomiska sektorer och arbetskraftens rörlighet. Är det så att den minskade efterfrågan på arbetskraft inom tillverkningsindustrin inneburit att en förflyttning till den växande detaljhandeln har ägt rum? Eller är det så att den nya situationen på arbetsmarknaden med nya sysselsättningstillfällen inom handeln gett upphov till en interregional rörlighet och ett förändrat deltagande på arbetsmarknaden? Genom att besvara dessa frågor görs ett försök att placera den ekonomiska omstruktureringen i ett lokalt sammanhang. Kapitlet fortsätter efter en kort genomgång av material och metod med en kortfattad beskrivning av gränsområdet, och då framförallt de båda kommunerna Eda och Årjäng i Värmlands län. Därefter ges en kortfattad genomgång av fenomenet gränshandel eftersom det har stor betydelse 16 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

20 Fotograf: Svante Karlsson för att förstå den i de aktuella kommunerna pågående omvandlingen. Framställningen tjänar som underlag för bokens övriga delar. Material och metod Den empiriska analysen i den fortsatta framställningen baseras i huvudsak på ett urval från den longitudinella databasen ASTRID vid Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet. Materialet i databasen utgörs av offentliga uppgifter från SCB. ASTRID omfattar hela den svenska befolkningen, och därmed också arbetskraften, under åren 1990 till I databasen finns individuella egenskaper (data) som rör demografi (t.ex. kön och ålder), utbildning (t.ex. utbildningsnivå), arbete (t.ex. branschtillhörighet), bostäder och var dessa, och i förekommande fall, arbetsplatserna är lokaliserade. I ett första steg inkluderade urvalet alla arbetsställen inom detaljhandeln i Eda och Årjäng 2007 (baserat på SNI-kod). Därefter selekterades individer som samma år varit anställda på dessa företag (arbetsställen). För att få fram med vad och var dessa individer varit verksamma tidigare kopplades bostadsort och arbetsställe på för åren Därmed har det blivit möjligt att studera arbetskraftens rörlighet i tid och rum för dem som arbetar inom handeln i Eda och Årjäng (det vill säga hur de rört sig mellan branscher och kommuner innan 2007). De västra gränstrakterna En stor del av gränstrakterna mot Norge är att betrakta som en svensk periferi med en mycket gles befolkning omfattande ca 2% av landets totalbefolkning. Totalt gränsar 22 kommuner till Norge från Strömstad i söder till Kiruna i norr (en sträcka på ca 1590 km). Befolkningen i dessa kommuner uppgick 2007 till personer ( män och kvinnor), av vilka ungefär 50% var i arbete. Av den förvärvsarbetande befolkningen arbetade ca 10% i Norge och medelåldern var något högre än vad som gällde för riket som helhet. Den största andelen av befolkningen, liksom den största andelen av gränspendlarna, bodde 2008 intill riksgränsens södra del i Västra Götalands och Värmlands län. För Edas och Årjängs vidkommande omkring fem procent högre. 1 Vid tiden för bearbetning av data över sysselsatta inom handeln i Eda och Årjäng fanns endast data fram till och med 2007 med. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 17

21 Den norska sidan av riksgränsen uppvisar i likhet med den svenska sidan generellt en perifer gles befolkning och stora avstånd. Den södra delen präglas emellertid av närheten till Oslo och flera, i ett norskt sammanhang, stora städer längs Oslofjorden och ut mot Skagerack. De västra gränstrakterna i Värmland mot Norge kännetecknas av spridd bosättning i ett småbrutet odlingslandskap kantat av skog. Här och var har tätorter med rötter i handel och industri växt fram och god infrastruktur med såväl järnväg som europaväg och riksväg sörjer för fortsatta utvecklingsmöjligheter. I dessa gränstrakter ligger Eda kommun som är en av alla Sveriges små kommuner med en hög andel av befolkningen boende på landsbygden. I Eda bor också många av invånarna i mindre tätorter med rötter i landets tidiga industrialisering. I kommunen har såväl pappers- som glas- och järnbruk funnits tidigare. Än idag upprätthålls produktionen vid pappersbruket i Åmotfors (Nordic Paper), en av kommunens tre tätorter. I kommunens centralort Charlottenberg finns industriarbetsplatser med anknytning till bland annat fordonstillverkning, men under senare år har handeln kommit att inta en allt viktigare roll i fråga om sysselsättningsutveckling (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2007). I kommunens tredje tätort Koppom fanns under många år pappersindustri, sågverk och tillverkningsindustri, men sedan länge präglas orten av strukturomvandling och få arbetsplatser (Bäck-Wiklund & Lindfors, 1990). I likhet med de allra flesta andra svenska kommuner utgör den offentliga sektorn i Eda en mycket betydelsefull del av arbetsmarknaden. Eda har under de senaste åren inte uppvisat någon betydande befolkningsminskning och 2009 uppgick kommunens befolkning till 8577 personer. Årjängs kommun uppvisar i likhet med Eda en lång tradition inom tillverkningsindustrin. Under 1800-talet och efterkrigstiden var jordbruket dominerande, men vid 1800-talets slut kom en rad mindre industriverksamheter att etableras. Bland dessa märks bruksverksamheterna vid vattenfallen i Hånsfors och Töcksfors där framförallt produktionen inriktades på papper och massa. Under och 1970-talet växte det fram en rad små och medelstora industriföretag i Årjäng. Flera av dessa inriktade sin verksamhet på tillverkning av fordonskomponenter och tunnplåtsbearbetning. Sedan dess har jord- och skogsbruksnäringen fått ge vika för en expansiv småföretagarverksamhet och näringslivet präglas i många avseenden av gamla traditioner inom handel och verkstadsindustri. Relationerna till jord och skog lever alltjämt kvar vid sidan av framväxande nya näringar, något som synliggörs av travbana och travmuseum förutom ett av norska Moelvens stora sågverk (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2007). 18 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Pål Jonson - riksdagskandidat, Arvika Johnny Lundgren kommunstyrelsen, Eda Robin Olsson - kommunstyrelsen,

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad 1(17) Datum 2014-05-20 NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad De senaste 20 åren har varit omvälvande för Bengtsfors kommun. Vi har sett stora förändringar i näringslivets struktur

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -???

KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? KVINNORS ENTREPRENÖRSKAP, FÖRETAGANDE OCH NÄTVERK I VÄRMLAND 1990 2010 2011 -??? VÄRMLAND -LANDSBYGD, -BRUKSBYGD, -GLESBYGD, OCH STÄDER TRADITIONELLT NÄRINGSLIV Tung basindustri: stål, skog, papper samt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier Johan Klaesson johan.klaesson@jibs.hj.se Jönköping International Business School Regional dynamik Integration av tidigare separata

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Storumans kommun. Socioekonomi. Sammanställd av Ralph Johansson 2011-09-27

Storumans kommun. Socioekonomi. Sammanställd av Ralph Johansson 2011-09-27 Storumans kommun Socioekonomi Sammanställd av Ralph Johansson 2011-09-27 1 Socioekonomisk analys Rönnbäcken Geografisk avgränsning Storumans kommun är en utpräglad glesbygdskommun i Västerbottens inland.

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer