En studie av två gränskommuner i Värmland. Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red)

Transkript

1 En studie av två gränskommuner i Värmland Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red)

2 Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red) Centrum för forskning om regional utveckling. Karlstads universitet

3 Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red). Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland. ISBN Författarna & Cerut Distribution: Karlstad University Press Karlstads universitetsbibliotek Karlstad Omslagsfoto Framsida: Årjängs Turistbyrå Baksida: Morokulien Infocenter, Eda Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2011

4 Förord De båda värmländska gränskommunerna Eda och Årjäng har en omfattande arbetspendling till Norge. Dessutom har betydande investeringar gjorts i köpcentra i kommunerna för att locka norrmän till inköpsresor. Dessa rörelser över gränsen har bidragit till ekonomisk tillväxt i en region som annars betraktas som en periferi i ett svenskt perspektiv. Detta var utgångspunkten för en forskningsansökan till Vinnova inom ramen för deras utlysning Dynamo 2 från Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet. Tillsammans med övriga beviljade projekt inom Dynamo 2 presenterade vi vid en startkonferens i november 2006 vårt projekt Regionförstoring på gränsen. En studie om arbete, liv och hälsa i en perifer tillväxtregion. Vi som arbetat i projektet representerar kulturgeografi, sociologi och socialt arbete. Detta har säkerligen påverkat vårt sätt att angripa de forskningsfrågor som vi bedömt som angelägna att studera. Det betyder också att vi arbetat med såväl kvalitativa som kvantitativa analyser. En viktig del i projektet har varit de fältarbeten som gjorts i de båda kommunerna och där också studenter från sociologi- och socionomutbildningen vid Karlstads universitet deltagit och bidragit till datainsamling. I de enkätstudier som varit en viktig del i arbetet har vi haft förmånen att ingå i den omfattande studien Liv och hälsa 2008 och inom ramen för denna kunnat publicera en del av våra forskningsresultat. Vi har också genom samarbete med SCB kunnat genomföra en omfattande studie av arbetspendlingen från Eda och Årjängs kommuner till Norge. Vi vill tacka alla de människor som bidragit med synpunkter i samband med våra besök i Eda och Årjäng. Det gäller alla företrädare för kommuner, företag, organisationer, föreningar och alla som i egenskap av pendlare, konsumenter eller kommuninnevånare förmedlat till oss hur det är att leva nära gränsen. Ett särskilt tack vill vi också rikta till våra kontaktpersoner på Vinnova, Barbro Burén och Erling Ribbing, som med stor entusiasm besökt vår projektgrupp och som ordnat givande konferenser inom Dynamo 2. Karlstad i januari 2011 Lars Aronsson, professor och föreståndare för Cerut Sune Berger, projektledare, professor emeritus Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 1

5

6 Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 3 Perifera platser på gränsen till omvandling. 13 Gränshandel som drivkraft för regional utveckling Svante Karlsson Studiens forskningsmetoder 26 surveyundersökningar, intervjuer och observationer Eva Olsson Gräset är grönare på andra sidan 35 att pendla till en arbetsplats i Norge Hans Olof Gottfridsson I skuggan av den Norske Lykken 49 ambivalens, insiders och outsiders Eva Olsson Gränsbunden livsstil 68 om genusrelationer och social polarisering Eva Olsson Plats på gränsen 84 Sune Berger Ekonomisk tillväxt vid gränsen 97 siffermässig beskrivning av sociala och hälsomässiga förhållanden Bengt Starrin Författar-presentationer 105 Bilaga Intervjuguide Bilaga Enkät till pendlare i Årjäng och Eda Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 3

7

8 Inledning Fotograf: Eva Olsson Regionförstoring på gränsen en introduktion Stora delar av den svenska glesbygden har kännetecknats av strukturella problem med låg tillväxt, låg rörlighet, låg andel unga kvinnor och utflyttning av såväl människor som företag (Glesbygdsverket, 2004; Nutek, 2002). Ofta är dessutom arbetslösheten hög och utbildningsnivån låg och många har pekat på att landsbygden och framförallt glesbygden på sätt och vis är att betrakta som en förlorare i den postindustriella ekonomin (se t.ex. Blom, 2000). I det nationella perspektivet framträder emellertid regionala skillnader och oväntat har flera landsbygdskommuner uppvisat en stark tillväxt, även om glesbygden generellt uppvisar utvecklingsproblem i jämförelse med storstadsregionerna (Glesbygdsverket, 2001; Nutek/ITPS, 2002; Svenskt näringsliv, 2006). I det sammanhanget ter sig Värmland som särskilt intressant genom en lång industriell historia som vid vissa tidspunkter uppvisat en omfattande tillbakagång lokalt med stora sociala problem som följd, men som lokalt uppvisat en stark tillväxt i gränsområdena mot Norge (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2004). Värmlands geografiska läge med en lång gränslinje som utgör EU:s yttre gräns mot Norge är också intressant när regionförstoring och arbetspendling kommer på tal. De strukturella problem som landsbygden drabbats av och den utvecklingsproblematik som kan relateras till den har ägnats intresse i flera problemorienterade studier inom skilda discipliner. Ofta har intresset riktats mot företagsnedläggningars sociala konsekvenser, bristen på utvecklingsdynamik, eller allmän stagnation och ungas villkor (se t.ex. Bäck-Wiklund & Lindfors, 1990). Att det skett en stark tillväxt i tidigare traditionella lands- och eller glesbygdskommuner har däremot inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Landsbygdens och glesbygdens utvecklingsproblematik och utvecklingsmöjligheter har istället ägnats intresse och då särskilt underifrån drivna utvecklings- och mobiliseringsprocesser som snarare mer har syftat till välfärd än tillväxt (Se t.ex. Ronnby, 1995; Lundberg Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 5

9 & Karlsson, 2002). Tongivande studier av utvecklingsdynamik, tillväxt och innovationsförmåga har istället, kanske naturligt nog, riktat intresset mot urbana områden där inte sällan universitetet och nya näringar varit starka och i sammanhang av modernitet har utveckling ofta varit synonymt med just urbana miljöer (Se t.ex. Florida, 2002; Porter, 1994; Porter, 1998; Saxenian, 1998). Den lokalt höga tillväxten och den på vissa håll till synes starka utvecklingsdynamiken i vissa glesbygdskommuner måste därför angripas på ett nytt sätt. Intresset bör riktas mot förmågan att anpassa sig till marknadens förändrade villkor där rörlighet och dynamik är nyckelord, och i detta sammanhang rikta sökljuset mot hur snabb tillväxt påverkar enskilda människor, familjer och sociala relationer. Regionförstoring på gränsen är ett forskningsprojekt som har just en sådan ansats. Västra Värmland I västra Värmland, invid EU:s yttre gräns, har befolkning och näringsliv i många avseenden dragit nytta av den starka tillväxten i Osloregionen (Berger, Forsberg & Ørbeck, (red) 2004). Det kommer bland annat till uttryck genom en riksgränsöverskridande regionförstoring med arbetspendling från Sverige till Norge, inköpsresor från Norge till Sverige och norrmän som köper bostäder och fritidshus på den svenska sidan om riksgränsen (Berger, Forsberg & Ørbeck (red.) 2004; Berglund, 2005). Under 2005 invigdes ett stort köpcentrum i Töcksfors (Årjängs kommun), och under 2006 invigdes ett lika stort köpcentrum i Charlottenberg (Eda kommun). De skillnader i pris- och kostnadsnivåer som genereras av gränsen antas spela en central roll här, men erfarenheter pekar också på att riksgränsen i vissa avseenden utgör en barriär för fortsatt regionförstoring. En slags paradox framträder därmed där riksgränsen utgör både en förutsättning för och ett hinder mot regionförstoring. Exempel på hinder är bland annat former och innehåll i arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik och i infrastrukturens och kollektivtrafikens utbyggnad och utformning. Tidigare forskning visar dock att det sociala och kulturella utbytet över gränsen är omfattande (Forsberg, Grimsrud, Jakobsen, Jansdotter, & Vangsgraven Stubberud 2006). Vilken roll spelar det för mentala bilder, gränsöverskridanden respektive upplevelsen av hinder? Detta är frågor som projektet Regionförstoring på gränsen försöker besvara. Undersökningens syfte och frågeställningar I projektet Regionförstoring på gränsen studeras effekterna av ekonomisk tillväxt på människors livsvillkor, där hastigheten i tillväxten särskilt beaktas liksom dess lokala karakteristika. Studiet av effekter riktas mot både förbättringar och försämringar av livsvillkor och hälsa. 6 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

10 Dessutom finns ännu en övergripande fråga: på vilka sätt äger regionförstoring rum? Den övergripande frågeställningen i projektet Regionförstoring på gränsen gäller därför riksgränsens betydelse i fråga om regionförstoring och tillväxt på landsbygden. Projektet som helhet avser att svara på följande frågor: Vad betyder riksgränsen i fråga om regionförstoring? Vad betyder riksgränsen i fråga om regional tillväxt och lokal utvecklingsdynamik? Hur är det att arbeta och leva i en gränsregion som gått från stagnation till stark tillväxt? Vilken roll spelar fysisk infrastruktur i form av vägstandard och kollektivtrafik för möjligheterna till arbetspendling och regionförstoring? Vilken roll spelar riksgränsen för människors mentala bilder och därmed pendlingsbenägenhet? Bokens uppläggning och innehåll I första kapitlet Perifera platser på gränsen till omvandling beskriver Svante Karlsson bakgrunden till utvecklingen i Eda och Årjäng. I kapitlet beskrivs den strukturella omvandling från jord- och skogsbruk till tillverkningsindustri och handel samt turism, som skett. Här får läsaren följa utvecklingen i form av statistik om befolkning och näringsliv. Karlsson beskriver också gränskommunernas relationer med Norge och avslutar med att kommentera den fortsatt växande handelns möjliga inverkan på de två gränskommunerna. I kapitel 2 presenteras metoder och material. I därpå följande kapitel (3-7) presenteras studiens resultat och slutsatser. Arbetspendling och gränslöst vardagsliv I kapitel 3 Gräset är grönare på andra sidan att pendla till en arbetsplats i Norge redogör Hans Olof Gottfridsson för resultatet av totalstudien av arbetspendlingen över gränsen i Årjäng och Eda. Studien är genomförd i enkätform, och de frågor som gränspendlarna har besvarat har behandlat såväl orsaker till arbetspendlingen som eventuella sociala effekter av den. Gottfridsson beskriver i kapitlet vilka gränspendlarna är, vart de pendlar, varför de väljer att pendla och hur de upplever att pendla. Det visar sig att en del av de föreställningar som finns om arbetspendling över gränsen inte verkar stämma. Flertalet arbetspendlare pendlar till exempel dagtid fram och tillbaka, mindre än en fjärdedel veckopendlar. Det är dessutom många av dem som arbetspendlar över gränsen som är födda utomlands, nästan hälften av dem är det. Här antas att det till största delen handlar om inflyttade norrmän som har sin arbetsplats kvar i hemlandet. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 7

11 Livet på gränsen, ambivalens och polarisering? Kapitel 4, I skuggan av den Norske Lykken, av Eva Olsson, bygger huvudsakligen på de kvalitativa intervjuer som gjorts i projektet. Kapitlet är det första av två empiriska kapitel, där de insamlade intervjuerna och observationerna analyseras. Både kapitel 4 och kapitel 5 handlar om livet på gränsen, men ur lite olika synvinklar. Olsson visar i kapitel 4 hur intervjupersonerna påverkas av de förändrade relationer till grannlandet som blivit resultatet av de norska satsningarna i kommunerna och av den ökade gränshandeln. Det intervjupersonerna uttrycker kan tolkas som att lokalbefolkningen i Eda och Årjäng har blivit allt mer beroende av Norge och norrmännen, både vad gäller handel och arbetstillfällen, vilket lett till en asymmetri i relationerna mellan grannarna. Norrmännen befinner sig i ett överläge gentemot lokalbefolkningen, en situation som är ovan för dem på den svenska sidan och en förändring som gått snabbt. För de intervjuade leder det till ambivalens i förhållandet till de norska grannarna som också kan vara vänner eller släktingar. Av tradition finns nämligen ett socialt utbyte över gränsen i form av både äktenskap och andra sociala relationer. Platsens betydelse diskuteras också utifrån generella samhälleliga förändringstendenser såsom individualisering, urbäddning och återinbäddning. I detta sammanhang kanske platsen skall ses som det enda stabila i tillvaron och att platsen därför kan få en ökad betydelse för de senmoderna individerna när sociala relationer tappar sitt konkreta sammanhang eller förändras på ett oförklarligt sätt. Det senare kan här konkretiseras med att den lokala identiteten hotas av både kunder, fritidshusägare och inflyttade, så kallade outsiders. Kapitel 5 fortsätter på samma tema som kapitel 4, men nu i form av en analys av de tidigare beskrivna effekterna för livsstil och livsvillkor. Här behandlas varför gränsbefolkningen arbetspendlar, hur det kommer sig att de hellre bor kvar än flyttar, och familjens betydelse i förhållande till detta. Finns det en särskild gränsmentalitet är frågan, och är livsstilen på gränsen speciell? I kapitlet avhandlas särskilt genusrelationer och genuskontrakt som sociala positioner och gränsfall, där det senare inte nödvändigtvis skall uppfattas som traditionellt konstruerade könsroller eller genuskontrakt. De intervjuade ger uttryck för en gränslös livsstil där både det sociala utbytet över gränsen och arbetspendlingen har betydelse, men lever samtidigt i en anomi-liknande situation, det vill säga i en situation där normer upplöses och förändras. Flera av de som intervjuats ger uttryck för vad som kan tolkas som frustration och polarisering mellan lokalbefolkning och inpendlande/ inflyttade norrmän, där gränsens betydelse är såväl positiv som negativ, och riksgränsen både ett hinder och en möjlighet. 8 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

12 Identitet och mentala bilder I kapitel 6, Plats på gränsen, beskriver Sune Berger regionförstoringens konsekvenser för gränskommunerna i form av individualisering och avtraditionalisering. Berger diskuterar bland annat effekten av den ekonomiska uppgången i termer av både materialism, konsumtionshets och identitetsutveckling. Den utveckling som varit ekonomiskt fördelaktig för gränskommunerna får inte enbart positiva effekter i form av till exempel lägre arbetslöshet, det finns också en mörk baksida som Berger skriver. Det finns ett lågt intresse för högre studier bland de unga som på sikt kan skapa problem i kommunerna. Berger menar vidare att platsidentiteten och platskänslan vid gränsen förändrats över tid. De norska satsningarna har bland annat lett till en skiktning mellan tätorterna och att arbetspendlingen lett till statusskillnader mellan kommuninvånare. Den ekonomiska tillväxtens effekter i siffror I kapitel 7 visar Bengt Starrin hur den ekonomiska tillväxten vid gränsen påverkat sociala och hälsomässiga förhållanden hos lokalbefolkningen i Årjäng och Eda genom att jämföra statistiska uppgifter insamlade åren 2000, 2004 och 2008, vilka ingår i undersökningen Liv & Hälsa (se vidare kapitel 2). Inledningsvis beskriver Starrin olika teser om hur ekonomisk tillväxt respektive ekonomisk recession påverkar människors väl och ve. De olika teorierna är motsägelsefulla och det är framförallt inte alls självklart att ekonomisk tillväxt är enbart positiv för vare sig individer eller samhälle. Starrin tecknar sedan en bild av utvecklingen i de två gränskommunerna som till viss del skiljer sig från utvecklingen i resten av Värmlandskommunerna. Intressant är till exempel att andelen värmlänningar som uppger sig ha en ekonomisk buffert har ökat mer i övriga Värmland än i Årjäng och Eda. Självskattade förändringar, det vill säga de som besvarat enkäten har fått skatta huruvida deras förhållanden förbättrats eller försämrats jämfört med för fyra år sedan, visar dock ett intressant mönster. Ju yngre man är i desto högre grad anser man att den psykiska hälsan förbättrats, liksom att man fått bättre framtidstro. Här utmärker sig Eda och Årjäng. Bilden av de sociala, ekonomiska och hälsomässiga förändringarna är dock både tvetydig och motsägelsefull. Avslutningsvis frågar sig Starrin om ekonomisk tillväxt är en bra indikator på välfärd och välbefinnande i en befolkning. Det kanske finns andra mått som bör ingå som ett av flera på den samlade välfärden i ett land? Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 9

13 Vad hände sedan? I forskningsprojekt finns alltid en eftersläpningseffekt och för Regionförstoring på gränsen kom denna eftersläpning att få ett ganska speciellt innehåll. När vi hade avslutat vår datainsamling, gjort våra intervjuer och genomfört observationer inträffade nämligen den senaste i raden av efterkrigstidens större finanskriser. Krisen började i USA och hade sitt ursprung i bank- och fastighetsspekulationer, vilket bland annat ledde till att bostadsmarknaden i stort sett kapsejsade med likviditetsproblem hos flera större banker samt att villaägare fick gå ifrån sina hus som följd. Krisen har emellertid inte fått riktigt dessa effekter i Sverige. Vi fick dock vara med om att arbetslösheten steg på grund av att företag fick slå igen eller dra ner på verksamhet och anställda. Så även i gränskommunerna. En ny forskningsfråga har därmed uppstått i anslutning till regionförstoring och frågan om gränsens betydelse. Vad har 2008 års finanskris betytt för gränskommunerna? Har de till exempel klarat sig bättre än motsvarande kommuner längre in i landet? Nya frågor för fortsatt forskning har därmed uppstått. En del av dessa frågor tas upp i en särskild forskningsrapport som bland annat beskriver finanskrisens konsekvenser i Värmland (Berger, Dahlgren & Westlindh, 2011). 10 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

14 Referenser Berger, S., Dahlgren, B. & Westlindh, S (2011) Krisen kom plötsligt. En värmländsk berättelse om den globala finanskriden. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red.) (2004) Atlas över Inre Skandinavien. Befolkningsutveckling, näringsliv och livsmiljö. Karlstad: Karlstad University Studies, 2004:66. Berglund, C. (2005) Ja, vi elsker dette landet og En studie av norskägda fritidshus i svenska delen av Inre Skandinavien. Arbetsrapport 2005:15, Cerut. Karlstad: Karlstads universitet. Blom, T. (2000) Morbid tourism - a postmodern market niche with an example from Althorp. Norwegian Journal of Geography. 54, 1, Bäck-Wiklund, M. & Lindfors, H. (1990) Landsbygd, livsform och samhällsförändring. Göteborg: Daidalos. Florida, R. (2002) The Rise of the Creative Class. New York: Basic books. Forsberg, G., Grim srud, G. M., Jakobsen, L., Jansdotter, M. & Vangsgraven Stubberud, K. (2006) Gränsfall - Platsens betydelse för omställning och utveckling i en gränsregion. Stockholm: Nordregio. Glesbygdsverket (2001) Årsbok Vad kännetecknar inflyttningsrika bygder? Glesbygdsverket. Glesbygdsverket (2004) Årsbok Glesbygdsverket. Lundberg, B. & Karlsson, S. (2002) Lokala utvecklingsstrategier perspektiv, resurser och beroende. I Lundberg, B. m.fl. (red.) Arvegods och nyodlingar. Karlstad: Karlstad University Studies, 2002:47. Nutek/ITPS (2002) Regionernas tillstånd En rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner. A2002:012. Nutek/ITPS. Porter, M.E. (1994) The role of Location in Competition. Journal of the Economics of Business,1, Porter, M.E. (1998) Clusters and the new Economics of Competition. Harward Business Review, November/December,77-9. Ronnby, A. (1995) Den lokala kraften. Människor i utvecklingsarbete. Malmö: Liber utbildning. Saxenian, A. (1998) Regional Advantage. Culture and Competition in Silicon Valley and Route 128. Cambridge MA: Harward University Press. Svenskt näringsliv (2006) Företagsklimat Svenskt näringsliv. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 11

15

16 Projektets publikationer Berger, S. (2007) Mentalitet som gränshinder. I Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red) Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S. (2007) Värmländsk identitet, provinsialism och rörlighet. I Arvidsson, B., Karlsson, S. Lönnbring, G. & Stolare, M. (red). Bilder av Värmland. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S. (2009) Regionförstoring en fråga om plats och pendling. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S., Gottfridsson, H-O., Karlsson, S., Olsson, E. & Starrin, B. (2010) Regionförstoring på gränsen. I Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. Resultatredovisningar från 15 FoU-projekt inom VINNOVAs DYNAMOprogram. Stockholm: VINNOVA Rapport VR 2010:08. Berger, S. & Karlsson, S. (2011) På gränsen till kreativitet. I Aronsson, L. & Braunerhielm, L. Kreativitet på plats. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S. & Karlsson, S. (2011) Folkbokföring hotar gränspendling. Nya Wermlandstidningen, Debatt, 2 februari Björck, A. & Engstig, M. (2007) Handeln i västra Värmland - ett förhållande i förändring. Masteruppsats, Karlstads universitet. Frydenlund, S., Karlsson, S. & Kristofferesen, J. (2007) Klima for naeringsutvikling i grenseland. I Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red) Omställning och utveckling i Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad: Karlstad University Press. Karlsson, S. (2011) Växande handel och ökad mobilitet. Nya arbetsmarknader i de västra gränstrakterna. Geografiska notiser, 2, Karlsson, S. & Berger, S. (2009) Känsla för plats och framtid. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Olsson, E. & Gottfridsson, H O. (2009) Pendling acceptabelt och lönsamt men helst inte. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Starrin, B. (2009) Sociala- och ekonomiska förhållanden är viktigt för hälsan. I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 13

17 Starrin, B. (2009) Är Värmlänningen lycklig? I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Starrin, B. (2009) Socioekonomiska förhållanden och psykisk ohälsa. I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Ørbeck, M. & Karlsson, S. (2007) Nye teorier på gamle naeringer - omstilling i skogsbruk og skogsindustri i Inre Skandinavia. I Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red) Omställning och utveckling i Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad: University Press. 14 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

18 Perifera platser på gränsen till omvandling. Gränshandel som drivkraft för regional utveckling Svante Karlsson Fotograf: Svante Karlsson Strukturell omvandling vid riksgränsen Gamla företag lägger ner och nya kommer till. Familjer flyttar in och ut, barn föds och de gamla går ur tiden. Platser, orter och bygder förändras därför över tid och särskilt förändras de med avseende på befolkningens och näringslivets sammansättning. Befolkning och näringsliv och samspelet mellan dessa kan därmed ses som viktiga drivkrafter i en ständigt pågående regional utveckling (Vatne, 2004). När det gäller omvandling i ett regionalt utvecklingssammanhang utgör just bygderna längs riksgränsen mellan Norge och Sverige, som denna bok handlar om, goda exempel. De omvandlades tidigt från jordbrukssamhällen där småskaliga familjejordbruk utgjorde basen till industrisamhällen med inriktning på förädling av naturresurser och Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 15

19 med tiden också en omfattande verkstadsindustri. De rika tillgångarna på vedråvara och vattenkraft liksom goda transportmöjligheter ut på exportmarknaderna skapade förutsättningar för en råvaruförädlande industri under 1800-talets senare hälft. Det var platsens läge och interna och externa faktorer som samverkade. Idag, nästan 150 år efter att dessa gränstrakter blev en del av den industriella ekonomin, spelar återigen det geografiska läget invid riksgränsen en avgörande roll för en strukturell omvandling (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2007). Numera är det emellertid inte skogen och vattnet framförallt som skapar grund för välstånd och sysselsättning utan idag handlar det istället om närheten till riksgränsen i sig och den dynamiska Osloregionen med en stor köpstark befolkning. På den svenska sidan av riksgränsen spelar idag gränshandeln och den starka arbetsmarknaden i Norge en framträdande roll för sysselsättningsutvecklingen, medan lokalt jord- och skogsbruk i många avseenden intar en undanskymd plats samtidigt som tillverkningsindustrin uppvisar en reducerad roll i fråga om arbetstillfällen. Gränsbygderna har därmed, åtminstone delvis, genomgått en omvandling från produktions- till konsumtionslandskap och befolkningen har på ett påtagligt sätt blivit en del av ett allt mer internationaliserat arbets- och näringsliv. I detta kapitel behandlas den strukturella omvandling i de båda värmländska kommunerna Eda och Årjäng som kommit till uttryck i en mycket snabb expansion, både med avseende på infrastruktur, byggnader, företag och sysselsättning inom gränshandeln. Syftet med kapitlet är att undersöka gränshandelns och den starka norska ekonomins (framförallt arbetsmarknaden på den norska sidan av riksgränsen) påverkan på arbetsmarknaden nära gränsen. Framför allt analyseras samspelet mellan förändringar i den relativa betydelsen av olika ekonomiska sektorer och arbetskraftens rörlighet. Är det så att den minskade efterfrågan på arbetskraft inom tillverkningsindustrin inneburit att en förflyttning till den växande detaljhandeln har ägt rum? Eller är det så att den nya situationen på arbetsmarknaden med nya sysselsättningstillfällen inom handeln gett upphov till en interregional rörlighet och ett förändrat deltagande på arbetsmarknaden? Genom att besvara dessa frågor görs ett försök att placera den ekonomiska omstruktureringen i ett lokalt sammanhang. Kapitlet fortsätter efter en kort genomgång av material och metod med en kortfattad beskrivning av gränsområdet, och då framförallt de båda kommunerna Eda och Årjäng i Värmlands län. Därefter ges en kortfattad genomgång av fenomenet gränshandel eftersom det har stor betydelse 16 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

20 Fotograf: Svante Karlsson för att förstå den i de aktuella kommunerna pågående omvandlingen. Framställningen tjänar som underlag för bokens övriga delar. Material och metod Den empiriska analysen i den fortsatta framställningen baseras i huvudsak på ett urval från den longitudinella databasen ASTRID vid Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet. Materialet i databasen utgörs av offentliga uppgifter från SCB. ASTRID omfattar hela den svenska befolkningen, och därmed också arbetskraften, under åren 1990 till I databasen finns individuella egenskaper (data) som rör demografi (t.ex. kön och ålder), utbildning (t.ex. utbildningsnivå), arbete (t.ex. branschtillhörighet), bostäder och var dessa, och i förekommande fall, arbetsplatserna är lokaliserade. I ett första steg inkluderade urvalet alla arbetsställen inom detaljhandeln i Eda och Årjäng 2007 (baserat på SNI-kod). Därefter selekterades individer som samma år varit anställda på dessa företag (arbetsställen). För att få fram med vad och var dessa individer varit verksamma tidigare kopplades bostadsort och arbetsställe på för åren Därmed har det blivit möjligt att studera arbetskraftens rörlighet i tid och rum för dem som arbetar inom handeln i Eda och Årjäng (det vill säga hur de rört sig mellan branscher och kommuner innan 2007). De västra gränstrakterna En stor del av gränstrakterna mot Norge är att betrakta som en svensk periferi med en mycket gles befolkning omfattande ca 2% av landets totalbefolkning. Totalt gränsar 22 kommuner till Norge från Strömstad i söder till Kiruna i norr (en sträcka på ca 1590 km). Befolkningen i dessa kommuner uppgick 2007 till personer ( män och kvinnor), av vilka ungefär 50% var i arbete. Av den förvärvsarbetande befolkningen arbetade ca 10% i Norge och medelåldern var något högre än vad som gällde för riket som helhet. Den största andelen av befolkningen, liksom den största andelen av gränspendlarna, bodde 2008 intill riksgränsens södra del i Västra Götalands och Värmlands län. För Edas och Årjängs vidkommande omkring fem procent högre. 1 Vid tiden för bearbetning av data över sysselsatta inom handeln i Eda och Årjäng fanns endast data fram till och med 2007 med. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 17

21 Den norska sidan av riksgränsen uppvisar i likhet med den svenska sidan generellt en perifer gles befolkning och stora avstånd. Den södra delen präglas emellertid av närheten till Oslo och flera, i ett norskt sammanhang, stora städer längs Oslofjorden och ut mot Skagerack. De västra gränstrakterna i Värmland mot Norge kännetecknas av spridd bosättning i ett småbrutet odlingslandskap kantat av skog. Här och var har tätorter med rötter i handel och industri växt fram och god infrastruktur med såväl järnväg som europaväg och riksväg sörjer för fortsatta utvecklingsmöjligheter. I dessa gränstrakter ligger Eda kommun som är en av alla Sveriges små kommuner med en hög andel av befolkningen boende på landsbygden. I Eda bor också många av invånarna i mindre tätorter med rötter i landets tidiga industrialisering. I kommunen har såväl pappers- som glas- och järnbruk funnits tidigare. Än idag upprätthålls produktionen vid pappersbruket i Åmotfors (Nordic Paper), en av kommunens tre tätorter. I kommunens centralort Charlottenberg finns industriarbetsplatser med anknytning till bland annat fordonstillverkning, men under senare år har handeln kommit att inta en allt viktigare roll i fråga om sysselsättningsutveckling (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2007). I kommunens tredje tätort Koppom fanns under många år pappersindustri, sågverk och tillverkningsindustri, men sedan länge präglas orten av strukturomvandling och få arbetsplatser (Bäck-Wiklund & Lindfors, 1990). I likhet med de allra flesta andra svenska kommuner utgör den offentliga sektorn i Eda en mycket betydelsefull del av arbetsmarknaden. Eda har under de senaste åren inte uppvisat någon betydande befolkningsminskning och 2009 uppgick kommunens befolkning till 8577 personer. Årjängs kommun uppvisar i likhet med Eda en lång tradition inom tillverkningsindustrin. Under 1800-talet och efterkrigstiden var jordbruket dominerande, men vid 1800-talets slut kom en rad mindre industriverksamheter att etableras. Bland dessa märks bruksverksamheterna vid vattenfallen i Hånsfors och Töcksfors där framförallt produktionen inriktades på papper och massa. Under och 1970-talet växte det fram en rad små och medelstora industriföretag i Årjäng. Flera av dessa inriktade sin verksamhet på tillverkning av fordonskomponenter och tunnplåtsbearbetning. Sedan dess har jord- och skogsbruksnäringen fått ge vika för en expansiv småföretagarverksamhet och näringslivet präglas i många avseenden av gamla traditioner inom handel och verkstadsindustri. Relationerna till jord och skog lever alltjämt kvar vid sidan av framväxande nya näringar, något som synliggörs av travbana och travmuseum förutom ett av norska Moelvens stora sågverk (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2007). 18 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland