En studie av två gränskommuner i Värmland. Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En studie av två gränskommuner i Värmland. Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red)"

Transkript

1 En studie av två gränskommuner i Värmland Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red)

2 Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red) Centrum för forskning om regional utveckling. Karlstads universitet

3 Eva Olsson, Sune Berger och Hans Olof Gottfridsson (red). Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland. ISBN Författarna & Cerut Distribution: Karlstad University Press Karlstads universitetsbibliotek Karlstad Omslagsfoto Framsida: Årjängs Turistbyrå Baksida: Morokulien Infocenter, Eda Tryck: Universitetstryckeriet, Karlstad 2011

4 Förord De båda värmländska gränskommunerna Eda och Årjäng har en omfattande arbetspendling till Norge. Dessutom har betydande investeringar gjorts i köpcentra i kommunerna för att locka norrmän till inköpsresor. Dessa rörelser över gränsen har bidragit till ekonomisk tillväxt i en region som annars betraktas som en periferi i ett svenskt perspektiv. Detta var utgångspunkten för en forskningsansökan till Vinnova inom ramen för deras utlysning Dynamo 2 från Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet. Tillsammans med övriga beviljade projekt inom Dynamo 2 presenterade vi vid en startkonferens i november 2006 vårt projekt Regionförstoring på gränsen. En studie om arbete, liv och hälsa i en perifer tillväxtregion. Vi som arbetat i projektet representerar kulturgeografi, sociologi och socialt arbete. Detta har säkerligen påverkat vårt sätt att angripa de forskningsfrågor som vi bedömt som angelägna att studera. Det betyder också att vi arbetat med såväl kvalitativa som kvantitativa analyser. En viktig del i projektet har varit de fältarbeten som gjorts i de båda kommunerna och där också studenter från sociologi- och socionomutbildningen vid Karlstads universitet deltagit och bidragit till datainsamling. I de enkätstudier som varit en viktig del i arbetet har vi haft förmånen att ingå i den omfattande studien Liv och hälsa 2008 och inom ramen för denna kunnat publicera en del av våra forskningsresultat. Vi har också genom samarbete med SCB kunnat genomföra en omfattande studie av arbetspendlingen från Eda och Årjängs kommuner till Norge. Vi vill tacka alla de människor som bidragit med synpunkter i samband med våra besök i Eda och Årjäng. Det gäller alla företrädare för kommuner, företag, organisationer, föreningar och alla som i egenskap av pendlare, konsumenter eller kommuninnevånare förmedlat till oss hur det är att leva nära gränsen. Ett särskilt tack vill vi också rikta till våra kontaktpersoner på Vinnova, Barbro Burén och Erling Ribbing, som med stor entusiasm besökt vår projektgrupp och som ordnat givande konferenser inom Dynamo 2. Karlstad i januari 2011 Lars Aronsson, professor och föreståndare för Cerut Sune Berger, projektledare, professor emeritus Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 1

5

6 Innehållsförteckning Förord 1 Inledning 3 Perifera platser på gränsen till omvandling. 13 Gränshandel som drivkraft för regional utveckling Svante Karlsson Studiens forskningsmetoder 26 surveyundersökningar, intervjuer och observationer Eva Olsson Gräset är grönare på andra sidan 35 att pendla till en arbetsplats i Norge Hans Olof Gottfridsson I skuggan av den Norske Lykken 49 ambivalens, insiders och outsiders Eva Olsson Gränsbunden livsstil 68 om genusrelationer och social polarisering Eva Olsson Plats på gränsen 84 Sune Berger Ekonomisk tillväxt vid gränsen 97 siffermässig beskrivning av sociala och hälsomässiga förhållanden Bengt Starrin Författar-presentationer 105 Bilaga Intervjuguide Bilaga Enkät till pendlare i Årjäng och Eda Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 3

7

8 Inledning Fotograf: Eva Olsson Regionförstoring på gränsen en introduktion Stora delar av den svenska glesbygden har kännetecknats av strukturella problem med låg tillväxt, låg rörlighet, låg andel unga kvinnor och utflyttning av såväl människor som företag (Glesbygdsverket, 2004; Nutek, 2002). Ofta är dessutom arbetslösheten hög och utbildningsnivån låg och många har pekat på att landsbygden och framförallt glesbygden på sätt och vis är att betrakta som en förlorare i den postindustriella ekonomin (se t.ex. Blom, 2000). I det nationella perspektivet framträder emellertid regionala skillnader och oväntat har flera landsbygdskommuner uppvisat en stark tillväxt, även om glesbygden generellt uppvisar utvecklingsproblem i jämförelse med storstadsregionerna (Glesbygdsverket, 2001; Nutek/ITPS, 2002; Svenskt näringsliv, 2006). I det sammanhanget ter sig Värmland som särskilt intressant genom en lång industriell historia som vid vissa tidspunkter uppvisat en omfattande tillbakagång lokalt med stora sociala problem som följd, men som lokalt uppvisat en stark tillväxt i gränsområdena mot Norge (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2004). Värmlands geografiska läge med en lång gränslinje som utgör EU:s yttre gräns mot Norge är också intressant när regionförstoring och arbetspendling kommer på tal. De strukturella problem som landsbygden drabbats av och den utvecklingsproblematik som kan relateras till den har ägnats intresse i flera problemorienterade studier inom skilda discipliner. Ofta har intresset riktats mot företagsnedläggningars sociala konsekvenser, bristen på utvecklingsdynamik, eller allmän stagnation och ungas villkor (se t.ex. Bäck-Wiklund & Lindfors, 1990). Att det skett en stark tillväxt i tidigare traditionella lands- och eller glesbygdskommuner har däremot inte uppmärksammats i någon större utsträckning. Landsbygdens och glesbygdens utvecklingsproblematik och utvecklingsmöjligheter har istället ägnats intresse och då särskilt underifrån drivna utvecklings- och mobiliseringsprocesser som snarare mer har syftat till välfärd än tillväxt (Se t.ex. Ronnby, 1995; Lundberg Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 5

9 & Karlsson, 2002). Tongivande studier av utvecklingsdynamik, tillväxt och innovationsförmåga har istället, kanske naturligt nog, riktat intresset mot urbana områden där inte sällan universitetet och nya näringar varit starka och i sammanhang av modernitet har utveckling ofta varit synonymt med just urbana miljöer (Se t.ex. Florida, 2002; Porter, 1994; Porter, 1998; Saxenian, 1998). Den lokalt höga tillväxten och den på vissa håll till synes starka utvecklingsdynamiken i vissa glesbygdskommuner måste därför angripas på ett nytt sätt. Intresset bör riktas mot förmågan att anpassa sig till marknadens förändrade villkor där rörlighet och dynamik är nyckelord, och i detta sammanhang rikta sökljuset mot hur snabb tillväxt påverkar enskilda människor, familjer och sociala relationer. Regionförstoring på gränsen är ett forskningsprojekt som har just en sådan ansats. Västra Värmland I västra Värmland, invid EU:s yttre gräns, har befolkning och näringsliv i många avseenden dragit nytta av den starka tillväxten i Osloregionen (Berger, Forsberg & Ørbeck, (red) 2004). Det kommer bland annat till uttryck genom en riksgränsöverskridande regionförstoring med arbetspendling från Sverige till Norge, inköpsresor från Norge till Sverige och norrmän som köper bostäder och fritidshus på den svenska sidan om riksgränsen (Berger, Forsberg & Ørbeck (red.) 2004; Berglund, 2005). Under 2005 invigdes ett stort köpcentrum i Töcksfors (Årjängs kommun), och under 2006 invigdes ett lika stort köpcentrum i Charlottenberg (Eda kommun). De skillnader i pris- och kostnadsnivåer som genereras av gränsen antas spela en central roll här, men erfarenheter pekar också på att riksgränsen i vissa avseenden utgör en barriär för fortsatt regionförstoring. En slags paradox framträder därmed där riksgränsen utgör både en förutsättning för och ett hinder mot regionförstoring. Exempel på hinder är bland annat former och innehåll i arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik och i infrastrukturens och kollektivtrafikens utbyggnad och utformning. Tidigare forskning visar dock att det sociala och kulturella utbytet över gränsen är omfattande (Forsberg, Grimsrud, Jakobsen, Jansdotter, & Vangsgraven Stubberud 2006). Vilken roll spelar det för mentala bilder, gränsöverskridanden respektive upplevelsen av hinder? Detta är frågor som projektet Regionförstoring på gränsen försöker besvara. Undersökningens syfte och frågeställningar I projektet Regionförstoring på gränsen studeras effekterna av ekonomisk tillväxt på människors livsvillkor, där hastigheten i tillväxten särskilt beaktas liksom dess lokala karakteristika. Studiet av effekter riktas mot både förbättringar och försämringar av livsvillkor och hälsa. 6 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

10 Dessutom finns ännu en övergripande fråga: på vilka sätt äger regionförstoring rum? Den övergripande frågeställningen i projektet Regionförstoring på gränsen gäller därför riksgränsens betydelse i fråga om regionförstoring och tillväxt på landsbygden. Projektet som helhet avser att svara på följande frågor: Vad betyder riksgränsen i fråga om regionförstoring? Vad betyder riksgränsen i fråga om regional tillväxt och lokal utvecklingsdynamik? Hur är det att arbeta och leva i en gränsregion som gått från stagnation till stark tillväxt? Vilken roll spelar fysisk infrastruktur i form av vägstandard och kollektivtrafik för möjligheterna till arbetspendling och regionförstoring? Vilken roll spelar riksgränsen för människors mentala bilder och därmed pendlingsbenägenhet? Bokens uppläggning och innehåll I första kapitlet Perifera platser på gränsen till omvandling beskriver Svante Karlsson bakgrunden till utvecklingen i Eda och Årjäng. I kapitlet beskrivs den strukturella omvandling från jord- och skogsbruk till tillverkningsindustri och handel samt turism, som skett. Här får läsaren följa utvecklingen i form av statistik om befolkning och näringsliv. Karlsson beskriver också gränskommunernas relationer med Norge och avslutar med att kommentera den fortsatt växande handelns möjliga inverkan på de två gränskommunerna. I kapitel 2 presenteras metoder och material. I därpå följande kapitel (3-7) presenteras studiens resultat och slutsatser. Arbetspendling och gränslöst vardagsliv I kapitel 3 Gräset är grönare på andra sidan att pendla till en arbetsplats i Norge redogör Hans Olof Gottfridsson för resultatet av totalstudien av arbetspendlingen över gränsen i Årjäng och Eda. Studien är genomförd i enkätform, och de frågor som gränspendlarna har besvarat har behandlat såväl orsaker till arbetspendlingen som eventuella sociala effekter av den. Gottfridsson beskriver i kapitlet vilka gränspendlarna är, vart de pendlar, varför de väljer att pendla och hur de upplever att pendla. Det visar sig att en del av de föreställningar som finns om arbetspendling över gränsen inte verkar stämma. Flertalet arbetspendlare pendlar till exempel dagtid fram och tillbaka, mindre än en fjärdedel veckopendlar. Det är dessutom många av dem som arbetspendlar över gränsen som är födda utomlands, nästan hälften av dem är det. Här antas att det till största delen handlar om inflyttade norrmän som har sin arbetsplats kvar i hemlandet. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 7

11 Livet på gränsen, ambivalens och polarisering? Kapitel 4, I skuggan av den Norske Lykken, av Eva Olsson, bygger huvudsakligen på de kvalitativa intervjuer som gjorts i projektet. Kapitlet är det första av två empiriska kapitel, där de insamlade intervjuerna och observationerna analyseras. Både kapitel 4 och kapitel 5 handlar om livet på gränsen, men ur lite olika synvinklar. Olsson visar i kapitel 4 hur intervjupersonerna påverkas av de förändrade relationer till grannlandet som blivit resultatet av de norska satsningarna i kommunerna och av den ökade gränshandeln. Det intervjupersonerna uttrycker kan tolkas som att lokalbefolkningen i Eda och Årjäng har blivit allt mer beroende av Norge och norrmännen, både vad gäller handel och arbetstillfällen, vilket lett till en asymmetri i relationerna mellan grannarna. Norrmännen befinner sig i ett överläge gentemot lokalbefolkningen, en situation som är ovan för dem på den svenska sidan och en förändring som gått snabbt. För de intervjuade leder det till ambivalens i förhållandet till de norska grannarna som också kan vara vänner eller släktingar. Av tradition finns nämligen ett socialt utbyte över gränsen i form av både äktenskap och andra sociala relationer. Platsens betydelse diskuteras också utifrån generella samhälleliga förändringstendenser såsom individualisering, urbäddning och återinbäddning. I detta sammanhang kanske platsen skall ses som det enda stabila i tillvaron och att platsen därför kan få en ökad betydelse för de senmoderna individerna när sociala relationer tappar sitt konkreta sammanhang eller förändras på ett oförklarligt sätt. Det senare kan här konkretiseras med att den lokala identiteten hotas av både kunder, fritidshusägare och inflyttade, så kallade outsiders. Kapitel 5 fortsätter på samma tema som kapitel 4, men nu i form av en analys av de tidigare beskrivna effekterna för livsstil och livsvillkor. Här behandlas varför gränsbefolkningen arbetspendlar, hur det kommer sig att de hellre bor kvar än flyttar, och familjens betydelse i förhållande till detta. Finns det en särskild gränsmentalitet är frågan, och är livsstilen på gränsen speciell? I kapitlet avhandlas särskilt genusrelationer och genuskontrakt som sociala positioner och gränsfall, där det senare inte nödvändigtvis skall uppfattas som traditionellt konstruerade könsroller eller genuskontrakt. De intervjuade ger uttryck för en gränslös livsstil där både det sociala utbytet över gränsen och arbetspendlingen har betydelse, men lever samtidigt i en anomi-liknande situation, det vill säga i en situation där normer upplöses och förändras. Flera av de som intervjuats ger uttryck för vad som kan tolkas som frustration och polarisering mellan lokalbefolkning och inpendlande/ inflyttade norrmän, där gränsens betydelse är såväl positiv som negativ, och riksgränsen både ett hinder och en möjlighet. 8 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

12 Identitet och mentala bilder I kapitel 6, Plats på gränsen, beskriver Sune Berger regionförstoringens konsekvenser för gränskommunerna i form av individualisering och avtraditionalisering. Berger diskuterar bland annat effekten av den ekonomiska uppgången i termer av både materialism, konsumtionshets och identitetsutveckling. Den utveckling som varit ekonomiskt fördelaktig för gränskommunerna får inte enbart positiva effekter i form av till exempel lägre arbetslöshet, det finns också en mörk baksida som Berger skriver. Det finns ett lågt intresse för högre studier bland de unga som på sikt kan skapa problem i kommunerna. Berger menar vidare att platsidentiteten och platskänslan vid gränsen förändrats över tid. De norska satsningarna har bland annat lett till en skiktning mellan tätorterna och att arbetspendlingen lett till statusskillnader mellan kommuninvånare. Den ekonomiska tillväxtens effekter i siffror I kapitel 7 visar Bengt Starrin hur den ekonomiska tillväxten vid gränsen påverkat sociala och hälsomässiga förhållanden hos lokalbefolkningen i Årjäng och Eda genom att jämföra statistiska uppgifter insamlade åren 2000, 2004 och 2008, vilka ingår i undersökningen Liv & Hälsa (se vidare kapitel 2). Inledningsvis beskriver Starrin olika teser om hur ekonomisk tillväxt respektive ekonomisk recession påverkar människors väl och ve. De olika teorierna är motsägelsefulla och det är framförallt inte alls självklart att ekonomisk tillväxt är enbart positiv för vare sig individer eller samhälle. Starrin tecknar sedan en bild av utvecklingen i de två gränskommunerna som till viss del skiljer sig från utvecklingen i resten av Värmlandskommunerna. Intressant är till exempel att andelen värmlänningar som uppger sig ha en ekonomisk buffert har ökat mer i övriga Värmland än i Årjäng och Eda. Självskattade förändringar, det vill säga de som besvarat enkäten har fått skatta huruvida deras förhållanden förbättrats eller försämrats jämfört med för fyra år sedan, visar dock ett intressant mönster. Ju yngre man är i desto högre grad anser man att den psykiska hälsan förbättrats, liksom att man fått bättre framtidstro. Här utmärker sig Eda och Årjäng. Bilden av de sociala, ekonomiska och hälsomässiga förändringarna är dock både tvetydig och motsägelsefull. Avslutningsvis frågar sig Starrin om ekonomisk tillväxt är en bra indikator på välfärd och välbefinnande i en befolkning. Det kanske finns andra mått som bör ingå som ett av flera på den samlade välfärden i ett land? Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 9

13 Vad hände sedan? I forskningsprojekt finns alltid en eftersläpningseffekt och för Regionförstoring på gränsen kom denna eftersläpning att få ett ganska speciellt innehåll. När vi hade avslutat vår datainsamling, gjort våra intervjuer och genomfört observationer inträffade nämligen den senaste i raden av efterkrigstidens större finanskriser. Krisen började i USA och hade sitt ursprung i bank- och fastighetsspekulationer, vilket bland annat ledde till att bostadsmarknaden i stort sett kapsejsade med likviditetsproblem hos flera större banker samt att villaägare fick gå ifrån sina hus som följd. Krisen har emellertid inte fått riktigt dessa effekter i Sverige. Vi fick dock vara med om att arbetslösheten steg på grund av att företag fick slå igen eller dra ner på verksamhet och anställda. Så även i gränskommunerna. En ny forskningsfråga har därmed uppstått i anslutning till regionförstoring och frågan om gränsens betydelse. Vad har 2008 års finanskris betytt för gränskommunerna? Har de till exempel klarat sig bättre än motsvarande kommuner längre in i landet? Nya frågor för fortsatt forskning har därmed uppstått. En del av dessa frågor tas upp i en särskild forskningsrapport som bland annat beskriver finanskrisens konsekvenser i Värmland (Berger, Dahlgren & Westlindh, 2011). 10 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

14 Referenser Berger, S., Dahlgren, B. & Westlindh, S (2011) Krisen kom plötsligt. En värmländsk berättelse om den globala finanskriden. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red.) (2004) Atlas över Inre Skandinavien. Befolkningsutveckling, näringsliv och livsmiljö. Karlstad: Karlstad University Studies, 2004:66. Berglund, C. (2005) Ja, vi elsker dette landet og En studie av norskägda fritidshus i svenska delen av Inre Skandinavien. Arbetsrapport 2005:15, Cerut. Karlstad: Karlstads universitet. Blom, T. (2000) Morbid tourism - a postmodern market niche with an example from Althorp. Norwegian Journal of Geography. 54, 1, Bäck-Wiklund, M. & Lindfors, H. (1990) Landsbygd, livsform och samhällsförändring. Göteborg: Daidalos. Florida, R. (2002) The Rise of the Creative Class. New York: Basic books. Forsberg, G., Grim srud, G. M., Jakobsen, L., Jansdotter, M. & Vangsgraven Stubberud, K. (2006) Gränsfall - Platsens betydelse för omställning och utveckling i en gränsregion. Stockholm: Nordregio. Glesbygdsverket (2001) Årsbok Vad kännetecknar inflyttningsrika bygder? Glesbygdsverket. Glesbygdsverket (2004) Årsbok Glesbygdsverket. Lundberg, B. & Karlsson, S. (2002) Lokala utvecklingsstrategier perspektiv, resurser och beroende. I Lundberg, B. m.fl. (red.) Arvegods och nyodlingar. Karlstad: Karlstad University Studies, 2002:47. Nutek/ITPS (2002) Regionernas tillstånd En rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner. A2002:012. Nutek/ITPS. Porter, M.E. (1994) The role of Location in Competition. Journal of the Economics of Business,1, Porter, M.E. (1998) Clusters and the new Economics of Competition. Harward Business Review, November/December,77-9. Ronnby, A. (1995) Den lokala kraften. Människor i utvecklingsarbete. Malmö: Liber utbildning. Saxenian, A. (1998) Regional Advantage. Culture and Competition in Silicon Valley and Route 128. Cambridge MA: Harward University Press. Svenskt näringsliv (2006) Företagsklimat Svenskt näringsliv. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 11

15

16 Projektets publikationer Berger, S. (2007) Mentalitet som gränshinder. I Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red) Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S. (2007) Värmländsk identitet, provinsialism och rörlighet. I Arvidsson, B., Karlsson, S. Lönnbring, G. & Stolare, M. (red). Bilder av Värmland. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S. (2009) Regionförstoring en fråga om plats och pendling. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S., Gottfridsson, H-O., Karlsson, S., Olsson, E. & Starrin, B. (2010) Regionförstoring på gränsen. I Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. Resultatredovisningar från 15 FoU-projekt inom VINNOVAs DYNAMOprogram. Stockholm: VINNOVA Rapport VR 2010:08. Berger, S. & Karlsson, S. (2011) På gränsen till kreativitet. I Aronsson, L. & Braunerhielm, L. Kreativitet på plats. Karlstad: Karlstad University Press. Berger, S. & Karlsson, S. (2011) Folkbokföring hotar gränspendling. Nya Wermlandstidningen, Debatt, 2 februari Björck, A. & Engstig, M. (2007) Handeln i västra Värmland - ett förhållande i förändring. Masteruppsats, Karlstads universitet. Frydenlund, S., Karlsson, S. & Kristofferesen, J. (2007) Klima for naeringsutvikling i grenseland. I Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red) Omställning och utveckling i Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad: Karlstad University Press. Karlsson, S. (2011) Växande handel och ökad mobilitet. Nya arbetsmarknader i de västra gränstrakterna. Geografiska notiser, 2, Karlsson, S. & Berger, S. (2009) Känsla för plats och framtid. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Olsson, E. & Gottfridsson, H O. (2009) Pendling acceptabelt och lönsamt men helst inte. I Kalander Blomqvist,M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Starrin, B. (2009) Sociala- och ekonomiska förhållanden är viktigt för hälsan. I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 13

17 Starrin, B. (2009) Är Värmlänningen lycklig? I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Starrin, B. (2009) Socioekonomiska förhållanden och psykisk ohälsa. I Kalander Blomqvist, M., Jansson, S. & Starrin, B. Värmlänningarnas Liv och hälsa Karlstad: Karlstad University Press. Ørbeck, M. & Karlsson, S. (2007) Nye teorier på gamle naeringer - omstilling i skogsbruk og skogsindustri i Inre Skandinavia. I Berger, S., Forsberg, G. & Ørbeck, M. (red) Omställning och utveckling i Inre Skandinavien - en gränsregion under omvandling. Karlstad: University Press. 14 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

18 Perifera platser på gränsen till omvandling. Gränshandel som drivkraft för regional utveckling Svante Karlsson Fotograf: Svante Karlsson Strukturell omvandling vid riksgränsen Gamla företag lägger ner och nya kommer till. Familjer flyttar in och ut, barn föds och de gamla går ur tiden. Platser, orter och bygder förändras därför över tid och särskilt förändras de med avseende på befolkningens och näringslivets sammansättning. Befolkning och näringsliv och samspelet mellan dessa kan därmed ses som viktiga drivkrafter i en ständigt pågående regional utveckling (Vatne, 2004). När det gäller omvandling i ett regionalt utvecklingssammanhang utgör just bygderna längs riksgränsen mellan Norge och Sverige, som denna bok handlar om, goda exempel. De omvandlades tidigt från jordbrukssamhällen där småskaliga familjejordbruk utgjorde basen till industrisamhällen med inriktning på förädling av naturresurser och Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 15

19 med tiden också en omfattande verkstadsindustri. De rika tillgångarna på vedråvara och vattenkraft liksom goda transportmöjligheter ut på exportmarknaderna skapade förutsättningar för en råvaruförädlande industri under 1800-talets senare hälft. Det var platsens läge och interna och externa faktorer som samverkade. Idag, nästan 150 år efter att dessa gränstrakter blev en del av den industriella ekonomin, spelar återigen det geografiska läget invid riksgränsen en avgörande roll för en strukturell omvandling (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2007). Numera är det emellertid inte skogen och vattnet framförallt som skapar grund för välstånd och sysselsättning utan idag handlar det istället om närheten till riksgränsen i sig och den dynamiska Osloregionen med en stor köpstark befolkning. På den svenska sidan av riksgränsen spelar idag gränshandeln och den starka arbetsmarknaden i Norge en framträdande roll för sysselsättningsutvecklingen, medan lokalt jord- och skogsbruk i många avseenden intar en undanskymd plats samtidigt som tillverkningsindustrin uppvisar en reducerad roll i fråga om arbetstillfällen. Gränsbygderna har därmed, åtminstone delvis, genomgått en omvandling från produktions- till konsumtionslandskap och befolkningen har på ett påtagligt sätt blivit en del av ett allt mer internationaliserat arbets- och näringsliv. I detta kapitel behandlas den strukturella omvandling i de båda värmländska kommunerna Eda och Årjäng som kommit till uttryck i en mycket snabb expansion, både med avseende på infrastruktur, byggnader, företag och sysselsättning inom gränshandeln. Syftet med kapitlet är att undersöka gränshandelns och den starka norska ekonomins (framförallt arbetsmarknaden på den norska sidan av riksgränsen) påverkan på arbetsmarknaden nära gränsen. Framför allt analyseras samspelet mellan förändringar i den relativa betydelsen av olika ekonomiska sektorer och arbetskraftens rörlighet. Är det så att den minskade efterfrågan på arbetskraft inom tillverkningsindustrin inneburit att en förflyttning till den växande detaljhandeln har ägt rum? Eller är det så att den nya situationen på arbetsmarknaden med nya sysselsättningstillfällen inom handeln gett upphov till en interregional rörlighet och ett förändrat deltagande på arbetsmarknaden? Genom att besvara dessa frågor görs ett försök att placera den ekonomiska omstruktureringen i ett lokalt sammanhang. Kapitlet fortsätter efter en kort genomgång av material och metod med en kortfattad beskrivning av gränsområdet, och då framförallt de båda kommunerna Eda och Årjäng i Värmlands län. Därefter ges en kortfattad genomgång av fenomenet gränshandel eftersom det har stor betydelse 16 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

20 Fotograf: Svante Karlsson för att förstå den i de aktuella kommunerna pågående omvandlingen. Framställningen tjänar som underlag för bokens övriga delar. Material och metod Den empiriska analysen i den fortsatta framställningen baseras i huvudsak på ett urval från den longitudinella databasen ASTRID vid Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet. Materialet i databasen utgörs av offentliga uppgifter från SCB. ASTRID omfattar hela den svenska befolkningen, och därmed också arbetskraften, under åren 1990 till I databasen finns individuella egenskaper (data) som rör demografi (t.ex. kön och ålder), utbildning (t.ex. utbildningsnivå), arbete (t.ex. branschtillhörighet), bostäder och var dessa, och i förekommande fall, arbetsplatserna är lokaliserade. I ett första steg inkluderade urvalet alla arbetsställen inom detaljhandeln i Eda och Årjäng 2007 (baserat på SNI-kod). Därefter selekterades individer som samma år varit anställda på dessa företag (arbetsställen). För att få fram med vad och var dessa individer varit verksamma tidigare kopplades bostadsort och arbetsställe på för åren Därmed har det blivit möjligt att studera arbetskraftens rörlighet i tid och rum för dem som arbetar inom handeln i Eda och Årjäng (det vill säga hur de rört sig mellan branscher och kommuner innan 2007). De västra gränstrakterna En stor del av gränstrakterna mot Norge är att betrakta som en svensk periferi med en mycket gles befolkning omfattande ca 2% av landets totalbefolkning. Totalt gränsar 22 kommuner till Norge från Strömstad i söder till Kiruna i norr (en sträcka på ca 1590 km). Befolkningen i dessa kommuner uppgick 2007 till personer ( män och kvinnor), av vilka ungefär 50% var i arbete. Av den förvärvsarbetande befolkningen arbetade ca 10% i Norge och medelåldern var något högre än vad som gällde för riket som helhet. Den största andelen av befolkningen, liksom den största andelen av gränspendlarna, bodde 2008 intill riksgränsens södra del i Västra Götalands och Värmlands län. För Edas och Årjängs vidkommande omkring fem procent högre. 1 Vid tiden för bearbetning av data över sysselsatta inom handeln i Eda och Årjäng fanns endast data fram till och med 2007 med. Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland 17

21 Den norska sidan av riksgränsen uppvisar i likhet med den svenska sidan generellt en perifer gles befolkning och stora avstånd. Den södra delen präglas emellertid av närheten till Oslo och flera, i ett norskt sammanhang, stora städer längs Oslofjorden och ut mot Skagerack. De västra gränstrakterna i Värmland mot Norge kännetecknas av spridd bosättning i ett småbrutet odlingslandskap kantat av skog. Här och var har tätorter med rötter i handel och industri växt fram och god infrastruktur med såväl järnväg som europaväg och riksväg sörjer för fortsatta utvecklingsmöjligheter. I dessa gränstrakter ligger Eda kommun som är en av alla Sveriges små kommuner med en hög andel av befolkningen boende på landsbygden. I Eda bor också många av invånarna i mindre tätorter med rötter i landets tidiga industrialisering. I kommunen har såväl pappers- som glas- och järnbruk funnits tidigare. Än idag upprätthålls produktionen vid pappersbruket i Åmotfors (Nordic Paper), en av kommunens tre tätorter. I kommunens centralort Charlottenberg finns industriarbetsplatser med anknytning till bland annat fordonstillverkning, men under senare år har handeln kommit att inta en allt viktigare roll i fråga om sysselsättningsutveckling (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2007). I kommunens tredje tätort Koppom fanns under många år pappersindustri, sågverk och tillverkningsindustri, men sedan länge präglas orten av strukturomvandling och få arbetsplatser (Bäck-Wiklund & Lindfors, 1990). I likhet med de allra flesta andra svenska kommuner utgör den offentliga sektorn i Eda en mycket betydelsefull del av arbetsmarknaden. Eda har under de senaste åren inte uppvisat någon betydande befolkningsminskning och 2009 uppgick kommunens befolkning till 8577 personer. Årjängs kommun uppvisar i likhet med Eda en lång tradition inom tillverkningsindustrin. Under 1800-talet och efterkrigstiden var jordbruket dominerande, men vid 1800-talets slut kom en rad mindre industriverksamheter att etableras. Bland dessa märks bruksverksamheterna vid vattenfallen i Hånsfors och Töcksfors där framförallt produktionen inriktades på papper och massa. Under och 1970-talet växte det fram en rad små och medelstora industriföretag i Årjäng. Flera av dessa inriktade sin verksamhet på tillverkning av fordonskomponenter och tunnplåtsbearbetning. Sedan dess har jord- och skogsbruksnäringen fått ge vika för en expansiv småföretagarverksamhet och näringslivet präglas i många avseenden av gamla traditioner inom handel och verkstadsindustri. Relationerna till jord och skog lever alltjämt kvar vid sidan av framväxande nya näringar, något som synliggörs av travbana och travmuseum förutom ett av norska Moelvens stora sågverk (Berger, Forsberg & Ørbeck, 2007). 18 Gränslöst Liv? En studie av två gränskommuner i Värmland

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag

Att gränspendla samma fast olika. H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag Att gränspendla samma fast olika H.O. Gottfridsson, E. Olsson, C. Möller och A. Öjehag År 2009 gränspendlade 28 000 personer från Sverige till Norge. Under samma period var andelen utpendlare från Sverige

Läs mer

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng

Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Närheten till Norge ett värde att värna för västra Värmland Moderaterna i Arvika, Eda och Årjäng Pål Jonson - riksdagskandidat, Arvika Johnny Lundgren kommunstyrelsen, Eda Robin Olsson - kommunstyrelsen,

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Regional utveckling och förnyelse för framtiden

Regional utveckling och förnyelse för framtiden Regional utveckling och förnyelse för framtiden Tillväxt- och utvecklingsstrategi 2014-2020, Skaraborg 8 november 2013 Katrien Vanhaverbeke Sveriges nya geografi 2013 Den lokala och regionala utvecklingen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013 FAKTA I KORTHET Nr. 11 216 GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 213 Norge är Sveriges viktigaste grannland. För Sverige, som är ett av världens mest exportberoende länder, är Norge den största exportmarknaden.

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor Värmlänningens kultur och livsstilsvanor Lars Aronsson, professor i kulturgeografi Lotta Braunerhielm, lektor i kulturgeografi Leena Hagsmo, doktorand i kulturgeografi Ida Grundel, doktorand i kulturgeografi

Läs mer

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner

SVERIGES NYA GEOGRAFI Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner SVERIGES NYA GEOGRAFI 2016 Så funkar tillväxten i våra lokala arbetsmarknadsregioner Emma Andersson Samhällsplanerare Allt större och färre lokala arbetsmarknadsregioner Sverige är indelat i 73 lokala

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Förändringar i pendlingen över Öresund

Förändringar i pendlingen över Öresund EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING OKTOBER 212 Förändringar i pendlingen över Öresund Arbetspendlingen över Öresund har minskat något de senaste åren men är ändå dubbelt så stor jämfört med

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Arbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsläget. Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsläget Ylva Johansson Arbetsmarknads- och etableringsminister 3 februari 217 Arbetsmarknadsdepartementet 1 Inriktningen på jobbpolitiken 216 Investeringar för jobb och tillväxt Bostadbyggande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 november 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2014 Skåne län Konjunkturen i euroområdet ser ut att dämpas rejält och exportefterfrågan

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar

Planering. Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Planering Allt fler i Umeåregionen arbetspendlar Utredningar och rapporter från Planering, nr 4, juni 2013 Innehållsförteckning sid. 1. INLEDNING 3 Bakgrund 3 Syfte 3 2. PENDLING TILL OCH FRÅN UMEÅ 4 Total

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Värmlands län Rapport från Företagarna 2010

Värmlands län Rapport från Företagarna 2010 Värmlands län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP.

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP. LOKALEN LEDIG LOKAL Planlösning butik En del Planlösning butik Två delar 1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 UTHYRBAR AREA TYP NÄRLIGGANDE BUTIKER TILLTRÄDE 1 234 / 617 m 2 Handel ÖoB, Sova, Rusta, Mediamarkt m.fl

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige

Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige Informationsblad 1: Uppfattningar om i livsvillkor i norra Sverige Olika uppfattningar om livsvillkoren i stora och små kommuner i norra Sverige De som bor i landsändans största kommuner är överlag mer

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad 1(17) Datum 2014-05-20 NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad De senaste 20 åren har varit omvälvande för Bengtsfors kommun. Vi har sett stora förändringar i näringslivets struktur

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Satsningar för befolkningsökning

Satsningar för befolkningsökning Värmland Karlstad 2011-08-22 Satsningar för befolkningsökning Socialdemokraterna i Värmland Man behöver nog inte borra särskilt djupt i siffrorna för att inse att den ungdomsarbetslöshet som de borgerliga

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer