Sally Bauer Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Sally Bauer Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Utvärdering 3. Främjande insatser 4. Kartläggning 5. Förebyggande åtgärder 6. Rutiner för akuta situationer Bilaga 1 Bilaga 2

3 1. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Veronica Jönsson (Delfinen) Ingrid Edholm Wikström (Baddaren) Eva Källström (Bläckfisken) Petra Helldén (Grodan) Vår vision En förskola där jag känner mig betydelsefull och delaktig. En gemenskap där jag trivs och känner mig trygg. En miljö som präglas av nyfikenhet och glädje. Ett arbetsklimat som låter mig utveckla mina förmågor. Planen gäller från Planen gäller till Barnens delaktighet kompis-samlingar och samtal dramatisering av olika konflikter, dilemman barnlitteratur Vårdnadshavarnas delaktighet Inskolning, informations möte, startsamtal, utvecklingssamtal, föräldramöte och föräldrar råd instagram och förskoleappen Tyra. utvärdering av verksamheten via enkät samt genom frågeställning vid utvecklingssamtal/startsamtal. Personalens delaktighet varje avdelning har en representant i trygghetsgruppen diskussioner vid personalmöten, planering och utvärderings dagar möjlighet att delta på styrelsemöte och vid årsmöte. Förankring av planen Planen ska finnas tydligt upphängd vid varje avdelnings veckoplanering för föräldrarna samt på hemsidan.

4 2. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Varje mål från föregående plan har utvärderats och diskuterats av trygghetsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Trygghetsgruppen Resultat av utvärderingen av fjolårets plan avdelningarna använder sig av gemensam metod vid konflikthantering: Mallen fungerar bra! Mallen ska gås igenom 1g/termin, just för att all personal ska kunna den. Att tänka på: Introducera ny personal! Ansvarig: representant från trygghetsgruppen. Se bilaga 1 tydliggöra begreppen i planen och införskaffa litteratur som kan användas i barngrupperna: Begreppen är tydliggjorda med hjälp av bl.a. bilder och litteratur är inköpt. Att tänka på: Informera bättre om böckerna för all personal. fokusera på hållbar kommunikation mellan personalen med t.ex. pyslappar alla avdelningar arbetar med att stärka barnens självkänsla och att vara en god vän. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Fortsätta göra föräldrarna delaktiga i planen: Genom frågeställning som lämnas ut till förälder inför utvecklingssamtal. "Hur märker du att ditt barn trivs/inte trivs i förskolan?" Fortsätta informera på föräldramöte om likabehandlingsplanen. Fortsätta använda drama i verksamheten för att nå läroplanens mål för "Normer och värden" och "Barns inflytande" värdegrundsarbete med tex Snick och Snack. Ansvarig för att årets plan utvärderas Trygghetsgruppen, Petra Helldén är sammankallande

5 3. Främjande insatser Genusarbete Föräldrarnas delaktighet Drama Kommunikation mellan personalen Stärka barnens självkänsla Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Kön och könsidentitet eller köns uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Barn ålder1-5år Mål och uppföljning Fortsätta att utveckla genusarbetet på förskolan Fortsätta att göra föräldrarna delaktiga i planen genom frågeställning inför utvecklingssamtal. Hur märker du hemma att ditt barn trivs/inte trivs på förskolan? Använda mer drama i verksamheten för att nå läroplanens mål inom "Normer och värden" och "Barns inflytande" Att diskutera och fokusera på personalmötena hur vi når fram till en hållbar kommunikation mellan personalen. Barnet ska ha vetskap om att de som person är älskvärd, viktig, duglig och unik. Jag duger, som jag är. Insats Genom litteratur och diskussioner i arbetslagen och på p-möten Bibehålla frågeställningen inför utvecklingssamtal "Hur märker du hemma att ditt barn trivs/inte trivs på förskolan?" Varje samtalsansvarig sammanställer sina samtal och delger trygghetsgruppen som utvärderar innan nytt läsår börjar. Planera in och använda drama i verksamheten Vi fortsätter driva fram frågan med jämna mellanrum på personalmötena. Hur gör vi för att få en rak och bra kommunikation mellan personalen. Vi pratar med varandra istället för om varandra, åker på studieresa för att främja kommunikationen samt pyslappar. Vi arbetar med att stärka barnens självkänsla, kompisrelationer, att vi är bra på olika saker Vem är jag och vad sätter jag för värde på mig själv? Ansvarig Samtliga pedagoger och personal på förskolan

6 Datum när det ska vara klart Fortlöpande

7 4. Kartläggning Kartläggningsmetoder Lyfta barnens kunskap, att själva få berätta/uttrycka vad de kan. Låta kompisarna berätta positiva saker om varandra. Använda frågeställningar vid kompis samlingar Samtal och observationer med samtliga inblandade Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrar: "Hur märker du hemma att ditt barn trivs/inte trivs på förskolan?" Barn:Vid kompis-samlingar och enskilda samtal eller vid observationer. Hur personalen har involverats i kartläggningen Fortlöpande diskussioner hur varje enskilt barn mår och fungerar i gruppen. Resultat och analys Det upplevdes som svårt att få enskilda svar vid frågorna från "Hissad och dissad". Barnen upprepade gärna varandras svar. Yngre barn hade svårt att förstå frågorna, lättare att observera. Vi kom fram till att det är bättre att ha med frågorna som diskussionsunderlag vid kompis-samlingarna med barnen och som stöd för pedagogerna.

8 5. Förebyggande åtgärder God introduktion Föräldrakontakt Information Föräldrasamtal Bekräftelse Bemötande Medkänsla Kompis-samling /samtal Positiv beröring Inflytande och delaktighet Delade barngrupper Träffar i trygghetsgruppen Att upptäcka tidigt Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön, Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Ålder Vad säger/uttrycker barnet hemma? Barnets utveckling, hur fungerar barnet på förskolan, kompisrelationer, dagliga rutiner/händelser och matsituationer. Relationer med din medmänniska Mål och uppföljning Pedagogerna ansvarar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan God daglig föräldrakontakt Tydliggöra förskolans mål utifrån Lpfö 98/10, profil och insatser Trygghet och delaktighet Varje dag ska alla barn bli sedda och bekräftade Alla som vistas på förskolan ska bemötas med respekt. Alla har rätt till att vara sig själv och känna att de är bra som de är. Barnen ska utveckla medkänsla och vilja att hjälpa varandra, bli medvetna hur man kan påverka andra med sitt beteende. Barngrupperna ska ha kompis-samlingar/vänskapstema regelbundet. Pedagogerna uppmuntrar barnen till positiv beröring. Barnen ska känna sig delaktiga och att de har inflytande i verksamheten Varje barn ska få bli sedd och lyssnad på Regelbundna träffar för trygghetsgruppen

9 Att upptäcka tidigt när barn blir utsatta för diskriminering eller kränkande behandling Åtgärd -välkomstbrev inför inskolning - introduktionssamtal förälder - personal - inskolning 1-2 veckor - startsamtal - kalendariet - foto - SMS till föräldrar - Instagram - informationsmöte för nytillkomna föräldrar Fortlöpande samtal med förälder om barnets dag vid lämning och hämtning Informera vid höstens föräldramöte, instagram, informationsbrev tydliggöra Veckoplanering Föräldrasamtal erbjuds föräldern till varje enskilt barn en gång/läsår och därutöver vid önskemål från föräldern Dela barngruppen i mindre enheter, morgonsamlingar, bekräfta barnets ankomst och hemgång. Vuxna ska vara bra förebilder, uppmuntra, stötta, berömma och finnas till hands för barnen. Barngrupperna har kompis-samlingar och vänskapstema regelbundet i de olika åldrarna Samtal med de äldre barnen kring hur en bra kompis är. Känsloträning. Vuxna ska föregå med gott exempel. Allt stärker barnens självkänsla. Planera in ovanstående mål vid finplaneringarna varannan vecka. Uppmuntra att våga hålla en kompis i handen, sitta i en trygg famn, kompismassage Lyssna på barnen/tyda barnens signaler och önskemål Dela barngruppen i mindre grupper 1 möte/termin om inte något inträffar då gruppen behöver träffas Gemensam uppfattning, uppmärksamma kännetecken, uppsikt och närvaro, regelbundna undersökningar, någon att prata med. Att all personal använder sig av förskolans gemensamma mall för konflikthantering mellan barnen. Motivera åtgärd För att utveckla god föräldra-och barnkontakt så att trygghet och gemenskap stärks Stärka trygghet och delaktighet Öka trygghet, delaktighet Stärka relationen med varje barn och att de är betydelsefulla. Följa läroplanens mål för värdegrunden Bli en bra medmänniska, följa läroplanen. Öka förståelse för varandra och träna sig i att vara en god kamrat. Skapa ett tryggt och öppet klimat där alla ska känna att de har en plats i gruppen och öka självkänslan. Barnen ska veta hur man tar i/berör en kompis på ett ok sätt Verksamheten ska utgå från barnen! Öka möjligheterna för varje barn att komma till tals och därmed få ökat inflytande Bättre kunna förebygga och verka akut mot kränkande behandling

10 Att vi på förskolan ska bli bättre på att upptäcka tidigt när diskriminering och kränkande behandling förekommer. Inga barn ska fara illa. Ansvarig Inskolningsansvarig Mentor Samtliga pedagoger Avdelningens pedagoger Samtlig personal på förskolan Ansvarig personal på resp. avdelning med alla åldrar Mål och uppföljning Trygghet och delaktighet Alla barn ska varje dag bli sedda och bekräftade Alla som möts i förskolan ska bemötas med respekt och förtroende. Alla har rätt till att vara sig själv och känna att de duger som de är. Barnen ska utveckla medkänsla och vilja att hjälpa varandra, bli medvetna hur man kan påverka andra med sitt beteende. Barngrupperna ska ha kompis-samlingar/vänskapstema regelbundet. Pedagogerna uppmuntrar barnen till positiv beröring Barnen ska känna sig delaktiga och att de har inflytande i verksamheten Varje barn ska få bli sedd och lyssnad på Regelbundna träffar för trygghetsgruppen Att upptäcka tidigt när barn blir utsatta för diskriminering eller kränkande behandling.

11 6. Rutiner för akuta situationer Policy Pedagogerna ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt när det uppstår Ta barnets/föräldrarnas upplevelser på allvar! Tänk på! Skuldbelägg ALDRIG det utsatta barnet! Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar Personal ska ha god uppsikt över barnen och vara redo att ge barnen stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Samtlig personal, med hemgruppsansvarig om det är möjligt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Arbetslaget gör en anmälan på blankett (bilaga 2) till förskolechefen och trygghetsgruppen på Sally Bauer Förskola Samtal i arbetslaget om arbetsfördelning Någon/några undersöker - utreder snarast Beslut om åtgärder av arbetslaget och förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Gå tillbaka till den person som du upplever har kränkt ett barn och berätta hur du har uppfattat situationen och ta en diskussion. Upplever du fortfarande situationen som en kränkning, gå till chefen. Ta upp på planeringsmöten. Akuta situationer tas med personen i fråga eller med hjälp av en kollega eller förskolechefen. Rutiner för uppföljning Trygghetsgruppen ska följa upp arbetet Rutiner för dokumentation De som arbetar med fallet dokumenterar All dokumentation sparas på kontoret Ansvarsförhållande Arbetslaget gör anmälan till förskolechefen och trygghetsgruppen Arbetslaget gör en ansvarsfördelning utifrån anmälan

12 Konflikthantering Bilaga 1 Sally Bauer Förskola har under flera år tillämpat en gemensam metod och policy angående konflikter och den håller än. För att hantera konflikter behöver vi vuxna tänka på: Acceptera att vi är olika Ha kontakt med våra känslor, inte minst för att förstå andras känslor Tala så att andra förstår Lyssna så att man själv förstår Ha en metod Medlarens uppgift: Båda parter får tala till punkt utan att bli avbrutna Får aldrig säga vem, som har fel Alla ska få höra vad, som sägs Allas ansvar att hitta en lösning Aldrig kränka varandra Objektivitet De, som har konflikten måste lösa den eller hantera den. Metod: Börja med den, som är argast/räddast Vad hände? Hur känns det? Vad vill du ska hända? Vad kan vi göra? Parterna får både ge och ta lite (prata ej mer om gamla konflikter ) Små barn: Föregå med gott exempel.

13 Anmälan om kränkande behandling Bilaga 2 Anmälningsnummer: Den utsattes namn: Datum för händelsen: Händelsen: (När? Var? Hur?): Avdelningens namn: Mottagare av anmälan Namn på de/den som utsätter: Namn på de som undersöker fallet: Trygghetsgrupp kontaktad: Vårdnadshavare 1 kontaktad? Vårdnadshavare 2 kontaktad? Förskolechefen kontaktad/informerad? Resultat och åtgärd: Uppföljning (Datum och kommentar):