Minnesanteckning uppföljande möte om delegationen för hållbara städer den 15 december 2009.

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(6) Vår referens Plan- och bostadssektionen Caroline Dahl Minnesanteckning uppföljande möte om delegationen för hållbara städer den 15 december Närvarande: Jan-Inge Ahlfrid, Lunds kommun Bo Andersson, Lomma kommun Cecilia Gyllenkrok, Region Skåne Inga Hallén, Lunds kommun Håkan Knutsson, Sustainable Business Hub Charlotte Lindström, Region Skåne Lennart Olausson, Malmö Högskola Stephan Müchler, Sydsvenska Industri- och handelskammaren Per-Arne Nilsson, Malmö Stad Göran Tunhammar, Länsstyrelsen Björn Risinger, Länsstyrelsen Caroline Dahl, Länsstyrelsen Elisabeth Hellmo, Länsstyrelsen Kerstin Nilermark, Länsstyrelsen Magnus Schönning, Länsstyrelsen Frånvarande: Eivor Bucht, SLU Mikael Edelstam, Sustainable Business Hub Stellan Folkesson, Helsingborgs stad Lars Haikola, Campus Helsingborg Bengt Holmberg, LTH Lena Neij, Internationella Miljöinstitutet Inger Nilsson, Malmö stad Katarina Pelin, Malmö stad Tiina Sarap, SLU minnesanteckningar 15 december.doc Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx lansstyrelsen@m.lst.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 MINNESANTECKNING 2(6) Tunhammar inledde med att hälsa välkomna och sedan hur Länsstyrelsen ser på mötet med Peter Örn och delegationens kansli den 22 januari Länsstyrelsen önskar att mötet ses som en möjlighet till inbjudna aktörer att på ett strukturerat vis träffa delegationen. Målet med mötet den 22 januari bör vara att Skånes ansökningar framstår som ett samlat och attraktivt alternativ. Länsstyrelsen är därför intresserad av att höra ifall man vill presentera sitt arbete avseende hållbara städer på eftermiddagen den 22 januari. Nilsson, Malmö stad påtalade att delegationen för hållbara städer kommer att hålla ett av sina ordinarie möten i Malmö, troligtvis i slutet av maj. Risinger informerade om att förordningen för närvarande är på internberedning och att den eventuellt förväntas släppas innan jul. Direktiv från delegationen förväntas under våren och ansökningar ska troligen lämnas in innan sommaren Genomförandetiden för projekten har förlängts. Delegationen har en tydlig fokus på klimat. Länsstyrelsen spelar en viktig roll avseende såväl planering som klimat. Som exempel kan nämnas den blandade staden, seminarieserien om den hållbara staden tillsammans med Rådet för byggkvalitet som startar den 14 januari samt den nyligen publicerade Klimat- och energistrategin och projekten Stigande havsnivåer del 1 och 2, det planerade klimatanpassningsprojektet men även uppföljningen av miljötillståndet i Skåne. Avslutade och pågående projekt som kan omnämnas är Blandad stad, Energi- och klimatstrategin samt Uppföljningen av miljötillståndet i Skåne. Den 14 januari arrangerar Länsstyrelsens och Rådet för byggkvalitet seminarium om miljöprogram. Schönning kommenterade den utdelade tidplanen. Pekade på relationen till såväl globala som nationella aktiviteter däribland planerade konferenser i Köpenhamn och Stockholm under Vidare kommenterades liggande förslag till program för den 22 januari (bilaga 2). Pernilla Knutsson har för egen del bett om ett alternativ till Västra hamnen och Augustenborg då hon redan besökt dessa. Förslag till sådant alternativ efterfrågades. Tunhammar sammanfattade den inledande informationen från Länsstyrelsen med orden; attraktivt alternativ, kraftsamling, slagkraftigt. Sedan fördelades ordet

3 MINNESANTECKNING 3(6) fritt till de olika aktörerna för att efterhöra vilket intresse som fanns för presentationer den 22 januari. Hallén, Lunds kommun påtalade att Lunds kommun har för avsikt att söka medel utifrån arbetet med den nya stadsdel, Brunnshög. Nyckelord är en hållbar, tät stad. Material har skickats in till Länsstyrelsen. För närvarande pågår en process med fokusgrupper och man har på tidigt skede tagit med näringslivet i arbetet. Påtalade också vikten av att man i tidiga skeden skapar kontakter med kunskapscentra och näringsliv för att utveckla konkreta produkter. Lunds kommun erbjöd sig att visa genomförda projekt kring bland annat hållbara transportsystem för Pernilla Knutsson. Gyllenkrok, Region Skåne framförde att organisationen är berörd av delegationens arbete både genom Sustainable Business Hub och Planering och miljö. Man kommer att diskutera frågan internt för att avgöra vilket deltagande man kommer att ha framöver. Nilsson, Malmö stad informerade om att man tolkat delegationen såsom att denna kommer att fokusera på 1-3 konkreta pilotprojekt. Möjliga projekt som Malmö överväger att söka medel för är fortsättningen av Västra hamnen innefattande även Universitetsholmen och Malmö museum samt Rosengården. Ett av flera skäl till att Rosengården är intressant är att det till skillnad från Västra hamnen inte är nyproduktion utan ett omställningsprojekt. Vidare påtalades också parallellerna till Mistras initiativ för Center of Excellence. Västskåne är en av tre kvarvarande kandidater. Se mer nedan. Andersson, Lomma kommun lyfte fram Lomma hamn och Lomma centrum som möjliga pilotprojekt. Påtalade att även i arbetet med upprättandet av detaljplaner finns det en ambitiös strävan efter hållbar stad. Förteckning över pågående arbeten har ställts samman och kommer att skickas in till Länsstyrelsen. Lindström, Region Skåne pekade på att planeringen för innovativa miljöer är en viktig del av arbetet med hållbara städer. Lunds projekt kring Brunnshög är ett sådant exempel, men även ESS anläggningen. Man studerar nu särskilt effekter av regional utveckling. Vidare att en ansökan om hållbar mobilitet håller på att formuleras för att söka medel ur den regionala strukturfonden.

4 MINNESANTECKNING 4(6) Müchler, Sydsvenska Industri- och handelskammaren underströk vikten av att en hög rörlighet kan bevaras och att det är mobilitetens negativa effekter som bör motverkas inte mobiliteten i sig. En rörlighet krävs för att skapa den dynamik som är nödvändig för att utveckla specialiserade kluster som kan hävda sig i en global konkurrens. Olausson, Malmö Högskola pekade på Institutet för hållbar stadsutveckling som en intressant aktör. Informerade också om Universitetsholmen och hur man där har arbetat med att planera för en hållbar stad genom att blanda program och aktörer för ett stadsliv dygnet runt. Knutsson, Sustainable Business Hub framförde att man är intresserade av att delta i såväl arbetet som mötet den 22 januari. En allmän diskussion fördes kring Mistra. Nilsson, Malmö stad informerade om att den 1 april 2009 ska den slutliga ansökan inlämnas. Stöd från näringslivet och offentlig verksamhet efterfrågades. Ett danskt stöd anses som viktigt och möjligheter till sådana kontakter efterfrågades. Regionens flerkärniga struktur lyfts fram som en utvecklingspotential i ansökan. Müchler, Sydsvenska Industri- och handelskammaren ställde sig positiv till att näringslivet stöttar en ansökan från de skånska lärosätena. En tydlighet i vad man önskar för stöd efterfrågades. Schönning påtalade att Skåne är en av landets starkaste län avseende miljöteknikföretag och framför allt med hänsyn taget till export och omsättning. Risinger föreslog att man vid nästa möte i denna krets skulle bjuda med Mistra aktörerna. Gyllenkrok lyfte fram Öresund Environment som en möjlig ingång till den danska sidan. Olausson, Malmö Högskola pekade på Interreg-medel som ett sätt att samverka med den danska sidan. Tunhammar sammanfattade diskussionen kring Mistra med att det nu är angeläget att åstadkomma ett stöd från såväl näringslivet som den danska sidan.

5 MINNESANTECKNING 5(6) Till nästa möte i kretsen bjuds aktörerna i Mistra in för fortsatt dialog. Nästa möte i kretsen bestämdes till den 3 februari kl En mer allmän diskussion kring mötet den 22 januari fördes. Inledningsvis resonerade mötet om att fördela tiden mellan de olika aktörernas individuella presentationer. Efter förslag om att en gemensam presentation skulle vara mer slagkraftig än individuella enades mötet om att arbeta vidare utifrån ett sådant upplägg. Nilsson, Malmö stad instämde i att det i nuläget är viktigt att agera gemensamt men flaggade också för att man i ett senare ansökningsskede kanske måste prova olika vägar för ett framgångsrikt ansökningsförfarande. Vidare att stödet snarare ska ses som ett investeringsstöd än ett planeringsstöd, dvs det handlar troligtvis om hårda projekt. Risinger framhöll att det är angeläget att skapa en gemensam skånsk plattform. Vidare att det är angeläget att visa upp tidigare arbeten såväl som det som är på gång. Lindström, Region Skåne menade att det är väsentligt att man tar utgångspunkt i det som är specifikt skånskt. En tydlig skånsk effekt är angelägenheten av en effektiv mark- och infrastrukturplanering med hänsyn till den värdefulla odlingsmarken. Tunhammar erinrade om att mötet den 22 januari är ett Skånskt initiativ och att det därmed är vi som äger agendan. Mötet är inte bara en möjlighet att informera om skånska projekt utan även en möjlighet för Skåne att påverka delegationen och delegationens inriktning. Viktigt att man denna möjlighet tas tillvara. Nilsson, Malmö stad erinrade om tidigare initiativ som resulterat i satsningar på skåne, exempelvis Miljödelegationen för västra Skåne. Kanske läge att plocka upp dessa igen. Tunhammar föreslog att en arbetsgrupp bildas med stads- miljöplanerare eller motsvarande i respektive organisation. Kontaktpersoner för detta kan lämnas vid sittande möte eller på mail/telefon till Magnus Schönning eller Caroline Dahl. Arbetsgruppen har till uppgift att förbereda en gemensam presentation till den 22 januari. Inriktningen för arbetsgruppens arbete ska vara ett västskånskt perspektiv, att lyfta fram intressanta exempel, att agera slagkraftigt, att finna

6 MINNESANTECKNING 6(6) former för en samverkansram samt att fokusera på vad Skåne vill. Första möte i arbetsgruppen sker den 15 januari kl på Länsstyrelsen. Tunhammar avslutade med att framföra att det var bra att man kunde mötas på detta sätt och ha en öppen dialog om arbetet. Vikten av en informell form av samverkan betonades, liksom vikten av att nu komma vidare och förbereda för ett framgångsrikt möte den 22 januari. /Caroline Dahl.