Goda möjligheter med spillvärme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Goda möjligheter med spillvärme"

Transkript

1 Goda möjligheter med spillvärme en utvärdering av LIP-finansierade spillvärmeprojekt nr 5373

2 Goda möjligheter med spillvärme - en utvärdering av LIP-finansierade spillvärmeprojekt NATURVÅRDSVERKET

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Ny reviderad utgåva, januari 2005 Naturvårdsverket 2004 Text: Karin Byman, Camilla Rydstrand, Elisabeth Ilskog, Hans Åkesson på ÅF Energi & Miljö Omslag: IdéoLuck AB Elektronisk publikation

4 Förord/Uppdragsbeskrivning På uppdrag av Naturvårdsverket har ÅF-Energi & Miljö utvärderat spillvärmeprojekt som erhållit bidrag inom de lokala investeringsprogrammen (LIP). Statligt stöd till lokala investeringsprogram omfattande 6,2 miljarder kronor har fördelats åren Från början hanterades anslaget i Miljödepartementet. Den 1 januari 2002 fördes ansvaret för anslaget över till Naturvårdsverket. Syftet med stödprogrammet har varit att öka takten i omställningen av Sverige till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Det statliga stödet innebar att kommunerna gavs möjlighet att i samverkan med lokala företag och organisationer ansöka om stöd till investeringar för att öka den ekologiska hållbarheten. Ett investeringsprogram består av en eller flera samverkande åtgärder, vars inriktning bestäms av kommunen. Stödet till lokala investeringsprogram avviker från traditionella statsbidragssystem, bland annat på så vis att det inte skett någon teknikstyrning. Det har således inte funnits några begränsningar för vilka typer av tekniska lösningar som kunnat erhålla bidrag. Det är istället resultaten i form av miljö- och sysselsättningseffekter som varit i fokus. Sedan dess har 211 åtgärdsprogram med sammanlagt över 1800 åtgärder beviljats bidrag på totalt 6,2 miljarder kronor i stöd. Investeringsvolymen för dessa uppgår till 27 miljarder kronor, varav 21 miljarder kronor är miljörelaterade investeringar. Under har utvärderingar av de olika åtgärderna inom LIP pågått. ÅF- Energi & Miljö har på uppdrag av Naturvårdsverket utvärderat de spillvärmeåtgärder som erhållit bidrag inom programmet. Uppdraget har omfattat följande moment: Kartläggning och utvärdering av spillvärmeprojekt. Utvärdering av spridningen av information från projekten. Analys av miljöeffekterna från spillvärmeprojekt finansierade genom LIP. Ekonomisk utvärdering av spillvärmeprojekt och LIP-bidragens betydelse. Utvärderingen skall även bidra till en ökad kunskapsspridning till berörda aktörer, i första hand industri- och fjärrvärmeföretag. Den belyser även beslutsprocesserna inom och mellan kommunerna, fjärrvärmeföretagen och industriföretagen samt hur förhandlingar kommer till stånd. Utvärderingen omfattar kartläggning av ett åttiotal åtgärder som enligt ansökningarna är relaterade till spillvärme. Av dessa identifierades 29 åtgärder som renodlade spillvärmeåtgärder enligt den definition av spillvärme som används i denna utvärdering. För dessa åtgärder har en analys skett med utgångspunkt från dokumentation för de olika spillvärmeprojekten projektansökningar, verksamhetsrapporter och slutrapporter. Dokumentationen har kompletterats genom intervjuer och studiebesök. 3

5 Utvärderingen har genomförts av Karin Byman, Camilla Rydstrand och Elisabeth Ilskog och Hans Åkesson, samtliga ÅF-Energi & Miljö. Författarna står själva för innehållet och slutsatserna i rapporten, varför detta inte kan åberopas som Naturvårdsverkets ståndpunkt. Stockholm Karin Byman 4

6 Innehåll Förord/Uppdragsbeskrivning 3 Innehåll 5 Sammanfattning 7 Summary 12 Metodik för genomförande 14 Kartläggningens omfattning 15 Underlag 17 Miljöberäkningar 17 Ekonomisk utvärdering 17 Energi och Teknik 18 Spillvärmeleveranser 18 Spillvärmekällor 19 Processindustrin som spillvärmeleverantör 20 Konventionell teknik 22 Ny teknik 23 Miljöeffekter 26 Redovisningsprinciper 27 Reduktion av koldioxidutsläpp 28 Reduktion av utsläpp av kväveoxider 30 Reduktion av svaveldioxidutsläpp 33 Stoft 35 Övriga miljöeffekter 36 De nationella miljömålen 36 Ekonomisk utvärdering 40 Investeringar 40 Ersättning för spillvärme 42 Fjärrvärmetaxor 43 Styrmedels påverkan 44 5

7 Nyckeltal och analys 48 Miljönytta per GWh spillvärme 48 Kostnadseffektivitet per miljöeffekt 52 Beslutsprocesser 54 Projektinitiering 54 Affärsmässighet 55 Kommunikation 56 Informationsspridning 57 Förslag till förbättringar av informationsåtgärder 57 Hinder för spillvärmeprojekt 60 Generella hinder 60 Hinder för spillvärmeprojekten inom LIP 61 Referenser 64 Bilagor 66 Bilaga 1 Emissionsfaktorer och verkningsgrader 66 Bilaga 2 Intervjuenkät 68 6

8 Sammanfattning Spillvärme är ett begrepp som används i flera olika sammanhang. I denna studie definieras spillvärme som Överskottsenergi som ej kan nyttiggöras internt och där alternativet är att värmen släpps ut till omgivningen. De genomförda spillvärmeåtgärderna bidrar med spillvärmeleveranser på omkring 370 GWh per år. Hälften av spillvärmeprojekten inom LIP utgjordes av vidareutveckling av befintliga spillvärmesamarbeten, medan resterande utgjordes av helt nya spillvärmeåtgärder. En del spillvärmeleveranser begränsas av tillgängligt värmeunderlag och skulle kunna utökas om fjärrvärmen byggdes ut. Med de installationer som gjorts finns en potential på ytterligare cirka 50 GWh. Spillvärmeprojekten inom LIP motsvarar ungefär 10 procent av den totala levererade spillvärmevolymen i Sverige på 3,7 TWh år Den totala teoretiska potentialen för spillvärmeutnyttjande i fjärrvärmenäten i Sverige har bedömts vara 9,5 TWh, det vill säga en dryg fördubbling av dagens leveranser skulle vara möjligt. Drygt 350 GWh spillvärme och 200 GWh biobränslen ersätter nu cirka 670 GWh andra bränslen. Det är främst olja som har ersatts men även gasol, naturgas, bark och el, både för uppvärmning och som driftel till värmepumpar. Den totala energivolymen är mindre efter åtgärderna än innan till följd av minskade omvandlingsförluster. Teknik I princip bygger samtliga spillvärmeinstallationer inom LIP på konventionell teknik som är lätt att projektera, handla upp och styra. Det är ett kriterium för många industrier, eftersom det minskar risken för tekniska problem som eventuellt kan störa processen. Tekniken för återvinning skräddarsys dock för varje enskild industriprocess. Leveranserna utgörs nästan till 100 procent av prima spillvärmeleveranser från processindustrin. I de studerade spillvärmeprojekten står massa- och pappersindustrin för hälften av leveranserna. Plast- och kemibranschen står för en fjärdedel, raffinaderier för en femtedel och stålindustri för resten. De stora energiflödena i en processindustri gör att tillgången på spillvärme ofta är både stor och kontinuerlig. Förutsättningarna för att den skall kunna utgöra ett betydande bidrag till fjärrvärmeförsörjningen är därför goda. Miljö Inom utvärderingen har beräkningar genomförts för minskade utsläpp av koldioxid samt svavel och kväveoxider. Beroende på vilka antaganden som görs för beräkning av minskade utsläpp från elanvändning fås olika resultat. I kapitel Miljöeffekter redovisas resultaten för förbränning och minskad elanvändning separat. Den minskade användningen av el antas utgöras av svensk elmix, nordisk elmix respektive marginalel. Dessutom delas resultaten upp på spillvärme- respektive biobränsleersättning, eftersom två av åtgärderna även innehåller biobränsleanläggningar. Fossila bränslen utgör cirka 80 procent av ersatt energi, vilket ger betydande positiva miljöeffekter, främst i form av minskad klimatpåverkan men även genom minskade utsläpp av försurande ämnen och ämnen som bidrar till övergödning. Miljöeffekterna är 7

9 relativt långsiktiga och den erhållna årliga utsläppsreduktionen bedöms bestå under åtminstone år. Inom utvärderingen har beräkningar genomförts för åtgärdernas minskade utsläpp av kol-, svavel- och kväveoxider. Olika resultat nås beroende på vilka antaganden som görs för beräkning av minskade utsläpp från elanvändning. Den totala reduktionen av koldioxid uppgår, räknat med nordisk elmix, till ton per år. Inkomna slutrapporter och verksamhetsrapporter tyder på att den redovisade siffran blir runt ton. Den totala minskningen av utsläpp av kväveoxider, inklusive el räknat som nordisk elmix, har beräknats till cirka 130 ton per år. Inkomna slutrapporter och verksamhetsrapporter tyder på att den redovisade siffran blir 220 ton. Den totala minskningen av utsläpp av svaveldioxid, räknat med nordisk elmix, uppgår till 81 ton per år. Inkomna slutrapporter och verksamhetsrapporter tyder på att den redovisade siffran blir cirka 130 ton. Skillnaden mellan inrapporterade och beräknade uppgifter förklaras av att varierande metoder för beräkning av utsläpp har använts i kommunernas redovisningar. Ett flertal kommuner har använt emissionsfaktorer för marginalel vid beräkning av minskade utsläpp från el, vilket ger kraftigt genomslag i redovisningen. Utsläppen av stoft har ökat något, eftersom utsläppen som tillkommit från de nya biobränsleanläggningarna är större än de reducerade utsläppen från exempelvis enskilda villapannor. Åtgärderna har dock förbättrat den regionala miljön, eftersom utsläppen nu sker på högre höjd och ej i direkt anslutning till villaområden. Högvärdig spillvärme har i två fall ersatt värmepumpar, varvid användningen av köldmedium och läckage förknippat med denna användning minskat. I kapitlet Miljöeffekter sätts även de reducerade utsläppen i förhållande till de svenska miljömålen. Som exempel kan nämnas att Sverige har som delmål att minska sina utsläpp av växthusgaser med 4 procent mellan 1990 och Åtgärderna har bidragit till en minskning motsvarande 0,2 procent. Ekonomi De genomförda åtgärderna omfattar totala investeringar på miljoner kronor, där 38 miljoner kronor utgörs av spillvärmerelaterade investeringar utanför LIP. Bidragsdelen bedöms uppgå till 240 miljoner kronor, eller 22 procent av de totala investeringarna. De enskilda åtgärdernas storlek varierar mellan 0,24 och 300 miljoner kronor. Styrmedels påverkan De spillvärmeprojekt som utvärderas inom föreliggande rapport hade enligt uppgift inte blivit av utan bidrag från det Lokala investeringsprogrammet. Förutom att stöden rent finansiellt underlättar genomförande kan programmet ha en pådrivande effekt som gör att aktörerna till slut kommer över tröskeln och passar på när det finns möjlighet att söka bidrag. Avfallseldade anläggningar och kraftvärme i allmänhet bedöms konkurrera med spillvärmen om värmeunderlaget. Således kan stöd till biobränsleeldad kraftvärme samt deponiavgiften på avfall ha en negativ inverkan på investeringar i spillvärme och ibland även 8

10 på befintliga spillvärmesamarbeten. Det finns aktuella exempel där tillgången på spillvärme ser ut att konkurrera ut planerade avfallseldade anläggningar men också exempel där befintliga spillvärmeleveranser minskar till följd av investeringar i avfallsvärme. I dessa sammanhang bör hänsyn tas till att spillvärmekällor är bundna till en viss plats, medan nya förbränningsanläggningar kan placeras där det är mest lämpligt. De specifika bidrag som har delats ut till biobränsleeldad kraftvärme under samma period som stöd inom LIP har funnits, det vill säga under perioden , bedöms inte ha konkurrerat ut investeringar i spillvärme. I två av spillvärmeprojekten ingår dessutom investeringar i biobränsleeldade pannor, som i dessa fall utgör ett nödvändigt komplement till spillvärmen. Det behöver således inte råda ett motsatsförhållande mellan investeringar i spillvärme och biobränsleeldade anläggningar. Kostnads- och bidragseffektivitet Bidragsmedel som syftar till att minska miljöbelastningen bör användas där det gör mest nytta. Konvertering av annan värmeproduktion till spillvärme ger större miljönytta än vad som skulle erhållas vid konvertering till i princip vilken annan energiform som helst, eftersom nettoutsläppen för spillvärme är noll enligt den definition som används i utvärderingen. Konvertering av olja i villapannor står för den i särklass största reduktionen i absoluta tal för koldioxid, kväveoxider och svaveloxid. Det är också den åtgärd som gör störst nytta per insatt GWh spillvärme för reduktion av koldioxid och kväveoxider. För svaveldioxid är den mest effektiva åtgärden per GWh spillvärme att konvertera olja som används i värmeverk och industri på grund av att den oljan vanligtvis har högre svavelhalt. I kapitel Nyckeltal och analys redovisas även den specifika kostnaden för att minska utsläppen med ett kg koldioxid, ett kilo kväveoxider respektive ett kilo svaveldioxid över en bedömd genomsnittlig livslängd på 20 år. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga investeringskostnaden för att minska utsläppen av koldioxid med ett kilo är beräknad till 0,30 kronor. Minskad elanvändning antas då utgöras av nordisk elmix. Räknat bara på bidragsdelen uppgår kostnaden till 0,10 kr per kg koldioxid. Informationsspridning Den utåtriktade spridningen av information från spillvärmeprojekten har nästan uteslutande varit lokal. Den främsta kanalen är lokalpressen. I de spillvärmeprojekt som, utöver att ta tillvara spillvärmen, också har som syfte att bygga ut fjärrvärmenätet på orten, har energibolagets incitament att kontakta allmänheten varit större. Övrig informationsspridning från projekten har skett via information på kommunernas och industriernas hemsidor genom studiebesök från andra kommuner och delegationer från andra länder och via framtagande av informationsbroschyrer. 9

11 Att tänka på: Spillvärmeprojekt är tekniskt avancerade och ställer förutom höga krav på gott samarbete och förtroende mellan parterna, krav på en väl genomarbetad förstudie. Visar det sig under tiden att en eller flera parametrar kraftigt feluppskattats och förutsättningarna förändrats till någon parts nackdel, kan förtroendet rubbas och hela projektet stjälpa. I de projekt som har studerats framhålls ofta att projekten sannolikt inte skulle ha genomförts, om det inte funnits en eller flera eldsjälar som trots motgångar arbetat hårt för det enskilda projektet och drivit samarbetet framåt. Nyttan av att engagera en katalysator i form av en tredje part, som till exempel en fristående konsult för genomförande av förstudier och utformning av beslutsunderlag framhålls också. En tydlig styrgrupp med förankring i respektive organisation och tydliga mandat, där alla parter känner förtroende för varandra, är en nödvändig grund för att projekten skall genomföras. Faktorer som bidrar till beslut om spillvärmeprojekt är om industrin eller energibolaget står inför förändring av processerna eller anläggningen. Det skapar då nya förutsättningar för samarbete och förbättrar spillvärmens möjligheter att konkurrera med andra alternativ för värmeproduktion. Ett flertal studier som gjorts med avseende på hinder för att spillvärmeprojekt skall komma till stånd fokuserar ofta på rena samarbetsmässiga hinder. De flesta fjärrvärmebolag har, eller har haft, kommunalt ägande. Kommunala företag och kommersiella företag har olika sätt att bedriva sin verksamhet. Det kan vara ett svårt beslut för ett fjärrvärmeföretag att förlita sig helt på värmeleveranser från en extern part. Ett hinder ligger i svårigheten att förutse vilka energipolitiska förutsättningar som industri respektive fjärrvärmebolag kommer att möta på sikt. Fjärrvärmeledningar och stora industriinstallationer kräver stort kapital. För kommunägda fjärrvärmebolag är det inte alltid lätt att finna finansiärer. Inom industrin kan det var svårt att övertyga ägare om att pengar skall satsas på något som ligger helt utanför huvudverksamheten. 10

12 Det är viktigt att hitta ett sätt att dela på investeringar och vinst, som båda parter tycker är fördelaktigt. Skälen till att vissa spillvärmeåtgärder inom LIP inte genomförts beror oftast på andra hinder än rent samarbetsmässiga. För flera av de ej genomförda projekten var anledningen att spillvärmens mängd eller temperatur vid närmare analys inte uppfyllde de förväntningar som fanns då ansökan skrevs, vilket belyser vikten av att göra en noggrann förstudie. Ansökning om bidrag innebär en deadline där man kanske inte alltid har tid med de förberedande analyser som krävs. Två av projekten lades ned på grund av att industrin lades ned eller bytte ägare. Tre av projekten har ännu inte genomförts då man inte kom fram till någon tillräckligt bra lösning, men planerna på spillvärme finns kvar i någon form. Två projekt resulterade i enbart intern värmeåtervinning. 11

13 Summary Governmental subsidies of 6.2 billion kronor were set aside for Local Investment Programs (LIP) during The government subsidies enabled the municipalities, in cooperation with local industry and organisations, to apply for financial support for investments aiming at increasing the ecological sustainability. Commissioned by the Swedish Environmental Protection Agency, ÅF-Energi & Miljö has evaluated all waste heat measures included in the LIP. Waste Heat is defined as Surplus heat that have no internal use, where the alternative to external use would be to let the heat out to the surroundings. The implemented measures supply 370 GWh of waste heat to district heating systems every year. Some of the deliveries are limited by the district heating demand, and could increase if the district heat grid expands. The installations have the potential of delivering an additional 50 GWh of heat supply. The waste heat recovery from the LIP measures corresponds to approximately 10 percent of the total waste heat deliveries in Sweden (3.7 TWh in 2003). More than 350 GWh of waste heat and 200 GWh bio fuels have replaced approximately 670 GWh of other fuels, mainly oil. Other replaced fuels are liquefied petroleum gas, natural gas, bark and electricity. Technical aspects All of the waste heat recovery installations in the LIP are based on conventional and well known technique, which is easy to design, purchase and control. This fact is an important criterion for many industries, since conventional technique reduces the risk of technical failures that could interrupt the industrial process. The technical solution for heat recovery is of course individually adapted to each measure. Environmental aspects Fossil fuels make out approximately 80 percent of the replaced fuels, which means that there are great environmental achievements. The effects are on a long term basis and the emission reductions are estimated to last for at least years. The environmental effects of the measures are shown below. Effects due to reduced use of electricity are based on an assumption of emissions from the Nordic electricity mix. Reduction of carbon dioxide: tonnes per year. Reduction of nitrogen oxides: 130 tonnes per year. Reduction of sulphur dioxide: 81 tonnes per year. 12

14 The emissions of particles have increased somewhat, since the additional emissions from the new bio fuelled boilers are higher than the reduced emissions from individual oil fuelled boilers. There is still an improvement of the local environment since the particles are emitted from a higher source and not in direct connection to residential districts. Two of the measures concerned replacement of heat pumps using low quality heat with high quality waste heat. The use of, and leakage of, refrigerants has thus been reduced. Economics The implemented measures amount to total investments of million kronor, of which 38 million kronor are waste heat related investments outside the LIP. The subsidies are estimated to 240 million kronor, or 22 percent of the total investments. Lessons learned: A thourogh feasibility study is very important! Many measures were implemented thanks to a driving force, a person struggling to carry on in spite of setbacks. A third independent party, a catalyst, can be useful to increase the trust between the two main parties. Create an implementation board with support and mandates of the respective organisation. Remember that private companies and companies owned by the municipality have different ways of running their business. It takes a lot of trust for a district heating company to rely on an external party for their heat deliveries. Uncertainty due to possible political changes in the energy field can be an obstacle when considering waste heat projects. Large district heating pipelines demand a large capital. It is not always easy for companies owned by the municipality to find a financier. It may take some convincing of industry owners before they agree on putting money into something outside their main business. It is important to find a way of splitting the profit, so that both parties think the project is a good deal! 13

15 Metodik för genomförande Spillvärme är ett begrepp som används i flera olika sammanhang. I denna studie definieras spillvärme enligt följande: Överskottsenergi som ej kan nyttiggöras internt och där alternativet är att värmen släpps ut till omgivningen. Värmen kan vara bunden i vätskor eller gaser. I rapporten används begreppen projekt och åtgärd. Nedan redogörs för skillnaden mellan begreppen, såsom de används i denna rapport. Kommunernas investeringsprogram består vanligtvis av ett flertal åtgärder, vilka alla har en separat redovisning. En åtgärd är inte sällan helt frikopplad från övriga åtgärder, såväl i planering som i genomförande. Det som är gemensamt är att de vid ansökan är samordnade under samma paraply, kommunens Lokala Investeringsprogram. En åtgärd är således definierad av vad kommunen har gjort för avgränsningar i ansökan. Alla åtgärder har en huvudman som är ansvarig för genomförandet, och dessa kan skilja sig åt för olika åtgärder. Huvudmannen är ofta det kommunala energibolaget, annat energibolag eller någon privat intressent såsom industri eller fastighetsföretag. Åtgärderna genomförs under en tidsbegränsad period och kan därför anses vara organiserade i projekt, definierat av hur huvudmannen operativt har organiserat genomförandet av åtgärderna som kommunen sökt bidrag för. Om flera åtgärder inom kommunernas investeringsprogram har samma huvudman tillhör de ibland samma projekt, vilket innebär att ett och samma projekt kan innehålla flera olika åtgärder. I vissa fall kan ett projekt även sträcka sig över kommungränser och involvera flera olika kommuners LIP-åtgärder. Ett konkret exempel på ett projekt som innehåller flera åtgärder skulle kunna vara då ett energibolag skall förse två intilliggande områden med fjärrvärme, vilka organiserats som två skilda åtgärder i kommunens Lokala Investeringsprogram. Det visar sig emellertid att dessa två områden får sin värme levererad från samma värmeverk. De tillhör samma fjärrvärmenät och de använder samma stab av människor för planering och genomförande, varför de operativt tillhör samma projekt. Åtgärd definierad av kommunens avgränsningar i ansökan Projekt definierat av huvudmannens sätt att organisera sitt operativa arbete. Detta innebär att ett projekt kan inkludera en eller flera åtgärder. 14

16 Kartläggningens omfattning Utvärderingen omfattar kartläggning av ett åttiotal åtgärder som enligt ansökningarna är relaterade till spillvärme, se Figur 1. Spillvärmerelaterade åtgärder 79 st Spillvärmeåtgärder 29 st Andra åtgärder 50 st Antal spillvärmeprojekt 25 st Energikombinat 8 st Spillvärme 12 st Internt 2 st Ej genomförda 9 (+2) st Kommunal energiåtervinning 13 st Spillbränsle 16 st Intern energieffektivisering 13 st Figur 1 Illustration av kartläggningen av, samt utfallen för, spillvärmeåtgärder inom LIP. Källa: ÅF-Energi & Miljö. Efter en första genomgång bedömdes femtio av åtgärderna inte vara rena spillvärmeåtgärder enligt den definition som används i denna utvärdering. De utgörs i stället av följande typer av åtgärder: Intern energieffektivisering: Kommunal energiåtervinning: Tillvaratagande av spillbränsle: Energikombinat: Processen effektiviseras så att mängden tillförd bruttoenergi kan minskas eller att värme kan återvinnas för internt bruk. I projektet förekommer inga externa leveranser eller externa parter. Främst värmeåtervinning ur kommunalt avloppsvatten. Projekt som innebär att restprodukter från exempelvis trävaruindustrier eller deponier används som bränsle. Spillbränslen kan transporteras, lagras och användas vid annat tillfälle. Värmeåtervinning eller effektivisering i en värmeproduktionsanläggning som syftar till att leverera fjärrvärme anses vara en del av kärnverksamheten i ett energibolag och räknas här inte som spillvärme. Ovanstående åtgärder omfattas inte av utvärderingen. Resterande 29 spillvärmeåtgärder är grupperade 25 spillvärmeprojekt. Av dessa har 12 projekt genomförts som renodlade spillvärmeprojekt med externa leveranser av värme. Utfallet av projekten redovisas vad avser teknik, ekonomi och miljö. Det görs även en beskrivning av de faktorer som 15

17 gjort projekten möjliga. En analys av LIP-bidragens effektivitet som styrmedel samt effektiviteten för olika typer av åtgärder görs i avsnittet Analys och nyckeltal. I Tabell 1 redovisas de tolv spillvärmeprojekt som genomförts inom ramen för LIP. Tabell 1 Projekt Beskrivning av genomförda spillvärmeprojekt inom LIP. Beskrivning Spillvärme från Assi Domän Frövi till Linde Energi Spillvärme från Porpac till Jula Postorder Spillvärme från Neste Oxo till Älvängen Spillvärme från Uddeholm Tooling till Hagfors Spillvärme från Hallsta pappersbruk till Hallstavik Spillvärme från Värö Bruk till Varberg Spillvärme från Nynäs till Nynäshamn Spillvärme från Scanraff till Lysekil Spillenergi från Perstorp Oxo till Stenungsund Spillvärme från OVAKO till Hofors Spillvärme från Vargön Alloys till Stallbacka, Vänersborg Spillvärme från Brikett Energi AB (torkgaser) till Ulricehamn Spillvärme från Assi Domän Frövi till Lindesberg, Vedevåg och Frövi. Distributionsnät i Lindesberg och Frövi. Åtgärden är utförd enligt ansökan men med ett års tidsförlängning. Utbyggnaden av fjärrvärme i villaområden blev mindre än förväntad. Utveckling av befintlig anläggning för tillvaratagande av spillvärme. Förbättrat styrsystem. Utbyggnad av fjärrvärme i Älvängen och anslutning till befintlig spillvärmebaserad fjärrvärme i Alafors. Anläggningar för återvinning av spillvärme hos Uddeholm Tooling. Ny biobränslepanna och utbyggnad av fjärrvärmenät. Utbyggnad av fjärrvärme i Hallstavik. Rökgaskondensering vid Holmen Paper för ökad spillvärmeleverans. Spillvärme från Värö Bruk, överföringsledning samt distributionsnät i Varberg. Spillvärme från Nynäs raffinaderi, utbyggnad av distributionsnät i Nynäshamn, uppförande av ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk. Spillvärme från Scanraff till Lysekil, överföringsledning och distributionsnät. Utbyggnad av spillvärmebaserad fjärrvärme. (1) Värmeåtervinning från svalbäddar, luftkompressorer och från stålframställningen. (2) Värmeackumulator för effektivare utnyttjande av spillvärme. Syftet var utökade spillvärmeleveranser från Holmen till Vänersborg. Endast mindre del av projektet genomfördes: värmeväxlare vid Vargön Alloys samt viss utbyggnad av fjärrvärme. Spillvärme från torkgaser från Bioenergi samt ny biobränslepanna. De åtgärder som ingår i kommunernas investeringsprogram kan innehålla fler delar än det som endast definieras som spillvärme. I denna utvärdering av spillvärmeprojekt ingår till viss del även investeringar som ej är att hänföra till spillvärmeprojekt, exempelvis biobränslepannor eller generell utbyggnad av distributionsnät i bebyggelse. I utvärderingen redovisas åtgärderna dels i sin helhet, dels för enbart spillvärmedelen av åtgärden. Särredovisning av spillvärmedelen sker för miljöeffekter och ekonomisk redovisning. Till spillvärmedelarna har hänförts installationer i industrin, överföringsledning/kulvert mellan industrin och befintligt fjärrvärmenät, eventuella kompletterande pannor/reservkraft- 16

18 anläggningar som är nödvändiga för att garantera värmeförsörjningen samt nödvändiga investeringar i fjärrvärmecentraler. Tretton spillvärmeprojekt har inte genomförts som planerat, varav två av projekten resulterade i endast intern användning av den återvunna energimängden och tio projekt inte genomfördes alls. Skälen till att projekten inte genomförts enligt plan, eller inte alls, framgår i avsnittet Hinder för spillvärmeprojekt, där det även förs en generell diskussion om hinder för spillvärmesamarbeten. Underlag Underlag för utvärderingen har initialt tagits fram ur ansökningshandlingar, årliga verksamhetsrapporter samt i förekommande fall slutrapporteringar från projekt. De offentliga underlagen har kompletterats genom telefonintervjuer med olika aktörer inom respektive kommun, det vill sägas representanter för energibolag, kommun och industri. Vid intervjuerna användes genomgående en för ändamålet framtagen enkät (se bilaga 2). Genom intervjuerna framkom mer ingående information om hur projektet har initierats och hur samarbetet har fungerat mellan industrin, energibolaget och kommunen. Vidare kunde skriftliga underlag uppdateras och kompletteras. Inom projektet genomfördes även några besök, både i kommuner, energibolag och hos några industrier. Miljöberäkningar Miljöeffekterna från spillvärmeprojekt består främst i reducerade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränning. Hur de olika åtgärdernas miljöeffekter redovisas till Naturvårdsverket varierar avseende emissionsfaktorer, systemgränser med mera. Miljöeffekterna har därför beräknats på nytt för att garantera att samma antaganden och systemgränser använts vid summering och jämförelser. De emissionsfaktorer som använts redovisas i bilaga 1. Redovisningen av de beräknade miljöeffekterna sker i två steg, dels reduktion av direkta utsläpp till följd av minskat förbränning, dels reduktion av indirekta utsläpp som följd av minskad elanvändning. Beroende på antaganden om hur elen har producerats fås kraftiga skillnader i uppnådda miljöeffekter. Eftersom det råder delade meningar om hur denna el skall värderas, redovisas miljöeffekter för tre olika synsätt: marginalel, nordisk elmix samt svensk elmix. Vid jämförelse med de svenska miljömålen används svensk elmix. Ekonomisk utvärdering På samma sätt som för redovisning av miljöeffekter går det inte alltid att särskilja spillvärmedelen från en åtgärds totala ekonomiska redovisning, då andra investeringar kan ingå i samma åtgärd. En övergripande utvärdering sker av åtgärdernas totala investering och bidragsandel, samt ungefärlig kostnadsfördelning inom åtgärden. Dessutom görs en uppskattning av spillvärmedelens kostnadseffektivitet. 17

19 Energi och Teknik Spillvärme utnyttjas på ett femtiotal platser i Sverige. Hälften av projekten inom LIP utvecklade befintliga spillvärmeleveranser, medan resterande utgjordes av helt nya spillvärmeåtgärder. Spillvärmeleveranser De genomförda spillvärmeprojekten har möjliggjort spillvärmeleveranser på omkring 370 GWh per år, se Figur 2. En del spillvärmeleveranser begränsas av tillgängligt värmeunderlag och skulle kunna utökas om fjärrvärmen byggdes ut. Med de installationer som gjorts finns en potential på ytterligare cirka 50 GWh per år. Spillvärmeprojekten inom LIP motsvarar ungefär 10 procent av den totala levererade spillvärmevolymen i Sverige på 3,7 TWh år Den totala teoretiska potentialen för utnyttjande av spillvärme i fjärrvärmenäten i Sverige har bedömts vara 9,5 TWh, det vill säga en dryg fördubbling av dagens leveranser skulle vara möjligt 1. Den installerade värmeeffekten är cirka 100 MW. Denna effekt utnyttjas emellertid inte kontinuerligt, dels på grund av att efterfrågan sommartid sjunker väsentligt, dels på grund av varierande tillgänglighet GWh 400 Ytterligare potential MW Årlig energimängd Effekt Figur 2 Årliga spillvärmeleveranser, GWh, samt installerad effekt, MW, inom LIP. Efter programmets avslutande (mörkblå) samt ytterligare potential om värmeunderlaget byggs ut (ljusblå). 1 Källa: Industriell Spillvärme - Processer och potentialer, en rapport från ÅF-Energi & Miljö, publicerad av Svensk Fjärrvärme år

20 Den installerade effekten för spillvärme har i flera av spillvärmeprojekten dimensionerats för att klara leveranserna under större delen av vintern. På sommaren finns inte avsättning för all tillgänglig spillvärme. De totala fjärrvärmeleveranserna har för de berörda tätorterna ökat med 50 procent. Spillvärmens andel har samtidigt ökat från drygt 40 procent till i genomsnitt 80 procent av fjärrvärmeproduktionen. Sju av de tolv projekten resulterade i en spillvärmeandel på över 90 procent. Spillvärmekällor Spillvärmen uppstår i olika delprocesser inom industrin. Delprocesserna har olika förutsättningar för spillvärmeåtervinning, beroende på tillgänglighet, temperaturnivåer och kostnader. I Tabell 2 nedan redovisas några typiska delprocesser som identifierats för spillvärmeåtervinning i svensk industri. Vanligast är torkning, rökgaskylning, produktkylning och indunstning/kondensering. Det finns flera exempel på spillvärme från olika torkprocesser inom pappersindustrin. Inom vissa processer kan dock torkluftens egenskaper resultera i problem vid värmeväxling. Det är viktigt att ta hänsyn till att den varma luften kan innehålla stoft eller vara korrosiv. Det kan också vara svårt att erhålla en kostnadseffektiv värmeåtervinning, om luften har stora volymer och låga temperaturer, trots att där gömmer sig stora energimängder. Rökgaskylning/-kondensering är ett mycket effektivt sätt att tillvarata spillvärme, som annars skulle ha följt med rökgaserna ut i omgivningen. Värmen i rökgaserna tas tillvara genom värmeväxling och i de fall rökgaserna innehåller mycket fukt kan den kondenseras ut och ytterligare värme erhållas. Metoder för produktkylning återfinns i ett stort antal branscher. De kylda produkterna kan utgöras av allt från stenull eller stål till livsmedel. Ett bra exempel på en ny tillämpning av produktkylning är svalbäddarna på Ovako Steel, som beskrivs i kommande avsnitt Ny teknik. En fördel med värmeåtervinning från produktkylning är att industrin är beroende av kylning, och växling mot fjärrvärmenätet kan utgöra ett relativt billigt alternativ. Vid indunstning/kondensering måste kondensorn kylas av ett andra medium. Vanligtvis sker detta med kylvatten. Att återvinna värme från kylvatten till fjärrvärmenätet är en attraktiv form av spillvärmeåtervinning, eftersom värmen redan samlats upp i en lättillgänglig form. Vissa spillvärmealstrande processer är mycket branschspecifika och förekommer endast i enstaka industrier. Det betyder inte att processen är en mindre värdefull spillvärmekälla. Ett exempel är spillvärme från kemiska processer som ofta innebär prima värme utan behov av uppgradering. Massa- och pappersindustri, järn- och stålindustri, kemisk basindustri samt gruvindustri har generellt sett störst potential för spillvärmeleveranser på grund av de stora energimängder som omsätts i dessa anläggningar. Större energimängder motiverar större investeringar. Det är huvudsakligen lokalisering, energimängder och temperaturnivåer som avgör en industris lämplighet som spillvärmeleverantör, inte antalet identifierade delprocesser. 19

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi

Potential för spillvärme - Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi Välkomna Potential för spillvärme - Länsstyrelsen Skåne och Ramböll Spillvärmens omvärld Vad är på gång nationellt? - Näringsdepartementet Lösningar för utnyttjande av spillvärme Så gjorde vi - Exempel

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser

Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Effektivare värmeåtervinning från våta gaser Maria Gustafsson 1 Energieffektivisering inom skogsindustrin genom värmeåtervinning från våtluft Förprojektering och lönsamhetsbedömning av anläggningsalternativ

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Waste as a resource in industrial symbiosis

Waste as a resource in industrial symbiosis Waste as a resource in industrial symbiosis Cleantech Östergötland, Samar Nath, Business Developer The image cannot be displayed. Your computer may not have enough memory to open the image, or the image

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen

E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen E.ON Värme Sverige AB i Örebroregionen Presentation 2012 Fjärrvärme i Västra Svealand I regionområde Västra Svealand bedriver E.ON Värme verksamhet i sex fjärrvärmenät Verksamheten i Örebro/Kumla/Hallsberg

Läs mer

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen? Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och

Läs mer

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS

Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion. utarbetat för. Optensys ENERGIANALYS Förlag till princip för redovisning av restvärmepotential vid projektering av ny fjärrvärmeproduktion utarbetat för av dag.henning@optensys.se www.optensys.se Hur ett fjärrvärmebolag ska redovisa om det

Läs mer

Fortum Heat Scandinavia

Fortum Heat Scandinavia Fortum Heat Scandinavia UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN ÖKAD ELPRODUKTION MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR SYSTEMEFFEKTIVITET KOSTNADSMINSKNING REDUCERADE

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist

ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME. Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist ÖKAD RESURSEFFEKTIVITET I KRAFTVÄRMESYSTEM GENOM SÄSONGSLAGRING AV VÄRME Emilia Björe-Dahl & Mikaela Sjöqvist AGENDA Introduktion Bakgrund Metod Resultat Diskussion & Slutsats INTRODUKTION Tekniska verken

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

blir till MER värme goda exempel på platser och initiativ

blir till MER värme goda exempel på platser och initiativ där blir till MER värme goda exempel på platser och initiativ rapportstudie & konferens: Drivkrafter och hinder Kärt barn har många namn: Spillvärme, överskottsvärme eller restvärme. Allt syftar dock till

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Klimatneutrala Västsverige

Klimatneutrala Västsverige www.gamenetwork.se Klimatneutrala Västsverige Bilen, biffen, bostaden 2.0 Nätverkets mål: Västsverige skall vara ledande i att bidra till en hållbar utveckling. Nätverket GAME 2012-2014 www.gamenetwork.se

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad -can/ y'l/?^ U/J>.,^J^C/ -v-^v^s; A Avtalsbifaga 4 Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummerförursprunglig ansökan: 462-2724/2005 Projektets nummer och namn: B104, Konvertering

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Bidragsåtgärd 1 - Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa

fjärrvärmen 2015 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa fjärrvärmen 215 branschprognos Fjärrvärmen fortsätter växa Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för företag i Sverige som producerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Föreningen har drygt 13

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2

Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Högeffektiv värmeåtervinning med CO2 Marknadsandelen för kylsystem med transkritiskt CO 2 har ökat på senare år. Sedan 2007 har marknaden i Danmark rört sig bort från konventionella kylsystem med HFC eller

Läs mer

Spillenergi inom industrin i Halland

Spillenergi inom industrin i Halland Spillenergi inom industrin i Halland Resultat av enkätundersökning av 50 företag i Halland Uppgifterna är framtagna av Energirådet Halland på uppdrag av Länsstyrelsen Halland Mars 2007 1. Bakgrund Under

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

A talsbilaga 4. Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad. Diarienummer för ursprunglig ansökan? 457-4633/2004

A talsbilaga 4. Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad. Diarienummer för ursprunglig ansökan? 457-4633/2004 ' {, IS / A talsbilaga 4 Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan? 457-4633/2004 Projektets nummer och namns A70 Förstudie - Sammankoppling av fjärrvärmesystem

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21

Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Bioenergi för värme och elproduktion i kombination 2012-03-21 Johan.Hellqvist@entrans.se CEO El, värme eller kyla av lågvärdig värme Kan man göra el av varmt vatten? Min bilmotor värmer mycket vatten,för

Läs mer

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala

BILAGA 3. ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala ÅTGÄRD 2 Fjärrvärmeutbyggnad i Sala Beskrivning av projektet - bakgrund Beståndet av småhus i Sala tätort som värms upp med direktverkande el är relativt stort. Ett viktigt mål i Sala kommuns klimatstrategi

Läs mer

Statistik över industrins energianvändning 2013

Statistik över industrins energianvändning 2013 Energi 2014 Statistik över industrins energianvändning 2013 Energianvändningen inom industrin på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var energiförbrukningen inom industrin år 2013 på

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB

Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer