Verksamhetsplan Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan 2016 Barn- och ungdomsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Nämndens uppdrag Skolresan Inför Ekonomi Verksamhetsplanering Målstyrning - nämndens åtaganden Uppdrag Kommungemensam planering och övrigt utvecklingsarbete Kvalitetshjul Bilagor Bilaga 1: Broschyr Skolresan Bilaga 2: Broschyr Du är viktig Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 2(16)

3 1 Inledning 1.1 Nämndens uppdrag Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidsgårdar i Sollentuna. 1.2 Skolresan Tack vare höga förväntningar i alla led, politiker förvaltning rektorer lärare och pedagogisk personal elever samt via Sollentuna kommuns mål i utbildningsstrategin att erbjuda Sveriges bästa skola med en verksamhet som präglas av kunskap, frihet, trygghet, utveckling och ökad tillgänglighet, ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas. Det betyder att alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla elever ska känna sig trygga i skolan. Goda exempel i kommunens förskolor och skolor ska delas genom att lyfta lärandet, förebildskapet samt informationen och kommunikationen. Delningskulturen ska vidareutvecklas och systematiseras för att få ett ökat kollegialt lärande där man delar med sig och lär av varandra och på så sätt gemensamt höjer kvaliteten och resultaten. Ett ökat föräldraengagemang i barnens skolgång med relationsskapande aktiviteter, mångkulturell kommunikation och stöd kring hur man som förälder bidrar till goda skolresultat ska arbetas fram. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 3(16)

4 2 Inför 2016 Viktiga faktorer som påverkar eller bedöms kunna påverka nämndens genomförande av den löpande verksamheten bedöms vara enligt nedan. Särskilda regler som gäller nyanlända elever kommer att införas vid årsskiftet och innebär att fler internationella klasser måste öppnas i kommunens skolor inför vårterminen 2016, vilket inte är budgeterat. I nuläget fortsätter ökningen av nyanlända. Omfattningen och tidsaspekten är svår att överblicka, prognosen är ett kraftigt ökat tryck på hela organisationen med stora kostnadsökningar. Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kvarstår i till exempel matematik, naturorienterande ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare. Orsak är bland annat den ökade konkurrensen med andra kommuner om vissa lärarkategorier, pensionsavgångar och ökade elevkullar. Stockholms universitet startade våren 2012, på uppdrag av Utbildningsdepartementet, ett övningsskoleprojekt där fokus var att stärka den verksamhetsförlagda verksamheten (VFU) i vissa utvalda förskolor och skolor. Syftet var att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärarstudenterna under deras VFU och därmed höja kvaliteten på lärarutbildningen och stärka lärarstudenternas professionsutveckling. Universitetet har för avsikt att utöka antalet övningsskolor fr o m våren Barn- och utbildningskontoret har ansökt om deltagande vilket kommer att medföra ökade kostnader. I rankningen i öppna jämförelser för det sammanvägda resultatet föll kommunen från plats 10 till plats 15. Detta trots att vi förbättrat vårt meritvärde och ligger kvar på ungefär samma nivå när det gäller kunskapskraven i alla ämnen och behörighet till gymnasiet. Huvudorsaken är att socioekonomiska faktorer viktas högre än tidigare. Det nya sättet att räkna innebär att vi får svårt att placera oss i den absoluta toppen då Sollentuna har goda socioekonomiska förutsättningar och de modellberäknade värdena ligger högt. Fortfarande har flickorna bättre resultat än pojkarna, men skillnaderna mellan könen är mindre i Sollentuna än generellt i landet. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 4(16)

5 3 Ekonomi Verksamhet KF beslutad ( ) Budget 2015 Tidigare beslut Pris, lön och volym Tillägg/ avdrag Omförd elni ng 2016 Föränd -ring Nämnd Kontor Förskoleverksamhet Skola Grundsärskola BUN Summa KSS - Resultatenheter BUN Summa Beslut (KF ) Kvar att fördela Total förändring Verksamhet 2015 Intäkter-16 Kostnader- 16 Netto 2016 Beslutad ram Nämnd Kontor Förskoleverksamhet Skola Grundsärskola BUN Summa KSS - Resultatenheter BUN Summa Kommentar Budgeten för barn- och ungdomsnämnden har höjts med 49,6 mkr jämfört med Av höjningen avser 37,6 mkr volymer. Återstående 12 mkr har fördelats enligt nedan: Förstärkning förskolan till följd av minskat statsbidrag maxataxa, 2,0 mkr Ökade kostnader för nyanlända, 10,0 mkr Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 5(16)

6 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 6(16)

7 4 Verksamhetsplanering 4.1 Målstyrning - nämndens åtaganden Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Bidra i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin Sollentuna kommun ska revidera sin näringslivsstrategi för att se hur kommunen ytterligare kan förenkla och underlätta för näringslivet att driva, starta och expandera företag. Arbetet kommer 2016 att drivas i ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret. Nämndens tjänstemannaorganisation har aktivt bidragit med sakkunskap i det kommungemensamma arbetet med att revidera näringslivsstrategin Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Alla elevers och skolors resultat ska förbättras Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat så långt det är möjligt. Likvärdigheten mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks. Det samlade resultatet i åk 9 ska öka till 250 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 8 ska öka till 235 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 7 ska öka till 230 baserat på 17 betyg Det samlade resultatet i åk 6 ska öka till 230 baserat på 16 betyg Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 9 ska minst vara 90 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 8 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 7 ska minst vara 85 % Andelen elever som når lägst betyget E i alla ämnen i åk 6 ska minst vara 90 % Spridningen av resultat mellan pojkar och flickor i årskurs 9 ska minska till 17. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 7(16)

8 x Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad. Andelen elever som uppger på Olweusenkäten att de blivit utsatta för mobbning ska minska till 4,4 %. Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten. Under hösten 2015 lanseras ett nytt verktyg från SKL för att mäta förskolans kvalitet. Utifrån detta ska ett nuläge definieras på samtliga kommunala förskolor som sedan följs upp årligen. Att alla enheter hamnar på minst gult på samtliga kriterier. Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget. Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 8(16)

9 fokus för verksamheten. Andelen föräldrar som svarar att man är nöjd med verksamheten på sitt barns fritidshem ska öka till 89% i förskoleklass och 85% i årskurs 2. Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Adekvata och relevanta åtgärder utifrån analys av resultat som ger högre elevresultat. Resurserna ska användas effektivt Då verksamheternas resurser är begränsade är det viktigt att de används så effektivt som möjligt. Kostnadseffektiva nybyggnationer som inte överstiger kronor per elev i lokalkostnad Minska utsläppen av växthusgaser Skapa förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser Grundskolans läroplan lyfter fram miljömedvetande som en viktig kunskap för framtida generationer. Ett miljöarbete ingår därför naturligt i skolans uppdrag. Minskat matsvinn. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 9(16)

10 4.1.4 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat sig att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan. Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en elev som lärt sig former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden. Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande ska öka i åk 5 till 85% och i åk 8 till 68% Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov Med ett bättre systemstöd kan förvaltningen genomföra analyser och uppföljningar av verksamheten med en högre kvalitet som leder till adekvata förbättringsåtgärder. Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillängliga för vårdnadshavare förenklas vardagen för medborgarna. För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga administrativa uppgifterna förenklas så att tid frigörs för att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse. Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolorna samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och utbildningskontoret. Gemensam skolplattform på plats i alla kommunala skolor i samband med höstterminen Utveckla kommunikationen så att den i större utsträckning sker utifrån vad, hur och när invånarna vill ha kontakt med kommunen Kommunikationsarbetet är i behov av att identifiera nyckelinsikter om våra invånare och övriga intressenter utifrån ålder, kön, etnicitet, utbildningsbakgrund, språk, yrkeskategori med mera. För att nå framgång krävs insikter kring målgruppens behov, värderingar attityder och beteenden. Redan nu vet vi att många av kommunens målgrupper finns i olika sociala medier för att hämta information. Utvecklingen går fort och kommunen behöver förbättra sina kunskaper om hur informationen behöver anpassas till olika sociala medier samt öka kompetens om hur vi följer utvecklingen av befintliga sociala medier samt se hur nya börjar användas av våra målgrupper. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 10(16)

11 Arbetet kommer under 2016 att drivas av ett kommungemensamt projekt som leds av kommunledningskontoret. Arbetet fortsätter 2017 med handlingsplaner utifrån varje nämnds nuläge och behov. Vid 2017 års slut ska målgruppsanalysen vara en integrerad del i nämndens kommunikationsarbete. Sociala medier är en naturlig och frekvent del i nämndens kommunikation. Vid utgången av 2016 ska det förberedande arbetet i form av nämndens deltagande i kommungemensamt arbete avseende målgruppsanalys och sociala medier vara avslutat. 4.2 Uppdrag Uppdrag tillkommer löpande under ett verksamhetsår och kan löpa under flera verksamhetsår. Nedan redovisas därför enbart de uppdrag som fastställts i budgetbeslutet gällande Övriga uppdrag redovisas i den löpande rapporteringen. Om inga uppdrag redovisas saknas budgetuppdrag för nämnden år Kommungemensam planering och övrigt utvecklingsarbete Trygghets- och säkerhetsstrategin Enligt kommunens trygghets- och säkerhetsstrategi ska nämnden använda strategin som ett underlag i verksamhetsplaneringen för kommande år. Barn- och ungdomsnämnden har i Verksamhetsplanen framförallt allt svarat mot strategins utvecklingsområde Trygghet och säkerhet - social hållbarhet, genom en handlingsplan för att förbättra arbetet med att öka elevers närvaro kopplat till åtagandet: Alla elevers och skolors resultat ska förbättras. Till åtagandet Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan finns en handlingsplan för att förbättra och bibehålla arbetet med Olweus standard också den kopplad till strategins utvecklingsområde Trygghet och säkerhet - social hållbarhet Jämställdhets- och mångfaldsplan Fullmäktige har antagit en jämställdhets- och mångfaldsplan för perioden Utifrån de aktiviteter som har preciserats i kommunstyrelsens anvisningar har nämnden fokuserat på aktiviteter som lönekartläggning och rekrytering, vilka återfinns inom två fokusområden - lönefrågor och rekrytering. Barn- och utbildningskontoret tar fram nya och reviderade lönekriterier för pedagogisk professionsutveckling där ämnesansvar, aktivitetsansvar, relationsansvar, resultatansvar samt verksamhets- och egenutvecklingsansvar definieras för lärare, fritidslärare/fritidspedagoger, förskollärare, fritidsledare/elevassistenter och barnskötare. En frågeställning som berör området är att minska lönespridningen mellan skolor men öka den mellan individer. Mått: Inga ojämnställda löner i likvärdiga yrkesgrupper ska förekomma i Sollentuna kommun. Aktivitet: Lönekartläggning Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 11(16)

12 En rekryteringsstrategi tas också fram för att möta de närmaste årens rekryteringsutmaningar i samband med ökade pensionsavgångar och den demografiska utvecklingen med större barnkullar Kompetensförsörjningsplan Kommunen har beslutat att samtliga förvaltningar ska arbeta med kompetensförsörjningsplaner. Ett systematiskt arbetssätt syftar till att få kontroll över strategiskt viktiga kompetenser och säkerställa att rätt kompetens attraheras, rekryteras, utvecklas och behålls utifrån verksamhetens faktiska behov och utmaningar i omvärld och framtid. Utifrån den arbetsprocess som framtagits för arbetet har barn- och utbildningskontoret identifierat som viktigast att planera för att kunna rekrytera pedagogisk personal med adekvat högskoleutbildning. Svårigheter att rekrytera behöriga lärare kvarstår i till exempel matematik, naturorienterade ämnen, moderna språk, speciallärare och specialpedagoger, lärare i svenska som andraspråk och fritidslärare. I rapporten "Sveriges viktigaste jobb i förskolan och skolan - hur möter vi rekryteringsutmaningen?" från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, konstateras att det kommer att behövas ca nya medarbetare inom skola och förskola i Sverige fram till 2023 på grund av pensionsavgångar och stora barnkullar. En utmaning som i högsta grad berör även Sollentuna kommun. De aktiviteter som planerats återfinns inom fokusområde utbildning och barn- och utbildningskontoret arbetar fram en rekryteringsstrategi som utgår från SKL:s nio strategier för att möta rekryteringsutmaningen: Använda kompetens rätt, bredda rekryteringen, låt fler jobba mer, förläng arbetslivet, visa på karriärmöjligheter, skapa engagemang, utnyttja tekniken, marknadsför jobben samt underlätta lönekarriär. För att attrahera nya medarbetare deltar barn- och utbildningskontoret dessutom på mässor som till exempel SETT, arrangerar egna event som IKT-arena, samarbetar med högskolor och universitet vid verksamhetsförlagd undevisning (VFU) för lärarstudenter och har ansökt till Stockholms universitet om att få en övningsskola till kommunen. Kompetensutveckling av samtliga, befintliga medarbetare bedrivs kontinuerligt i olika former av nätverk och en grupp på cirka tolv medarbetare inom fritidshemmen får ekonomiskt stöd för att genomgå en erfarenhetsbaserad utbildning till fritidslärare vid Södertörns högskola. Karriärstjänster har inrättats i de flesta skolämnen där varje skola har en till sex förstelärare. Kompetensförsörjningsplan för barn- och utbildningskontoret, läggs som bilaga senast 30 april Sveriges mest attraktiva kommun - 8 punkterna och kommunkompassen Våra invånare vill att de tjänster kommunen erbjuder har högsta kvalitet. Och vi som arbetar inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde vill ge bästa tänkbara service. I arbetet mot att bli Sveriges mest attraktiva kommun har barn- och utbildningskontoret i Skolresan beskrivit arbetet mot ett gemensamt och tydligt mål - Sveriges bästa skola. Vi utvecklar våra undervisningsmetoder och vi delar med oss av vår kunskap. Vårt arbetssätt ger oss skickliga lärare, motiverade elever och engagerade Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 12(16)

13 föräldrar. Delningskultur är vårt framgångsrecept. Satsningen på IKT, informations- och kommunikationsteknik, har inneburit ett enormt lyft för hela Sollentuna kommun och man har hittat nya vägar till lärande för både elever och lärare. Ny teknik gör det lättare att arbeta mer utifrån elevernas förutsättningar och anpassa lärandet till varje lärsituation. Läs- och skrivutveckling med digitala inslag ger bättre resultat. I dagens informationssamhälle är det viktigare än någonsin att lära sig att läsa och skriva. I kommunens skolor arbetar vi därför sedan flera år med digital teknik integrerat med en pedagogisk metod för social interaktion kallad STL, Skriva sig Till Lärande. Forskning kring metoden pågår som visar att fler elever når målen tack vare det metodiska arbetssättet. Engagerade föräldrar ger nyfikna barn. Föräldrar är viktiga för sina barns resultat i skolan och vi arbetar med devisen "Du är viktig" som ska ge tips om hur man kan öka föräldraengagemanget. Alla vårdnadshavare, oavsett utbildningsbakgrund, kan vara ett stöd i barnets skolarbete. Trygghet och studiero leder till bättre resultat i skolan. Skolforskning visar att de största effekterna på elevernas lärande nås när lärare börjar lära av sin egen och varandras undervisning samt när skolledare följer upp undervisningen. Olika insatser genomförs kontinuerligt som exemplevis PRIO (vars övergripande mål är att höja kunskapsresultaten med fokus på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation), coachning, LUC (Lokala Utvecklingscenter för samtliga skolämnen, fritidshem och förskola), nätverksarbete, matematilklyftet, utbildning i STL. Den starka profilen i Skolresan skapar samhörighet och hjälper alla som arbetar i förskola och skola i Sollentuna kommun att jobba mot samma mål där man delar vision, värderingar och budskap: Produkt: Genom Skolresan ska alla barn nå målen, känna trygghet och må bra i Sollentuna kommuns skolor. Målgrupp: Alla medarbetare inom skolan, alla potentiella elever och föräldrar, presumtiva medarbetare, alla kommuninvånare. Mission - vad gör vi för världen? Hjälper barn och ungdomar att förverkliga sina drömmar, ger eleverna trygghet så att de har självförtroende att göra medvetna val, utbildar morgondagens samhällsmedborgare efter var och ens individuella förutsättningar, rustar eleverna med kunskap och kreativitet inför morgondagens teknik, ser till att Sverige kan utvecklas till en ledande utbildningsleverantör. Position - nuläge, position på marknaden: En av toppkommunerna bland Sveriges kommuner. Vision - vår position i framtiden: Sveriges ledande utbildningskoncern. Stil - personlighet: Familjär, hjälpsam, kompetent, engagerad, driven, nytänkande, prestigelös, flexibel (t ex vid högt söktryck), gör lite mer utöver det som förväntas, förebild. Värderingar - livsregler: Höga förväntningar, ärlighet, tillit, vänlighet, lyssnande. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 13(16)

14 Löfte - motto: Med Sollentuna kommuns arbete för att erbjuda Sveriges bästa skola ger vi alla barn förutsättningar att utvecklas och lyckas i våra skolor. Budskap: Sveriges bästa skola - alla barn ska lyckas Även om den enskilda förskolan och skolan är unik behöver vi en gemensam profil som tydligt visar att förskolan och skolan är en del av Sollentuna kommun. Allt arbete med Skolresan och verksamhetsplanering bottnar i kommunens åtta punkter för att bli Sveriges mest attraktiva kommun Övrig planering Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 14(16)

15 5 Kvalitetshjul Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 15(16)

16 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsplan 16(16)