DALA-BIET ÅRSSKRIFT FÖR DALARNAS BIODLARDISTRIKT

Transkript

1 DALA-BIET ÅRSSKRIFT FÖR DALARNAS BIODLARDISTRIKT 2014

2 DALARNAS BIODLAREDISTRIKT ÅR 2014 Ordförande: Krister Källén Götgatan 8 C AVESTA tel: krister.kallen@gmail.com Styrelseledamot: Lars Sjölin Fridhemsvägen 3A STORA SKEDVI tel: larssjolin@telia.com Styrelseledamot: Karin Trotzig Sunnanhaga FALUN tel: karin.trotzig@falun.se Revisor Sven Eriksson (sammankallande) Ljusterängarna STORA SKEDVI tel: Sjukdomskommitté Kjell Strömberg(sammankallande) Dalvik FALUN tel: stromberg.kj@telia.com Kurskommitté Gösta Edström(sammankallande) Valinvägen FALUN tel: edsgos@telia.com Hemsida Henrik Permalm Styraregatan FALUN tel: henrik.permalm@bredband.net Sekreterare Carl Magnus Reinerstedt Gunnarsbo BORLÄNGE tel: cmreinerstedt@yahoo.se Styrelseledamot: Mats Norell Näsbyn DALA-HUSBY tel: matsnorell@nordsvenskdalarna.se Suppleant: Elin Jägers Martinvägen FORS tel: elin.jagers@gmail.com Revisor Inge Skog Kvarnsveden STORA SKEDVI tel: ingeskog@telia.com Sjukdomskommitté Lars Sjölin Fridhemsvägen 3A STORA SKEDVI tel: larssjolin@telia.com Kurskommitté Lars Törnblom Almo Alviksvägen SILJANSNÄS tel: Miljöansvarig: Line Obermeier Gillermarksvägen LUDVIKA tel: nilsson_line@hotmail.com Kassör Styrelseledamot: Ingrid Norberg Myckelby DALA-HUSBY tel: Suppleant: Christer Ställberg Norra Bisen SÖDERBÄRKE tel: chstallberg@telis,com Revisorersupleant Sten-Åke Holmberg Säljevägen C DALA-JÄRNA tel: Sjukdomskommitté Hans Persson Slalomvägen 20, Gesunda SOLLERÖN tel: Kurskommitté David Isaksson Västanberg BJURSÅS tel:

3 Verksamhetsberättelse för Dalarnas Biodlardistrikt 2013 Styrelsen har haft följande utseende: Ordförande: Sekreterare: Kassör: Ledamöter: Suppleanter: Revisorer: Suppleant: Valberedning: Riksförbunds ombud: Krister Källén Carl Magnus Reinerstedt Karl V Gustavsson Lars Sjölin, Ingrid Norberg, Henrik Permalm och Karin Trotzig Mats Norell och Line Obermeier Sven Eriksson, Inge Skog Sten-Åke Holmberg Gunilla Streijffert, Kjell Strömberg, Hans Persson Karl V Gustavsson och Krister Källén Distriktets övriga ansvarsområden har haft följande utseende: Kurskommitté: Sjukdomskommitté: Miljöansvarig: PR-ansvarig: Året som gått 2013 har varit ett mindre bra år för många när det gäller honungsskörden och för andra ett av de bättre åren. Det är fortfarande brist på bin och biodlare. Varroan är numera något vi nästan har lärt oss att leva med som biodlare, den finns mer eller mindre konstaterad i hela Dalarnas län. Något som också märks på överlevnaden, dödlighet genom varroasmitta har varit förödande för utsatta bisamhällen och särskilt efter att de har varit smittade i 4 5 år. Styrelsen har haft sex protokollförda sammanträden under kalenderåret. Styrelsen har i en följd av år haft som sitt främsta mål att få igång utbildningsverksamheten i distriktet, något vi nu kan se en liten början till, och bättre ser det ut för Vi planerar och arbetar vidare med frågan. En väl fungerande kurskommitté är A och O om biodlaredistriktet Dalarna skall fungera som en medlemsmagnet för områdets Gösta Edström, Lars Törnblom och Henny Sahlin Kjell Strömberg, Lars Sjölin, Hans Persson Line Obermeier Henrik Permalm biodlare. Med en bra utbildning når vi flera mål samtidigt medlemsvård attrahera nya medlemmar få kunniga och duktiga biodlare, med välmående bisamhällen. Något som är viktigt i dessa varroatider, där bra väl fungerande bisamhällen är en bristvara. Henrik Permalm ordnade en mycket trevlig och uppskattad drottningodlingskurs i Falun. Den var så efterfrågad att han var tvungen att dubblera den, kul tycker vi. Distriktets ekonomi har gått med ett planerat minus i år. Medlemsutvecklingen i Dalarna kunde som vanligt ha varit bättre. Vi är nog överlag bra på att rekrytera nya biodlare, men vad gör vi för våra befintliga medlemmar, de som funnits med ett antal år redan. Vi får inte glömma bort dem, de behöver också få ut något från föreningen. Vi var representerade av två ombud på riksförbundsmötet i Örebro under våren.

4 Dalarnas biodlardistrikt visade upp sig och biodlingen som verksamhet, genom Henrik Permalm, på LRF aktiviteten Jorden och skogen i staden en dag i september, i Borlänge. Det var mycket uppskattat av besökarna och många frågor ställdes. Det är inte utan att vi som medlemmar skulle kunna bli väsentligt bättre på att rapportera in uppgifter till den lokala föreningen, den ligger till grund för rapporteringen till riksförbundet. Sedan är det också bra om lokalavdelningarna skötte sig lite bättre med sin rapportering. Tack vare Henrik Permalms enträgna arbete så har vi en egen Hemsida för distriktet. Den är inte den mest omfattande men det är något som får ta den tid det tar, men vi är igång och mer blir det på hemsidan alltefter det styrelsen hinner forma sina tankar runt vad som ska läggas ut. Ni har väl upptäckt att Dala- Biet nu går att läsa på Hemsidan. Vi har tack vare Karl V Gustavssons utmärkta arbete som redaktör lyckats med att få ut ytterligare ett nummer av Dala-Biet, samtidigt som vi vill tacka Elin Jägers för den hjälp och utomordentligt fina arbete hon la ner i tillblivelsen av Dala-Biet Som tidigare nämnts så behöver vi hjälp med skrivna artiklar, men även fler annonsörer skulle inte vara dumt. Styrelsen tackar alla som på något sätt har bidragit i arbetet med att driva biodlingen framåt i Dalarna. Vi ser fram emot en riktigt god bisommar på alla de sätt. Avesta 11 januari, 2014 styrelsen genom Krister Källén ordförande BLÖTBERGSBODEN Mattrasor,Trikåtyger, Lappteknikstyger batikfärgat i massa fina färger massor med fina garner MM Åsa Andersson Tel : Saxdalsvägen LUDVIKA Öppettider enligt överenskommelse

5 Dalarnas Biodlardistrikts verksamhetsplan för eller fler styrelsemöten 1 årsmöte i mitten av februari 2015 kommittéernas arbete ska följas upp och utvecklas få tillstånd ett allmänt biodlaremöte i någon intressant fråga söka samarbete med den gemensamma bitillsynen över länsgränserna representera på möten inom vår organisation SBR representera på andra organisationers möten när det gynnar biodlingen och då främst i Dalarna Dala-Biet ska ges ut även år 2014, helst före 1 maj, vi ber om material till tidskriften från lokalföreningar och medlemmar, tider för träffar och andra planerade aktiviteter också annat som kan vara av intresse för våra medlemmar skriv och skicka till oss utveckla vidare distriktets egen hemsida öka samarbetet med omkringliggande distrikt öka kursverksamheten öka medlemsantalet samtidigt som befintliga medlemmar stannar kvar vara bollplank och samtalspartner mot lokalföreningar som önskar det att ge Dalarnas biodlare insikten att som medlem i en organisation har man inte bara rättigheter utan även skyldigheter att fler engagerar sig i föreningsarbetet 2014 ser ut att kunna bli ett nytt händelserikt år, lyckas vi med mer än det vi misslyckas med, då har vi lyckats och det här året blir ett år att se fram emot. Distriktsstyrelsen önskar er också ett gott bi- och honungsår Avesta 09/ styrelsen genom Krister Källén BIREDSKAP - VAXKAKOR Allt för biodling Firma Karl V Gustavsson Björkvägen Ludvika Tel Plusgiro Bankgiro Innehar F-skattebevis Som de flesta av Er vet ägs nu OGT av LP:s Biodling AB, vilket innebär att jag nu även för den materiel som ingår i LP:s sortiment. Det som inte finns i lager i dag, kan jag skaffa, kanske inte till i morgon men så fort som leveranstid och transporter gör det möjligt. Liksom tidigare är jag tacksam om Ni ringer och kommer överens om tid för Ert besök.

6 Rapporter från länets biodlare Av de till förbundet insända rapporterna kan utläsas att skörderesultatet för biodlingen under året varit ungefär som förra året, vinterförlusterna har varit stora, men vi gör många avläggare (228st). Vinterförlusterna har varit 25,1%, vilket är mycket, men liksom förra året, ojämnt fördelade över länet. Enligt rapporterna har antalet invintrade samhällen minskat. Honungsskörden per samhälle har minskat från 21,5 kg till 20,8kg per invintrat samhälle, men räknat på de samhällen som överlevde vintern så var medelskörden 27,7 kg vilket är samma siffra som föregående år. Antalet biodlare har enligt SBR:s statistik minskat med 8. Antalet inkomna rapporter har återigen ökat till 64%, vilket är bättre än på många år. I nägra föreningar har alla eller nästan alla medlemmar lämnat in rapporter, bra gjort Som Ni vet så behövs rapporterna vid kontakter med myndigheterna för att visa omfattningen och betydelsen av vår verksamhet. Alla rapportlämnare är anonyma, ingen mer än den person i lokalföreningens styrelse som tar emot rapporten kan utläsa just ditt resultat, och efter sammanställningen är Du helt anonym. Ur 2013 års rapporter kan bla utläsas: År 2013 År 2012 År 2011 År 2010 Medlemsantal: st 287 st 291 st Antal invintrade samhällen: st 1027 st 997 st Vinterförluster: st 223 st 341 st Honungsskörd i kg: KVG För säker övervintring av dina bin Bifor För enkel och trygg invintring Vi säljer Bifor Dalvik Romme Djurås Falun och Socker

7 B i t i l l s y n s m ä n i D a l a r n a år Information om smittsamma bisjukdomar och tillstånd för flyttning av bisamhällen eller redskap får du av följande bitillsynsmän i resp. tillsynsdistrikt/kommun Tillsynsdistrikt Ersättare Namn Adress Tel.nr Avesta Smedjebacken Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A Stora Skedvi Hedemora Smedjebacken Säter Falun Smedjebacken Säter Obermeier Line Gillermarksvägen Ludvika Ludvika Borlänge Borlänge Falun Strömberg Kjell Dalvik Falun Gagnef Falun Falun Borlänge Ekvall Lars Korsgårdens Byväg Falun Leksand Mora Embro Lennart Märgatan Rättvik Rättvik Mora Mora Rättvik Persson Hans Slalomvägen Sollerön Orsa Rättvik Älvdalen Rättvik Malung-Sälen Borlänge Olsson Göran Vörderås Transtrand Vansbro Smedjebacken

8 B i t i l l s y n i D a l a r n a Sommaren i fjol var varm och solig. Vintern som vi tror är över kom ju sent blir väl därmed kort. Nu börjar våra liksom binas vårkänslor att spira och vi längtar efter en ny skön sommar. Det behöver vi allesammans. Hoppas att våra husdjur bina får en fin start och bra växtsäsong och att de klarar av varroa & virus m.m. på ett bra sätt. Honungsbin är fascinerande varelser och livsviktiga små länkar i vårt stora ekosystem dem värnar vi alla om Regler och föreskrifter är till för att skydda våra bin från värsta farorna framförallt smittsamma bisjukdomar och förgiftningar. Som biodlare har du ett stort ansvar för att förebygga och hindra att smittsamma bisjukdomar kommer in till landet eller sprids inom landet. Vid import av bin gäller särskilda regler kontakta Jordbruksverket. Köpa, sälja eller flytta bin och tillhörande utrustning? Då ska du ta kontakt med din bitillsynsman för att få hjälp med besiktning för att få ett nödvändigt flyttningstillstånd. I Dalarna ska det besiktigas för minst amerikansk yngelröta och kanske även varroa. Om du behöver råd i biodlingsfrågor vänd dig med förtroende till din bitillsynsman, Se bifogad lista Smittoläget bisjukdomar i Dalarna april 2014 Amerikansk yngelröta: För närvarande är länet fritt ifrån. Varroakvalster/varroasjuka: enligt SJV:s smittförklaring juli 2013 Varroa-zon 2 /misstanke om/ Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner Du som har bin i zon 2 var mycket observant. När kvalster väl upptäcks i bisamhällen har de nog funnits där ett tag. Då är det viktigt att du snabbt sätter in lämpliga motåtgärder och mycket angeläget att alla som behöver bekämpa varroakvalster verkligen gör det. Det finns olika bekämpnings-metoder och bekämpningsmedel, t.ex. organiska syror m.m. Följ regler och rekommendationer. Samarbeta och hjälps åt att hålla koll och bekämpa. Varroa-zon 1 /smittat område/ övriga kommunerbekämpa Mitt i allt arbete med att bekämpa varroakvalster får du inte glömma bort andra bisjukdomar och parasiter som t.ex. amerikansk yngelröta och nosema. Misstänker du att du har fått amerikansk yngelröta eller första förekomst av varroakvalster i något av dina bisamhällen SKA du genast rapportera till din bitillsynsman eller Länsstyrelsen. Anmäla uppställningsplats för bisamhällen : (Lagkrav) Det SKA ALLA BIODLARE göra var 3:e år eller när man nystartar som biodlare eller när man flyttar bin eller tar över någon annans biodling. ALLA innebär även dig som bara har ett bisamhälle eller dig som är storbiodlare / yrkesbiodlare. Har du missat detta är det brådis - anmäl omedelbums till Länsstyrelsen

9 I vår nya stora bittillsynsregion verkar ca 40 bitillsynsmän/-kvinnor- var och en i sitt respektive distrikt. I månadsskiftet april/maj kommer vi att träffas på fortbildningsdagar, i Kristinehamn och i Falun. TIPS: Bitillsynsmännen är binas och biodlarnas bästa vänner. Följ aktuell info om biodling och bitillsyn på Länsstyrelsen Dalarnas hemsida /djurhallning/biodling Håll dig uppdaterad i biodlingens konst genom att deltaga i biodlarträffar och kurser m.m. Deltag i lokalavdelningarnas gemensamma bekämpande av varroakvalster Passa på att träffas och surra lite om era bin i sommar Ha en skön biodlingssäsong och må så gott allesammans Gunilla Streijffert Bitillsynssamordnare region Norra Mellansverige - Dalarna, Gävleborg, Närke och Värmland. Länsstyrelsen Dalarna, Lantbruksenheten, FALUN Tel: , Mobiltel: e-post: gunilla.streijffert@lansstyrelsen.se

10 Vi bor där du bor, går där du går, ser vad du ser. Det är skillnaden. Dalarnas Försäkringsbolag finns på sju orter i länet och erbjuder ett brett utbud av försäkringar och banktjänster för privatpersoner, mindre företag och lantbruk. Kom in och hälsa på, så berättar vi fördelarna med att kunna komma in och hälsa på. Avesta Kungsgatan 27, Tfn Borlänge Häradsvägen 18, Tfn Falun Slaggatan 9, Tfn Leksand Torget 4, Tfn Ludvika Storgatan 32, Tfn Malung Moravägen 4, Tfn Mora Moragatan 4, Tfn

11 Mjölkört Epilobium angustifolium (tidigare Chamaenerion angustifolium) Arten är allmän, skriver Carl Magnus Lindman om mjölkörten, i stenrösen, på klippavsatser, högt uppe på bergväggar och andra otillgängliga men tillika solöppna och tämligen torra platser, där den hastigt skjuter över den omgivande vegetationen. Dessutom är den allmän på barlagd mark, till exempel diken, på kalhuggen skogsmark, grusvallar o.s.v. Lindman kunde vid 1900-talets början, då texten skrevs, aldrig ana vilken oerhörd anstormning mjölkörten skulle göra i teknologins spår, på marker som lagts nakna av helmekaniserad skogsdrift, krigsteknologi, bilism mm. Han skulle ha häpnat över de kilometervida slutavverkningarnas mjölkörtshav som flammar upp av miljarder blomkalkar i en färg mitt emellan röd afton och violett skymning. Förklaringen till mjlölkörtens oerhört snabba annektering av kalmarkerna är varje plantas oerhörda produktion av svävfrön. Upp till frön kan en enda individ producera under vegetationsperioden. Fröna väger nästan ingenting, de är försedda med en plym av spindelvävstunna silkeshår och svävar uppåt i de omärkliga luftströmmar som solens värmestrålning ger upphov till, grips av vinden och förs vida omkring för att gro på färska vägskärningar, markberedda hyggen eller andra öppna platser. I Dalarna kallades örten i gamla tider för himmelseld, eldmärke eller eldbrand. Namnen syftade givetvis på mjölkörtens benägenhet att gro och växa på brända och svedjebrukade marker eller på brandplatser. Orsaken till detta är att mjölkörten är en utpräglad nitratväxt som förmår tillvarata det kväve som frigörs och bildas i aska och brandrester. Efter två världskrig hade det dalska namnet eldblomma fått en tragisk och träffande innebörd, eftersom mjölkörten blivit också den totala förintelsens och krigsruinernas blomma. Redan under första världskriget kunde man iaktta en märklig livets frammarsch på dödens åkrar efter slaget vid Somme. Granaternas stormeldar hade djupbehandlat marken, blandat de djupare kalklagren med myllan, vänt jorden så att ogräsfrön kommit upp i ljuset och kunnat gro. Tidigare odlad jord blev lummig av röd vallmo och väldoftande kamomill, och krigskyrkogårdarna lyste gula av åkersenap. Mjölkörten däremot, enligt Björn Berglund i DN, blev allmän i de områden som före kriget burit skog, och under andra världskriget har man fått uppleva just mjölkörten som ruinblomma efter de ohyggliga eldstormar som de allierades strategiska bombflyg anställde i de stora tyska industristäderna, som stektes så att allt liv upphörde och allt murat brändes isär. Mycket snart flammade mjölkörtens lysande blommor i täta ruggar över ruinkvarteren. På samma sätt kom mjölkörten att lysa bland Londons ruiner efter tyskarnas bombraider. I England kallas den stundom för Fire-Weed. Mjölkörten är vanlig i hela Norden och går upp över skogsgränsen i fjällen. I äldre dagar spred den sig snabbt till nya områden i takt med svedjebruket. Samma har bland annat byggandet av stambanan haft för dess spridning och därav fick den det träffande namnet rallarros. Mjölkörten har man på flerfaldigt sätt sökt nyttiggöra sig i hushållningen. Namnet mjölke eller mjölkört kommer av dess förmåga att öka mjölkavkastningen hos korna. Mjölkörten är nämligen också vätskedrivande, vilket även innebär att den ökar mjölkproduktionen hos både djur och människor. Som signatur för denna egenskap har man säkert också uppfattat den mjölkliknande vätska som örten avsöndrar vid skada. Fröhåren har man använt till stoppning i täcken, kuddar och madrasser. Man har också försökt blanda fjunet med bomull och nyttja det till spånad. Växten är också ätlig. Förr kokade man de späda, sötaktiga rotskotten och åt dem som sparris. Man lär även berett rötterna till ett ätbart mos. Av roten kan fås mjöl, puder och stärkelse, och torkad och kokad ger d en medelst jäsning ett gott dricka.

12 Mjölkörten är också känd som ett surrogat för te, framför allt i Ryssland. Det användes i övermått av de största livsmedelsförfalskarna, som skakade tsarryssland i slutet av talet.detta innebar att ryskt te råkade i vanrykte och det sades att det mesta som går under namn avryskt te härstammar från vidsträkta odlingar av mjölkört, särskilt i trakterna av ST.Petersburg. Mjölkörtens blad lär faktiskt ge ett njutbart men aningen beskt te. Då tillgången på äkta kinesiskt te var dåligt och teet dessutom så dyrt att fattiga ryska bönder inte hade råd att köpa det, så drack man i stället mjölkörtste. Framställningen av detta te-surrogat blev så omfattande att insamling av mjölkörtens blad blev den förnämsta inkomstkällan för befolkningen runt Petersburg, framför allt i trakterna kring Koporje, där man svedjade skogarna och fick mjölkörten att växa i stora mängder. Utvecklingen gick emellertid därhän att de stora ryska tefirmorna började köpa upp det billiga koporjeteet för att dryga ut det kinesiska teet. Inblandningen kunde uppgå till 40 %. Det visade sig att tefirmorna sålde ungefär dubbelt så mycket kinesiskt te som de importerat. Bara en av de stora teimportörerna i Moskva hade på några månader sålt skålpund (d.v.s. 17 ton) mer kinesiskt te än man enligt bokföringen importerat. (ur örtaboken) Ingrid 5-7

13 FLASKOR & BURKAR Antingen du behöver flaska eller burk, så är vår målsättning att den ska finnas i lager. Gå in på vår hemsida och beställ vår katalog. Där hittar du allt vad du behöver, när det gäller flaskor, burkar, förslutningar m m. Vi kan även leverera etiketter med din egen design. Information finns på hemsidan. Box 157, ESLÖV. Tel

14 Vaxsmältare Har inte haft någon bra vaxsmältare så jag har paltat å eldat i pannmuren när jag gjort ren mina vaxramar. Har fungerat och ramarna har blivit rena men svårt att reglera värmen. Blev lite ont om tid i år så några lådor blev kvar. Efter lite funderande och besök på inspirationshögen så satte jag upp ett par reglar i bastun, lade på en plåt jag böjt till lite, justerade vinkeln med några brädbitar, satte under en plasthink, lade några ramar på plåten och satte på bastuaggregatet. Efter en del justerande med värme och lutning på plåten blev det riktigt bra. Staplade ramar på plåten Med rätt värme stannade ev. honung på plåten Skyddsplåt i nederkant, vaxet rinner under Kvar blev bara skräpet. Mats Norell Biodlarföreningen Bikupan Hedemora Resultatet blev rent vax. Skräpet på kanten av hinken är från ett tidigt försök innan plåtens lutning å värmen var injusterad rätt.

15 Kurs i tillverkning av bivaxsalva Jag möttes av en behaglig doft av Bivax och Tree Tea olja när jag klev in i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler i Avesta den 8 mars Här har 7 glada deltager träffas för att lära sig göra bivaxsalva och cerat. Camilla Lindblad är kursledare och berättar att det är två olika salvor och ett cerat som till verkas. Camilla påpekar att det är extra viktigt att ta täckvaxet när man gör just salvor, då den är finare och bättre. Ska man göra möbelpolish går det bra med vilket vax som helst. Camilla berättar att det inte är svårt att göra salva och att man inte ska vara rädd för att prova. Det är ett bra sätt att ta reda på bivaxet som vi alla biodlare får. Efter kursens gång får alla deltagarna med sig två burkar av Ringblomssalva, 2 burkar av en bivaxsalva som är extra bra för torra händer. Samt 5 små burkar med jordgubbscerat. Självklart är basen i alla salvor bivax. Deltagarna får även med sig recepten hem och information om var man kan köpa burkar och ingredienser. Kursen anordnades i samarbete med Folkare BF och Studieförbundet Vuxenskolan Text : Elin Jägers

16 Föreningsmässa i Avesta Som en del av Avesta kommuns projekt Avesta 2020 anordnande de en föreningsmässa lördagen den 15 februari Där alla kommunens föreningar fick chansen att komma och visa upp sig. Ca 60 föreningar var med och självklart var även Folkare Biodlarförening en av dessa. Trots slaskigt och blött väder utomhus var det många invånare som tog sig till Avesta parken. Lokalen fylldes fort av nyfikna besökare. Vi visade bikupor och biprodukter. Samt gjorde reklam för våra kommande kurser. Förhoppningsvis kommer detta även att leda till nya medlemmar. Foto: Maria Georgsson Karin Haby, Ann- Heléne Rosen Nilsson, Maria Georgsson, Bertil Åberg och undertecknande stod som värdar och marknadsförde vår förening. Tack till er alla för ert engagemang Text: Elin Jägers Ordförande i Folkare BF. KRYDDAN i TILLVARON Stjärnsund Lokalproducerade delikatesser, Örtagård och Biodling Vi arrangerar för större och mindre grupper guidad visning av vår örtagård samt bisafari. Vi visar även vårt biodlingsföretag som bygger på tre E n: Ekologisk, Ekonomisk och Ergonomisk / Jan Stagenmark

17

18 Kurs: Godkänd Biodlare Dalarnas biodlardistrikt inbjuder Dig som vill lära Dig mer om sjukdomar och Dig som vill bli registrerad på jordbruksverket som Godkänd Biodlare till kursen: Godkänd Biodlare. Kursen vänder sig till Dig som vill lära mera så att Du ska kunna sköta dina bin bättre. Bra bihälsa är ledordet. Tid: Plats: Föreläsare: Måltider: Lördagen 26 april 2014, heldag COOP Forum, Borlänge. Preben Kristiansen, bihälsokonsulent Lunch och eftermiddagskaffe Avgift: Anmälan: 200 kr inklusive måltider. Betalas vid ankomst Gösta Edström, helst mail telia.com eller Senast måndag 20 april

19 INTE BARA HONUNG Recension från en filmvisning i Folkare biodlarförening 26 feb Med närbilder på en drottningfödsel kom vi rätt in i en sällsam berättelse om binas liv i kupan. De fantastiska nära bilderna från drottningfödseln, hennes parning högt uppe i luften och från det idoga livet i bikupan är de starkaste minnena från filmen. Bilivets komplicerade och välorganiserade liv är bra skildrat När människan kom in i bilden blev den förmörkad av rovdrift, penning-hunger och kemisk död. Skildringar av idyllen i bergstrakten ställdes mot mandel odlingens stordrift där endast förtjänsten var något värt. De många stressiga förflyttningar av bin i det stora USA, där naturområden tycks sällsynta mellan frukt och bärindustrierna, skrämmer. Flytt av bio-logiska varelser innebär stress, onaturlig konkurrens med traktens populationer och spridning av smittor och oönskat avelsmaterial. Men även i idyllen kan det bli sorg. Främmande avelsmaterial och smittor ställde till det även i den idylliska bergsbiodlingen. Den stora skillnaden i honungshantering speglades också på ett fint sätt. Stordriftens hopmosade flöde ställdes mot den ensamme biodlarens fridfulla tappande av sin honung. Kvalitets-skillnader borde kännas i burken. Framtiden målades mörk. Att för hand pollinera sina fruktträd känns inte lockande. Binas fantastiska insats som pollinatörer och insamlare av nektar är viktigare än någonsin, vilket filmen visade på ett tänkvärt och bra sätt. Frukt, bär och pollinerade åkergrödor blir allt viktigare när jordens befolkning växer och måste ha mat. Text: Birgitt Broström Föreningar kan låna filmen gratis ifrån SBR Filmen får visas för föreningens/distriktets medlemmar. OBS Allmänheten får inte bjudas in och Ni får inte ta betalt för att visa filmen Skriv till sbr@biodlarna.se eller ring dem på Ange vilken förening som vill låna filmen samt när NI vill låna den så hjälper de Er.

20

21 Folkare Biodlarförening Satsar Många tycks ha tappat lusten när varroan kom till kommunen. Stora förluster fick medlemmar att sluta med biodling. I vår förening upplever jag dock att hoppet åter har kommit tillbaka. Läget tycks ha stabiliserat sig något, även om vinterförlusterna kan vara större nu än innan varroan kom. När det krisar är det viktigt att inte ge upp utan att kämpa vidare. Vilket är väldigt tufft för den enskilde men tillsammans kan vi hjälpas åt. Det är vad vi i Avesta nu kommer att satsa på. Bakgrund På våra medlemsträffar och i styrelsen har vi flitigt diskuterat biodlingens framtid. Tillsammans har vi kommit fram till att det är viktigt att satsa på våra bin, öka dem i antal och främja bihälsan. Alla dessa givande diskussioner har legat till grund när jag tog fram projektförslaget Ökad Biodling i Avesta. Syftet med projektet är att få fler bin och biodlare i Avesta kommun. Samt att våra medlemmar ska ha en hög kunskapsnivå om biskötsel och bihälsa. På 2013 årsmöte beslutade föreningen att anta projektet. Kärnan i hela projektet är att utveckla vår föreningsbigård och förening genom följande steg: 1. Få en bra, lättarbetad, säker och mer handikappanpassad föreningsbigård. 2. Utveckla föreningsbigården så den blir en ännu tydligare och mer handikappanpassad mötesplats, för medlemmar och allmänhet. 3. Marknadsföra biodling som hobby och upplysa kommuninvånarna om det stora värdet av pollinering. 4. Dra fram vatten till vårt arrendeområde för att möjliggöra vaxsmältning på plats. 5. Utöka vår föreningsbigård med fler bisamhällen och drottningodling. På så sätt kunna göra avläggare (nya bisamhällen) till våra medlemmar. Så att antalet bisamhällen ökar i kommunen. 6. Utveckla vår verksamhets mot mer praktiskt utbildning och mentorverksamhet. 7. Möjliggöra slungning av honung i vår föreningsbigård. Dels för att kunna ta hand om vår egen honung, men även i utbildningssyfte.

22 Genomförande Projektet har redan tagit fart och vi har blivit beviljade kr ifrån Landsbyggdsutvecklingen för att genomföra steg 1 i vår plan. En ny förrådsvagn står på plats och väntar på målning. Dessutom ska en ramp byggas till båda vagnarna. Genom att söka bidrag och sponsring hoppas vi kunna fullfölja vårt projekt inom 5 år. Tillsammans gör vi detta möjligt För att projektet ska kunna genomföras krävs dock att våra medlemmar ställer upp och arbetar ideellt. Något som jag inte tror kommer vara något problem. Många vill göra skillnad och vi har redan ett bra föreningsklimat och samarbete sinsemellan. När fler hjälps åt blir inte arbetet betungande, utan bara roligt. Därför ser jag fram emot 2014 års aktiviteter och arbete med projektet. Elin Jägers Ordförande i Folkare BF

23 DROTTNINGODLING FÖR HUSBEHOV kurs i Falun i april 2013 Att odla sina egna drottningar anses vara biodlingens krydda. Alla som har försökt och lyckats, är säkert beredda att instämma i detta. Drottningodling behöver inte vara svårt Det kostar nästan ingenting och kan ge god utdelning. Bra drottningar ger flitiga, snälla och svärmtröga bin och roligare biodling. Drottningodling ger också en bra träning i att hantera bin, när man till exempel skall ladda startlådor och parningskupor. Man skall dock vara medveten om att ett strikt tidsschema måste följas. Det går inte att slira på några dagar om något oförutsett skulle dyka upp. Proffsodlarna använder avelsdrottningar och sörjer för att ungdrottningarna paras med utvalda drönare. Själv brukar jag odla efter en bra bruksdrottning och låta ungdrottningarna para sig fritt i min egen bigård. Det ger i allmänhet bättre resultat än att bygga upp bigården enbart med svärmdrottningar. Dalarnas biodlardistrikt beslutade att en enkel 1-dagars kurs i drottningodling skulle hållas under Jag nämnde att jag har odlat lite drottningar av och till, enbart för eget bruk. I styrelsen bedömde vi att mina erfarenheter skulle räcka och jag lovade att ställa upp som kursledare. Inbjudan gick ut till alla medlemmar i distriktet och intresset visade sig vara så stort, att en upprepning av kursen var nödvändig. Endast 15 deltagare kunde nämligen beredas plats vid varje kurstillfälle av praktiska skäl. Kursen hölls på Lilltorpet i Falun den 27 och 28 april. Man kan använda många olika metoder vid drottningodling, var och en med sina brister och förtjänster. På kursen pratade vi mest om hur man använder en startlåda för att sätta sprätt på cellbyggandet och hur man sedan kan odla i en skattlåda på ett samhälle som har en fungerande drottning. Metoden är enkel och den rekommenderas ofta för husbehovsodlaren. Gör man rätt kan den ge tillräckligt många färdiga drottningar efter en enda serie. Vi övade också på att göra cellkoppar och att larva om, d.v.s. att flytta över lagom stora larver från en yngelkaka till cellkopparna som vi tillverkat. Omlarvningen utmålas ofta som ett problem. Det gäller att ha goda ögon och säker hand. Övning ger färdighet. Späda larver brukar det finnas gott om. Om man misslyckas är det bara att försöka på nytt. Kursdeltagarna övade flitigt med olika typer av nålar och förstoringsglas under glada skratt och tillrop. Tyvärr kunde vi inte följa upp resultaten, eftersom vi inte slutförde odlingen, men synbarligen verkade allt ganska lovande. Efter omlarvningen gäller det att göra rätt med startlådan och att välja ett lämpligt cellbyggnadssamhälle. Facit får man när man lyfter på odlingsramen efter några dagar. Det är spännande När man väl har fått fram några fina drottningceller kan man känna sig nöjd Det verkar närmast obegripligt att små och ömtåliga larver kan utvecklats till färdiga drottningar efter en omild hantering och att man kan få bina att bygga ut celler trots att dom har en fungerande drottning. Min förhoppning är att kursen gav mersmak och att kursdeltagarna blev inspirerade att fortsätta på egen hand. Henrik Permalm