DALA-BIET ÅRSSKRIFT FÖR DALARNAS BIODLARDISTRIKT

Transkript

1 DALA-BIET ÅRSSKRIFT FÖR DALARNAS BIODLARDISTRIKT 2012

2 DALARNAS BIODLAREDISTRIKT ÅR 2012 Ordförande: Sekreterare Kassör: Krister Källén Götgatan 8 C AVESTA tel: Carl Magnus Reinerstedt Gunnarsbo BORLÄNGE tel: Karl V Gustavsson Björkvägen LUDVIKA tel: krister.kallen@gmail.com cmreinerstedt@yahoo.se karl.v.gustavsson@ebox.tninet.se Viseordförande: Styrelseledamot: Styrelseledamot: Henrik Permalm Styraregatan FALUN tel: Lars Sjölin Fridhemsvägen 3A STORA SKEDVI tel: Ingrid Norberg Myckelby DALA-HUSBY tel: henrik.permalm@bredband.net larssjolin@telia.com Styrelseledamot: Suppleant: Suppleant: Karin Trotzig Sunnanhaga FALUN tel: Mats Norell Näsbyn DALA-HUSBY tel: Line Obermeier Gillermarksvägen LUDVIKA tel: karin.trotzig@falun.se matsnorell@nordsvenskdalarna.se nilsson_line@hotmail.com Sjukdomskommitté Sjukdomskommitté Sjukdomskommitté Kjell Strömberg(sammankallande) Dalvik FALUN tel: Lars Sjölin Fridhemsvägen 3A STORA SKEDVI tel: Hans Persson Slalomvägen 20, Gesunda SOLLERÖN tel: stromberg.kj@telia.com larssjolin@telia.com Kurskommitté Kurskommitté Kurskommitté Gösta Edström(sammankallande) Valinvägen FALUN tel: Lars Törnblom Almo Alviksvägen SILJANSNÄS tel: Henny Sahlin Rexbo BJURSÅS tel: Pr -informations- och Marknadsansvarig Avelsansvarig Miljöansvarig: Henrik Permalm Styraregatan FALUN tel: Åke Flood Örnstigen BORLÄNGE tel: Line Obermeier Gillermarksvägen LUDVIKA tel: henrik.permalm@bredband.net akeflo@swipnet.se nilsson_line@hotmail.com Revisor Revisor Revisorersupleant Sven Eriksson(sammankallande) Ljusterängarna STORA SKEDVI tel: Inge Skog Kvarnsveden STORA SKEDVI tel: Sten-Åke Holmberg Säljevägen C DALA-JÄRNA tel: edsgos@telia.com ingeskog@telia.com Sid 2

3 Verksamhetsberättelse för Dalarnas Biodlaredistrikt Styrelsen har haft följande utseende: Ordförande: Krister Källén Sekreterare: Carl Magnus Reinerstedt Kassör: Karl V Gustavsson Ledamöter: Lars Sjölin, Ingrid Norberg Suppleanter: Mats Norell och Henrik Permalm Revisorer: Hans Gabrielsson, Mats Larsson Suppleant: Sten-Åke Holmberg Valberedning: Gunilla Streijffert, Kjell Strömberg, Hans Persson Riksförbunds ombud: Karl V Gustavsson och Krister Källén Distriktets övriga ansvarsområden har haft följande utseende: Kurskommitté: Gösta Edström, Lars Törnblom och Göran Olsson Sjukdomskommitté: Kjell Strömberg, Lars Sjölin, Hans Persson Miljöansvarig: Conny Lilja Avelsansvarig: Åke Flood Marknadsansvarig: Conny Lilja 2011 har varit ett riktigt bra år för de flesta när det gäller honungsskörden. Varroan är numera något vi har att lära oss att leva med som biodlare, den finns mer eller mindre konstaterad i hela Dalarnas län. Något som också märks på överlevnaden, dödlighet genom varroasmitta har varit förödande för utsatta bisamhällen och särskilt efter att de har varit smittade i 4 5 år. Under de senaste åren har vi i södra Dalarna kunnat skönja en förändring till det bättre, starkare och mer harmoniska bisamhällen. Styrelsen har haft sex protokollförda sammanträden under kalenderåret. Styrelsen har i en följd av år haft som sitt främsta mål att få igång utbildningsverksamheten i distriktet, något vi i styrelsen av olika anledningar inte lyckats så bra med. Vi planerar och arbetar vidare med det. En väl fungerande kurskommitté är A och O om biodlaredistriktet Dalarna skall fungera som en medlemsmagnet för områdets biodlare. Med en bra utbildning når vi flera mål samtidigt medlemsvård attrahera nya medlemmar få kunniga och duktiga biodlare, med välmående bisamhällen. Något som är viktigt i dessa varroatider, där bra väl fungerande bisamhällen är en bristvara. Distriktets ekonomi har gått med knappt minus i år. Medlemsutvecklingen i Dalarna kunde som vanligt ha varit bättre. Vi är nog överlag bra på att rekrytera nya biodlare, men vad gör vi för våra befintliga medlemmar, de som funnits med ett antal år redan. Vi får inte glömma bort dem, de behöver också få ut något från föreningen. Vi var representerade av två ombud på riksförbundsmötet i Norrköping under våren. Kassören har sammanställt och skickat statistik och andra rapporter vidare till riksförbundet, i enlighet med den rapportering som har kommit in till distriktet från lokalavdelningarna. Det är inte utan att vi som medlemmar skulle kunna bli väsentligt bättre på att skicka in uppgifter till lokalföreningarna, den ligger till grund för rapporteringen till distrikt och riksförbund. Sedan är det också bra om lokalavdelningarna skötte sig lite bättre med sin rapportering till distriktet. Sid 3

4 Till sist så har vi lyckats komma igång med en egen hemsida för distriktet och det får vi tack Henrik Permalm för. Det får ta sin tid, men vi är igång och mer blir det på hemsidan alltefter det styrelsen hinner forma sina tankar runt vad som ska läggas ut. Vi har tack vare Karl V Gustavssons utmärkta arbete som redaktör lyckats med att få ut ytterligare ett nummer av Dala-Biet. Som tidigare nämnts så behöver vi hjälp med skrivna artiklar, men även fler annonsörer skulle inte vara dumt. Styrelsen tackar alla som på något sätt har bidragit i arbetet med att driva biodlingen framåt i Dalarna. Vi ser fram emot en riktigt god bisommar på alla de sätt. Avesta 12 januari, 2012 styrelsen genom Krister Källén ordförande Återförsäljare för Biredskapsfabriken i Töreboda Vi säljer förbrukningsmaterial så som burkar, vax, slöjor, handskar, kaktråd, ramar m.m samt Nackakupan eller Törebodakupan EPS. Varor som inte finns i lager tar vi hem efter beställning med kort varsel. Adressen är Styraregatan 11 i Falun Ring gärna före besök: eller Välkomna! Henrik Permalm info@falubishop.se Sid 4

5 Rapporter från länets biodlare Av de till länsförbundet insända rapporterna kan utläsas att skörderesultatet för biodlingen under år 2011 varit sämre än föregående år. Trots detta så har många biodlare som jag pratat med sagt att de samhällen som övervintrat bra har gett en riklig skörd. Vinterförlusterna har varit 23,1%, vilket är mindre än förra året, men liksom då, ojämnt fördelade över länet. Antalet invintrade samhällen har glädjande nog ökat, men honungsskörden per samhälle har minskat från 26,3 kg till bara 22,2 kg per invintrat samhälle, kanske beroende på att det under året gjorts ovanligt många avläggare, vilket kan vara en förklaring till att totalskörden blivit liten. Räknat på de samhällen som överlevde vintern så var medelskörden 33,8 kg. Antalet biodlare fortsätter tyvärr att minska. Rapporter har lämnats av 62% av länets biodlare. Vi bättrar oss här i Dalarna, men nog kunde vi väl bli mycket bättre. Ur 2011 års rapporter kan bla utläsas: År st 1027 st 223 st kg Medlemsantal: Antal invintrade samhällen: Vinterförluster: Honungsskörd: År st 997 st 341 st kg År st 1047 st 181 st kg År st 1096 st 135 st kg KVG För säker övervintring av dina bin Bifor För enkel och trygg invintring Dalvik Romme Djurås Falu n Vi säljer Bifor och Socker Sid 5

6 Dalarnas Biodlardistrikts verksamhetsplan för eller fler styrelsemöten 1 årsmöte i mitten av februari 2013 kommittéernas arbete ska följas upp och utvecklas få tillstånd ett allmänt biodlaremöte i någon intressant fråga representera på möten inom vår organisation SBR representera på andra organisationers möten när det gynnar biodlingen och då främst i Dalarna Dala-Biet ska ges ut även år 2012 och helst före 1 maj, vi ber om material till tidskriften från lokalföreningarna som tider för träffar och andra planerade aktiviteter, samt annat som kan vara av intresse för medlemmarna skriv och skicka till oss utveckla vidare distriktets egen hemsida öka samarbetet med omkringliggande distrikt få igång kursverksamheten få medlemsantalet att öka samtidigt som befintliga medlemmar stannar kvar vara bollplank och samtalspartner mot lokalföreningar som önskar det att ge Dalarnas biodlare insikten att som medlem i en organisation har man inte bara rättigheter utan även skyldigheter att fler engagerar sig i föreningsarbetet Återigen ser det ut att kunna bli ett nytt händelserikt år och om vi lyckas med mer än det vi misslyckas med, så har vi lyckats, och då blir även 2012 ett år att se fram emot. Vi önskar er också ett gott bi- och honungsår. Avesta 08/ Styrelsen genom dess ordförande Sid 6 Krister Källén

7 Allergi mot bigift. Allergi eller tolerans? Allergi är när kroppens immunförsvar misstar sig och inte kan skilja på vad som är en fiende som måste bekämpas och vad som är harmlöst eller nyttigt. Allergi är alltså en överreaktion och inte ett svagt immunförsvar. Immunförsvarets celler går i skola och lär sig skillnaden på farligt och ofarligt. För de flesta ämnen utvecklar vi tolerans. Det gäller till exempel alla kroppens egna ämnen och all mat vi stoppar i oss (om vi inte är födoämnesallergiska). Immuncellerna lär sig också att känna igen inkräktare som bakterier och virus och försvaret drar igång så de förstörs. Medan försvaret jobbar får vi sjukdomssymtom. När immunsystemet misstar sig kan allergiska antikroppar av så kallad IgE-typ mot ett eller flera ämnen bildas. Vi vet inte varför det blir så ibland. Det finns en ärftlig benägenhet, men den är inte hela förklaringen. Sannolikt har det något att göra med vid vilken ålder vi stöter på ämnet och i vilken form det kommer in i kroppen. Man letar också efter andra faktorer som bidrar till, eller skyddar mot allergi. Det verkar vara något i vår västerländska livsstil som ökar allergierna. Ett ämne man är allergisk mot kallas allergen. För att utveckla allergi måste vi komma i kontakt med allergenet. Bi- och geting-gift skiljer sig från andra allergen på det sättet att vi ganska sällan stöter på det, jämfört med till exempel björkpollen. Giftet sprutas in i kroppen till skillnad mot de flesta andra allergen som vi andas in. Insektsallergi utvecklas därför i allmänhet hos vuxna medan pollenallergi oftast börjar i skolåldern. Reaktioner på bi- och geting-stick. Man kan reagera på olika sätt om man blir stungen av ett bi. Bigiftet är irriterande för vävnaderna och de flesta får svullnad, rodnad och smärta av olika grad. Kroppen tar hand om giftet och reaktionen försvinner på några dagar. Det är också vanligt med nässelutslag som kan komma över hela kroppen. Nässelutslag kan man få även om man inte är allergisk. Har man otur kan man få bakterier i sticket och en hudinfektion. De som utvecklat en allergi kan reagera på flera sätt. Det vanligaste är en stor svullnad runt sticket. Svullnaden kan bli flera decimeter, till exempel hela ena armen. Om sticket sitter på huvudet kan svullnaden i ansiktet bli besvärande. Nässelutslag är också vanligt. I sämsta fall kan en allergisk person utveckla en så kallad allergisk chock. Den kommer ofta snabbt, inom minuter. Den kan börja med klåda och nässelutslag och sen påverkas blodtrycket och personen kan bli svimfärdig och frånvarande. Ibland uppkommer magsmärtor och diarré, och någon gång bröstsmärtor och andningsbesvär. De flesta reaktioner med klåda och nässelutslag utvecklar sig dock inte till allergisk chock, utan går över efter en stund. Om någon får symtom som kan vara allergisk chock är det viktigt att få snabb behandling. Ring 112. Personen ska ta det lugnt och ligga ner! Vi bedömer reaktioner som kommer snabbt som allvarligare. Reaktioner som kommer senare än två timmar efter stick är aldrig farliga, men kan behöva behandlas för att lindra besvären. Sid 7

8 De flesta människor klarar av en allergisk chock även om behandlingen dröjer. I Sverige avlider i genomsnitt ungefär en person per år i allergisk chock efter insektsstick, och det är oftast äldre människor med hjärtsjukdom, där reaktionen blir en för stor påfrestning. Barn får ofta nässelutslag och stora svullnader efter bi och geting-stick, men såvitt jag vet har inget barn avlidit i Sverige av denna anledning. Vilka riskerar en svår reaktion? För att ta reda på om man är allergisk eller inte kan man ta ett blodprov och undersöka om man har allergiska antikroppar mot bigift. Men även om man konstaterar att en person är allergisk behöver inte reaktionen vid nästa stick bli svår. Det finns en utbredd uppfattning att reaktionen blir värre och värre för varje stick. Det gäller en del människor men inte alla. Den kan också bli lindrigare vid nästa stick även om man är allergisk. Blodprov som visar allergi är alltså inte ensamt avgörande för riskbedömningen. Det tycks som att vissa människor har ärftlig benägenhet att utveckla svåra reaktioner. I en engelsk undersökning av biodlare med fastställd bigiftallergi kunde man se att svåra reaktioner var vanligare hos kvinnor och hos de som hade släktingar med bigiftallergi. Det kanske mest intressanta var att många av dem som fick svåra reaktioner hade haft återkommande luftvägsbesvär vid själva arbetet med bina. En allergi mot bi -och geting-gift minskar med tiden om man inte blir stungen. Har det gått mer än tio år sen senaste sticket är risken för svår reaktion mycket liten! Hur behandlas allergi mot bigift? Om en person haft en snabb, mycket kraftig reaktion efter bi- eller getingstick, och vi kan konstatera en allergi, kan det vara motiverat med så kallad allergivaccination. Då ger vi injektioner med bigift i ökande dos efter ett utprovat schema och åstadkommer en ökad tolerans. För att denna ska bestå pågår behandlingen i fem år. För bigiftallergiska personer som haft stora lokala reaktioner eller nässelutslag behövs inte denna behandling. Då rekommenderar vi att man tar allergitabletter och kanske kortisontabletter vid nästa stick. Bli stungen eller inte? Är det då bra eller dåligt att få många bi-stick? Det är en mycket intressant fråga som inte har något enkelt svar. Biodlare och deras familjer har som grupp mycket mer bi-allergi än andra, vilket inte är förvånande då man rapporterar cirka 60 stick per år i medeltal. Några utvecklar allergi och andra tolerans. Åt vilket håll det går verkar ha att göra med både den ärftliga dispositionen och med vilket tidsintervall sticken kommer. De som utvecklar allergi verkar göra det de första åren de håller på med verksamheten, och den gruppen har också fått färre stick än övriga. De allergiska hade fått mindre än 25 stick per år i en studie och mindre än 10 stick per år i en annan. Personer som fått mer än stick per år och hållit på med biodling i mer än 8-10 år utvecklar nästan aldrig allergi. Kanske är det så att de som hade benägenheten att utveckla allergi blev tvungna att sluta. Tills vi vet mer måste rådet bli att undvika stick så mycket det går, eftersom du inte vet om du är en person som utvecklar tolerans eller allergi. Ann-Sofie Enlund Överläkare Lung-Allergimottagningen Falu Lasarett Sid 8

9 Ask (Fraxinus exelsior) På sydsvenska lövängar med trädgrupper, busköar och örtrika slåtterytor, nu relikter från naturahushållets fattigmansland, är asken ett karaktärsträd tillsammans med hassel och lind. Lövängarnas träd var våra första foderväxter och redan stenålderns boskapsskötare bröt dess grenar och torkade dess löv till vinterfoder åt boskapen, och på många lövängar togs löv ända in i sen tid, inte minst under 1940-talets missväxtår, då det var stor knapphet på foder. Lövängen med dess hamlade askar representerar alltså ett hisnande perspektiv, ger oss arkadisk ljuvlighet och kulturhistorisk djupupplevelse. Men där inte idealitet och kulturhistoriskt engagemang har funnits och man underlåtit att på gammalt sätt, genom hamling av träden, slåtter och mulbete, hävdat denna en gång nyttobrukade kulturmark, har den antingen växt igen till skog eller lagts under plog och förvandlats till räntabel och mera kapitalbärande vall. Asken kan bli lika mäktig som eken. Att den når 20 meters höjd eller mer och blir över fyra meter i omkrets är inte ovanligt. Askar på 30 meter nämns faktiskt, och medelåldern uppges till omkring 200 år, men det finns enstaka askar som blivit omtalade minnesmärken och som nått en ålder av över 500 år. Det är möjligt att asken under det milda klimatet efter inlandsisens avsmältning var konungen bland vedväxter och därför den naturliga sinnebilden för edda-dikternas mystiska världsträd, asken Ygdrasil. Trädet har för övrigt hört till myterna i flera religioner och hållits heligt. Asken är ett ljusträd, det både kräver mycket ljus och låter mycket ljus sila ner genom sin krona, tack vare bladens lättrörlighet och form som finfördelar solljus och halvskugga. Där asken växer i skogsbestånd, på näringsrik mark med rörligt grundvatten, är undervegetationen mycket riklig med buskar och höga örter. BIREDSKAP - VAXKAKOR Allt för biodling Firma Karl V Gustavsson Björkvägen Ludvika Tel Plusgiro Bankgiro Innehar F-skattebevis Som de flesta av Er vet ägs nu OGT av LP:s Biodling AB, vilket innebär att jag nu även för den materiel som ingår i LP:s sortiment. Det som inte finns i lager i dag, kan jag skaffa, kanske inte till i morgon men så fort som leveranstid och transporter gör det är möjligt. Liksom tidigare är jag tacksam om Ni ringer och kommer överens om tid för Ert besök. Sid 9

10 Asken blommar på bar kvist i maj månad. Den börjar blomma först i 30-års åldern. Blommorna kan vara både en- och tvåkönade och är talrikt samlade i kvastar som får färg av de brunvioletta ståndarknapparna. Inget annat träd lövas så sent som asken, först i början av juni, och lövfällningen äger rum tidigare än hos andra lövträd, ofta redan efter den allra första frostnatten. Askens nordgräns går från södra Värmland mot Siljan och södra Norrlands kustland, Den kan odlas ända upp till Västerbotten. Längs den kalkgynnade ostkusten och dess öar är asken ofta till och med ett karaktärsträd. Asken är ett av våra värdefullaste lövträd och dess virke har haft mångsidig användning bland annat i vagnfabrikation. Veden är vit, hård och seg, men lättarbetad. I äldre tiders järnvägsvagnar och spårvagnar sågs ofta paneler av askvirke och detta fanns även i annan inredning. Ask förekom även ofta i båtar, och skidor tillverkades av ask, liksom skaft till en rad redskap som var utsatta för hårdhänt nötning till exempel yxor. Farfars promenadkäpp var antagligen också tillverkad av någon späd askstam. I medicinen satte man ända till mitten av 1800-talet sin tillit till askens bark som ett surrogat för kinabark, varför den förr fanns upptagen i apotekens läkemedelsförteckningar. Dekokt på bladen ansågs ha goda egenskaper som laxativ och maskmedel. Fortfarande lär blad och bark komma till användning mot gikt. Ur bland annat Blombok Ingrid Bild ur Boel Werners bok "Holgers honung och andra bisaker" Sid 10

11 Paneldiskussion "Bin och varroa" Den 22 mars 2012 hölls en paneldiskussion i Hedens Bystuga, Leksand. Värdinna var Anita Lemon, och kvällens diskussion anordnades av Dalarnas Biodlaredistrikt. Biodlare från Falun, Rättvik och Leksand var inbjudna, och träffen samlade 24 deltagare. I panelen satt Gösta Edström, Lennart Embro och Lars Törnblom. Lars hälsade alla välkomna och uppmanade alla att ställa frågor och i korthet redogöra för sin egen bigård, sin varroabekämpning och sina förluster. Gösta inledde med att tala om hur viktigt det är att göra avläggare, hålla efter drönaryngel, och göra bekämpningsinsatser med myrsyra och oxalsyra. Han demonstrerade också på det förevisningsmateriel han hade med, hur man gör avläggare och hur bekämpningarna går till. Många kom till tals och berättade om sina förluster under vintern. Många kloka frågor ställdes om varroabekämpning och om avläggare. Lennart påtalade vikten av att sända in årsrapport och rapport om var man har sina bisamhällen (skall ske vart tredje år, och 2012 är ett år då detta skall göras). Kvällen avslutades med kaffe och dopp. Vi vill framföra ett varmt tack till Värdinnan Anita som ordnat med fjäderklätt björkris på borden och kaffeservering. Tack också till Lennart Embro, bitillsyningsman för Leksand och Rättvik, som alltid troget ställer upp. Gösta Edström och Lars Törnblom Ledamöter i distriktets utbildningskommitté Sid 11

12 Riksförbundsmöte i Alingsås 2012 Lördagen den 31 april kl öppnade förbundsordförande Jonny Ulvtorp SBR:s årsmöte år Jonny inledde med en kortfattad redovisning av vad som hänt i förbundet och vad som just nu pågår. Han talade bland annat om resultaten av de medlemsenkäter som gjorts, vilka projekt som pågår och om det ekonomiska utfallet under året. Han redogjorde också om EU:s och EU-medlemsländernas inställning till biodlingen, vilken är mycket positiv. Man anser till exempel att hela 76% av EU:s livsmedelsproduktion är beroende av pollinering av bin. Han kom naturligtvis också in på, och redogjorde för, sin syn på de händelser som resulterat i att så många av nuvarande styrelsemedlemmar avböjt omval. Utan att i detalj omtala vad som hänt kritiserade han bland annat valberedningens inblandning i styrelsens arbete, och deras kontakter med styrelsemedlemmarna och personalen. Efter att årsmötet öppnats följde i vanlig ordning val av stämmofunktionärer, upprop av ombud, godkännande av kallelse och föredragningslista samt fastställande av stämmoordning. Som vanligt fans det åsikter om i vilken ordning några av punkterna skulle beslutas, men efter en viss justering godkändes dagordningen. Presidiet bestående av förste och andre ordförande och två sekreterare. Verksamhetsberättelse, årsredovisning och revisorernas rapport hade som vanligt sänts till ombuden samtidigt med kallelsen till årsmötet och föranledde en hel del inlägg. Man saknade bland annat uppgifter om HF, och menade att SBR trots allt varit majoritetsägare fram till försäljningen. Jonny Ulvtorp svarade på detta och förklarade vilka sekretessavtal som gäller angående försäljningen. Han hade redan i sitt öppningsanförande berört den oreda i HF:s aktiebok som gjort att likviden till aktieägarna blivit mycket fördröjd. Med anledning av att delar av personalen nyanstälts under året, förbundssekreterare till och med två gånger, hade revisorerna påpekat att det saknas utförliga arbetsrutiner, och att detta försvårat arbetet för de nyanställda. Även detta föranledde debattinlägg innan årsmötet godkände redovisningarna och beviljade styrelsen ansvarsfrihet. Årsmötet hade att ta ställning till 6 förslag från styrelsen. Förslag ett gällde hur pengarna från försäljningen av HF skall förvaltas. Styrelsens förslag var att fondera pengarna och att använda avkastningen till insatser som förbundsstyrelse, distrikt, förening eller medlem kan beviljas. Förslaget godkändes med tillägget att 50% av avkastningen skall fördelas ut (till i första hand distrikt) jämt fördelat över landet, och att övriga 50% skall användas till av förbundsstyrelsen initierade ändamål. Sid 12

13 Förslag två gällde lokalt medlemskap och juniormedlemskap inom SBR. Förbundsstyrelsen föreslog att en arbetsgrupp skall tillsättas för att utreda detta. Årsmötet beslutade enligt förslaget Förslag tre gällde SBR:s etiketter, och där beslutades att ändringar görs i bestämmelserna så att det ges tillstånd att kombinera SBR-etiketten med en tilläggsetikett, vilket blev årsmötets beslut. Förslag fyra var att konfirmera förra årets beslut om juniormedlems valbarhet, vilket gjordes men med kommentaren att även detta bör tittas på av den arbetsgrupp som skall se över stadgarna. I förslag fem ville förbundsstyrelsen få mera tid på sig att behandla inkommande motioner, men detta tyckte inte årsmötet, utan nuvarande tider skall fortsätta att gälla. Sista förslaget handlade om att utreda hur SBR skall förhålla sig till momsredovisning, vilket årsmötet tyckte var rätt. Efter styrelsens förslag behandlades de 22 motioner som inlämnats till årsmötet. Fyra av motionerna handlade om honungsreglemente och etiketter. Besluten blev att reglementet skall ses över och i övrigt hänvisades till styrelsens förslag. Tre av motionerna handlade om informationsmateriel, sälj, informations- och utbildningsbroschyrer och ljud/e-böcker. Förbundsstyrelsen skall utreda och om det går, ta fram detta. En motion handlade om att styrelsen skall verka för att få bin och biodlingsprodukter avbildade på frimärken, vilket bifölls av årsmötet. Två motioner handlade om bitillsyn och möjligheter till sjukdomsanalyser. Årsmötet beslutade i enlighet med motionerna och förbundsstyrelsens yttrande att styrelsen skall försöka att påverka Länsstyrelser, Jordbruksverk och Regering i dessa frågor. Tre nästan identiska motioner handlade om GMO, att SBR helt skall ta avstånd från genmanipulering och att detta skall förbjudas i Sverige och att SBR skall jobba för att medlemmarna, samarbetsorganisationer och myndigheter skall anamma denna åsikt. Motionen föranledde flera inlägg. Tyvärr är detta en fråga där många är helt låsta i sin inställning, och inte kan acceptera att det ska finnas någon annat åsikt. Förbundsstyrelsen hade föreslagit att de tillsammans med GMO-gruppen skulle se över SBR:s GMO-policy. Efter omröstning som resulterade i 33 mot 22 blev detta årsmötets beslut. Två motioner handlade om att få hjälp från förbundet med att etablera hemsidor för föreningar och distrikt. Förbundsstyrelsen hänvisade till IT-gruppen, och att denna hjälp redan finns tillgänglig i den omfattning som personellt och ekonomiskt är möjlig, vilket årsmötet accepterade. En motion föreslog ändring i SBR:s stadgar 64:3 så att det framgår att styrelsen inte skall ha rösträtt vid förbundets årsmöten. Motionären menar att det endast är ombuden som skall vara beslutande. I några inlägg framfördes att så är fallet i flera olika föreningar, och att styrelsen som har ca 12% av rösterna kan påverka besluten till sin fördel. Förslag ställdes på bifall, utredning och avslag. Det lämnades också förslag på ny lydelse av 64:3. Årsmötets presidium fick problem med alla förslagen, och glömde även bort att stadgeändring skall tas med två tredjedels majoritet vid två efter varandra följande årsmöten. Man klubbade först, efter försöksvotering, bifall till motionen för att sedan tvingas riva upp beslutet och verkställa ny röstning. Flera talare påvisade då att detta beslut påverkar flera andra paragrafer i våra stadgar vilka också måste ändras. Resultatet av det hela blev att votering begärdes och att förslaget om utredning vann med 33 röster mot 25. Vår egen (Birgit Broströms) motion om ersättning för björnangrepp på bikupor föranledde förbundsstyrelsen att redogöra för vad som hittills gjorts i denna fråga, samt att föreslå att styrelsen tillsammans med björnnätverket skall bevaka frågan och fortsätta att kontakta Jordbruksverket och försöka få fram regler i enlighet med motionen, vilket också blev årsmötets beslut. Sid 13

14 Två av de inlämnade motionerna rörde SBR:s guldmedaljer. Den ena ville spara på utgiften för Guldmedaljen, som faktiskt är av rent guld, genom att använda förgylld vitmetall, den andra ville att guldmedaljörerna skulle bjudas på alla kostnader i samband med kongressmiddagen, vilket varit fallet för några år sedan. I båda fallen beslöts att nuvarande regler skall gälla. En motion föreslog en stadgeändring så att minderårig juniormedlems målsman ska kunna väljas in i föreningsstyrelse. Frågan hänsköts till den arbetsgrupp som skall arbeta med stadgarna. En motion föreslog att styrelsen utarbetar riktlinjer för det egna arbetet, arbetsbeskrivningar för förbundssekreteraren och den övriga personalens arbeten, och att dessa även skall innehålla etniska riktlinjer och ta hänsyn till styrelsens arbetsgivaransvar. En välformulerad motion som bifölls av årsmötet. Slutligen ställdes en motion som snarare var en fråga om expeditionens lokaler och hyra. Styrelsen redogjorde för nuvarande hyresavtal, vilket går ut den 31/ , och därmed ansågs motionen besvarad. Efter att ungefär hälften av motionerna var behandlade ajournerades årsmötet för dagen, men innan vi skiljdes åt gavs tillfälle till valberedningen att presentera sina förslag till ny styrelse. Valberedningen fick också tillfälle att bemöta Jonny Ulvtorps öppningsanförande, men nöjde sig med att säga att de har en annan uppfattning om vad son hänt. SBR:s årsmöte år2012 Strax efter mötets ajournering samlades alla närvarande distriktsordföranden för att gemensamt prata igenom vad som kommit fram efter deras möte i januari, och försöka få fram ett gemensamt förslag till ny valberedning, vilket man också lyckades med. Kvällen avslutades som alla andra årsmöten jag deltagit i, med en riktigt god middag, mycket prat om bin, biodling och biredskap, och för oss som varit med länge naturligtvis gamla minnen från tidigare årsmöten och minnen av dem som varit med då. Precis som förr ledde Bo Lindahl allsång innan vi drack upp det sista kaffet, tackade för maten och gick till våra hotellrum. Söndagen inleddes med en presentation av SBR:s personal, där det skett många förändringar de senaste åren. Sid 14

15 Efter presentationen fortsatte behandlingen av de kvarvarande motionerna varefter styrelsens förslag till utgiftsstat för 2012 behandlades. Då förbundsstyrelsen vid distriktsordförandekonferensen i januari uppfattat att den nya styrelsen skulle utarbeta en verksamhetsplan för 2012, så hänvisade man till den långtidsplan som antogs vi förra årsmötet. Några ombud tyckte att detta var fel gjort av styrelsen, men resultatet blev att årsmötet uppdrog åt den nya styrelsen att i enlighet med långtidsplanen göra en verksamhetsplan för 2012 och lade efter några kommentarer förslaget till utgiftsstat till handlingarna. Därefter beslöt årsmötet på förbundsstyrelsens förslag att årsavgifter för år 2013 skall vara oförändrad. Val av styrelse för kommande år följde, och på valberedningens förslag valdes Marita Delvert till ny ordförande och Sture Käll, Hanne Uddling och Ingmar Wahlström till ledamöter för två år. Till fyllnadsval på ett år föreslogs från valberedningen Sören Diberg, Olle Boman och Monica Larsson. Här föreslogs även Lars Hellander, och när rösterna var räknade stod det klart att Olle Boman fått 53 röster, Monica Larsson 41 röster, Lars Hellander 36 röster och Sören Diberg 35 röster, alltså blev Boman, Larsson och Hellander valda. Som supleanter valdes enligt valberedningens förslag Annika Brohammer-Löngren och Rasudin Becirbegovic. Som revisorer valdes Åke Fredriksson och Conny Persson, och som ersättare till dessa Jörgen Kragh och Cristina Bjurlöf. Till valberedning och som suppleanter till dessa föreslogs Kent Törnkvist, sammankallande samt Gunilla Ivehag, Lennart Fält, Lena Karneland och Sören Olsson. Här tillkom förslag av Stig Hansson, och då stadgarna endast föreskriver minimiantal beslöt årsmötet att välja samtliga, d.v.s. Törnkvist, Ivehag, Fält och Hansson som ordinarie och Karneland och Olsson som suppleanter. Slutligen beslöts enligt valberedningens förslag att höja de medel som utgår till styrelsens arbete med 5% till :- kr. Före avslutningen och avtackning av avgående personer sände årsmötet en hälsning till sammankallande i valberedningen som på grund av sjukdom inte kunde närvara, (han är allvarligt sjuk och är inlagd på sjukhus) samt att anta ett pressmeddelande/uttalande om insektsbekämpningsmedel och en protest mot användande av neonikotinoider. Karl V Gustavsson Sid 15

16 Sida 16

17 Bikurs I mars månad 2011 startade vi en grundkurs i biodling i Leksand. Kursen anordnades av Leksands Biodlareförening i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Kursledare var Sven-Erik Klasér och undertecknad. Målsättningen var att driva kursen i vår framlidne ordförande Lasse Bröms anda, teori och praktik blandat. Det blev en långdragen kurs för att få med alla praktiska moment som kan förekomma. När vi kom till en av de bigårdar som vi höll praktik i, möttes deltagarna av en stor bisvärm högt upp i ett träd. Vi lyckades att fånga svärmen tack vare en bra stege och en klättervillig orädd kursdeltagare. Detta blev en erfarenhet som alla tog lärdom av, och nu vet vi hur man kan rädda en svärm. Vi finns nära Dig! LRF Dalarna har 29 lokalavdelningar med egna styrelser runt om i länet och ett kontor med ett tiotal anställda. Vi arbetar dagligen med att främja de gröna näringarna och livet på landsbygden. Kom med du också! Kontakt: Erika Bränd tel eller erika.brand@lrf.se Sida 17

18 I kursen ingick varroakontroll av nedfall och drönarkakor. Avläggare gjordes. Skattning och slungning i föreningens nya sexramars självvändande slungare ingick också i kursen. Alla deltagarna fick även tillverka egna ramar, spikning, stiftning, trådning och vaxning. En sista teorilektion hölls i "kupan" som vår föreningslokal kallas, och avslutningen hölls i "kupan" med ett knytkalas. Den allra sista träffen ägnades åt att smälta vax, samt att koka och rengöra ramar. Många av deltagarna har försetts med bin från avläggare. Flera av föreningens medlemmar har ställt upp som faddrar, till vilka nybörjarna kan ringa och få råd. Vi har också haft besök av vår bitillsyningsman Lennart Embro som berättat om de skyldigheter en biodlare har. Han gav också många bra råd om biodling och information om bisjukdomar och hur varroaproblemet skall hanteras. Ett tack till Brita Bröms och Sven-Erik Klasér som upplät sina bigårdar för de praktiska lektionerna. Ett stort tack också till Bertil Andersbengt som upplåtit sitt snickeri med erforderligt material för tillverkning av ramar, samt för vaxssmältning. Leksand Lasse Törnblom Styrelseledamot i Leksands Biodlareförening Sid 18

19 Sid 19

20 Bitillsynen i Dalarna år 2012 Information om smittsamma bisjukdomar och tillstånd för flyttning av bisamhällen eller redskap får du av följande personer / bitillsynsmän i respektive kommun Kommun Namn Adress Tel.nr Ersättare från Avesta Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A Stora Skedvi Ludvika Borlänge Strömberg Kjell Dalvik Falun Falun Falun Ekvall Lars Korsgårdens Byväg Falun Borlänge Gagnef Strömberg Kjell Dalvik Falun Falun Hedemora Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A Stora Skedvi Borlänge Leksand Embro Lennart Märgatan Rättvik Mora Ludvika Nilsson Michael Gruvlavevägen Smedjebacken Malung Malung Olsson Göran Vörderås Transtrand Ludvika Mora Daniel Jakobsson G:a Sundibyvägen Mora Rättvik Orsa Daniel Jakobsson G:a Sundibyvägen Mora Rättvik Rättvik Embro Lennart Mora Märgatan Rättvik Smedjebacken Nilsson Michael Gruvlavevägen Smedjebacken Borlänge Säter Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A Stora Skedvi Falun Vansbro Olsson Göran Vörderås Transtrand Ludvika Älvdalen Daniel Jakobsson G:a Sundibyvägen Mora Rättvik Sid 20

21 Bitillsynen i Dalarna 2012 En ny växt- och biodlarsäsong stundar framför oss känns inspirerande och härligt. Hoppas att våra husdjur bina har klarat vintern på ett bra sätt. I mitten av augusti 2011 träffades bitillsynsmännen i Dalarna och Gävleborg för gemensam fortbildning. Det blev en mycket trevlig och givande dag i Falun. Från och med 1 juli i år kommer ansvaret för bitillsynen att koncentreras till färre län. Länsstyrelsen Dalarna kommer att få ansvaret för bitillsynen i Dalarnas, Gävleborgs, Örebro och Värmlands län. Det känns spännande och intressant. Regler och föreskrifter är till för att skydda våra bin från värsta farorna framförallt smittsamma bisjukdomar och förgiftningar. År 2012 Anmäla uppställningsplats för bisamhällen : (Lagkrav) Har du missat detta är det brådis - anmäl omedelbums till Länsstyrelsen! Enligt Jordbruksverkets smittförklaring ingår i varroa-zon 2 Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner Du som har bin här var mycket observant. När kvalster väl upptäcks i bisamhällen har de nog funnits där ett tag. Då är det viktigt att du snabbt sätter in lämpliga motåtgärder, och mycket angeläget att alla som behöver bekämpa varroakvalster verkligen gör det. Det finns olika bekämpningsmetoder och bekämpningsmedel, t.ex. organiska syror m.m. Följ regler och rekommendationer. Samarbeta och hjälps åt att hålla koll och bekämpa. Mitt i allt arbete med att bekämpa varroakvalster får du inte glömma bort andra bisjukdomar och parasiter som t.ex. amerikansk yngelröta. Just nu finns inga sådana smittförklaringar i Dalarna. Flytta bin? När du behöver hjälp med besiktningar och råd i biodlingsfrågor vänd dig med förtroende till de duktiga bitillsynsmännen ute i era kommuner, se föregående sida. Rapportera nyförekomst av varroakvalster m.m. till tillsynsman eller undertecknad. TIPS: Följ aktuell info på Länsstyrelsen Dalarnas hemsida ( Lantbruk / Djurhållning ). Håll dig uppdaterade i biodlingens konst genom att deltaga i biodlarträffar och kurser m.m.! Deltag i lokalavdelningarnas gemensamma bekämpande av varroakvalster! Passa på att träffas och surra lite om era bin i sommar!! Ha en skön biodlingssäsong och må så gott allesammans! Gunilla Streijffert Bitillsynssamordnare i Dalarna och snart även Gävleborg, Närke och Värmland. Länsstyrelsen Dalarna Lantbruksenheten FALUN Tel: Mobiltel: Fax: e-post: gunilla.streijffert@lansstyrelsen.se Sid 21

22 Ludvikabygdens studieresa till Lurö 2011 Tidigt på morgonen (kl ) söndagen den 31 juli avgick bussen från Ludvika järnvägsstation. Vi var ca 25 personer som skulle ta oss ner till Lurö, en ö i mitten av Vänern där det finns en parningsstation för den nordiska birasen. Vi hade utrustat oss med fikakorgar och kaffetermosar eftersom det skulle bli en lång dag och vi hade inte tid med alltför långa stopp på vägen. Båten från Ekenäs hamn (ca 4 mil sydost om Säffle) skulle avgå kl. 10 och det var precis så att vi hann komma med. Resan ner gick alltså via Kopparberg, Hällefors, Filipstad, Karlstad och Säffle för att sedan följa den slingriga vägen ut på Värmlandsnäs. Värmlandsnäs har ett vackert landskap och solen sken, men tyvärr hade undertecknad lite svårt att njuta av just den delen, p.g.a. åksjuka. Tur att vi skulle åka båt en timme så att jag hann kvickna till! (I vanliga fall blir jag även lätt sjösjuk men båten gick så lugnt mellan de små öarna och skären så det var en ren hälsoresa.) Väl ute på Lurö tog Ingvar Arvidsson emot oss. Ingvar var med och startade projektet NordBi 1990 vars uppgift är att rädda det utrotningshotade nordiska biet Apis mellifera. mellifera. Projektet bildade en förening 1997 och arbetar nu med ca 30 avelslinjer. Innan det var dags att titta på bina skulle vi få lite lunch i oss. Det blev sik ute i det gröna och någon av oss passade t.o.m. på att ta ett dopp i det blå, vi hade ju sådan tur med vädret! Efter maten var det hög tid att titta på bina. För att ta oss bort till själva parningsstationen fick vi gå ett par kilometer till fots. Ingvar guidade oss och visade och berättade samtidigt om öns flora, fauna och historik. Bland många olika örter och växter finns t.ex. orkidéen knärot på Lurö. Där finns också ruiner efter ett gammalt kloster som legat vid den gamla pilgrimsleden till Trondheim. Ingvar Arvidsson och några av deltagarna på väg till parningsplatsen Ingvar berättade om deras arbete med att bevara den nordiska birasen och hur det jobbades med olika renparningsstationer som bl.a. den här på Lurö. Ingvar sa att man hade lyckats hitta några få bisamhällen som hade kvar det nordiska biet och att de nu lyckats avla fram ett bättre temperament, än vad det nordiska biet tidigare var känt för. Däremot är de inte lika kakfasta som andra raser. Sid 22

23 Parningsplatsen för nordiska bin på Lurö Mätta, solbrända och belåtna var det dags att bege sig hemåt. Båten avgick kl. 15 från Lurö och resan hem skulle alltså ta minst fyra timmar till. Dessutom behövde vi stanna i Grums och få i oss lite kvällsmat. Tyvärr råkade vi ut för ett litet problem med bussen på vägen hem, men tack vare vår duktiga busschaufför tog det inte lång tid att få det åtgärdat så vi hann komma hem före läggdags i alla fall. Tack för en trevlig resa! /Line Obermeier f.d. Nilsson Sid 23

24 Björnbesök i bigården. Biodlare i Dalarna har på ett föredömligt och konstruktivt sätt under lång tid engagerat sig i björnfrågan. Dels genom kontakter och skriftväxlingar med länsstyrelsen, genom korrekt handlande vid björnangrepp i bigårdar och nu senast en motion till SBR rikförbundsmöte angående ersättning. Det är precis på detta sätt vi tillsammans kan driva frågan framåt. Förra året blev ett ganska normalt år på de flesta håll utom i Västernorrland. Där har under flera år en eller ett par björnar gått omkring och angripit någon eller några bigårdar per år. Det har inte varit mer än på andra håll. Plötsligt händer något. En av björnarna ändrar sitt beteende och sina matvanor och blir en riktig problembjörn. Under säsongen blev 86 samhällen dödade på 43 angrepp bara i Härnösandsområdet. Detta visar med all tydlighet på vikten av att agera i tid. Det vi måste göra är att visa för myndigheter och politiker hur viktigt det är att vi biodlare får det stöd och den hjälp från samhället som biodlingen förtjänar. För att vi ska lyckas med det behöver vi få vetskap om alla björnincidenter som drabbar våra bigårdar. Vi har fortfarande ett mörkertal i björnrapporteringen i Sverige i stort. Dalarna är ett föregångsdistrikt när det gäller björnrapportering men även här kan det finnas incidenter som inte kommer fram. Fortsätt att rapportera till Dalarnas representant i Björnätverket ( Karl V Gustavsson, tel , , mail: karl.v.gustavsson@ebox.tninet.se) så lovar vi att driva frågan framåt i kontakter med myndigheter och departement. Om du drabbas an ett björnangrepp 1. Notera tid för när angreppet inträffade. 2. Notera så noggrant som möjligt plats för angreppet (gärna koordinater eller utmärkning på karta). 3. Om möjligt dokumentera med foto eller skiss. 4. Anmäl angreppet till länsstyrelsens rovdjursansvarige. 5. Anmäl angreppet till SBR-distriktets representant i björnnätverket. (för nationell sammanställning) Olle Boman Samordnare för SBR björnnätverk. Sid 24

25 FöRENINGSMöTEN Alla föreningens medlemmar, alla medlemmar i våra grannföreningar, alla biodlare, nyblivna, före detta, eller de som kanske kommer att bli biodlare, och alla övriga som är intresserade att bil medlemmar i våra biodlareföreninger är välkomna till våra träffar, möten och andra sammankomster. VÄLKOMNA Folkare biodlareförening hälsar välkommen till träffar i vår föreningsbigård 2012! Första söndagen i månaden maj t.o.m. september kommer vi att hålla ett möte i Kungsgården i Folkärna. I år komme vi att förlägga mötena till kl 10:00 på förmiddagen. 6/5 kl 10:00 Månadsmöte, städning och kontroll av varroaförekomst i bottennedfall. Göran ansvarig 3/6 kl 10:00 Månadsmöte med dags aktuella frågor. Biredskaps försäljning. Stefan ansvarig 1/7 kl 10:00 Månadsmöte med dagsaktuella frågor. Biredskaps försäljning. Krister ansvarig 5/8 kl 10:00 Månadsmöte med dags aktuella frågor. Biredskaps försäljning. Ann-Heléne ansvarig 2/9 kl 10:00 Månadsmöte med dags aktuella frågor. Biredskaps försäljning. Maria ansvarig 30/9 kl 10:00 Styrelsemöte med valberedningen och förberedelser för vaxsmältningen 5-6/10 Vaxsmältning i Kungsgården, anmälan till Krister Källén senast 2/10 tel /10 kl 10:00 Hopplockning av vaxsmältnings utrustningen 14/11 kl 18:30 Årsmöte i församlingshemmet i Krylbo Har du en fungerande E- post adress? Maila den till ann-helene.rosen@storaenso.com så kan det underlätta våra utskick. Ta vara på din förening och dela med dig av dina erfarenheter! Hoppas vi ses på våra söndagsmöten framöver! Sid 25

26 Faluortens biodlareförening Årets bimöten kommer att tilldra sig Lö 26/5 kl i Bäckehagen hos Ingrid Nyström. Ta gamla vägen mot Bergsgården, ta av t.v. strax före herrgårn. Lö 16/6 kl i Karlsvik hos Kent Lindberg Karlsviks vg 35 Från Falun sväng in mot Olsbacka sväng och sväng under riksvägen Lö 11/8 kl i Stensarvet hos Anki van Reenen Sväng av i Danholn mot Utanmyra eller Björsarvet. Årsmöte blir det to 8/11 kl på Lilltorpet Varroabehandlingen följer samma procedur som tidigare, vilket innebär: Behandla med myrsyra i v och följ upp med oxalsyra i oktober. Kostnaden för dessa medel ingår i din medlemsavgift varför du bara ser till att: Hämta din myrsyra hos Henrik Permalm i hans Bibod på Styraregatan och se till att du har doseringsspruta sådan finns att köpa i hans ständigt öppna serviceinriktade inrättning. Hämta oxalsyra hos Gösta på Valling 4 lö 20/10 kl Kom i form! HERBALIFE Independent Distributor Bodil Sundqvist Sid 26

27 Ludvikabygdens biodlareförenings planerade aktiviteter 2012 Vår traditionella biodlarträff i Hällsjöns Bystuga blir i år söndagen den 3 juni kl Föredragshållare i år är Pirjo Gustafsson från LRF. Hon kommer att prata om hur LRF ser på biodling, och om småskalig livsmedelproduktion mm.. Vi tar som vanligt med oss familjen och en kaffekorg och efter föredraget och fikat går vi en liten tipspromenad med Christers kluriga frågor. Lördagen den 16 juni kl 13,00 träffas vi på Ludvika Gammelgård där Christer och Katarina kommer att visa oss hur dom jobbar med våra föreningskupor. Fika finns i Gammelgårdens serveringen Lördagen den 28:e juli deltar vi som vanligt med utställning av bin och bimateriel på Söderbärkemöljan i Söderbärke. Söndagen den 5:e augusti gör vi en studieresa till Jan Stagenmark i Stjärnsund och till hans företag "Kryddan i tillvaron". Lördagen den 18:e augusti medverkar vi med information om bin och biodling vid Fårdagen i Storslätten. Under augusti deltar vi i Nostalgidagen på Ludvika Gammelgård. Söndagen den 7:e oktober kl träffas vi vid våra bin på Ludvika Gammelgård. Vi delar ut färdigblandad oxalsyra till de medlemmar som så önskar, och behandlar våra egna bin. Ludvikabygdens biodlarförenings årsmöte blir tisdagen den 13:e november kl på Gammelgården i Ludvika. Samtliga årets träffar genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och kommer att utföras dels som kulturdagar, och dels som studiedagar. Mattrasor,Trikåtyger, Lappteknikstyger batikfärgat i massa fina färger massor med fina garner MM Åsa Andersson Tel : Saxdalsvägen LUDVIKA Öppettider enligt överenskommelse Sid 27

28 Avsändare DALARNAS BIODLAREDISTRIKT B FÖRENINGS- BREV Ludvika c/o Gustavsson Porto betalt Björkvägen LUDVIKA Annonser i Dala-Biet Vi som sätter samman Dala-Biet tycker att det skulle vara trevligt om fler av länets lokalföreningar ville annonser sina sammankomster i vår tidning. Vår målsättning är att Dala-Biet skall komma ut under april månad varje år. Om det är en aktivitet som är öppen för alla biodlare i hela distriktet, och det inte är någon kommersiell annons, så är annonsera helt gratis för länets biodlareföreningar. Vi tar också gärna emot artiklar som har anknytning till föreningarnas verksamhet eller biodlingen i allmänhet, och även sådant som kan ha allmänt intresse för våra läsare. Från och med i år kommer Dala-Biet också att läggas ut på vår hemsida, för att på så sätt kunna nå så många läsare som möjligt. Ni hittar den på: där du bor/dalarna/dala-biet. Kommersiella annonser, d.v.s. annonser om försäljning av bin och redskap eller utrustning som har anknytning till våra intressen för bin och biodling, djur och natur, eller i övrigt kan intressera oss, så är annonskostnaden: helsida: 500:- kr, ¾-sida: 375:- kr, ½-sida: 250:- kr, ¼-sida: 200:- kr Kontakta Karl V Gustavsson eller någon i styrelsen, helst i början av mars månad. Styrelsen i Dalarnas biodlaredistrikt önskar Er alla en trevlig sommar och ett riktigt gott biodlarår