DALA-BIET ÅRSSKRIFT FÖR DALARNAS BIODLARDISTRIKT

Transkript

1 DALA-BIET ÅRSSKRIFT FÖR DALARNAS BIODLARDISTRIKT 2011

2 Sid 2

3 DALARNAS BIODLAREDISTRIKT ÅR 2011 Ordförande: Krister Källén Götgatan 8 C AVESTA tel: krister.kallen@gmail.com Viseordförande: Ingrid Norberg Myckelby DALA-HUSBY tel: Suppleant: Mats Norell Näsbyn DALA-HUSBY tel: matsnorell@nordsvenskdalarna.se Sjukdomskommitté Kjell Strömberg(sammankallande) Dalvik FALUN tel: stromberg.kj@telia.com Kurskommitté Gösta Edström(sammankallande) Valinvägen FALUN tel: edsgos@telia.com Miljö- och Marknadsansvarig Conny Lilja Uppsälje DALA-JÄRNA tel: conny.lilja@gmail.com Revisor Hans Gabrielsson Långsjö BORLÄNGE tel: Sekreterare Carl Magnus Reinerstedt Gunnarsbo BORLÄNGE tel: cmreinerstedt@yahoo.se Styrelseledamot: Lars Sjölin Fridhemsvägen 3A STORA SKEDVI tel: larssjolin@telia.com Suppleant: Henrik Permalm Styraregatan FALUN tel: henrik.permalm@bredband.net Sjukdomskommitté Lars Sjölin Fridhemsvägen 3A STORA SKEDVI tel: larssjolin@telia.com Kurskommitté Lars Törnblom Almo Alviksvägen SILJANSNÄS tel: Avelsansvarig Åke Flood Örnstigen BORLÄNGE tel: akeflo@swipnet.se Revisor Mats Larsson Trönövägen BORLÄNGE tel: Kassör: Karl V Gustavsson Björkvägen LUDVIKA tel: karl.v.gustavsson@ebox.tninet.se Sjukdomskommitté Hans Persson Slalomvägen 20, Gesunda SOLLERÖN tel: Kurskommitté Göran Olsson Vörderås TRANSTRAND tel: SBR Quinnor Karin Trotzig Sunnanhaga FALUN tel: Revisorersupleant Sten-Åke Holmberg Säljevägen C DALA-JÄRNA tel: Sid 3

4 Verksamhetsberättelse för Dalarnas Biodlaredistrikt Styrelsen har haft följande utseende: Ordförande: Krister Källén Sekreterare: Carl Magnus Reinerstedt Kassör: Karl V Gustavsson Ledamöter: Lars Sjölin, Ingrid Norberg Suppleanter: Mats Norell och David Isaksson Revisorer: Hans Gabrielsson, Mats Larsson Suppleant: Sten-Åke Holmberg Valberedning: Gunilla Streijffert, Kjell Strömberg, Conny Lilja Riksförbunds omb: Carl Magnus Reinerstedt Distriktets övriga ansvarsområden har haft följande utseende: Kurskommitté: Sjukdomskommitté: Miljöansvarig: Conny Lilja Avelsansvarig: Åke Flood Marknadsansvarig: Lars Törnblom, Göran Olsson Kjell Strömberg, Lars Sjölin, Hans Persson Conny Lilja 2010 har varit ett bra år för de flesta när det gäller honungsskörden. Varroan är numera något vi har att lära oss att leva med som biodlare, den finns mer eller mindre konstaterad i hela Dalarnas län. Något som också märks på överlevnaden, dödlighet genom varroasmitta har varit förödande för utsatta bisamhällen och särskilt efter att de har varit smittade i 4 5 år. Under de senaste åren har vi i södra Dalarna kunnat skönja en förändring till det bättre, starkare och mer harmoniska bisamhällen. Hoppas bara nu inte den kallaste vintern på bra länge ställer till det på något sätt, blir det dessutom en sen och kall vår så är det väl bara stödfodring som gäller. Styrelsen har haft fyra protokollförda sammanträden under kalenderåret. Styrelsen har i en följd av år haft som sitt främsta mål att få igång utbildningsverksamheten i distriktet, något vi i styrelsen av olika anledningar inte lyckats så bra med. Vi planerar och arbetar vidare med det. En väl fungerande kurskommitté är A och O om biodlaredistriktet Dalarna skall fungera som en medlemsmagnet för områdets biodlare. Med en bra utbildning når vi flera mål samtidigt medlemsvård attrahera nya medlemmar få kunniga och duktiga biodlare, med välmående bisamhällen. Något som är viktigt i dessa varroatider, där bra väl fungerande bisamhällen är en bristvara. Distriktets ekonomi har gått med plus i år, mycket beroende på att verksamheten inte har varit så omfattande under verksamhetsåret. Vi är fortfarande inte riktigt klara över vilken ekonomisk strategi vi skall ha när vi ordnar kurser i egen regi? Skall verksamhet delvis betalas med pengar utöver medlemsavgift? Ett sätt att hålla ner nivån på distriktets del av medlemsavgiften, den enda del vi kan styra över. Medlemsutvecklingen i Dalarna kunde som vanligt ha varit bättre. Vi är nog överlag bra på att rekrytera nya biodlare, men vad gör vi för våra befintliga medlemmar, de som funnits med ett antal år redan. Vi får inte glömma bort dem, de behöver också få ut något från föreningen. Vi var representerade av ett ombud på riksförbundsmötet i Höör under våren. Sid 4

5 Kassören har sammanställt och skickat statistik och andra rapporter vidare till riksförbundet, i enlighet med den rapportering som har kommit in till distriktet från lokalavdelningarna. Det är inte utan att vi som medlemmar skulle kunna bli väsentligt bättre på att skicka in uppgifter till lokalföreningarna, den ligger till grund för rapporteringen till distrikt och riksförbund. Sedan är det också bra om lokalavdelningarna skötte sig lite bättre med sin rapportering till distriktet. Vi har tack vare Karl V Gustavssons utmärkta arbete som redaktör lyckats med att få ut ytterligare ett nummer av Dala-Biet. Som tidigare nämnts så behöver vi hjälp med skrivna artiklar, men även fler annonsörer skulle inte vara dumt. Styrelsen tackar alla som på något sätt har bidragit i arbetet med att driva biodlingen framåt i Dalarna. Vi ser fram emot en riktigt god bisommar på alla de sätt. Avesta 30 december, 2010 styrelsen genom Krister Källén ordförande Återförsäljare för Biredskapsfabriken i Töreboda Vi säljer förbrukningsmaterial så som burkar, vax, slöjor, handskar, kaktråd, ramar m.m samt Nackakupan. Varor som inte finns i lager tar vi hem efter beställning med kort varsel. Adressen är Styraregatan 11 i Falun Ring gärna före besök: eller eller skicka e-post till henrik.permalm@bredband.net Välkomna! Henrik Permalm Sid 5

6 Rapporter från länets biodlare Av de till länsförbundet insända rapporterna kan utläsas att skörderesultatet för biodlingen under år 2010 varit bättre än föregående år. Vinterförlusterna har däremot varit 30,6%, vilket är mycket mer än förra året, men liksom då, mycket ojämnt fördelade över länet. Som det verkar börjar förlusterna att bli mindre i de delar av sydöstra Dalarna som först drabbades av varvskvalstret. Förlusterna i Avesta-Krylbo området är i år mindre än genomsnittet i länet medan däremot förlusterna i angränsande områden, Hedemora, Falun, Borlänge och Ludvika, ligger över länsgenomsnittet. Antalet invintrade samhällen fortsätter att minska, men honungsskörden per samhälle ökade från 26,3 kg till 29,3 kg per invintrat samhälle. Räknat på de samhällen som överlevde vintern så var faktiskt medelskörden hela 42,3 kg. Antalet biodlare fortsätter tyvärr att minska. Rapporter har lämnats av 52,6% av länets biodlare vilket är någon procent mindre än förra året. Nog kunde vi väl bli mycket bättre. Ur 2010 års rapporter kan bla utläsas: År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 Medlemsantal: st 312 st 338 st Antal invintrade samhällen: st 1096 st 1367 st Vinterförluster: st 135 st 170 st Honungsskörd: kg kg kg KVG För säker övervintring av dina bin Bifor För enkel och trygg invintring Vi säljer Bifor Dalvik Romme Djurås Falu n och Socker Sid 6

7 Dalarnas Biodlardistrikts verksamhetsplan för eller fler styrelsemöten 1 årsmöte i mitten av februari 2012 kommittéernas arbete skall följas upp och utvecklas få tillstånd ett allmänt biodlaremöte i någon intressant fråga representera på möten inom vår organisation SBR representera på andra organisationers möten när det gynnar biodlingen och då främst i Dalarna Dala-Biet skall ges ut även år 2011 och helst före 1 maj, vi ber om material till tidskriften från lokalföreningarna som tider för träffar och andra planerade aktiviteter, samt annat som kan vara av intresse för medlemmarna skriv och skicka till oss försöka få till en egen hemsida för distriktet öka samarbetet med omkringliggande distrikt få igång kursverksamheten få medlemsantalet att öka samtidigt som befintliga medlemmar stannar kvar vara bollplank och samtalspartner mot lokalföreningar som önskar det att ge Dalarnas biodlare insikten att som medlem i en organisation har man inte bara rättigheter utan även skyldigheter att fler engagerar sig i föreningsarbetet Återigen ser det ut att kunna bli ett nytt händelserikt år och om vi lyckas med mer än det vi misslyckas med, så har vi lyckats, och då blir även 2011 ett år att se fram emot. Vi önskar er också ett gott bi- och honungsår. Avesta 28/ Styrelsen genom dess ordförande Krister Källén Sid 7

8 Lite historia om den älskade och hatade brännässlan Att nässlor bränns hör till våra tidigaste ofrivilliga erfarenheter av naturläran. Nässlans brännhår är speciella för nässelsläktet och liknar en "injektionsnål" i mikroformat. Nålen slutar med en liten blåsliknande cell i vilken en brännande vätska förvaras. Vid lättaste beröring bryts nålen av strax under den kulformade spetsen, eftersom väggarna är tunnast där, och den vassa spetsen tränger utan vidare genom överhuden samtidigt som giftcellen avger sitt frätande ämne. När man skrapar med skeden i nässelsopptallriken och hör att det gnisslar, så är det brännhårens hårda kiselnålar som sjunkit till botten och som man rör vid med skedbladet. Vid torkning eller kokning förstörs emellertid brännhårens giftämne. Förr ansågs det att: "om korna utfodrades med nässelhö ökas mjölkmängd och fetthalt, smöret blev vitaminrikt och fick en vacker gul färg. Fåren nästan göddes öfver vintern med torrt nässelfoder. Hönsen värpte flitigare av nässelfrön eller dekokt av växten, och hästar må mycket väl av malda nässelfrön som i hafre eller hackelse kunna gifas en näfva morgon och afton". Nässlan är en av de allra näringsrikaste och nyttigaste örterna, dubbelt så näringsrik som t.ex. morötter. Den innehåller ansenliga mängder av A och C vitaminer, och ingen växt är rikare på näringssalter som fosfor, kalium, kalcium, kisel och järn. Som köksväxt är den känd sedan romartiden och här i Norden odlades nässlor i särskilda nässelgårdar, vilka i Norge hade lika stort anseende som kryddgårdar. Den främsta anledningen var att nässlan var en av Nordens viktigaste spånadsväxter. Nässelstjälkarna innehåller tunna, långa och mycket starka bastfibrer, som hanteras ungefär som lin för att spinnas till tråd. Sid 8

9 Man vet att stenålderskvinnorna band fisknät av nässelfibrer. Nättelduk har påträffats bland gravfynd i Danmark från bronsåldern, och att nässlan hade en viktig plats i det dagliga livet framgår av Norska skeppsfynd från järnåldern. Då norrmännen koloniserade Island på 900-talet, medförde invandrarna nässelfrön. Nättelduk var ett mellanting mellan bommulstyg och linneväv och användes till dukar, broderade servetter, lakan, örngott, ärmkrås mm. Inget var så mjukt och fint som nättelduk. I Syd- och Östeuropa odlas ännu nässlor för spånadsändamål. Örtmedicinska författare ansåg nässlan vara "den ädlaste, renaste och verksammaste av läkeörterna".den ansågs vara blodbildande, urindrivande och blodsockersänkande. Invärtes används den bland annat vid anemi, diabetes och ödem, och utvärtes mot reumatism mm. Nässlan är dessutom värdväxt för nässelfjärilsarterna, och även andra fjärilsarter, t.ex. påfågelöga, som lever i nässelbeståndens närhet. Ingrid Vi finns nära Dig! Hos LRF Dalarna hittar du leverantörer av mjölk, kött, rapsolja, ost, mjöl, honung, grönsaker. Och mycket mer Det är bra för både smaken och klimatet Låt dig väl smaka! LRF Dalarna telefon Sid 9

10 Utbildning av yrkesbiodlare Garpenbergs Intressenter AB (GIAB) har av myndigheten för Yrkeshögskolan beviljats att fortsatt bedriva utbildningen Yrkesbiodling. Utbildningen är på 400 yh-poäng, motsvarande två års heltidsstudier, och bedrivs till stora delar som distansutbildning. Utbildningsort för lärarledda sammankomster, övningar och seminarier är Garpenberg/Herrgården i södra Dalana. Antagningstiden för nästa utbildningsomgång är fram till den 30 dec 2011, antagning sker under jan-feb 2012, och utbildningsstart är i början på mars Allmän högskolebehörighet krävs. I utbildningen ingår bla avsnitt som behandlar biets anatomi, bisamhällets uppbyggnad och egenskaper, lagstiftning och identifiering av bisjukdomar, livsmedelshantering, hantering av bigården, skattning och honungshantering, yrkesmässig utökning av biodling inklusive avel, arbetsmiljö, biprodukter. I ekonomidelen ingår bla företagande och entreprenörskap, ekonomistyrning och kalkyler, marknadsföring, redovisning, finansiering och investering. Under utbildningstiden görs ett projektarbete med målet att göra en plan för sitt eget nystartade företag eller att förbättra ett redan befintligt biodlingsföretag. Ungefär en fjärdedel av utbildningstiden ägnas LIA, dvs Lärande I Arbete. Distansstudierna bedrivs via datakommunikation och vid överenskomna tidpunkter även telefonledes genom kontakt med lärarna. Vid start av varje nytt block/avsnitt har man en samling i Garpenberg för att gå igenom kommande kursavsnitt med lärarna. Varje block avslutas med ett prov eller en övningsuppgift som skall lösas. Längden på sammankomsterna i Garpenberg varierar mellan två till tre dagar. Godkänt betyg på samtliga delavsnitt och godkänt projektarbete ger möjlighet att söka gesällbrev. Information lämnas av Alf Arvidsson, tfn , e-post: alfa@garp-giab.se, eller hämtas från hemsidan Sid 10

11 Sommaren då jag hade förmånen att bjuda två drottningar på fin conjak. Att vara utan bin känns inte så bra. Att dessutom vara ordförande i en liten biodlarförening o dessutom vara utan bin känns inte alls bra o nästan lite skämmigt. Tyvärr tog de små varroa krypen mina förra bin för en tid sedan o sista vintern blev många, även erfarna biodlare, av med sina bin så tillgången i närområdet har varit lite begränsat. Tidvis händer även en hel del annat i ens liv så sökandet har kanske inte varit så intensivt o kan även ses som ett experiment om det går att vara utan bin. Sommaren -10 mitt under skörd så surrade det så bekant o en bisvärm kom in på min gård o flög runt. Tur som var så hade jag några lådor utbyggda ramar som jag snabbt plockade ihop till en kupa o ställde ut på plats o se de små gosingarna flög dit som om det var det de ville, o började krypa in. Senare på kvällen hade jag blandat till en sats sockerlösning o bjöd dem som en sorts flytt gröt. Några dagar senare när det lugnat ner sig var jag upp o tittade till dem o skulle se om de ätit något men hann bara lätta på lådan när de kom som de värsta kamikaze flygare o anföll på bred front. Utan några skydd som jag var så var det bara att snabbt sätta tillbaka lådan o retirera. Glädjen att ha bin förbyttes till en fundering hur göra nu? Beslutade att byta ut drottningen för att på sikt få fredligare bin. En snabb koll i länet gav ingenting. De som svarade hade ingen o några svarade inte. Hittade en annons o svarade o han skulle just avsluta uppfödningen för året så det var i sista stund. Några dagar senare anlände ett vadderat kuvert med surrande innehåll. Längesedan jag tillsatte drottning så upp med gula bibeln dvs Åke Hanssons Biodlingens Grunder. Hittade en gammal anteckning från någon kurs att bästa sättet att tillsätta var med alkohol. Inte någon dålig dricka utan någon fin sort stod det i marginalen. Lyckligtvis stod där som på beställning en flaska Larsen Conjak. Duger inte det då vet inte jag. Tog drottningar, flaska, ett par wettex dukar. Eld i rökpusten o på med slöja med tanke på sista besöket. Öppnade o de små rackarna satt som tama lamm. Goda råd var dyra, var de så snälla o jag som köpt två nya drottningar. Beslutade att dela det i tre delar. Fram med en låda till med ramar o delade efter bästa förmåga Stod i skriften att man skulle vänta en stund så de skulle komma på att de var drottninglösa. Efter stipulerad väntan särade jag på ett par ramar, öppnade luckan så bina skulle kunna äta ut drottningarna o hängde in dem. På med wettex dukarna o en rejäl slurk till de båda samhällena som skulle få nya äggläggande kvinnor. Kunde inte låta bli att fira den lyckliga tilldragelsen o skålade med de nya härskarinnorna. Alla bin lika snälla så förhoppningarna var i topp. Skriften sa att de skulle vara i fred så även om det drog i bifingrarna så lät jag dem vara o bara gick o sneglade åt flustrena. Efter en vecka kunde jag inte hålla mig så jag fiskade upp drottningburarna o där satt de två skönheterna i varsin bur o surrade ilsket. Degen var allt för hård så de hade inte lyckats äta ut dem utan bara kommit halvvägs. Öppnade åt dem o de slank snabbt ner i varsin kupa. Glädjen som var så stor för ett tag sedan var liksom förbytt i liten besvikelse men ändå lite glad att jag tittat till dem. Blandade till mera sockerlösning o gav dem. Då det kommit en främmande svärm så kan man förmoda att de har små kryp med i bagaget så efter viss konsultation hade jag beslutat att bekämpa mot varroan som man kan förmoda att de har med sig. Sid 11 I början var det för varmt för myrsyra men efter ett tag så kunde jag dutta på lite utspädd syra på en wettex duk enligt anvisningar men hittade inga små kryp så förmodligen var det inte så farligt.

12 Gick förbi vårt lindträd o det surrade så hemtrevligt. Lite fel årstid så jag tittade lite närmare o fann bara getingar. Kan inte deras livscykel men lite konstigt var det. Hade nyss tagit bort ett stort getingbo som satt utanpå en skattlåda o ut kom en massa stora getingar när jag sprutade på dem. Tittade till mina små liv o hela rummet surrade så hemtrevligt ända tills jag kom upp o bara hittade getingar. Rena invasionen. Ut o in även i mina kupor. Vad göra. Kände mig som första året med bin! Lade en lite sudd med utspädd myrsyra utanför flustret o det hjälpte lite men inte tillräckligt. Tog mig en funderare o tittade på aktuellt samtidigt. Samma kväll visade de när minkar i bur tuggade på varandra o såg framför mig hur getingarna gjorde detsamma med mina bin. Skräcksenario. Gick upp till dem lade ett spännband runt kupan o bar ut dem i trädgården samt tätade flustret ytterligare o hoppades att det skulle hjälpa. Dagen efter fick alla mera sockerlösning o ursprungsdrottningen hade fått fram så mycket bin att de kunde hålla getingarna stången men en rejäl strid var det på flustret hela tiden. Mina köpta skönheter låg lite efter men det fanns inte så många getingar där o ett av dem surrade det på skapligt. Det andra ligger lite efter så där slank det in någon geting ibland. Värsta invasionen varade inte så länge så nu får vi se om de lyckas lägga så mycket ägg att de fyller kupan framöver. Mats Norell Sida 12

13 Sid 13

14 Naturums demonstrationskupa i Siljansnäs. Våren 2010 installerades en demonstrationskupa hos Naturum på Björkberget i Siljansnäs. Kupan, som består av två 10-ramarslådor, och med plexiglas som lock och i två sidoluckor, så besökarna kan se bina. Kupan står i en sexkantig paviljong med flusteröppning genom en vägg. Informationstext finns på svenska, engelska och tyska. Paviljong och kupa ägs av Naturum och för skötsel och tillsyn svarar Leksands BF. Honungen skattas och levereras i 500 gramsburkar till Naturum, som förser dem med egentillverkade etiketter, och försäljning sker i receptionen. Leksands Bf har hållit honungensdag hos Naturum, där vi har visat det materiel, som en biodlare behöver. Två av besökarna visade så stort intresse att de anmälde sig till kommande kurs i biodling. Den 14 mars startade vi en nybörjarkurs med elva deltagare. Kursen hålls i Studieförbundet Vuxenskolans lokal i Leksand och i vår egen föreningslokal Kupan. Praktiken håller vi i olika bigårdar. Kursens måtto är: "Från blomma till honung". Lasse Törnblom Leksands BF Stängt 3/6, 12/6, 19/8, samt alla fredagar i juli Sid 14

15 Honungskvalitet, hygien och livsmedelssäkerhet SBR (Sveriges biodlares riksförbund) har en kvalitetskommitté som ansvar för kvalitetsfrågor i vid bemärkelse. Målsättningen med kommitténs arbete är att profilera och marknadsföra den svenska biodlingens produkter för god hygien och hög kvalitet. I distrikten finns kvalitetsansvariga som tillsammans med distriktsstyrelsen svarar för utbildning och information i livsmedelsfrågor. De hjälpmedel som finns för att jobba med dessa frågor är bl.a. honungsbedömning, bihusesyn och branschriktlinjer. Därtill finns en strikt livsmedelslagstiftning. Syftet med den här artikeln är att kortfattat beskriva lagstiftningen och några av de verktyg som finns för att jobba med honungskvalitet och hygien/livsmedelssäkerhet. Anmälan om registrering av livsmedelsanläggning när, var och hur? Jag vill börja med att friskriva mig från juridiskt ansvar för det som står i den här artikeln (även om den har lästs och kommenterats av Länsstyrelse, kommun och SBR:s kvalitetskommitté, stort TACK till er). Det är var och ens ansvar att ta reda på och följa de regler som gäller för sin biodling. Den här artikeln bör bara ses som en kort introduktion. Alla verksamheter och verksamhetsutövare har olika förutsättningar gällande kunskap och utrymme för hantering. Lagstiftningen är flexibel, vilket medför att det kan finnas olika sätt att nå huvudmålet säkra livsmedel. Vilka regler som gäller beror bl.a. på om man är så kallad primärproducent eller om man bearbetar och förädlar sina produkter samt i vilken omfattning och med vilken kontinuitet verksamheten bedrivs. Primärproducent är man om man enbart producerar honung, vax, pollen, propolis och drottninggelé utan att tillsätta någonting till dessa. Nedan följer en kort redogörelse för vad som gäller för olika verksamhetskategorier inom biodling: 1. Honung och andra biprodukter för konsumtion inom det egna hushållet Inga krav på hygienstandard eller livsmedelssäkerhet. 2 a. Primärproducent som producerar < kg honung/år De flesta biodlare hamnar i den här kategorin och de behöver inte anmäla/registrera sin verksamhet hos varken kommunen eller Länsstyrelsen (d.v.s. ingen myndighet utövar kontroll över din livsmedelshantering), men dina produkter måste ändå uppfylla grundläggande krav på hygien och livsmedelssäkerhet. Att genomföra egenkontrollen bihusesyn är ett bra sätt för dig att själv kolla om du uppfyller kraven. Anledningen till att du i genomsnitt kan producera upp till kg honung per år (cirka 30 samhällen om genomsnittsskörden är 35 kg/samhälle) utan att vara registrerad hos någon myndighet är dels att honung klassas som en lågriskprodukt, dels att det finns lagstiftning som du förväntas följa ändå. Skulle någon upptäcka något alvarligt fel på din honung kan du bli skyldig att betala skadestånd. 2 b. Primärproducent som producerar > kg honung/år Om du i genomsnitt producerar mer än kg honung per år ska du anmäla detta till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen tar inte betalt för att du gör en anmälan och det kostar ingenting om de gör en kontroll. Däremot tar de betalt om en uppföljande kontroll måste genomföras på grund av uppdagade brister vid den första kontrollen. (se Livsmedelsverkets vägledning Riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag inom primärproduktionen.) Alla förändringar ska meddelas till Länsstyrelsen så att de alltid har aktuella uppgifter. Sid 15

16 2 c. Primärproducenter som klassas som livsmedelsföretagare Om du som primärproducent producerar och säljer honung eller andra primärprodukter av viss omfattning och kontinuitet, kan din verksamhet klassas som ett livsmedelsföretag (ej samma kriterier som skatteverket) och då ska du ändå skicka in en anmälan om registrering av livsmedelsanläggning till kommunen (även om du producerar mindre än kg per år). Utifrån anmälan om registrering, som ska innehålla uppgifter om verksamhetens produkter, omfattning och kontinuitet (särskild blankett finns), registreras uppgifterna och debitering sker för registreringsförfarandet. Detta är en engångskostnad på cirka kr, beroende på kommunens taxa. Utöver registreringen fattar kommunen även beslut om riskklassning och årlig kontrollavgift. Den årliga avgiften baseras på verksamhetens omfattning och art. Kriterierna för att klassas som ett livsmedelsföretag är att verksamheten är av en viss omfattning och att försäljningen sker med en viss kontinuitet. Med viss kontinuitet menas att man säljer honung mer än 20 ggr/år à 1 2 dagar (enligt Livsmedelsverkets vägledning Godkännande och registrering av livsmedelsanläggning). Vad som menas med omfattning framgår inte lika tydligt, utan det är upp till varje kommun att göra en bedömning. Om krav på registrering samt övriga delegationsbeslut bedöms vara felaktigt fattade, har du rätt att överklaga till högre instans (Länsstyrelsen). SBR:s kvalitetskommitté vill gärna få kännedom om sådana fall. 3. Honungsproducenter som bearbetar/förädlar och/eller köper in honung Om du bearbetar eller förädlar dina primärprodukter (honung, vax, pollen, propolis eller drottninggelé), d.v.s. tillsätter något annat till dem och/eller köper in honung från andra, ska du lämna in en anmälan om registrering till kommunens miljökontor (samma förfarande och kostnad som under 2 c). Bara om du säljer mindre mängder och inte så regelbundet kan du slippa kravet på anmälan. Kontakta din kommuns livsmedelsinspektör om du är osäker på vad som gäller för dig. Kategori 1 2 a 2 b 2 c 3 Egen konsumtion Primärproduktion Förädling Ingen anmälan X X Länsstyrelsen X Kommunen X X Bihusesyn Oavsett vilken av kategorierna ovan du tillhör (utom kategori 1), måste du följa den livsmedelslagstiftning som berör dig och din biodling. Ett enkelt sätt för dig att veta om du uppfyller villkoren, är att utföra bihusesyn. Bihusesyn är en egenkontroll som har utvecklats för att du som biodlare lätt ska kunna kontrollera huruvida du följer lagstiftningen. Dokumentet som skickas ut tillsammans med majnumret av bitidningen (finns också på SBR:s hemsida) innehåller inte bara frågor kring din biodling, utan även fakta om och hänvisning till lagstiftningen. För att få godkänd honung enligt SBR:s honungsbedömningsreglemente och därmed få använda SBR:s etiketter krävs att du genomfört bihusesynen. Numera står det också på etiketterna att du utfört kontrollen. Om du tänker sälja din honung via ICA, kan det vara bra att veta att de kräver att du gjort bihusesynen. Sid 16

17 Branschriktlinjerna Säker honung Enligt en EU-förordning om hygienfrågor som trädde i kraft den 1 januari 2006, kan branscher utarbeta riktlinjer kring hur branschens medlemmar ska kunna uppnå lagstiftningens krav. SBR har i samarbete med BF (Biodlingsföretagarna) tagit fram riktlinjerna Säker honung. Om bihusesynen är en kontroll av att du följer lagstiftningen, så är branschriktlinjerna ett dokument som talar om hur du kan gå tillväga för att uppnå kraven. I dokumentet görs en faro-/riskanalys för varje moment av honungshanteringen, därefter beskrivs lagstiftningens krav och efter det står branschens rekommendationer. Det kan till exempel se ut så här för momentet skattning: Risk: Lagstiftningens krav: Branschens tolkning: Förorening av jordbakterier och/eller jordpartiklar om ramarna kommer i kontakt med marken. Allmänna krav på god hygien. Vid plockskattning placeras ramarna i rena lådor. Lådor och ramar får inte ställas direkt på marken för att undvika kontakt med jord och damm och minimera risken för föroreningar av mikroorganismer, speciellt risker med Clostridium Botulinum men också andra bakterier. Undvik damm från öppen jord. Vid transport används täckta lådor eller täckt fordon för att motverka föroreningar av främmande partiklar och förhindra röveri och att minimera antal bin som följer med till slungrum. Branschriktlinjerna innehåller även lättläslig information om lagstiftningen utifrån oss biodlares synvinkel. Jag rekommenderar er varmt att läsa häftet som visserligen bara är på 25 sidor, men som innehåller mer information om hur man ska hantera honung, än vad jag har kunnat läsa någon annanstans. Och om det inte är av eget intresse för säkerheten på dina produkter (och därmed ditt rykte) så är det faktiskt en skyldighet att själv ta reda på och följa den lagstiftning som gäller för din verksamhet. Tänk på att lagstiftningen är en process som ständigt pågår och det är därför viktigt att följa med om det blir någon förändring. På livsmedelsverkets hemsida och SBR:s hemsida kan ni hitta aktuell information. Har ni frågor om bihusesyn, branschriktlinjer, honungsbedömningsreglementet, etiketter, livsmedelslagstiftning eller annat som rör honungskvalitet får ni gärna kontakta mig. Jag åkte istället för Conny Lilja (kvalitetsansvarig i Dalarna) på en kurs som kvalitetskommittén ordnade. Om ni vill ha mer utbildning eller information om dessa frågor uppmanar jag er att kontakta mig eller distriktsstyrelsen. Tala gärna om vad för typ av aktivitet ni önskar att vi ordnar om det är en föreläsning där vi bjuder in någon (t.ex. kvalitetskommittén), en kurs där vi tillsammans genomför bihusesyn hos någon biodlare, en frågestund med Länsstyrelsen och kommunernas inspektörer, en studieresa eller något annat! Line Nilsson, Ludvikabygdens biodlarförening nilsson_line@hotmail.com, Sid 17

18 Bitillsynen i Dalarna år 2011 Information om smittsamma bisjukdomar och tillstånd för flyttning av bisamhällen eller redskap får du av följande personer / bitillsynsmän i respektive kommun Kommun Namn Adress Tel.nr Ersättare från Avesta Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A Ludvika Stora Skedvi Borlänge Strömberg Kjell Dalvik Falun Falun Falun Ekvall Lars Korsgårdens Byväg Borlänge Falun Gagnef Strömberg Kjell Dalvik Falun Falun Hedemora Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A Borlänge Stora Skedvi Leksand Embro Lennart Märgatan Mora Rättvik Ludvika Nilsson Michael Gruvlavevägen Malung Smedjebacken Malung Olsson Göran Vörderås Ludvika Transtrand Mora Daniel Jakobsson G:a Sundibyvägen Rättvik Mora Orsa Daniel Jakobsson G:a Sundibyvägen Rättvik Mora Rättvik Embro Lennart Märgatan Mora Rättvik Smedjebacken Nilsson Michael Gruvlavevägen Borlänge Smedjebacken Säter Sjölin Lars Fridhemsvägen 3A Falun Stora Skedvi Vansbro Olsson Göran Vörderås Ludvika Transtrand Älvdalen Daniel Jakobsson G:a Sundibyvägen Rättvik Mora Sid 18

19 Sid 19

20 Riksförbundsmötet 2011 För mig börjar det redan dagen innan med seminarier i biodling och först ut var Thomas D. Seeley, professor från Cornell University, och hans berättelse från ett biprojekt var otroligt fascinerande att lyssna på. Det handlade om hur en bisvärm i en bevisat demokratisk process väljer sin nya bostad och hur det går till. Vilket han också beskriver i sin bok Honeybee Democracy, väl värd att läsa. Det kommer att läggas ut information från hans föreläsning på SBR:s hemsida. Resten av första halvdagen var det ett antal seminarier som jag hade velat gå på allihop, de handlade om Bihälsa, Lär dig förstå bisamhället, Produktutveckling och Säker honung, jag valde det sistnämnda med Branchriktlinjerna för Honungsproduktion och en frågestund efteråt. Det var bra och lärorikt, men som sagt jag hade velat vara med och lyssnat på de andra också. Fram till lunch dagen efter handlar seminarierna om Mer bin. Hur gör man avläggare, på lite olika sätt och det tydliga budskapet var, nu måst ni biodlare göra fler avläggare för Sverige behöver fler bisamhällen. Och Svensk Biavel AB där man presenterade Bidatabasen. Resten av den här dagen, lördagen 9 april så är det Riksförbundsmöte med inledning av Norrköpings kommun och vår förbundsordförande, plus en del formalia. Sedan sker något som vi tidigare aldrig varit med om, vi får direktinformation av representanter från Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket. Vi får också veta hur vi bäst lyfter våra skattlådor och vad vi ska tänka på när det gäller ergonomi i bigård och slungrum. Efter det kommer vi in på stadge ändringar där det tar stopp runt skrivningen om intresseföreningar, förbundsstyrelsens stadgegrupp får natten på sig att skriva om den stadgeparagrafen så mötet kan godkänna den. Det lyckas de inte med utan den förändringen får hanteras av nästa förbundsmöte. Så kommer vi då till motionerna och där fastnar vi genast i en stor GMO debatt, vilket gör att vi endast hinner med två motioner den här dagen och de resterande tolv får hanteras under morgondagen. Därpå följer information av vårt bolag Honungsförädling AB. Bolaget går inte bra. Vi biodlare levererar bara in cirka hälften av den svenska honung som bolaget skulle behöva för att gå bra. Bolaget informerar oss om det och att de är ute och sonderar vilka externa intressenter det kan finnas att köpa upp bolaget. De vill också få vår acceptans för att gå vidare i processen. Debatten blev livlig. Brev har gått ut till aktieägarna om att få deras skriftliga tillstånd att få fortsätta förhandla med de intressenter som finns. Det här är en fråga med många bottnar och där vi kanske aldrig kommer att veta vilket beslut som är rätt eller fel. Sid 20

21 Under middagen delas två guldmedaljer ut en till Sören Diberg och en till Bo Lindahl, de får dem för lång och trogen tjänst på högsta förbundsnivå. Vi är nu inne på sista halvdagen av riksförbundsmötet och schemat är tajt. Lite GMO debatt igen, men förövrigt rinner motionerna igenom utan alltför mycket debatt. Valen tar vid och där blir det inget oväntat som händer utan valberedningens förslag röstas igenom. Och som väntat blir sittande valberedning omvald. Riksförbundsmötet avslutas med diverse information, avtackningar och avslutningsanförande. För de flesta av oss börjar hemresan efter en god och välbehövlig lunch. Den nya förbundsstyrelsen har dock ett arbetspass kvar, det konstituerande styrelsemötet. Uppfattat och nedskrivet av Krister Källén Sid 21

22 Bin i litteraturen V I år är Bin i Litteraturen en kort bokrecension. Smålandsbördiga illustratören och författaren Boel Werner, numera boende i Ludvika och gift med en biodlare, kommer i maj ut med en ny barnbok om bin på Opal förlag. Den heter Holgers honung och andra bi-saker. Boken riktar sig till yngre barn, i åldern ca 4-9 år, och berättar på ett lättsamt men samtidigt informativt sätt om hur pojken Holger sköter sina bin under ett år. För vetgiriga barn finns massor med fakta om hur bin lever och ser ut och vad som händer i bisamhället. I både bilder och text hittar man många detaljer som roar även en vuxen läsare. Det här är den perfekta presentboken till nyfikna biodlarbarn och barnbarn! Katarina Persson, Ludvikabygdens Bf Sid 22

23 Björnar och Bin Den 14 april sägs vara den dag som björnen går ur ide. Detta kanske gäller lite längre norrut, men här i Dalarna verkar det som han vaknar lite tidigare. Detta har två biodlare utanför Hedemora fått erfara. Redan i veckoslutet 9-10 april har björn(ar) orsakat stor skada i deras biodling. Den ene har fått en bikupa helt utriven, den andre har fått en hel bipaviljong med 6 samhällen förstörd. Dessa händelser är tyvärr sådant som brukar hända varje vår i områden där det finns björnar. Björnarna är dessutom relativt lättlärda, har bra minne, och kommer nästa vår att komma ihåg att bikupor innehåller näringsrik mat som innehåller både proteiner och kolhydrater. Eftersom björnen är "Kronans vilt" och vi varken vill kan eller får utrota björnstammen, så måste vi lära oss att leva tillsammans med björnar. Det effektivaste sättet att undvika skador, som jag känner till, är att sätta upp rovdjursstängsel. Detta innebär tyvärr en hel del arbete, och anskaffningen av material är ganska kostsamt. Men då det är Staten som bestämt att björnarna skall finnas, och att Staten också vill att det skall finnas biodling (bland annat för att björnen får blåbär att livnära sig på), så finns det möjligheter att erhålla ersättning, dels vid uppkomna skador, men också för att täcka kostnader för att sätta upp skydd. Det är därför viktigt att anmäla uppkomna skador till Länsstyrelsens rovdjursansvarige. Här på Länsstyrelsen i Dalarna är detta Anki Afredéen. Hur man skall få ersättning regleras i Naturvårdsvekets författningssamling, viltskadeförordningen (2001:724). Då jag inte är jurist, och då viltskadeförordningen innehåller "föreskrifter och allmänna råd" så kan jag inte direkt tala om hur skador och kostnader kommer att ersätts. Olika Länsstyrelser har dessutom lite olika syn på hur det som står i förordningen skall tolkas. För att försöka att tillvarata biodlarnas intressen i den här frågan, bildades för några år sedan ett nätverk inom SBR. En av avsikterna med detta var att samla ihop statistik över skador och kostnader för enskilda biodlare och biodlingsföretag. Statistiken skall användas vid kontakter med myndigheter så att tillräckliga medel avsätts till skadeersättning och till att förhindra björnskador vid biodlingar. Ordförande i SBR:s nätverk för björnskadeärenden är Olof Boman, Skelleftehamn, e-post: olleb@telia.com. Kontaktman i Dalarna är Karl V Gustavsson, Björkvägen 13, Ludvika, tel: , e-post: karl.v.gustavsson@ebox.tninet.se. Nätverket har naturligtvis inga ekonomiska medel att erbjuda, men kommer att försöka hjälpa till med de råd och den hjälp vi kan bidra med. Nätverket (dvs Olle) har också vid flera tillfällen varit i kontakt med (både skriftligt och via uppvaktningar) såväl Länsstyrelser, Naturvårdsverk, Jordbruksverket och Regering. För att kunna agera måste nätverket få kännedom om så många,helst alla, kontakter mellan björnar och biodling som möjligt. Därför om björn angriper Er biodling, maila, ring eller skriv och tala om vad som hänt, och skicka gärna med bilder som dokumentation. Tack på förhand. Karl V Gustavsson Sid 23

24 FöRENINGSMöTEN Alla föreningens medlemmar, alla medlemmar i våra grannföreningar, alla biodlare, nyblivna, före detta, eller de som kanske kommer att bli biodlare, och alla övriga som är intresserade att bil medlemmar i våra biodlareföreninger är välkomna till våra träffar, möten och andra sammankomster. VÄLKOMNA Folkare biodlarförening hälsar välkommen till träffar i vår Föreningsbigård 2011! Första söndagen i månaden maj t.o.m. september kommer vi att hålla ett möte i Kungsgården i Folkärna. Kom och se till våra bin och surra lite tillsammans runt en kopp fika! 1/5 kl. 10:00 Månadsmöte. Städning och kontroll av varroa förekomst i bottennedfall. Behöver vi köpa nya samhällen? Vi diskuterar var man kan hitta nya samhällen att köpa 5/6 kl. 10:00 Månadsmöte med dagsaktuella frågor. Biredskapsförsäljning 3/7 kl. 10:00 Månadsmöte med dagsaktuella frågor. Biredskapsförsäljning 7/8 kl. 10:00 Månadsmöte med dagsaktuella frågor. Biredskapsförsäljning 4/9 kl. 10:00 Månadsmöte med dagsaktuella frågor. Biredskapsförsäljning 9/10 kl. 10:00 Styrelsemöte med valberedningen och förberedelser inför Vaxsmältningen 13-15/10 Vaxsmältning i Kungsgården, anmälan till Krister Källén senast 8/10 på /10 kl. 10:00 Hopplockning av vaxsmältningsutrustning 10/11 kl. 18:30 Årsmöte i församlingshemmet i Krylbo Har du en fungerande E- post adress? Maila den till ann-helene.rosen@storaenso.com så kan det underlätta våra utskick. Ta vara på din förening och dela med dig av dina erfarenheter! Hoppas vi ses på våra söndagsmöten framöver! Sid 24

25 Program för Faluortens Biodlareförening Bigårdsmöten ska i år gå av stapeln hos: Henrik Permalm på Staberg lö 21/5 kl Kurt Lindbäck på Kårarvets Koloniträdgård lö 18/6 kl Kör nerför backen, förbi ladan och sen t.h. fortsätt raka vägen bort mot skogen. Kurt skyltar. Kenneth Lehto i Gulleråsen lö 20/8 kl Gullerås ligger norr om Rättvik. Du kan åka dit via Bjurs och över Ingels mot Furudal. Skyltat i norra delen av byn. Myrsyrabehandlingen ska i år ske v 33 och 34. Du ska framdeles hämta myrsyra hos Henrik Permalm, Styraregat 11 i Falun Ring honom före besöket ! Ta med doseringssprutan eller burk i plastpåse! Kostnaden är inkluderad i medlemsavgiften. Oxalsyra hämtar du hos Gösta Edström lö 22/10 kl på Vallinvägen 4. Ta med doseringsspruta i plastpåse! Årsmötet 2011 blir torsdag 10/11 kl i Sockenstugu i Bjursås, samma lokal som BIREDSKAP AB Torpa, VARBERG Tel: , Fax: info@ogtbiredskap.se VAXKAKOR RENSNING OCH VALSNING AV VAX HONUNGS- SLUNGARE OGT i fjärde generationen Katalog sändes på begäran Försäljning genom Karl V Gustavsson, Björkvägen 13, LUDVIKA, tel Vg ring före besök Sid 25

26 Ludvikabygdens biodlarförenings planerade aktiviteter 2011 Tisdagen den 3 maj kl 19,00 träffas vi i på korvfabriken i Grängesberg för att titta på vinterns nedfallsprov och se hur det är med varroa. Efter nedfallsanalysen kommer vi att få en lite smakbitar av vad Korvmanufaktur tillverkar. Vår traditionella biodlarträff i Hällsjöns Bystuga blir i år söndagen den 29 maj kl I år kommer Mikael Sundström från Kopparberg att tala lite om sin biodling och om hur han odlar fram sina drottningar. Vi tar som vanligt med oss familjen och en kaffekorg och efter föredraget och fikat går vi en liten tipspromenad med Christers kluriga frågor. Lördagen den 18 juni kl 13,00 träffas vi på Ludvika Gammelgård där Christer och Katarina kommer att visa oss hur de gör avläggare i våra föreningskupor. Lördagen den 30:e juli deltar vi som vanligt med utställning av bin och bimaterial på Söderbärkemöljan i Söderbärke. Söndagen den 31:a juli försöker vi igen med en studieresa till parningsstationen på Lurö i Vänern. Vi tittar just nu på om vi kan ordna en buss så att vi kan åka tillsammans och slippa egna bilar. Lördagen den 13:e augusti medverkar vi med information om bin och biodling vid Fårdagen i Storslätten. Under augusti deltar vi i Nostalgidagen på Ludvika Gammelgård. Söndagen den 6:e oktober kl träffas vi vid våra bin på Ludvika Gammelgård. Vi delar ut färdigblandad oxalsyra till de medlemmar som så önskar, och behandlar våra egna bin. Ludvikabygdens biodlarförenings årsmöte blir tisdagen den 15:e november kl på Gammelgården i Ludvika. Samtliga årets träffar genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och kommer att utföras dels som kulturdagar, och dels som studiedagar. Mattrasor,Trikåtyger, Lappteknikstyger batikfärgat i massa fina färger massor med fina garner MM Sid 26 Andersson Tel : Blötbergsvägen LUDVIKA Öppettider enligt överenskommelse Åsa

27 Lasse Bröms till minne Den 21 juni 2010 drabbades vi i Leksands BF av en stor förlust. Vår ordförande Lasse Bröms gick ur tiden och lämnade ett stort tomrum efter sig. Första gången jag träffade Lasse var på en båtresa med MS Gustav Wasa. Vi började prata bin och min hustru och jag värvades till Leksands BF. Efter en tid blev jag styrelseledamot i föreningen. Efter alla val slog Lasse klubban i bordet och tillade. Valen är på livstid. Lasse och jag deltog i cirkelledarkurser och studerade kurser i biodling i samråd S.V. Resultatet blev åtta nya biodlare. Sista gången, jag träffade Lasse, var veckan innan han dog. Han hämtade en drottningcell hos oss. Efter en halvtimme ringer en glad Lasse och talar om att drottningen krupit ut. Vi saknar Lasse, glad och positiv, som han var och minns honom med glädje och tacksamhet, Lasse Törnblom Leksands BF Sid 27

28 Avsändare DALARNAS BIODLARDISTRIKT c/o Gustavsson Björkvägen LUDVIKA B FÖRENINGS- BREV Annonser i Dala-Biet Vi som sätter samman Dala-Biet tycker att det skulle vara trevligt om fler av länets lokalföreningar ville annonser sina sammankomster i vår tidning. Vår målsättning är att Dala-Biet skall komma ut under april månad varje år. Om det är en aktivitet som är öppen för alla biodlare i hela distriktet, och det inte är någon kommersiell annons, så är annonsera helt gratis för länets biodlarföreningar. Vi tar också gärna emot artiklar som har anknytning till föreningarnas verksamhet eller biodlingen i allmänhet, och även sådant som kan ha allmänt intresse för våra läsare. Kommersiella annonser, d.v.s. annonser om försäljning av bin och redskap eller utrustning som har anknytning till våra intressen för bin och biodling, djur och natur, eller i övrigt kan intressera oss, så är annonskostnaden: helsida: 500:- kr, ¾-sida: 375:- kr, ½-sida: 250:- kr, ¼-sida: 200:- kr Kontakta Karl V Gustavsson eller någon i styrelsen, helst i början av mars månad. Styrelsen i Dalarnas biodlardistrikt önskar Er alla en trevlig sommar och ett riktigt gott biodlarår