Miljösituationen i Malmö
|
|
- Susanne Erika Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den typ av skiktning av atmosfären som innebär risk för att luftföroreningar stängs inne förekommer relativt sällan. De korta avstånden i staden medför goda möjligheter för fjärrvärme och miljöanpassade transporter. Det milda klimatet innebär också att användningen av dubbdäck, som ökar partikelhalterna, är mindre vanlig än i Stockholm och Göteborg. Även om luften är bättre i Malmö än i andra jämförbara städer finns det likväl betydande problem med luftföroreningar i staden. Halterna av kvävedioxid överstiger miljökvalitetsnormen på ett tiotal platser. Halterna av partiklar når inte upp till miljökvalitetsnormen, men partiklar bedöms ändå orsaka stora hälsoskador. Man har uppskattat att partiklar och andra föroreningar, däribland ozon, ger Malmöborna i genomsnitt ca 1 månaders förkortad livslängd. Att minska luftföroreningarna har mycket hög prioritet. Miljösituationen i Malmö Tillstånd Kvävedioxid. Årsmedelvärdet för kvävedioxid har i taknivå legat på ca µg/m3, d.v.s. ca halva miljökvalitetsnormen. Halterna har halverats sedan mitten av 198-talet. Halterna i gatumiljö överskrider dock normen vid ett tiotal platser. Miljökvalitetsmålet som är lägre är ännu svårare att nå. DIAGRAM 1 Årsmedelhalter av NO2 i taknivå i Malmö (Rådhuset). Källa: Miljöförvaltningen µg/m³ Partiklar. Partikelhalterna PM1 har i taknivå under varierat mellan ca 15 och 21 µg/m3. I gatumiljö har mätningar skett sedan 26 och här är halterna något högre. Miljökvalitetsnormen klaras dock med god marginal. Partiklar PM2,5 har i taknivå under varierat mellan ca 1 och 13 µg/m3. I gatunivå har halterna sedan 26 varit ungefär lika stora eller obetydligt högre. Mätresultat visas nedan.
2 DIAGRAM 2 Partikelhalter uppmätta i taknivå i Malmö (Rådhuset). Källa: Miljöförvaltningen. 25 µg/m³ PM 1 PM2, Ozon. Under perioden har årsmedelhalterna av ozon i taknivå legat omkring 5 µg/m3. Räknat från början av 199-talet har en viss ökning skett. Från och med 26 har mätningar skett även vid fast mätstation i gatunivå. Halterna har här legat något lägre än vid mätningarna i taknivå. Miljökvalitetsnormen på 12 µg/m3 som åtta timmars medelvärde har överskridits bara vid ett fåtal tillfällen de senaste åren. Mätresultat visas nedan. DIAGRAM 3 Ozonhalter i taknivå i Malmö (Rådhuset). De högsta åttatimmarsmedelvärdena under året och medelvärden under året. Källa: Miljöförvaltningen max medel Bensen. Bensenhalten har minskat och har legat under miljökvalitetsnormen en längre tid. Från och med 26 sker mätningar i Malmö med ny teknik i gatunivå vid Dalaplan. Katalytisk avgasrening för bilar och minskad bensenhalt i bensin har bidragit till de lägre halterna. Bens(a)pyren. Uppmätta halter var under vinterhalvåret 27/28 var ca,2 ng/m3, d.v.s. halten var betydligt lägre än miljökvalitetsnormen och något lägre än miljömålet. Mätning av bens(a)pyren och tungmetaller (se nedan) gjordes med filterteknik, med utrustning från IVL. Mätplatsen var gatustationen Dalaplan. Svaveldioxid. Uppmätta halter understiger miljökvalitetsnormen med stor marginal, och även det tidigare miljökvalitsmålet (5 µg/m3). Årsmedelvärdet har under senare år legat på omkring 2 µg/m3. I början på 198-talet låg halterna på ca 4 µg/m3 (figur nedan).
3 DIAGRAM 4 Årsmedelhalter av SO2 i taknivå i Malmö (Rådhuset). Källa: Miljöförvaltningen. 8 µg/m³ Kolmonoxid. År 25 upphörde mätningarna av kolmonoxid i taknivå i Malmö. Under 27 påbörjades mätningar i gatunivå vid Dalaplan. Halterna är låga jämfört med miljökvalitetsnormen. Bly, arsenik, kadmium, nickel. Uppmätta halter var under vinterhalvåret 27/28 ca 4 ng/m3 bly,,4 ng/m3 arsenik,,1 ng/m3 kadmium och 2 ng/m3 nickel d.v.s. halterna var betydligt lägre än de nya miljökvalitetsnormerna. VOC (Volative Organic Compounds). Till skillnad från övriga luftföroreningar som tas upp under miljökvalitetsmålet Frisk Luft anges målet för VOC som utsläppta mängder i stället för som halter. De utsläppta mängderna i Malmö låg år 27 på strax under det lokala miljömålet på maximalt 4 ton per år (figur nedan). DIAGRAM 5 Utsläpp av VOC i Malmö fördelat efter ursprung. Källa: Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen. 9 ton Övrigt Arbetsmaskiner och redskap Industri och energi Övrig trafik Vägtrafik
4 Effekter Kvävedioxid. De negativa effekterna av kvävedioxid anses vara bl.a. astmabesvär hos känsliga personer, nedsatt lungfunktion m.m. Främst bedöms NO2 dock vara en indikator för andra luftföroreningar i stadsmiljön. NO2 kan också orsaka skador på naturmiljö och material. Utsläpp av NO2 och andra kväveoxider ger upphov till försurning av mark och vatten och till övergödning. Kväveoxider är också en av förutsättningarna när marknära ozon bildas. Partiklar. Partiklar i tätortsluften har allvarliga effekter på hälsan, bl.a. en tidigare än förväntad dödlighet i hjärtoch kärlsjukdomar och i lungsjukdomar. Livslängden i tätorterna förkortas med flera månader. Även dygnsvariationer i partikelhalter påverkar dödlighet och antal sjukhusinläggningar. Äldre personer löper särskilt stor risk. Barn är också känsliga eftersom deras organ utvecklas. Ozon. Studier har visat att det finns samband mellan exponering för ozon och hälsoeffekter (oberoende av partiklar), och även under gränsvärdet 12 µg/m3. Marknära ozon är också den mest växtskadande luftföroreningen för jordbruket. Marknära ozon är även en av de klimatgaser som bidrar till den ökande växthuseffekten. Bensen. I stadsluften är bensen ett av de kolväten som är mest problematiskt. Ämnet kan vid långvarig exponering orsaka leukemi. Bens(a)pyren. Bens(a)pyren är cancerframkallande och kan orsaka bl.a. lungcancer, urinblåsecancer och hudcancer. Bens(a)pyren har i Sverige uppskattats stå för ungefär hälften av den cancerframkallande effekten av PAH i tätortsluft. Bens(a)pyren används som indikator för gruppen PAH. Svaveldioxid. En av huvudorsakerna till dålig stadsluft i Malmö under 196- och 197- talet var höga halter av svaveldioxid. Vid högre halter kan hälsoeffekter uppkomma som t.ex. förhöjd risk för bronkit. Svaveldioxid bidrar också till vittring och korrosion av material. I dag är halterna i Malmö och andra svenska större städer låga. Svaveldioxid bidrar dock till försurning av mark och vatten och det är viktigt att begränsa utsläppen. Kolmonoxid. Kolmonoxid blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Bly, arsenik, kadmium, nickel. Hälsoeffekterna skiljer sig åt för respektive metall, även beroende på förekomstform. Bly har t.ex. ansetts kunna ge påverkan på barns mentala utveckling. Kadmium påverkar bl.a. njurarna. VOC. Gruppen VOC är mycket heterogen. De kemiska föreningar som ingår i gruppen har mycket olika egenskaper med hänsyn till hälsa och miljö. Många deltar i bildningen av marknära ozon, t.ex. eten. Andra är cancerframkallande som bensen eller är hälsofariga av andra orsaker. Vissa stabila föreningar kan även bidra till växthuseffekten. Några halogenerade kolväten påverkar ozonskiktet. Påverkansfaktorer Kvävedioxid. Kvävedioxid uppkommer huvudsakligen genom oxidation av kvävemonoxid. Utsläppet av kväveoxider i Malmö uppgick år 27 till ca 3 3 ton. Den största källan var vägtrafiken men betydande mängder kom också från övrig trafik, industri- och energisektorn samt från arbetsmaskiner och redskap. Partiklar. Partiklar uppstår dels som resultat av naturliga processer och dels som resultat av mänsklig aktivitet. Bland naturliga källor dominerar havssalt och damm. Vad gäller mänsklig verksamhet kan nämnas förbränningsprocesser för fordonsdrift och för värmeproduktion. Till källorna i gatumiljön i svenska tätorter hör även slitage av vägbeläggning, bromsar och däck samt vägsand. Sammansättningen av luftmassor med ursprung utanför Malmö har mycket stor betydelse. Ozon. Ozon är en sekundär förorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen under inverkan av solljus. Bildningen av ozon sker genom storregionala förlopp och halterna i Malmö bestäms mer av föroreningar i inkommande luftmassor än av lokala utsläpp. Bensen. Den största källan till bensenutsläpp är biltrafiken, eftersom bensinen innehåller bensen. Bensen är även en av de lättflyktiga kolväteföreningar som kan frigöras vid förbränningsprocesser. Vedeldning kan vara en källa till utsläpp av bensen.
5 Bens(a)pyren. Bens(a)pyren bildas vid ofullständig förbränning dvs. förbränningsprocesser som sker vid låg temperatur, med luftunderskott etc. Småskalig vedeldning och trafik är de viktigaste källorna. Svaveldioxid. Omkring 7 ton svaveldioxid släpps ut per år i Malmö. Större källor i Malmö är energi- och uppvärmningssektorn, industri samt sjöfart. Det mesta av uppmätta halter har dock sitt ursprung från andra länder, främst kontinenten. De stora minskningar som skett beror på lägre svavelhalt i bränslen, rening av utsläpp från energianläggningar och utbyggnad av fjärrvärmenätet. Kolmonoxid. Kolmonoxid uppstår vid förbränning som inte är fullständig. Exempel på källor är avgaser från äldre fordon. Bly, arsenik, kadmium, nickel. Ursprunget varierar för resp. metall. Industriutsläpp och förbränning av kol kan vara källor. Bly används t.ex. i batterier och ammunition, tidigare även i bensin. Arsenik förekommer t.ex. i tryckimpregnerat virke. Kadmium förekommer t.ex. som förorening, associerad med zink. Nickel är en vanlig legeringsmetall. VOC. Källor till VOC är bl.a. bilavgaser, vedeldning, industriutsläpp, arbetsmaskiner och användning inom hushållen. Regionala aspekter Länsstyrelsen anser att luftkvaliteten ser ut att förbättras något, men de mål som uppställts är ändå svåra att nå. Skåne är särskilt utsatt för luftföroreningar från kontinenten. Marknära ozon och partiklar kommer troligen inte att nå tillräckligt låga halter till år 22. För svaveldioxid har tidigare mål nåtts, men sjöfarten kan även i framtiden orsaka problem i hamnstäder. Gällande mål Internationella konventioner Under FN:s luftkonvention samarbetar Europa, USA, Kanada m.fl. länder för att minska utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar. I åtta olika protokoll har flertalet berörda länder åtagit sig att begränsa utsläppen av bland annat svavel, kväveoxider, tungmetaller och flyktiga organiska föreningar. Mål inom EU EU:s direktiv om luftkvalitet förändras fortlöpande. I ett antal dotterdirektiv till numera upphävt ramdirektiv regleras kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Nationella mål (föreslagna mars 28) Nationellt miljökvalitetsmål: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. I Sverige finns förutom nationella miljökvalitetsmål även miljökvalitetsnormer grundade på EU- direktiv. Miljökvalitetsnormerna är rättsligt bindande. De nationella miljökvalitetsmålen är inte rättsligt bindande. De anger vad som är önskvärt i ett generationsperspektiv för att uppnå en ekologiskt hållbar utveckling. De preciseras genom delmål. Nedan redovisas miljökvalitetsnormer och föreslagna miljökvalitetsmål (delmål) för respektive ämne.
6 Kvävedioxid Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m ) 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter Halterna 6 µg/m3 som timmedelvärde och 2 µg/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas från och med år 21. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Partiklar PM1 Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m ) 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil) 1 år 4 Avser årsmedelvärde Halterna 3 µg/m3 som dygnsmedelvärde och 18 µg/m3 som årsmedelvärde ska underskridas år 215. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 dygn per år. Partiklar PM2,5 Miljökvalitetsnorm (förslag) 1 år 25 Fr.o.m. 21 ( eftersträvas ) 1 år 25 Fr.o.m. 215 ( får inte förekomma ) Halten 1 µg/m3 som årsmedelvärde ska underskridas år 215. Ozon Miljökvalitetsnorm (ska vara uppfylld senast ) Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen Timvärden under maj till och med juli 12 AOT4 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år. Det långsiktiga målet (22) är att värdet inte får överskridas. Skydd av vegetation. För närmare förklaring hänvisas till Miljöförvaltningens årsrapporter om luftkvalitet. Halterna av marknära ozon ska inte överskrida 1 µg/m3 som åtta timmars medelvärde år 215 (glidande medelvärde under tre år, får överskridas höst 35 dagar per år). Bensen Miljökvalitetsnorm (ska vara uppfylld senast ) 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret -
7 Bens(a)pyren Miljökvalitetsnorm (ska vara uppfylld senast ) 1 år 1 ng/m3 Beräknat vid provtagning och mätning av PM1 Halten,3 ng/m3 som årsmedelvärde för bens(a)pyren ska i huvudsak underskridas år 215 Svaveldioxid Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m ) 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år Vinterhalvår 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter Utgår, målet uppnått Kolmonoxid Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m ) 1 år 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsvärde under kalenderåret Miljökvalitetsmål - Bly Miljökvalitetsnorm (gäller fr.o.m )) 1 år,5 Aritmetiskt medelvärde Miljökvalitetsmål - Arsenik, kadmium, nickel För arsenik, kadmium och nickel finns miljökvalitetsnormer motsvarande 6, 5 och 2 ng/m3 (årsmedelvärde). Miljökvalitetsmål finns ej föreslagna. VOC Det föreslagna nationella delmålet innebär att år 22 ska utsläppen i Sverige av flyktiga organiska ämnen utom metan (NMVOC) i ton/år vara i enlighet med det svenska åtagandet i ett nytt takdirektiv för utsläppsbegränsningar. Regionala mål Delmål för Skåne: Kvävedioxid: överensstämmer med föreslagna nationella mål. Marknära ozon: Halten marknära ozon ska inte överskrida 12 µg/m3 som åtta timmars medelvärde år 21. VOC: utsläpp i Skåne ska ha minskat till 21 ton år 21. Partiklar: halterna 35 µg/m3 som dygnsmedelvärde och 2 µg/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM1) ska underskridas år 21. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 2 µg/m3 som dygnsmedelvärde och 12 µg/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) ska underskridas år 21.
8 Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Bens(a)pyren: överensstämmer med föreslagna nationella mål. De skånska miljömålen fastställdes under år 23. En mindre revidering gjordes under år 27. En större revidering kommer att göras när nya miljömål beslutats efter nästa miljömålsproposition. Värdering Kunskapsbehov Kunskaperna om luftföroreningars inverkan på hälsan har växt avsevärt under senare år men ytterligare kunskap om exponering och dosresponssamband m.m. är önskvärt. Behov av lokala mål Luftvårdsarbetet styrs till stor del av miljökvalitetsnormer. På nationell nivå finns även miljökvalitetsmål för att rikta in arbetet på vad som är önskvärt ur ett generationsperspektiv. Miljökvalitetsmålen är ibland längre gående än normerna. På samma sätt kan lokala mål användas för att accentuera frågor som är lokalt viktiga i ett längre perspektiv. Behov av åtgärder Pågående åtgärdsarbete Ett omfattande arbete pågick 29 för att minska trafikens inverkan på luftkvaliteten. Detta arbete sker till stor del inom ramen för Malmö stads trafikmiljöprogram och Länsstyrelsens program för att klara miljökvalitetsnormer för kvävedioxid. Industrier och andra verksamheter övervakas genom tillsyn enligt miljöbalken. Modellering och analyser sker för att bedöma var insatser gör störst nytta. Åtgärdsmöjligheter i Malmö Det finns en stor bredd i ansträngningarna att nå ett miljöanpassat transportsystem med lägre utsläpp av luftföroreningar. Åtgärderna omfattar inte bara trafik- och fordonstekniska åtgärder utan också hållbar samhällsplanering och stadsbyggnad, ny infrastruktur, ekonomiska och juridiska styrmedel, beteendepåverkan m.m. Nytt trafikmiljöprogram kommer att tas fram för att ersätta det tidigare som gäller t.o.m. 21. Övergripande förutsättningar för utbyggnad av en mer kapacitetsstark kollektivtrafik ges i utredningen Framtidens kollektivtrafik. Nytt cykeltrafikprogram kommer också aktualiseras. Tillsynsmetodiken enligt miljöbalken utvecklas successivt mot bl.a. mer målinriktad tillsyn. Översiktsplanearbetet ger allmänna förutsättningar. Malmö stad kan själv gå före genom att t.ex. anpassa den egna fordonsflottan. Behov av åtgärder från andra aktörer Utvecklingen i Malmö är starkt beroende av nationell och internationell trafikpolitik och av samverkan med region Skåne, grannkommuner, trafikverken och med danska myndigheter. Generella skatter och avgifter för bränslen, fordon m.m. måste styra mot begränsade utsläpp om framgång ska nås. Malmöbornas val av miljöanpassade resor och transporter har också stor betydelse, något som kommunen kan stödja genom förutseende planering, information och genom att själv föregå med gott exempel.
Luften i Sundsvall 2011
Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merLuftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad
Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära
Läs merLuften i Sundsvall 2012
Luften i Sundsvall 2012 Miljökontoret jan 2013 Tel (expeditionen): 19 11 90 DOKUMENTNAMN: LUFTEN I SUNDSVALL 2011 ÄNDRAT : 2013-01-31 14:28 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...
Läs merLuften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...
Läs merLuften i Sundsvall 2010
Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merMiljökontoret. Luften i Sundsvall 2017
Miljökontoret Luften i Sundsvall 2017 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL... 5 3.1 PARTIKLAR... 5 3.2 KVÄVEDIOXID...
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merMätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.
Läs merLUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI
Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,
Läs merRapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386
Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av
Läs merFördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet
Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda
Läs merMätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012
Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merLuften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Läs merLuften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret 2008-2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning och resultat... sid 3 Svaveldioxid. sid 3 Kvävedioxid.. sid 3 Ozon.. sid 3 Bensen..
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från
Läs merLUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006
Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2006-10-27 2006.0384.14 1(14) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR SOMMARHALVÅRET 2006 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende
Läs merPM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Läs merLuften i Malmö. Årsrapport 1999
Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under
Läs merResultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 3 juni 212 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 27-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Mätplatser och mätningar...
Läs merLuften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merInformation om luftmätningar i Sunne
Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i oktober 2018
Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2015 samt luftmätningsdata för åren 1990 2015 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i gatunivå...
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i
Läs merLuftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016
Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar
Läs merLuften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen
Luften i Lund: Rapport för 2009 med jämförande mätningar 1990 2009 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (16) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merLuftföroreningssituationen I Landskrona
Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna
Läs merLuften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,
Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(7) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort Sammanfattning Mätningar av kvävedioxid och partiklar i luften på Viktoriagatan har nu pågått kontinuerligt
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna
Läs merI detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.
Bakgrund och syfte Mellan 21 april och 31 oktober 2017 utfördes mätningar av partiklar (PM10 och PM2.5) kring Cementas anläggning i Slite på Gotland, mätningarna utfördes på tre platser, se Figur 1. Syftet
Läs merMiljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010
Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2018-06-27 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Vilhelmina kommun 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merObjektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun
Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun 1. Inledning Samtliga svenska kommuner är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten i kommunen och jämföra dessa
Läs merResultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011
Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Läs merFlygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %
3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 214 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 214 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 213.
Läs merMiljöförvaltningen i Göteborg sammanställer
Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2013 FRÅN Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2012 Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer varje år en rapport över luftkvaliteten i Göteborgsområdet.
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun
Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2017-09-13 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska
Läs merLuftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56
Luftrapport 2009 Miljö- och byggnämnden 17 juni 2010, 56 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2009, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen, område Miljö Samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merLuften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007
Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och
Läs merLuftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss
Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2016 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2017-05-18 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merÅrsrapport för Landskrona kommun
Årsrapport för Landskrona kommun - 2017 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer,
Läs merMånadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018
Januari 19 Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 18 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson, Karin Söderlund Författare: Malin Fredricsson, Karin Söderlund På
Läs merLuften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun
MR 2018.1056.1 MN 2018/0047.1 Luften i Lund - Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun Luftmätningsdata för 2017 samt perioden 1990 2017 Miljöförvaltningen 2018-03-26 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merPM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Läs merRegeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.
Bilaga 2 Vilka miljökvalitetsnormer och mål är det som gäller? Miljökvalitetsnormer infördes som begrepp i och med att miljöbalken trädde i kraft 1999. Om en miljökvalitetsnorm överskrids eller riskerar
Läs merKontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13
Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör
Läs merLuftmätningar i Ystads kommun 2012
Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2017 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2018-06-15 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merPM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen
Bo Bergman Bo Bergman Fastighetsutveckling AB Polhemsgatan 12 171 58 Solna PM 2017-10-19 Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen I följande
Läs merNorra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen
Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
2017-06-26 Inledande kartläggning av luftkvalitet VILHELMINA KOMMUN Miljö- och byggnadsnämnden Evelina Öhgren 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation
Läs merRapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning
Rapport 27:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 26 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba november 27 Omslag: Mätutrustning (DOAS, sändare) på Domarebacken i. (Foto:
Läs merÅrsrapport för Svedala kommun
Årsrapport för Svedala kommun - 2018 Kontroll av luftkvalitet inom samverkansområdet Skåne Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Kontrollkrav inom samverkansområdet... 5 Miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar
Läs merLuftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1
Luftrapport 2008 Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53 Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2008, Burlövs kommun Johan Rönnborg
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen
Läs merLuftmätningar i Luleå 2010
projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00
Läs merLuftföroreningar i de Värmländska tätorterna
Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid
Läs merHandlingsplan för. utomhusluft
Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige
Läs merRapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren
Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona Stad
Luftföroreningssituationen i Landskrona Stad Årsrapport 217 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 217 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes
Läs merUnderlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Frisk luft Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten
Läs merLUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN
LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå
Läs merMILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT
MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen
Läs merLuftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft
SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,
Läs merLuftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg
Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2018 Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg 2019-05-29 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer...
Läs merLuftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2014:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2013 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, mars 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2.
Läs merLokala luftkvalitetsproblem och lösningar
Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.
Läs merObjektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun Miljöenheten Jörgen Sikström 2018-06-12 1. Kartläggningens syfte Varje kommun är skyldig att kontrollera sin luftkvalitet i relation till de svenska miljökvalitetsnormerna
Läs merRAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER
MÖLNDALS STAD Spridningsberäkningar, Kållered köpstad UPPDRAGSNUMMER 1321566000 LUFTUTREDNING GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LEIF AXENHAMN Sammanfattande bedömning Spridningsberäkningar har utförts för Kållered
Läs merPassiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2003 VINTERN 2003/04 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2004:9 Miljöförvaltningen
Läs merHandläggare Anitha Jacobsson Tel +46 10 505 12 04 Mobil +46 70 520 40 14 E-post anitha.jacobsson@afconsult.com Mottagare Stadsbyggnadskontoret Fysisk planering Norrköpings kommun Rev2: 2017-03-29 Datum
Läs merLuften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999
Luften i Malmö Vintersäsongen oktober 1998 - mars 1999 Rapport 15/1999 ISSN 14-469 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade
Läs merHur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?
JUNI 29 Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? En kartläggning av hur utsläppen från luftvårdsprogrammets medlemsföretag påverkar luftkvaliteten är nu färdig. Därmed finns en aktuell bild av hur
Läs merLuftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013
Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...
Läs merLUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN
Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet för 2017
Inledande kartläggning av luftkvalitet för 2017 Miljö- och byggenheten Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte... 2 1 Bakgrund... 2 1.1 Sollefteå kommun... 2 1.2 Luftmätningar... 2 1.3 Samarbete...
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 216 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 216 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 215.
Läs merLuftföroreningsmätningar i Kungälv vintern
Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 213 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 213 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 212.
Läs merLuftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5
Läs merLuftföroreningar i Botkyrka kommun
Rapport 2017:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys Tumba, februari 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning
Läs merPassiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4
Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor
Läs merLuftföroreningssituationen i Landskrona
Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 215 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 215 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 214.
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(13) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag den kontroll av luftkvalitet som kommunen
Läs mer