Luftföroreningssituationen i Landskrona

Transkript

1 Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 213

2 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 213 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 212. Redovisningen av halterna av gasformiga luftföroreningar i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock inte varit inkopplad under 213. Luftburna partiklar mäts i gatunivå på Eriksgatan. På denna mätstation mäts från och med 213 partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ). Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av Miljöförvaltningen genom IVL:s urbanmätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i separat rapport från IVL, men vissa data omnämns för jämförelse med DOAS-mätningarna. Mätningarna under 213 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 3-55 % av miljökvalitetsnormen. De uppmätta ozonhalterna var däremot något förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds en enstaka gång under 213. Kvävedioxidhalterna ligger på en tredjedel av miljökvalitetsnormen. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Under 213 mättes följande ämnen: svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), ozon (O 3 ), luftburna partiklar PM 1, luftburna partiklar PM 2,5, bensen, toluen och xylen. Under 213 låg årsmedeltemperaturen över den normala med,8 C. Nederbördsmängden var 2,5 % under den normala, med en ganska torr vår. Vädret hade inte någon uttalad påverkan på luftföroreningshalterna under året, förutom att den torra våren skapade förhöjda partikelhalter under mars och april månad. Miljöförvaltningen i Landskrona 1

3 Mätstationer Figur 1. Mätstationernas placering i Landskrona. DOAS-instrumentet mäter längs hela de inritade sträckorna. Stationära mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi). Förutom DOAS-mätningarna görs mätningar inom Urban-nätverket på två platser markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) där PM 1 mäts och den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset). På den senare mäts bl.a. partiklar (PM 2,5 ), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ), sot, VOC och ozon (O 3 ). Dessa mätningar presenteras årligen av IVL Svenska Miljöinstitutet AB och redovisas endast som en jämförelse i denna rapport. DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor. Tyvärr har även under detta år sträcka tre varit ur funktion. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna (B, Polishuset). Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak (ej använd under 213). * för mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, Miljöförvaltningen i Landskrona 2

4 Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-15 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade mellan 1 och 6 µg/m³ under året. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med ca 6-7 %, även om det är viss variation mellan säsongerna. De senaste tio åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. 1 µg/m Figur 2. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 213 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 3

5 14 12 µg/m Figur 3. 1 och Årsmedelvärden för svaveldioxid (µg/m³) sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 213 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde** * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobservationer*** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** gäller egentligen utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 876 under 213 En kuriositet under 213 är det höga maxvärdet. En enstaka timme, kl 18 19, passerade en plym med höga svaveldioxidhalter mätsträckorna. Källan till föroreningen är inte känd, men en liknande plym observerades i Malmö vid denna tid. Episoden kan även ses i dygnsmedelvärdena i Figur 2, som den höga toppen under juni månad. Miljöförvaltningen i Landskrona 4

6 Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är vägtrafiken, där kvävemonoxid utgör ca 6 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 213 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 2-5 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 213 var halterna ca 6-7 % av de halter som uppmättes för 25 år sedan. Notera att sträcka 3 har varit ur drift under hela säsongen. 8 6 µg/m 3 Miljökvalitetsnorm - dygn 4 2 Figur 4. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 213 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 5

7 5 4 µg/m 3 Miljökvalitetsnorm Figur 5. 1 och 2. Årsmedelvärden för kvävedioxid i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 213 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobservationer** * Maxvärde (tim) * * Ur funktion ** Max antal timmar var 876 under 213 Veckoprofilen för kvävedioxid visar tydliga samband med trafikintensiteten. I Figur 6 kan man tydligt se att halterna går upp under morgon- och eftermiddagsrusningstrafiken. Under helgen varierar halten betydligt mindre. 25 3,5 3, 2 2,5 15 2, 1,5 1 1,,5, 5 µg/m 3 Toluen måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag Figur 6. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 212 (vit kurva) och 213 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 6

8 Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken har varit ur drift under hela året. Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 213 i µg/m³. Uppmätta halter Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * Ur funktion Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung från främst regionala källor (intransport med vinden från t ex kontinenten) men bildas även till viss del lokalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 213 i nivå med föregående 15 år. Under året är halterna som högst under sommaren, ofta i slutet av maj eller början av juni månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds 1 gång under året (18e maj), vilket är på samma nivå som föregående år. Med undantag av de första åren på 9-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 3 åren (Figur 8) µg/m Figur 7. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 213 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 7

9 µg/m Figur 8. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 213. MKN / EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) Maxvärde (tim) Antal tim observat ioner ** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 12 µg/m³ Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 18 µg/m³ Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter högre än 24 µg/m³ (96 %) 1 överskridande inget överskridande inget överskridande (97 %) 1 överskridande inget överskridande inget överskridande AOT4 * * avser värden mellan kl 8 till kl 2 ** Max antal timmar var 876 under 213 Summan av alla ozonvärden över 8 µg/m³ (4 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6 µg/m³- timmar 4663 µg/m³- timmar 4451 µg/m³- timmar Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft anger att halten av marknära ozon inte ska överstiga 7 µg/m³ beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 8 µg/m³ räknat som ett timmedelvärde. ( Under 213 överskreds således det nationella miljömålet avseende både åttatimmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde för marknära ozon. Miljöförvaltningen i Landskrona 8

10 Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift. Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 213 i µg/m³. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion Bensen, toluen och xylen Bensen, toluen och xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Under säsongen har uppmätta bensenhalter varit under miljökvalitetsnormen. De uppmätta halterna av toluen och xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Mätningen av kolväten med DOAS-utrustningen som genomförts under tidigare år har inte genomförts under 213 då halterna var lägre än utrustningens mätosäkerhet. Mätosäkerheten för kvarvarande ämnen (SO 2, NO 2, O 3 ) förbättras också genom att begränsa antalet analyserade ämnen. Mätningarna i Tabell 7 har utförts av IVL med adsorbentprovtagning och gaskromatografisk analys. Provtagningstiden var en vecka för vart och ett av de 2 insamlade proven, vilka var jämnt fördelade över året. Analysresultat kunde erhållas från 19 av dessa. Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen- och xylenhalter i µg/m³ under 213. Medelvärde av 19 prover. Bensen Lågrisk-nivå/miljökvalitetsnorm Eriksgatan Medelvärde 1,3 / 5,8 Antal prover 19 Toluen Medelvärde 37 / - 1,9 Antal prover 19 Xylen Medelvärde 43 / - 1,8 Antal prover 19 Mätningarna visade att halten av alla de undersökta kolvätena var under andra halvan av januari och första halvan av februari 213 ungefär dubbelt så hög som resten av året (två prover). Orsaken till de höga halterna i början av året är inte känd. Miljöförvaltningen i Landskrona 9

11 Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. En stor källa i stadsmiljön är trafiken, en annan källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 1 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 5 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. 6 4 µg/m 3 IVL PM2.5 SM2 PM1 2 Figur 9. Dygnsmedelhalten av PM 1 samt av PM 2.5 (vit linje) i gaturummet på Eriksgatan respektive på Polishusets tak under 213. Mätvärden i µg/m³. Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ) under 213 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 9. Miljökvalitetsnorm Eriksgatan (gata) Årsmedelvärde 4 17 Dygnsmedelvärde, percentil Antal observationer 341 Tabell 9. Uppmätta halter av partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ) under 213 (µg/m³). Mätningen utförd med IVL-provtagare. Miljökvalitetsnorm Polishuset (tak) Årsmedelvärde 25 7, Antal observationer 339 Miljöförvaltningen i Landskrona 1

12 Meteorologiska mätningar Under 213 låg årsmedeltemperaturen över den normala med,8 C. Figur 1 visar att temperaturen i stort sett legat på normalårskurvan under hela året, utom i december månad. Nederbördsmängden var 2,5 % under den normala (718 resp. 737 mm/år) med en ganska torr vår C Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur (1961-9) Differens 5-5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 1. Månadsmedeltemperaturen under 213 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg mm Månadsnederbörd Normal månadsnederbörd (1961-9) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 11. Månadsnederbörden under 213 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. Miljöförvaltningen i Landskrona 11

13 % m/s Figur 12. Vindriktningens fördelning under 213 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden Figur 13. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 213, jämfört med medelvärdet för perioden Tabell 1. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns ( C) 213 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde ( C) medel- värde ( C) Lands- - 8,4 24,5-13,4 2,8-8,6 krona SMHI (Helsingborg) i.u. = ingen uppgift (18 maj) (25 jan) (28 jul) (16 jan) 7,6 8,3 i.u. i.u. i.u. i.u. Slutsatser Mätningarna under 213 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-15 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 2-5 % av miljökvalitetsnormen. De uppmätta ozonhalterna var däremot något förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds en gång under 213. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Miljöförvaltningen i Landskrona 12

14 EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (28/5/EG och 24/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2.5 ) och kommande miljökvalitetsnormer för polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och metaller (arsenik, kadmium, kvicksilver och nickel) som träder i kraft 213. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 21:8) reglerar hur övervakningen skall ske. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade i januari 211 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. Institutet för miljömedicin (IMM, har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Svaveldioxid µg/m 3 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Vinterhalvår (1 okt 31 mar) 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 g/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). g/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 g/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast och skall eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m ). Kolmonoxid mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. Miljöförvaltningen i Landskrona 13

15 (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kvävedioxid Kväveoxider µg/m³ 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon g/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (målvärde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå (framtagna av IMM) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 8 timmar 6 Bensen g/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen g/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen g/m 3-43 avser livstidsexponering Miljöförvaltningen i Landskrona 14

16 Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Källor till luftutsläpp Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljöförvaltningen i Landskrona 15