Luftföroreningssituationen i Landskrona

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Luftföroreningssituationen i Landskrona"

Transkript

1 Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 214

2 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 214 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 213. Redovisningen av halterna av gasformiga luftföroreningar i Landskrona görs med mätdata från den fasta mätstationen i taknivå. Mätningen görs på tre mätsträckor, med s.k. DOAS-teknik, i de centrala delarna av Landskrona. Sträcka 3 har dock inte varit inkopplad under 214. Luftburna partiklar mäts i gatunivå på Eriksgatan. På denna mätstation mäts från och med 213 partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ). Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gatunivå då luftföroreningarna normalt är högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Mätningar i gaturumsmiljö görs också av miljöförvaltningen genom IVL:s UR- BAN-mätnätverk. Resultatet från dessa mätningar redovisas i en separat rapport från IVL, men vissa data omnämns i denna rapport. Mätningarna under 214 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter (3-55 % av miljökvalitetsnormen). De uppmätta ozonhalterna var däremot något förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds två gånger under 214. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Under 214 mättes följande ämnen: svaveldioxid (SO 2 ), kvävedioxid (NO 2 ), ozon (O 3 ), luftburna partiklar PM 1, luftburna partiklar PM 2,5, bensen, toluen och xylen. Vädret hade inte någon uttalad påverkan på luftföroreningshalterna under året, förutom att en torr period under våren skapade förhöjda partikelhalter under mars och april månad. Miljöförvaltningen i Landskrona 1

3 Mätstationer Figur 1. Mätstationernas placering i Landskrona. DOAS-instrumentet mäter längs hela de inritade sträckorna. Kontinuerliga mätningar i Landskrona görs med DOAS-teknik* och med ett beta-attenueringsinstrument (Opsis SM2). Förutom dessa mätningar görs mätningar inom Urban-nätverket (IVL Svenska Miljöinstitutet AB). DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre mätsträckor markerade i kartan ovan. Sträcka 3 har dock varit ur funktion under 214. Övriga mätningar görs på två mätsationer markerade med A respektive B i kartan ovan. Den ena mätplatsen är en gatrumsmiljö (A, Eriksgatan) och där mäts PM 1 (OPSIS SM2) och NO 2 respektive VOC med passiva provtagare. Den andra mätplatsen är en bakgrundsmiljö i taknivå (B, Polishuset) och på den mäts partiklar (PM 2,5 ). Mätningar av PM 2,5 och NO 2 respektive VOC med passiva provtagare utförs och presenteras årligen av IVL. Förutom mätning av luftföroreningar mäts också temperatur, vindriktning och vindhastighet på taket till mottagarenheterna (B, Polishuset). Tabell 1. DOAS-mätningar i Landskrona Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon. * (Differentiell Optisk Absorptionsspektroskopi) För mer information om DOAS-tekniken hänvisas till OPSIS hemsida, Miljöförvaltningen i Landskrona 2

4 Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Trots att svavelhalterna sjunkit mycket i atmosfären kan nedfallet av svavel fortfarande vara ett problem för naturen. Svaveldioxidhalterna var låga under året. Variationen i halterna har också varit måttlig under året. Det finns en tendens till att variationen är större under vinterhalvåret än under sommaren och att halterna är en aning lägre under sommaren. Uppmätta svaveldioxidhalter var i storleksordningen 5-15 % av miljökvalitetsnormen. Dygnsmedelhalterna varierade mellan 1 och 6 µg/m³ under året. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med 6-7 %, även om det är viss variation mellan säsongerna. De senaste tio åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna Figur 2. Svaveldioxidhaltens dygnsmedelvärden under 214 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 3

5 Figur 3. Årsmedelvärden för svaveldioxid (µg/m³) sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 2. Uppmätta svaveldioxidhalter under 214 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde** * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobservationer*** * Maxvärde (timme) * * Ur funktion ** gäller utanför tätbebyggt område *** Max antal timmar var 876 under 214 En kuriositet under 214 är de höga svaveldioxidhalterna under vissa kortare perioder på hösten, till exempel 2 oktober och 3 oktober (se Figur 2 och Figur 4). Dessa härrör troligen från ett stort vulkanutbrott på Island som startade i slutet av augusti månad. Utbrottet vid Holuhraun norr om Vatnajökull har av geologer uppskattats avge svaveldioxid i samma storleksordning som hela Europas samlade utsläpp av svaveldioxid okt 2-okt 3-okt 9-nov Figur 4. Vulkanutbrottet vid Holuhraun (foto till vänster: NASA ). På Island har SO 2 -halter över 2 uppmätts vid bebyggelse. Till höger ses svaveldioxidhalterna i Landskrona under en del av hösten 214 som timmedelvärden. Den 2 oktober respektive 3 oktober förde nordvästliga vindar med sig svaveldioxid från vulkanutbrottet på Island. Miljöförvaltningen i Landskrona 4

6 Kvävedioxid Kvävedioxid (NO 2 ) uppkommer i huvudsak genom oxidation av kvävemonoxid (NO), d.v.s. när kvävemonoxid reagerar med marknära ozon. Sammanfattande beteckning för kvävemonoxid och kvävedioxid är kväveoxider (NO x ). Den största källan till kväveoxider är vägtrafiken, där kvävemonoxid utgör ca 6 9 % av utsläppen. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har lokalt ursprung. Dock förekommer det en viss intransport, främst från kontinenten. Halterna har oftast en viss säsongsvariation med högre halter under vintern och lägre under sommaren. De högsta halterna uppmätts i gatumiljön, där byggnader stänger in luftföroreningarna, medan i urban bakgrund eller utanför Landskrona uppmätts lägre kvävedioxidhalter. Under 214 var uppmätta halterna med DOAS-utrustning i taknivå i centrala Landskrona låga till måttliga eller 2-5 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för årshalterna har varit svagt avklingande, dock med viss variation under åren. 214 var halterna 6-7 % av de halter som uppmättes för 25 år sedan. Notera att sträcka 3 har varit ur drift under hela säsongen. 8 6 Miljökvalitetsnorm - dygn 4 2 Figur 5. Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under 214 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 5

7 5 4 Miljökvalitetsnorm Figur 6. Årsmedelvärden för kvävedioxid i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 3. Uppmätta kvävedioxidhalter under 214 (µg/m³). Miljökvalitetsnorm Uppmätta halter Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, * 98-percentil Timmedelvärde, * 98-percentil Antal timobservationer** * Maxvärde (timme) * * Ur funktion ** Max antal timmar var 876 under 214 Veckoprofilen för kvävedioxid visar tydliga samband med trafikintensiteten. I Figur 7 kan tydligt ses att halterna går upp under morgon- och eftermiddagsrusningstrafiken. Under helgen varierar halten betydligt mindre. 25 3,5 3, 2 2,5 15 2, 1,5 1 1,,5, 5 Toluen måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag måndag Figur 7. Genomsnittlig veckoprofil (timmedelvärden) under 213 (vit kurva) och 214 (svart kurva) för kvävedioxid. Medelvärde av sträcka 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 6

8 Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3, vilken har varit ur drift under hela året. Tabell 4. Uppmätta kvävemonoxidhalter under 214 i µg/m³. Uppmätta halter Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * Ur funktion Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung från främst regionala källor (intransport med vinden från t ex kontinenten) men bildas även till viss del lokalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt högre än under den kallare och solfattigare vintern. De uppmätta ozonhalterna var under 214 i nivå med föregående 15 år. Under ett år är halterna som högst under sommaren, ofta i slutet av maj eller början av juni månad. När toppen infaller beror på när vädret är soligt och varmt och vart luftmassan har sitt ursprung. Under den mörkare och kallare vintern är ozonhalterna betydligt lägre. EU-direktivet för skydd för hälsa överskreds två gånger under året (4 och 5 juli), vilket är på samma nivå som föregående år. Med undantag av de första åren på 9-talet har ozonhalterna i det närmaste varit oförändrade de senaste 25 åren (Figur 9) Figur 8. Ozonhalten som dygnsmedelvärden under 214 (µg/m³). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljöförvaltningen i Landskrona 7

9 Figur 9. Årsmedelvärden av ozon i µg/m³ sedan 199. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Tabell 5. Uppmätta ozonhalter (µg/m³) under 214. MKN / EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde (år) Maxvärde (tim) Antal tim observat ioner ** Skydd för människors hälsa Tröskelvärde för information Maximalt 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, bör vara mindre än 12 µg/m³ Varning till allmänheten skall ske vid halter högre än 18 µg/m³ Tröskelvärde för larm Larm till allmänheten vid halter högre än 24 µg/m³ (96 %) 2 överskridanden inget överskridande inget överskridande (95 %) 2 överskridanden inget överskridande inget överskridande AOT4 * * avser värden mellan kl 8 till kl 2 ** Max antal timmar var 876 under 214 Summan av alla ozonvärden över 8 µg/m³ (4 ppb), mellan 1 maj och 31 juli får vara max 18 µg/m³- timmar. Långsiktigt värde < 6 µg/m³- timmar 4152 µg/m³- timmar 4849 µg/m³- timmar Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft anger att halten av marknära ozon inte ska överstiga 7 µg/m³ beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 8 µg/m³ räknat som ett timmedelvärde. (www.miljomal.se/sv/miljomalen/2-frisk-luft/preciseringar-av-frisk-luft) Under 214 överskreds således det nationella miljömålet avseende både åttatimmarsmedelvärde och maximalt timmedelvärde för marknära ozon. Miljöförvaltningen i Landskrona 8

10 Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under hela året har sträckan varit ur drift. Tabell 6. Uppmätta ammoniakhalter under 214 i µg/m³. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion Bensen, toluen och xylen Bensen, toluen och xylen härstammar till stor del från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen är miljökvalitetsnormen 5 µg/m³ som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har Institutet för miljömedicin (IMM, tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. Under säsongen har uppmätta bensenhalter varit under miljökvalitetsnormen. De uppmätta halterna av toluen och xylen är förhållandevis låga jämfört med lågrisknivåerna. Mätningen av kolväten med DOAS-utrustningen som genomförts under tidigare år har inte genomförts under 214 då halterna var lägre än utrustningens mätosäkerhet, men kan eventuellt återinföras då det kan förekomma lokala källor av xylen. Mätosäkerheten för kvarvarande ämnen (SO 2, NO 2, O 3 ) förbättras också genom att begränsa antalet analyserade ämnen. Mätningarna i Tabell 7 har utförts av IVL med adsorbentprovtagning och gaskromatografisk analys. Provtagningstiden var en vecka för vart och ett av de 12 insamlade proven, vilka var jämnt fördelade över året. Analysresultat kunde erhållas från i stort sett alla prover. Tabell 7. Uppmätta bensen-, toluen- och xylenhalter i µg/m³ under 214. Medelvärde av alla analyserade prover. Bensen Lågrisk-nivå/miljökvalitetsnorm Eriksgatan Medelvärde 1,3 / 5,8 Antal prover 12 Toluen Medelvärde 37 / - 1,7 Antal prover 11 Xylen Medelvärde 43 / - 1,4 Antal prover 1 Mätningarna visade att halten av alla de undersökta kolvätena var ungefär dubbelt så hög under vinterhalvåret som resten av året. Orsaken till variationen är inte känd. Miljöförvaltningen i Landskrona 9

11 Partiklar Luftburna partiklar uppkommer dels vid naturliga processer och dels via mänsklig aktivitet. Stora källor är trafiken och lokala industriutsläpp. Annan betydande källa är den allmänna luftmassan som innehåller olika mängder partiklar beroende på var luftmassan kommer från. Jämförs PM 1 -halterna på Eriksgatan med miljökvalitetsnormerna ligger de på ungefär 5 % av normerna och i nivå med det nationella miljömålet (2 µg/m³). De högsta halterna registrerades under vårvintern då ökningen troligen till stor del bestod av lokalt emitterade större partiklar (2.5 1 µm), t.ex. uppvirvlat vägdamm. Detta mönster återfinns även i mätningar från bl a Malmö, Göteborg och Stockholm. 8 6 IVL PM2.5 SM2 PM1 4 2 Figur 1. Dygnsmedelhalten av PM 1 samt av PM 2.5 (vit linje) i gaturummet på Eriksgatan respektive på Polishusets tak under 214. Avbrotten för PM 1 -mätningar beror på tekniska IT-problem. Tabell 8. Uppmätta halter av partiklar mindre än 1 µm (PM 1 ) under 214 (µg/m³). Gaturumsmätning på Eriksgatan, samma som Figur 1. Miljökvalitetsnorm Eriksgatan (gata) Årsmedelvärde 4 18 Dygnsmedelvärde, percentil Antal dygn över Antal observationer 38 Tabell 9. Uppmätta halter av partiklar mindre än 2,5 µm (PM 2,5 ) under 214 (µg/m³). Mätningen utförd med IVL-provtagare. Miljökvalitetsnorm Polishuset (tak) Årsmedelvärde 25 8 Miljöförvaltningen i Landskrona 1

12 Antal observationer 318 Meteorologiska mätningar Tekniska problem har gjort att meteorologisk data inte har kunnat samlas in på sedvanligt sätt under delar av 214. Nedan visas därför data från SMHIs stationer i Helsingborg och vinddata från Malmö (Miljöförvaltningens mätstation vid Heleneholm, Figur 13 och Figur 14). Under 214 låg årsmedeltemperaturen över den normala med hela 2,4 C. Figur 11 visar att temperaturen legat över normalårskurvan under hela året. Nederbördsmängden var 5 % över den normala (773 respektive 737 mm/år) med en stor variation över året (Figur 12) C Månadsmedeltemperatur Normal medeltemperatur (1961-9) Differens -5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 11. Månadsmedeltemperaturen under 214 i grader Celsius (källa: Väder och Vatten, SMHI). Normaldata är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg mm Månadsnederbörd Normal månadsnederbörd (1961-9) jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Figur 12. Månadsnederbörden under 214 i mm (källa: Väder och Vatten, SMHI). Data är tagen från SMHIs mätstation i Helsingborg. Miljöförvaltningen i Landskrona 11

13 % m/s Figur 13. Vindriktningens fördelning under 214 i procent, jämfört med medelvärdet för perioden Data från Malmö. Figur 14. Medelvindshastigheten i meter per sekund för de olika vindriktningssektorerna under 214, jämfört med medelvärdet för perioden Tabell 1. Temperaturstatistik från meteorologiska masten vid DOAS-utrustningen i Landskrona och från SMHI:s mätutrustning i Helsingborg. Årsmedeltemperatutemperatur Årsmedel- Högsta Lägsta Högsta Lägsta timmedel- timmedel- dygns- dygns ( C) 213 ( C) värde ( C) värde ( C) medel- värde ( C) medel- värde ( C) Landskrona - * * * * * SMHI 7,6 8,3 i.u. i.u. i.u. i.u. (Helsingborg) i.u. = ingen uppgift * På grund av tekniska problem i datainsamlingen kan uppgifter inte redovisas för 214. Slutsatser Mätningarna under 214 visar på låga svaveldioxidhalter, eller 5-1 % av miljökvalitetsnormen och låga till måttliga kvävedioxidhalter eller 3-55 % av miljökvalitetsnormen. De uppmätta ozonhalterna var däremot något förhöjda, och riktvärdet för skydd av hälsa överskreds två gånger under 214. Preciseringarna av det nationella miljömålet Frisk luft klaras eller tangeras för samtliga uppmätta ämnen förutom ozon, som överskrider både 8-timmarsmedelväre och maximalt timmedelvärde. Miljöförvaltningen i Landskrona 12

14 EU-direktiv och miljökvalitetsnormer Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering av luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I lagstiftningen finns det miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 21 som ett resultat av införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (28/5/EG och 24/7/EG). Den nya Luftkvalitetsförordningen (21:477) innehåller även miljökvalitetsnormer för fina partiklar (PM 2.5 ), för bens(a)pyren och för arsenik, kadmium, bly och nickel. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 213:11) reglerar hur övervakningen skall ske. Gränsvärdena och miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön som helhet. De gäller på platser utomhus där människor stadigvarande vistas eller tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade mikromiljöer som området närmast en vägkorsning. Naturvårdsverket uppdaterade under 214 sin handbok Luftguiden som ger vägledning om hur reglerna skall tillämpas. Institutet för miljömedicin (IMM, har tagit fram s.k. lågrisknivåer för bensen, toluen och xylen, vilka avser livstidsexponering. För fördjupad kunskap om gränsvärden, miljökvalitetsnormer och hälsoeffekter hänvisas också till Referenslaboratoriet för tätortsluft vilka är organiserade under Institutionen för tillämpad miljöteknik på Stockholms Universitet. Deras hemsida innehåller mycket information om ovanstående ämnen och har adressen: (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Svaveldioxid 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Vinterhalvår (1 okt 31 mar) 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför tätorter. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt PM 1 g/m 3 1 dygn 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). g/m 3 1 år 4 Avser årsmedelvärde. PM 2.5 g/m 3 1 år 25 Normen skall uppfyllas senast och skall eftersträvas fram till dess (gäller fr.o.m ). Kolmonoxid mg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. (gäller fr.o.m ) 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsmedelvärde under kalenderåret. Miljöförvaltningen i Landskrona 13

15 Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kvävedioxid Kväveoxider µg/m³ 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Bensen µg/m³ 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. (gäller fr.o.m ) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon g/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. AOT4 Timvärden under maj till och med juli 12 Skydd av hälsa. Skall eftersträvas (målvärde). Avser maxvärdet av ett glidande 8- timmarsmedelvärde under kalenderåret. 18 Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 µg/m³ och 8 µg/m³ timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 µg/m³) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 µg/m³timmar som ett medelvärde under 5 år. Tröskelnivåer för information och larm för Ozon Det långsiktiga målet (22) är att AOT4- värdet får maximalt överskridas 6 µg/m³-timmar per år. Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Ozon 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå (framtagna av IMM) Ämne Enhet Medelvärdestid Värde Övrigt Kolmonoxid mg/m 3 8 timmar 6 Bensen g/m 3-1,3 avser livstidsexponering Toluen g/m 3-37 avser livstidsexponering Xylen g/m 3-43 avser livstidsexponering Miljöförvaltningen i Landskrona 14

16 Hälso- och miljöeffekter Hälso- och miljöeffekter av åtta luftföroreningar. Tabellen är delvis kopierad från tabell 2.1 från IVL-rapporten Luftkvalitet i tätorter 25 sid 1 (IVL Rapport B1667). Effekter på hälsan Effekter på natur, Källor till luftutsläpp Ämnesgrupp miljö och material Kolmonoxid (CO) Skador på hjärta och hjärnan samt hämmar fostrets utveckling. Blockerar blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader. Kolmonoxid i luften är troligen inget större problem i Sverige. Underlag saknas. Troligen inga effekter av betydelse för naturmiljön. Främst avgaser från äldre fordon, men också från uppvärmning och energiproduktion. Kvävedioxid (NO 2 ) Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid är en indikator på trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildning av marknära ozon. Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildning av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst bilavgaser, men även betydande utsläpp från arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion. Svaveldioxid (SO 2 ) Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening i Sverige har knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbrytning av kulturföremål. Främst uppvärmning, energiproduktion, samt utsläpp från industrier och sjöfart. Ozon (O 3 ) Korttidsexponering för marknära ozon har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. Ozon kan påverka lungorna och orsaka inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödligheten och inläggning på sjukhus. Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier. Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska källor. Partiklar (PM 1, PM 2.5 ) Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas negativt. Korttidsexponering har samband med dödlighet och inläggning på sjukhus. Partiklar påskyndar korrosion av metaller och skador på kulturföremål. Vägtrafiken är en viktig källa till grövre och finare partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier och naturliga källor. Tungmetaller Kan orsaka sjuklighet i nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. Exponering som regel större från livsmedel än från omgivningsluft. Tungmetaller som luftförorening är troligen inget större problem i Sverige. Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Förbränning av stenkol, vissa industrier samt förbränning av avfall. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Bidrar sannolikt till några extra fall av lungcancer per år. Underlag saknas. Främst utsläpp från fordon och vedeldning, även utsläpp från arbetsmaskiner och vissa industrier. Lättflyktiga organiska ämnen (VOC) Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. Aldehyder är irriterande för luftvägarna och kan förvärra astma. VOC (bensen, eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige. VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Indirekta skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av marknära ozon. Främst bilavgaser. vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter är viktiga källor. Miljöförvaltningen i Landskrona 15

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 213 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 213 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 212.

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 215 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 215 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 214.

Läs mer

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luftföroreningssituationen I Landskrona Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende

Läs mer

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö 2007

Luftkvaliteten i Malmö 2007 RAPPORT Luftkvaliteten i Malmö 27 Antagen av Miljönämnden 28-3-31 Rapportnr 4/28 ISSN 14-469 Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 24: 1/24 Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning

Läs mer

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999 Luften i Malmö Vintersäsongen oktober 1998 - mars 1999 Rapport 15/1999 ISSN 14-469 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Luftkvaliteten i Malmö 2011

Luftkvaliteten i Malmö 2011 RAPPORT Luftkvaliteten i Malmö 211 Antagen av Miljönämnden 212-4-25 Rapportnr 4/212 ISSN 14-469 Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 28: 1/28 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 27 2/28 Livsmedelskontroll

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2014:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2013 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, mars 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2.

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 27:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 26 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba november 27 Omslag: Mätutrustning (DOAS, sändare) på Domarebacken i. (Foto:

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(12) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015 Sammanfattning Miljönämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar av luftkvalitet.

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2001:3 Luftföroreningar i Botkyrka kommun - mätdata -2000 Miljöförvaltningen Botkyrka kommun Enheten för Luftföroreningar miljöövervakning i Botkyrka kommun Mätdata 2000 Tumba

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Vintern 2004 RAPPORT 2004:2 2 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, vintern 2004 Innehåll Sammanfattning...... 4 1 Inledning..... 5 2 Uppdrag och

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(10) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på kommunstyrelsens uppdrag lagstadgade mätningar

Läs mer

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Handlingsplan för. utomhusluft

Handlingsplan för. utomhusluft Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys

LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys LUFTEN I STOCKHOLM SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys Luften i Stockholm Vinterhalvåret 1997/1998 oktober mars Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholm maj 1998 Stockholms

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 104 15.09.2015 LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013 ByMiN 104 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040-766 6760, enni.flykt@porvoo.fi

Läs mer

Stockholms och Uppsala län

Stockholms och Uppsala län 2:22 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - mätdata 21 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala

Läs mer

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 November 2013 Innehållsförteckning Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2013... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... September 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, september 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftföroreningar i. Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen Rapport 2003:2.

Luftföroreningar i. Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen Rapport 2003:2. Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2003:2 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2002 Utredningsenheten Miljöövervakning Tumba 2003-05-12 Omslagsbild: E4/E20 vid Eriksberg. Foto: Sten Modén.

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Norrköping

Luftföroreningssituationen i Norrköping Luftföroreningssituationen i Norrköping foto: Ahmet Kurt Halvårsrapport sommarhalvåret april 2008 till oktober 2008 LUFT 2008:7 1 BAKGRUND...1 2 SAMMANFATTNING...2 3 RESULTAT...3 3.1 UPPMÄTTA KVÄVEDIOXIDHALTER...3

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Maj 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2016:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Januari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer... 2

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... December 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... April 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr Miljöförvaltningen RAPPORT 1 (5) LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr 2006.0007.2 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under februari, mars och april månad 2006 utfört luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Rapport 2005:1. Mätdata Miljöförvaltningen Utredningsenheten Miljöövervakning

Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Rapport 2005:1. Mätdata Miljöförvaltningen Utredningsenheten Miljöövervakning Rapport 2005:1 E4/E20 vid Fittja Foto: Sten Modén Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2004 Miljöförvaltningen Utredningsenheten Miljöövervakning Tumba september 2005 2 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Luftföroreningar i. Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen Rapport 2004:1.

Luftföroreningar i. Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen Rapport 2004:1. Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2004:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2003 Utredningsenheten Miljöövervakning Tumba 2004-02-19 Omslagsbild: E4/E20 vid Eriksberg. Foto: Sten Modén.

Läs mer

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1

Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 December 2013 Innehållsförteckning Syftet med rapporten... 1 Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, december 2013... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer