Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21"

Transkript

1 Underlagsrapport Frisk luft Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten

2 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B Lunds kommun tel Författare: David Lindegren Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck: Lunds tryckericentral november

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 BAKGRUND OM MILJÖPROBLEMEt... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Delmål... 6 Klarar vi av målen inom en generation?... 6 Förändringar Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen?... 7 Tillfrisknande... 7 Särskilt ansvar för kommunerna... 7 KOMMUNALA MILJÖMÅL... 7 Lunds Agenda Översiktsplanen... 7 LundaMaTs... 7 LOKALT MILJÖTILLSTÅND... 8 Nuläge & Trend... 8 Svaveldioxid, SO Kvävedioxid, NO Marknära ozon, O Flyktiga organiska ämnen, VOC Prognos Svaveldioxid, SO Kvävedioxid, NO Marknära ozon, O Flyktiga organiska ämnen, VOC Aktuella åtgärder Uppföljning av kommunala mål YTTERLIGARE KUNSKAPSBEHOV REFERENSER Skriftliga källor Muntliga källor

4 4

5 Sammanfattande bedömning Av de fyra luftburna föroreningar som preciseras i miljökvalitetsmålet Frisk luft är det marknära ozon som kommer att kräva störst ansträngningar framöver. Transport- och energisektorerna är de viktigaste aktörerna att arbeta med för att utsläppen av luftburna föroreningar inom kommunen ska minska. Lunds kommun klarar i nuläget de nationella miljömål som gäller svaveldioxid och kvävedioxid. Halterna av dessa luftföroreningar har minskat stadigt sedan ett par decennier tillbaka. Förmodligen kommer halterna att kunna reduceras ytterligare. En stor del av svaveldioxid- och kvävedioxidföroreningar kommer från verksamheter inom Lunds kommun. Det finns således goda möjligheter att tackla problemen inom kommungränsen. Betydligt sämre ser situationen ut vad gäller marknära ozon. Halten ligger idag relativt stabilt men betydligt över det målvärde som riksdagen fastställt. Den mer långsiktiga trenden är också negativ ozonhalten har närapå fördubblats på 10 år. Det kan inte uteslutas att halterna inom Lunds kommun kommer att stiga något framöver. En mycket stor del av det marknära ozonet har sitt ursprung utanför kommunen. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) har minskat betydligt sedan Trots att de största enskilda utsläppskällorna redan har åtgärdats finns fortfarande goda möjligheter att ytterligare minska VOC-utsläppen inom kommunen. Lunds kommun kommer därför sannolikt att kunna uppnå det nationella målet. Bakgrund om miljöproblemet Miljökvalitetsmålet Frisk luft knyter på flera sätt an till andra målområden, främst Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Arbetet med att minska luftföroreningarna påverkar möjligheterna att nå de övriga miljökvalitetsmålen och vice versa. Flera av de berörda ämnena bildas vid samma process, vid förbränning. De nämnda målområdena bör därför studeras i ett sammanhang. Exempelvis leder åtgärder som minskar koldioxidutsläppen ofta även till minskade utsläpp av kvävedioxid och svaveldioxid. Luftburna föroreningar såsom kväveoxider, partiklar och marknära ozon är ett betydande hälsoproblem. Dessa och andra luftföroreningar orsakar bl.a. cancer, hjärt- och lungsjukdomar samt direkta besvär i ögon och andningsvägar. Astmatiker och allergiker är särskilt utsatta grupper. Omkring människor i Sverige exponeras för hälsovådliga halter (Prop 1997/98:145) och minst 100 fall av lungcancer orsakas varje år av luftföroreningar (SOU 2000:91). Även skog och grödor liksom kulturhistoriska föremål drabbas negativt av luftföroreningarna. Luftkvaliteten i Sveriges tätorter har generellt förbättrats under de senaste decennierna. Svaveldioxid- och kvävedioxidhalterna har minskat även om just kvävedioxidhalterna behöver reduceras ytterligare för att riksdagens mål ska kunna uppnås. Halterna av t.ex. ozon och partiklar är dock fortfarande höga (Prop 2000/01:130). 5

6 Nationella miljömål Miljökvalitetsmål Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas (Prop. 1997/98:145) Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Halterna av luftföroreningar överskrider inte fastställda lågrisknivåer för cancer, överkänslighet och allergi eller för sjukdomar i luftvägarna. Halterna av marknära ozon överskrider inte de gränsvärden som satts för att hindra skador på människors hälsa, djur, växter, kulturvärden och material. (Prop. 1997/98:145) Delmål I arbetet med att nå generationsmålet Frisk luft föreslås inledningsvis följande delmål (Prop 2000/ 01:130): Halten 5 µg/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år Halterna 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 100 µg/m 3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 µg/m 3 som åtta timmars medelvärde år År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till ton. Ur hälsosynpunkt finns betydligt fler allvarliga luftföroreningar, t.ex. partiklar och polycykliska aromatiska kolväten. Regeringen har emellertid gjort bedömningen att det fortfarande finns alltför stora kunskapsluckor vad gäller dessa ämnen för att konkreta delmål i nuläget ska kunna formuleras. Utöver dessa fyra miljödelmål finns sedan tidigare även s.k. miljökvalitetsnormer, bl.a. för svaveldioxid och kvävedioxid. Normerna regleras i miljöbalken och anger lägsta godtagbara miljökvalitet för luft. Enligt regeringens förmenande ska miljökvalitetsnormerna ses som komplement till miljökvalitetsmålet. Klarar vi av målen inom en generation? Det nationella miljömålsarbetet följs upp och rapporteras av Miljömålsrådet. Varje år presenterar rådet en bedömning av hur utvecklingen går i förhållande till miljökvalitetsmålen (Miljömålsrådet, 2002). Målet Frisk luft bedöms på följande vis: Förändringar Har bidraget till problemen ökat eller minskat? Har tillståndet i miljön blivit bättre eller sämre? Ja, vi är på rätt väg Ja, vi är på rätt väg 6

7 Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen? Har vi klarat målet till 2010? Har vi klarat målet till 2020? Svårt, trots att fler åtgärder vidtas Realistiskt, men det kräver fler åtgärder Tillfrisknande Hur snabbt återställs miljön när orsakerna åtgärdats? 0 5 år Halterna av svaveldioxid understiger redan nu miljökvalitetsnormen för effekter på hälsa. Troligen kan miljökvalitetsnormen för kvävedioxid uppnås till Till år 2020 bedöms Sverige ha nått målet för marknära ozon vad gäller korrosion av material. Däremot är det troligt att de halter som ger effekter på grödor då fortfarande överskrids (Naturvårdsverket & Statistiska centralbyrån, 2000). Särskilt ansvar för kommunerna Regeringen nämner ett antal samhällsaktörer med särskilt ansvar för att miljömålen ska nås. Kommunerna, såväl som länsstyrelserna, anses fylla en viktig funktion genom att informera, rådge, utöva tillsyn och följa upp. Bland de åtgärder som kan genomföras på regional och lokal nivå för att minska utsläppen av luftföroreningar nämns trafikens omfattning, lokalisering och bedrivande. Exempelvis bör andelen miljöanpassade transporter, inte minst gång- och cykeltrafik, öka. Vidare sägs att den kommunala energiplaneringen bör knytas närmare miljömålen och att energirådgivarnas uppgift bör bli mer långsiktig (Prop 2000/01:130). Kommunala miljömål Lunds Agenda 21 Behovet av medicinering mot luftvägsbesvär ska minska. (Lunds kommun, 1997) Översiktsplanen All förändrad markanvändning skall bedömas med hänsyn till eventuell påverkan på vattenresurser och luft. Skyddszoner med vegetation som dämpar förorenad luft bör tillskapas runt industriområden. (Stadsarkitektkontoret i Lund, 1997) LundaMaTs För vägtrafiken inom Lunds kommun gäller följande utsläppsreducerande mål. Observera att dessa målsättningar handlar om utsläpp, inte om uppmätta föroreningshalter vilket ju regeringen avser i sina föreslagna delmål. Utsläppen av kväveoxid skall minska med 50 procent till år 2005 och 85 procent till år 2020 (basår 1980) som också är slutmål. Utsläppen av svaveldioxid skall minska med 50 procent till år 2005 och 80 procent till år 2020 (basår 1980). På lång sikt skall utsläppen minska med 85 procent. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) skall minska med 75 procent till år 2005 och 90 procent till år 2020 (basår 1980) som också är slutmålet (Trivector, 1997). 7

8 Lokalt miljötillstånd Flera av de luftföroreningar som målen berör bildas vid förbränning eller genom kemiska reaktioner i atmosfären. I Sverige kommer de i huvudsak från tre typer av mänskliga aktiviteter: transporter, arbetsmaskiner samt förbränning av biobränslen, främst småskalig vedeldning (Prop 2000/ 01:130). Det är dock väsentligt att skilja på lokala utsläpp och lokalt uppmätta föroreningshalter. Halterna varierar nämligen beroende på en mängd faktorer. Vindriktning, vindhastighet, temperatur och stabiliteten i den nedre atmosfären är exempel på faktorer som har betydelse för hur höga halterna av luftföroreningar blir. Klimatvariationerna kan t.ex. medföra att kvävedioxider som släpps ut i Lund transporteras ut ur tätorten. Samtidigt kan väderförhållandena göra att stora mängder förorenad luft importeras från kontinenten. Nuläge & Trend Inom Lunds kommun har luftföroreningar mätts under ett drygt decennium. Mätningarna genomförs i Lunds centrum på en höjd av ca 20 meter ovan mark (Miljöförvaltningen, 2000a). De uppmätta halterna kan således vara högre i markplanet där trafiken är som mest intensiv. Övriga tätorter inom kommunen antas generellt ha lägre föroreningshalter. Svaveldioxid, SO 2 Under år 2000 låg årsmedelvärdet för svaveldioxid i luften i Lund på 4 µg/m 3 (Selmer, 2001). Halten låg således under riksdagens miljödelmål. Sedan 1990 har svaveldioxidhalten sjunkit svagt. Under 1998 uppgick de lokala utsläppen inom Lunds kommun till ca 50 ton (Åkesson, 2001a). Energisektorn stod för den dominerande delen, 70 procent, av utsläppen, följt av vägtrafiken med 20 procent. Den senaste 20-årsperioden har de lokala utsläppen minskat mycket kraftigt. Det beror bl.a. på att naturgas har ersatt olja samt att kraven på de tillståndspliktiga verksamheterna har skärpts. I Malmö stad uppskattas ungefär hälften av svaveldioxidhalten ha ett lokalt ursprung (Gustafsson, 2001). Det kan förmodas att förhållandet är ungefär detsamma inom Lunds kommun. Diagram 1. Diagrammet visar årsmedelvärden för svaveldioxidhalten (SO 2 ) i centrala Lund. Över en tioårsperiod har föroreningshalten i luften minskat kraftigt. Källa: Selmer, Kvävedioxid, NO 2 Under år 2000 uppgick årsmedelvärdet för kvävedioxidhalten i Lunds luft till 15 µg/m 3 och timmedelvärdet till 89 µg/m 3 (Selmer, 2001). I båda fallen låg halten under regeringens föreslagna miljödelmål. Sedan 1990 har kvävedioxidhalten, räknat som årsmedelvärde, sjunkit betydligt (se diagram 2). Reduktionen är inte lika påtaglig när halten beräknas som timmedelvärde (se diagram 3). 8

9 Diagram 2. Diagrammet visar årsmedelvärden för kvävedioxidhalten (NO 2 ) i centrala Lund. Trenden är tydlig föroreningshalten har minskat med närmare 50 procent. Källa: Selmer, Diagram 3. Diagrammet visar maximala timmedelvärde för kvävedioxid (NO 2 ) i centrala Lund. Föroreningshalten har minskat något över tioårsperioden. Källa: Selmer, 2001 Under 1998 uppgick utsläppen av kvävedioxid inom Lunds kommun till ca 1700 ton (Åkesson, 2001a). Vägtrafiken och arbetsmaskiner stod för den helt dominerande delen av dessa utsläpp (87 procent). Sedan slutet på 1980-talet har kvävedioxidutsläppen inom Lunds kommun reducerats kraftigt. Det beror bl.a. på övergång till naturgas samt katalytisk avgasrening på bilar. Avgasreningen har minskat kvävedioxidutsläppen från bilparken något trots att trafikarbetet under samma period har ökat. Kvävedioxiden i Lunds centrum kommer i första hand från trafiken inom staden. (Miljöförvaltningen, 2000b) Marknära ozon, O 3 Under år 2000 uppgick högsta värdet (8-timmarsmedelvärde) för marknära ozon till 140 µg/m 3 (Selmer, 2001). Halten låg således högre än regeringens föreslagna miljödelmål. Under sommarhalvåret samma år överskreds gränsvärdet i EUs direktiv för skydd av vegetation mer än var tredje dag (Miljöförvaltningen, 2000b). Gränsvärdet i EUs direktiv för skydd av hälsa överskreds drygt var tionde dag. Sedan 1990 har halten marknära ozon ökat inom Lunds kommun (se diagram 4). Diagram 4. Diagrammet visar högsta 8-timmarsmedelvärde under året för marknära ozon (O 3 ). Föroreningshalten har ökat markant sedan 1990-talets början och har de senaste åren legat stabilt men högt. Källa: Selmer,

10 Räknat som medelvärde över sommarhalvåren har ozonhalten närapå fördubblats på 10 år (Miljöförvaltningen, 2000b). För hela Skåne är situationen något bättre. Mätningarna vid den avlägsna mätstationen Vavihill på Söderåsen, visar dock att den kritiska halten för skador på människors hälsa har överskridits ett oräkneligt antal gånger sedan 1985 (Länsstyrelsen i Skåne län, 2001). Heloch halvårsmedelvärdena ligger dock relativt stabilt. Dessa mätningar visar att marknära ozon är ett problem även på landsbygden, inte bara i regionens större tätorter. Marknära ozon bildas när kväveoxider och vissa flyktiga organiska ämnen reagerar under inverkan av solljus. Trots att utsläppen av båda dessa ämnesgrupper har minskat, både inom Lunds kommun och i hela Skåne län, har alltså halterna av marknära ozon ökat. Det finns flera förklaringar till detta förhållande. Hur mycket marknära ozon som bildas beror till stor del på det rådande klimatet (Länsstyrelsen i Skåne län, 2000). Ökad solinstrålning gynnar de fotokemiska processer som bildar marknära ozon. Motsatsen gäller förstås också. Under den regniga sommaren 1991 uppmättes exempelvis de hittills lägsta ozonhalterna i Lunds stad. Trots att ozon alltså bildas lokalt, och därmed kan bidra till höga halter i tätortsluften, kommer dock den absoluta merparten av det marknära ozonet i Lund från annat håll (Selmer, 2001; Åkesson, 2001b). Förmodligen kommer en mycket stor del från Malmö, Köpenhamn och i synnerhet från kontinenten. För Sverige som helhet uppskattas så mycket som 90 procent av de marknära ozonet härstamma från andra länder (Prop 2000/01:130). Flyktiga organiska ämnen, VOC Som flyktiga organiska ämnen räknas en stor grupp av gasformiga ämnen vilka bl.a. är cancerframkallande eller irriterande på andningsvägar och ögon. Till denna grupp hör bl.a. bensin, vissa lösningsmedel och rengöringsmedel. I dagsläget finns inte någon lämplig teknisk utrustning till hands för att mäta halten av alla dessa ämnen. Inom Lunds kommun mäts bara ett par parametrar, bl.a. bensen och toluen. År 1998 uppgick de totala utsläppen av flyktiga organiska ämnen inom Lunds kommun till ca 2200 ton. Den huvudsakliga källan till dessa utsläpp är vägtrafiken som står för ca 50 procent. Energi- och hushållssektorn bidrar med ca 20 procent och den småskaliga vedeldningen med ca 12 procent. Sedan 1990 har VOC-utsläppen inom kommunen minskat betydligt (se diagram 5). Denna reduktion kan, ur ett skånskt perspektiv, bl a förklaras av att den grafiska industrin övergått till vattenbaserade lösningsmedel, att kraven på tillståndspliktiga verksamheter skärpts och att katalytisk avgasrening införts. (Åkesson, 2001a) Diagram 5. Diagrammet visar utsläppen av flyktiga organiska ämnen (antal ton VOC) inom Lunds kommun. Under det senaste decenniet har utsläppen minskat betydligt och denna minskning har i stort sett varit kontinuerlig från år till år. Källa: Åkesson, 2001a. 10

11 Prognos Svaveldioxid, SO 2 Svaveldioxidhalterna kan förväntas sjunka även framöver (Selmer, 2001). Det som talar för detta är bl a en fortsatt fjärrvärmeutbyggnad samt allt renare fordonsbränslen på marknaden. I Skåne finns också möjligheter att ytterligare sänka SO 2 -utsläppen från enskilda industrier och inom sjöfarten (Åkesson, 2001b). Kvävedioxid, NO 2 Halterna av kvävedioxid i tätortsluften kommer förmodligen att fortsätta att minska (Selmer, 2001; Åkesson, 2001b). En radikal förändring är dock inte att vänta. En betydande osäkerhetsfaktor i prognosen är emellertid hur mycket trafiken kommer att öka. Samtidigt innebär en successiv teknisk utveckling på fordonssidan, jämte en successiv utskrotning av bilar utan katalysator, att utsläppen minskar. Marknära ozon, O 3 Halterna av marknära ozon inom Lunds kommun kan komma att stiga något (Selmer, 2001). Även här beror dock den framtida luftkvaliteten bl.a. på hur trafiken utvecklas, inte bara i Skåne utan i hela norra och östra Europa. Samtidigt vidtas åtgärder på många håll i norra Europa. Det gör att halterna för hela skåneregionen troligen kommer att stabiliseras ytterligare, för att på sikt minska (Åkesson 2001b). Händelseutvecklingen i andra europeiska länder har särskilt stor betydelse för möjligheterna att uppnå delmålet om marknära ozon (Prop 2000/01:130). Flyktiga organiska ämnen, VOC Regeringens föreslagna miljödelmål om maximalt ton VOC-utsläpp i Sverige år 2010, är i sin formulering inte tillämpbart på kommunal nivå. Länsstyrelsen i Skåne kommer dock inom ramen för sitt miljömålsarbete att formulera regionala mål vad gäller VOC. I väntan på dessa kan förhållandet mellan utsläppen inom Lunds kommun och utsläppen för Sverige som helhet användas. År 1999 stod Lunds kommun för omkring 0,5 procent av de svenska VOC-utsläppen. Används denna schablon på regeringens mål bör utsläppen i Lunds kommun inte överstiga 1250 ton år Även om trenden inte fortsätter (i genomsnitt en minskning på 5,5 procent per år) förväntas VOC-utsläppen inom kommunen vara lägre än 1250 ton år Bättre drivmedelshantering och effektivare småskalig vedeldning är faktorer som förväntas bidra till att sänka utsläppen (Selmer, 2001). Aktuella åtgärder Till de viktigaste åtgärderna för att reducera luftföroreningar inom Lunds kommun hör satsningen på ett miljöanpassat transportsystem, LundaMaTs. De olika reformer och projekt som ingår i LundaMaTs syftar bl.a. till att reducera transportsektorns utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (Trivector, 1997). Eftersom vägtrafiken står för en så betydande del av dessa utsläpp kan just LundaMaTs förväntas vara av stor vikt i kommunens arbete med att nå åtminstone tre av regeringens delmål. Halterna av marknära ozon inom Lunds stad med omnejd är svåra att sänka med enbart kommunala och regionala åtgärder. 11

12 Uppföljning av kommunala mål I inledningen till denna rapport framgick det att sex kommunala målsättningar berör luftföroreningar. De nämnder som ansvarar för respektive mål har inte i dagsläget låtit genomföra någon uppföljning av hur målen efterlevts. Med utgångspunkt i bl.a. det material som finns i denna rapport kan följande mål dock kommenteras: Översiktsplanen från 1998: Skyddszoner med vegetation som dämpar förorenad luft bör tillskapas runt industriområden. Sedan 1998 har Lunds kommun regelbundet uppmärksammat frågan om industriområdenas grönstrukturer. I de både kort och långsiktiga planeringsdokumenten föreslås nyanläggning av grönska. De föreslagna grönstrukturerna består mestadels av skyddsplanteringar, d.v.s. en trädrad eller allé. Det kan dock ifrågasättas om denna typ av åtgärd medför en dämpning av luftföroreningar från industriområdena. (Miljöstrategiska enheten, 2002) LundaMaTs: Utsläppen av kväveoxid skall minska med 50 procent till år 2005 och 85 procent till år 2020 (basår 1980) som också är slutmål. Målet avser vägtrafikens utsläpp av kväveoxider. Vägtrafiken står för drygt hälften av utsläppen av kväveoxider i Lunds kommun. Under perioden 1980 till 1998 minskade vägtrafikens kväveutsläpp med 35 procent för Skåne som helhet (Åkesson, 2001a). Det kan antas att förändringen ser ungefär likadan ut för Lunds kommun. Under de närmaste åren förväntas ytterligare sänkningar, bl.a. som en följd av att äldre fordon utan katalysator skrotas. Det kan dock bli svårt att uppnå en minskning med 50 procent till år LundaMaTs: Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) skall minska med 75 procent till år 2005 och 90 procent till år 2020 (basår 1980) som också är slutmålet. Målet avser vägtrafikens utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC). Vägtrafiken står för omkring hälften av utsläppen av VOC i Lunds kommun. Under perioden 1990 till 1998 minskade vägtrafikens utsläpp med drygt 30 procent för Skåne som helhet (Åkesson, 2001a). Det huvudsakliga skälet till denna minskning var en ökad andel fordon med katalytisk rening. Liksom i fallet med kväveoxiderna kan det förväntas att VOC-utsläppen kommer att minska ytterligare från vägtrafiken. Det torde dock bli svårt att nå målet om 75 procent minskning till år 2005 jämfört med Ytterligare kunskapsbehov Kunskapen om utsläpp och föroreningshalter i luften inom Lunds kommun är god förutom när det gäller flyktiga organiska ämnen. För en bättre bild av den lokala situationen när det gäller VOC krävs både bättre mätmetoder och bättre statistik. Även regeringen gör denna bedömning (Prop 2000/01:130). 12

13 Referenser Skriftliga källor Lunds kommun. (1997). Lunds Agenda 21. Första versionen. Antagen av Lunds kommunfullmäktige Länsstyrelsen i Skåne Län. (2000). Skånes mångfald vårt gemensamma ansvar. Miljötillståndet i Skåne Årsrapport Skåne i utveckling 2000:5. Länsstyrelsen i Skåne Län. (2001). Miljötillståndet i Skåne. Årsrapport 2001 att bygga Skånes framtid. Skåne i utveckling 2001:48. Miljöförvaltningen. (2000a). Luftföroreningssituationen i Lund. Säsongsrapport Vinterhalvåret Lunds kommun. Miljöförvaltningen. (2000b). Luftföroreningssituationen i Lund. Säsongsrapport Sommarhalvåret Lunds kommun. Miljömålsrådet. (2002). Miljömålen når vi fram? de Facto Naturvårdsverket. Miljöstrategiska enheten, Kommunkontoret. (2002). Underlag för utvärdering av ÖPL 98, Bilaga 2. Lunds kommun. Naturvårdsverket & Statistiska centralbyrån. (2000). Naturmiljön i siffror Regeringens proposition 1997/98:145. (1998). Svenska Miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Regeringens proposition 2000/01:130. (2001). Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier. SOU 2000:91. (2000). Hälsa på lika villkor - Nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av nationella folkhälsokommittén. Stadsarkitektkontoret i Lund. (1998). Översiktplan för Lunds kommun, ÖPL 98. Lunds kommun. Trivector. (1997). LundaMaTs Förslag till miljömål. Rapport 1997:22. Åkesson, Anders. (2001a). Luftföroreningar i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne Län. 2001:26. Muntliga källor Gustafsson, Susanna. (2001). Miljöförvaltningen, Malmö stad. Nov Selmer, Bo. (2001). Lunds kommun. Aug Åkesson, Anders. (2001b). Länsstyrelse i Skåne Län. Nov

14 14

15 15

16 16

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

Fördjupad utvärdering 2007. Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Fler genomförda åtgärder bäst för luften! Miljömålet Svaveldioxid Kvävedioxid Ozon VOC Partiklar Bens[a]pyren Alla klarar målet Genomför åtgärder EU samverkan Utsläppen minskar Dubbdäck orsak Bättre teknik

Läs mer

Luftmätningar i Luleå 2010

Luftmätningar i Luleå 2010 projekt RAPPORT augusti 2011 MILJÖKONTORET Luftmätningar i Luleå 2010 www.lulea.se/luft Per Andersson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00

Läs mer

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012 Dnr MN-2013-1943 MILJÖFÖRVALTNINGEN Tillsynsavdelning Rapport 2013-09-06 Jonas Neu, 054-540 46 65 miljoforvaltningen@karlstad.se 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Luftföroreningssituationen I Landskrona

Luftföroreningssituationen I Landskrona Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Frisk luft Förutsättningarna för att få en bra luftkvalitet i Malmö är goda. Det kustnära läget med ett blåsigt klimat och platt topografi innebär att omblandningen av luften är förhållandevis god. Den

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Malmö. Årsrapport 1999 Luften i Malmö Årsrapport 1999 11/2000 Luften i Malmö Årsrapport 1999 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 2 Var i Malmö mäts luftföroreningar? 3 Gränsvärden och miljökvalitetsnormer 4-5 Vädret under

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort

Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort Vintern 2004 RAPPORT 2004:2 2 Passiva gaturumsmätningar i Norrköpings tätort, vintern 2004 Innehåll Sammanfattning...... 4 1 Inledning..... 5 2 Uppdrag och

Läs mer

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET

LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET Miljöförvaltningen RAPPORT Diarienummer 2005-10-17 2005.2261.3 1(8) LUFTEN I LUND RAPPORT FÖR TREDJE KVARTALET 2005 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 104 15.09.2015 LUFTKVALITETEN I OMGIVNINGEN AV SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013 ByMiN 104 Beredning: tf. miljövårdsinspektör Enni Flykt, tfn 040-766 6760, enni.flykt@porvoo.fi

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2015:7 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2015 Rapportserie 2015:7 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Luftföroreningssituationen i Landskrona Säsongsrapport Vinterhalvåret 26/27 Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. Miljökvalitetsnormerna

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI

LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI Miljöförvaltningen RAPPORT Datum Diarienummer 25-9-21 25.2261.1 1(7) LUFTEN I LUND MÅNADSRAPPORT FÖR AUGUSTI 25 Sammanfattning Miljöförvaltningen utför kontinuerliga luftkvalitetsmätningar avseende svaveldioxid,

Läs mer

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13 Dnr 2011-MH1675-5 Dnr 2012-MH1639-5 Motala kommun Miljö- och hälsoskyddsenheten Cajsa Eriksson, miljöskyddsinspektör

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4 Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari 2016 Rapportserie 2016:4 Luftmätningarna är utförda av bygg- och miljökontoret i Norrköping. Ansvarig för denna rapport är Pontus Edqvist. Vid frågor

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete

Bilaga 2. Regionalt miljömålsarbete Bilaga 2 Regionalt miljömålsarbete Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Frisk luft NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2016 samt luftmätningsdata för åren 1990 2016 Miljöförvaltningen 2017-01-19 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Metod i

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 25 augusti 2011, 50 Luftrapport 2010 Miljö- och byggnämnden 25 augusti 2011, 50 Titel: Författare: Utgiven av: Beställningsadress: Luftrapport 2010, Burlövs kommun Johan Rönnborg Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen

Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar Miljöförvaltningen Luften i Lund: Rapport för 2010 med jämförande mätningar 1990 2010 Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning... sid 3 Metod.. sid 3 DOAS sid 3 Partikelmätare. sid 4 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Luftmätningar i Ystads kommun 2012 Resultat NO 2 Miljökvalitetsnorm, årsmedelvärde: 40 µg/m 3 Årsmedelvärde, Ystad Centrum: 15,5 µg/m 3 Årsmedelvärde, Lantmännen: 14,1 µg/m 3 Årsmedelvärde, Bornholmstermin:

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren

Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren Rapport avseende luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun år 2012 samt luftmätningsdata för åren 1990 2012 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2007:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 27:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 26 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba november 27 Omslag: Mätutrustning (DOAS, sändare) på Domarebacken i. (Foto:

Läs mer

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.

Läs mer

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2011 Miljöförvaltningen: Torsten Nilsson Dnr 2007-1822 MILJÖNÄMNDEN Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2014 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2015-08-06 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Christina Schyberg 2016-12-16 Allmänt Under vintern 2015/2016 genomfördes luftkvalitetsmätningar

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2014:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2013 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, mars 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5 2.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap

SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus yymm Anders Jansson Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap hur och varför partiklar förekommer i inomhusluft Frisk luft Luften skall

Läs mer

Luftföroreningar i. Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen Rapport 2003:2.

Luftföroreningar i. Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen Rapport 2003:2. Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2003:2 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2002 Utredningsenheten Miljöövervakning Tumba 2003-05-12 Omslagsbild: E4/E20 vid Eriksberg. Foto: Sten Modén.

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

FRISK LUFT FRISK LUFT. Sammanfattning

FRISK LUFT FRISK LUFT. Sammanfattning FRISK LUFT Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Sammanfattning FRISK LUFT det

Läs mer

LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys

LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys LUFTEN I STOCKHOLM SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys Luften i Stockholm Vinterhalvåret 1997/1998 oktober mars Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholm maj 1998 Stockholms

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012 Tätortsprogram i Kronobergs län Resultat från mätningar 212 Eva Hallgren Larsson November 213 Tätortsprogram i Kronobergs län, resultat 212... 2 Sammanfattning... 2 Program... 2 Resultat... 4 Kvävedioxid,

Läs mer

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala

Läs mer

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999

Luften i Malmö. Vintersäsongen oktober mars 1999 Luften i Malmö Vintersäsongen oktober 1998 - mars 1999 Rapport 15/1999 ISSN 14-469 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Var i Malmö mäts luftföroreningar? Mätning av olika luftföroreningar startade

Läs mer

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? JUNI 29 Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp? En kartläggning av hur utsläppen från luftvårdsprogrammets medlemsföretag påverkar luftkvaliteten är nu färdig. Därmed finns en aktuell bild av hur

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2016-08-17 Innehåll Sammanfattning... 3 Mätprogram... 3 Parametrar... 3 Miljökvalitetsnormer... 3 Miljömål...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2001:3 Luftföroreningar i Botkyrka kommun - mätdata -2000 Miljöförvaltningen Botkyrka kommun Enheten för Luftföroreningar miljöövervakning i Botkyrka kommun Mätdata 2000 Tumba

Läs mer

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning

Rapport 2009:1. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2008. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2009:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2008 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Tumba, september 2009 Cirkulationsplats över E4/E20 vid motet Foto: Dan Arvidsson

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den

Luften i Lund. Luftens skurkar. Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Luften i Lund Luftens skurkar Information till dig om luften runtomkring oss och hur du kan påverka den Kära medborgare, Luftföroreningar i alla dess former påverkar människors hälsa och miljön negativt

Läs mer

Handlingsplan för. utomhusluft

Handlingsplan för. utomhusluft Handlingsplan för utomhusluft INNEHÅLL Långsiktigt arbete för frisk luft 3 Luften påverkar människor och miljön 4 Luften i Västerås 7 Det här gör Västerås stad 13 Långsiktigt arbete för frisk luft Sverige

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Luftföroreningssituationen i Landskrona

Luftföroreningssituationen i Landskrona Luftföroreningssituationen i Landskrona Årsrapport 214 Sammanfattning En sammanfattning av de uppmätta luftföroreningarna under 214 visar att halterna inte avsevärt skilde sig från de som uppmättes 213.

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Miljöförvaltningen Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun Utredningsrapport 2017:10 www.goteborg.se Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål...

Läs mer

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT Stockholm 28 april Johan Genberg, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-05-02 1 Luftkvalitet i EU Luftkvalitetsdirektivet

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND

STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND STOCKHOLMS OCH UPPSALA LÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Luftvårdsförbundet övervakar luftens kvalitet i hela regionen Varje timme mäts luftens kvalitet vid flera fasta mätstationer i regionen. Stockholms och Uppsala

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Luftföroreningar i. Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen Rapport 2004:1.

Luftföroreningar i. Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun. Miljöförvaltningen Rapport 2004:1. Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2004:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2003 Utredningsenheten Miljöövervakning Tumba 2004-02-19 Omslagsbild: E4/E20 vid Eriksberg. Foto: Sten Modén.

Läs mer

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luftutredning Litteraturgatan. bild Luftutredning Litteraturgatan bild Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och hur de nybyggnationer som beskrivs

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3 O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer