1-42 MEXIKO SID 10 MAURETANIEN HAITI GUATEMALA HONDURAS EL SALVADOR SID 19 NICARAGUA PANAMA BURKINA FASO SID 22 ECUADOR BRASILIEN PARAGUAY ARGENTINA

Transkript

1 20l2 årsberättelse

2 2 MEXIKO SID 10 HAITI GUATEMALA HONDURAS EL SALVADOR SID 19 NICARAGUA PANAMA MAURETANIEN BURKINA FASO SID INNEHÅLL ECUADOR PARAGUAY BRASILIEN 4 Ordföranden har ordet 6 Direktorn 8 Utbildning 12 Social omsorg 16 Självförsörjning 20 Humanitär insats 24 Insamling & information 28 Förvaltningsberättelse 33 Resultaträkning 34 Balansräkning 35 Kassaflödesanalys 36 Tilläggsuppgifter 37 Upplysning till enskilda poster 41 Revisionsberättelse 42 Styrelsen ARGENTINA Grafisk form: Carlsöö & Co Tryck: Eo Grafiska

3 3 RYSSLAND UKRAINA MOLDAVIEN RUMÄNIEN LIBANON/SYRIEN SID 23 ISRAEL (VÄSTBANKEN) AFGHANISTAN PAKISTAN NEPAL BANGLADESH SID 15 INDIEN TCHAD SUDAN SYD- ETIOPIEN SUDAN SOMALIA KENYA UGANDA DR DR KONGO KONGO SID 14 RWANDA SID 11 BURUNDI SID 18 TANZANIA SYDAFRIKA MOÇAMBIQUE 20 års berättelse 12 Läkarmissionen är en svensk organisation som startade De första insatserna handlade om missionssjukvård i Sydafrika och Indien. Därför blev namnet Läkarmissionen. Idag stöder Läkarmissionen hälsoinsatser, men vi gör mycket mer än så. Våra fyra huvudområden är: utbildning, social omsorg, självförsörjning och humanitärt bistånd. Vi arbetar med lokala partner i ett 35-tal länder i Afrika, Latinamerika, Asien och Östeuropa. Vision: Vi ska genom utvecklande och effektiva metoder stödja utsatta människors vilja och förmåga att förändra sina livsvillkor. Mission: Vi ska utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra till hållbar utveckling inom våra prioriterade områden. Vi ska också med information engagera människor för Läkarmissionens vision.

4 4 Kärnvärden Fattigdomsbekämpning Grunden för vårt utvecklingsarbete är att bekämpa fattigdom. Fattigdom har många orsaker som tillsammans kan uttryckas i ofrihet, maktlöshet och bristande möjligheter för människor att påverka sin livssituation. Det kan handla om bristande ekonomiska resurser, avsaknad av säkerhet, utbildning och hälsovård, eller att vara hungrig, sakna rent vatten eller ett hem. Rättighetsperspektiv Varje människa är bärare av lika och obestridliga rättigheter. När de mänskliga rättigheterna respekteras ges individen möjlighet att i kraft av vilja och förmåga bidra till sin egen och sin familjs utveckling. Staters oförmåga att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna medför ofrihet och berövar människan kontroll över sin livssituation. Kränkningar av rättigheterna förstärker på så sätt fattigdom och utsatthet vilket bidrar till att fattigdomens orsaker kan leva kvar. Hållbar utveckling Vi ser individen som en del i ett större sammanhang av gemenskap, ansvar och beroende. Familjen, det civila samhället, marknaden och staten påverkar alla individens val, möjligheter och livsvillkor. Vi verkar för en social, ekonomisk och ekologisk utveckling som innebär god hushållning av såväl mänskliga som naturens resurser. Helhetssyn Läkarmissionens verksamhet vilar på en kristen värdegrund. Våra bärande principer är alla människors lika värde, respekt för individens inneboende värdighet, förnuft och förmåga, samt varje människas rätt till liv, frihet och hållbar utveckling.

5 5 Ordföranden Vi förändrar framtiden för utsatta Det är med tacksamhet jag ser tillbaka på Det är många utsatta människor som har fått sina liv förändrade, tack vare Läkarmissionens alla lojala givare. Det är många utsatta människor som har fått sina liv förändrade, tack vare Läkarmissionens alla lojala givare. Jag tänker till exempel på Quintas Lucía i Mexiko som aldrig fick lära sig läsa och skriva som barn. Det ödet delar hon med många andra fattiga människor i ursprungssamhällen i Mexiko. Vilken glädje att få en andra chans till skolgång! Att få lära sig de grundläggande färdigheterna som ger en ingång i samhället på ett helt nytt sätt. Quintas Lucía behöver inte längre stå utanför! Eller ungdomarna i Kigali, Rwanda som förut levde sitt liv på gatan, ur hand i mun. De får, tack vare Läkarmissionen, chansen att lära sig ett yrke. Det är hundratals ungdomar som inte längre behöver leva som gatubarn. Istället jobbar de på hotell och restauranger eller som snickare på byggen. De kan försörja sig själva. Det ger stolthet och framtidstro. Läkarmissionens fattigdomsbekämpning utgår ifrån att stödja den enskilda människans vilja och förmåga att själv förändra sina livsvillkor. Och det är många som, likt Quintas Lucía eller ungdomarna i Kigali, tar chansen när de får den. Särskilt tydligt märks det i våra självförsörjningsprojekt där mikrolån för att starta företag ger fantastiska resultat. När föräldrarna tjänar in de pengar som behövs för skolavgifter, kan barnen gå i skola och lära sig läsa och skriva. Då behövs inga alfabetiseringsklasser som vuxna. En fungerande familj förhindrar att barnen hamnar på gatan. På så sätt skapas goda cirklar framåt. Tack för ditt starka stöd under Läkarmissionen fortsätter tillsammans med alla duktiga partner i fält att genomföra dagliga mirakel. Tillsammans fortsätter vi att förändra framtiden för utsatta människor runt om i världen. Ingvar Guldstrand, Ordförande

6

7 7 Direktorn Kraften i att vilja förändra Läkarmissionen har blicken fäst på framtiden. Vi har en tydlig vision om att positivt förändra framtiden för utsatta människor. Att konstatera att vi gör bestående och verklig skillnad betyder mycket. Genom att utveckla metoder och system för ett effektivare biståndsarbete skapas en plattform för tillväxt och framgång. Läkarmissionen finns inte till för sin egen skull, allt vi gör och alla våra insatser syftar till att skapa förutsättningar för hållbar utveckling för de individer som vi är med och stöder genom våra olika biståndsprojekt. Målet blir därför aldrig monetärt utan alltid relaterat till vår insats för de mest svaga och utsatta. Den kraft jag möter i människors vilja att förändra sina livsvillkor är i det närmaste överväldigande. Att möta enskilda kvinnor som levt i extrem fattigdom men som idag med framtidstro och rak blick ser helt nya möjligheter, eller träffa ungdomar som tidigare aldrig fick gå i skola, men nu berättar om sina framtidsplaner, det är då man på riktigt inser att det vi gör betyder så långt mycket mer än vad vi kan formulera med ord i en årsberättelse. Det är i mötet med enskilda personer som vi verkligen förstår vad vi är med och förmedlar. En positivt förändrad framtid. Att stödja enskilda människors vilja och förmåga att kunna förverkliga en del av sina livsdrömmar och skapa sig ett stabilt liv är vår mission och vision i koncentrat. Den grund som vårt arbete utgår ifrån. Tillsammans skapar vi en bättre värld. Det är tillsammans med alla er givare som vi kan åstadkomma förändringar runt om i vår värld och ge människor en framtid och ett hopp. Det är tillsammans med alla duktiga medarbetare på Läkarmissionen och våra samarbetspartner som projekten kan genomföras effektivt och hållbart. Några av dessa projekt kan du läsa lite mer om i vår årsberättelse för Vi tar nu med oss alla goda erfarenheter ifrån året som gått och ser fram emot ett starkt 2013! Johan Lilja, Direktor

8 8

9 9 1 UTBILD NING Nyckeln till ökad självständighet Kopplingen mellan fattigdom och en bristande förmåga att kunna läsa och skriva är i de flesta fall mycket tydlig. Utbildning minskar generellt sett fattigdom, utsatthet och beroende. Läkarmissionen stöder utbildningsinsatser både i form av de första stegen med grundläggande skriv- och läsfärdigheter och i form av yrkesutbildning och yrkesträning. Dessa redskap stärker självkänslan och förmågan att hantera sin egen omvärld och ger ökad självständighet. Den största satsningen inom utbildningsområdet sker i Latinamerika. Där bedrivs ett omfattande alfabetiseringsprogram för vuxna som på flera platser får en naturlig fortsättning i självförsörjningsprojekt. Detta innebär möjligheter till en långsiktig och varaktig förändring. Flertalet av de projekt som Läkarmissionen stöder innehåller en utbildningskomponent. Vi arbetar med lokala partner för att sammanlänka social omsorg, utbildning och självförsörjning. Dessa tre tillsammans med humanitär katastrofverksamhet utgör Läkarmissionens inriktningsområden. När delkomponenterna sammankopplas som pusselbitar växer en ny bild fram. Individens förmåga att hantera komplexa utmaningar ökar. Läkarmissionen har en uttalad ambition att i dialog med våra samarbetspartner vara en lärande organisation. Fortlöpande förbättras våra metoder och program vartefter vi summerar och vidareutvecklar vunna erfarenheter och lärdomar. Styrdokument i form av riktlinjer och manualer fungerar som pedagogiska handledningar och svarar mot uttalade behov hos våra partner, vars kompetensutveckling och organisatoriska lärande också stöds aktivt av Läkarmissionen.

10 10 1 Många utbildningsprojekt genomförs under mycket svåra arbetsförhållanden. Det är inte ovanligt att det är brist på både infrastruktur och säkerhet i länderna. Läkarmissionen ger till exempel stöd till barnens skolgång hos ursprungsbefolkningen Mbuti i den nordöstra delen av DR Kongo, ett område där det råder i det närmaste krigstillstånd. I Pakistan stöds ett utbildningsprojekt med mobila skolor för barn i en minoritetsgrupp. Lärare inom gruppen utbildas och dessa ingår i den nomadiserade gruppens förflyttningar när boskapshjordarna förs till nya beten. Ensam är inte stark i utvecklingssamarbetet. Ett sätt att stödja det organisatoriska lärandet hos Läkarmissionens partner i Syd är att aktivt stimulera till nätverkande och kontakter sinsemellan. I partnerseminarier möts organisationer för att dela erfarenheter och motiveras att förstärka sin förmåga. I maj månad möttes representanter för sju samarbetsorganisationer i Östeuropa där ett koncept inom social omsorg med inriktning på fosterfamiljer var föremål för samtal, förutom nätverkande och långsiktig egenfinansiering. Ett likartat seminarium genomfördes i september månad i Nairobi. Då deltog fjorton afrikanska samverkanspartner med syftet att höja kompetens och förmåga inom katastrofberedskap. Mexiko Kvinnor lär sig läsa för att hjälpa sina barn Jag anmälde mig direkt när jag fick chansen till den här kursen. Jag fick aldrig gå i skolan som barn, säger Quintas Lucía Salinas. Under september månad startades alfabetiseringsarbete i indiansamhället Santa Lucía de Teotepec. När man annonserade kursen kom, med stor entusiasm, 249 kvinnor och en man för att anmäla sig. Många av kvinnorna i ursprungssamhällena i Oaxaca i Mexiko fick inte gå i skola som barn. Quintas Lucía Salinas är 39 år gammal och har bott i Lucía de Teotepec i hela sitt liv. Bergsbyn ligger avlägset och är ganska svårtillgänglig. Skola var inte prioriterat när Quintas Lucía var barn, och få i byn kunde spanska. Alla pratar Chatinospråket här. Mina föräldrar lät mig inte börja skolan. De tyckte inte att det var viktigt för flickor, berättar Quintas Lucía. Lucía de Teotepec ligger i staten Oaxaca, i södra delen av landet, som är en av de fattigaste delarna av Mexiko. En stor del av statens 3,9 miljoner invånare tillhör ursprungsbefolkningen och skolgången har varit bristfällig. Två tredjedelar är över 15 år och av dem är analfabeter (16 %). Merparten av analfabeterna är kvinnor. Nu går jag i skola på lördagarna 813, berättar Quintas Lucía stolt. Resten av tiden arbetar hon för att försörja sin familj. Quintas Lucías man har flyttat norrut i Mexiko för att söka ett bättre jobb, men han skickar inte hem några pengar. Jag säljer tortillas och broderar servetter. Jag vill lära mig läsa och skriva, och förbättra min spanska för att kunna sälja mina produkter på andra ställen än i den här byn, säger hon. Alfabetiseringsklasserna får vara i den lokala skolan och efter avslutad kurs får eleverna certifikat från utbildningsministeriet. Det viktigaste för mig är att kunna stödja mina barn så att de kan avsluta gymnasiet och få en bättre utbildning än jag har kunnat få, säger Quintas Lucía.

11 11 Rwanda Yrkesutbildning ökar chansen att få jobb Fyra år efter folkmordet i Rwanda startades Garuka, komma hem/ tillbaka, av tjugo kvinnor som ville hjälpa barn som levde på gatan. I början var arbetet inriktat på mat och kläder men succesivt har verksamheten utvecklats till att ge utsatta barn ett bra hem, ordentlig skolgång och yrkesutbildning. De senaste åren har vi satsat extra på att utrusta våra lokaler för yrkesutbildning. Vi har tre separata byggnader för svetsning, snickeri och sömnad, berättar Lydie Nyirahabiyambere, en av initiativtagarna. I alla yrkesutbildningar ingår en längre praktikperiod som ofta leder till jobb. De ungdomar som genomgår en yrkesutbildning har goda chanser att få jobb. Kigali är en stad som utvecklas och växer hela tiden. Det råder byggboom, och det är bra framför allt för de nyutbildade snickarna, säger Lydie. En annan populär del av yrkesutbildningen gäller restaurang och hotell. I alla våra yrkesutbildningar ingår en längre period av undervisning på centret och sedan några månaders praktik, berättar Lydie. Garuka samarbetar med lokala myndigheter och skolan för att identifiera och återanpassa gatubarn och föräldralösa barn. Organisationen kartlägger nätverket runtomkring varje barn och gör tillsammans med barnet upp en individuell handlingsplan. Vi hjälper ungefär 250 barn varje år. Runt varje barn skapas ett nätverk av många vuxna: vårdnadshavare, lärare i skolorna, kunder och arbetsgivare till ungdomar i praktisk yrkesträning och uppköpare av Garukas produkter. Förutom de olika yrkesutbildningarna ges grundläggande utbildning i odling och djurhållning. Det är användbara kunskaper för unga vuxna i Kigali. Målsättningen är att barnen ska komma bort från gatan. Antingen få nya fosterfamiljer eller kunna stå på egna ben och kunna försörja sig. Alla vi tjugo kvinnor som var med och startade arbetet finns fortfarande med och hjälper till där det behövs. I Garuka får många barn en andra chans, och jag vet flera exempel på ungdomar som har startat eget efter yrkesutbildningen, säger Lydie. Det råder byggboom i Kigali, något som dessa blivande snickare kan glädja sig åt.

12 12

13 13 2 SOCIAL OMSORG Starkt fokus på barnens situation Barndomen präglar oss alla som individer och det vi får med oss därifrån ger avtryck i livet som vuxen. En trasig barndom leder alltför ofta till en trasig tillvaro även senare i livet. Genom att stödja och hjälpa barn att få en harmonisk uppväxt ges de i vuxen ålder en större chans till ett bra liv. Läkarmissionen tror på människans inneboende kraft, vilja och förmåga till förändring. Vi tror att det går att upprättas, det går att reparera trasighet även om det kräver arbete. Social omsorg inom Läkarmissionen fokuserar mycket på barns situation då en stor del av resurserna satsas på arbete med socialt utsatta barn och ungdomar för att ge dem en stabil grund att stå på. Drivkraften till insatser inom detta område bygger på övertygelsen om alla människors lika värde. Varje individ har ett eget och unikt värde och vårt uppdrag utgår ifrån den enskilda människan. Vi är också medvetna om att dagens barn och ungdomar är framtidens beslutsfattare och samhällsaktörer och genom att ge barn chansen till återupprättande och helande av svåra upplevelser kan de få ett bättre perspektiv på livet. Vår tro är att människors möjlighet till en bättre barndom på sikt även utgör ett bidrag till ett bättre samhälle. Den bästa plattform för ett barn att stå på tror vi är en väl fungerande familj och Läkarmissionen strävar därför efter att i så stor utsträckning som möjligt hitta familjelösningar för barn. Detta är den absolut mest långsiktigt hållbara lösningen för barnen och är även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att föredra. Ett viktigt led i Läkarmissionens utvecklingsarbete är bland annat att skapa plattformar och forum för våra partner där de på ett konkret sätt kan få del av metoder, diskutera och fundera vidare och ge dem möjlig-

14 14 2 het till kunskapsutbyte och nätverkande. Under 2012 har vi metodiskt arbetat vidare på denna modell och bland annat anordnat ett seminarium om familjebaserad vård för våra samarbetspartner i Östeuropa. Seminariet rönte stor uppskattning och gav energi till de nya tankar kring familjeplaceringar som redan påbörjats. Genom Läkarmissionens stöd har flera föräldralösa barn i Ukraina redan nu fått en ny familj. Ett annat fokusområde inom social omsorg är hälsa. Sjukdomar blir helt naturligt ett hinder för individen att klara sig själv och sin försörjning. Läkarmissionen lägger här inte enbart vikt vid kurativ vård utan även förebyggande hälsoinsatser är viktiga komponenter i arbetet för en god hälsa. Vi vill medverka till att sprida baskunskaper i god hygien och hälsa genom att informera om hur man med relativt enkla medel kan undvika olika sjukdomar. Genom att dela kunskap och erfarenheter med våra partner kan vi förmera våra insatser och vara med att bygga ett hållbart och långsiktigt arbete inom social omsorg. DR Kongo Hjälp till våldtagna kvinnor och deras barn Jag har fått ett enormt stöd av omvärlden. Jag önskar att varje våldsutsatt kvinna i Kongo, också skulle få det stöd som jag har fått. Det sa Denis Mukwege på en presskonferens efter mordförsöket han utsattes för i oktober Såväl FN som USA och Sverige fördömde dådet som innebar att Mukwege och hans familj lämnade Kongo. Under hösten kom också stridigheterna mellan den kongolesiska armén och rebellgruppen Mars 23 (M23) och de andra rebellgrupperna allt närmare Bukavu och Panzisjukhuset. Där har Mukwege allt sedan starten verkat som chefsläkare. Det var en mycket osäker tid för personal och patienter. Stödet till driften av sjukhuset är betydelsefullt och gör att det kan fortsätta fungera, säger Denis Mukwege. Safi Ngono är en före detta patient på Panzisjukhuset som har kunnat föda två barn, tack vare operationerna som Denis Mukwege utförde. Med uppdrag att bekämpa fattigdom och att stå på de utsattas sida har Läkarmissionen fortsatt ge sitt ekonomiska stöd till Panzisjukhuset under Bidraget har använts till kirurgiska och terapeutiska insatser riktade till våldtagna kvinnor och deras barn som blivit födda som resultat av våldtäkter. Genom dessa insatser har man sammanlagt hjälpt över våldtagna kvinnor. Läkarmissionen har också fortsatt att ge sitt stöd för att ge möjlighet till säkra förlossningar på Panzisjukhuset och därmed bekämpa mödra- och barnadödligheten. Stödet har getts direkt till neonatal- och förlossningsavdelningarna. En viktig del på förlossningsavdelningen är att behandla kvinnor som drabbas av fistel och där är partnerskapet med Läkarmissionen viktigt, säger Denis Mukwege. Stödet har också gått till kvinnocentret CFF där utsatta kvinnor får utbildning för att få möjlighet till framtida självförsörjning.

15 15 Bangladesh Tusentals barn lever på att samla skräp Tioåriga Monir ler när han visar upp innehållet i tygsäcken. I dag har han lyckats hitta många plastbuteljer bland skräpet som människor slängt ut på järnvägsspåren. Klockan är strax efter sju på morgonen men Monir har redan arbetat i flera timmar. Buteljerna han hittat och snart ska lämna på återvinningsstationen kommer ge runt 60 taka, runt fem svenska kronor. Det är inte mycket pengar men kommer räcka för att ge honom och mormor mat för dagen. Skräp har varit familjens inkomstkälla under hela Monirs uppväxt och nu när föräldrarna är döda är det hans ansvar att se till att han och mormor överlever. Jag saknar min mamma mycket, säger Monir och hans tårar börjar rinna. I Bangladesh, ett av världens fattigaste länder, lever tusentals barn av att samla skräp på soptippar. Provinsen Mymensingh i norr är bland de fattigaste i landet. Här stöder Läkarmissionen ett hjälpcenter där barnen får informell undervisning, ett ordentligt mål mat samt fritidsaktiviteter, samtalsterapi och läxhjälp. Allteftersom integreras barnen i den ordinarie skolan och deras psykiska och fysiska hälsa förbättras. Barnen får en chans att leva ett normalt liv och kan senare i livet lyfta sig ur den extrema fattigdomen. Monir går till dagcentret varje dag efter morgonens arbetspass. Han äter glupskt av maten och trivs med att umgås med de andra barnen. När jag började här kunde jag inte läsa alls men jag fick hjälp att läsa ikapp. Nu har jag börjat i en klass i den riktiga skolan, säger Monir. Eftersom barnen som arbetar på soptippen har missat de första åren i sin utbildning har de det tuffare än sina jämnåriga kamrater, men genom gott stöd från centret kan de som kämpar klara att nå upp till målen, berättar en av lärarna. Monir och mormor bor i slummen vid flodbanken i ett nedgånget träskjul fullt av tygpåsar med gammalt skräp som snart ska lämnas till återvinningen. Mormor är sjuk och därför kan hon själv inte hjälpa till med försörjningen. Det var mindre än ett år sedan hennes dotter gick bort och nu sätter hon sitt fulla hopp till att hjälpcentret och barnbarnet Monir. Det är bara vi två kvar och jag hoppas verkligen att han kommer kunna skapa sig ett bättre liv än vad jag kunnat ge min familj här, säger hon.

16 16

17 17 3 självför sörjning Möjlighet att skapa egna verksamheter Självförsörjning innehåller ett antal verksamhetsområden som alla är utformade enligt tanken om värdeförädlingskedjan, där olika insatser stöttar människor på deras väg från beroende till oberoende. Läkarmissionens självförsörjningsprogram tar ofta vid efter någon form av utbildningsprogram och genomförs integrerat med relevant undervisning och träning. Ambitionen med insatserna inom självförsörjning är att skapa möjligheter för människor att själva skapa ett ekonomiskt tryggare liv, samtidigt som man får en större insikt om sin omvärld. Läkarmissionens nya riktlinjer och manual för mikrokrediter och spargrupper har under året visat sig mycket användbara i utformningen av insatser tillsammans med våra partner, inte minst i Latinamerika. Med detta stöd har mikrokreditinsatserna vidgats till att få en allt större betydelse och initiativ har tagits för att förmedla vunnen erfarenhet till ytterligare partnerorganisationer. Fler människor som är för fattiga för att bli bankkunder kan få chansen att bli självförsörjande då sparande och mikrolån gör det möjligt att bygga upp en inkomstbringande verksamhet. Vid sidan om mer traditionella mikrokrediter har intresset för spargrupper ökat hos våra partner i Latinamerika. Ett flertal av dem vill nu kombinera sina alfabetiseringsprogram med spargruppsverksamhet. I oktober möttes samarbetsorganisationer från åtta latinamerikanska länder i Honduras för att dela erfarenheter och planera för framtida insatser inom självförsörjningsområdet. Detta blev ett mycket värdefullt tillfälle för inspiration och vägval framåt.

18 18 3 Under verksamhetsåret har Läkarmissionens samarbete med Hand in Hand i Indien fördjupats med stöd till utveckling av de nya entreprenörernas verksamheter. Läkarmissionen har därmed följt dessa kvinnor genom utbildning och träning i självhjälpsgrupper, spargrupper, mikrokrediter och nu en vidareutveckling för att deras nystartade verksamheter ska kunna möta en större marknads krav på produkter och marknadsföring. Afrika är alltmer i fokus även för självförsörjningsinsatser och där förbereds en utvidgning av insatserna. I Burundi organiseras kvinnor i spargrupper med mycket lyckat resultat. Den ekonomiska verksamheten som skapas medför en positiv social utveckling för deltagarna och deras familjer. Burundi Salvator klipper hår och laddar telefoner Jag skulle vilja bygga ett nytt hus till familjen för de pengar som jag tjänar. Det säger Salvator Barakamfitiye som är 33 år gammal och arbetar som frisör. Han har varit med i Läkarmissionens och Anglikanska kyrkans spargruppsprogram i Makamba tio mil utanför Bujumbura i Burundi. Burundi är ett av de fattigaste länderna i världen och enligt FN lever över 90 procent av befolkningen på mindre än två dollar om dagen. Salvator är lite ovanlig eftersom han är man, de flesta i spargruppen är kvinnor. Jag har tre barn att försörja och behöver en inkomst, förklarar han. Salvator har startat en egen frisörsalong och driver dessutom en mindre verksamhet där människor får hjälpa att ladda sina mobiltelefoner. Att det blev just frisör var mest en tillfällighet, han hade en vän som var frisör och gick i lära hos honom en kortare tid. Nu har Salvator sin lilla salong i en liten lokal på marknadsplatsen Makamba och får ström till lampor och sina maskiner genom ett fristående batteri. Det finns visserligen elektricitet på marknaden, men det kommer och går och är inget att lita på. Batteriet hjälper inte bara till på salongen. Det ger också en spinoffeffekt eftersom det går att ladda mobiltelefoner på det. Och det kan Salvator också ta betalt för. Spargruppen har fullständigt förändrat mitt liv, eftersom jag fick möjlighet till ett startkapital för att driva något eget, berättar han. Den erfarenheten delar han med många andra. Deltagarna i spargruppen utbildas i ekonomi, bokföring, marknadsföring, affärsplanering, sparande och låntagande så att de också kan göra så mycket som möjligt av de pengar som de lånar. Efter bara sex månaders verksamhet har Salvator byggt upp en egen kundkrets och behöver inte längre bekymra sig för familjens dagliga försörjning. Däremot sparar han vidare, den här gången till det nya huset som han vill bygga. Salvator räknar med att få spara i tre till fyra år. Jag vill att det ska bli ett fint hus, så det får ta lite tid, säger han.

19 19 El Salvador Familjen Gonzalez föder upp kycklingar För familjen Gonzalez i El Salvador förändrades tillvaron när de fick frågan om de ville föda upp kycklingar. I dag är de glada att de vågade ta chansen. Kycklingarna är en stor välsignelse för oss. Det här är första gången i livet som vi kan tjäna våra egna pengar, berättar fyrabarnsmamman Maria Isabel Gonzalez. Familjen är en av många i området, strax utanför huvudstaden San Salvador, som är van vid en tuff tillvaro där det mesta av dagen går ut på att få mat på bordet. Utbildningsnivån är låg och att spara pengar näst intill omöjligt. Familjen fick delta i ett självförsörjningsprojekt som Läkarmissionens lokala partner driver. Kycklingar kräver relativt lite utrymme, växer snabbt och är lätta att sälja. Familjen Gonzalez och ett antal grannfamiljer erbjöds därför startpaket i form av 25 kycklingar samt utbildning och stöd i hur man föder upp dem på bästa sätt. Dessutom fick de lära sig de allra enklaste knepen i att få verksamheten att rulla. Egentligen är det jag som gör det stora jobbet. Det är jag som ser till att vinsterna kommer hem. Jag har blivit en riktig affärskvinna, berättar Maria Isabel och ler. Maria berättar att en av deras grannar, som är änka, också har fått kycklingar. Verksamheten är oerhört viktig för att hon ska få ihop mat till barnen. En stor del av de som fått kycklingar från Läkarmissionens partner är just ensamstående kvinnor. De är extra utsatta och får ingen hjälp på annat håll. Hemma hos familjen Gonzalez planeras redan för att utöka verksamheten. Tillsammans med sju andra familjer förbereder de sig för att starta ett kycklingkooperativ. Då skulle de ha råd att tillsammans hyra ett stånd på marknaden och sälja fler kycklingar under kortare tid. Även foder och andra tillbehör och verktyg skulle kunna införskaffas i större lager. Tillsammans vinner alla på det, menar Maria Isabels make Carlos. Man måste lära sig hantera processen först, det är grunden. Sedan kan man utvecklas och växa, säger Maria Isabel.

20 20

21 21 4 HUMANITÄR INSATS Tidigt på plats vid katastrofsituationer Läkarmissionens humanitära arbete, ibland kallat katastrofhjälp, kan delas in i två typer av situationer. Ena huvudtypen är stora, omfattande naturkatastrofer. Dessa får i regel stor medial uppmärksamhet och många givare förväntar sig att få göra en insats genom Läkarmissionen. Den andra huvudtypen är när en lokal partner till Läkarmissionen uppmärksammar en nödsituation av begränsad och lokal karaktär, som vanligtvis inte får någon uppmärksamhet i internationella media. Beroende på partnerns kompetens kan de med stöd från Läkarmissionen genomföra mindre insatser. Här görs sällan någon särskild insamling utan pengar tas från öronmärkta katastrofmedel. Tack vare våra många lokala samarbetspartner och vårt breda nätverk av humanitära aktörer är Läkarmissionen ofta tidigt på plats i en katastrofsituation. Att kunna ge snabb hjälp har blivit Läkarmissionens fokus när det handlar om humanitärt bistånd. För att bli ännu effektivare och snabbare på att bidra till att rädda människors liv och hälsa har vi under året börjat höja vår egen och våra partners katastrofberedskap. I september samlades afrikanska partner på ett seminarium i Nairobi för att öka sin kunskap och beredskap vad gäller katastrofinsatser, samt för att utbyta erfarenheter med varandra och få insikt i varandras verksamheter. En av målsättningarna var att dessa organisationer ska utgöra kärnan av Läkarmissionens katastrofberedskapsteam i Afrika. Under 2013 planeras liknande seminarier i andra delar av världen, för att ge liknande för-

22 22 4 utsättningar för snabbare och effektivare undsättning. Detta beredskapsnätverk har döpts till RER, Rapid Emergency Response. Utöver denna viktiga process har vi för vårt humanitära arbete fastslagit nya riktlinjer och arbetat fram styrdokument för Läkarmissionens interna roll- och ansvarsfördelning liksom en RER-manual för våra partner. Dessa dokument kommer att färdigställas under första kvartalet Humanitära insatser 2012 Burkina Faso Matutdelning och distribution av utsäde i samband med torkan i Västafrika (två insatser). DR Kongo Nödhjälp till internflyktingar i samband med stridigheter i landet, samt medicin för att avhjälpa en malariaepidemi (tre insatser). Honduras Nödinsats till överlevande efter en fängelsebrand, där Läkarmissionen bedrivit alfabetiseringsverksamhet bland internerna. Syrien/Libanon Vintersäkring för syriska flyktingar: vinteranpassade tält, madrasser, filtar, husgeråd, vatten och enklare sjukvård. Östeuropa Sprid värme. Stöd till fattiga och gatubarn i Rumänien och Ukraina med mat och skydd mot den stränga kylan (två insatser). Indien Hjälp till översvämningsdrabbade i Uttarakhand, norra Indien, med mat, vatten samt nödvändiga hushålls- och hygienartiklar. Sydafrika Mat och filtar till storm- och översvämningsdrabbade i Natal, östra delen av landet. Sudan Hjälp till översvämningsdrabbade i Södra Kordofan med material till att reparera sina hus samt filtar, myggnät och hushållsredskap. Burkina faso Förstärkt insats med mat och utsäde I vanliga fall äter vi tre gånger om dagen. Nu lagar jag mat en gång på måndag och en gång på torsdag, berättade fyrabarnsmamman Wendy. Våren och sommaren 2012 blev en katastrofal tid för fattiga i Sahelområdet i Västafrika. Torka och missväxt i samband med konflikter och ökade matpriser ledde till att miljontals människor drabbades av svår hungersnöd. Läkarmissionen var en av de organisationer som snabbt fanns på plats för att stödja familjer med akuta katastrofinsatser tillsammans med vår lokala partner i Burkina Faso. Om två, tre veckor kommer allt att vara slut. Då vet jag inte vad jag ska göra. Mina barn orkar inte leka längre. Wendy och hennes familj var några av de tusentals som fick del av Läkarmissionens matutdelning i mitten av april. I den insatsen prioriterades de mest utsatta: ensamstående kvinnor, barnfamiljer och äldre. Genom denna insats slapp familjer gå hungriga för stunden och kunde använda sina tillgångar till att skaffa andra livsviktiga förnödenheter. Nöden förvärrades dock under sommarmånaderna. Det var då fortfarande långt kvar tills människor kunde odla ny mat igen, deras förråd hade sinat och dessutom hade de tvingats att äta upp sitt sparade utsäde. Läkarmissionen valde då att förstärka insatsen med en andra matutdelning och såg även till att familjer fick utsäde. Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder och har även i normala fall problem med torka och missväxt. Skörden 2012 blev dock bättre än året dessförinnan och Wendy och hennes familj fick se sin egen majs växa ordentligt på fälten.