Strategidokument

Transkript

1 Strategidokument Antaget av Erikshjälpens styrelse 23 januari 2009

2 Inledning I barns drömmar finns en inneboende kraft som kan förändra världen. När jag blir stor ska jag. Med rätt stöd kan denna kraft bidra till att skapa förutsättningar för barn, familjer, och samhällen att bryta sig loss ur utanförskap och fattigdom. Erikshjälpen vill, med barnens drömmar som drivkraft och verktyg, vara med och förändra världen. Genom stöd till utbildning, försörjning samt hälso- och sjukvård hjälper vi barn och unga runt om i världen att våga drömma om framtiden. Tillsammans med våra partnerorganisationer vill vi ge alla barn möjlighet att bli sedda och tagna på allvar. Vi vill ge liv åt barns drömmar! Enligt Artikel 2 i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) ska alla barn tillförsäkras sina rättigheter och skyddas mot diskriminering. Trots detta vet vi att diskriminering och orättvisor är en del av vardagen för miljontals barn. Inte minst gäller detta flickor. Många flickor får inte gå i skolan, de blir tidigt bortgifta mot sin vilja eller utsätts för könsstympning. Särskilda insatser krävs för att ge flickor samma rättigheter och möjligheter som pojkar. Med Barnkonventionen som grund arbetar Erikshjälpen för barns rättigheter i alla länder där vi är verksamma. Värdegrund Erikshjälpen är en biståndsorganisation som verkar utifrån en uttalad kristen värdegrund. I vårt arbete synliggör och förmedlar vi Guds kärlek till alla människor. Under 2009 ska vi arbeta med att formulera vad vår kristna värdegrund innebär.

3 Foto: Åsa Dahlgren

4 Internationella arbetet Länder Erikshjälpen finns idag i 27 länder (exkl. Sverige). Detta antal ska de kommande tre åren minska till max 22. Genom att avveckla verksamhet i vissa länder frigörs resurser för att utveckla arbetet på andra håll. Vi ser framför oss en verksamhet som växer i kvantitet samtidigt som kvaliteten i de genomförda insatserna ökar. Trots den planerade minskningen måste vi vara öppna för angelägna projekt i nya länder om det finns stora behov och bra partners. Valet av länder där Erikshjälpen ska vara aktiva sker utifrån följande faktorer: 1. Människors behov av bistånd Erikshjälpen ska arbeta där behoven är störst. Vi väljer i första hand länder och områden där närvaron av andra biståndsaktörer är begränsad. 2. Partnerorganisationer En förutsättning för ett framgångsrikt långsiktigt utvecklingsarbete är att vi kan identifiera och samarbeta med kompetenta organisationer. Dessa ska ha kapacitet att genomföra de projekt vi planerar tillsammans och kunna hantera projektmedel på ett ansvarsfullt sätt. I sammanställningen nedan redovisas vilka länder Erikshjälpen arbetar i idag och hur arbetet ska förändras de kommande tre åren: Prio 1 Länder där utökade eller omfördelade resurser satsas: Bangladesh Laos Kambodja Mali Burkina Faso Benin Sudan Moldavien Burundi Prio 2 Länder där vi fortsätter i nuvarande omfattning: Etiopien Kenya Tanzania Uganda Malawi Mocambique Vitryssland Thailand* Indien** Prio 3 Länder där arbetet avslutas eller minskas/fokuseras: Sydafrika Ryssland Rumänien Ukraina Bolivia Chile Peru Brasilien Colombia * Bibehållet samarbete med en organisation. ** Förändrad inriktning på projekt, viss neddragning i volym.

5 Internationell närvaro Erikshjälpen arbetar idag i stort sett uteslutande genom lokala partnerorganisationer. Utöver de två medarbetare som finns placerade i Laos och en lokal fadderadministratör i Indien har vi ingen egen utlandspersonal. Både EU och Sida har påbörjat organisatoriska förändringar som innebär att beslut om finansiering till biståndsprojekt kommer i allt större utsträckning att fattas av tjänstemän på myndigheternas lokala landkontor. Denna förändring medför att även vi på Erikshjälpen behöver se över våra arbetsformer och vara beredda att pröva nya grepp. Behovet av, och förutsättningar för, utplacering av regionansvariga medarbetare ska utredas.

6 Verksamhetsområden Arbete för demokrati, jämställdhet och miljö ska tillsammans med hiv- och aidsperspektivet, integreras i all verksamhet. Vi fokuserar vårt arbete till nedanstående verksamhetsområden: Foto: Paula Alderblad A. Utbildning På många håll i världen får flickor inte samma möjlighet som pojkar att börja och fullfölja sin skolgång. Flickorna tvingas ofta arbeta hårt i hemmet eller på fälten, de blir bortgifta eller utsätts för andra former av utnyttjande. En annan typ av diskriminering drabbar funktionshindrade barn som aldrig får chansen att gå i skola eftersom ingen räk- nar med att de vill och kan. Okunskap och fördomar gör att barn göms undan, institutionaliseras och aldrig får möjlighet att utvecklas och få ett värdigt liv. Enligt FN:s Millenniemål nr.2 ska alla barn ska gå i grundskola Erikshjälpen ska genom sitt arbete vara med och bidra till att detta mål uppfylls. Erikshjälpen arbetar för att ge barn i utsatta eller geografiskt svårtillgängliga områden möjlighet att gå i grundskola utan att behöva flytta. På detta sätt får barnen en naturlig uppväxt tillsammans med sin familj och släkt. Genom stöd till fortsatt utbildning, främst i form av yrkesutbildning, är Erikshjälpen med och ger unga män- niskor möjlighet att skapa en bättre framtid för sig själva, sina familjer och hela samhällen. I samråd med våra partnerorganisationer erbjuder vi studiemotiverade elever möjlighet till yrkesinriktade studier med målet att dessa personer ska bli en resurs för lokal utveckling. B. Fattigdomsbekämpning genom hjälp till självhjälp Erikshjälpens och våra partnerorganisationers styrka ligger i det lokala arbetet. Det är där vi kan åstadkomma förändring genom att identifiera och mobilisera de resurser som finns på plats. Genom att stärka och organisera det lokala civila samhället kan vi stimulera en långsiktig utveckling när det gäller försörjning, hälsa, utbildning, rättigheter och delaktighet i samhället. I detta arbete behöver kvinnors möjligheter till självhjälp särskild uppmärksamhet och prioritet. Att hjälpa människor att identifiera och ta tillvara sina egna möjligheter och förmågor är det vi kallar hjälp till självhjälp. Vad denna hjälp innehåller i praktiken måste anpassas från plats till plats och från individ till individ. Inom ramen för hjälp till självhjälp ryms allt från kor, getter, effektivisering av jordbruk, mikro-finansiering för småföretagande och mycket mer.

7 C. Hälsa Det finns ett klart samband mellan fattigdom och dålig hälsa. Hälsa handlar i sin tur till stor del om kunskap. Vi ska öka kunskapen om hygien, vaccinering, näringslära, rent vatten och avlopp. På detta sätt kan människor på egen hand förebygga sjukdom och ohälsa. Spridningen av hiv och aids fortsätter och Afrika är särskilt hårt drabbat. I alla våra projekt och verksamheter ska en analys göras av hur målgruppen påverkas av hiv och aids och hur detta i sin tur påverkar utformningen av insatserna. Skandinaviska Läkarbanken är ett värdefullt redskap i arbetet för förbättrad hälsa. Insatserna ska i allt större utsträckning kopplas till de utvecklingsprojekt som finansieras av Erikshjälpen och ska syfta till en kunskapsöverföring till lokal personal och målgrupp. De resurser som Human Bridge kan bidra med i form av sjukvårdsutrustning m.m. utgör ett viktigt komplement i olika typer av projekt. D. Katastrofhjälp och katastrofförebyggande insatser Erikshjälpen ska utveckla sin kapacitet att delta i humanitära insatser i samband med naturkatastrofer och konflikter. Dessa insatser sker i första hand vid humanitära katastrofer i länder och regioner där vi har etablerade partnerorganisationer. Vi ska vara en trovärdig och ansvarstagande aktör som samverkar med lokala krafter. Erikshjälpen är snabbt på plats och stannar länge. Under perioden ska Erikshjälpen arbeta katastroffö-förebyggande tillsammans s med samarbetspartners i områden där naturkatastrofer är åter- kommande. E. Påverkansarbete och opinionsbildning Foto: Lennart Sjöholm Erikshjälpen bygger sin verksamhet på en kristen värdegrund, FN:s barnkonvention och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. I kontakten med partners, lokala myndigheter och andra aktörer ska vi verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras och för att förändra diskriminerande synsätt och sedvänjor. Ett viktigt område för Erikshjälpens påverkansarbete gäller rättigheter för barn med funktionshinder. Barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt liv med möjlighet att ta aktiv del i samhällslivet. Erikshjälpen ska arbeta för att förändra attityder, synsätt och behandlingsmetoder som är diskriminerande och som begränsar funktionshindrade barns möjligheter att utvecklas.

8 Foto: Johanna Lindholm

9 F. Organisationsutveckling Erikshjälpen är i sitt arbete helt beroende av goda och kompetenta partnerorganisationer. För att ytterligare höja kvalitén i våra insatser och för att leva upp till ökade krav från institutionella givare ska vi arbeta för att kompetensutveckla våra samarbetspartners. Denna kompetenshöjning gäller såväl strategier och metod för arbetet som hantering av administration och ekonomi. Erikshjälpen är en lärande organisation med behov av kontinuerlig kompetensutveckling. Detta sker genom utbyte med partnerorganisationer och andra organisationer med liknande verksamhet. Vi ska också vara aktiva i olika former av nätverk och utnyttja de möjligheter till organisations- och kompetensutveckling som erbjuds av bland annat SMR.

10 Insatser i Sverige Sverige är ett av världens rikaste länder med en väl fungerande välfärd. Trots det finns det många barn i Sverige med stora behov, sjuka barn, barn som diskrimineras, barn som av olika anledningar far illa, barn som inte vågar drömma. Erikshjälpen anser att alla barn ska få växa upp under trygga och goda förhållanden. Vi anser också att Erikshjälpens röst behövs i den offentliga debatten i Sverige. Erikshjälpens arbete i Sverige fokuseras på följande verksamhetsområden: A. Sjuka barn Arbetet för sjuka barn går som en röd tråd genom Erikshjälpens historia. Arbetet med Systers Hemliga låda och Presenten ska finnas kvar och utvecklas. Vi ska på egen hand och tillsammans med vårdpersonal och andra aktörer utveckla nya former för att ge svårt sjuka barn stöd och uppmuntran. B. Social verksamhet för tonåringar C. Påverkansarbete och opinionsbildning Rafiki Tillsammans med IM bedriver Erikshjälpen skolprojektet Rafiki. Målsättningen med projektet är att ge barn kunskaper om hur barn i andra delar av världen lever, om likheter och olikheter. På grund av minskad finansiering från Sida/SMR kommer innehållet i Rafikiprojektet att ses över. Erikshjälpen har under flera år stöttat verksamheter inriktade på att hjälpa socialt utsatta tonåringar. Genom kamratstödjare, fritidsgårdar och samtalsprojekt har vi bidragit till att ge unga människor trygghet, självkänsla och mod att våga drömma om en bra framtid. I ett hårdnande samhälle där samhällets resurser inte räcker till behövs alla goda krafter. De kommande åren ska Erikshjälpen utveckla arbetet för utsatta tonåringar.

11 Insamling och Kommunikation Vi vill att informations- och utvecklingsinsatser ska förstärka varandra. Ord och handling måste gå hand i hand. Vår kommunikation ska kännetecknas av öppenhet, tillförlitlighet och värdighet mot alla som visar intresse för vår verksamhet. Vi kommunicerar genom personlig dialog, våra publikationer och med modern informationsteknik. Kommunikation måste internt och externt vara en naturlig och integrerad del i verksamheten. Kommunikation Erikshjälpens kommunikationsarbete handlar naturligtvis i stor utsträckning om att kommunicera med våra nuvarande och framtida givare. En kommunikation som vi vill fortsätta att utveckla. Med de möjligheter som den moderna tekniken ger kan vi hitta nya former för öppenhet och delaktighet i Erikshjälpens arbete. Vi önskar fortsätta hålla våra administrativa kostnader på en rimlig nivå och ökar därför återkopplingen till vissa målgrupper via mail. Erikshjälpen är en småländsk organisation som är mest känd i södra Sverige. Genom etablering av nya second handbutiker sprids Erikshjälpens namn och varumärke allt mer. Under de kommande åren ska vi arbeta mera medvetet med vårt varumärke och fortsätta bygga förtroende hos våra givare. Detta gör vi bland annat genom samarbete med vissa artister. En organisation av Erikshjälpens storlek behöver en utarbetad kommunikationsplan med interna och externa mål. Utifrån en kommunikationsplan och en aktuell riskanalys är vi förberedda på alla former av medial uppmärksamhet och hur detta ska hanteras både internt och externt. Kommunikationsplanen ska revideras årligen och anpassas utifrån verksamhetens behov och förutsättningar. Insamling Erikshjälpens största tillgång är det förtroende vi har hos våra givare. De regelbundna givarna utgör grundstommen i vår finansiering och skapar förutsättningar för långsiktig planering. Vi har idag knappt 8000 avtal för regelbundet givande i form av fadderskap och månadsgivande. Under de kommande åren ska vi sätta upp tydliga insamlingsmål inom respektive insamlingsområde.

12 Foto: Åsa Dahlgren Målsättningen är att få behålla våra givare och vi satsar därför extra mycket på en tydlig återkoppling men önskar samtidigt öka antal givare med minst 500 per år de närmaste tre åren. Vi tror på rekrytering via våra egna led, i form av ambassadörer och ungdomar som väl känner till Erikshjälpen och värvar i samband med konferenser och konserter. Bland våra befintliga givare ska vi också öka andelen autogirogivare. Ökningen år 2007 var 35 procent. Ytterligare ökning kan göras genom att uppgradera våra givare. För att åstadkomma denna ökning behöver vi ägna mer tid och resurser åt analys av givarnas beteenden och önskemål. Vi behöver utveckla våra produkter så att de stämmer överens med vad våra givare vill ha. En viktig del i detta är att skapa ett hållbart och attraktivt fadderkoncept där vi pratar både personlig fadder men allra mest för projektfadder. Med en majoritet av äldre givare behöver Erikshjälpen hitta vägar för att attrahera en yngre generation. Ung Fadder har visat sig fungera mycket bra och detta arbete fortsätter att utvecklas. Erikshjälpen ser en potential i en mer aktiv marknadsföring av minnes- och högtidsgåvor liksom av möjligheten att testamentera till Erikshjälpen. Erikshjälpen ska mer aktivt bearbeta större privat givare, samarbetsförsamlingar och föreningar inom second hand, församlingar, organisationer, stiftelser och företag. Genom att upprätthålla god kommunikation med HV71, men även inleda samarbete med fler idrottsklubbar, skapas nya kontakter och mötesplatser som inte minst har betydelse för våra unga givare och för att stärka vårt varumärke.

13 Institutionell finansiering Under den kommande treårsperioden ska Erikshjälpen arbeta aktivt med att söka och lära sig mer om olika former av institutionell finansiering. Målsättningen är att den institutionella finansieringen ska öka. Arbetet med att inhämta kunskap om EU:s institutioner och möjligheterna att söka finansiering via dessa ska utredas noga. I detta sammanhang är medlemskapet i nätverket EU-CORD av särskild betydelse. Under den kommande treårsperioden ska Erikshjälpen för egen del eller i samverkan med andra söka medel från EU. Administration Erikshjälpens funktioner för ekonomi, personal och IT ska skapa förutsättningar för insamlingsarbetet och projektverksamheten att fungera effektivt. Ekonomi Erikshjälpen har många trogna givare som har ett stort förtroende för vårt sätt att använda deras gåvomedel. Vi ska fortsätta att bygga förtroende genom en ansvarsfull förvaltning och ett effektivt biståndsarbete. Låga kostnader för insamling och administration skapar förtroende men måste balanseras så att en hög kvalitet kan upprätthållas. Kostnaden för insamling och administration ska inte överstiga 15 procent. Inför 2009 präglas både Sverige och världen av finansiell oro och hotande lågkonjunktur. Erikshjälpen måste som alla andra organisationer och företag bevaka vad som sker i omvärlden och vara beredda att vidta åtgärder. Målsättningen för budgetåren är en ekonomi i balans. Personal Att ha personal med rätt kompetens och motivation är avgörande för en organisations framgång. Erikshjälpen ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsplats. Vi ska vara bra på att ta tillvara personalens kompetens och ambitioner att utvecklas. Alla medarbetare ska känna sig trygga och uppleva att de är en del i det gemensamma Erikshjälpsbygget. Öppenhet och delaktighet ska vara kännetecknande för vårt arbetsklimat. För att kunna fortsätta utvecklas och växa ska Erikshjälpen utforma ett mer systematiskt personalarbete. Policys ska arbetas fram för lönesättning, systematiskt arbetsmiljöarbete, personalvårdande insatser, jämställdhet med mera.

14 Foto: Åsa Dahlgren

15 Utveckling FRII:s kvalitetskod Under 2009 implementeras FRII:s kvalitetskod i Erikshjälpens arbete. Vid årsskiftet 2009/2010 ska en första rapport lämnas till FRII där vi redogör för i vilken utsträckning Erikshjälpen lever upp till kodens krav. Under den kommande treårsperioden ska koden utgöra ett styrande dokument för styrelse och ledning i arbetet med att kvalitetssäkra Erikshjälpens verksamhet. Behovet av kompletterande system för kvalitetssäkring bör utredas, särskilt när det gäller det internationella arbetet. Kunskap och erfarenhet om kvalitetssäkring i biståndsarbetet finns bl.a. att tillgå inom EU-CORD-nätverket. Organisationsform Erikshjälpen är en stiftelse. Den nuvarande stiftelseformen är inget formellt hinder i relation till Sida/SMR och andra institu-tioner men bristen på demokratiskt inflytande i stiftelser påpekas ändå återkommande i olika rapporter och bedömningar. Frågan om lämplig organisationsform och alternativa former för öppenhet och intressenters delaktighet ska utredas vidare. Samverkan inom Erikshjälpen-koncernen För att kunna bedriva en effektiv verksamhet och förmedla ett konsekvent budskap ut till våra givare och intressenter är det viktigt att samarbetet fungerar bra mellan Erikshjälpen och dess systerorganisationer. En samsyn i fråga om framtida utveckling och strategiska mål är en framgångsfaktor. Det finns mycket att vinna på att utveckla en positiv koncern-gemenskap. Formerna för samverkan på olika nivåer med Erikshjälpen Second Handbutiker, Human Bridge och Skandinaviska Läkarbanken ska ses över och vidareutvecklas. Internationell samverkan Erikshjälpen ska utveckla sitt internationella nätverk. Genom medlemskapet i EU-CORD skapas möjligheter till nya kontakter som på sikt kan öppna möjligheter till projektsamverkan och andra former av samarbete. Strategisk samverkan Erikshjälpen konkurrerar om givarnas engagemang och pengar med ett stort antal organisationer. För att nå framgång krävs både personella och ekonomiska resurser samtidigt som det är viktigt att hålla nere de administrativa kostnaderna. Ett sätt att skapa förutsättningar för en stabil verksamhet och framtida tillväxt är att hitta former för fördjupad samverkan med andra organisationer. Erikshjälpen ska arbeta med att kartlägga potentiella samarbetsparter och även utreda tänkbara former för strategiska samarbeten.

16 Aktiviteter och rapportering Detta strategidokument ska ligga till grund för Erikshjälpens årliga verksamhetsplanering. Dokumentet ska uppdateras årligen så att en aktuell treårsplan alltid finns tillgänglig. Redovisning av genomförda aktiviteter och måluppfyllelse ska ske i samband med styrelsens sammanträden.