Fotomontage från Mellansjön med utblick mot Björnbergets planerade vindkraftpark.

Transkript

1 RAPPORT Fotomontage från Mellansjön med utblick mot Björnbergets planerade vindkraftpark. E.ON VIND SVERIGE AB Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetablering inom projektområdet Björnberget Underlag för ansökan enligt miljöbalken

2 Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i E.ON Vind Sverige AB:s ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft (vindkraftpark) inom projektområdet Björnberget. MKB:n är upprättad i enlighet med 6 kap. miljöbalken. E.ON Vind Sverige AB kallas i det följande E.ON Vind och det aktuella området Björnberget. Björnberget ligger i Ånge kommun i Västernorrlands län. Ansökan om tillstånd kommer att lämnas in till Miljöprövningsdelegation vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län. E.ON Vind förvärvade projektet Björnberget vid årsskiftet 2012/2013 av SCA Energy AB fortsättningsvis kallat SCA. Projektet drivs sedan dess av E.ON Vind med Anders Wallin som projektledare. Samrådsprocessen har genomförts av Pöyry Swedpower AB (Pöyry) i samarbete med och på uppdrag av SCA. Miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av Pöyry och följande personer har deltagit i arbetet. Vanja Schön Rebecca Palmgren Camilla Tisell-Fredriksson Eva Grusell Mari Punakivi Jonas Barman Daniel Björklöf Ansvarig för upprättandet och kvalitetsansvarig Deltagit vid upprättandet av områdesbeskrivning Fotomontage, ljud- och skuggberäkningar och parklayout Naturvärdesbedömning Landskaps- och synbarhetsanalys Hydrologi, infra- och materialförsörjningsstudier Elnätsfrågor Ett antal underkonsulter har anlitas för specifika delstudier: Murberget, Västernorrlands länsmuseum Grouseexpedition Falovind Kulturmiljö och arkeologi Fågel och Fladdermus Hinderljuslayout och hinderljusanimering Om inte annat anges nyttjas i denna MKB kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande MS 2009/09562 för SCA och MS 2006/02876 för E.ON Vind samt E.ON Vind:s fotomaterial.

3 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Bakgrund E.ON Vind avser att etablera en vindkraftpark på mark som i huvudsak ägs av SCA inom ett område kallat Björnberget i Ånge kommun, Västernorrlands län. I projektområdets närhet planeras för ytterligare två vindkraftparker kallade Gubbaberget och Bäråsen. Det finns en stark politisk styrning, både internationellt och nationellt, mot att öka tillgången på förnybar energi och det inom beslutade tidsramar. Ett antal olika målformuleringar finns. Denna utveckling är ytterst angelägen mot bakgrund av att utsläppen av växthusgaser måste minskas för att kunna avstyra det klimathot som otvetydigt existerar. I arbetet mot förnybar elproduktion spelar vindkraften en avgörande roll och E.ON Vind är en aktör som arbetar för att bygga ut vindkraften. Lokaliseringen Björnberget Markägaren SCA som är Europas största privata skogsägare har inventerat hela sitt markinnehav med syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraftsproduktion. Denna inventering har visat att det finns ett flertal lämpliga områden för vindkraft på SCA-ägd mark. Ett av dessa områden är Björnberget som visat sig ha goda förutsättningar för etablering av vindkraft eftersom: - Det blåser bra. - Det finns få motstående intressen - Det finns tillgång till infrastruktur Den berörda kommunen Ånge, har tagit fram en vindkraftsplan. Denna ger tydlig vägledning om var i kommunen vindkraftsetablering bedömts lämpligt och inom projektområdet Björnberget finns två sådana lämpliga vindkraftområden. Alternativa områden till lokaliseringen Björnberget har studerats utifrån den kommunala vindkraftsplanen. Slutsatsen är att vindkraftsområdet Storåsen skulle kunna vara ett likvärdigt lokaliseringsalternativ till vindkraftområdena inom Björnberget. Alternativa lokaliseringar och även nollalternativet liksom alternativt utförande av vindkraftparken redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Nollalternativet, det vill säga konsekvenserna om projektet inte blir av kan bl.a. innebära en utebliven utsläppsminskning av koldioxid, som ju bidrar till växthuseffekten, motsvarande minst ton koldioxid per år. Mot bakgrund av vad som ovan sagts har därför fattats beslut om att närmare undersöka området vid Björnberget och att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för etablering av en vindkraftpark inom ett avgränsat område, Björnberget projektområde. Till en sådan ansökan ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Miljökonsekvensbeskrivningen MKB:n för projektområdet Björnberget (Björnberget) utgör underlag för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. I miljöbalken finns formella krav både på hur arbetet med att ta fram en MKB ska gå till och på vad den måste innehålla. MKB:n har avgränsats till att omfatta projektområdet Björnberget med omgivningar upp till cirka 5 km. När det gäller landskapsbild och fågel beaktas dock längre avstånd. MKB:n omfattar vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. S 1

4 Samråd har skett med myndigheter, berörda närboende, allmänheten, organisationer och föreningar samt företrädare för konkurrerande intressen har skett inom MKB-arbetets ram. De synpunkter som därvid framkommit redovisas i MKB och har beaktats vid utarbetandet av MKB:n. Inom MKB-arbetets ram har ett antal utredningar genomförts med syfte att skaffa kunskapsunderlag för att kunna bedöma vilken påverkan som planerad vindkraftpark kan orsaka. För bedömning av påverkan på landskapet och boendemiljön har en synbarhetsanalys samt fotomontage tagits fram. En enkel landskapsanalys har också genomförts. Vidare har kulturmiljö, naturvärden, fåglar, fladdermöss, ljud och skuggor utretts. Områdesbeskrivningen De riksintressen som berör Björnberget är två riksintresseområden för naturvård, Stormyran- Lokmyran väster om projektområdet och Julenåsängen norr därom. Stormyran-Lokmyran har ett hydrologiskt samband med Björnberget och värdena är beroende av en ostörd vattenregim. Det finns inga naturreservat, Natura 2000-områden eller biotopskydd inom projektområdet, det finns dock sjöar och vattendrag som omfattas av det generella strandskyddet på 100 meter. Natura 2000-området Stormyran-Lommyran, som överlappar Stormyran-Lokmyrans södra delar, gränsar till Björnberget i väster och är skyddat enligt art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Spångmyran-Röjtjärnsmyran, ca 12 km öster om Björnberget, är Natura område enligt art-och habitatdirektivet och fågeldirektivet. Stormyran-Lommyran har ett hydrologiskt samband med Björnberget medan Spångmyran-Röjtjärnsmyran inte har det. De naturtyper och de fågelarter som avses skyddas inom båda dessa Natura 2000-områden är beroende av en ostörd vattenregim. Natura 2000-området Juån ca 3,5 km väster om projektområdet är skyddat enligt art- och habitatdirektivet och dess bevarandevärden beror också av att vattenregimen inte får störas. Detta innebär att den enda eventuella påverkan som skulle kunna uppkomma från vindkraftverksamhet består i störd vattenregim i samband med anläggningsarbeten under byggfasen. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms bevarandevärdena inom dessa Natura 2000-områden inte påverkas av Björnberget. Det finns inga bostäder inom Björnberget endast en icke bebodd fäbod, Stavåsen. Enligt maxexempellayouten (se nedan) finns inga bostäder inom en km relativt närmaste vindkraftverk. Strax nordöst om projektområdet ligger byn Julåsen. Närmaste samlade bebyggelse är samhället Grundsjön ca två km sydöst om projektområdet. Inom Björnberget finns vindskydd, en skoterled samt flera fiskesjöar inom de fiskevårdsområden som förvaltas av Södra Ljungans ekologiska fiskevårdsförening. Området är tillgängligt genom att skogsbilvägar finns inom projektområdet. Projektområdet domineras av tall och gran och präglas av produktionsskogsbruk. Inom området bedrivs jakt och sportfiske. Enligt sametingets hemsida gör Jijnjevaerie sameby anspråk på området för renens vinterbete. I detta skede av projektet har inga konflikter med flygplatser, radio- och telelänkar eller rättigheter enligt minerallagen identifierats. Den tekniska beskrivningen MKB:n innehåller en teknisk beskrivning. Vid tidpunkten för ansökan är de tekniska förutsättningarna inte kända på detaljnivå. Detta kräver detaljprojektering omfattande geoteknisk undersökning. Vilka vindkraftverk som kommer att installeras kan inte uppges då det inte är känt vilka vindkraftverk som kommer att finnas på marknaden vid tidpunkten för S 2

5 upphandling. Därtill behöver vindmätningar pågå under ytterligare tid för att kunna optimera Björnberget. För Björnberget redovisas en preliminär parklayout (placering av vindkraftverk) omfattande 93 vindkraftverk, kallad maxexempellayout. Denna har anpassats efter vid tidpunkten kända tekniska och miljömässiga förutsättningar. För att kunna presentera ljudberäkningar, fotomontage etc. måste dock höjden och typen av vindkraftturbin antas. Maxexempellayouten baseras på turbiner om 3 MW samt att vindkraftverken har en totalhöjd på 240 meter. Denna layout är att betrakta som ett preliminärt maxalternativ och utgör grund för bedömningar av påverkan. Vindkraftverken kan av olika skäl bli lägre än 240 meter. För att beskriva ett maxalternativ för ljud har därför en ljudberäkning för en totalhöjd på 175 meter också gjorts. Vid lägre vindkraftverk, förutsatt lika turbiner, blir ljudnivån vid näraliggande bostäder något högre, även om skillnaden är marginell. Projektområdet har inventerats med avseende på miljö- och hälsopåverkan för att under MKB-arbetets gång kunna identifiera behov av skyddsåtgärder med hänsyn till olika intressen. Som skyddsåtgärd har föreslagits att vid placering av vindkraftverk undanta ytor inom projektområdet som identifierats som olämpliga. Ansökan formuleras utifrån var vindkraftverk får placeras inom kvarvarande ytor inom projektområdet och inte utifrån exakta positioner för placering av vindkraftverk. Genom att inte låsa vid koordinatsatta positioner kan parklayouten optimeras utifrån det specifika vindkraftverk som slutligen blir valt, vilket också leder till att vindresursen i området kan nyttjas optimalt. Med ett sådant förhållningssätt kan en optimalt effektiv vindkraftpark utifrån bästa teknik byggas. Av den tekniska beskrivningen framgår att vindresursen är god, hur vägar kan användas och nyanläggas med miljöhänsyn samt hur en anslutning till elnätet kan ske. Tekniska metoder i syfte att vidta skälig försiktighet med avseende på miljöpåverkan, t.ex. vid korsning av vattendrag och vid risk för utsläpp i känsliga recipienter, framgår också. Bedömningen av miljö- och hälsokonsekvenser Vad gäller de verksamheter som idag bedrivs inom projektområdet; skogsbruk och jakt, blir påverkan ringa under vindkraftsparkens drift. Däremot kommer påverkan att bli större under byggfasen. Denna pågår dock under en begränsad tid och är övergående. Skogsbruk och vindkraft är två verksamheter som kan samexistera. Jakten kommer att påverkas och framförallt under anläggningsfasen kan störningar uppkomma, antingen så att jakten inte kan genomföras inom vissa delar av området eller genom att villebråden hålls undan av byggverksamheten. När vindkraftparken väl är i drift bedöms vindkraften vara förenlig med normal jakt. Möjligheten att idka rekreation och friluftsliv kommer att påverkas negativt i synnerhet under anläggningsfasen. Det intresse som dominerar är fisket. Ett aktivt sportfiske bedrivs inom Björnberget varför påverkan även kommer att ske vid drift genom att ljud kan höras och att vindkraftverken kan ses. Riskerna med vindkraft bedöms vara förhållandevis små men erforderliga åtgärder i syfte att inte riskera säkerheten vid vistelse inom vindkraftområdet kommer att vidtas. För bedömning av påverkan på landskapsbilden har siktanalyser genomförts och fotomontage gjorts från de fotopunkter som vid samråd framförts vara betydelsefulla samt från platser som bedömts vara av allmänt intresse. Hindermarkeringar har också studerats genom siktanalys. Siktanalys har även gjorts kumulativt för att studera hur Björnberget samverkar visuellt med de andra vindkraftparkerna som planeras i området. Alla planerade vindkraftprojekt finns som utpekade vindkraftområden i Ånge kommun vindkraftsplan. När påverkan på landskapet S 3

6 studerats har den regionala landskapsanalysen som Länsstyrelsen i Västernorrland låtit genomföra och Ånge kommuns vindkraftsplan beaktats. Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli måttliga. De områdena som påverkas mest ligger framför allt väster om parken, bland annat Holmsjön och dess västra stränder samt när man färdas i områden mellan Alby och Ånge och även mellan Erikslund och Fränsta. Vid några platser som exempelvis vid Storgrundsjön och Mellansjön bedöms dock konsekvenserna för landskapsbilden bli betydande. Den visuella påverkan är mest påtaglig inom närområdet. Det höglänta skogslandskapet är dock storskaligt samtidigt som sjöar, odlingsmarker och myrar är relativt små. Detta medför att utblickarna förblir begränsade. Påverkan på landskapsbilden inom när- och mellanzonen bedöms därmed bli högst måttlig. Vissa områden, i synnerhet i anslutning till de större sjöarna i området påverkas något mer. Vid sportfiske kommer vindkraftverk att kunna ses. De fotomontage som gjorts från de utsiktsplatser som finns närliggande toppar visar att anläggningen underordnar sig i det storskaliga landskapet med låg komplexitet. Synbarhetsanalysen visar att stora delar av Ljungans dal norr om parken ligger så lågt att områden inte kan påverkas visuellt av den planerade parken. Beträffande buller vid de bostäder som berörs så kommer, oavsett vilket fabrikat och vilken effekt vindkraftverken som upphandlas har, ljudnivån 40 db(a) att klaras. De ljudberäkningar som framgår av MKB, baserade på maxexempellayouten, visar att 40 db(a) kan innehållas vid samtliga bostäder. Detta är den ljudnivå som Naturvårdsverkets riktlinjer rekommenderar. Närmaste bostad finns på cirka 1,3 km avstånd varför risken för problem med skuggor är liten. Boverkets rekommenderade krav på högst åtta skuggtimmar per år och högst 30 minuters skuggtid per dag klaras. Ett avstånd på meter i förhållande till bostäder som framgår av Ånge kommuns vindkraftsplan klaras enligt maxexempellayouten. Påverkan i dessa avseenden bedöms därför bli ringa. En viss visuell påverkan vid bostäder kommer dock att uppkomma i det att vindkraftverken syns från till exempel byarna Naggen, Mellansjö och Grundsjön. Med beskriven teknik och de skyddsåtgärder som föreslås, oavsett slutlig layout, bedöms påverkan på mark samt yt- och grundvattenförhållandena inom projektområdet och angränsande områden med naturvärden bli ringa. Vid bedömning av påverkan på naturvärden har också de hydrologiska förutsättningarna vägts in. Såväl redan kända naturvärden som nya har identifierats. Med de skyddsåtgärder som föreslås i syfte att inte skada naturvärden bedöms en vindkraftpark kunna etableras inom Björnberget utan negativ påverkan på naturvärdena som finns i området och dess närhet. Den särskilda hänsyn till fågel som behöver tas avser dels häckande smålom inom projektområdet dels fågelfaunan inom intilliggande Natura 2000-område, Stormyran- Lommyran. Björnberget ligger längre än tre km från närmast belägna identifierade kungsörnsbo vilket är mer än tillräckligt. Skälig hänsyn genom skyddsåtgärder kommer att tas till andra fågelarter som kan påverkas av en vindkraftetablering. Inga särskilda skyddsåtgärder kopplade till risk för påverkan på fladdermus har bedömts erforderliga eftersom berört område är ett lågriskområde vad gäller förekomst av fladdermöss. Påverkan på övrigt vilt bedöms uppkomma under byggfasen men vara övergående. Vid förekomst av lodjurs- och järvlyor kan särskilda skyddsåtgärder behövas. Inom projektområdet finns få kulturlämningar som omfattas av formellt skydd. Däremot finns det ett flertal potentiella kulturlämningar enligt den byråstudie som gjorts. Det finns ingen kulturhistorisk miljö som kan påverkas av Björnberget. Exempellayouten och den preliminära väglayouten styrker att skälig hänsyn till såväl skyddade som icke skyddade kulturlämningar S 4

7 är möjlig. Inför detaljprojektering kommer frågan om kulturlämningar att aktualiseras genom kulturminneslagens regelverk. Enligt värsta scenario framgår av MKB:n att utsläppen av fossil koldioxid från transporter under etableringsfasen kommer att sparas in redan efter cirka 4 veckors drift av planerad vindkraftpark. Detta när man jämför med nollalternativet d.v.s. att motsvarande mängd elenergi produceras i det nordiska elsystemet. Den miljöpåverkan transporterna orsakar bedömas underordnade den miljövinst produktion av vindkraftel innebär. De miljökvalitetsnormer (MKN) som berörs av Björnberget avser vattendrag inom projektområdet samt att det finns sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster i närområdet som berörs av MKN. Projektet bedöms inte innebära att miljökvalitetsnormer kommer att överträdas eller motverkas. Vidare bedöms projektet med de skyddsåtgärder som planeras bidra positivt till uppfyllelse av miljömål, såväl nationella som regionala. S 5

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 1 KONTAKTUPPGIFTER TILL SÖKANDEN INLEDNING BAKGRUND ENERGIPOLITIK REGIONAL OCH LOKAL UTVECKLING OCH SYSSELSÄTTNING SÖKANDEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLSTÅNDSPROCESSEN SAMRÅDSREDOGÖRELSE INLEDNING GENOMFÖRDA SAMRÅD SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDET LOKALISERING BESKRIVNING AV OMRÅDET ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV OMRÅDET KOMMUNALA PLANER INFRASTRUKTUR RIKSINTRESSEOMRÅDEN ENLIGT 3 OCH 4 KAP. MILJÖBALKEN SKYDD AV OMRÅDEN ENLIGT 7 KAP. MILJÖBALKEN NYTTJANDEINTRESSEN LANDSKAPET MARK OCH VATTEN NATURVÄRDEN SAMMANTAGET ALLA OMRÅDEN MED NATURVÄRDEN FLORA OCH FAUNA KULTURMILJÖ PLANERAD VERKSAMHET OCH TEKNISK BESKRIVNING VINDRESURSEN I OMRÅDET TIDPLAN TEKNISK BESKRIVNING ETABLERINGSFASEN DRIFTFASEN AVVECKLINGSFASEN PÅVERKAN OCH MILJÖ- OCH HÄLSOKONSEKVENSER SKOGSBRUK OCH JAKT REKREATION OCH FRILUFTSLIV RENNÄRING SÄKERHET LANDSKAPET i

10 7.6 BOENDEMILJÖ LJUD BOENDEMILJÖ SKUGGOR BOENDEMILJÖ VISUELL PÅVERKAN MARK OCH VATTEN NATUR FÅGEL FLADDERMUS ÖVRIG FAUNA KULTURMILJÖ TRANSPORTER KUMULATIV PÅVERKAN PÅVERKAN PÅ MILJÖKVALITETSNORMER SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ALTERNATIVREDOVISNING NOLLALTERNATIVET ALTERNATIVT UTFÖRANDE ALTERNATIV LOKALISERING KONTROLL AV VERKSAMHETEN ETABLERINGSFAS DRIFTFAS AVVECKLINGSFAS MILJÖMÅL SAMMANFATTANDE SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR 1. Samråd 2. Kartor 3. Naturvärden 4. Fågel, fladdermus 5. Hydrologi 6. Fornlämningar och kultur 7. Fotomontage 8. Siktanalys 9. Hinderljus inkl. animering 10. Ljudberäkningar 11. Skuggberäkningar 12. Checklista kontrollprogram ii

11 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: E.ON Vind Sverige AB Organisationsnummer: Platsnamn: Verksamhet enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Län Kommun: Fastigheter: Björnberget B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inkl. rotorblad är högre än 150 meter. Västernorrlands län Ånge kommun Totalt 8 st: Julåsen 3:1>1, Julåsen 3:8>1, Julåsen 1:24>2, Råsjö 1:5>1, Råsjö 1:4>2, Råsjö 1:19>1, Råsjö 1:3>2, Grundsjön 3:1>1 Kontaktuppgifter till sökanden Ägarrepresentant: Ansvarig för MKB: Adress för mottagande av handlingar Anders Wallin Tel: e-post:anders.wallin@eon.com Vanja Schön Pöyry Swedpower AB E.ON Vind Sverige AB Malmö 1

12

13 2 INLEDNING 2.1 Bakgrund E.ON Vind avser att etablera en vindkraftpark inom ett område kallat Björnberget inom Ånge kommun i Västernorrlands län. Vindkraftparken planeras att maximalt kunna omfatta 93 verk med en totalhöjd, inklusive rotorblad och fundament, på maximalt 240 meter. E.ON Vind planerar också att söka tillstånd för två ytterligare vindkraftparker, dels Bäråsen drygt 15 km österut dels Gubbaberget direkt söder om Björnberget. Dessa parker avser i nuläget att omfatta maximalt 55 verk respektive 46 verk och enligt ansökan få samma maximala totalhöjd. Översiktlig lokalisering för Björnberget samt för E.ON Vind:s planerade vindkraftparker Gubbaberget och Bäråsen framgår av Figur 1. Figur 1: Översiktskarta visande projektområdena Björnberget, Gubbaberget och Bäråsen. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i E.ON Vind:s ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att uppföra och driva Björnberget vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. 2.2 Energipolitik EU och internationella överenskommelser Generellt råder goda förhållanden för produktion av vindkraftsel i Europa, detta återspeglas också i utvecklingen av vindkraft. Vindkraftens andel av total kapacitet i EU har ökat från 2 % år 2000 till 11,4 % år År 2012 fanns MW vindkraft installerad inom EU:s 27 medlemsstater, en ökning med 12,6 % från föregående år. Av denna effekt bidrar Tyskland 3

14 med 30 %, Spanien med 22 % och Italien samt Storbritannien med 8 % vardera. Sveriges bidrag utgör 3 %. 1 Det övergripande målet för EU:s klimatpolitik utgår från IPCC:s 2 bedömning av risken för en farlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än maximalt 2 C jämfört med förindustriell nivå. EU:s stats- och regeringschefer enades våren 2007 om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 % till år 2020 under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar. I avvaktan på en global uppgörelse åtar sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Miljöutskottet i EU-parlamentet har under 2011 röstat för en skärpning av klimatmålet, från att utsläppen ska minska med 20 procent till en minskning med 30 procent till år Miljöutskottet uppmanar nu EU att anta 30-procentsmålet. Sedan början av 2009 finns ett EU-direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG). I direktivet ställs bland annat bindande krav på att Sverige ska uppnå en andel om minst 49 % förnybar energi till år Nationella mål och intressen I slutet av 2012 fanns totalt vindkraftverk i Sverige och den installerade effekten var MW. Produktionen av el från vindkraften uppgick 2012 till 7,2 TWh och har därmed ökat med 263 procent sedan Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige i slutet av 2012 var 4,4 procent jämfört med 2011 då andelen var 4,2 procent 3. Den svenska energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning som i ökad utsträckning ska baseras på förnybar energi med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat. Omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle ska underlättas. Riksdagen har antagit som nationellt mål att andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala användningen och har fastställt en nationell planeringsram för vindkraften till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh till 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs Regionala och lokala mål Västernorrlands län Västernorrlands län har en antagen vindkraftspolicy sedan april Policyn tar upp lokaliseringskriterier, utformning, utvecklingsmöjligheter och vindkartering och anger bland annat följande. Länsstyrelsen är positiv till förnyelsebar energi och utveckling mot ett hållbart samhälle. Detta kan också vara en utvecklingspotential för länets näringsliv. I dessa strävanden är etablering av vindkraft en del av många möjligheter. Verken bör lokaliseras så att regionens långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter inte påverkas negativt. Det gäller t ex turistnäringen och värdet av värdefulla natur- och kulturmiljöer. De lokalt boende och näringslivet bör alltid i ett tidigt skede få insyn och inflytande över planeringen. Vid etablering av grupper av vindkraftverk eller vindkraftsparker, är det särskilt väsentligt att placering och utformning sker på ett för landskapet genomtänkt och harmoniskt sätt. 1 Wind in power, 2012 European statistics, EWEA 2 Intergovernmental Panel on Climate Change 3 Vindkraftsstatistik 2012, Statens Energimyndighet 2013:01 4 Vindkraftspolicy Västernorrlands län, Publikation 2001:2. 4

15 Västernorrlands länsstyrelse tog fram ett Planeringsunderlag för stora vindkraftsanläggningar 5 på uppdrag av Energimyndigheten. Landets länsstyrelser fick då uppdraget att bedöma länets möjligheter att inrymma vindkraftsanläggningar för det regionala planeringsmålet och för ytterligare 100 och 200 procents utbyggnad utöver målet. Energimyndigheten har angett planeringsmålet till 245 GWh för Västernorrland år Uppdraget motsvarar således, förutom en utbyggnad till 245 GWh, också en utbyggnad motsvarande 490 GWh samt 735 GWh. För att uppnå denna produktion krävs områden motsvarande 35, 70 respektive 105 km² om elproduktionen antas vara ca 7 GWh/ km². Länsstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att förutsättningar är mycket goda för att kunna uppfylla Västernorrlands planeringsmål. Eftersom det finns god tillgång på lämpliga områden föreslår länsstyrelsen att vindkraftsutbyggnaden i första hand inriktas på områden med låg konfliktgrad med hänsyn till bl. a. natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen föreslår också att utbyggnaden inriktas mot länets inlandsområden som har bäst förutsättningar att klara planeringsmålet utan allvarliga konflikter med befintlig bebyggelse, natur-, kultur- samt frilufts- och fiskeintressen. Ånge kommun I Ånge kommuns översiktsplan från 2004 anges nedanstående kommunala mål: - Ge förutsättningar för etablering av förnyelsebara energiformer allt för att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. - Vid planering av vindkraft ska en nära dialog med insyn och inflytande i planeringen ges berörda boende, berörd Intresseförening, lokal näringslivet m.fl. - Målen diskuteras och fördjupas kontinuerligt. Kommunen tar årligen dessutom fram en Framtidsstrategi med treårsbudget i vilken utarbetas inriktningsmål och effektmål för kommunstyrelsen och nämnderna. År 2010 antog kommunfullmäktige ett tillägg till översiktsplan, Vindkraft i Ånge kommun. Där föreslår inte Ånge kommun något eget mål för produktionen av vindkraftsel inom kommunens gränser. Däremot rekommenderas ett antal områden inom kommunen för vindkraftsetableringar. 2.3 Regional och lokal utveckling och sysselsättning För att bedöma ett vindkraftsprojekts inverkan i form av arbetstillfällen har en fallstudie gjorts för uppförandet av Havsnäs vindkraftpark om 48 stycken verk. Projektet har finansierats av Energimyndigheten. Samarbetspartners i projektet är Länsstyrelsen Västernorrland, Nordisk Vindkraft AB, Statkraft SCA Vind AB och Arbetsförmedlingen. Studien gav följande fakta om sysselsättningseffekter: 6 - Drygt årsarbeten behövdes för att förverkliga Havsnäs vindkraftpark, från idé till färdig park. - Av dessa årsarbeten blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250 årsarbeten. - Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten 2003 t.o.m. invigningen Planeringsunderlag för stora vindkraftsanläggningar i Västernorrlands län, Dnr Projektet" Arbetskraft, kompetenser och faciliteter", Energimyndighetens diarienummer:

16 För driftfasen bedöms sysselsättningen uppgå till årsarbeten per år i 25 år. Ca 20 årsarbeten per år blir regionala jobb vilket motsvarar ca 2 % av de totala arbetstillfällena. Denna siffra kan komma att ändras efter resultat av det första driftåret. Projektet tog fram ett beräkningsverktyg som kan användas för att göra prognoser för arbetskraftsbehov. 7 I Tabell 1 redovisas en kalkyl över antalet årsarbeten som behövs för olika aktiviteter för vindkraftparken Björnberget beräknat efter de schablonvärden som tagits fram. Tabell 1: Prognos för arbetsbehovet för att uppföra 93 vindkraftverk Årsarbeten Kommentar Förprojektering 95 Vindmätning, MKB Ledning, styrning 312 Design, kvalitet Bygg och anläggning 194 Vägar, fundament, servicebyggnad Infrastruktur 33 kv 127 Markläggning kabel, friledning 33 kv Teknikbyggnad 133 Turbinbrytare, ställverk, mätning/övervakningssystem Mottagningsstation 44 (220/33 kv), ställverk. Kontrollrumsbygg, inst transformator Transformator 23 (220/33 kv), tillverkning, transport, installation Vindkraftsverk 864 Tillverkning, transport, montering, drifttagning Anpassning 46 Elnätsanslutning Kommunikation 46 Bredband Övrigt 44 Direkt arbete under byggfas Totalt Prognosen för Björnberget visar på att årsarbeten skulle behövas från idé till färdig park. I Havsnäsexemplet var den regionala sysselsättningseffekten i anläggningsfasen 25 % och den andelen omräknat till Björnberget motsvarar ca 484 regionala årsarbeten i anläggningsfasen samt cirka 37 regionala årsarbeten i driftfasen. 2.4 Sökanden E.ON Vind och SCA har tecknat ett samarbetsavtal om gemensam utveckling av vindkraft i norra Sverige. Bland annat detta projekt omfattas av avtalet. Pöyry har på uppdrag av och i samarbete med SCA genomfört samrådsprocessen och påbörjat arbetet med MKB för Björnberget. Samarbetsavtalet innebär att E.ON Vind Sverige AB utvecklar projektet vidare och ansöker om miljötillstånd medan SCA upplåter marken för planerad vindkraftpark Björnberget. Förutom Rödsand, en havsbaserad vindkraftpark om 90 vindkraftverk i Danmark, driver E.ON Vind ytterligare 11 vindkraftparker på land i Sverige. Dessutom byggs en vindkraftpark till havs utanför Öland. SCA-koncernen som är Europas största privata skogsägare äger mark med stor vindkraftspotential, ofta i områden som är mindre befolkade och där konkurrensen med andra intressen är begränsad. Skogsinnehavet är koncentrerat till norra Sverige. 7 Natverketforvindbruk.se/sv/arbetskraftsforsorjning 6

17 2.5 Miljökonsekvensbeskrivning Syfte Enligt 6 kap. 3 miljöbalken är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Enligt 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska en gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. En MKB för en verksamhet som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska enligt 6 kap. 7 miljöbalken innehålla följande. - en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, - en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas, - de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, - en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och - en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i punkterna ovan Avgränsningar Den geografiska avgränsningen i denna MKB utgörs av projektområdet Björnberget med omgivning upp till cirka 5 km. När det gäller landskapsbild och fågel beaktas dock längre avstånd. Tidsmässigt omfattar MKB:n vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. 2.6 Tillståndsprocessen Enligt de bestämmelser som gäller idag krävs tillstånd enligt miljöbalken för den aktuella vindkraftparken. Elnätsanslutningen fram till parken kräver koncession enligt ellagen. Denna koncessionsansökan kommer att hanteras separat. Det kan även bli aktuellt att söka koncession för det interna elnätet i vindkraftparken. Sökandens bedömning är dock att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, utan är ett s.k. IKN (Icke Koncessionspliktigt Nät). Etableringar av landbaserade gruppstationer (två eller fler vindkraftverk som står tillsammans) för vindkraft och där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter kräver tillstånd enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd prövas i första instans av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Till ansökan skall en MKB bifogas och under tillståndsprocessen ska sökanden samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom en sådan vindkraftpark som avses i den 7

18 här MKB:n enligt lagstiftningen alltid ska anses medföra betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Figur 2 beskriver de olika stegen i tillståndsprocessen. Figur 2: Delmoment i tillståndsprocessen Samråd (1) har avslutats och inkomna synpunkter redovisas i detta MKB-dokument. Efter att ansökan med MKB inlämnats till länsstyrelsen (2) skickas ärendet till berörd kommun. Miljöprövningsdelegationen beslutar därefter om det finns behov av kompletteringar (3). När miljöprövningsdelegationen anser att underlaget är tillräckligt kungörs ärendet (4) och ansökan skickas åter ut till berörda kommuner samt utvalda remissinstanser för yttrande. I detta skede ges även berörda såsom närboende och allmänhet möjlighet att yttra sig över ansökan (5). För att beslut om tillstånd för verksamheten ska kunna ges (6) krävs att projektet tillstyrks av berörd kommun. 8

19 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 8H Samrådet har omfattat ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Samråd om projektet har genomförts i enlighet med kraven i 6 kap. 4 miljöbalken. 3.1 Inledning Samråd har hållits med länsstyrelse, berörda kommuner, myndigheter, organisationer, särskilt berörda och berörd allmänhet. Samrådet syftar till att informera om den planerade verksamheten för att i en tidig fas ge nämnda parter möjlighet att komma med synpunkter och frågor om projektet samt att också delge projektet information om lokala förhållanden. Inför samråd har samrådsunderlag upprättats. Samrådsunderlag har skickats till särskilt berörda, myndigheter och organisationer. Underlaget har också funnits tillgänglig på SCA Vinds hemsida, På hemsidan har även exempel på fotomontage, preliminära ljud- och skuggberäkningar etc. funnits tillgängligt. Alla handlingar från samråden, såsom underlag, kallelser, närvarolistor, minnesanteckningar, skriftliga yttranden etc. återfinns i bilaga Genomförda samråd Det formella samrådet inleddes med ett möte den 14 juni 2012 med Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Ånge kommun. Inför samrådsmötet, cirka tre veckor innan, skickades samrådsunderlag för Björnberget till länsstyrelsen och berörd kommun. Eftersom länsstyrelsen i Jämtlands län ansvarar för rennäringsfrågorna också i Västernorrlands län har även samrådsunderlag skickats till Rennäringsfunktionen vid Länsstyrelsen i Jämtlands län. Ett samrådsmöte med särskilt berörda och berörd allmänhet genomfördes mellan kl. 17 och kl. 20 den 19 juni 2012 i Naggen bygdegård, Naggen Torp, Ånge. Inbjudan till samråd för allmänhet har skett via annons i Dagbladet och Ljusdalsposten den 16 juni 2012 och i Sundsvalls tidning den 17 juni 2012 samt i de lokala annonsbladen Ljunganbladet, nr och Byabladet (Ramsjö/Hennan), nr Dessutom gjordes inbjudan via annonsering på SCA Vinds hemsida. En personlig inbjudan till samrådet skickades till de som fanns registrerade i fastighetsregistret inom 2 km från projektområdet, samt till alla fastigheter i de byar som berörs av 2 km-gränsen (totalt 185 fastigheter för Björnbergets projektområde), föreningar och organisationer i området samt till Jijnjevaerie sameby. En inbjudan tillsammans med annons och karta skickades till ett antal platser, så som livsmedelsaffärer etc. för annonsering på strategiska ställen så att intresserade lätt kunde se anslagen. Samrådsmötet för allmänhet och särskilt berörda verkställdes gemensamt för de tre projekt som SCA påbörjat utvecklingen av i området; Bäråsen, Gubbaberget och Björnberget. I lokalen för samrådsmötet var ett antal montrar var uppställda där projektet presenterades mer i detalj. För de som så önskade fanns det material att ta hem, så som information om SCA, allmän information om vindkraft samt samrådsunderlag för de tre projekten. Mötet innehöll även en presentation och frågestund samt möjlighet att titta på framtagna fotomontage. Vid frågestunden hade deltagarna möjlighet att ställa frågor och lämna information om projektområdet. Deltagarna hade även möjlighet att under mötets gång fylla i ett samrådsformulär. Ett 80-tal personer besökte samrådsmötet. Synpunkter önskades via e-post, brev eller telefon samt muntligt fram till den 31 december Även synpunkter efter detta datum har tagits emot och redovisas nedan. 9

20 3.3 Synpunkter från samrådet Här nedan redovisas, i sammandrag, de synpunkter som inkommit under samrådet. Relevanta frågor behandlas/besvaras mer detaljerat i de avsnitt i MKB:n som de berör. Av Tabell 2 framgår samtliga samråd som genomförts inom MKB-processen samt hur dessa genomförts. I texten efter framgår under respektive avsnitt i korthet inkomna samrådssynpunkter samt hur dessa beaktats i MKB:n. Synpunkter från privatpersoner har sammanfattats i tabellen men återges i sin helhet i bilaga 1. Vid samrådsmötet för allmänheten mottogs 11 dokument med synpunkter, varav fem direkt berörde Björnberget, därefter har ytterligare synpunkter kommit in. Tabell 2: Genomförda samråd Samrådspart Kommunikation Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Särskilt berörda Berörda fastighetsägare och nyttjanderättshavare enligt utdrag från fastighetsregistret 2 km radie kring projektområdet, inklusive: Sveaskog Förvaltnings AB Bergvik Skog AB Svenska Cellulosa AB Holmens Bruk AB Scaninge Skog AB AB Iggesunds Bruk Samebyar Jijnjevaerie sameby Berörd allmänhet Länsstyrelse och kommun Länsstyrelsen Västernorrland Telefon (vissa fastighetsägare) Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Annons och Utskick Möte i Naggen Bygdegård, Naggen Torp, (Privatpersoner, se Bilaga 1.) Mötesanteckningar Skriftliga och muntliga noterade yttranden Se Kap Möte i Naggen Bygdegård, Naggen Torp, Mail Möte Mail Mötesanteckningar Skriftliga yttranden Mötesanteckningar Lst syn på rennäringsfrågorna i MKB Lst svar på mötesanteckningar Mail Skriftligt yttrande Ja Ja Ja 10

21 Samrådspart Länsstyrelsen i Jämtlands län, Rennäringsfunktionen Länsstyrelsen Gävleborg Ljusdals Kommun Ånge Kommun Övriga myndigheter Bergsstaten Boverket Energimyndigheten Försvarsmakten Kammarkollegiet Luftfartsstyrelsen Luftfartsverket, LFV Länsmuséet Västernorrland: Murberget Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sametinget Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Region Mitt - Distrikt Västernorrland Kommunikation E-post samt Brev Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Skriftligt yttrande Ja Möte Samrådsvar Möte Möte Mötesanteckningar Mötesanteckningar Karta med förslag på fotopunkter Mötesanteckningar Skriftligt yttrande Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja e-post Skriftligt yttrande Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Ja Ja Ja Ja 11

22 Samrådspart Svenska Kraftnät Sveriges geologiska undersökning Kommunikation Utskick Utskick Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Trafikverket Region Mitt Utskick Skriftligt yttrande Ja Transportstyrelsen Flygplatser Gävle-Sandviken Flygplats Hudiksvalls Flygplats Utskick Utskick Utskick Kramfors Sollefteå Flygplats Utskick Mellansels Flygplats Sundsvall/Härnösand Swedavia Söderhamns Flygplats Västra Gästrike Flygplats Ånge Flygfält (Tälje) Örnsköldsvik Airport Företag Hi3G Access AB Services Net4mobility Tele2 AB Telenor AB Telia Sonera AB Ivar Westberg Elektroniksevice Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Hänvisar till Trafikverket Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Fiskevårdsområden 12

23 Samrådspart Kommunikation Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Bjuråker-Norrbo FVO Ljunga Södra FVO inkl. Stora och Lilla Grundsjöns FVO Ramsjö FVO Jaktlag SCA-anställdas jaktklubb Grundsjöns jaktlag ekonomiska förening Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skanska jaktlag Portbergets jaktlag Stavåsen jaktlag Julåsen jaktlag Råsjö 1 jaktlag e-post Råsjö 2 jaktlag Vägsamfälligheter Finns fem berörda vägsamfälligheter Se Kap Övriga föreningar Finnmarkens skoterklubb Holmsjön Östavall, skoterklubb Gransjöbodarna skoterklubb Grundsjöns Bygdegårdsförening Gävleborgs Botaniska Sällskap Gävleborgs Fäbodförening Gävleborgs Ornitologiska Förening samt örngrupp Haverö Hembygdsförening Hjältans Ungdoms- och Bygdegårdsförening Kälens Bygdegårdsförening LRF Västernorrland Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick & Utskick Utskick Utskick Utskick

24 Samrådspart Medelpads ornitologiska förening (Sundsvall, Timrå, Ånge) Naggens Ek. Förening Naggens Folkets Hus Naggens IK Naturskyddsföreningen i Hälsingland Naturskyddsföreningens Sundsvall-Ånge PRO Naggen Kommunikation Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Svenska Rovdjursföreningen Utskick Söderhamns Fallskärmsklubb Turinge Intresseförening Östra Finnbygdens Intresseförening (Ida Larsson) Utskick Mail Utskick Utskick Utskick Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Nedan redovisas i sammandrag de synpunkter som inkommit under samrådet. Relevanta frågor behandlas/besvaras mer detaljerat i de avsnitt i MKB:n som de berör. Allt skriftligt material återfinns i sin helhet i bilaga Fastighetsägare och allmänhet 17 skriftliga svar från privatpersoner har inkommit från samråd, vilka visas i bilaga 1. En sammanfattning av de frågor och synpunkter som framförts är följande: 1. Ljud - Frågor kring decibelgränsen 2. Ljus - Oro för störande ljus. 3. Landskapsbild - Oro för förstörd landskapsbild. 4. Natur- och kulturmiljö - Oro för naturmiljön och upplevelsen av naturen. - Oro för människans livsmiljö. 5. Återställning av marken 14

25 - Ansvar för nedmontering, bortforsling, uppgrävning av hela fundamentet, vägar m.m? 6. Säkerhet / tillgänglighet - Frågor kring säkerhetszoner kring vindkraftverken. - Påverkan på skoterleder, jakt, fiske och vandringsleder. 7. Produktion och driftskostnad - Hur mycket producerar ett vindkraftverk? - Vad kostar varje vindkraft i driftkostnad per år? - Hur många år tar det innan ett vindkraftverk har "betalat tillbaka" det som det kostade att uppföra det? - Hur mycket får ni i bidrag per år för dessa vindkraftsverk? 8. Ersättning och Fastighetsvärde - Hur mycket kommer bygdepengen på 0,2 % motsvara ungefär i pengar för dessa vindkraftsparker? - Oro för att fastigheten sjunker i värde. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB 1. Avstånd till bostäder relativt vindkraftverk styrs av ljud (40 db(a)). Ljudnivåer och avstånd till bostäder i förhållande till en exempellayout framgår av MKB. 2. Av MKB framgår att Transportstyrelsens föreskrifter om hindermarkering kommer att följas. 3. I MKB utreds påverkan på landskapsbilden bl. a. med hjälp av fotomontage och synbarhetsanalyser. 4. Av MKB framgår den djur- och kulturmiljö som har undersökts samt att hänsyn tagits. Påverkan framgår också av MKB. 5. MKB omfattar påverkan under både bygg- driftfas och rivningsfas. 6. Påverkan på friluftsliv samt risken för iskast analyseras i MKBn. 7. I den tekniska beskrivningen i MKBn framgår hur mycket ett vindkraftverk förväntas producera. Driftskostnader redovisas inte i MKBn. 8. Frågor om ersättning och fastighetsvärde ligger utanför miljöbalksprövningen Länsstyrelsen i Jämtlands län, Rennäringsfunktionen Länsstyrelsens roll är att bevaka rennäringens riksintressen i förhållande till annan markanvändning. Detta område är ej utpekat som sådant, så länsstyrelsen har inget att erinra Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Ånge kommun Av mötesanteckningarna från samrådsmötet med länsstyrelse och kommun framgår kommentarer och synpunkter kring projektpresentation, teknisk beskrivning, tillståndshanteringen, områdesbeskrivningen, planeringsmässiga förutsättningar, förutsedd miljö- och hälsopåverkan, innehåll i MKB, samt fortsatt samrådsprocess. 1. Teknisk beskrivning Elanslutningen, där högre värden inom natur/kultur och t ex rennäring ska redovisas utifrån befintlig kunskap. Blir betongtillverkning, kross, vägar, servicestation aktuellt skall sådan verksamhet beskrivas och ingå i ansökan. Principiella beskrivningar av sådana kringverksamheter är tillräckliga enligt länsstyrelsen. 15

26 Länsstyrelsen uppger att täktverksamhet kan ingå i tillståndet för vindparken om täkten bara ska betjäna vindparken. Om täkten även ska användas för andra ändamål ska den prövas särskilt, likaså om det är olika verksamhetsutövare som söker. Länsstyrelsen förmedlar Trafikverkets formel för säkerhetsavstånd vid väg som de brukar ange; (tornhöjden + diameter*1,5 ). 2. Tillståndshanteringen, I ansökan måste maxhöjden för vindkraftverken anges. Eftersom ansökan om tillstånd enligt miljöbalken sker enligt den så kallade boxmodellen måste mer heltäckande inventeringar göras inom projektområdet. En Natura-2000-prövning kan behövas i vissa fall, t ex när fågeldirektivet berörs. Detta ska bedömas och utredas i MKB. Vid prövning enligt 9 kap. miljöbalken behöver inte särskild strandskyddsdispens sökas. Eventuell vattenverksamhet inom projektområdena måste prövas särskilt. 3. Områdesbeskrivningen Områden med naturvårdsprogram har aktuell status är högst aktuella. Naturvärdena i dessa områden är ofta mycket höga och de kan därför utgöra potentiella/planerade naturreservat. Våtmarksinventeringen kan i vissa fall vara inaktuell, det händer att våtmarker omklassas p.g.a. att de blivit förstörda. Länsstyrelsen anser att också geologiska värden ska redovisas. 4. Planeringsmässiga förutsättningar Ånge kommuns vindkraftplan anger kriterier, bl. a. att avståndet till hus helst ska vara minst 1000 m till bebyggelse och kommunen vill att hänsyn tas till planens kriterier. Länsstyrelsen önskar ett kapitel i MKB som förhåller sig till kommunernas översiktsplaners riktlinjer samt att ev. avsteg motiveras. 5. Förutsedd miljö- och hälsopåverkan För redovisning av kulturvärden enl. Miljöbalken 9 anser länsstyrelsen att en skrivbordsinventering räcker för miljöprövningen, men man kan också göra en s.k. frivillig utredning. Formellt är det länsstyrelsen som sköter upphandlingen av sådan. Länsstyrelsens handläggare för kulturmiljöfrågor bör kontaktas för diskussion om frivillig utredning. För diskussion om rennäringsfrågor hänvisar länsstyrelsen till länsstyrelsen i Jämtlands län och deras rennäringsfunktion. Gränsen för ljud dras vid exakt 40,0 db(a), och att några tiondelar över det inte kommer att godtas. Bullervillkoren i byggfasen följer andra normer och kan begränsas med tider etc. Ljud måste beaktas vid bostäder det vill säga också vid fritidshus. Länsstyrelsen anser att det är bra att vid inventeringar använda de metoder som framgår av Naturvårdsverkets syntesrapport för fågel och fladdermus. Enligt uppgift från länsstyrelsen är gällande rättspraxis från Miljööverdomstolen ett skyddsavstånd på 2 km i förhållande till örn. Det är viktigt att redovisa vilken inventeringsmetod som använts i MKB. Risker såsom is, brand, kemikalier, oljor vid transporter och lagring bör beskrivas och redovisas förebyggande i en riskanalys, t ex i en matris. 16